# ID: svediakorp-per3499
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,333
# sentences: 410
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TI D EVA R V E T den 13 September 1930 innehåller: Landstingsvalvet 1930 Ledande artikel VÅR VANSKLIGA VÄRLD Till M o n t i o r i j u b i l e e t av doktor Alfhild Tamm.
ationernas Förbunds elfte för- nisterna.
på bekostnad av de mo- S t u d i e d a g a r i Elsass Nationernas öppnades den tionde derata partierna av olika skiftnin- Internationella Kvinnoförbundets för sebtember.
lngen kan i år klaga gar.
fred och frihet sommarskola på en tunn föredragningslista.
De båda ytterlighetspartierna av doktor Naima Sahlbom.
Briands förslag till Europeiskt ha i själva verket mycket gemen- statsförbund står på dagordningen samt och erkänna det också Markurells och därmed följande viktiga över- trots de olikheter, som betingas av J. F. läggningar om tullgränser och eko- av de skilda samhällslager från nomisk abrustning, för närvarande vilka de utgått, arbetarklass och Rasera s p r å k g r ä n s e r n a tycks det, det viktigaste boteme- medelklass.
Huvudpunkten på del for ' det ekonomiska elände deras program är Versail- av Red.
Knut Jensie.
som pressar Europas stater.
Det lesfredens ytterligare omstöpning allmänna läget i Europa erbjuder och Tysklands befriande från d e f. a. åtskilliga förvirrade bilder.
uppoffringar i form av skade- Det är t. ex. inte lätt att ur ståndbetalning och förlorade om- valen, råden, som Versaillesfördraget på- tumultet omkring de tyska I England tycks den sista veckan ha uppträtt ännu ett tec- som gå av stapeln om söndag, tvingat det.
Rättvisan i detta krav erkännes ken på den gamla frihandelspoli- finna ut några enhetliga linjer.
De tikens upplösning och Englands svåra tiderna med arbetslöshet visserligen av alla opartiska rös- omkring 2.000.000 arbetslösa ter, både i England och Amerika.
tullskyddat område.
Jag syftar på och tunga skatter ha satt sin prä- Frågan är bara med vilka medel den engelska fackföreningskon- gel på det politiska livet och loc- lättnaderna skola åstadkommas, kat fram allehanda uppslag till om genom våld eller med fort- gressens uttalande.
N u är detta uttalande visserli- våldsamma förbättringsmetoder, satt arbete inom Nationernas för- gen ganska dunkelt.
Man har sagt som i nödfall gå ut på förstörda bund och interntionella domsto- ifrån att det inte är meningen möbler i någon partilokal.
Så vän- Förnuftigt sett kan det bara Lord Beaverbrooks pro- tas också valens resultat bli betyd- bli ett svar på den frågan: Tysk- dat brittisk välde, en motsvarig- liga framgångar far ytterligshets- land får ge sig till tåls med de het till den inom sig slutna eko- partierna, nationalsocialisterna.
d. ömsesidiga överensko mmelsernas h e t till värld, som Förenta s. yttersta högern,och kommu- visserligen långsamma men terna numera utgör.
Inom s i n a höga tullmurar.
Lord Beaverbrook hör ju för närvarande till Englands mest i ögonenfallande och omstridda fi- - - Vad har hänt?
under - - övergång-tillsammans med sina len.
att stödja eko- konservativa tidningskung, gurer.
bröt han Tillsamman sig partiet, på Lord nyåret med som Rothermere, ut en var ur annan bun- det skyddat Brittiskt imperium.
Det i Av dem visar hur starkt spökeriet va- talande - enligt de tillförlitliga- ste tidningarna- går ut på önsk- värdheten av ekonomiska över- läggningar mellan Brittiska impe- riets olika länder för att den eko- nomiska politiken skall bestäm- mas i samförstånd.
Man pekar på Ekonomiska världskonferensen av 1927 som en förebild.
Hur stor skillnaden är mel- Ian detta a h Lord Beaverbrooks pro- gram veta tydligen knappast förslags- ställarna själva Systemen bli till sist för krångliga.
Varför kräver inte kongressen i stäl- let a n fackföre- ningsinternationa- len höjer sin väl- diga stämma till en förlösande ord: B o r t m e d värld- Iarl dens alla tul- Lord Beaverbrook Doktor Alfhild Tamm.
- rensen - vara av vikt att iakttaga vid sera sig som själständig stat med uppfostran av barnen An de små fö- egen regering ansvarig inför das till världen som " vildar " med en folkets valda ombud och med massa otämda instinkter, är något a m kontroll över eget försvarsväsen varje fördomsfri iaktagare kan be- och egna finanser.
häktningar och under kräfta.
Den vanliga uppfostran under- trycker dessa instinkter på ett mer el- handlingar försiggått i Indien har ler mindre våldsamt sätt med hjälp Independent Labour Party, den av aga och stränga eller skrämmande vänstra fiygeln av det stora arbe- ord.
På detta sätt kan man nog få de tarpartiet, gått in för några da- störande impulserna att hålla sig tysta, gars kampanj med hundratals ett verkligt uppfostringsarbete har möten över hela England - för man emellertid icke utövat.
De under- att väcka den engelska Opioio- tryckta drifterna verka ständigt irri- nen för det rättvisa i lndiens krav.
terande a h kunna sedan i obevakade Man kritiserar den engelska ar- ögonblick bryta fram.
a h då ofta med betarregeringen från följande ut- gångspunkt: Om Mac Donald i Forts. å sid. 2 december förra året moraliskt ha- de bundit arbetarregeringen att stå eller falla med Indiens rätt- mätiga krav d hade den fallit!
med sannolikhet hade då ingen ohörsamhetskampanj brutit ut i Indien.
Man hade då i stället (det f i n b l a d i g a théet) väntat på arbetarregeringens iter- komst till makten för an återigen rid dess sida kämpa mot gamla fördomar.
