# ID: svediakorp-per3495
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,811
# sentences: 448
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 33:1930 I f o l k b i l d n i n g e n s tjänst?
Le- ARBETE OCH CH LÖN Lönekommitténs förslag till lärarlönernas reglering, ' doktor Andrea Andreen-Svedberg dande artikel med anledning av partiledar- nas valtal.
av • 1928 års lönekommitté har framlagt ett förslag till reglering av lärarnas löner, väckande genom sitt öppna av- ståndstagande från principen om lika lön Förslaget kritiseras i arti- keln om A r b e t e o c h lön, av dr Andrea uppseendeväckande Andreen-Svedberg.
A - samma - arbete ert ar- bete av viss art och mängd kan betalas olika är väl Länt.
Somliga företag underbetala, andra ge goda löner.
En jord- tt bruksarbetare i Sverige har många gånger mer betalt än hans like på de Västindiska öarna, o. s. v. der rubriken Moders kapssk ydd, Särskilt i tider av arbetsknapphet medicinalstyrelsen o c h hela och i fattiga länder är dylika orätt- visor än så länge oundvikliga.
vå rt u t r e d n i n g s v äs e n.
Medicinalstyrelsens yttrande över moder- skapsunderstödssakkunniges betänkande Den uppmärksammade nordiska avrust- ningsdiskussionen på Viskadalens folkhög- skola refereras av med.
k a n d.
S t i g Holm.
” Lön är ersättning för utfört arbete ” Djupt rotad i det mänskliga rättsmedvetandet är likväl den upp- fattningen att en viss lön tillhör ett visst arbete.
oberoende av vem Lilly Arrhenius skriver om AI bert Engströmsutställningen i som utför arbetet.
I statstjänst är Skånska Gruvan, Skansen: Adel, pr ä- denna princip sedan gammalt er- ster, smugglare, bönder.
--- Va d h a r h ä n t?
Valtalen ha fortsatt med gamla och delvis nya uppslag.
En strid om ritten till vägarbe- ten utbröt i Ådalen, fördes mel- lan bönder och arbetare med bloc- kad som vapen, nådde sin höjd- punkt i det s k. mjölkkriget och stillnade av under väntan på med.
ling från högre ort.
Men låtom oss uppehålla osa vid något roligt.
D. v. s. lämna klas- sers och partiers meningsutbyte och lyssna till något annat: Mozart,Leclair,Tartini-Kreisler.
B j ö r c k och F r i t j o f K j e l l - b e r g vid en konsert i Seglora kyrka på Skansen i måndags.
Ett nyn bevis p i mångsidigheten i de nöjen som finnas att tiIlgå inom Skansens vittfamnande gränser.
Det var en rolig konsert.
Först- klassigt program, g ott spel, och en ur skönhetssynpunkt absolut tillfredsställande omgivning.
En obeskrivligt vacker natur med må- ne, grässluttningar, träd och tyst- känd såsom självklar.
Varje annan olikhet mellan statstjänstemäns lö- ner i samma tjänsteställning än den som betingas av dyrorter och tjänsteår, i allas ögon av on- do.
T. o. m. den utsträckning av dyrortstilläggsprincipen, som kal.
las familjetillägg, h a r i regel mön är Prästfruns körkort En sextioårig prästfru med nyförvär- körkort stannade nyligen sin bil med framför min grind.
Jag måste då tänka på de längstförflutna dar, då jag åkte med den första, eller en av de första kvinnliga bilisterna här i landet.
vat en elegant sväng mycket litet sympati.
» Lön är er- da, dels för att de mindre ofta ha- Om någon var född till att sköta en sättning för utfört arbete och ej de familj och dels för att de så var det denna unga kvinna med försörjning .. var så skickliga i an reda sig på sitt naturliga handlag, sina utmärkta ner- en liten Iön.
Ännu i 1925 års lö- sin snabba slutledning och sin klara D e n mansstyrda d a t e n fresta- nereglering levde rättsmedvetan- hjärna.
Men hon körde i sköldpaddstakt, hon var rädd och hon hamnade ändå des och föll.
det fastän illa trängt.
Man på- När kvinnorna i större mängd pekade att likalönsprincipen var i diket.
Alltsammans därför att hon arbe- blevo statsanställda inleddes emel- räddad: den för kvinnorna mör- tade under trycket av den föreställningen lertid den mansstyrda staten i o- dande » inplaceringen » var en tids att en kvinna inte dugde vid en ratt.
Hon var ett skolexempel på vad sug- emotståndlig frestelse.
Här var fråga - i framtiden bleve det fri pengar att förtjäna på bekostnad tävlan, män måste passera de lägre gestionen betyder, som ligger över kvinno- av en grupp av medborgare, så avlönade tjänsterna, kvinnor ha könet att det är sämre och annorlunda föga företrädd i regering, riksdag.
rätt att inneha de högre avlöna- än män i alla prestationer som kräva kommittéer och press att den ej de.
Att kvinnorna utestängdes frän hjärna, nerver, initiativ.
Eftersom sex- kunde effektivt bevaka sina intres- högsta löneklassen i varje löne- tioåriga prästfruar numera ha körkort, så sen.
Det var dock alldeles tydligt, grad motiverades med statsfinansi- bevisar det att tiderna ha förändrats.
att man besvärades av rättsmed- ella skäl .Nu har staten tydligen är kanske antifeminist, det vet vetandet; man sökte med ljus bättre affärer, ty denna skillnad Jag inte, men hon har omedvetet supit in och lykta efter skäl till en löne- hari år föreslagits skola bortfalla självförtroende genom att ha sett hundra andra kvinnor vid bilar.
olikhet mellan m i n och kvinnor.
På den tiden skrevs de lärda Sambandet mellan arbete och Suggestionen håller på att försvinna, utläggningarna om livslängd, pen- lön är upphävt 1 1930 Ars för- men det underliga är att samtidigt arbetas det ivrigt på att öka den.
