# ID: svediakorp-per3497
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,312
# sentences: 403
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET den 30 Augusti 1930 innehåller: Ändå snällare?
ÄRL IGT SP EL Resonemang i vimlet När barndomens skogar Ledande artikel Lärarens frihet av Lektor Gösta Setterberg mejades ner O n ö d i g särlagstifning U för kvinnor bör och bergen med lekstugorna sprängdes bort, Då fick vår förundran till svar: Ett bolag har köpt marken.
bekämpas.
Må kvinnorna diktera sina egna Iagar I väntningar för kvinnornas vidkom- När vår far stannade hemma mande d e t socialpolitiska pro.
hela dagarna kvinnliga yrkesutövare gram, som fackföreningsinterna- och det blev havregrynsgröt Onödigt särlagstiftning för kvinnor bör vållat hård strid såväl i de små Jag blev därför - berättar tionalens kongress i S t o k - såväl morgon bekämpas av K a j lokala yrkeskorporationerna som de svenska arbeterskornas kända holm denna sommar uppdrog som middag och kväll, då möttes alla protester så: på de fackliga rikskonferenserna ledare f r u A n n a J o h a n s s o n - i t Internationalens styrelse att ut.
och vid de internationella råds- V i s b o r g alldeles mållös av arbeta xi syfte att i detta erhålla Bolaget har gjort konkurs, vill vara litet i fred “ sammankomsterna Svidande er- häpnad på en facklig konferens här ett Internationalens effektiva va- Vi visste inte vad konkurs Från doktor Alice Hellströms hem för farenheter, som uteslutning tack i vår då en känd ombudsman steg pen i propagandan inom alla län- dock inte psykopatiska barn vid Fittja vare denna synbart välvilliga lag- upp och erinrade om att kvinnorna der för en allmän sociallagstift- vi kände oss som avslöjade stiftning från just arbetsområden, borde själva få framlägga sina ön- ning, vilken kan skydda arbetarna avdudadyrkade och tänkte respektfullt: följerna av d e Den helige andes riddare där deras arbetskraft blivit i alla skemål; de borde ju ändå vara de, för de fördärvliga Vi som ha bett till Gud, avseenden likställd med männens, som bäst visste vad deras tillvaro olyckor, som alltjämt hota dem när det är bolag som av Elsa Björkman-Goldschmidt ha gjort kvinnorna misstänksam- krävde och därför bäst kunde dik- olycksrisker, som tillta i omfatt- (Hans Botvid:Rädslans dikter.)
m a och kommit d e m att i dessa tela sina egna lagar.
Ett dylikt ning genom den nuvarande ~am.
slags särbestämmelser re ett män- hänsynstagande vet jag mig ald- hällsordningens inre betingelser. » vän a h jag reste till en stad.Där Resonemang i vimlet gingo vi omkring på gatorna och nens medel att hindra kvinnorna rig ha bevittnat under de hela tret- av Harry Martinson till fri tävlan med dem pa arbets- tiofem år som jag deltagit i det En farlig punkt: nattarbetslag lyssnade till tiden.
D e luktade bensin marknaden, allrahelst som det inte fackliga organisationsarbetet Det och arbetsförbund i hälsovåd- förbränd- död besingas.
Den materia- frågas stort efter kvinnornas egen rill till mod till sådant och torde liga yrken tränger bort kvin- listiska vi med oss, delvis i uppfattningen en ryggsäck a hade h delvis i huvu- norna ur många yrken det.
Det gick tre tusen MU i timmen uppfattning om behovet av särskilt också alltjämt vara att betrakta Som en viktig punkt i planen i korsningen vid Trägatan.
Då frågade skydd för dem, utan att männen som en sällsynthet.
V a t?
här handla i em självtagen roll I alla händelser motser jag per.
till detta av förmyndare.
sonligen med ganska små for.
tigt, men jag tror att det är det trettio- P o l a r f a r a r e n S.
A.
A n - fjärde kolvätet.
drées kropp har återfunnits i Måhända, d e jag, kolvätesgrupperna isen vid Vita On.
mellan Spets- b e r m a h Frans Josefs land.
Ef- ter trettiotre år av gåtfull tystnad Det luktade avskyvärt bensin Min omkring den svenske hjältens och vän a h jag gingo uppåt gatan Trafik- min vän.
hans kamraters öde, kan svaret konstapeln såg ännu inte bensindifferen- ges på en hel generations und- tierad ut.
Såg ut att hata Jules Verne.
rande frågor.
Andrées och hans Såg ut att säga till en lyxbil: Nå passa följeslagares kroppar ha legat väl Pi och kila över nu, din fördömda bevarade i de mångmeterdjupa is.
groda!
Såg ut att älska kavelgräs a b massorna vid Vitöns rand.
Och lila ljung och bo någonstans på Hola- om vad som hände, sedan sista brevduvan sändes ut, tills katastro- Andra internationella pedriatikerkongressen torp, som fen kom, skall den hopfrusna dag.
Så tänkte vi a h så sade vi.
bokens blad ge besked.
Det väcker ej längre någon upp- bestyrelsen och regeringsrepresen- dell, kongressens varmt hyllade en varför tänka?
Ingenjörerna be- Hela världen håller andan inför den saga, som plötsligt ställer märksamhet då den allmänna tanter, även bland dem några kvin- president, framhöll hum barnlä- M e n ändå jorden.
Ingenjören är oss trettio år tillbaka i tiden.
Om- flaggningen i Stockholm anger, att nor.
karnes arbete under de sista de- Kung, Diplomat m. m. m.
Med ett kring polarfarare är det, som om en ny internationell kongress sam- Kongressen hade tre stora Över- cennierna varit mest inställt på precisionsarrangör.
Precition.
Preci- lats.
Men förra veckan lönade det läggningsämnen och ett otal att bekämpa utifrån kommande sig att taga reda på vad som enskilda föredrag.
Professor Jun- sjukdomar d. v. s. sådana av s. k. blir krig.
gång växte i höjden och löstes ut exogen natur.