Nu däremot för Indi- Är PRODUCERAT I D E TROPISKA HÖGLÄNDERNA OCH en sin kamp mot hela England SAMMANSATT AV DE YNGSTA OCH SPÄDASTE SKOT- som fiende.
T E N A THEBUSKEN.
Independent Labour Party har velat ge uttryck for att Indien dock i England har att räkna med bundsförvanter Kanske bereder det sig småningom an pa sina principer taga regeringsansvaret I år fyller doktor aria M on- få själva välja, eventuellt pröva allt, t e s s o r i 60 år a h firas med anled- till dess de finna det rätta Lednin- ning härav överallt, där hennes ban- gen ingriper e j annat in i nödfall.
Bar- brytande arbete inom pedagogiken är nen få reda sig själva i största möj- känt a h uppskattat.
Hon har framför liga utsträckning, något som även gäl- gjort sig bekant som reformator ler dukning, diskning o. s. v. vid de pa småbarnsuppfostrans områre, även måltider, som intagas i skolan, vid om de ledande principerna för hennes påkladsel m.
Från ledningens sida arbete funnit tillämpning också på utövas intet tryck.
Den nödvänliga barn ur högre åldrar.
diciplinen upprätthålla barnen själva, Den viktigaste av hennes grundsat- omärkligt stödda av uppfortraren som ser är den.
att uppfostaren så mycket mera rider och förklarar i n ingriper.
som möjligt skall beforda barnens Den som äger kännedom om den självverksamhet.
Han förser dem där- psykoanalytiska pedagogikens grund- för med ett rikligt a h omväxlande satser, märker genast att Maria Mon- materiel, så att alla möjliga smakrikt- tessori fattat och tillämpat en hel del ningar och anlag tillgodoses.
Barnen av det som Freud och hans lärjungar brookepartiet nära 9.483 röster allt arbetarpartiets 5.942.
Nu ha de spökat i fackföre- ningskongressen.
Just alla försäk- ringar att man i n t e ämnar följa Gandhis och de båda Nehru ’ s fängelserum har det stora dra- mat mellan England och lndien under de sista veckorna utspelats.
Underhandlare ha rest mellan Vicekonungens residens i Simla, Candhis fängelse i Poona (nära Bombay) a h Nehrus fin.
gelse i Allahabad.
Mellan viceko- nungen och engelska regeringen Montessoriju bil eet det av för mycket frihandelslöften, och bildade eget parti på Joseph Chamberlains gamla program om ett inom sig tullfritt, utåt tull- och skratt, men Lord Beaverbrook och hans idé leva och tränga sig fram överallt.
Vid ett fyllnads- V a l i förra veckan samlade Beaver- inte alldeles hopplösa väg.
Frankrikes spanning inför ytgången av Tysk- lands val visar att man befinner sig Pa brännande mark.
Likaså det preussiska statsmini- steriets förbund för Preussens äm bestmän att ansluta sig till vare sig nationalsocialisterna eller kom- munisterna.
Man fortsätter att begära av Tyskland att det med Förnuft skall möta alla påfrestningar och så lunda på sin kant bidra till den slutliga avvecklingens lyckliga ge- nomförande.
I vilken grad Tysk- land är berett att uppfylla denna fordran kommer att visa sig bl.
a. genom utgånden av söndagens val, ha telegrammen växlats flitigt.
Och fången Nehru d. a. har fått besöka fången Ghandhi för a n rådgöra om situationen.
lbland har genom värlspressen gått meddelandet an den varit hopplöst - någon upp- görelse har inte kunnat komma till stånd.
I England har man då verkligen känt hur dessa icke of.
ficiella, långtragna förhandlingar varit ens sista hopp i den allt mera ödesdigra indiska frågan Dock efter några mycket mörka da- gar har hoppet iter flammat upp att Om en vecka, eller ett par.
kun- na komma till en uppgörelse Det gäller ju inget mindre än nedläggande av den indiska ohör- samhetskampanjen (detta skulle dock icke innebära avstående från den hemmagjorda salttillverknin- gen eller vakten rid sprit- a h ma- nufakturaffärerna) och därmed f a - jande villighet grån de indiska le- darnas sida att deltaga i » konfe- kring det runda bordet » i oktober för gemensamt engelskt- lndiskt dryftande av situationen Från indisk sida begäres först fri- givande av alla politiska fångar utom dem som gjort sig skyldiga till våldshandlingar.
(De politiska fångarna i Indien beräknas t. n. uppgå till ungefär 20.000 En yt- terst obetrydlig del därav har häk- tats på grund av våldshandlingar den stora massan på grund av olaglig salttilverkning, bojkott av sprit-och manufakturaffärer, delta- gande i förbjudna processioner och demonstrationer, bärandet av Gandhimössan o. s. v. På allra sista tiden har det skett en grupp- häktningar av all-indiska kongres- sens arbetsutskott - liksom förut av flera provinsrepresentationers arbetsutskott.)
Det avgörande i de indiska kra- ven är ju emellertid ett princi- piellt erkännande från Englands sida av Indiens rätt att organi- anse Medan m.
- äti S L O T T S T H É konsum gröna bilar med DODA bullar Men all -
Redogörelse M o n tessorijubileet för F. K. R.s ställning till Landstingsvalen Lands va tings- V i d F. K.
R: s centralstyrelse- möte i januari detta år, då enkom- mitté tillsattes för utarbetande av förslag till stadgar till ett Svenska Vänsterförbund, sta mötes beslut, att länsförbun- den rid innevarande års kommu- nala val skulle äga full frihet att oberoende av d. s. k. Göteborgs- beslutet var för sig taga ställning, dock med uttalande av att F. K.R.
även vid landstings- och elektors- valen vidhöll sitt beslut m o t h o r - gerlig samling.
kommer F. K.
R. inom något län.
Av F. K.
R:s medlemmar har hittills ett mandat innehafts av fr. Elisabeth Tamm, Södermanlands som tillhört läns landsting sedan 1919 och beslöt 9 30 Kvinnors Landstingsval!