Det är inte sionsålder, änke- och pupillkassa, slag länge sedan en pedagogisk mansgrupp bil ver, Prästfrun sjuklighet och prestationsförmåga.
1928 års lönekommittés betän- slog fast att flickor äro särdeles annor- Bemött på dessa punkter vädjade kande med fön &amp; till lönereg- lunda än gossar och måste få annorlunda man till kvinnorna såsom lojala lering för befattningshavarna vid uppfostran När Amy Johnson utför en medborgare att hjälpa den be- undervisningsväsendet är epokgö- enastående bragd genom sin australia- tryckta staten och anförde att kvin- rande.
I detta betänkande saknas flygning göra svenska tidningar smått narr norna borde bära denna extra bör.
Fort.
å sid. 3. av flygmissen och du skulle inte hända dem att fastslå att Moderskapsskydd Medicina l styre l sen och hela M vårt utredningsväsende.
edicinalstyrelsens yttran- de om föreliggande för- slag till moderskapsskydd avgavs häromdagen.
Vid genom- läsandet av detsamma tvingas man - Av D:r ADA NILSSON S L O T T S T H É Veckovakten som om när kvinnor vinna arkitekttävlingar eller litterära tävlingar, vilket allt sker i länder med mindre stark suggestion och större ädelmod än vårt.
Den där bristen på manligt ädelmod och glädje över en kvinnlig prestation är för kvinnligt tänkande underlig.
Är det inte härligt att mänskligheten slår större cirklar och vidgar ut sin förmåga?
Är En utredning beslöts och upp- och efter barnsbörd.
Försäkrings- det inte skönt att perspektivet vidgar drogs åt medicinalstyrelsen, vars vägen undersöktes men vann ej sig, att kvinnor, kroppsarbetare, indier, intresse sträckte sig så lang.
art gillande.
Då vägen genom obliga- turkar och barn åstadkomma ting som F sin linje för ett villospår.
Någon måste också åta sig det goda.
tre flygare av flygare i liknande, den genom en statistisk under- torisk sjukförsäkring ej syntes i sökning konstaterade, att ett behov riksdagen framkomlig.
framlade ovillkorligen till några reflexioner a v bättre vård verkligen förelåg.
regeringen 1926 förslag till mo- över formerna for vårt utred- Men sen blev det ej mer och ef- derskapsunderstöd It de industri- ningsväsen.
Är det ej för tungt och ter 8 års väntan togs uppdraget av ens kvinnor.
som genom paragraf 19 i arbetarskyddslagen voro för.
omständigt?
Dödas e; så småning- Kungl.
Majt.
tillbaka.
om allt intresse for saken ifråga bjudna att arbeta viss tid efter genom allt som skall utredas, in- Riksdagen gillade i rågan om moderskapsförsäk- barnsbörd.
kans som nad rymliga inledning.
stilla rum Seglorakyr- med mju- ring eller ekonomiskt under- huvudsak en sådan understöds- ka färger och det särskilda behag nan något får ske.
som finns i träbyggnader -.
Här ha vi nu frågan om moder- stöd vid förlossningstillfället hade verksamhet, men ansåg att den- En värdig inramning till den mest skapsunderstöd och bättre vård åt tagits upp redan år 1908 i sam- samma borde utsträckas till vi- stilrena och ädla musik som kan fattiga barnaföderskor.
Den senare band med skyddslagstiftningen för dare befolkningslager.
Men detta bjudas.
Forts å sid. 4. frågan toga UPP i riksdagen 1914. kvinnor i industriellt arbete före Skansens ledning erkänner med sådana fester sin tro på att män- niskorna i grunden trivas bäst med det akta och sköna.
N ä r det sedan bara ar ett litet fåtal av det » andligen ledande » (det finbladiga théet) Stockholms barn, som ta emot, be- höver det inte betyda att Skansens förutsättning är felaktig.
Men att det ligger så tjocka lager av fel- ÄR PRODUCERAT I D E TROPISKA H Ö G L Ä N D E R N A OCH värderingar över folks sinne för S A M M A N S A T T AV D E Y N G S T A OCH SPÄDASTE SKOT.
det äkta, att de inte veta om an de ha det.
TEN Å THEBUSKEN.
Det kan tyckas hopplöst.
Men det är ingen anledning att lämna endast världen ha presterat något Att en kvinna klått männen skytt vid en tävlan i England nyligen, det får ingen veta.
Inte heller talas det alla konsum gröna bilar m e d g o d a bullar man att icke trott dem om?
Jag ä r ur stånd glädjen av ett den d e.
för- fatta mögne mannens monopol eller det kramp- aktiga försöket att behålla det.
Här ligger en osäkerhet begraven.
V a d är det för roligt med hög ställning en på andras bekostnad?
Det är roligt med gränslöshet.
Dev in ez.
-- Till årets slut för 2 kronor erhålles Tidevarvet varje vecka, vid prenumeration direkt pr telefon 18243 eller postgiro 1544.
TIDEVARVET REDAKTIONSKOMMITTE: Elin Wägner.
Elisabeth Tamm.
Ada Nilsson Honorine HermeIin.
REDAKTOR: Carin Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE ' Ada Nilsson.
Utkommer varje helgfri lördag.
Slussplan 1-3, 2tr., Stockholm.
VISKAD A L E N D e n 16 a u g.
1 9 3 0.
Lördagen den 2 aug.
var en märkesdag för Viskadalens folk- högskola.
E n ganska representativ nordisk församling hade där stämt möte för att utbyta tankar över » Avrustningsfrågan från nordisk synpunkt,).
Det kan icke vara helt betydelselöst.
att talesmän för skil- åskådningar där fingo dryfta denna gemensamma angelägenhet.
