# ID: svediakorp-per3498
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,927
# sentences: 585
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TI D EVA RVET Vi äro skyldiga att protestera.
Ledande artike av Elisabeth Tamm Fränder och främlingar i Sam- verkande arbete.
Väsentligheter i folkupplysningsarbe tet av av Birgit Nissen.
Fredrikke Mörck Ellen Hager E n kvinnlig m e d b o r - garskola i E n g l a n d av C.H Människorna och systemen II av Honorlne Hermelin.
Brev tlll Tidevarvet f ån Nanny Johansson Fenomenet Remarque av Vad Maria Lazar har hänt?
När vi själva voro en sju, åtta år gick det till ungefär så här, eller hur: vi hade några småsyskon hemma, kanske också ett par äldre bröder eller systrar.
De små voro söta.
Men de förstörde ofta våra älsklingsdockor.
De trilskades vid spenatportionen, som vi med otymp Iig moderlighet försökte mata I dem, a h de få kvällar mor var borta brukade de passa på att skrika.
Om v i hade lärt oss att svära skulle vi ha gjort det åt den knakande och skrikande småbarnskor- gen men vi kunde inga sådana ord utan stego upp efter vatten åt ungen, som mor hade rått oss.
De äldre syskonen voro också söta.
De kunda åka skridor a h spela över och sticka vantar efter två års större förstånd.
Vår respekt lor dem kostade en hel del självövervinnelse, ty man knappade inte av på pianohalvtimmen, bur skönt det kunde ha varit, och my^ åkte skidor med snökallt dödsförakt nerför trägårdsbac- kens brant - för deras skull - fastän det egentligen var lugnare att åka spark.
så stod det till.
Och nu få vi veta bur mycket vi ha att la &amp; detta barns- liga samfundsliv fur.
Ty som eldslågor ur jorden stiga med en gång över hela världen ropen: Familjen är dömd.
Den Klagomuren i Jerusalem är oduglig som uppfostringorganitation, Lägg märke till de bedjande skarorna till höger Advokat Elie Löfgren foto.
omöjligt och skadlig.
Läkare a h psykologet äro överens.
Tiden nalkas.
när den av natio- ter långt tillbaka I tiden Men I gamla västra del.
De flesta skylla inte så mycket på den nernas förbund tillsatta internatio- de långt tillbaka i tiden.
M e n i Den har gått igenom många Men gamla hederliga familjen på sex syskon nella kommissionen skall avge sitt och rradmanrfhrdt slag.
som lig- och man vet inte säkert när den och några inackorderade kusiner.
Det är utslag i den långvariga tviste mel- ga bakom, tyckas också blanda först av judarna började använ- ensambarnen som lida värst.
De få hela Den gångna veckans händelser äro av makabert slag.
Den fram- stående svenska vapenindustrien har åter påmint om sin växtkraft genom Svenska metallverkens an- hållanden hos regeringen om export- lan araber och judar om platsen tillstånd för 10 miljoner mauser.
vid klagomuren i Jerusalem.
patroner till Kina.
Vår hedersplats Detta synes vara ' en långtifrån som ett av vapenexportens främ- lätt sak.
Twisten sträcker sina röt- sta länder skulle i så fall ytter- ligare befästas till vår skam.
Det ger arbete, säger man.
Ja,, ' a- pen- och ammunitionsarbetarnas ställning är fruktansvärt svå.
Vägra de att arbeta stå de utan le- vebröd.
Om de fortsätta bidraga de varje dag i sitt anletes svett att ta livet av de ideal de erkänt som klass och av människokam- rater över hela välden.
Ett för- i färligt val.
templmurens konomiska be- das som allmän böneplats.
Men modernt man vet att den år 1517 överläm- nades till judarna av sultan Selim Klagomuren utgöres av den Forts. å sid. 6. sig politiska och kymmer av helt utseen- ende F ran ' d e r och Frä m l i nga r i samverkande arbete.
Väsentliga frågor folk- Omkring den arme Andrée har utvecklats hela den lust till be- gravningar och ståt for döda krop- par, som vi äro genomträngda av.
Lika hedniskt motsägelsefullt som det är att vid ett litet barns död till sist bara stå och stirra ner i en grav i jorden - där ingen- ting av det verkliga barnet någon- sin kan finnas - lika hjälplösa verka de allvarsamma ceremonier- na kring polarfararnas döda ben.
Deras arbete och hjältemod ha intet med stoft att göra Strö as- kan för vinden.
Låt de levande leva och de döda vara ifred.
Fam i I jens nederlag Klagomuren den 6 Seplember I930 innehåller: upplysningsarbetet Inför d e n stora internationella folkbildningskongressen som hölls i Cambridge i fjol skrev en av representanterna för » det g o d a Amerika ».
mr Edward C. Linde- man.
en artikel i den stora ameri- kanska folkbildningstidskriften Låt oss, lärare och självtagna folk- uppfostrade, mötas som vuxna människor för att tala med var- andra om s a k, om våra verkliga och väsentliga problem i arbetet.
Låt oss få tid a n lira något un.
- der kongressen, med andra ord: vi reser inte dit bara för att få en ursäkt för att slippa bort från vardagsarbetet eller för att röras av några vackra tal - vare rig vi stå själva i talarstolen eller höra andras prestationer.
Lindeman bad om nga konfe- rensmetoder: låt oss komma till- samman helt enkelt och utan att kongressdagarnas tid på förhand är nedtryckt av ett tätt packat pro- gram - och så se vad situationen utvecklar sig till.
Fjolårets stora kongress skapa- De och utformade Världsförbun- det för F o l k u p p l y s n i n g en slags upplysningscentral i vad som gäl- ler folkupplysningstilltag BY olika art runtom i världen.
En utmärkt och nyttig verkstad kom sålunda till stånd.
Detta världsförbunds råd skulle nu i sommar samlas t i l l sitt första arbetsmöte.
Det blev utvidgat till en liten internationell konferens förlagt i ett av de land.
som efter statistiken står bland de allra bä- sta och främsta med hänsyn till förståelse från det offentligas si- da for saken nämligen Sve- rige.
Och naturligtvis valde man då till mötesplats Brunnsvik i Forts. å sid. 4.
- lasten föräldrarnas kärlek och bråk tillrättavisas efter strängt systematiska principer.
Efter barnläkarkongressen i Stockholm var det en rysk proffessor som stannade kvar, för att se mera av våra anord- ningar för barn- och mödraskydd.
Profes- sor J u l i a Mendelowa-Hoffman chef för det kolosala institutet för barn och mödravård utanför Leningrad, där hittils 700 barnläkare fått fortsatt = ~ malt.
Proferssor Hoffman har 23 professo- rer och docent under sig och en perso- nal på 700 personer.
När de stora familjerna försvunnit må- ste vi ersätta dem med något liknande säger prfessor Hoffman,då ta få vi tillgripa var ju i själva verket en kollektiv.
Den var ingen skola for egoistiska, självkon- centrerade barn som en- a h tvåbarnsfamilj- jerna Nu får det bli konstgjorda syskon- kretsar.
- Men sak till De flesta mödrar äro numera borta i förvärvsarbete.
Dessutom är det få av dem, som ha någon riktig kunskap ifråga om barnupp- fostran.
Det är svårt barnet måste uppfostras från första stund, småbarn är inte det lättaste.
Det är en uppgift för en - vetenskapligt tränade krafter.
om de gamla barnhemsprinciperna, där man by- ter byxor på småbarnen och ger dem de- ras välling på kortast möjliga tid och försöker få duo så tama som möjligt.
De skola ha fullt ut sin del av den moderliga käleken.
Vartenda barn måste studeras efter sin personliga egenart.
Var- Stockholm har haft besök av Londons lordmayor-det hör till de gladare underrättelserna.
Den som p i tisdagen färdades i staden råkade rakt in i hans färgrika me deltidsfölje, med svärdbärare, spir- bärare och godmodiga leenden.
För att omedelbart därpå bli upp- skriven av nye polismästarens po- lis, nyinstruerat att hålla bättre efter biltrafiken.
Placering av bil vid trottoar med packlårar?
Po- lismästare löfte om ordning är i alla fall trevligt att tanka på är hon så blek?
Varför lär han inte att gå?
Noggranna rapporter över vartenda barn.
De skola vara glada, lor sig skratta och fråga a b ha sitt eget lilla arbete så fort de kunna hålla i en sked.
inte några enhetligt stillsamma små stac- kare.
M e n få v i nu inte behålla familjen, vad skola vi då bygga samhället på?
Har den inte alltid varit dess trygga grund .Ja under förutsättningar, som r, " inte längre bestå.
Antingen måste vi göra vårt samhälle möjligt lor barnrika familjer, eller - också bli vi antingen vi tycka om det eller inte tvungna att tänka ut något annat förslag, som duger.
Familjens nederlag kommer att ge sig till känna på tusen - un.
Cason.
~
Särskilda yttranden Inom lönekommitén Den stora kommitté, vars för- dan tillämpa likalönsprincipen på slag till lönereglering dels för den statliga sidan om denna gräns, tjänstemännen i den civila stats- böjer sig hr Nilsson för kommit- förvaltningen, dels för befattnings- ståndpunkt och ställer rätt- visan på framtiden.
havarna vid undervisningsväsen- det utförligt behandlats i två före- gående nummer av Tidevarvet, till.
