# ID: svediakorp-per3494
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,703
# sentences: 425
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ASYLRÄTTEN Fruntimmers- I förra veckan verkställdes i all tare.
De som anse det barbariskt ska från den civila sidan i förbry- digheten En ung att man fördomsfritt hade gripits lyssna av nödvän- till rös- stillhet utvisningen av den finske att förfölja en flyende brottsling - telsen.
Mord är ju mord, även om terna i tiden Han sick därför fram till advokaten Asser Salo; vars vistelse även av grovt slag över hela det begås i politiskt syfte?
Histo- en tidningsförsäljare på gatan: - Kan jag få Tidevarvet!
och uppträdande i Sverige givit världen.
Mot detta ställes kravet rien uppvisar många försök att anledning till en återupptagande på att staterna av lojalitet mot fastställa gränsen.
Numera b e - Det är en fruntimmerstidning, kom diskusnionen om Sveriges för- varandra böra hålla ihop mot miss- handlas i de flesta stater de blan- försäljarens varning, när tidningen räck- pliktelser att ta emot och behålla dådarna.
Man har till och med dade brotten som rent politiska.
tes fram Han tänkte: om jag också är - av - eller göra sig av med främ- lingar av liknande slag .Som bak.
grund till det enskilda fallet står den omtalade invandringen av flyk tande finska kommunister till Norrland Saken ä r aktuell.
Hur bör man rättvisligen ställa nig till detta?
Hela begreppet asylrätt balan- serar på de två principerna: den enskilda människans ratt att välja den uppehållsort hon anser lämp- ligast för sig själv, och den en- skilda statens rätt att bevaka sin eden säkerhet och fördel.
DE P O L I T I S K A F L Y K T I N G A R N A S SÄRSTÄLLNING.
I stort sett är man överens om att asylrätten - rätten an slippa endast bör gälla po- utlämnas litiska flyktingar.
Bland rättslärda ha visserligen funnits de, som för- ordat samma rätt för civilförbry- - --- Vad har hänt?
Årets valrörelse har inletts med de första söndagstalen av partile- darna, hrr.
Lindman, Ekman och att P.
A. fastställa Hansson.
de Det olika galler partiernas först gruppering.
Hr.
Lindman framhåller det borgerliga Sveriges uppgift gent.
emot den kommunistiska samhälls- upplösningen.
som ter sig särskilt nära inpå efter vad som hänt i Finland.
Han förvånar sig över socialdemokraternas undfallenhet murar nog kunna motstå ett splitt- rat kommunistpartis attack vore det ändå betryggande om v o r e demokratien tog plats som ordnin- gens Vilket väktare.
socialdemokraterna gjort, genom att förbjuda att något an- nat parti använder beteckningen arbetarpartiet.
Moskvakommunis- terna ämna gå fram under partibe- teckningen; Kommunisterna.
Så långt är det bestämt.
Hansson förklarar att kratien inte söker några valallian- ser och hr.
Ekman påpekar mino- ritetsregeringars fördel ur den syn punkten att de inte frestas tvinga lösningar, vilket ibland kan Fortsättning utlovas.
HR.
P.
A. fram formulerat den djärva förhoppnin- gen att ett effektivt förebyggande av brottsligheten skulle kunnaupp.
nås, om det bleve o m ö j l i g t att på hela j o r d e n finna en plats, där brottet förbleve ostraffat.
Med de politiska brotten är det en annan sak Medan ett mord eller en stöld ä r lika skadligt i vilket land det än begår, måste en politisk förseelse ses mot bak.
grunden av förhållandena i det särskilda land, där det blivit be- gånget.
En republikan kan vara brottslig i en monarki inte i en republik.
Den som i det ena landet straffar som en politisk brottsling, kan i det andra betrak- tas som en frihetens martyr.
Prin- cipen om den mellanfolkliga soli- dariteten kommer här alltså inte i fråga på samma sätt.