- Vad le t 1 Valår!
tro svenska väljare och medbor- gare, att landstinget g ö r?
Påläg- g e r s k a t t e r.
- Men vartill?
Landstinget är en institution, som bygger på självstyrelse.
Den är avsedd att vara demokratisk.
men den har delvis utvecklat sig till ett byråkratiskt ämbetsverk och för övrigt blivit föremål för det partipolitiska spelet I n f ö r allt ta- lande omkring landstingsvalet är det verkligen fara för, att svenska folket glömmer landstinget, dess uppgift och ändamål.
Ändå är det landstingen, som ha hand om sjuk- vården, och dess betydelsefulla so- ciala verksamhetsområde omfattar både folkuppfostran och folkupp- lysning, lanthushållning och lant- mannautbildning m. m.
Landstinget är faktiskt den sto- ra husmodern i länet.
Man kun- d e därför ha skäl att antaga, att kvinnorna alldeles särskilt skulle intressera sig för landstinget.
(Det vore, allvarsamt sagt, en skyl- dighet för Husmodersföreningar- na att väcka husmödrarnas intres- se för landstingsvalet) Men hur är det med den saken.
Under den fyraårsperiod, som utgår med in- nevarande år ha 8 st. av landets samtliga 1126 mandat innehafts av kvinnor Och några suppleantplat- - - Vid årets val 1926 v a l d e s i Villåttinge libe- av gemensam överpartibeteck- ning med de frisinnade.
I år gå de frisinnade i Söderman- land i borgerlig samling och li- och beralerna ha F. visserligen även K.
R. lingar med dock utan att överenskommelse kunde träf- fas angående villkoren.
Söderman- lands länsförbund har beslutat icke företaga någon valrörelse och frö- uppsättas Även t ill landstingsvalet.
om particheferna landet runt tala för och emot inmalnings- tvång och tullar, så avse d e kom- munala valen den inre hushåll- ningen.
Låt vara att landstingen första kammaren &amp; att allting skall g å efter partilinjer-vilket Forts. fr. sid. 1 oroväckande kraft, just därför att de stått under så starkt tryck.
I många fall försvinna de helt och hållet för iakttagelsen men taga sig istället ut- tryck i nevrotiska symptom.
Man har därför sett sig om efter andra u p p fostringsmedel än dem jag nyss talat om, och erfarenheten har också visat, att dylika finnar.
Ett viktigt sådant är befordrandet av drifttendensernas förädling eller som man på psykoana- lytiskt språk brukar uttrycka sig, sub- limeringen.
Denna kan man icke fram- tvinga med våld, men istället kan man understödja den genom alt man söker skaffa individen i fråga ett arbete el- ler en lek som så att säga syftar åt samma håll som den driftimpuls det gäller.
Ett par exempel torde kunna klargöra saken.
Ett barn som finner ett överdrivet stort n+ i att rota i smuts, förser man med sand, model- lerlera, plasticin e. d. eller låter det nom undervisning i barnträdgårdar, ledda efter andra grundsatser än Ma- ria Montessoris, något som naturlig- vis är riktigt.
Jag tror dock, att en riktigt ledd montessoriskola genom sin frånvaro av dressyr verkar särskilt fördelaktigt i detta hänseende.
Många klandra montessoriskolan därför att den lockar barnen från hemmen i en mycket tidig ålder.
Na- turligtvis är det också onödigt att sän- da dem dit, om hemmen besitta till- räckliga möjligheter i de riktningar jag angivit.
M e n ofta äro föräldrarna för mycket sysselsatta, så att de icke kunna sörja för barnens uppfostran - eller ockra, något som sannolikt är ännu mera skadligt lägga de sig för mycket i densamma.
Detta gäller ofta familjer med ett enda eller få barn.
Bindningen vid föräldrarna blir i dy- lika fall ej sällan så stark, att barnen endast med svårighet lära sig stå på egna fötter.
om de icke i tid komma rent a v lära sig baka och hjälpa till i en annan omgivning.
vid städning och rengöring.
Det beror Doktor Montessoris arbete är kan- naturligtvis på barnets anlag och om- ske icke så bekant i Sverige som i hen- ständigheterna i övrigt vilken av dessa nes fosterland Italien, i vissa av kon- metoder som passar det bäst.
Har man tinentens länder samt i England.
Dock förfarit på rätt sätt, så finner man ha bl.
a. sinnesslöskolorna tagit fasta snart, att barnet finner nöje i den nya på flera av hennes idéer och sökt sam- sysselsättningen och har glömt bort be- mansmälta med dem från F T e b e I hovet att smutsa ner sig.
Barn med hämtade impulser.
I huvudstaden exi- sadistiska tendenser d. v. s. benägen- stera f. n. tre montessoriskolor, näm- het alt finna njutning i grymhet kun- ligen Olovsskolans lägsta klass (Storg.
na ladda ur sig på döda ting t- ex. med 44).
Södra montessoriskolan S:t hjälp av en sax klippa ut pappfigurer Paulsgatan 33 B, som ledes av fröken o. s. v. M a n skall - i förbigående sagt Vera von Hofsten och slutligen frö- - icke ondgöra sig, om dylika barn ken Karin Wawrinskys ” Barnkam- sprätta upp magen och slå huvudet marskola ”, Birgerjarlsgatan 53.
Barn av dockorna - det låter sedan nog mellan tre och sju år mottagas.
Skol- lekkamraterna och de yngre syskonen tiden är längre än i andra barnträd- vara i fred.
D e sadistiska barnen läm- gårdar, men den extra timmen använ- des för promenad eller lekar i det f r i a, ser.
Därtill förekomma givetvis kvinnonamn på ovalbara platser.
ställningen blir efter höstens Hur ser mer eller mindre, men givet- vis icke en förandring i den ut- utsträckning, som vore naturlig.
S ä g e r n a t u r l i g.
T y det vore lyckligt, om landstingets ledamö- ter bestod av kvinnor minst till halva antalet.