Så hade man t.
.x.
Kunde inte Bernard Shaw, som har i en mäktig enhet.
Sverige och diskuterades innanför konserthu- kommit underfund med, hum man ordet och » blir hörd » stå upp här och Norge, ägaren och upphittaren, sets grönskimrande portar.
Månda- stå ridderligt sida vid sida, me- gen den 18 Augusti öppnades där skulle förekomma och bota engel- säga ungefär så här: Se här, alla d e s a ska sjukan, och det första över- undersamma precisionsting, fabrikernas, dan världspressen röster förenas högtidlingen barnläkarnas andra in- produktionens ingenjörernas resultat, i minnesgod tes för ett ögonblick hyllning.
Världen högt ovan lyf- ternationella kongress.
34 olika fa.
läggningsämnet hänförde sig Just vad är det?
En ny l´art pour Iárt nor vajade där högtidligen från.
därtill.
Det hette » den biologiska bara, med ganska god förtjänst till a h vardagen.
estraden.
Sovjets röda duk med effekten av direkt och indirekt med (för en del).
sin gula skära och hammare syn- ultraviolett bestrålning ».
Kvarts- Men vardagen pågår.
Nationer- lampans nytta och skadligheter be- a h Stålgatan och räkna pa fingrarna: nas förbund har beslutat att åter tes i broderlig ' förening med Schweiz röda kors, Japans sol lystes där, Men pediatriken stir, Detaljerna i uppfinningarnas bok: den ta itu med den odödliga frågan framhöll prof. Jundell, på tröskeln delen där och den delen där den ha- om vita slavhandelns bekämpande, och sydamerikanska trikolorer.
E n till en ny epok, där det gäller att ken där och det behovet tillgodosett denna samhällets skamliga fläck.
förnämlig samling läkare lyssna- vända sig mot de siukdomar, vil- där (för den som har pengar och några En ny undersökningskommision de till kronprinsens- hälsningstal.
skickas i höst till Orienten, för att kas orsaker alltifrån individens för- om teknikens odiskutabla skön- tränga det hemliga spelet in på M Man märkte ett påfallande stort inslag kvinnor.
på estraden sågs Forts. å sid. 2 Till sist skulle då m fråga komma: livet.
Men var är då människan själv?
Och ' Enligt Dagens Nyheters Gene- totalistprofessorn skulle svara: hon är vekorrespondent skall kommissio- bakom Är lnte detta stort?
Tänk nen bestå av tre » kriminalexper- människa bakom allt detta.
tear.
endelsmännen Pindor och Och totalisten triumferar.
Men vi in- Johnson samt » danskan fru Sund- vända att människan är också framför, quist ».
Sedd från närmare håll framom, förstår ni?
framom.
Och där är den tredje experten den kän- blir hon överkörd på ett eller annat da svenska läkaren, dr. A l m a sätt.
Märk det: på ett eller annat sätt, S u n d q u i s t i Stockholm.
För Ti- hon Människan.
Detta kalla vi preci- devarvets läsare bekant också ge- sionens överspända logik, herr professor.
nom sina artiklar i tidningen,för Detta kalla vi det aldrig påtalade for.
Dagens Nyheter troligen ej hel- räderiet mat människan.
ler obekant.
Men professorn bara skrattar.
Han Till nästa nummer hoppas Vi tycker nog vi är dumma.
Han tycker kunna återkomma med autentiska nog n är frånvarande och » udenom », uppgifter Dr. Sundquist åter- att vi är såna som inte vill rusa in vänder nämligen i slutet av vec- och trampa kvarnen till slut: resultatkvar- kan från ett förberedande sam- nen.
Skulle n invända att pedalerna i manträde i Geneve.
kvarnen äro för få, skulle han skratta än hjärtligaste och säga: skaffa er då ndr åratal har frågan om speciallagstiftning för Ärligt spel “ Nu jag eller bolag var, ' - Min - d har hän program angavs: » skydd jag min vän: Vad är bensin ?- och B A R N L AK A R N A må l smän för sj själs y gien i människornas längtan efter stor- Stockholm.
äro visst trettiofem.
veden i ett svankryggigt.
ord sion:hake i hake.
Framväx, du Packards Då skulle vi spinna vidare,min vän och slutord - - nya pedaler, på ett eller annat sätt.
Hör (forts. å rid.
4.)
Lä ra ren s BA RN L ÄKARNA fr ih e t N ä r jag i dagens nummer av Tidevarvet läste rektor Hermelins Forts. fr. s i d 1 bro mellan psykologisk och fysio- artikel, gjorde jag några reflek- tioner: sta tillblivelse äro honom tillde- logisk kunskap.
lade.
Kongressens andra överlägg- Prof. Benjamin från München » Studera och beskriv en levande natur, ningsämne rörde sig också om klarlade hur barnet under sin tidi- då gäller först: driv anden en sådan viss konstitutionell typ gaste utveckling är mycket inner.
Ändå snällare därute, har du delarna uti din hand ett saknas blott, det enande band. » kanske samhälleligt mest betydel- nevros som att f å en smittosam Så lyder ju Mefistofeles ' råd.
sefulla överläggning handladeom sjukdom ifall omgivningen har en Och det ser stundom ut som om » Barnets psykologi och psykopato- sådan.
logi i den pediatriska undervisnin- Allt detta lägger grunden till den frihet, lagparagrafer och myn- gen och dess tillämpning i den den psykiska fostran som tiden sociala medicinen ».
Professor Jun- ropar på och barnläkarna förkla driva ut anden mer eller mindre.
dell framhöll att just barnläkarna rat sig villiga att ta sig an.
An.
Men så illa är det ej ställt, blott murat en stor del av såväl grun- satser till omhändertagande av vi upptäcka vilka möjligheter vi den som byggnaden till den mo- psykopatiska barn före och un ha att lägga undervisningen så, kallad thymolymfatisk, med de55 ligare förbunden med sin omgiv- betydelse för individens hälsa.
an man trott.