Emellertid är det naturligtvis ofta svårt att skilja den politi- - Några länder döma alltefter de tvungen att sälja fördärv må ingen man ovetande störtas däri.
olika fallens övervägande åt ena eller andra sidan.
efter deras grad är den manliga solidariteten.
om av grymhet etc. den.
Solidaritetskänsla är säkert en viktig Sådan STATERNA HA- RATT A T T BESTÄMMA SJÄLVA.
Men även ifråga om det politiska brottet utgår man ifrån principen om den enskilda statens rätt att själv avgöra, vad den anser nyttigt.
Den kan i den utsträckning den själv bestämmer bevilja förföljda utlänningar uppehåll och skydd inom sina gränser.
Den kan fön.
skriva dem vissa villkor s o m t. ex. att de inte få lämna en viss ort, inte uppträda komprometterande för den mottagande staten, den kan sätta dem under övervakning och i värsta fall utvisa dem.
Men alla dessa rättigheter begränsas, del5 av en viss hänsyn till andra Forts. å sid. 4 F u n nkti t i o n a li i s m e n s föd e 1 se ö Ja, det låter märkvärdigt, men också funktionalismen, den nyktra.
metallhårda, är född och inte till- verkad vid maskinernas löpande band.
Den är född av anden i en tid, som säkert är mycket hird, mycket obarmhärtig och mycket litet poetisk.
Om denna tid, som så många påstå, också är myc ket litet skon, få kommande ge nerationer avgöra.
Det är inte vå sak.
Vi reta och känna bara detta enda: att den har en ytterst ener- gisk och målmedveten vilja till liv.
Och om denna livsvilja skaffar sig en livsform, som den kallar sak- lig, så måste vi med eller mot vår vilja respektera detta faktum, precis som årstidernas växlingar - Av Maria Vi som bo i Mellaneuropa hade måst lyda nödens bittra tvång och bli sakliga.
långt innan ordet rak.
lighet funktionalism ännu blivit slagord.
Vi måste bygga hus av ruinhögar, där varje kvadratmeter var dyrbar.
En upplyst och häl- soträngtande befolkning begärde ljus, fordrade luft och ville ha varmt vatten för sina bostäder.
Vi hade nog av hjältekväden, stam- - Lazar Mitt i maskinernas dunkande kan man inte blåsa flöjt och knäppa på gitarr.
Så förklaras den moderna musiken.
Vi kände plötsligt all- mänt d. v. s. inom flera klas- ser och bredare lager av männis- kor än annars ett behov av möjligt att klarhet, enkelhet det är den och sanna ro.
Det Iäng- är - - efter fred som döljer sig i detta behov.
T y kriget måste all- mande poesi, vredes- och hatsånger, tid ha en patetisk utstyrsel, om vi behövde en beskrivning, en det skall kunna rycka sinnena med överskådligt klar berättelse över sig i hänförelse.
Men vi avsky patos, gester.
dra- samtiden och det förgångna.
Be- skrivningen av krigshärlighetens perade mantlar.
Vi försöka spela smuts och gyttja, På v ä s t f ron- teater naturligt, tala naturligt, tän- tan - Veckovakten ofta bortglömt.
I Amerika finns sedan tre år tillbaka en sammanslutning av affärskvinnor och an- dra yrkesarbetande kvinnor, National Fe- deration of Business and professional Women ’ s Clubs, som tagit till sin uppgift dels att inspirera kvinnor på alla områden t i l l samhörighet och inbördes hjälpsam- het, dels att genom förbättrad utbildning och undervisning göra dem dugliga för sina uppgifter vid männens sida.
Bättre affärskvinnor i en bättre affärsvärld, är deras motto.
De följa många spår för att nå sitt mål.
Stipen- dier för tusentals dollars delas årligen ut till duktiga men fattiga unga flickors ut- bildning i olika yrken.
De anordna resor för studier och vidgade erfarenheter.
De arbeta för lagstiftningens påverkande i riktning mot lika ekonomiska möjligheter för kvinnor och män.
Organisationen räk- nar 60.000 medlemmar i Förenta Staterna och hela arbetet utstrålar tillförsikt och glid tro på framtiden.