Förtjänsten att ha anordnat detta ' När Folkbildningsförhundet möte tillkommmer i främsta rum- met skolans föreståndare, rektor började sin verksamhet för några Allan Degerman.
Det är icke möjligt att på ett par tiotal år sedan, var dess betydelse.
spalter ge ett referat av förhand- fulla uppgift att väcka intresset FoIkuppIysnig för studier .av olika ämnen.
När arbetet pågått en tid i sådan rikt- ning, anmärktes det att ströföre- las.
Förhandlingarna inleddes av drag gåvo mindre varaktig behåll- ning och att anordnandet av se- folkrättsliga grunder,, på vilka det danska avrustningsprogrammet vi.
Man rieföredrag vore ändamålsenliga- lar.
lar.
Man fick också ett starkt intryck a v både det kritiska verk- re.
lighetssinne och den viljestarka en.
Då man inför stundande val tusiasm, som mångenstädes präg- lar det danska fredsarbetet.
Läser partiledarnas tal olika sön- Ordet överlämnades därefter till dagar på olika plats, frågar man chefrd .Leon.
Ljunglund, Stock.
holm.
Enligt hr Ljunglund är pa- sig om dessa kunna anses stå i folk cifismens främsta kännemärken svaghet och feghet: hr Ljunglund bildningens tjänst.
I så fall borde själv däremot var en idéernas rid- dare Pacifisterna utlämnade sig de hållas efter varandra i följd ' på själva och sina efterkommande till samma plats, och överlåta åt de ett liv värre än döden; lir Ljung.
arma åhörarna att bland alla de lund diirernut var beredd att offra sig på ärans fält.
Pacifisterna äro skiftande uppgifterna söka utröna: » själviska naturvarelser », som leva ett rent vegetativt liv, hr Ljunglund » Vad är sanning. » Då kunde de däremot v a r en humanitetsidealens bli av folkuppfostrande inverkan, förkämpe .Man har talat om hr Ljunglunds » personliga älskvärd- vilket nu knappast är fallet.
Vad het ».
Tyvärr fick man ett ännu starkare intryck av hr Ljunglunds säga d e?
Hr Lindman talar hu.
personliga stupiditet.
vudsakligast om hr Ekmans miss.
Anklagelsen för feghet bemöttes med en hänvisning till militära ex- lyckade jordpolitik.
Ett tacksamt perter, s o m göra gällande ämne.
- H r P.
A l b i n H a n s s o n att det moderna kriget innebar om möjligt större risker för den civila försvarar socialdemokraterna som befolkningen än för en mot moder- demokratins bärare och betygar na.
stridsmedel bättre rustad armé.
Landsdommer Simonsen replike- deras intresse för lantarbetarna.
rade vidare, att man torde stå närmare det vegetativa livet om - Svårast är det för hr Ekman, man håller fast vid det bestående, som står i regeringsställning, han än om m a n anser förhandenvaran- de förhållanden olycksdigra och måste försvara sig själv.
arbetar för en ny och bättre ord.
Vilken upplysning får svenska ning.
ProfessorTorgnySegerstedt an- folket genom detta?
Det finns in.
ställde mycket pcssimistiska be- traktelser över tillvaron.
Under de gen annan utväg ä n att t r o p a r - 300,000 år mänsklighetens historia t i v i s, det ser åtminstone ut räcker.
har den varit uppfylld av krig.
Därför är det tämligen hopp- som om det vore den enda löst att bekämpa kriget.
Våra möjligheten.
Men om vikten av handlingar bestämmas av våra li- delser och föga av vårt förnuft.
landstingsvalet, vilka kvalifikatio- Men vira sunda instinkter dri- ner som böra fordras av dem.
ver oss att kämpa för vår stam, vårt folk.
Härpå replikerades, att som ska deltaga i landstingets stormtrupperna under världskriget icke förmådde fylla sin uppgift.
om förhandlingar och där äga beslu- de icke först dränkt sina naturliga tanderätt, därom talas icke ett ord.
instinkter i alkohol.
Man kan vi- dare fråga sig, om det kan vara ett uttryck for sunda instinkter att gasa ihjäl och bränna ihjäl kvinnor barn.
och RATTELSE: Major K. A. Bratt var förhind- i föregående nummer förekom ett vil- seledande tryckfel i artikeln i H u v u d.
rad att personligen närvara men hade sänt ett diskussionsinlägg, sta Folkpark av Ellen Karinsdotter.
Dar stod: Mellan idealisiii och familj är som upplästes.
Han hävdade dan ett oöverstigligt svalg befäst.
Skall vara: med skärpa, att en nordisk soli- daritet till fredens värn vore nöd.
mellan s o c i a l i s m och familj ... vändig.
Danmarks » isolerade av- telser att deltaga i väpnade sank- tioner, därest staternas rustnings- standard icke kommit ned exem- pelvis till Tysklands nivå.
Ställer man alltså kravet på Sverige, att det skall delta i solidaritetsförsva- ret på basis av ländernas nuva- rande rustningsstandard.
så ä r Sve- rige i sin goda rätt om det avvisar ett slikt krav och förklarar, att de t opprustade staternas rustnin- g a r måste ned enligt den modell, som i Versaillestraktaten fastställts för Tyskland.
innan det finns mo- ralisk och saklig förutsättning för svenskt deltagande i ett solidari- tetsförsvar.
Alltså: avrustningen måste komma ordentligt i gång och gruppen avrustade stater högst väsentligt utökas, innan solidari- tetsförsvaret har någon mening)).
Situationen är tyvärr icke så gynnsam, att vi stå inför valet mel- lan en nationell svensk eller skan- dinavisk avrustning å ena sidan och en allmän, internationellt ge- nomförd avrustning å den andra.
Detta senare alternativ bjudes oss icke.
Vi ha i stället att träffa ett avgörande huruvida vi önska kvar- stå i det gamla rustningssystemet, vars ödesdigra följder vi mer än väl känna, eller vi för [fredens skull vilja ta den risk och det steg ut i det okända, som, en frivillig avrustning innebär.