I en neurotisk miljö Kongressens intressantaste och löper barnet lika stor fara för se´n I en artikel i Socialdemokraten av den 26 / 8 kommenteras Hr.
Lindemans politiska tal i Väster- botten under rubriken » Äganderätt och expropriation ».
Hr.
Lindman hade klagat Över de intrång på den enskilda äganderätten, som derna naturvetenskapliga psykolo- der skolåldern ha även gjorts I alltmer blevo gällande.
Artikelför- gien och uppfostringslärans ut- olika lander och därför redogjor- behållning.
v i måste bland annat inse nödvändigheten att inskränka fattaren bemöter dessa klagomål formning, varför just barnläkarna des vederbörligen.
Vad vårt eget land beträffar på kurserna for att elevema verk- i första hand voro kallade att be- genom att anföra, hur man i ett handla problemen rörande barnens lämnade dr. Julia von Sneidern ligen skola hinna smälta dem.
flertal andra länder gått hårdare Om vi först gå till seminarier- normala och sjukliga själsliv.
Mån- en redogörelse för den skolpoli- fram med tvångsåtgärder på lag- ga barns förvända uppfostran och klinik, för psykopatiska barn, son stiftningens väg och att i en del fall ungdomens förvildning påkallade hon år 1917-20 anordnade och v u d s a k l i g e n lika mycket den jordbrukande befolkningen även barnläkarnas ingripande i rid skötte vid en av Stockholms folk.
som föreskrives.
Och » huvudsak- skolor.
Hennes erfarenhet gav ligen » är ett ytterst tänjbart ut- och dåd.
själv drivit fram dessa reformer.
I inledningsanförandena och dis- vid handen att en hel d e l av Han förbigå, att detta s. k. in- kussionen betonades sedemera dessa psykopatiska barn kunde be- kräva av varje elev, vilket ej hind- trång på den enskilda jordägan- från olika håll, a t t de vuxnas nerv- handlas polikliniskt, men att skol- rar d e intresserade att läsa mer.
derätten sedan gammalt varit rå- och sinnessjukdomar ofta grundas läkarens allmänna mottagning Därom upplysa vi årligen Skol- dande här i Sverige och inte alls under tidigaste barndomen, ja icke har rum för dessa barn, utan överstyrelsen, utan att invändning är senare tiders påfund Och under spädbarnsåret, a t t stort och de bora behandlas vid särskild gjorts från dess sida.
Och då jag han slutar med att säga att Hr.
innerligt samband råder mellan specialpoliklinik och under led.
härför särskilt utbildad matematikkursen voro två leda- Lindman och hans gelikar inom själsliga och kroppsliga rubbnin- gar i form av själens herravälde, Vidare fann hon att lärar- möter av Skolöverstyrelsen när- bolags- och godsägarevärlden kun- a t t barnet framför allt behöver sikt om dessa sjukdoms- varande men ingen opponerade sig.
na gratulera sig själva till att de kärlek.
Människan lever, sade pro- nedbrytande inverkan Det är sålunda möjligt att välja händelsevis varit bofasta i Sve- fessor Hamburger från Wien, icke eller ingen, och att från rige, där jordbrukarklassen (min- endast av bröd utan av ord.
Varje varon av utbildningsmöjligheter tas.
Det gäller blott att ha mod ad dre jordbrukare och lantarbetare) nevros är visserligen betingad ge- behandling av psykopatiska ban göra ett försök och dessutom att nom sina anlag, men anlagens på.
under läkarkandidaternas utbild ha mod att övervinna fördomen, och socialdemokratin äro särde- verkbarhet av omvärlden, miljön, ning på sjukhus är en påfallande att man skulle göra största nyttan som lärare genom att slå in dryga les » snälla och humana ».
bör varna uppfostraren för över- brist.
kurser utan hänsyn till elevernas Det är gott och väl!
Men det skattning av anlagen och istäl- Då dr. von Sneidern for 9 år bästa.
vore ändå » snällare » om den sven- let uppfordra till en rationell upp- sedan framlade sin erfarenhet in.
Men vid läroverken ha vi ju för Sv.
Läkarsällskapet hade Prof. studentexamen och lärarna tyckas ska socialdemokratin ville ta sig fostran.
Men hur skall en sådan kunna Jundell livligt understött hennes ofta vara lika rädda för censo- an jordfrågan på allvar.
Varför ske?
Först måste vi ha kunskap där framlagda önskemål, omfat- rerna som eleverna för lärarna tar inte socialdemokratin upp jord- om det normala och sjuka bar- tande i huvudsak: Klinik med po- frågan i hela dess vidd?
Den lig- nets själsliv.
Ett av kongressens liklinik för psykopatiska och psy- för att examen i sinom tid skall gå ger inom ramen för dess möj- intressantaste föredrag, som tyvärr kiskt sjuka barn som kunde tjäna bra.
Jag frågade emellertid en ligheter.
Det hjälper inte med en endast förelåg i tryck, handlade som centrala observationsanstalter rektor, vad han sade om saken.
och annan liten lag om skydd o m metoder att utforska detta och undervisningsanstalt icke blott här och inskränkning där, när he- Prof. Krasnogorski från Lenin- för läkare utan även för lärare examen.
Men då säger jag ifrån grad, som blivit förhindrad att del- och vårdpersonal.
Vidare behöv- åt censorerna, att vi ej läst der la systemet är på fallrepet.
taga i kongressen, har lämnat en des upptagningsanstalter, varifrån och det.
Och det har aldrig in.
redogörelse for sina synnerligen fallen kunde hänvisas till behand- träffat att någon censor blivit intressanta undersökningar över ling i lämpligt i n t e n t eller i sina övriga lära- hjärnans sätt att arbeta.