25 representanter för denna affärskvin- nornas sammanslutning ha nyligen varit i - Stockholm - på väg till en internationell i av den något mindre optimistiska svenska affärskvinnans representanter samt ett underligt men typiskt omnämnande i Da- gens Nyheter, den manliga överlägsenhe- tens blad, som ville säga ungefär, att här ha kommit några hoppetossor, som ha några påhitt lär sig och som vi kunna skriva om för ro skull.
att Sveriges affärskvinnor tänka följa de ivriga ame- - rikanska råden och sluta sig samman åtminstone inte i samma form.
60.000 solidariska kamrater, som varje dag leva för samma mål, är en stor- artad krafttillgång.
- manslutningar.
- Men vi börja Vi få förlora nog ha det på som sam- det tron - Ni måste skaffa kännande stämpel!
och det er respekt och er- allmänna gillandets vi det endast genom att klyva oss i kvinnostat och mansstat?
- Få - inte om Tänk er efter annat själva.
än - i som Männen konkurren- låtsas ter.
Kvinnorna låtsas bara om männen.
Era framgångar som företagare försvinna utan kundkrets.
Uppfostra kvinnorna till till och med o, älska naturligt er kundkrets, tills ni äro färdiga.
te n i n t e t n y t t, övertrumfade ka naturligt, ja kätterska tanke, eller andra naturbundna företeel- med ett slag alla fantastiska skild- utan illusionen av stora och oöver- ringar av skyttegravarnas äventyr.
Forts å sid. 4.
Den av N. F. tillsatta kommittén ser.
för slitande av den arabisk-judi- ska tvisten o m Klagamuren i Je- rusalem har avslutat sitt under.
sökningsarbete och kommittéord- föranden häradshövding Löfgren är hemma i Sverige igen.
För- än till hösten kan det inte bli något utlåtande i denna tvist med 3000-ånga traditioner, klagorop, profeter och heliga legender som beståndsdelar kanske också po- litisk-ekonomiska motsättningar?
Där är otvivelaktigt mycket a v intresse, likavisst som rättvisan är långt ifrån lätt att fastställa.
Vi hoppas få återkomma.
* beståndsdel i varje god karaktär.
Men ur den synpunkten borde den fordras av kvin- nor likaväl som av män.
Och det blir Så reste amerikanskorna och vi kunna tänka vidare på saken.
Det skymtar ett stort ideal bakom de älskvärda, duktiga och välklädda, och i sina yrken erkända kvinnorna från De- troit och New York: Den trofasta, ren- håriga, orädda kvinnan, som lärt sig veta hut genom allvarligt arbete inte genom underkastelse.
Som återgälder sina fulla rättigheter med den sanna medborgaran- din.
den som känner ansvar för det hela i alla skiften.
Den id &amp; är inte ny.
Men ibland tro vi att dit behövs fruntimmerstidningar för att påminna om att den lever.
Casan.
Av II.
Det hade icke berett fru Tilma Hainari nämnvärd ' svårighet att kontrollera de uppgifter beträf- fande kommunismens utbredning i Finland hon tillsänt Tidevarvet.
kontroll hade varit behövlig.
Genom en sådan hade Tidevarvets läsekrets skonats från det sensatio- nella meddelandet att » komunis- i i terna, som fingo sina order från Moskva redan hade ett sådant I socialiseringsnämndens utred- övertag över socialisterna, att de voro herrar i alla stora och mera ning och förslag angående do- bemärkta församlingshus såväl i mänverkets omfattning, uppgifter huvudstaden som i landsorten.
vil- och organisation läser man följan- ka dessförinnan innehafts av so- cialdemokraterna ».
Hum med det- de: ta övertag förhåller sig ägna sig » Genom att besitta jord förfogar några siffror att belysa.
staten över säkra ekonomiska till.
Politik e ll er En jord p o l t i k?
j I siffrornas ljus.
gångar och ernår möjlighet att Av de 1000 arbetarsamlingshus, direkt inverka på landets jord.
som enligt statistik av år 1929 politik.