Förslaget ger anledning till ny strid för rättvisa.
sattes på försommaren 1928.
Den har bestått av följande medlem- Fröken B e r t a K o e r s n e r, som deltagit i både första och En led i den reaktion, som nu mar: Generaldirektör Adolf Hamil- andra sektionens arbete, under- går fram över världen, tar sig ton, ordförande, direktör B. Alm- stödjer likalönsprincipen med bl.
som bekant även uttryck i försök att förhindra förverkligandet av gren, ledamöterna av riksdagens a. finna kvinnornas medborgerliga rättig- andra kammare hrr.
O. L. Carl- det egendomligt, att de kvinnliga heter och att hindra kvinnorna ström och E.
G. Eriksson i Stock- lärarna som redan år 1918 holm, ledamoten av riksdagens fingo behörighet att innehava full- från fullgörandet av sina plikter första kammare hr.
Johansson i maktstjänster, nu nar deras av- mot samhället.
Ett nytt utslag av Fredrikslund, kansliskrivaren Ber- löningsförhållanden skola regleras Vi äro skyldiga att téns protestera denna 1928 års tidsströmning lönekommittés föreligger förslag an- i gående lärarelönerna, Det mest uppseendeväckande är inte, att de kvinnliga lärarna ska ha mindre betalt in d e manliga f ö r s a m m a ar bete det är den manliga logikens vanliga slutledningskonst men det i ögonen fallande är del ohöljda och plumpa sätt var- igenom detta framställes, När man inte längre skyr att säga ut, att det beslut 1925 års riksdag fat- tade angående likalönsprincipens stadsfästande för kvinnor i stats- tjänst, aldrig var ämnat an ge- nomföras, så ar det ett tidens tecken, som visar vart utvecklin- gen pekar.
Det är icke att förglömma, att striden om likalönsprincipen inte bara är en strid om värdesättnin- gen av kvinnligt arbete, den be- rör också det centrum kring vil- ket hela kampen i vår materiella världsordning kretsar: penning- en.
Det är en ekonomisk strid.
Lika litet som den politiska ut- - - vecklingen bör ske klass mot klass.
tha Koersner, landsfiskalen S. Lindblad, ledamoten av riksda- gens första kammare hr Nilsson i Kabbarp, tullkontoristen J.
A. Reinwall, rektor Cornelius Sjöwall borgarrådet G, Söderlund, leda- moten av riksdagens första kam- mare folkskollärare Ruben Wagns- son.
Dessutom tillkallades flera tillfälliga ledamöter som represen- tanter för de olika yrkesgrenar, som kommitténs arbete omfattat.
Det grundläggande arbetet ut- fördes inom tre olika sektioner.
Både bland de ordinarie och de tillfälliga ledamöterna ha avgivits särskilda yttranden, som på vik- tiga punkter skilja sig från ma.
joritetens förslag.
Ifråga om lärarlönerna äro bland de särskilda yttrandena fyra, som närmare förslagets ställning till l i k a l ö n s p r i n c i - granska ett undantagsförhållande.
Ett beslut enligt kommitténs förslag måste för de kvinnliga If rarna t e sig som stridande mot rättsmedvetandet och således bli- e n anledning till ny strid för rättvisa åt denna kår.
Frågan har heller icke någon statsfinansiell betydelse, eftersom det här gäller ett relativt litet antal befattnings- havare, då t ex. vid allmänna Iäroverken hela antalet kvinnliga lärare är: 1 rektor, 2 lektorer, 3 adjunkter, 9 gymnastiklärare.
25 teckningslärare och 7 musiklärare.
Det är ju omöjligt att tänka sig att lärartjänsterna i syfte att för- billiga undervisningsväsendet skul- le komma att besättas uteslutan- d e med kvinnor, Fröken Koersner hemställer att kvinnlig lärare matte placeras i samma lönegrad som manlig i resp. slag av befattning.
va LIka lön för man och kvinna i samma befattning.
pen.
Behovsprincipen först lika- Bland de tillfälliga ledamöterna ha r e k to r M a r I a n n e M ö r- h y l - n e r o c h r e k t o r A n n a S ö r e n - lar behovsprincipen så långt som s e n med skärpa uttalat sig mot att förorda en förmånligare löne- orättvisan i kommiténs förslag.
Rektor Mörner anför: ställning för familjeförsörjaren an Del måste sägas att det är med för ensamförsörjaren.
Han före- slår därför att varje befattnings- förvåning och besvikelse man kon- havare i de 22 lägsta lönegrader- staterar kommiténs ståndpunkt na som är eller varit gift, har eller härvidlag.
Att en kvinnlig lärare, som har haft barn att försörja skall av- lönas en lönegrad högre i n den samma utbildning och en lika lönegrad, dit vederbörande tjänst dyrbar utbildning - som en man- lig, har samma tjänstgöring, sam- hänförts.
Sedan behovsprincipen tillgodo- ma tjänsteansvar som han, även setts så långt hade hr.
Nilsson ön- erhåller samma lön som han, sy- skat att principen om lika lön för nes i och för sig rättvist.
Det rättmätiga i detta krav på män och kvinnor kunnat tilläm- pas åtminstone inom det statliga att likställdhet, då det gäller att undervisningsväsendet på samma söka och innehava statstjänst, även sätt som inom den allmänna civil- bör medföra likställdhet i lönehän- seende, har i själva verket redan förval tningen, Men svårigheterna ligga däri erkänts i det principen om lika an folkskolelärarinnorna a v olika lön för man och kvinna tillämpats inte kunna i lönehänseende på sådana befattningar, till vilka jämställas med folkskollärarna.
kvinnor efter behörighetslagens i- Och då det visar sig omöjligt att kraftträdande vunnit tillträde.
Som dra en gräns mellan kommunalt exempel kunna anföras läkarebe- och statligt skolväsen, och se- fattningar, där kvinnlig innehava- re av tjänst åtnjuter samma lön som manlig.
likaså befattningar vid universitet.
D ä r f ö r låt oss lära det for.
Rektor Mörner hemställer att mella, så ska vi också när det lönekommittén vid framläggandet av definitivt förslag till Iöneregle- påkallas, kunna arbeta för en sak.
E n sådan sak är nu ett samhälle ring för lärarkårerna, i den all- lönpricipen sedan.
Hr.
N i l s s o n i K a b b a r p (» borgerlig samling ») lika litet bör det vara förhållandet med den eko- nomiska.
lcke heller är det lyck- ligt, att någondera går kön mot kön.
Då nu påtagligen uppfatt- ningen hos ett flertal män (och kvinnor) blivit så snedvriden, att ett förslag med yttranden som det nu nämnda ens kan förekomma så är det i första hand kvinnornas plikt an förebygga beslut i sådan riktning men även att skapa fram en annan samhällsanda.
Det blir icke en strid av kvinnor för kvin- nor, utan en strid for rättvisare och sundare förhållanden.
Hur skall det gå till?
Hur ska kvinnorna » vakna », som det he.
ter.
Det tycks, att 1928 års löne- kommités förslag vore ägnat att åstadkomma detta.
För övrigt är vägen u p p l y s n i n g.
Kunskap är makt Men också det, att få vi bara klart för oss » med hur liten vishet världen regeras », hur det i allmänhet går till i våra be.
slutande församlingar, skulle vörd- naden för den manliga överläg- senheten försvinna och därmed byggt icke på motarbetandets också en stor del av vår egen min- utan på samarbetets grund dervärdeskänsla.
- skäl - __ - männa löneplanen ville inplacera de kvinnliga statsanställda Iärar- na efter principen o m Ii k a l ö n för m a n o c h k v i n n a i sam- ma befattning.
Vinner en orätt berättigande om den har några An hävd?
Rektor Sörensen yttrat bl.
a. följande: Det har for mig varit en bitter besvikelse att finna, att kommit- tén, sedan årtiondens utrednings- arbete nedlagts på frågan om de grunder, med tillämpning av vilka kvinnor m i kunna ut.
nämnas och befordras till tjäns- ter, som tillsättas genom kunglig till kvinnor e n f u l l s t ä n d i g t g o d t y c k l i g a v l ö n i n g.
Kom- mitténs förslag skulle komma a n innebära, att de kvinnogrupper, som tidigast - år 1918 fingo tillträde t i l l fullmaktstjänster, näm- ligen lektorer och adjunkter vid allmänna läroverk, högre lärarin- neseminariet och folkskolesemina- rierna, skulle erhålla en i förhål- lande till motsvarande manliga be- fattningshavare sä m r e löneplace- ring än sådana kvinnliga befatt- ningshavare, som först senare vun- nit behörighet till sådana tjänster.
Att just lärartjänsterna bland alla fullmaktstjänster tidigast öppnats for kvinnor torde likväl ha be- rott på att kvinnor lli undervis- ningsområdet gjort sådana insat- ser, att man av dem ansett sig kunna förvänta ett arbete, som vore likvärdigt med de manliga befattningshavarnas.
Kommitténs åtgärd att sätta just kvinnliga lä- rare i en ogynnsam undantags- ställning k i n endast förklaras av, att kommittén tycks anse, att en orätt vunnit berättigande då den har nigra års hävd.
Ett sådant förslag kan emeller- tid icke accepteras som en slut- giltig lösning.
Den enda tillfreds- ställande lösning av kvinnliga be- fattningshavares lönefråga är en.
ligt min mening, att kvinnlig be.
fattningshavare erhåller samma lön som motsvarande manlige befatt- ningshavare.