Han och hem.
re som halt mod att följa hans hans medhjälpare undersöka, hur E n stor och betydelsefull fråga principer, vare sig i läroverkens reflexrörelser komma till stånd.
har tagits upp av barnläkarne.
högre eller lägre klasser, måste D. v. s. hur p i en retning, vare sig Det är ett glädjande faktum.
vi också ha giort erfarenheten att ljus, ljud eller lukt eller annat.
som röra oss ifråga om de psykopati- träffar något av de olika sinner.
ska barnen på ett stort gränsom- briljera med sina klasser, men de organen, ett svar utlöses, antingen råde.
Där behövs psykiatrisk ut- kunna istället bibringa eleverna i form av muskelrörelse eller kör- bildning och kunskap, likaså pe- en djupare verklig bildning.
Även rid folkskolan skulle varje telavsöndring genom förmedling diatrisk.
Lärarepersonalens intres- av hjärnbarkens celler.
Lagarna se och kunskap kan ej undvaras lärare kunna våga motsvarande för den process i hjärnan, som man nämne blott namnet Aichhorn ej heller barnavårdsintressera- kurser pa bekostnad av barnens kallades association men numera benämnes » betingad reflex », kun- des.
M I alla grupper enas i gemen- bästa, men har läraren mod att na på detta sätt studeras, hur fort samt arbete för det stora målet.
ej g e tappt, måste det visa sig, att utsikten att avgå med seger eller långsamt, hur starkt eller A.
N. är långt större än man vill tro- svagt reaktionerna utlösas.
Dessa Linköping d.
23 aug.
1930. betingade reflexer blir, säger han, Gösta S e t t e r b e r g.
till ett otal levande trådar, inlär - - - - - av som sammanbinder en organism med yttervärlden och varje minsta för- ändring i densamma registreras strax.
Hur hämningar uppstå har vidare studerats, hur koncentra- tion försiggår genom att den ret.
ning som går till en del celler hämma andra närliggande.
Och till slut, hur den stora hämning för mottagande av intryck, som vi kalla sömn, uppstår.
Hur hjär- nan fungerar under inflytan.
de av föda, vid trötthetstillstånd,
" Nu vill bs vaya Kmskam om de mänskliga an.
lagens psverkbar.
het av omvirlden som ra klan fram- hävden vid inter.
nationella barnla- karkongressen i Stockholm, har som 5ig bör ock.
ss tagit s i a ut.
tryck i praktiken Genom olika för.
sök att i en Iämp lig omgivninggd.
ra gott igen hos barnet, dct som genom ogynnsam påverkan vuxit fcl.
I Sverige firns det hittills t d hem, upprattade under d e renaste ären.
f j r v k.
1 a v nervösa och my.
kwatiska barn.
Det ena är dok.
tor E I i n H e n I i q u e 5 * i Göte.
[itet; frJ '.
D e n helige a n d e s riddare I Utadör Stduidomm sfb n d s av gummor och säljer mysiska +ta bom.
bort och gömma sig, Han * amlade dlrbsnd och d e m a hlam * mmvtkadc små fürr:,d ute i Eriset ay bröd, fordontt dln dcl andra kommer och eller en kcrburk eller andra saker, [U. TrLn ~ E n S p n o a r u med ett hav av som han inte at upp utan b a r ~ pmxnblommor pi r d e i t c n t i l l finfina mg med sig.
Efter en tid p5 barr ~m Y ut an ha detirgir i en hrmmet hade man kommit si blomntrtävling.
Poliun rndiur l o l l m a u Igngt med honom att han helt för.
WmP mh lurkimde amerikanare undra: y e n a m ntmpt Otto av Hahrhur&lt; troendefullt kom och frågade om m han fick ut tillsammnns md 1 / 11 kejwe dler om himuirnrn Lfrr- hamm M+r Paprt och &lt;inker blom.
spster ellir kamrat.
nerholja hoaam i S&lt;efnnadomml Ett = " de svärasle problemm är.
p r, nein det är jn Firmung, ni hur man sltall fl bamen in i ar.
till war och vid nar- betet På ett s5dant Sdtt, att deras jag - ilr ~n mara @ - dc uppiicket ' mui i v u j e fieniliga eller äng,lisa inställning b,lorn !mnde vaga u1 lita k d i m u i d: Den andra f r l g a n man g a m a vill kan u,.ew~nnae, alsnga äro för ha besvarad.
sedan man S C I ~ den oroliga eller aföretaasamma för \ itklidda löwr med blammor i häret trevliga inredningen i~ralldrlessä.
att sysselsärta sig sjalva, \ len det och h d x t i d i e ML yaglingar med län^ ken: V a d gor m med dem $edan [hr inle bl, for träget, skolarbetet hmor och en 6t blomma i knapphllet.
är konfirnadan eller wm \ viens d e kommit hit?
ar lagt efter fo,krkolans kurser Det katoliker ~ ~ ingenting ~ särsblt, ~ med " iSLa l av,,ikci,el, i med kon.
~ ~ kalla del - ~ nrmnng.
het.
Det är vad som hjälper.
En liten pojke t. ex. bmkadc s p &amp; p ga " agon - - Den hlomnenmyrlidc ngnien d s r hem till Cdden.
dir milO 1 % pTc palm- och b a n t a k e r .ml guldkm 4lci ladia iirmungrminmii m m lurlit och sist och allnhclrt bör mm f l cn klocka.
hied finnungen wm mcd konfirniiiionen loijer nimli- m m m mogcnhctrfarkiuing.
Mm hor ~illtin " U de sto % Itrninrione dtillnda att man hdr ha reda @ tiden lönt - wnfcr - - Efter Pc=mtdchim b h Cddm hdghel3full i h k x och f r h r full av (arbroderlig SkiImrktiahet: di &amp; P=Wl.
hur myckif ir kloikm?
V d tmr du?
Ar dci rid att v i Be ' - I i %h 4 Och p d, eldröd av d l h d.
fikar UPP G " ~ n l i n a glinmde tickmde nya ktoc.
- ki Ur uäs * ickan har (- i m ling; C si6nunrbiur) Och bctraktar med mk=d Panna visamas intördn fdrhuhde.
ivad ü g c r duf Skall v i ge ou i y ~.
till Prrternf.