Det måste därför anses finnas i Finland.
äro 824 i social- med samhällets fördel förenligt, demokratisk ägo.
Detta innebär att staten besitter jord, även om dock ej.
att de återstående 176 vore i kommunisternas händer.
I avkastningen från denna icke mot huvudstadens arbetarsamlingshus svarar gängse kapitalränta .. Från t. ex. äro vare sig socialdemo- krater eller kommunister » herrar ».
de statliga jordegendomarna må Dessa hus innehavas av ekonomi- då så av ekonomiska eller sociala ska föreningar, till vilka olika skäl anses lämpligt, inom vissa i fackliga organisationer anslutit sig.
Och den omständigheten, att bland lag angivna gränser upplåtelse sådana anslutna föreningar även kunna ske till enskilda genom för- kommunistiskt betonade förekom- säljning eller på annat sätt.
Nyför- ma, förklarar, att kommunistmöten kunnat avhållas i dessa hus.
Ägo- värv genom köp eller byte bör förhållanden, överensstämmande äga rum, där statens jordpolitiska med dem som gälla för arbetar- samlingshusen i Helsingfors, före- eller andra intressen det motivera. » komma flerstädes i landet.
Det är hälsosamt att i begynnan- de valtider, då luften ge nlju der av Finland är utan kommunist- tullar och inmalningstvång till jordbrukets fromma, finna ett ut- parti.
E tt kommunistparti existerar talande, som går in på saklig jord- icke i Finland sedan år 1926, då partiet genom myndigheternas in- politik.
Det är ganska egendom- gripande upplöstes.
Men kommu- ligt, att förberedelserna till lands- nitisk propaganda har dock allt- fort drivits och detta av det un- tingsvalen mer och mer inriktas der vilseledande benämning ver- på landstingens uppgift att utse kande » Socialistiska arbetar- och ledamöter till första kammaren småbrukarpartiet ».
Detta parti har riktat sin verksamhet på lantbe- med förbiseende av den vittom- folkningens ekonomiskt svagaste fattande sociala verksamhet, som element, och det har självfallet även, i likhet med det socialdemo- egentligen frambringat landstingen kratiska partiet, sökt vinna anhän- som institution.
Länens eller lands- gare inom de fackliga organisa- tionerna.
Det har haft framgång tingsområdenas hela inre hushåll- inom byggnadsindustrin.
där sä- ning och de stora ekonomiska vär- songarbete är förhärskande och dena skapade genom alla de ma " större eller mindre osäkerhet städ- se varit rådande.
Men i d e stora gas medel, kan inte fånga det industrierna står socialdemokrater- verkliga intresset.
Det är spelet om nas överlägsenhet i antal utom all förstakammarmandaten, som par- fråga.
Uttalandet om kommunister nas övertag över socialdemokra- tierna samlas omkring.
Och i år är terna bär vittne om en förvånande det » hjälpen åt jordbruket » som obekantskap med de faktiska för- hållandena.
s t r i d a skall stå om.
Då så är vore det önskvärt.
att det ovan citerade uttalandet blev Socialdemokraternas styrka till antal och beskaffenhet.
framhållet.
Ty där pekas på en väg, som kunde föra diskussionen Det socialdemokratiska partiet över till själva jordfrågan d. v. s. är i själva verket landets största parti.
Vid riksdagsvalen 1929 upp- från politiska intriger till saklig jordpolitik.
- “ O R SE R V ER “ röstetal till gick dess drygt 260,000 des för när.
Ett oroande motsats- medan agrarpartiet.
det närmaste förhållande mellan högern och i storlek.
samlade något över vänstern har därigenom inträtt.
248,700 röster.
Från föregående Skall icke detta under händelser.
riksdagsval.
1927, hade socialde- nas fortskridande komma att ytter- mokraternas röster okats med c:a ligare skärpas?
Och i så fall, till 2,500.
På partiet föll år 1929 av vilka konsekvenser för landet?
totalantalet avgivna och godkända Det kan knappast betvivlas att, röster 27,4 % medan kommunister- om högern, såsom sannolikt är, nas d.v.s. s.