- -
FENOMENET REMARQUE - Det har sagts det var före an det i världen fanns kriget tre oklanderligt fungerande sy- stern: det tyska militärväsendet den ryska hemliga polisen och den katolska kyrkan.
M a n skulle kan- ske kunna finna flera exempel på fulländade system.
I en av dagens aktuella böcker.
fransmannen An.
dré Siegfrieds om Förenta Sta- terna av i dag (sy.
övers.
Bonnier serien Dagens ansikte) skildras par andra system, som i makt och fulländning säkert kan jämföras med de gamla nyss nämda.
Det är - ett ter, som rekommenderas av en standardioerad reklam 5.000 kilometer från varandra äro tid.
ningarna exakt lika uppställda och redigerade av samma trust.
Boyen i Arkansas sitter på sig precis samma konfektionkostym som boyen i Delaware.
båda tala samma slang.
som utbildats un- der beröring med samma sport.
När man alltså opererar med ett fåtal artiklar och ett nästan obegränsat antal konsumenter be.
talar sig automatiskt det minsta » framsteg ».
Det spelar r o l l i en - den omstridda framgången L later skåda i botten systemens boken P å Y ä s t f r o n t e n i n t e makt jurt med utgångspunkt i n y t t är och förblir obestridliger uppfostran.
Han menar nämligen, förra Arets största framgång.
En att alla omgivande system - det världssucces, sådan man knap- ridande samhällssystemet först och främst med sin uppdelning i fattiga och rika makthavande och underlydande.
också t. ex. fadersmaktssystemet och den fa- miljwgoistiska ordningen - så omspinner och genom alla porer intränger i ett till denna världen kommet m nniskobarn.
att allt vad vi särskilt kallar uppfostran drunknar däri som en myggas pip men Kliché till annons, införd i amerikansk press, som vädjar om stöd för Amerikanska Musiker- förbundet.
Högtalaren framförd av storkapi- - - skor med järn- in på den levande or- kestern.
I annonsextra talet står: trampar 300 musikanter past förut upplevat.
Men boker är inte något utomordentligt vare sig till form eller innehåll.
Att skri va som Remarque, och om det har skriver om, ha redan hundrade före hono n försökt.
Han är nästan ointelligent, sällsynt konstlös.
De Par känslor, som han tillåter sig att g e uttryck för, sväljer har nästan innan de fått uttryck.
De egenskaper med vilka han eröv- rat världen, ha innu aldrig åt någon förskaffat en sådan seger han är förtegen och osammansatt Uppskakande osammansatt.
Denna unga människa (han he.
ter naturligtvis Kramer och inte Remarque och var egentliger sportredaktör i en veckotidning och skrev böcker om hur man blandar drinkar och hade över huvud ingen avsikt med sin bok såvida han inte var köpt av bol- - - - - ' Fenomenet Remarque består däri att en storartad bok är skri- ven av en vardaglig människa.
Också i sina verkningar är den boken så oerhört modern.
Den är inte skriven av en individ.
Kri- get själv har skrivit den.
Och för- utsatt.
att allt ovett som förbittra.
de motståndare hopat mot Re- marque vad betyder det väl mot äran att bli utredd till verk- tyg för ett tidevarv.
Det var en gång något så oerhört att en dik- tare uppträdde utan svallande loc- kar.
Kanske är det likaså nytt och viktigt att det kan finnas en dik- tare utan personlighet.
- i Hollywood förser tusen- tals teattrar med musik.
det politiska partispelet och den industriella produktionsordningen bådadera såsom de te sig i Amerika.
men hur märker man inte, att de både till väsen och metoder hålla på att sprida sig över vädden.
Framställningen a v den industriella produktionsord.
ningen är mest genomskinlig och sammanfattad, varför jag därifrån anför några belysande citat: Man har inte förstått grundtanken i d e n amerikanska produktionen.
säger Siegfried, om man ett enda ögonblick glömmer att den arbe- tar för en inhemsk marknad på nära 120 miljoner människor.
För att kunna utnyttja denna marknad, galler det nu att upp- f o r t ra publiken.
det vill säga kanalisera dess tycken in p i ett begränsat antal stora vägar.
Ge- nom att vänja publiken vid ett litet antal kända märken underlättar man masifabrikationen till låga priser.
- Det har efter djupgå- ende undersökningar visat sig.
hur långt man kan komma med for- enkling och standardisering- att man exempelvis kunnat gå ned från 210 buteljsorter till 20, från 175 sorters bilhjul till 4, från 66 typer tegel till 7 och från 287 ty.
per gummiringar till 32.
Sedan 1921 har handelsministeriet, obs!
med nuvarande presidenten Hoo- ver i spetsen, inom 50 olika områ- den kunnat a v s k a f f a i genom- snitt t r e f j ä r d e d e I a r av de meningslöst många typer.
som för.
ut framställts.
Siegfried lånar.
för att göra le.
vande denna » uppfostrade » pub- lik med sina standardvaror några rader ur Sinclair Lewis ' några bok Hu- vudgatan: nio tiondelar av alla amerikanska.
städer i m varandra så lika, att man blir tröttad till döds - överallt möter man sam- ma vedgårdar, samma järnvägs- station, samma Fordgarage, sam- ma mjöikmagasin, samma askfor- miga hus, samma butiker i två vå- ningar.
Butikerna breda ut samma standardiserade produk- Det bevisas av den verkan som Västfronten ' haft Varför det just blev Rémarque som öppnade sin mun, det vet man inte, och han vet det väl knappast själv.
Hans betydelse lig- ger däri att i allt vad han ge.
nomgått och skrivit har han f ö r blivit obetydlig.
Icke något miss- känt geni.
ingen flammande yng- ling, ingen stormande hjälte, utan en stackars pojke som man b e rövat bana ungdom.
Hans styrka ligger däri att han aldrig för- sökt vara något annat.
Hans fien- der kan därför göra vad de vill.
men Tiden, som alltid är klaka.
re och medvetnare än den så kal.
lade Samtiden.
har utnämt ho.
nom till sin diktare.
fabrik om maskinerna äro place.
i en brusande kör.
Och skolan rade sex tum för långt ifrån var- som på särskilt sätt står i andra.
(Ford: Mitt liv.).
Icke min- fostrans tjänst bidrar genom att dre viktigt är det metodiska ut- helt enkelt ett system nyttjandet av personalen.
Syste- för undervisning till vissa färdig.
matiskt och ibland obevekligt har heter till detta bearbetande av detta system drivits till en ojäm.
hela barnorganismen för att göra förlig fulländning.
Ofta protestera den smidig i systemens tjänst, de medvetna representanterna för Skolan.
säger Bernfeld, är en av arbetsklassen och göra gällande, de uppfostrare, som till hån för att en alltför stark press sliter alla uppfostrings- och undervis- ut människomaterialet.
Men mas- ningsplaner, alla kongresser, mö- san / hypnotiseras av de höga lö ten och predikningar gör av den nerna och gör sig till en början nya generationen just vad den inte reda för vilken utmattning gamla är och ständigt på nyn som följer av en alltför intensiv blir.
Och han fortsätter: Skol.
arbetstakt och protesterar därför stadgan fordrar inledningsvis av inte på allvar mot systemet.
De lärarna att de skola uppfostra individer, som inte kunna följa sedligt-religiösa manniskor - och med försvinna ljudlöst.
Och den så räknar den upp läroämnen och allmänna meningen beundrar e f - kursplaner.
Aldrig kan en lärare Det är han också.
Och det f e k t i v i t e t e n i så hbg grad, fylla denna inledningsvis fram-.
verkligt världsskakande är det att den blundar för vissa av dess ställda fordran.
Av sedligt-religi- faktum, att e n sådan obegåvad risker.
ona människor finns det knappast pojke plötsligt häver upp sin röst.
Amerika har med en slags för.
flera år 1924 än 1224.
Samhälls- M a n kan egentligen forutsätta att tjusning upptagit fransmännen Bi- guden ler i smyg-.
det stör ho- det fanns tusende sådana Remar- nets och Simoni uppfinning av in.
nom inte, och han är inte ond på que ’ ar i skyttegravarna, som i dag telligensmätningar (t e s t s).
i sina lärare.
De ha gjort sitt ytter- gå omkring i ämbetsverk och ka.
skolorna, universiteten.
fabriker.
sta, och ha också grämt sig serner och halvt ha förgätit vad na och de stora magasinen tror och misskänt sig själva duk- som hände dem en gång, halvt man mer och mer på t h e t e s t s ' tigt.
Han, samhällsguden, ville har velat förgäta det.
Riksvämet förmåga att ge omedelbar och av- ju inget annat än att slippa an- och universiteten vimla av sådana görande upplysning om varje män- alfabeterna.
D e ville det där med Remarquear, ty han och hans niskas möjligheter ..
Man sätter fast den sédligt religiösa människan.
hjälte (som lika litet som han är testen vid ens papper och den Han unnar dem bedrägeriet.
De någon hjälte) tillhör den bestämda följer en som ett poliskort, som ville kanske annars inte göra sig typ av tysk ungdom, som trög man icke kan frigöra sig ifrån.
så mycken möda för I 200 mark och likgiltigt lydig låter förfoga över sig vare sig av militär eller - I våra dagar ha åtskilliga stora om året.
företag sin » psykolog », som har Bernfeld framhåller också hur politik.