S t i g Holm.
rustning)) vore därför förkastlig.
Bakom Folkförbundet måste ett verkligt maktinstrument till fredens värn skapas, en makt starkare än den som någon stat eller kombi.
nation av stater kan tänkas för- I över.
Överdireltör Richard Sandler gjorde sig till tolk för i t sett samma prograni.
Den statliga suveränitetsprinci- pen måste övergivas.
Vi måste alla böja oss för solidaritetskravet.
Denna tanke p r ä g l a d e deflestas ut.
talanden under diskussionen.
Men fredsproblemet står icke desto min- dre olöst kvar.
Är det att trygga fre- den att ställa sig solidarisk med en rustad värld, att sluta överenskom- melser om militära allianser med de kapprustande kontinentalmak- terna ?Kapten Brunskog hävdade att i detta nu militära sanktioner mot någon av småstaterna äro o- nödiga, mot en stormakt liktydiga med r i t nytt världskrig.
Såväl Ce- ciltraktatens som Geneveprotokol- lets huvudtanke var denna: villko- ret för överenskommelser om ge- mensamt uppträdande mot en fredsbrytande s t a t är nedrustning.
Här för tjänar citeras några ord.
» Möjligheten och rimlig- väpnade sankt ioners genomförande förutsätter faktiskt en nedrustad värld.
Ett litet land kan näppligen ikläda sig förplik- Likalönsprincipens förnekande Härnedan anföres ordagrant 1928 års lönekommittés uppseende.
väckande yttrande angående lika- lönsprincipens praktiska innebörd.
Kursiveringarna äro gjorda av oss.
Berättande undervisningsväsendet anser sig koniiiiiitiii i anslutning till de syn- punkter,s gjorde sig gällande vid 1925 års beslut, böra förslå, att den nuvarande relationen mellan manliga och kvinnliga befattningshavares löner i hu- vudsak bibehålles.
Lärarlönekommitténs förslag hade enahanda syfte, även om den av kommittén föreslagna anordningen ut- tryckligen betonades böra betraktas såsom ett provisorium, vilket i sinom tid borde avlösas av de definitiva anordningar.
som kunde framgå såsom resultat av 1921 års om genom 1925 års riksdagsbeslut, men det- ta b e s l u t l i a r i c k e g i v i t n å g o t e r k ä n n a n d e h i ett l i k a l ö n s s y - stem i d e n mening m a n f r å n kvinnohåll v e l a t g i v a åt d e t t a begrepp.
Behörighetslagens ikraftträ- dande ansågs icke böra medföra ' lika lön fur manliga och kvinnliga befatt ningshavare inom den egntliga statsför- valtningen och kan lika litet göra det for undervisningsväsendets del.
Den olika lönesättning fur manliga och kvinnliga lirare, som för närva- rande tillämpas och som enligt kom- mitténs uppfattning bör i huvudsak bi.
behållas, lan genomföras på olika sätt.
För den egentliga statsförvaltningen g e nomfördes icke skillnaden mellan manlig och kvinnlig lön fullständigt så, att en kvinna alltid för sitt arbete avlönas lägre an en man med rnotsvarande uppgif- ter.
Tvärtom användes en form, som teoretiskt innebär, att man och kvinna i en och samma befattning erhålla lika lön.
Alla befairningar inplacerades i sam.
ma löneplan, och lönesättningen är lika, vare sig innehavaren är man eller kvinna, bortsett från a t t kvinnorna hittills icke kunnat uppnå högsta löneklassen i ve- derbörande lonegrad.
Emellertid erhöllo de befattningar som uteslutande eller hu.
vudsakligen bekläddes med kvinnor, en inplacering i löneplanen, som i huvudsak motsvarade den dittillsvarande lönesätt- ningen, även om manliga befattningar in- om samma arbetsområde och med väsent- ligen samma uppgifter voro högre place- rade.
För att i dylika fall skilja de av min och kvinnor innehavda befatt- ningarna i t, gåvos dem ' olika benäm- ningar.
den ena befattningen placerad i en högre lonegrad.
T e o r e t i s k t kun- na män i n n e h a v a ä v e n d e l ä g r e befattningarna och kvinnor d e högre, men i p r a k t i k e n r ä k n a r man med såsom regel, a t t d e f ö r r a s k o l a i n n e h a v a s a v kvin- n o r, d e s e n a r e a v män.
E n dy.
lik fördelning a v arbetskraf- t e n f ö r u t s ä t t e r m a n s k o l a åvä- gabringas genom rekryterings- o c Ii b e f o r d r i n g s v ä s e n d e t.
Inom undervisningsväsendet torde man enligt kommitténs mening icke lämpligen kunna förfara p i samma sätt.
För beford- ringar gilla har mera uteslutande exa- mensmeriter och andra teoretiska kvali- fikationer, till följd varav det näppe ligen låter sig göra att genom rekry- tering och befordran uppdela manlig och kvinnlig arbetskraft på olika avlöning, lägen, s o m m o t s v a r a d e n a l l.
männa s k i l l n a d e n i värdesätt.
ning a v m a n l i g t o c h k v i n n l i g t a r b e t e.
Kommittén föreslår därför att inom undervisningsväsendet, det statliga såväl som det kommunala, befattnin- g a r p l a c e r a s i e n l ä g r e löne- g r a d, n ä r de i n n e h a v a s a v k v i n - n o r o c h i e n h ö g r e n ä r d e inne- h a v a s a v män.
Adel, präster, smugglare, bönder Bland Skansens nya anordnin- gar ingår en planerad utställ- ningsserie i Skånska Gruvan.
Tidi- gare rar det en internationell fo- tografiutställning.
för närvarande är det Albert Engström.