Det är rent förvånande, hur män besluta med den allra största säker- h e t o m frågor, som d e inte ha en aning om - hur skolkök och handaslöjd m. m. skall ordnas och bedrivas.
Detta förutom alla d e frågor, där män och kvinnor äga lika sakkunskap.
Och invänder man kanske.
att landstingens vitt- omfattande byggnadsverksamhet är något, som kvinnor inte för- stå, så är detta nog ett stort miss- tag.
Snarare kunde man säga att stora kapital och en myckenhet av opraktiska inredningar kunnat be- sparas, om det kvinnliga inslaget fått g ö r a sig gällande.
Det är ut- t r å k a n d e att upprepa en san- ning gång efter annan.
Ändå må- ste den upprepas tills ändring sker.
V a r ligger felet här.
Hos kvinnorna.
Det är knappast att begära, att männen frivilligt skola lämna makten ifrån sig.
ej heller att d e ska förstå, att d e inte förstå allting.
Det är så hävdvunnet.
Och kvinnornas medborgarskap är så nytt.
Vi ska inte klandra sig män eller kvinnor.
det är impro- duktivt.
Men vi ska handla Vi ha nu fyra år på oss till nästa landstingsval.
Då måste vi göra bot och bättring gentemot det all- männa.
Antingen ska vi göra oss gällande inom partierna.
Eller, om intet av deras program samlar oss, - vare t ovanstående är klart.
att relse endast för sakens skull, och i avsikt uppfostran i skolor inrättade efter att hävda en uppfattning.
montessorisystemet måste verka be- fordrande just på sublimeringen.
En ---- viktig sak är att barnen mottagas re- dan i tre-fyra årsåldern, ty det är av stor betydelse, att de redan vid denna tid erhålla rikligt med sublimerings- möjligheter.
Jag har i det föregående talat om kamratandan.
Även denna är Människorna och systemen Även rektor Honorine Hermelins andra artikel i ovanstående fråga ger anledning till åtskilliga reflektioner.
M a n måste in- stämma i hennes tänkvärda o r d om faran av att systematisera i oändlighet.
av största vikt för barnens utveckling då den lägger grund till en god sam- hällsanda.
Samma fördel vinnes emel- lertid - kunde man invända ge- - ning till många offentliga skolor både ett visst Man visar t. ex. större omsorg om sys- Orsaken är nog, att det ligger lär elevernas bästa.
när man i matematiken dem fulla med färdiga formler och regler i stället för att vänja dem vid att anlita den egna eftertanken, eller när man i logiken systematiskt g i r igenom olika tan- kelagar, tankeformer, slutledningstavlor och allt vad det heter, precis som om man ute i livet skulle säga sig: ” Det här är barbara.
det här är celarent o. s. v. alltså vet jag att jag tänker logiskt. ” Vi kunna rent av påstå, att det blir svårt att hinna lära sig verklig matematik på grund av det tids- ödande formelstudiet liksom det blir svårt att få tid över t i l l att lära känna det mänsk- liga tänkandet, när tiden i stället upptages av logikstudiet.
Motsvarande gäller f ö på alla områden.
Så har Lindhagen nu blivit tvungen att draga i härnad mot psykiatri- mani att på sin studerkammare fun- dera ut mer eller mindre verklighetsfräm- mande system för att undersöka en män- n skas tillräknelighet.
Men hur kommer det sig att detta begär att systematisera är så utbrett bland dem som vilja gälla för lärdomsljus och peda- goger?
proppar tvungen gå fram - endera självständigt el- ler i ett nytt parti.
Därför att det är nödvändigt.
-- Av de nämnda skolorna har jag blott haft tillfälle att se den sistnämn- da vilken föreföll mig ha en mycket god ledning.
De övriga två skolorna arbeta emellertid efter alldeles samma plan.
Barn som jag skickat till skolor- na ha visat sig ha stor fördel av vis- telsen där.
Då skolorna tillkommit på helt och hållet privat initiativ, måste helt na- turligt en avgift erläggas.
Även om denna är mycket måttlig, hindrar den en hel del föräldrar att skicka sina barn dit.
I England finnas i anslut- akttagelser.
Erfarenheten att v i i re- gel nå ett gott resultat, om vi söka reda ut sakerna för våra lärjungar.
Därvid UD %- äcka vi, att en viss metod är lämplig för att klara ut en sak, en annan metod dessa våra erfarenheter, d. v. s. systemati- sera dem.
Och det kan t. o. m. vara klokt för en ung lärare att i förväg uppgöra en plan, hur han skall taga sin lektion.
Men här lurar en fara.
Har läraren äm- nat lägga lektionen på ett visst sätt, d kunna elevernas svar bli andra än han vän- at och fordra att andra saker behandlas i stället.
Då borde han lägga om lektionen efter vad situationen kräver.
Men det hän- der lätt att han faller för frestelsen att till varje pris envisas med att följa den en gång uttänkta eller inlärda metoden, och då hindrar systematiserandet honom att ge eleverna verklig bildning.
Vi kunna sålunda säga att det är en för- tjänst att ha system i sina undervisnings- liksom i allt vad man inhämtar eller företager, men man måste ha tillräckligt förstånd att ej bli slav under systemet, eljes hemfaller man åt en blind mekanisk systematiseringsvurm som ej skarpt nog i London och på andra ställen mon- tessoriavdelningar, i vilka småbarn gratis mottagas.
Detta är en idé som även i vårt land borde vinna anklang.
A l f h i l d Tamm.
-- Trygghet når Ni genom Folket och Samarbete metoder kan brännmärkas.
Gösta Setterberg.
-- Kooperationens försäkringsanstalter.
PRIMITIVT Jag tyckte ju det var förfärligt, men folk, som är mindre känsliga, sade att kanske hade rätt.
Och det gjorde mig ledsen För man har ju svårt att erkänna sin egen underlägsenhet.