Dessa unga män är var.
till uppgift att mäta och bestämma skolsystemet inom det rådande ken särskilt dåliga eller särskilt anlagen hos personalen.
samhällssystemet behandlar ung- bra, de är en smula trånsjuka V a d det politiska valsystemet olika just i den mest ingri- och en smula förilskade, en smu- beträffar kan man säga att det pande och ödesdigra av alla ål- la sovande och tidigt brutna.
hänger på en systematisk upp- dersperioder, den då alla möjlig- De dog i tusental hjältedöden vid fostran till fullkomlig passivitet heter satta frö - eller förspillas: fronten, deras hjältemödrar ville från de levande människornas den andliga pubertetsperio den mel.
det och kejsaren och rektorn och sida.
Det är val- » maskinen » och lan sexton och tjugu år.
Där släpps alla andra Så var det inget att val-bossaman som sköter spelet.
den » proletära ungdomsskaran ut göra åt det, och det väl bäst Insatsen i spelet kommer från stor- i ett pressande förvärvsliv, som så.
Och de som kom tillbaka från de inte ger den tid att tänka och att fronten predikade vidare för den kapitalets representanter kassera också in huvudvinstena.
svärma.
Istället leds den av den uppväxande generationen om Det är anmärkningsvärt hur tidiga förtjänsten, av trötthet och gud och fosterland och mod och S i e g f r i d framhåller s y s t e m a - gammal tradition in i ett alltför ära såsom man hade predikat för t i s k uppfos st ran som förut- tidigt sexualliv, som ohjälpligt för dem.
De menade inget illa och sättningen för dessa amerikanska hela livet minskar deras andliga de menade menade överhuvudtaget inget särskilt ingenting.
gott, de jittesystem.
V i vet ju också, att krafttillgångar.
När nu i alla fall en a v dem inom de oklanderligt fungerande » Övrerklassens » ungdom däremot system som exempelvis nämdes håller under denna tid kvar i s k a låter upp sin mun, så blir hans i början av denna framställning, lan, och, säger Bernfeld i en sär- skri tydligare och verkningsfullare här beståtts en utomordentlig sy- skilt elak passus, man spelar på än de stora revolutionärernas rop.
stematisk uppfostran, d. v. s. en de fina strängar som nu växer bearbetning av människomateria- fram och särskilt äro ägnade att let om möjligt utan några luckor, dallra för idéernas fläkt, man spe- ler förtvivlade blick.
Det enda han så att resultatet blir tankande, gö- lar på dem » med stora ord: foster- kan hoppas på är att den socia- kultur listiska Samhällsordningen en rande och låtande efter ett visst land - kultur - nafion gång skall g e åtminstone samma schema.
- vetenskap kultur folk yttre skolvillkor At alla.
Det finns en läkare och psyko- kultur - ras kultur. » Efter detta föga hoppgivande analytiker i Berlin med ungdoms.
Bemfeldts lilla bok är sannerli- forskning som specialitet, Sieg- gen en fruktansvärd » kultur » - kri- sysslande med systemen hoppas fried Bernfeld som i en liten bok tik.
H a n kan ge föga tröst, fast j a g att nästa gäng äntligen kom- han kallar den S i s y f o s e l l e r han liksom vrider sig inför den ma fram till mähniskan.
uppfostrans gränser » idealistiske lärarens » frågande el- upp vara - - - samhäll- - var - av - - - - - - M a r i a Lasar.
F d ran er o c h Främlingar har icke Fredrikke Mörcks ener- Forts. fr. sid. 1 Dalarna arbetarfolkhögskolan i gi,kloka omdöme och varma hjär- en av Sveriges härligaste bygder.
ta Hennes tagits i tidigaste bruk.
Iivsuppgift var Här uppe var ju också Rickard Sandler lärare, då han startade lärarinnans.
En betydlig förbätt- Arbetarnas bildningsförbund som ring i de norska lärarinnornas sedan under 2o år växt till den ställning är resultatet av den på storslagna arbetsform för folk- 1890-talet bildade » Höjere skolers landslaererindeförening ».
vars stif- bildning som den i d a g är.
Konferensen på Brunnsvik blev ter og förste formand blev Fred.
verkligen förd efter en ny m- rikke Mörck.
Vid sin avgång från tod, utan dräpande program.
denna post blev hon föreningens Världsförbundets rapporter från första » aeresmedlem » ett uttryck de olika länderna om ststens för- av erkänsla för det grundläggande hållande till folkbildningssträvan- och betydelsefulla arbete hon gjort dena förelågo på förhand.
Och på till lärarinnekårens bästa.
dessa fakta kunde diskussionerna Det nästa skedet av hennes Iiv fritt nå ned till grundfrågorna, inleddes d å » Nylaender ».
kvinno- vare sig diskutionerna försig- sakens första och enda organ i gingo under samlat möte grupp- Norge i samarbete med Gina Krog vis eller pa tu man hand.
Folk startades.
Det var en ny en hit- t a l a d e med varanda, lärde kän- tills obrukad jord, kvinnornas sak, na varandra, utbytte erfarenheter mörkt » ulaende », som skulle röjas och dryftade proplem.
Och huvud- upp Det är stimulerande min- problemet under dessa dagar var nen Fredrikke Mörck har från för de flesta: hur skall det tillgå motståndets hårdaste år sida vid att erhålla offentliga anslag till sida med en sådan personlighet folkupplysningsarbete utan kvä- som Gina Krogs, modig, uthållig, vande statskontroll?
Representan- entusiastisk.
ten från Grundtvigs frihetsland.
De norska kvinnorna skulle i den unge högskoleföreståndaren dag ej stå där de stå om de Begtrup från Fredriksbergs gamla icke haft denna sin tidning.
Dess förnämliga folkhögskola i Dan- redaktör har med aldrig sviktande mark, framhöll kort och gott: Sta- intresse och med sin vakna och ten skall ge pengarna - och så vaksamma kärlek för den sak, hon hålla sig borta.
Innehållet i givit sin odelade arbetskraft under dr. Rickard Sandlers korta och hela sitt liv, låtit Nylaende bliva fyndiga lilla inlägg var att det är en knutpunkt där alla trådar löpte riktigt att staten känner sin eko- samman.
För detta måste alla nor- nomiska förpliktelse i folkupplys- ska kvinnor vara henne tacksam- ningsarbetet, att den står tjänande ma.
Säkert är att Norske Kvin- och hjälpande rid arbetets sida ders Nationalraad.
som omfattar med kontroll över rimliga mini- så många olika föreningar med mikrav på en viss nivå för verk- olikartade praktiska och ideella samheten.
Men längre får censur mal, icke skulle kunnat bliva vad och riktlinjer icke talar från sta- der är om inte Nylaende med tens sida Ty folkupplysningsarbete sitt verkliga frisinne och sin mål- tet måste alltid utvecklas på fri- medvetenhet hade bearbetat sinne- hetens grund.
na.
I det stora, tre delar omfattande verket » N o r s k e K v i n d e r » h a r Fredrikke Mörck givit sitt land syn på statens uppgift: Ett hela en annan gåva av bestående vär- folket alla samhällsklasser - de.
Det är en kulturskildring från omfattande upplysningsarbete har 1800-talets början till våra dagar, helt enkelt aldrig försökts i något som andra land kan avundas land.
Skall saken nu göras måste Norge att äga.
De banbrytande folkets högsta och starkaste insti- kvinnorna på varje arbetsfält ha tution, staten, ta hand därom, göra där en minnesteckning, utförd av den stora organisationen möjlig, en skicklig hand och ett sinne, som leta efter, ge mod I t och stimu- med spiritualiteten förenat en öm lera ständigt nya och flera fri- och varm tacksamhet mot dem villiga grupper, som vilja taga del som i hårda rider stridit en 0- dare tillhör själv byrån.
Han del.
tog också i den stora undersök- ning av vita slavhandeln, som Na- tionernas Förbund för några år se- dan lät företaga i Sydamerika, Egypten och några andra län- der.
Mr Johnson är jurist.
Kom- missionens andre medlem, polac- ken P i n d o r, är ämbetsman och diplomat och har i 25 år haft sin verksamhet förlagt till Orienten.
Och så är det den tredje del- tagaren.
doktor Sundquist, sum representerar läkarna.
Arbetet skall enligt instruktio- nen omfatta endast den interna- tionella kvinnohandeln.
De olika ländernas egna förhållanden där- emot tas inte upp annat i n i den utsträckning de ha intresse för de mellanfolkliga systemen.
Arbe- tet hela tiden i samråd och samförstånd med de undersökta ländernas regeringar.
Men bide officiella och i ' cke officiella käl- lor måste naturligtvis anlitas.
Vad kommissionen har att ta på är gällande lagar rörande in- och utvandring,särskilt beträf- fande omyndiga kvinnor och barn, passbestämmelser, lagar angåen- de giftermålsålder och skyddsål- der etc.
Dessutom skall den ta rätt på de privata föreningar, som ar- beta mot kvinnohandeln.
Det lär finnas en hel del sådana.
Som ett exempel på det enskilda arbetets nytta talar doktor Sundquist om.
hur de japanska konsulaten trätt in ifråga om japanska prostituera- d e i främmande länder.
Kvinnorna skickades hem inte med våld - men efter övertalning av resp. konsuler Och på allmän bekost- nad.