P ' p Il, in,c h r n mer in et, m k i U t ja - och Ji hir dct lVag igen i dm, iai v ~ r n som - tir där nCm iidg &lt;iu pnTcr.
hiirlighrien prafnputen.
* om ++ filt, y) m sr den obl] gato,jrl; a Ivs] uf.
" ingen pb Fimungui det d e n &amp; ladde l i d n p p r d x t.
.
, - - Behandlingsmetoden går framför.
centrationslaanin &amp; konare timmar, firnung motsnr # inta ddda det.
~ ~ ~, ~ ~ ö allt ~ ut pi ~ att fä, dem ~ att " känna ~ inga ~ laxoroch ~ ~ dcn h t ä n m c för har.
~ - ma som vPr kodimrbon den skit.
' er sig huvudsakiigen dirigenom i i i den Ah,by pård vid Fitty nära stack.
t r y; ~ h;; ~, t ~ l v a ~ Och f ö r det ncns olika m y k e och deras hälsa som ar nodvindig framför de;: we s a m ~ ~ g med e r storfcihor dit, holm lonfa nittvxdsglng.
Till den loriin mtf.
Det f r a m g i r av berättelserna D~ fönta Iiär man kom- v u d e n gä dc imä kllobta hamm m d m mer innanför Ahlbyhemmetr trev.
om de enskilda %ma ödena, att iid ltn än Lldcr.
Sedan de lylli tia liga omride dar Solbrända byx- det i de.allra flesta fall är d g o t matadrb vid tolv-fjonon Lr kunna kladda barn ' leka och spri,, ' ga pa forhållande inom Iiemrnec och fa- de konfirmeras e l b i rom dat hir lullu För femtio prnachen f l i IRUI Ika m- gå,den, är nnturligtvic: vilka bam miljen, rom haft det ödesdigra in.
iFirmrir Efter nrkt YX vekon kon.
M&gt; i hten hit, wm nckligem ai- flytandet pA barnet.
Dct behöver är det som komma hitr Iirninion %Iamin.
igä dc fram.
det %U a t a n ir m äL Den h u Afminstfoaa m vara d f l i g a hem.
filen en allt.
, B frän ~ alla ~ slags hem Jll inte ~ l g a de rmbrie, i kyrkan höglldlidlig till hiis viktigaste egmskrper: den g b av aig f u r nitink och samvetsgrann mor,!,: samhallslager represmtant &amp; for den Helige Andci ridduc.
Det i?
dcnnn S j d V a h Iller i g Sw.
Elektriskl * I som motmrar d r konrirmstion, m r n K G U O T, P t a under hjulen dd brr.
wm i g m m m under hclf andra lormer ~n kar, ylm~ a h tumr, n m stbter ihap dom och bekymnier bland de YUX.
kle@omancr, vagabondcr, iis &amp; hemma.
och flyger iväg igen tiL en ohdr na.
Stridandc v i l j o r bland d e när.
och väldsamma, Sida= y&gt;m äID hortig h c m trycker pi e n bapp 0th radda och infe väga gä i skoIan maste familjemedlemmarna.
Eller En mYckR nkig dda ay firnmm iutodromsn $ l a m r, Büd6mmui i r helt ed-lt: » Jag är trött p i pappa eller inle vilj, vara hema 5om ben &amp; * i ut dafl.
sig m Iimplig .Firn.
rlul mLn min ilar - rt, ill nyi och mamma.
D e m får iag val se spfinpa bort och inte Te- We % det vill Sigri Cn U i i U och hels " oj, Nguids @ u u b h r ah kala, .. mänga miljarder gänger.
Nu vill viiitunad slahing eller nirsitiinds vän, D~~ idgc, jnhlanb pep drnr Yn Göd lom rtlr fadder.
D C ~ M nkfiga perron md cg I,~r hono,,, dv.rfonjupt ge kiillii IOr d e r GWLU * er I Wieadu- nom,, &amp;, in ah bullret och cadcn lekt d e r God .. T i W @ morgonen rOiju nuigl och, *,, igf mrilte a " den Maidlim Wm - dra lirnr nruu i kapp mcd pepii a h hm kli,.
linguni pojkarna stin vattenkam.
~= m &amp;, ianurm i lic- dan pep mdc, nich med tnyn pPP " iotter klimsr pl ksruwllh; rnar äker rufsch.
i Mret till dn sW, dir ' hela II.
buil * kjutn tcdi ~ c b kör i ~ j * d j a Sr försardad till Lalie och visp gudder,,,,, rent ksmärsiga resullatet.
D~~~ griddc Cadcn har haUt to fint U d d och blanrtcrunychd vaga.
dldtn rld PiPi bu hrft nr-brn hrr I l t t fall utom få de hjälpa tili i hemmet, och b 8 e ~ r t och 3 i dmna ngi kOr my1 i den d i t i e wneai Göd H~ bar d a ?en aidng mer än att tid blir wdm lill kriL.0.
Dir rillh.odlas lönt av &amp; tydlig battre i n de fina p j k m gver till spon, fnt,d ch,, lekar.
E " annan,, ik,ig rak: b a m m Pummami dt U n g vill bmd.
mm m r s Gul kor amt " = med dem i st5ngd hoglldlig binda om firmlingros p " m lyxbil.
dir de hart I i titta p5 1 hidic a,ltid samma- mat lom rina Inne i k r l.
n SIA de uppatrllda i Ibm helen.
Men det I i o m a &amp; hi * odu om sl&lt;öterskor och Iärarc, h,an kokaf ~ d d " gouarm och flickorna n r i &amp; blaicnde nutidsrimtingar mm vi.i * a till ofia kn,.
ac k ach karameller.
De sig och b s h m varje konfirmand rarandta: Kam.
Mk6, d mm rn över sl; ola inie behö~a I=ngta efter na- 5 t h luns firmfaddcr m d hnnden pl ull haren medm g u m m och gubben got, som de aldrig unna fä, E~ b n i ud.