Vi satt och pratade några stycken, och samtalet gled in på Vår med spänning motsedda in- ningen av Ryssland och Turkiet.
de röda demonstrationerna på Nom Ban- folk, Vad blir väl till slut dess öde, det åtråvärda landet mellan Voge- vasion blir dock en missräkning för de politiska synpunkternas förhär- torget.
med sitt hesa skränande!
- Ja, men låt dom skräna lite!
bad en ung dam, som var så ytterligt timid.
Vad skall det tjäna till?
Dom bör inte känna sin makt!
-- Makt?
Är ni rädd för dom då?
frågade damen.
-- Neej hör nu!
-- Ja, jag menar bara rädd att ni får spräckta trumhinnor, eftersom dom skrä- nar så hemskt.
Officern lutade sig tillbaka.
Gud, att spilla ord på höns!
-- Vi ha ju ett arv att försvara, en kultur att stödja oss på.
Vi är ett land - skulle skjutas!
utbrast till slut skande över de ekonomiska.
det orubbade suveränitetskravet, den en officer.
Man skulle kunna placera kul- farliga motsättningen mellan kon- sprutor i gathörnen under stark bevak- ning!
tinenterna och den statliga avrust- Vi blev plötsligt stumma, och office- ningsidéns totala förbiseende.
A U ren gonade sig i sitt övertag.
- Det är orätt, att folk skall få pro- är den förhärskande näringen förslaget dock innebär en fram.
märks tydligt på den knappa till- tidstanke.
erkänna nog alla freds- klamera sitt massmördande på en viss med anor.
-- Det håller jag med om sade den M e n att döma av d e ljum- dag.
och ingenting görs åt det!
gången på grönsaker och frukt, - Nåja, det kunde vi gå med på.
unga damen, men låt dem för allt i färskt smör ar en rantet.
impor- ma officiella svaren är ännu ej Eu- Och så inget förbarmande för världen demonstrera i fred, så blir ju ropas samvete väckt.
Det finns kvinnor och barn!
terad långväga ifrån.
allt bra och ingenting händer!
Det är väl i alla fall bra mycket bättre än en Men vid mottagningen i R i d - ännu ej vilja t i l l sammanslutning, Brrr, vad det blev tyst.
huset är allt idel harmoni.
Visserli- det är ännu blott ett ekonomiskt - Man måste klämma till genast, an- massa bråk!
nars förloras respekt för stat och ordning, Jag ville ju inte säga någonting, a- gen har borgmästaren fått för- behov, som framtvingat förslaget.
militär och överhet.
satt tp, och ville fundera ut ett fint M e d spänning motsåg man den Näven i bordet!
hinder, men borgarna själva visa svar, men rad skall man svara kultur, en tydlig glädje över det inter- anonyme mr.
X, som åtagit sig » Du gamla, du fria, du fjällhöga ... » anor och uppfostran?
Den unga damen nationella besöket.
Fru F r i d a presentera den nyaste federalis- - Här bli vi hotade till liv och lem blev i sitt oförstånd för mig en bärare dess primitivaste form.
Perle n förstår som alltid att gri- tiska statsbildningen, Sovjetryss.
månader i förväg, men tillåtelse att för- av toleransen i pa sin publik med en hyllning till land.
Det befanns vara en ung svara oss?
Det måste rensas!
Vissa ele- Men officern blev inte ett vilddjur.
Tvärt- ment i samhället kan lika gärna stupa om.
Han blev tragisk i sin ensliga storhet.
rysk vetenskapsman och Carne- Elsass som offer för två stormak- för en kula som att bringa det på fall J a c q u e s. ters rovlystnad och en hänvisning giestipendiat, Ae s c h l i m an.
Det på dess uppgift som förenande blev emellertid en något torr.
sak- kussion.
Kvinnoförbundet tar be- ska missionärer att förkunna sam- länk mellan två folk.
som lidit lig redogörelse för kommunismens stämt avstånd från våldsmetoder ma lära och den spreds över hela lika oförskyllt.
De enkla arbets- doktriner och olika ledmotiv.
och några proselyter torde icke Asien.
Västerlänningen känner till märkta männen dolde ej sin rö- M a r x o c h Engel s: » Kommu- ha förvärvats, trots föreläsarens kastväsendets Indien, men den objektivitet och sympatiska per- andliga federalismens Indien är relse.
Man har fått nog krig, nisterna ha intet fädernesland ».
B u c h a r i n o c h R a d e k: » E u - sonlighet.
Men ungdomsgruppen ännu för de flesta okänt.
Studie.
bygden har offrat många söner, från Lyon, som inbjudits, bekände kurrens sista föredrag, av mme.
som tvingades ut t i l l fronten, där ropas förenta stater ».
L e n i n däremot betonade natio- sin bergfasta tro på den nya sam- D u c h e n e, franska sektionens kanske bröder och vänner stodo på andra sidan skyttegraven.
Ock.
nalitetsfrågan.
» En verklighet, som hällsordningen.
Deras idealism var ordförande.
gällde avrustningen vi måste ta med i beräkningen. » obestridlig, det var fattiga stu- som självklar beståndsdel i fe- så sändes elsassarna hellre till ostfronten, t y man litade ej p i Nationalismen utlöser konflikter denter inför en mörk och oviss deralismens idé och slutade med deras sanna franskhet.
Folket där- mellan folken.
proletariatet bör framtid.
Om deras radikalism är en intensiv uppmaning att med- hemma hörde dag och natt ka- ställa sig i spetsen för denna rö- ett utslag av desperation.
förstår verka i Fredsförbundets pågåen- nondundret, flyglinjen gick ovan- relse och därigenom påskynda upp- man dock deras bitterhet mot den de internationella avrustningskam- för.
men fransmännen voro nog byggandet av en allmänmänsklig generation och det samhälle, som panj.
kloka att skona landet.
Många kultur.
Inom den nationella ramen slappt lös kriget med dess grymma Som avslutning av detta möte Det var ett gott val av Inter- vuxna äro ännu märkta av skräc- går revolutionen vid diktatur till konsekvenser för d e uppväxande.
för fransk-tyskt samförstånd kom n a t i o n e ll a K v i n n o f ö r b un- ken i barndomsåren.
kommunism och skapar en in- Kvar står intrycket att ha fått så besöket vid det närbelägna Se- d e t f ö r F r e d o c h F r i h e t att en något vidgad kunskap om det senheim.