Der är ändå ganska märkligt och visar en viss grad av akt- ning för deras värde SOm män- niskor.
sker reda - på Skansen blev en upplevelse.
Det var ljumma vårvindar, som fläcktade bland bål och bloss, och som fladdrade i de långa dalakjortlärna a h hättorna På värna- mo marknad var det liv och lust bland dä- jeliga jungfrur och allehanda spelare och gycklare.
I Karolinska lägret excrcera- de Kung Carls bussar bland markenten- terskor a h öltunnor vid en flammande lägereld, under de!
att fäbodfolkets rep skallade över kullarna, när de drog ner till bygden igen med kritterna Vid Mora- gården samlades de a h berättade am skogsrån och trollkäringar, som dansat på botten till en låt, som Stintan kunde blåsa på sin pipa.
Borta på Marknadsteatern spelade man små stycken, som dragits fram ur glum- skan och blivit återupplivade, a h @ Stenbocks Theatrum dansade Lustwin on gavott med de fem sinnena.
Detta var verkligen ett av de allra vackraste insla- gen under festligheterna tack vare i n förtjusande musik av Gustaf Düben d. ä. och d e n utomordentligt välkomponerade baletten.
Skansen har alltid varit en vårdare av vår bondekultur, men nu har den också i sitt sköte velat upptaga den sven- ska herrgårdskulturen och börjat med uppförandet av Skogaholms enastående vackra byggnad, framför vilken gavs ett friluftsspel, som också berättar historien om gårdens eller kanske rättare slottets uppkomst Det är nämligen kvinnorna, som själva byggt huset medan männen på gården voro ute i kriget.
Själva höggo de timret a h släpade hem det från sko garna Stock lades på stock a h huset blev till sist färdigt.
Och nu står huset på Skansen och sträcker sin smala spi- ra med vindflöjeln högt upp över stadens buller!
Eft ganska underligt ödel Det är vackert på kvällarna under spelet, när facklorna lyser upp de mattröda stoc- karna a h ungdomen dansar framför vid felornas låt, det är en stämningsfull tak- lagfest på Skogaholm, som Skansen trol- lar fram för oss.
medborgar- skola i England.
tid, den förskräckliga unga flickan med rösträtt vid 21 år!
Vart skulle det bära hän, när dessa massor av politiskt okunniga, i största all.
mänhet ovärdiga unga medbor- med varandra.
I två så olika län- der ha de uppstått, oberoende av och ovetande om a.
Men den gemensamma idén har på förbluffande många punkter praktiska hjälpme- varan garinnor började översvämma den tagit samma d i sin tjänst.
jämn många sidor med stoff ur sin rika erfarenhet från en så po- litiskt som kulturellt intressant tidsperiod, som den, i vilken hon Fredrikke Mörck.
- » än lever här en och annan på var det några målmedvetna män- niskor, som beslöto att göra sitt bästa för att svaret på de oroliga frågorna skulle bli så uppmunt- flyga i stora ringar.Och så börjar den lilla » förträffliga operan, som Stenbock satt ihop för an fördriva tiden under det långa vinterkvarteret, a h som nyligen åter dragits fram I dagens ljus.
Den kun- de väl e j heller fått en lämpligare plats för framförandet än just under dessa dagar på Skansen.
Detta lilla kulturhisto- riska dokument står plötsligt levande a h givande framför oss i all sin enkelhet, a h man blir tagen av dess omedelbara älskvärdhet, Här som på många ställen på Skansen under dessa festligheter frapperas man av de vackra Dübenkom- positionerna.
När sedan de livländske brudepigornas dans dansas av man är muntrayionen i gång på allvar, a h dal- karlarnas dans till kungens ära blir frit- tiskt en rörande apoteos till enkelhetens Terpischore.
Det är verkligen riktigt vac- kert att se män dansa i dessa små baletter kanske just för att man ej är van vid detta slags balettflickor!
I Seglora kyrka var d e en konsert, som upptog kompositioner av Anreas Düben (- 1662) och Gustaf Düben d. ä.
1624-1690).
Det var utomordentligt vac- kert och stämningsfullt.
Musiken var tung och allvarlig, a h man tyckte sig vara flyttat tillbaka till den tid, då det var gråväder och sjävförsakelse i hela Svea rike Särskilt skulle jag vilja framhålla de två kompositionerna arrangerade för stråkkvintett, Libertas av Gustaf Düben d. ä. a h Suite I g-moll av Andreas och Gustaf Düben.
Texterna till sångerna voro alla av mer eller mindre religiöst inn- håll och hämtade ur » Odae Sveticae Thet är Någre Werlds-Betracktelser Sångwijs författade av Samuel Columbus » 1640- - 1684) En daglig tidning skrev efter premiä- ren någonting om, att man behövde verkligen inte gå upp till Skansen för att stödja den utan om man vill ha en in- tressant och roande kväll, borde man bege sig dit upp Och man får hoppas att publiken tar detta ad notam Det är rent storartat att se, hur alla dessa män och kvinnor, som medverka under festligheterna, ställt tid och kraft- ter till förfogande för att hjälpa Skan- sens idé.
Ett klingande svenskt » heder och tack » e allt som gives dem i gengäld I kommer galopp Kung Carl själv sprängande utför back- n u t i l l » Hög- En kvinnlig välborne Hr: Grefwe Stenbocks Thea- trum » för an bli ordentligt förlustad » uppå then stora och lyckliga Carols-dag ».
Under rakerters vinande gör han sitt in- Så mycket bekymmer den en.
intåg på den lilla teatern, över vilken gelska flappern har vållat sin sam- de uppskrämda och förskräkta änderna En sådan strid.
minnets skattkamma- re som Fredrikke Mörck äger, na röster på måfå i valurnorna?
har ännu mycket att giva.
En tide Redan strax efter den kvinn- sjukdom har tvingat henne att riga rösträttens införande i Eng- fullständigt vila, men alla hennes land, 1918 - då 30-åringarna för B i r g i t Nissen.
många vänner runtom i de nor- första gången stodo med röste- diska länderna önska på det inner- deln i sin hand och förskräckelsen ligaste att hon ville fylla ännu var ganska stor också för dem - i arbetet.
Så blev det också tid till att fråga, undersöka, att titta på bygg- nader, föreläsningsrum, bibliotek och kök på Brunnsvik under des.
sa dagar!
KAROLINSKA DAGARNA Jacques.
som de alltid tycka mycket om, hygien och biologi.
En ung flicka, som var anställd på en liten billig restaurang kom till skolan.
Hon var petig vad hon åt hade väl sett för mycket - med inte vid Hillcroft är mat.
tyckte Hon inte rille om inte frukt, ha grönsaker ville 21 år - det är meningen for äta det och inte det.
Men hon var kvinnor, som börjat delta i de genomintresserad av skolan och allmånna uppgifterna och själva övertygat om att hon tänkte lära blivit medvetna om vad de behöva sig vad läras kunde.
Hon fick lira - för övrigt växla åldarna höra föreläsningarna om vitami- upptill 40 år Liksom på Fogelstad ner och vad därtill hör.
Nästa mor- är det en rikhaltig samling yrken gon åt hon sallad med energi och som företrädas på skolan - från återvände med nya utgångspunkt husmdrar, uppasserskor, sömmer ter till sitt arbete på restaurangen.
skor till industriens alla olika gre- Miss Street själv är en utom- nar.
Skolan tar emot högst 40 ordentligt tilldragande människa särskilt levande sätt rande som möjligt.
för yrkesarbetande kvinnor, sade elever.Det är inte någon exa- Hon har en behaglig röst,humo- - Framåt efter höjt gång - - Ännu ett ord,Fredrikke, de, så få vi se h u r mycket in- verna fortsätta i alla fall efter kur- politiska kunskaper.
dets ögonblick.
- Mitt siste ord bildning i samhällslivets konst.
ett så Och minnes sin egen storm- grad satt sin prägel på - den strofen rinner en i min- net vid åsynen av F r e d r i k k e Mörck, som är på Stockholms- besök for att hälsa på sina gamla rösträttvänner från den stora kam- pens dagar.
Men den skillnaden är det da allikevel vad den norskan är smittsam!
att Fred rikke var vän med alla i ledet, i de internationella lederna medan hon själv var en av de ledande i sitt hemland Norge.
Och Norge blev ett av de första länder i värl- den, där kvinnorna tillerkändes rätt att vara medborgare.
Om det Stockholm som » flager i byen og paa havnen » möjligen mer tänkt på Londons Lord Mayor än på " the President of Norway » frö ken Mörcks tltel vid internatio- nella kongresser - så har i de kretsar där hon nu varit medel- punkten varit högtid i många dar.
Det har rekapitulerats seklets och rösträttsrörelsens bör- jan, från fredskampen mot världs- kriget, från hjälparbetet under och efter detsamma från nordisk sam- slut vid någon högskola.
Kur- må vaere säger Fredrikke Mörck Och så få kvinnorna en chans att sens sen räcker ett helt år S I långa leende sig de unge att de icke tekniskt mäta sig med de välträ- ledigheter kunna åtadkommas en- s u b t r a h e r e r n o e på kravet nade männen.
Så grundades H i l l.
dast genom samverkan från alla som vi gamle satte op, - c r o f t C ol lege nära London.
- - Mot vita Slavhandeln.