F o r a komnu nu pänrspi- Cdd 1011 tig med de har bardigheter.
dag lagades t, ex, k81pudding i ramer die Allumncn och tviita ra .... k&lt;iket, - Vem skall ha dcI dar?
" aria p " " " L m &amp; " %u ' nq ' Ipn de frgäade en liten p j k c, rom just stalle mrn rW1 k m u r j u.
O &amp; dardin ' Hur dc ' m ' Tr - tiU Pluem ' naida ' kommii fra " ett uppiorinngshem, kommer Hini Hopordigbet birk- m ' ne ' * je Edng.
Da ä, d e?
ob ' j @ Det skall ni l,a alleramman, sjah.
Han Aterupprepar dopclrns ord pä !o " aa avflu ' nin~en Fd kd ' mtioncn Ja, men det är ju p e r L o n a I- im4 Imarj.r =je PannL md h.lgad 1 \ ' i % m h m det * er 1 I rW i chrymolja @ andel om pannan hindrar dm ' ka @ de cB " ' .W ' lam SS bygges p i mariga olika vä-,, i; a " a,, finna nF, i ögonen&gt; och be ': ma.
Det är rymboliLt: Man har bli- limingcn, n t stol och fön ut i viriden bland den gar det fixtroende och den trygg.
_ j, i,, mcd, " a fingr- Im a t] som g ö r att d e stora, de enS kind het.
iymhlan 1y tn ödil.
De Mjen aJi IRIT~SLI Man har lltl Wocka htiga inte längre behöva förnim.
, koli h i a d t e r Mm D~ ~ ~ h d c 8 l och j m ~ m kan lä ta pists wm spring- mas som ett ständigt gnagande K~~~~ kunna ats,ä s d r k ach bod.
pojke eller Iahdkdicka ulan at1 barn- 4omrmlco hnmlar en till skoh .. c, H. p a u för Chnri 3 k i U och ängslande tryck.
.Dm Hrügc Amdm rmi tidduo.
Himcd ar koniimudmm M ocb lm börju det m l i g Els.
B i O r km a n d 01 d s c hmidt.
- - fragan - - fa - - -: i: "], ", a k&amp;rp; z; å;: -: " ha " ", år ", - - - kunk - - -, - fa - - - - - - * " - - - - ~~ ~ - - - - -.
-
Resonemang ÄRLIGT i vimlet Forts. fr. sid. 1 ni det ?- på ett eller annat sätt.
Nya cisionslogiken.
Sluta upp med att vädja med hjärtat.
Det är också ett ting som pumpar blod - i takt med det här, i strid med sig själv kanske, men i takt med det här.
Och professorn slår ut med handen och visar på trafiken.
På fordar, buickar, fiatbilar, indianmotorcyklar och fem mo- tordrivna krigstanks från Svea garde, som frusta och stånka och äro på väg till övningar.
Forts. som fröken Hesselgren ville ta f r.
sid. 1 kvinnor (t. sig an vår rak, skulle situationen ex. b a r n, mot nattarbete för kvin- säkerligen bli en annan.
Som det nor och barn arbetsförbud f ö r nu är förmå vi heller inte mycket barn ungdom och kvinnor i hälso- ens genom våra organisationer till vådliga yrken etc.) ».
Detta är en följd av deras form, varigenom vi ytterst farlig punkt för oss kvin- nar, men alldeles särskilt för arbe- terskorna inom storindustrin.
där de individuella kvalifikationerna spela mindre roll, men dess mer arbetstimmar och arbetstakt.
E n sådan särbestämmelse förorsakar att kvinnor, som numera inte säl- n meccanokran lyfter en tre tons lan äro familjeförsörjare, skjutas upp på ett bygge, passar in åt sidan för sexton, sjutton års den i de avsedda fogarna Huset är pojkar e n o m s t ä n d i g h e t, vilken alldeles intill oss, och när bjälken skall kännes så mycket bittrare, då det till att dyka vertikalt ned på sin plats skydd, som motiverar bestämmel- (som en nyttans odefinierbara hök) hor vi serna ofta är ganska illusoriskt.
hur en arbetare ropar: Skrabben (bjäl- Eller vad skall der ligga för rimlig ken) kommer, pass opp, akta innertårna uträkning i att obönhörligt för- hindra kvinnorna i bageriyrket att där, för bövelen.
DI ler professorn.
Härliga belägg, sä- arbeta under tiden 5 på morgonen ger han, för teorier som vila i till 11 i stället for 5 till 10, själva muskelns rytm.
Individens bety- som nu är fallet, när arbetet ändå delselöshet annat än som en hake, är uppdelat på tre lagenliga skift.
sprint, spik, del.
Smått blir stort (totalt).
Så frami en kvinnlig bageriar- Sextondelstonerna resultatets stora, lag- betare nu får anställning trots sin bristande möjlighet att arbeta under bundna ode den på verksamhetsområdet ifråga överger han oss i trafiken.
Och fastställda tiden alltså till klockan elva på kvällen, så måste det le- vi stå där o c h jas manlig kraft för denna timma vi är kvästa Till slut lockar oss en t i l l att sopa och ställa i ordning i skylt om enbärsöl in på ett förfrisknings- bageriet, vilket vanligen är vad ställe vid Plåtgatan.
som återstår att göra efter det Här sitta vi och drömma en stund, avgörande klockslaget.
Denne man och tiga och tänka, ty det är bara får därtill betalas dubbelt upp i halva vänner som jämt behöver prata.
timlön, efter som det är kvällsar- Och enbärsölet är härligt och so- bete.
len lyser på våra tysta tankars he- Trots den uppenbara orättvisan En meccano - - - S å undra, lätta på våra - dar, där enbuskarna stå likt rakt upp i detta arrangemang har det inte gående krevader av stilla liv, med kla- stått an rubba på denna timma sar av gråa och blåa bär, o klasar en aning.