Goethes och Friederikes till denna omgivning förlägga en stora experimentlandet i öster, som Sesenheim, då som nu på fransk sommarskola med dagens mest sällan studeras förutsättningslöst.
mark, en undangömd idyll.
aktuella europeiska fråga som Det är dock en verklighet, som Vi påminna oss några ord av ismen huvudämne: Fed e r a l icke kan kringgås varken genom den store internationalisten: » Jag och världsfreden, med skrämseltaktik eller ironiska nål- hatar icke fransmännen.
ehuru j a g andra ord.
i vad mån kan världs- sting.
tackade Gud, när vi blevo av med freden främjas genom stora unio- Den motsatta polen i federalis- dem.
Hur skulle jag kunna hata ner eller statsförbund.
mens problem.
Indiens våldslösa en nation.
som hör till världens Högt ovanför miniatyrstaden frihetskamp.
hade i K a l i d a s mest kultiverade och som jag har Ribeauvillé ligger ett palatslikt, N a g en själfull företrädare.
Den att tacka för så stor del av min men övergivet hotell, som med fint bildade indiske historikern.
egen bildning. » tillhörande park och friluftsteater mångårig vän av Fredsligan, pre.
Och vidare: senterade sitt folk som » Edra äld- förhyrts av ledningen.
Från den » För övrigt är det egendomligt stora terassen når blicken över sta ariska bröder ».
med nationalhatet.
På lägre kul- den typiskt trånga dalen ut mot I Rigveda, mänsklighetens äld- turstadier skall ni finna att det slätten, på de branta sönderskur- sta urkunder, finnas redan fede- är starkast.
Det finns emellertid na höjderna klänga borgruiner, ralismens grundprinciper angivna.
ett stadium.
där hatet alldeles för- Bild från Ribeauvillé I de indiska filosofernas skolar svinner.
där man i viss mån står längre ner på sluttningarna breda vingårdarna ut sig, omramande I denna omgivning arbetade ternationell, ekonomisk och and- tvenne principer, » för- över nationerna och där man kän- ner lika djupt för grannfolkets störelse och försoning. » husklungan i djupet.
Över husta- sommarskolan.
Kända föreläsare lig kultur.
Öppenhjärtigare kan inte gärna Kalidas Nag tror på den sistas lycka och olycka, som om det ken höja sig rester av gamla be.
från olika länder belyste olika ut- fästningar, ett av tornen krönes vecklingsskeden och synpunkter kommunismens mål och medel de- seger.
Flera århundraden före Kri- gäller ens eget folk .. Skall väl Elsass alltjämt förbli av ett jättehjul, som underlag för av federalismens idé.
monstreras, utan försköning stus sände den store kejsaren Ase- det permanenta storkboet.
Ty El- B r i a n d s m e m o r a n d u m, eller omskrivning.
Ett andra for- Buddhas samtida.
ut mis- ett tvistefrö, eller kan det i ro få sass egen fågel har hemortsrätt utkastet till en europeisk union, slag, som skildrade kommunis- rer till Mongoliet, Syrien, Tu- smälta samman t v å kulturer till har.
och ett ungt storkpar avteck- blev en god utgångspunkt.
Dess mens genombrott o c h federalis- nio.
för att predika andlig federa- en högre enhet.
N a i m a Sahlbom.
nar sig i en högtidligt orörlig ställ- svaga sidor ha ju redan avslöjats mens förverkligande i Ryssland, lism och år 75 före Kristus an- ning.
i de olika state- svar: uteslut- utlöste naturligtvis en livlig dis- höll en kinesisk kejsare om indi- serna och Schwarzwald, som se- dan sekler varit en krigets kart- boll.
Patriotism blir ett svävande b e grepp for dem, som allt efter krigslyckans växlingar måste byta fosterland.
Man förebrår Elsassa- ren oförnöjdhet och en god por- tion egensinne, men han har san- nerligen ingen orsak att älska var- ken det franska eller tyska herra- väldet.
krogvärdarna, som beräknat kon.
sumtionen av det kraftiga vinet efter egen vana och förmåga.
På ett ställe blev det öppen bojkott av nykteristerna.
Att vinodlingen tidstanke - - av ~ kämpade ~
Rasera M A RK U R EL L S Språkgränserna vi ha blivit vana att i Hjalmar han.
fulingen, verkligen är far, Bergman se trollkarlen, och om att han, som ses over axeln i allt Framför mig på skrivbordet någon svensk författare eller dra- utom i penningaffärer, är uppho- ligga några brev, som kommit matiker för närvarande förtjänar vet till ett liv.
som han får kalla med den sista postturen.
Ett par den hederstiteln så skall det just sitt och som inte ser på honom av dem äro långväga.
Från andra Kåseri på allvar vara han.
ingen förstår som Berg.
som alla andra gör.
Med näbbar kontinenter.
Låt oss se: Det för- man att sätta kött och blod på sina och klor kämpar han också för sta jag öppnar och läser är från personer, och ingen blottar dem sonen, s i n son, när den fruk- Kalkutta i Indien.
Från en god Som bekant finns det människor som mer hänsynlöst ändå in på bara tansvärda händelsen student- vän, en framstående advokat, en gå omkring och hoppas.
De människorna benen in han Det är vidunderliga examen nalkas.
H a n s son indier.
Det andra är från Asiens bör man vara försiktig med.
jag har t. ex. skall inte genomgå förnedringen väldiga land, från en gul kamrat i min hemsocken två eller tre personager figurer han skapar, med starka en kines.
Det tredje brevet är lidelser och utpräglade särdrag, att bli kuggad, för han brås också som nu i två års tid hoppats på min på sin far och bör ha intelligens från det lilla Ungern.