Doktor Alma Sundquist som blivit utsedd till deltagare den av Nationernas Förbund i- gångsatta undersökningen av han- deln med kvinnor och barn på Orienten, kom för ett par dagar sedan tillbaka från kommissionens förberedande sammanträde i Ge- neve.
där planen för resan i stora drag blivit fastställd.
Expeditionen, som startar från Marseilles i början på oktober, kommer a n räcka inte m i n d r e ett och ett halvt år berättar dok- tor Sundquist.
Den bekostas av Rockefellerinstitutet genom ame- rikanska byrån for social hygien.
ja, var M r J o h n s o n, expeditionens le - arbete i lagstiftningsfrågor E l l e n Hagen.
i Förgrundsfi- gurerna i de politiska partierna, Baldlvin,Oswa ' d Mosley, Maxton, stå livslevande för våra ögon, me.
dan hon berattar.
Hon har förfä- håll.
An är det arbetsgivarna som rat många kvinnor med sina röst- först genom K. F. U. K.s uppslag skicka sina arbeterskor, t. ex. Cad.
rättsföredrag och politiska före- och medverkan, snart driven som burys chokladfabriker, in komma läsningar, kvinnor som levat i ab.
en självständig institution med de genom fackföreningar, bild solut okunnighet om samhällsma- stöd hos sådana organisationer och ningsklubbar eller kyrkosamfund.
skineriets hemligheter och som myndigheter, som ha den vuxna Hela skolarbetet är genomgå- bara av alla krafter velat skydda ungdomens utbildning och fost- ende byggt på deltagarnas egen sig for politikens smutsiga försåt.
ran till sin uppgift.
Det finns tre motsvarande hög- medverkan.
De få sitta som old Men inför hennes humur Och god- förande under sammanträderna, modighet och öppna framställning skolor för manlig ungdom i Eng- och land, ett par för både män och när politiska gäster från London bli de litet intresserade många av dem fortsätta vid are kvinnor men Hillcroft är den komma ner och hålla föredrag enda för enbart kvinnliga elever.
konservativa, liberala och arbetar- på det intressanta området.
Överallt i affärshus, fabfiker - Och det har visat sig ganska partiets representanter i tur och nödvändigt att kvinnorna ha en ordning.
varsågod och hälsa gäs- och husligt arbete bevisa d e for- egen skola, berättar Hillcrofts sti- ten välkommen, underhåll honom na Hillcrofteleverna att rektorn och iiga rektor, m i s s F a n n y vid kvällsvarden och säg ett vän- hennes meningsfränder inte togo S t r e e t, som just gjort Sverige ligt ord till avtackning- Det är fel, när de vågade tro att också äran av ett besök.
- Ty från de inte meningen att rektorn alltid flickorna voro värda att kosta på blandade skolorna trängas flickor- skall spela den rollen.
Det är själv- litet utbildning i medborgarkonst, ständigt anordnade uppsatser, dis- Det är intresserade och dagliga na.
så småningom Ut.
Det är riktigt lustigt att un- kussioner och samkväm.
I fråga kvinnor, som göra skolan och med- der samtalets gång fastställa,hur om undervisningsämnena få ele- borgarskapet heder på levande ofantligt många beröringspunkter verna också i stor utsträckning platser och i allmänna värv.
Hillcroft College och Kvinnliga vilja själva: nationalekonomi, hi.
C.
H.
Medborgarskolan vid Fogelatad ha storia och litteratur, psykologi, - - - -
Brev ill Tidevarvet Oberoen d e av ti dag i regn och kyla satt jag på passionsteatern i Oberammergau.
Och den dagen ångrar jag inte, trots att jag frös litet mer än nyttigt var.
För min del beundrar jag spelen jag är gripen av dem vad man ä n säger om dem.
I Oberammergau kan man inte denna sommar göra långa uppehåll, inte ens En - - om man har gott om pengar, alla utrym- men behövs för genomresande passions- gäster.
Vanligen är det så fullt, att det näppeligen går att bereda plats för en icke anmäld gäst.
Så berättade min värdinna, att hon måste E d d a i sitt kök åt en av själva » Musses » höga diplo- mater, som kom utan att på förhand vara anmäld.
Han hade antagligen trott, att hans höga pinne på samhällsstegen be- friade honom från att göra sig samma besvär som andra dödliga - men där- för fick han också logera I köket.
Vill man alltså dröja i der härliga Bayern, måste vägarna » gå åt andra byar », och det finns massor att välja på Från den minsta lilla vrå i dessa trakter lyser det färgglada reklamtryck, som påstå att just den eller den lilla byn är den mest benådade fläck av jorden För min del har jag hamnat i Garmisch och känner mig fullkomligt nöjd med min lott.
Garmisch, såväl som dess syster- samhälle Partenkirchen, tillhöra ju de mera kända bad och kurorterna i Ober- bayern.
Hit komma varje sommar över hundratusen gäster, inte bara från alla delar av Tyskland utan även utlänningar.
Mest amerikaner och engelsmän tror jag; näst tyskan är nämligen engelskan det språk man oftast hut.
men till min stora glädje hur jag också svenska ibland.
För ett par dar sedan fick jag en extra hälsning hem ifrån En söt liten stock- holmska jag antar det - observe- rade min ringa person och sade till sin kamrat: » Titta på gumman där, hon liknar någon jag sett hemma i Stock- halm .. Och av deras fortsatta resone- mang hörde jag, att de tog mig för en inföding och därtill en som stötte deras estetiska sinne, med att jag inte bar den pittoreska folkdräkten.
Varför jag blev tagen för att vara hemmahö- rande här vet jag inte.
Men det var intressant och jag var tacksam för häls- - liga närvarande i - 3 milioner skadefall se en samt lotsa sig fram mellan turistbussar och lyxautomobiler Och detta inte bara på smågator nej då på en gata i Partenkirchen, så förnäm att där finns en trafikkonstapel, såg jag häromkvällen att konstapeln måste gå ut i körbanan och handgripligt visa korna vad det betydde när han viftade åt dem med vita hand Enligt maren d att det räkningen.
Före den dagen var det näm- ligen ständigt så varmt att man önskade kunna gå omkring i baddräkt helst, men efter den dagen har der ofta varit så kallt, att jag plockat på mig allt av ylle jag äger och ändå frusit Men jag märker att mitt brev blir för långt - a j - a j redaktörens sax - och ändå har jag inte på långt när kommit till det jag tänkte tala om: såsom spännande teateraftnar jag varit mod om helgonfester och andra hög- rider Den 19:de juni t. ex. var det Fron- leich, då man började redan klockan fem på morgonen att skjuta, mucisera och gå i procession.
Hela skaran av helgon och skyddspatroner från spädbarnens till de gamla ungkarlarnas - bars ut på långpromenad: överallt vid husen var det altare resta krucifix och helgon- - - - - bilder utställda, och det hela var myc- För det mesta är d a nog rikt folk ket högtidligt.
Söndagen dan 20:de juli som kommer hit, åtminstone för längre hade en folkdräktsförening fest, vädret uppehåll, undertecknad som utgör ett var som extra beställt för denna till- fattigt undantag är heller ingen egentlig ställning Solen sken från en klarblå » kurgäst » som vare sig dricker hälso- himmel ' och förhöjde glansen av de vatten eller besöker societetshuset.
Ge- färgglada dräkterna, men ändå var det nom vänner i Oberammergau lyckades inte så varmt att de dansande ungdo- jag få inackordera mig hor en arbetar- marna behövde svettas.
Dansuppvisningen familj här Vi ha smedja, lagård och den dagen vore värd sitt eget kapitel.
skomakarverkstad under samma tak, men En Schuhplattletrupp på sextio unga män det är b u a bra.
Tack vare hammarens dansade schuhplattle och andra gammal- muntra klang mot städer i " dig morgon- dags danser.
Det säger sig självt att de stund slipper jag bestå mig med väckar- unga männen voro klädda i Oberbayerns ur, och lite lagårdslukt är j u bara måleriska nationaldräkt.
Varenda en hade » gesund ».
säkert nya vita fjädrar i sin mörkgröna För min dal anser jag Garmisch vara filthatt.
Men den största förtjusningen en helt enkelt underbar plats.
I första väckte kanske några gamla kvinnor, som hand dess obeskrivligt sköna läge mel- i långa kjolar och skor som verkade lan mäktiga bergmassiv, men också själva lite för trånga, uppträdde och dansade samhället är vackert.
De breda solida en sirlig gammal vals husen, vare sig de äro bruna, blå, gula Sång och musik samt schuhplattledans eller vita, ha änglar eller skarpskyttar förekommer det för övrigt mycket här målade på väggarna, verka så propra i Garmisch.
Varje kväll uppträda på olika ningen.
stånd och kön och hemtrevliga.
Här är också en sådan De k v i n n l i g a statstjänstemännens s t ä l l n i n g I Tyskland.
rikedom av blommor, på balkonger och i trädgårdar lyser det i alla regnbågens Till jämförelse med de kvinn- B a y e r s k L ä r a r i n n e t i d om arbetsoduglighet.
På begäran färger.
statstjänstemännens ställning n i n g av F r a n z i s k a Z i e g l e r.
kan hon redan f ö r e 4 veckor Då societetsparken invigdes nämnde före nedkomsten återinträda i Sverige, som för åter- borgmästaren i sitt tal att samhället vuxit, tjänstgöring, såvida hon med lä- förbättrats och förskönats de sista åren, igen är föremål för diskussion, lam.