Socialistiska arbetar.
skall lyckas driva igenom sitt när- och småbrukarpartiets procenttal maste yrkande, ett allmänt borger- steg t i l l 13.5. ligt valförbund och inom detsam- Och det socialdemokratiska par- ma » kandidater, om vilka vi veta, tiets styrka är icke endast nume- a t t de utan dagtingan stått och risk.
Partiet räknar bland sina stå bakom de av den pågående medlemmar sådana, som ifråga om folkrörelsen uppställda fordringar- intelligens.
andlig spännvidd och na », såsom Lappodelegationen ut- organisationsförmåga äro av det trycker sig i sitt valmanifest, en bästa landet överhuvudtaget har god del av de borgerliga skola att ställa upp.
Under den påpress- avhålla sig från valen eller even- ning från högern, som dessa som- tuellt sluta upp till det socialdemo- marveckor pågått och för vilken kratiska partiet.
Och det är givet övriga partier fallit till föga, har att element från yttersta vänstern det socialdemokratiska lagt dagen för att kunna influera på hän- en fasthet, besinningsfullhet och delsernas gång, skola söka anslut självbehärskning, som imponerat.
ning t i l l samma socialdemokrati- Sådant hade icke presterats av ett ska parti.
Härigenom blir detta parti, över vilket kommunisterna numerärt starkare, medan de bor- haft övertag.
Socialisterna i Finland ha gerligas sammanlagda röstantal kommunismen synnerligen nära: för sjunka.
Den möjlig- icke mer än 12 år sedan hade för lappokraven icke skall vinnas de sugits in i den bolsjevistiska i den kommande riksdagen.
Skulle lappoligan, i händelse av strömvirveln.
Ännu stå de i när- mare kontakt än andra folkgrup- ett misslyckande, taga konsekven- per i landet med kommunisterna.
Men icke dess mindre har det socialdemokratiska partiet under hugga till slut », yttrade på bon- det senaste decenniet arbetat sig detågets dag bonden Herttua i fram till en moderat och nationell tal till general Mannerheim.
En ståndpunkt, och dess strävan reträtt är utesluten.
Vad man där- är huvudsakligen inriktad på ar- emot hade att emotse är att re- betarklassens höjande i ekono- geringen även till synes övertogs miskt och kulturellt avseende.
Par- av Lappodelegationen.
Diktaturen tiet har, tack vare den liberala vore där.
Men från diktatur till re- regim, som inslogs är 1919, från volution är steget icke långt ... att ha utgjort ett hot for landet Förutsatt åter, att lappokraven blivit ett värn.
Detta borde höger besinna.
Ett moderat social- finge riksdagsmajoritet, bleve kon- sekvensen en lättare, men därför demokratiskt parti är nu till dags ingalunda lätt situation.
TY det ett säkrare skydd för en stat än kan icke antagas, att e j socialdemo- skogar av bajonetter.
kraterna skulle taga upp kamp för stått sannolikt skall sen och retirera?
Detta är uteslutet.
- vår Ett streck på en röstsedel.
tryggandet av demokratiens krav- rande, och radikalare på samma I kommunismen ser partiet icke gång det vinner i styrka.
en fara hotade från öster:det är icke i oansenliga ödemarkssta- Den politiska pendeln slår ter Sovjet gör sin sociala offensiv.
som Kommunismen här i landet är huli- ganism, den är ett uttryck för ungdomlig obändighet.
Men den är också en hoppets hamn för de socialt och ekonomiskt sva- gaste.
O c h den är ännu - ingen- ting: ett streck på en röstsedel.
Genom upplysning och genom bättrandet av livsvillkoren för d e lägsta folklagren och tryggandet av dessas ekonomiska stallning partiet att kommunismen här kunde övervinnas.
anser V a d kan man vänta av valen?