En ut- ställning av Albert Engström är ju alltid lockande och någotsom man absolut bör se.
Dessutom har ar- rangören, kapten Ernst Malmberg, på ett lyckligt sätt utnyttjat d e ganska besvärliga lokala förhål- landena.
För något är sedan hade Alben Engström en utställning på Konst- akademin.
Man får dock en något mångsidigare bild av konstnärer Arbete och lön Forts. fr. sid 1. ten eller professorn lever nu för tiden.
Studenten har blivit arbe- tare, professorn har blivit män- niska.
Efter Uppsala kommer Valand.
Därifrån finnes några karikatyrer föreställande Carl Larsson, av vil- ken Albert Engström just då var starkt påverkad Man märker detta på linjeföringen och skärpan i yt- terkonturerna, något som han se- nare utvecklat och originaliserat.
rättningar och sjukhus.
Bland porträtten finnes en bril- nämligen ana spår av ett rättsmed- jant teckning av madame Kollon.
vetande i lönefrågan, man har fri.
tas.
I » Moskoviter » åtföljes port.
gjort sig från den gamla fördo- rättet a v en skildring av henne, men om ett samband mellan ar.
där han inte sticker under stol bete och lön.
Den sida i betänkandet, som in.
med sin hänförda beundran.
vil- ken dock når höjdpunkten först nehåller kommitténs åsikt om d e när han erinrar sig en skvallerhi- kvinnliga befattningshavarnes av- storia om madames toalett.
Värl- löning.
är i sin helhet återgiven dens .första kvinnliga diplo- på annat ställe i dagens nummer.
mat kunde m a n ha rubbat Mest häpnadsväckande i detta fö.
hans cirklar.
Det vill säga hans ga hedrande dokument äro må- Man kan nog säga, an Eng- inställning till kvinnan.
Enligt Al.
hända avslöjandena rörande 1925 ström börjar sin verkliga insats bert Engström skall kvinnorna ly- års lönereglering » Teoretiskt kunna män innehava i svenskt kulturliv, då han 1897 da sina äkta män, föda barn och startar Strix, en av världens bästa vara ljuva .Sedan räcker det.
Röst- även d e lägre befattningarna och rättskvinnan har A l b e r t Eng- kvinnor de högre.
men i praktiken några av sina räknar man med såsom regel att trettiotal år propagerat sin naivt ström ägnat de förra skola innehavas av ensidiga men roliga uppfattning av mest blodiga satirer.
Detta kan nor.
de senare av min.
En dylik svenska folket.
Det är ett ganska tyckas motsäga mitt påstående, att fördelning av arbetskraften förut.
begränsat antal typer, han rör sig Engströms konst är asocial.
Men sätter man skola åvägabringas ge.
med, men han äger förmågan att den rösträttskvinna, han skildrar.
nom rekryterings- och beford- variera dem i det oändliga.
Hur har knappast funnits i detta är.
ringsåtgärder. » » 1925 års riks.
underligt det låter, duperar hans hundrade.
dagsbeslut har icke givit något skicklighet till den grad, att vi Det finnes hos Albert Engström åt ett likalönssystem stundom tro, att dessa typer rent starka tendenser i rousseauansk erkännande i den mening man från kvinnohåll av existera i verkligheten.
Utom riktning.
» Den primitiva männi- velat giva detta begrepp. » studenten är det drängen ' f r ä n skan », säger han i sina memoarer barndomens småländska urskog, » är p i samma sätt som schåaren från Stockholms stads- jägare och fiskare.
Låt oss åter- Kommitten har ynkliga argu- gård, fiskaren från Grisslehamn vända till det tillståndet! » Därmed ment.
kafépubliken från 90-talets Stock sammanhänger hans kärlek till na- holm.
som här spelar första fio- turen, tiggare och lappar, hans avslöjar alltså här för lerna.
På ett genialt sätt har Eng- förakt for kvinnorörelsen och po- oss Man en innebörd i 1925 års Iö- ström fångat dessa figurer i deras Iitik över huvud, hans lidelsefulla nereglering, som förvisso ej finnes mest oefterhämliga gester.
hat mat frimicklarna, som förstör uttryckt någonstädes i lönestad- landsbygden.
Man torde även kun- san.
Det finns tydligen ännu 1930 Albert Engström har inte varit na delvis förklara hans vidunder.
en muntlig tradition vid sidan om oberörd av den på 90-talet fashio- liga intresse för spriten på detta lagen!
Enligt denna muntliga tra- nabla nietscheanismen, men dena sätt.
Under spritens inflytande so- dition fick kvinnliga befattnings har hor honom tagit farmen av pas civilisationen bort, människan havare 1925 e j lika lön som man.
parodisk självförhävelse.
Detta kommer inte minst tydligt fram blir primitiv och återvinner kän- liga och d ä r f ö r ska e j heller ningen med de animala instink- kvinnliga lärare ha lika lön som i den rad av karrikatyriska själv- porträtt, som hör till det roligaste terna från djupet av sitt själsliv.
manliga.
Vilken strålande motive- Om Albert Engström skulle- ring!
Kvinnorna trodde visserligen, på utställningen.
Emellertid har Engström vid något tillfälle ta.
kunna citera Hridenstams karak- säger man, att d e i princip fick lika lön 1925, men det var bara pit avstånd från Nietzsches sats: på papperet .Nu tänker vi därför hur die Dunkelmänner blicken zu- rentut g e de kvinnliga lärarna lä- nick.
Detta är klokt gjort av Eng- gre lon.
Ett så ynkligt argument ström.
Den sociala utvecklingen i kvinnornas lönefråga har aldrig efter hans ungdom har gått honom förr sett dagen .Man kastar ej ens spårlöst förbi.
Hans människor på s i g en diskussion om rimlig- äro 90-talets, han skildrar arbe- heten i det handlingssätt man stö taren före arbetarrörelsen.
Några der sig på.