F ö r f a t t n i n g f ö r T y s k a karattest kan bevisa sin arbets- så att det förvånar till och med dem som nas härnedan en kort redogörel- varit med och fört fram allt det nya.
Men se för motsvarande tyska förhål- augusti r i k e t, vilken 1919 av utfärdades rikspresidenten den 14 duglighet.
Under tjänstledighet beviljad han sade - och det tror jag är sant landen.
l Den intressanta artikeln ger kvinnorna principiell likstäl- med anledning av nedkomst skall att man varit mycket rädd för att låta är byggd på en framställning i lighet med männen i fråga om kvinnlig tjänsteman 10 veckor upp- det nya slå ihjäl det gamla.
Även i medborgarrättigheter.
bära full tjänsteinkomst, för ytter- de nybyggda husen inrymmes kostall Alla tyskar, både män och kvin- ligare 7 veckor halv inkomst, men och hölada, och man staplar ved omkring nor, äro lika inför lagen och hava för ledighet därutöver tillkommer väggarna.
Och till och med de stora principiellt samma statsborgerliga henne ingen tjänsteinkomst.
Be- hotellen, som naturligtvis inte består sig rättigheter och plikter.
Alla rätts- stämmelserna om beviljande av med kostall och vedstaplar, äro byggda liga privilegier på grund av födel- tjänsteinkomst vid sjukdoms- så att de gå in i landskapsbilden och se och stånd äro upphävda.
Äk- f a l l bliva härav oberörda.
Kost- verka ej störande.
Gatorna äro asfaltbe- tenskapet står såsom grundval för nad för vikarie under tjänstledig- lagda och up to date, men det är dock familjelivet och för nationens upp- het för nedkomst kan icke åläggas inte ovanligt att vid sextiden på efter- rätthållande och tillväxt under sta- den tjänstlediga.
middagen liten flock kor betänk- ersättnings- tens särskilda skydd och omsorg.
Är kvinnligt jänsteman på grund Alla medborgare utan åtskillnad av nedkomst endast 8 veckor eller hava efter måttet av i lagen före- kortare tid tjänstledig, så har hon 418 millio ner skriven kompetens och ådagalag- anspråk på att dessutom få sin år- da prestationer t illträde till offent- liga semestertid oavkortad.
Vid kronor liga tjänster och ämbeten.
Alla un- längre tjänstledighet än åtta vec- reglerades under åren dantagsbestämmelser för kvinnliga kor kan vederbörande myndighet 1875-1929 ämbets- och tjänstemän äro UPP inräkna den över 8 veckor gåen- hävda.
de tianstledigheten i semesterti- Att med upphävande av den.
av (Schweiziskt bolag, grundat undantagsbestämmelser för kvinn- Så var rättsställningen för kvinn- liga tjänstemän också följde rättig- liga tjänstemän till år 1923.
Den 1875) het att ingå giftermål utan avstå- syntes liksom övrig tjänstemanna- Låga premier!
ende av innehavd tjänst är själv- rätt för alltid säkrad genom Art.
Erkänt snabba skade- klart.
Riksregeringen har därför 129 i » Riksförfattningen » d i r det redan år 1920 utfärdat » Grund- heter: » Tjänstemäns välförvärvade regleringar!
sätze über die Rechte und Pflich- rätt är oantastbar ».
Branscher: ten der verheirateten weiblichen Men så kom tyska statens fi- Olycksfalls-, barnolycks- Beamten ».
Här följa några korta nansiella sammanbrott, vilket med- falls-, sjuk-, skadestånds-, utdrag: Förvaltningen har rätt att be- förde den stora rikspersonalin- ' inbrotts- och motorfor- donsförsäkringar.
stämma, om kvinnlig tjänstemans dragningen, varom påbud utfär- bostadsort, dock icke på bekost- dades 27 oktober 1923.
Massor av Bolagets premieinkomst nad av h e n n e s rätt men väl på tjänstemän avskedades, yngre och med en I summa av Winterthur alla år 1929 bekostnad av den äkta mannens att bestämma om hustruns bostadsort.
Till gift kvinnlig tjänstemans KA DIREKTIONEN önskningar ifråga om bostadsort ngg.
47, - N.
328 75 kan i så måtto tagas hänsyn, att Stockholm hennes ansökan om förflyttning Ombud antages å alla platser, till mannens bostadsort lämnas fä.
där bolaget ej är tillfyllest reträde i görligaste mån vid plats- representerat.
besättning å denna ort, samt att förfl yttning av gift kvinnlig tjän- steman mot hennes vilja ej annat än i nödfall företages.
Gift kvinnlig tjänsteman är plik- 50 millioner kronor rätt ställen de s k.
» Origenale Loisachtaler » och spelar, dansar och sjunger sina vackra hembygdssånger ..
Så finns det » kurorkester » och en tig mottaga den med tjänsten för- även, om vederbörande för- hel del andra, måste äldre.
Men särskilt gick denna in- tjänstemän.
De blevo i ett slag försatta i en särställning utanför lagen, icke blott de i riksstaten anställda.
Enskilda länder och kommuner hade genom denna art. 14 fått fullmakt i samma riktning.
Det är självklart, att denna artikel ut- det häftigaste motstånd från löste tjänstemannaorganisationerna.
I talrika inlagor t i l l statsmyndighe- terna hade också allmänna tyska För- lärarinneföreningen liksom trätt in för återställande av de ningsenliga kvinnliga tjänstemännens rätt.
Och från alla författ- po- litiska partier framställdes änd- ringsförslag.
Den 4 augusti 1925 utkom också författning om in- ndast av tvingande sakliga grun- ställning till personalindragnings- Förr har man som bekant måst fara över Ehrwald-Obermoos och sedan med lin- kan denna rätt förmenas hen- förordningen.
Därmed hade de kvinnliga be- bin?
Men den banan var österrikisk, nu har Bayern fått sin Fryspitzbahn.
Ifall av nedkomst äro följande fattningshavarna iterintritt i det Men nu måste jag tvärt avbryta!
Med tjänstelättnader att bevilja: hjärtliga hälsningar till både de som får Iäsa och de som skapa Tidevarvet veckor efter nedkomst.
På begä- förblir av giftermål oberört. » Nanny Johansson.
ran kan hon erhålla tjänstledighet Bertha Petersson.
4 veckor före nedkomsten, u t a n att hon behöver uppvisa attest -- enskilda och trupper, som flitigt upp- sten valtande kräva, myndighet bebo densamma.
anser det tjän- träda och ge konserter.
Gift kvinnlig tjänsteman har Och ett av de största evenemangen donna sommar är väl att man fått elak- principiell rätt att i sin tjänstevå- trisk järnväg till Fryspitze över Eibsee.
bereda man och barn bostad.
ning der Gift kvinnlig tjänsteman -- rättsläge, som riksförfattningen
KLAGOMUREN Analysera Karuse ll en Forts. fr. sid. 1 som helgad böneplats efter att tidigare varit vanhelgad av kors- farare.
Överrabbinen i Stockholm, Marcus E h r e n p r e i s, ger dr. ligt an beteckna denna mur som klagomur, den är i bästa mening bönemur.
Jag har ingenstans i världen bevittnat en mera förin- nerligad och mera bevingad bön Ett vittne från England berättar t. ex. att han sett stolar vid kla- gomuren till de judiska bedjarnas tjänst, redan när han år 1890 b e sökte Jerusalem.
Andra vittna an - i sin utomordentligt klara, varmt än här vid denna mur.
Den de aldrig någonsin före kriget sett och konstnärligt skrivna bok, Ös- verkar som en hjärtats naturliga nigra bord, stolar eller bänkar på utgjutelse av människor, som sö- ka Gud, en bön i fullständig för- sjunkenhet och världsfrånvändhet.
Det är något av den bön konung Salomo menade, då han vid temp- lets invigning sade: » Var bön och var åkallan, som höjes från nå- gon människa, eller från hela ditt folk Israel, när de var för sig kin- na sitt hjärtas plåga och så ut- sträcka sina hinder mot detta den heliga platsen.
Ett vittne hade tillbringat hela sitt liv i Jerusalem och ägnat hela sin tid åt forsk- gar och blinda av bägge könen hur ... » Faktor flyger till himlen med manu- kanta vägen framför muren.
Mitt Araberna å sin sida göra an- skriptblad som vingar, haha.
i denna brokiga samling av je- språk på platsen vid klagomuren Tryckpressarna mumla.
menitiska, buchariska, grusinska, som sin helgedom och ha sett ett persiska, marockanska judar, kläd- otillbörligt intrång från judarna.
Folkets dåliga a är allmänt da i exotiska kaftaner och i t u ~.
när dessa placerat Stelar pa plat- bekant .mi och med av folket själv.
baner, som lysa i regnbågens fär- sen för sina böner.
Ett litet urdrag Brännvin, Pix och » veckans sanna be- ger.
står jag inför dessa väldiga ur vittnesmålen infor den inter- rättelser » äro upphoven.
sa ropar man, me- kvaderstenar, framför vilka så nationella kommissionen ger en många judegenerationer ropat sin föreställning om, med vilket allvar försök att tända nya facklor, bilda nya nöd till himmelen.
Det är oegent- de olika synpunkterna förfäktas.
tidskrifter, där sanningen och endast san- ningen skall stå.
Under tiden blinkar all- slut under detta inflytande luktade lik genomskådat aldrig höjer sig över krydd- männa pedagogiken medveten om sitt av bara tyskhat Sådant där berörde ju bodens sfärer.