Det fjärde och ändå bli de så allmänmänskliga chitis, brevledes och pr telefon Någon och vardagliga, att der aldrig sätts Hans tankar kretsar kring denna från Sydamerika Det femte från lindring har ‘ jag ej förmärkt.
Men det händelse med en otrolig envis- Basel.
Och slutligen det sista från ifråga, om man tror på dem ' kan ju bli.
Ännu har jag bara fått sjut- het.
» När prästen tar en tia för Hudiksvall i Sverige.
tionio brev i ämnet.
Under alla förhållande- inte.
År 1917 dav han ut sina Det egendomliga med dessa den är min bronchitis värre än någonsin Marionettsspel, men denna titel konfirmation, kan väl cencorerna mina luftrör äro som brända med nässlor skulle gott kunna sättas over hela ta en hundralapp for studentexa- brev är att de tala samma språk.
under denna strålande lövfallstid Med hes hans diktning .Personerna bii i men! » Och Markurell tänker muta Det ä r inte franska, tyska ens] - röst vill; " # därför viska något om " hop.
hans hand blott marionetter obe- dem, inte med en hundralapp utan ska språken.
Nej, alla tala samma - bron- eller parna ».
Upptäcker man i deras hopp ett moment av skepsis, vilket ofta kan inträffa, då bör man betrakta dem som ryssarna göra - goda tavaritsjer.
Men ställa de sig t. ex. och hoppas på solsken just rid in- ledningen till en tutande snöstorm, då kan man börja misstänkta dem för att vara vad de är: det falska hoppets hoppare toleranterna, som alltid förstå dölja m bekväm egenro under något de kalla hopp.
En del hoppas på regn.
(ibland t.
o. m mitt under ösregnet och i så fall av ren vana.
- En del stå i enahanda fall, t ex. vid häftiga torkperioder och hoppas att; orden måtte bli som soltorkat tegel.)
Men värst av alla dessa förfärligt förhatliga hoppare äro de, som gå omkring a h hop- pas på mänskligheten.
(jag kan våga mitt huvud på att världens förnämste giftgas- fabrikant tillhör denna kategori av hop- pare) -.
Den store, idle Gustav Frenssen talar på ett ställe om malariasjuk, vilken som " en nitisk eldsläckare ” efter bästa för- måga sökte omintetgöra alla glada miner hos barnen I en fiskeby i Difmarsken.
det må bli argumentet mot mig själv i mitt förakt för hopparna Dock mi jag säga att jag skiljer på äkta hopp och falskt hopp, på barnahopp och det förvuxna, lögn- aktiga, passiva hoppet.
som - Bland dem som hoppas på mänskligheten möter man ofta a fras en fras som kan göra även den magstarkaste sjuk: vi få hoppas på det godas seger.
jag är över- tygat om att denna fras tuggas minst tio - tydliga lekdockor, som visserligen kunna antaga jätteproportioner, men aldrig växa författaden själv över huvudet utan han bemästrar och tyglar dem som oförståndiga barn som ibland försöker att springa ifrån honom och leka på egen hand, men alltid vänder till- baka kuschade och slokörade för att få en ordentlig sittopp, som skapar folk av dem.
Han liter dem växa, kämpa och yvas, men han har alltid kraft och mod att platta till dem och göra dem till människor igen.
Det är inte mån- ga författade, som vågar göra det konststycket.
Men Bergman är stor och stark och vågar tufsa till sina skapelser ordentligt.
herrskapet Markurells i wad- köping håller tydligen på att bli lika stor nationalegendom som en gång Swedenhielms.
Kanske kom- mer Markurells att leva kvar i vårt metvetande ännu längre tack vare att vi då och då får en vink om deras existens Först tänkte och kände vi med dem i en stor roman, sedan hörde vi dem i radio, nu ser vi dem livslevande på scenen och om en tid skall deras öden återigen göra sig på- minta från den vita duken.
Den famiijen får inte ligga på latsidan!
Först och främst måste konsta- teras, att bearbetningen för sce- nen (som tydligen är en påbygg- nad av radiobearbetningen) är mycket skickligt gjord, och tar fram just de händelser, som vi- Nubben var bra.
Vi få hoppas d det godas.
seger är hälften barn, hans in- stinker är primitiva men ändå knivskarpt utpräglade, han kan Iuras och ledas, men han är far- lig.
Hans dumhet är av det intelli- Vi borde sätta denna fras på varenda chokladask a h på varenda tvål Vi kunde genta slaget.
Med rätta kan han när han förebrås att fiska t. o m. starta en tvålfabrik med detta fir- i grumligt vatten: » Jag fiskar i manamn för att åtminstone få se kret resultat från de myriader av dessa all sons vatten, där det finns fisk! » det godas stridsmän av vilka jorden vim- Och Markurell ä ’ r inte dummare än att han förstår sig på att fiska.
I.
Och nu koppla vi in tråden på det dags- Hans känsloliv är för honom inte medvetet utpräglat, utan som alla aktuella svara, ett kon-.
De stora skyttetävlingarna utanför Ant- werpen var ett av den nu tilländalupna augustis internationella evenemang.
Mot själva tävlingen är inget annat att anmärka än att man sköt med mauser- gevär.
Mausergevär äro som bekant av- sedda att skjuta människor med.
Man skju- ter inte fasaner med dem, inte harar, inte ens d e europeiska fastlandets största vil- får nöden primitiva människor handlar han på sitt undermedvetna, på den primitiva, nästan djuriska instink- prim sitt underme är för fint va- pen for honom.
Hans kärlek till sonen är omåttlig och omättlig.
Det är kanske inte d mycket kär leken till sonen som sådan, som människa som en älskat barn.
utan den lyckokänslan, att juri som lebråd - älgen.
Alltså återstår människan.
man inte prickskyttarna i gullstol genom Den arma internationella människan, som Antwerpen?
är skottavla för så mycket, utan att någon- Ett land som i fyra år fått härbärgera sin känna sig träffad.