Ja, det finns ju en moderna sociala problem existe- rad förstås om » den allmänna skill- rar inte i hans värld.
Som Vik- naden i värdesättning av manligt tor Svanberg säger i den bästa och kvinnligt arbete. » karaktäristik, Albert Engström hit- Aldrig under de femton år tills fått, är denne en romantiker, jag deltagit i arbetet för som leker sig tillbaka till barn- lika rätt inför lagen åt kvinnor domsparadiset men ger illusion av och män har det Varit så svårt livets blodiga allvar, emedan han att ge svar på tal som denna släppt in spritångor och fula ord gång.
Det finns liksom inga ord i sitt paradis.
nos starka att uttrycka ens indig- När han reser till Ryssland, ri- nation.
Ett svidande slag i ansik- tar han av en rad sovjetpampar och en flock tiggare.
Det bere- Skomakarns Lotta.
der honom ett visst obehag att värderar konstnärerna även efter se d e förfärliga förhållanden, vari deras inställning till tidens pro- d e sistnämnda lever.
Han ger dem täristik av målarna som d e män, blem.
Men detta kan inte bli den några millioner rubel.
Men så vitt som lagt för fäfot hjärnan och se enda värderingsprincipen.
Trots all sin hela vackra värld med ögonen.
jag kan se, har han aldrig tan- social naivism förblir dock A l.
gerat d e problem med vilka den ilet tyckes som om man i allmän- bett Engström en av världens för- nya regimen i Ryssland arbetar, het skulle vilja vara böjd for att nämsta skämttecknare.
utan invändningar godta denna aldrig röjt någon förståelse for de L i I l y Arrhenius.
uppbyggande krafterna, aldrig be- konstnärernas » licentia politica .. s k t några fabriker, sociala in- Vi kan inte instämma häri.
Vi kvin- - barnet Fridolf Jansson.
i Skånska Gruvan.
Tidigast äro några kritteckningar med romer- ska motiv från skoltiden i Norr- köping, karaktäristiska för Eng- ströms senare antikintresse men i och för sig tämligen obetydliga.
Sedan följer en samling karikaty- rer från 1883, också från Norr- köping, d ä r man redan märker den specifikt engströmska lejon- klon.
Här är urtyperna t i l l ko lingen, prästen och löjtnantsfjan- ten färdiga.
Trots vad Engström själv berättar i » Mitt första sam- manträffande med Kolingen och Bobban », anar man art detta sam.
manträffande första gången ägde rum bland hamnbusarna i Norr.
köping.
Under studenttiden omkring 1890 i Uppsala, där han studera- d e grekiska och latin.
utbildades hans uppfattning av studenten.
Denne är en fet överliggare.
som knappast har sett en föreläsnings sal på insidan, och vars enda kontakt med sorgernas v ä r l d är kopparslagarna.
lians livsåskåd- ning är en galghumoristisk Phi- losophie des Alkoholismus på Kul.
lan.
hans Lärdom snobberi med klassiska citat.
Professorn är den » klassiske », tankspridd?, paraply glömmande men förandligade Yrde.
Kutryggig, trådsliten, gärna tyranniserad av en barsk maka.
Varken den engströmska studen- ' Så är det helt enkelt.
På detta sätt tackar vår svenska stat den kvinnliga lärarkåren för 60 års hängivet arbete.
Så lättvindigt kan man avfärda den rad av fram.
stående kvinnor, som under det sista decenniet skött ansvarsfulla lektors- och rektorsbefattningar.
Detta är den uppmuntran man ger d e flickor, som nu idka univer- sitetsstudier.
tet.
Räitvlsan faller till marken O m 1928 års lönekommittés för.
slag blir lag.
var går då linjen i fortsättningen?
När kommer man att ordna de kortare universitets.
studier.
de mindre avhandlingar, som helt visst äro tillräckliga att kvalificera för den lägre art av arbete vi kvinnor utföra?
Så går utvecklingen vidare i 1930 års an- da: kvinnlig arbetskraft underbju- dande manlig i statens tjänst.
Man tror måhända att det är en ofarlig konkurrens.
Man avser väl att skapa en muntlig tradition också inom undervisningsväsendet, så att ej mer in ett visst antal kvinnor erhålla lektorstjänster.
Då faller all rättvisa i befordringsfrågor till marken och därmed är vägen helt öppen för godtycket.
När staten härnäst behöver spara pengar.
så släpper man in flera kvinnor till högre statstjänster.
Det kan ej för- hindras att mer kvalificerad kvinn- lig arbetskraft blir tiiigänglig för varje år.
Och man får rara en bra förblindad maskulinist för att inte inre att universitetsbildade kvinnor med lägre lön är farliga medtävlare på statens arbetsmark.
nad.
Denna lagstiftning vill göra oss kvinnor mot vår vilja till illojala konkurrenter med männen och till det nuvarande samhällets fiender.
Vi hade hoppats att feminismen var på väg att bli överflödig, att det nu gällde för kvinnorna att g e sitt bästa och att arbeta tillsam- mans med männen för värt ge- mensamma samhälle.
Somliga av oss ha dock kalla: detta godtro- genhet.
De ha fått ritt.
Svekets följder Kommitténs svek mot likalöns.
principen är emellertid ej blott en nesa for kvinnorna och en fara for männen utan det har ock.
så en mera djupgående innebörd.
Det är ett svek mat en värdefull tradition.
Vad tänker man sitta i stället för vårt hävdvunna rätts- medvetande på denna punkt?
Vad blir från denna d a g statens rätte- snöre i fråga om löner?
Låt det bli fastslaget att till ett visit arbeta hor ej en viss lön.
Lönen beror t. ex. också på könet.
Vad kommer nästa gång?
Godtycket är satt i högsätet.
Allt kan hända Arbeta ren är inte mer sin lön värd.
Andrea Andreen-Svedberg.