Männen slå vakt omkring av dessa de nordiska moarnas under- den som en deras alldeles speci- liga peppar.
ella o. m. de inter- ögonsten t. på Geneve, där för resten de svenska arbeterskornas ypperliga föresprå- kare fröken K e r s t i n H e s s e l- gren slogs hårt för den senast i höstar.
Hon lyckades också ut- hjärta egentligen redan har ja vinna ett löfte av arbetsbyråns det gråa enbärets tillkämpade hårdhet, chef monsieur Thomas att söka och knappt behöver bli hårdare, om åvägabringa någon slags ändring inte allt skall bli en dekokt på stenar, i för vilken goda vilja vi svenskor liknelser talat.
sänt honom ett tack.
Och härinne, lutad över enbärsölet, minns jag ett urklipp jag har därhemma Kvinnorna dåligt organiserade i torpet som händelsevis ännu inget Hade vi flera så vittsynta, mo- bolag tagit.
Det gäller ett urklipp ur diga och insiktsrika kvinnor, vilka, La Guerre Sociale för den 4 juni 1915 och detta urklipp lyder: » Ja, jag vet att det kommer att kosta färdigheten och lidandet.
Är det då för en eller två miljoner människoliv och dyrt att vi betala detta? » föra med sig de mest förfärliga ödeläggel- ser.
Ett oerhört offer från individens esuiterna ha aldrig förnekat sig ordet.
• Enbärsölet är gott.
Det är en mjöd för enkelt, armt folk, som har lidit sitt.
Som knappast bu något in lära av totalister.
Ett rätt nödväxt folk, vars - - - be- synpunkt sett, men av hur ringa tydelse för släktets.
Ett halvsekel till mindre än en halv sekund i tidernas ändlöshet, och de få tusen ton av orga- nisk substans det kostat oss skulle ju då i alla fall ha smälts ned i den stora degeln.
Mot ett försvinnande litet förskott av ett halvt århundrade finns det ut- sikter till att i morgon ett verkligt steg blir taget mot förminskandet av orätt- - Jesuiter taga att före eller efter Loyola.
Vi få an- harpans innersta låt varit unge- såväl vid Spree fär liks i alla tider, som vid Themsen sorgligt men det liknar nationell totalism fransk tysk eller engelsk, allt efter gåvan att vara nog logisk inför substansen Den märkliga organiska substansen som kämpat, som lidit, som skapat allt, även föreställningsvärlden till ett cyniskt reso- nemang.
Och artikeln i La Guerre So- ciale.
Ja.
Sådant kan inte skrivas av än stackare, de svåra stackare som i årtalen 14 och 18 voro så efterläng- tade trampare av krigshypnosens kvarn.
Vi få hoppas att han fick till ett tillräckligt antal drinkar absint, på de T IDEVARVET annat REDAKTION: Telefon 10-12.
N.
48 42.
Mottagningstid långbenta barstolarna vid cipe.)
EXPEDITION: Telefon 182 43 Kontorstid kl. 10-12 f. m.
1-4 e. m.
Postgiro 1544.
PRENUMERATIONSPRIS: Enbärsölet var gott, MOT ALLT rue de prin- kamrat.
REBELL HJÄRTLÖST OCH DUMT, SKA VI GÅ??
Och vi betala och gå gatan upp, och se precisionerna verka överallt och fog fogas till fog och kvarnen går, mot öden För helår kr.
6:-, halvår kr.
3:50, v i aldrig vill.
kvartal kr.
2:-.
Lösnummer 15 öre.
Vid en gatukorsning stannar min vän, slår ut med armarna och säger, för ANNONSPRIS: hundrade gången under vår samvaro: 1 text 20 öre per millimeter.
Stockholm 1 930 Wahlstedts Tryckeri Aktiebolag Storgatan 22 SPEL Tekniken är odiskutabelt skön, men vi äro skönare.
H o n ler så vackert när hon säger det.
I handen bär hon Istratis nya bok: » Mot den fjärran elden ».
Vad nu d e n kan innehålla.
Harry Martinson.
inte komma i tillfälle att ge ut- tryck för våra önskningar,äro med ett ord för svaga att opponera mat ett internationellt kongress.
beslut.
Det är däri det bottnar: vi äro för svaga kollektivt sett, vi stå inte tillräckligt starkt sam- lade.
Jag har som sagt varit med i fackföreningsrorelren i trettio- fem år och i b l a n d ä r jag n o g pes- simistisk att finna att här inte be.
träffande kvinnorna skett några större förändringar till det bättre sedan jag först satte min fot på bryggeriarbetarnas förbundsexpe- dition.
Kvinnorna äro alltjämt litet organiserade, fastän i l e sett hur de manliga arbetarna förmått att hoja hela sin klass även ur social synpunkt just tack vare sina star- ka sammanslutningar.
Och d e kvinnor.
som tillhöra sina respek- tive organisationer.
äro återigen föga aktiva i föreningslivet.
Inom 37 fackförbund påträffas inalles fyra.
fem som äro styrelseledamö- ter.
För jämförelsens skull kan även vara av intresse att nämna att till Stockholms fackliga kvinn- liga samorganisation äro anslutna direkt eller genom rent kvinnliga eller blandade fackföreningar 9,000 kvinnor.
Då äro ändå inte allt för an förhindra dess anta.
gande, men förgäves.
Vi anse det vara ett samhälls- intresse att nattarbetet begränsas i största möjliga utsträckning.
men dylika begränsningar böra gälla lika för män och kvinnor.
I likhet med Open Door hävda arbetar.
kvinnorna kraven: s a m m a b e.
g r ä n s n i n g a v t i m t a l, n a t t- a r b e t e o c h ö v e r t i d sa r b e t e som f ö r m ä n n e n o c h i c k e d ä r u t ö v e r, s a m m a restrik- t i o n i f r å g a o m t u n g t, f a r- l i g t o c h o h ä l s o s a m t arbe- t e som f ö r männen o c h icke därutöver, arbete enligt I ags t i f t n i ng o c h b e stä m - melser r ö r a n d e t i m a n t a l oc h v i ll k o r.