M a man får väl femton stridande, moderna armékårer kan passa på i skjutpauserna och hoppas på det kanske ge svaret själv.
Vid trakterna av godas seger.
Under själva skjutningen är staden Ghent var undertecknad själv för inte värt, h då smäller d e så erbarmligt några år sedan i tillfälle att vid ett väg- att ingen med bästa vilja i världen kan röjningsarbete få ösa tomma patronhylsor förnimma hoppets ljud.
ur landsvägsdikerna, med grep.
Internationella skyttet har f. ö. förkla- Jag hoppas inte längre på det godas se- rat sig mycket missnöjd med anordning- ger.
garna vid nämda skyttemöte.
Inga bil- jag tror bara på rättfärdighetens för- korteger, inga välkomsttal, inget svans- tvivlade strid.
viftande med värme i kring mausers glo- Harry Martinson.
rifierade patent.
Vadan detta?
Varför bar - vackra, tilltalande, föreståeliga språk.
Förunderligt.
Indiern där- nere i Kallkutta, kinesen och min lilla kära väninna, i den lilla sta- den utanför Budabest, tala och skriva samma språk som min vän uppe i Hudiksvall i Sverige.
Jag förstår dem lika lätt alla.
Språk- gränrerna äro fullständigt borta] a, det förefaller som om hela jorden hade biivit ett enda stort fosterland, som om mänskligheten hade blivit förbrödrad.
Breven äro kära vänner Efter- - längtade och intressanta.
Indiern berättar om sitt folks psykologi, om Tagore och hans lärjungar.
Min käre vän, kinesen, berättar mig om de senaste oroligheterna därnere, om landets geologi etc. lilla väninna från Budabest i Ungern talar om hur hon och hen- nes kamrater just nu håller på att förfärdiga ett standar till Espe- rantoföreningen, som om några dagar håller årsfest.
Hon talar om, hur underbart hon känner det, då hon får mottaga brev från nästan hela världen, från kamrater därute, från » Esperantujo » es- perantisternas stora fosterland h e l a jorden.
Någon sade mig för ett par år sedan: » Vad i herrans namn, har du förnuftiga karln, blivit så ga- len, att du lär dig Esperanto har du verkliger så god tid?
är du idiot, som kan tro på detta ge- mena surrogat?
jag svarade en- - Min - man vill sar oss » Gud Mammon-Marku- nom tycker gånger om om dagen vid varenda gata, i i var kurell gird på landet.
Kaffet var bra.
på ett fint sätt förstås!
Det blir en ordentlig mutning med » lax, få- gel, tre sorters vin och donation! » Men den måltiden i kollegierum- met får Markurell betala dyrt.
So- nen blir inte längre h a n s utan » den där rävröda människans » som är hans hustru - hon som inte ens fått se åt pojken.
Markurell får en svår kamp att kämpa till slut, men det går för Markurell är stark, och så han hjälp i av » den lilla fina män- niskan » grevinnan de Lorche,som är en liten men stark ande.
Alla ha säkert skapat sig en egen Markurell, men sedan man sett Anders de Wahls röde fuling, står denna och blott denna bild för ens ögon.
Del var en stor ska- pelse, som man tvingas att hän- synlöst tro på.
Han var ful å, så ful men ögonen hade denna trohjärtade och betvingan- de blick, som väcker förtroende och medkänsla.Man lider med den store klunsen som får sken av att lida oförskyllt, fast han själv inte är Guds bästa barn.
Men tycker att straffet inte står I propotion till hans synder, och därför blir han så oänligt öm- kansvärd, Han blir långtifån en vanlig procentare, som gör affärer for sitt eget nöjes skull.
Allt vad han gör är med tanke på sonen.
Därför har han också rätt att sä- ga: » Räntan varierar men vän- skapen består! » Han vara vän med alla, fast människorna i ho- - - Eller dast-j Jag har tid, jag är så s i g se e t t vilddjur sist ställer allt tillrätta i Wadkö- L s p e r a n t o l Mannen, som hå- pings affärer har man den käns- nade mig var student, kunde na- Ian, att det inte är de Larches turligtvis en smula av de glosor, och de andra han hjälper utan han med möda trimmat in under först och främst sig själv skoltiden men I realiteten?
Ja, Det var en stor afton Drama- vad kunna dessa ungdomar av sin tiska .. teatern bjöd på och re is franska, tyska engelska?
Fråga sör och skådespelare ha dem på något av de språk de lärt.
gen den allra största heder av sitt Så får man svar.
Det går lätt att verk.
Det är sällan man får vara skratta ut en sak, som man inte kän- med om en så genomarbetad och lätt att fördoma en sak man fint genomtänkt föreställning.men inte tagit del av.
De som m a n det mest glädjande av allt är lighten håna Esperanto, kallar att det nu synes ljusna för svensk Zemenhots vackra, förståendliga dramatik.
Och får den ett så ly- världsspråk för surrogat äro sande framförande som Drama- alltid sådana, som i grund och tiska teatern nu går i spetsen med botten i n t e h a d en b l e k a s t e kommer säkerligen inte publiken a n i n g o m Esperanto.
- heller att utebli.
Aldrig förr har väl världsspråks- J. F. tanken varit si praktiskt aktuell som just nu.
Överallt i landet i v å r t l a n d a l l t s å, h a r Esperan- to vind i seglen som aldrig förr.
I varje liten by studerar man Es- - regis- ner - Till l årets slut för 1.50 kronor peranto,och ej sällan ser ser man slaget eller kappuppslaget hos de när man är ute och reser.
Lär Eder Esperanto.
Lär eder unga, Esperanto d ä r f ör, a n Ni själ- v a har nytta och n ö j e av d e t.
erhålles Tidevarvet varje Skaffa undan språkgränserna för vecka, vid prenumeration Eder själva.
Internationalisera sfär, Eder tillvaro, vidga Eder direkt pre telefon 18243 syn på livet och tillvaron.
Skaffa Eder kunskap om vad; orden bär eller postgiro 1544.
Knut Jensie.
i sin famn.