Moderskapsskydd Forts. fr. sid. 1 fordrade en ny utredning, särskilt med hänsyn till kostnaderna.
Dessutom borde jämte en del andra saker tagas under övervä- gande huruvida ej behovsprinci- pen helt eller delvis borde till- ky dd - M e d i c i n a l s tyre l s e n Styrelsen kommer sedan med jämväl omfatta barnaföderskor, det ytterst besynnerliga påståendet som äro anställda i handel och » att sakkunniga utan tvivel tänkt sig, att barnmorskorna i viss grad skulle åtaga rig en sjukvårdande verksamhet. » Ännu större betänk- Express ligheter väcker hos styrelsen sak- kunniges förslag om att barnmor- på ett Man annat kommer tåg i på Älvsjö bibana.
och Man överlämnar stiger lämpas.
De sakkunniga som tillsattes på skorna å orter där barnavårdsby- jordbruk samt hembiträden.
Sty- relsen omnämner i sin kostnadsbe- räkning försiktigt nog icke någon summa för detta ändamål.
långt Medicinalstyrelsen.
Åsik- S å terna kunna naturligtvis växla- sig åt kommunikationernas kungsådra.
grund av riksdagsbeslutet hade så- råer icke kunna upprättas, skulle om hur ett lämpligt moderskaps- Man kommer in i någon sorts aorta efter lunda sina bestämda direktiv.
Un- ha något med spädbarnsvården att skydd bör anordnas, och här är att som röd - landets sanden ha derstöd skulle ges men till vilka och blodpropp vit eller vandringsceller.
Det är hopplöst att resa.
Det är hopp- löst att se så många människor vilka man aldrig skall komma till tals med Vi äro hopplöst främmande för varann Och jag, som bara söker och ser orb frågar: Du bakom pincenéen där är - du inte där du människa?
Jag har något att säga dig något som kan komma fram om du tar av dig pincenéen och säger det.
Jag är olycklig, a h pin- - där som under vilka betingelser?
Det skulk utredas.
Sen gav Kungl.
Majt.
It sakkunniga ännu en uppdrag, nämligen riksdagens begäran av 1914 om bättre vård åt fattiga barnaföderskor.
Det uppdrag, som Medicinalstyrelaen aldrig fullfölj- de.
Sakkunniga framlade sina för- slag.
H a de i någon mho vun- nit Medicinalstyrelsens gillande?
Bort det.
En ny utredning måste S ~- stärka kalla ögat Ditt kalla öga, till.
men göras av Styrelsen.
Det är enligt Styrelsens för- menande ostridigt, att missförhål- 80 ~, ropa, landen ännu föreligga i den om- tack Och vid lantbangårdarna där tåget fattning, att vidgade åtgärder från inte stannar: tacke-tacke-tack, var finns det allmännas sida äro påkallade, du V u finns du Och karaffinen kluckar men statens bidrag bör i första väl förstår tidningen där, men inte mig.
syllarna göra Sakkunniga, som e; platsen att diskutera barnmor- sökt så vitt skor eller distriktsköterskor, men möjligt använda redan befintlig den frågan uppstår Hade det icke sjukvårdspersonal i de former för varit välbetänkt av sakkunniga att på förhand försäkra sig om nödigt stöd från den högsta medicinska okontrollerade verksamhet angåen- auktoritetens sida?
Man måste i de spädbarnsvården som barnmor- en sådan situation som denna skorna redan utöva skall komma beklaga, att icke på samma sätt in under läkarens kontroll.
Vem som sker vid en del utländska frågar modren till råds i första kommittéutredningar protokollen över de med särskilt tillkallade hand när något krånglar med barnet om icke den som stått hen.
ne bi vid förlossningstillfället.
Barnmorskereglementets 33 § å- lägger henne också en sådan verk- samhet.
Paragrafen ifråga säger: Distriktbarnmorska skall inom sitt distrikt rikta sin uppmärksamhet på alla de omständigheter i avseende I spädbarnsvård, vilka anses kun- kom-kom-kom.
Förlåt mig min visdom, du Stridsrop utgå iform av » naturapresta- där d u Dagens härold där, i trycksvärtan tioner » i andra hand som kontanta na under det första levnadsåret in- ingen gud, Ni behövde väckning understöd till barnaföderskor.
» I- verka på deras hälsotollstånd och i Mjölby, i trycksvärtan lever ingen gud.
stället », säger Styrelsen, » syftar de motverka dödligheten bland dem hand sakkunniga förda diskussionerna offentliggöras I detta fall skulk ' protokollen framgå, att sakkun- nigas ordförande på ett mycket ti- &amp; @ stadium satte sig i förbindel- se med Medicinalstyrelsens dåva- rande chef och vederbörande cinalråd, som redan ' id upprepa- de tillfällen deltog i överläggnin- av =- lever sakkunnigas förslag närmast till an genom kontanta understöd till Tystnad i vagnen.
Bara expressens sjun- barnaföderskorna giva dem större gande, farande liv.
Man ser ut, buskar möjligheter att förskaffa sig en springa fram över en mosse, torvrissjer bättre vård, än de nu äga. » Och stå i rader, i rader som till en häcklöp- det skulk då kunna hända att ning för troll, och en ripa flyger där- borta spår väl regn för Östergötland.
vårdmöjligheter icke stode dem till Inne i bullret, någonstans i mitt väsen bär buds.
Och där hade staten givit jag minnet av skriket iiyip!
Nu tog barnaföderskan sina pengar!
buskskogen henne - En söndags- P l a n l ä g g a n d e t a v v å r d a n.
bilaga passlar.
Någon skrattar Han skrat- o rd n i n g a r m å s t e b l i e n f ö r. tu gott, At en kickhet.
At en anek- dot.
Åt ett lite barn som uppförde s t a h a n d s f r å g a, säger därför sig trevligt någon gång for trettio år styrelsen.