(Kråkvinkel!
London om bara topparna men så länge topparna ni visste hur lika ni är.)
Du skall finna ket olika.
» Förra veckan voro några äldre kristna arabiska stenläggare in- kallade att vittna, heter det vidare i rapporterna.
De förklarade att de utfört stenläggningen framför klagomuren för omkring 30 år sedan.
Från judiskt håll påpeka- des emellertid att de arabiska sten- sättarna varit anställda för detta arbete av den judiska församlin- gen. » O.s.v. t e r l a n d e t s sj äl (Gebers 1927) följande skildring av ett besök vid den märkliga muren: Upplaga sjuttio timmar.
tusen.
Ett störtregn strömmar den- Placeras i n o m lagerrummet.
na » - afton ner över Jerusalem och Sanningsvittnet, tryckpressen till höger, förvandlar gatorna till hastigt sväl- en halv timmas övertid, lande sjöar.
Men obekymrade om plus sättning av kursiver ur bergspredikan.
vind och väder skynda sabbats- På väggarna klichérubriker: hem- klädda judar genom smala, Köp Kasoltabletten.
basarvägar till an- lighetsfulla Idrott daktsplatsen.
Rader av krymplin- Boken om - Gud.
--- andra ting av evigt värde Och sedan?
Ja, sedan håller man upp konfirmationens tunnband och låter dem hoppa genom papperet, ut i lint.
Här möta de ännu nymornade efter segerrika narvaslag, samhällskritikens nio- svansade katt Och den nymornade, som alls inte anar vad det är han får stryk för, blir ofta så deperat att han läser nittionio fler » sanna berättelser » än han behöver.
(Detta är ju bara en liten del av förflackningen, men här tagen som exempel.)
Och allt är ju bara några ord tillåtas härska över rötterna, så länge » sådant där » erkänt farligt.
Moderna ett fastare grepp om oss än v i vilja tillstå.
Och moderna komma alltid uppifrån, tyvärr.
Men slagordet är givet: » Sånt vill folket ha. » I samma andetag som man talar om I e s o n a n s talar man om inf l y t a n d e.
DEI passar inte riktigt i stycke men det kan ju vara begräns- ningen förlåtet om den på detta sätt strävar efter följdriktighet i Kaos En m sade: Folket?
Är en sådan träda egentligen värd att odlas, när folk b från år blir fä???
är ha Sö- nine.
i österns seder.
Som presi- dent för Palestinas arkeologiska sällskap var han väl införsatt i vad de arabiska historieforskarna skrivit om klagomuren och förkla- rade att åsikterna huruvida den vore att anse också som en mu- hammedansk helgedom voro myc- Bakom arabernas angrepp lig- en oro för den zionistiska rörelsens allt starkare framgångar i Palestina.
De av- ger utan tvivel att de få tankevinglingar, på vilka derandras och nationernas ve och väl vila, till slut likt bridgecigarrettens rökspi- sky varje slag av judisk invand- raler uppgå i den dunkelhet, som blivit ring och upplåtelse av jord åt judar och äro motvilligt inställda kallad begränsning mot det engelska mandatet i Pa.
lestina, som skall tillförsäkra ju- Och tekniken?
Virrvarret av hjul???
gatukorsning och, darna liksom dem själva - åttahundra bilar komma rusande emot rättvisa och skydd.
dig från alla håll, så är det egentligen Judarna å sin sida anklaga Eng- bara begreppet närtrafik som för tillfället land för att ha stängt de bördi- komplicerar sig.
med numerärens resurs.
gaste områdena för invandring Låter du dessa åttahundra bilar kompli- och i onödan hindrat denna.
För cera din idévärld, då är du redan slav Om du står vid en - En från grunden felaktig pedagogik, att ha gynnat araberna p i ju- med sju urdumma kråkvinkelsystem.
Och Så talade Kråkmålas Zarathustra Caesar darnas bekostnad som exem- så affär, affär, affär!
Affär på det arma från rullstensåsens förskjutningsravin me- pel nämnes att varje arabiskt skol- folket, som jämt bildar marknad, för allt dan han såg över byar som borde frälsas.
för smått och stort, for peppar och kano- Men som Fröding en gång skrev i en Hade Tomas Alva Edison anlag för barn fir ett bidrag av över 1 5 ner, för det dummaste dumma.
att uppfinna fonografer och glödlampor, pund till skolan, medan på vart viss a-b-c-bok: (Hur var det Shuangtse sade: » en Det är lumpet att med stake så var det hans skyldighet att använda des- judebarn kommer endast 1 pund sa anlag.
Om det då även var hans hobby, - vilket står i dåligt förhållande man från staden H i for till staden Ho för banka puckelryggar rake då har den enklaste att sälja broderade mössor.
Men folket i folkpedagog en till de summor med vilka judar- staden Ho klippte sitt hår och tatuerade d är det också med folket och folken, större ära att inskriva i sitt hjärta Det sig och hade inte användning för dylika och med de yttringar som dem leda.
är värre att ärligen bearbeta folkmateriel na bidra till skatteinkomsterna.
Enligt samstämmiga vittnesbörd klädesplagg. » Slår man en, så slår man i högen.
Skillna- än isolit.
Du behöver, med andra ord inte äro de invandrade judarna på alla Enligt detta skulle det ha varit fol- den är väl bara den att man då oftast ket självt som var pedagog på den tiden, slår på mollusker i stället för klippor Och falla på knä för din samtid.
I flygmaskin sätt, intellektuellt, moraliskt och vilket inte är otroligt då ju Kinas kultur mollusker behandlar man ej med stake.
till Paris får du i alla fall inte åka utan tekniskt bättre utrustade an ara- Man får utgå ifrån att massan tar de 1,600 kr som slumpen eller din berna.
De beskrivas i engelska re- är mycket gammal.)
vad den får, utan opinionsklagan Men framtida anpassningsförmåga (- oärlig- dogörelser som framstående ar- m får heller inte glömma att alla är het) eventuellt kan inbringa Analysera betare.
I detta land av två f o l k, Nu föreslår jag att vi a h ta och massa och att denna massa har varia- karusellen Låt den inte bedra dig där mandatärmaktens uppgift må- sälja goda vanor i pressbyråns kiosker, tioner, vilkas egentliga grunder vi veta för att se om folket i staden Ho sorgligt lite om.
En förnuftigt ordnad Harm.
ste vara att söka åstadkomma bä- dess djupaste betydel- har användning för dylika plagg.
Ännu samhällsekonomi,i sta möjliga allmänna ordning, har ha vi knappast gjort försöket.
Illustrera se, är kanske den primära pedagogik den i första hand fått bistå de utan vilken hela vår föreställningsvärld dem gärna med filmbilder ur Eisensteins sämre ställda araberna - i den » Generallinjen » vilket lär vara något av om människan blir ett bedrägligt narr- mån, som England kunnat ikläda det bästa konst personlig genialitet a h spel .Kråkmålas Zarathustra har alltså teknik frambragt hittils.
Giv folket d o fältet (trädan) öppet för forskning och sig nigra uppoffringar.
bästa möjliga Gör de goda folkvanorna arbete.
Sedd från den synpunkten skul- till modesaker liksom man gjort med le striden om klagomuren, fartän alla dåliga.
Skulle folk tröttna på ett förstärkt av religiösa motiv, åter- mode kan man ju variera det, utvidga spegla den aldrig vilande kam- det förädla det i oändlighet.
Kavajko- Man bör inte bli nietzchean bara på pen om jorden.
stymen t. ex. ha vi ju haft i ett hun- gallans ingivelse.
Utgå ifrån var du verk- dratal år, med variationer.
Och än, hundra ligen befinner dig: i ett konstant kaos.
Man undrar inte på att Eng- år efter londonskräddarnas stora dag på Drick mycket vatten .Rök mindre.
Lär dig land med bekymmer ser på sin artonhundratjugutalet, är kavajkostymen matematik.
Men förväxla den då inte re- uppgift i Palestina.
Den kallas ett mycket ypperligt och ändamålsenligt dan från början med den siffrornas lar- också i engelska- tidningar för en plagg.
viga vetenskap, som hör hemma på tre av erhålles Tidevarvet varje förpliktelse långt mer in en för- vildens fingrar i kryddboden a b på Wall vecka vid prenumeration mån.
Det närmaste domslutet gäl- sreet hos - - - Till årets slut för 2 kronor inner- Det stora livet är djupt och Skulle man inte i samma mån kunna lig komplicerat, (lär av Linné, Humboldt, tala om att variera en kultur.
Sådant Alexis Kivi) i alla sina facetter bär det måste j u i så fall ske uppifrån, från undersamhetens eviga grönska.
Finner du dem som det s. k.
vetandet hava tomhet däri, sök då några läkande örter.
Clemenceau var kanske ingen man av Naturen har säkerligen i något av sina snitt men han var obestridligen ändå snår läkedom även för tomhetssjukan ett modelejon, med såna konsekvenser Det liv människorna konstruerat är dire.
till och med, att salongerna till mot så föga märkvärdigt att det väl - ler j u nu inte dessa politiska frå- direkt pr telefon 18243 gor, men i sitt utslag om platsen eller postgiro 1544. vid den heliga muren kommer det tydligen ändå att träffa en hjärtepunkt i det arabisk-judiska förhållandet