Jag vill endast per- sonligen instämma med Tidevar- vet, som anser att u n d a n t a g f r å n d e s sa l i k s t ä l I i g h e t s- k r a v h ö r s ke i f r å g a o m be.
stämmelser till mödrars s k y d d.
De kostnader, som mo- derskapsskyddet kan medföra, bör dock helt påvila staten.
Instämmande från de skandi- naviska ländernas kvinnor De svenska arbetarkvinnornas ställningstagande delas av våra medsystrar i både Norge, Finland och Danmark.
jag hade just i da- garna svar från det danska fack- liga kvinnoförbundet, som på vår fråga hur de ämna förhålla sig till ovannämnda punkt på fackföre- ningsinternationalens socialpoliti- en egen kvinnlig ombudsman.
Av ska program svarar käckt och nämnda nio tusen återfinnas två klart: » Det kan aldrig bli tal om, tusen inom enbart järn- och me- att vi gå med på en särskild tallindustrin.
skyddslagstiftning för kvinnor. » Danskarna veta vad de tala om Bildningsarbetet betydelsefullt.
d erfarenhet e ha en nog så bister praktisk i detta avseende.
Men det brådskar!
sömmerskorna med.
De ha näm- Jag bör dock i rättvisans namn Ute i världen är striden härd erkänna att under d e senaste tre Däremot ha vi från skandinavis.
åren har börjat utveckla sig en större livaktighet inom arbeter- ka kvinnor svårt att förstå våra ty- skornas led.
Fiainförallt h o p ska kamraters envisa fasthållande pas vi mycket på bildningsarhetet vid särbestämmelserna.
Deras bland de yngre kvinnorna.
Vi ha kraftfulla ledare G e r t r u d Han- alltså haft 400-500 deltagare i n a ville inte ens se åt mig på studiecirklarna vintrarna igenom Internationalens kongress i pur och sex stipendiater vid Brunns- förtvivlan över vår skiljaktighet i viks vinterkurs.
Men innan v i få denna fråga.
På den internatio- se frukterna av detta nyväckta nella arbeterskekonferensen i Zü- bildningsintresse, se kvinnorna väl rich under januari stod också stri- organiserade, med i föreningssty- den het och den svenska repre- relserna och själva skötande sina sentanten fru Sigrid Gillner, som egna förhandlingar samt uppsät- i huvudsak gick på Open Door- tande sina egna avtal, lära män- linjen, var nästan alldeles ensam nen i Internationalen hinna utan på sin kant.
varifrån hon emeller- aktgivande på vår uppfattning tid skötte vår sak på ett sätt, som klubba igenom den nya program.
tillfullo hennes landsma- punkten om skyddslagstiftning för ninnors gillande.
Hon erhöll dock kvinnor.
S å framt vi inte kunna ett visst stöd från engelskorna mobilisera en allmän kvinnofront, bland vilka meningarna synas gå vilket bör vara starkt berättigat ganska skarpt isär.
Jaa har således alldenstund ett hämmande av in.
t. ex. hört en känd kvinnlig agita- dustrins kvinnor återverkar på tor för engelska lantarbetarna som bestämt gick emot special- vinnoarbetet i allmänhet.
För min personliga del,framhål- lagstiftning för kvinnor.
Att kvin- ler vidare den energiske pionjären noopinionen i Tyskland och Eng- för kvinnans självansvar i alla livets land är så pass stark för en så- skiften - omfattar jag Open- dan torde bero på vissa aktuella Door-Internationalens arbetspro- svårigheter, som äro så stora att gram med stora sympatier, efter.
d e skymma framtidssikten Så som jag under många år i vårt mycket äro vi nog dock ense om land kämpat just för de synpunkt- att det visst är ett synnerligen ter, som kommit t i l l uttryck i ömtåligt problem.
vid vars be.
detta program.
Bland Sveriges handling det gäller att hålla tun.
fackliga kvinnor har som känt gan rätt i mun.
alltid rått enighet om kravet på Det är i känslan därav som de likställighet med männen på ar- menige kvinnor på fackförenings- hetsmarknaden.
vilket innebär rätt håll v i även vint oss till för att få till anställning inom varje slag av frågan så allsidigt belyst som möj- yrke utan annat hänsynstagande ligt, hänvisa till fru Visborgs sak.
vann an d e varierande individuella kva- lifikationerna.
För uppnående av detta krav anser jag att all onödig särlagstiftning för kvinnor bur be.
kämpas.
Till dylik onödig och för kvinnorna skadlig särlagstiftning hänför jag den internationella lag- stiftningen om förbud för kvinnor att utföra nattarbete.
Denna lag.
stiftning har varit till stort förfång for våra kvinnliga kamrater bland typograferna m. fl.
Då lagen ge- nomfördes i vårt land gjorde vi kunskap och av dem genom åren väl beprövade praktiska blick.
Det socialdemokratiska kvinno- förbundets ledning iakttar också en försiktig hållning.
Förbundet har ju annars gång efter annan deklarerar sin ståndpunkt, som öv- erensstämmer med de fackliga och senast försvarades så energiskt av deras ombud i Zürich.
Några av styrelsens medlemmar äro nu emellertid ifärd med - omtalar förbundsordföranden fru S i g n e - V e s sma n att bearbeta frågan ånyo men då många av dess de- ånyo, äro av stor betydenhet, fin- ner man det inte vara klokt att föregripa d e t slutliga helhetsom- dömet.
Man torde ha all anledning att med spänning avvakta.
detta ut- talande eftersom det väl också kommer att basera sig på en pröv- ning av arbeterskeuppfattningen i andra länder vilket Tidevarvet hoppas att i ett kommande num- mer kunna ge en autentisk fram- ställning av genom svar på tid- ningens även till några av ledarna for utlandets arbetarkvinnor ställ- da fråga.
Kaj.