De sakkunnigas förslag sen.
Vad vet jag.
Men skrattet upp ogillas framför allt därför att de fyller vagnen kastar sig runt väggarna och vid planläggandet av detsamma opponerar sig mot karaffens sorgsna kluc- » i c k e t i l l r ä c k l i g t b e a k t a t kande.
Därute dansa stolparna förbi - vipp, d e n fundamentala betydel- vipp, och dikena gå runt H I efter ett: s e n a v l ä k a r n a s m e d v e r - tag mån timvisare!
tag min timvisare!
kan. » » Kan min herre säga mig vad klockan är?
Jo då Hon ääär tjuuugu Men.
Och man sväljer.
Vad stundar över tre.
Tack hårda tider far?
Far poeterna för söm- * nadsbranschen - ells är det bara för människorna Skrattet Fördömda skratt Herrn skrattar igen.
Skrattar.
Skrattar.
Varför skrattar han så mycket.
Den där.
Gråt i stället!
Gråt förbannade vagn!
- ...... - I - - - - heter d e tio och tio.
Skrattet.
Eo kvinna säger: der stundar hårda Och nu en bangård.
Välfödd stins.
tider.
Det är en sats som höjer sig ur ett långt samtal.
Kanske sedan Älvsjö Petar tänderna.
Hälsar på loket Han eller ännu längre ban ban bort stannar kvar en stund i minnet.
Syllarna ropa.
Man tänker: en sån där stins hehe, jaha en sån d u stins a m ibland säger: Jaha!
Bra stins Sedan kommer han ai * - --- - igen och karaffen kluckar kom-kom-kom.
TIDEVARVET Nu skrattar han därborta igen och allt blir grått, Grått.
Grått.
Varför lever man?
REDARTION: Jo för dig älskade den enda på jord!
Telefon N.
48 42 Mottagningstid och ett litet barn fortsätter i detta ljusa 10-12. vackra: Mamma, är Jönåker en stad?
EXPEDITION: Telefon 182 43 etc. etc. » Men styrelsen vill att distrikt.
över.
Även senare tillkallad repre- sköterskor istället skola biträda lä- sentant för styrelsen, sedan medi- kame vid spädbarnsövervaknin- Block avlidit anmälde intet avståndstagande.
gen.
cinalrådet Medicinalstyrelsen anser sig ic.
ke beredd att nu framlägga en närmare utformad organisa- tionsplan, t y först måste en del utredningar ske, sen måste man se till om det finns något in tresse för saken och så måste man akta sig väldigt noga för att ej gå ivägen för del enskilda initiativet.
Men skulle det nu ändå bli något av, så tycks planen vara den att vården lägges i landstin gens händer, närmast i barnmor- skestyrelsen eller sjukvårdsbered- ningen, kompletterad med nödvän- an må som sagt kunna ha uppfattningar om en del detaljer och Medicinalstyrelsens nuvarande medlemmar kunna ej känna sig bundna av sina före- trädares åsikter.
Men funnes verk- ligen ett levande intresse för denna, som styrelsen själv vits- ordar utomordentlig betydelseful- la fråga, skulle icke det fundamen- tala vara om den eller den ram- hällsarbetaren gör den eller den undersökningen, utan det funda- mentala är, att moder och barn få den omvårdnad, som endast sak.
kunnig hjälp och ekonomiskt stöd kan de kraften för denna vårdgren inom landstingsområdet », helst med en sjukavdelning att stödja sig på.
Varje landstingsområde vägledande råden, så är vårt ut- redningsväsende av ondo Och den som av intresse för en fråga ger rig in i utredningsarbete, den må sedan i barnavårdsdi- komma ihåg, att I som här inträ- strikt med V a l Sin barnavårdsbyrå.
den låten hoppet far &amp; Rådfrågningen föreslås dock ej utan tvekan kostnadsfri.
Vidare förordas f r i barnmorskevård vid förlossning i hemmet och n e d - __ s a t t avgift vid förlossning å barnbördshus.
Kontantunderstöd bör anstå tills man vunnit erfarenhet om vilka utgifter naturaprestationerna dra- ga.
Om medel kunna ställas till förfogande for kontanta understöd, bör frågan om bidrag enligt be- uppdelas - - Ada Nilsson Två timmar senare.
Jag har suttit och stirrat på tit barnansiktet ett härligt ljust, välsignat.
Om någon kom och sade, PRENUMERATIONSPRIS: det där barnansiktet hur hemma i Mjölby eller I Krylbo, då skulle jag kasta ho- kr.
halvår kr.
3:50 nom av tåget.
Det där barnansiktet är hovsprincipen tagas upp till in- kvartal kr.
2:-.
Lösnummer 15 öre det universella hoppet.
Barnet blir stört.
gående prövning w h i r 2 fall utgå i Jag skall inte se på dig mer lilla bun.
överensstämmelse med vad som ANNONSPRIS: (Karaffen kluckar.)
Jag kanske ser dum sker från tuberkulosdispensärerna.
I text 20 öre per millimeter.
ut - och störande.
Men jag skall dricka De sakkunnigas förslag att ur ett halvt glas av det sorgsna kluc- Kontorstid kl. 10-12 f. m.
1-4 - e. m.
Postgiro 1544.
~~ ~ ~~ om S t o c k h o l m 1930 Wahlstedts Tryckeri Aktiebolag Storgatan 2 2 kandet.
- Harm.
ge.
di ig exprtis.
» I varje Iandstings- Men skall utredning hopas på område bör finnas att tillgå en utredning, utlåtandena helst se p e d i a t r i s k t u t b i l d a d l ä k a - bort från frågans utgångsläge, de re, vilken kunde bliva den ledan- givna direktiven och föreliggande arbetsförtjänstersättning endast skulle utgå till industriarbeterskor kan styrelsen icke biträda.
Det bör