Medan högern, förebärande be- kämpandet av kommunismen, un- der upprörande hot yrkar på vitt- bärande lagändringar, understry- ker alltså den socialistiska vän- stern, i enlighet med sin inställ- ning till frågan om motverkandet av kommunismen, vikten av att det bestående samhällsskicket icke trä- mellan ytterligheter.
Huru de närmaste händelserna än må gestalta sig, synes likvisst, att vi gå emot en tid, som är allt utom lugn.
Den politiska pendeln har under det gångna decenniet hål- lits i en kort svängning över jäm-
viktsläget, det självfallet lyckliga- ste för varje stat.
Den försättes nu i en rörelse mellan ytterlighets- Hur överblicka.
lägen, vars följder vi ej förmå Var detta nödvändgt?
» Ja », säga Lapporörelsens anhängare.
» Ja », säger fru Hainari: » vår dyr- köpta självständighet sattes på spel ».
» Nej », svara socialdemokra- terna.
Mellan detta ja och detta n e j må statistiken fälla av- görandet.
- man på det sättet starl i tre år.
Och de amerikanska tul- känning av den stoppade emigra- äro ojämförbara.
till skördar har lama inverka oehört på exporten.
Fårost och getost, olja och vin och silke drabbas värst och höra alla till Italiens förnämsta export.
varor.
På fårost har furstefamilj- jen Borghese och andra förtjänat förmögenhet och adelskap.
Osten gick särskilt till de italienska ko lonierna i Amerika.
N u tar Alba.
nien ostexporten.
Apelsiner får man f r å n Palestina.
De avlånga saftiga apelsinerna, som gå så lätt att skala äro för det mesta Pa- lestinafrukt.
Och Sicilien har knap- past utfört några sydfrukter alls i vinter.
De minskade emigrantremissor- na, som förr brukade skickas hem så omsorgsfullt, göra också fattig- domen större Särskilt i Syditalien De olika landsändarnas folk - Italien?
till i - Det har varit dåliga - Gäller det att beträffande ett land med relativt jämn folktät het och ungefär samma levnads- standard och kulturnivå hos be.
folkningen lämna uppgifter angå- ende kommunismens utbredning, kunna medelprocenttal tillgripas utan att egentligen vanställande uppgifter angående resp, förhållan- den riskerar Detta är däremot icke möjligt, då det är fråga om ett land.
där rid sidan av lands delar med jämförelsevis tat bosätt- ning, goda livsvillkor och en er- kännansvärd kulturnivå, finnas vid- sträckta odemarker med en mini.
mal bosättning där bebyggarna icke höjt sig over de primitiva kraven äta sova, fortplanta sig, och där arbetet endast nödtorftigt, ofta icke ens det, ger det dagliga brödet Vid fråga om ett sådant land är det nödvändigt an taga Iandsända efter landsända under betraktande, om man beträffande förhållandena vill göra sig en när- melsevis korrekt föreställning.
För Finlands vidkommande är detta oundgängligt.
Vad har då den statistik som riksdagsval- står oss till buds statistiken för år 1929 - att upp- lysa om angående anslutningen till kommunismen i olika delar av landet?
Det, att medan: i 12 av Ian- dets 16 valkretsar procenttalen för å kommunistiska listor avgivna rös- ter variera mellan 5,7 och 15,5 av samtliga röster i resp. valkretsar, procenttalen för de 4 återstående kretsarna springa upp, for Uleå- borgs läns två valkretsar resp 27,7 och 30,3 %,för Kuopio västra valkrets till 32,8 % och för Lapp- markens valkrets till 30,0 %, Av samtliga 128,164 kommunistiska röster falla på de tre förstämnda valkretsarna 43,487 eller 33,9 % Av dessa ha på landsbygden av- givits, i Uleåborgs läns två val- kretsar 22,317 röster samt i Kuo- pio nämda valkrets 15,103,sam- således 37 420 eller manlagt 38,2 % av samtliga 97,908 på lands- bygden i Finland avgivna röster.
det står bilder, gamla plogar och moderna maskiner, det visade gris- och OX- uppfödning efter forna och nya metoder, delades ut.
gödselprov och brödprov I I Få vi lov att för Tidelsaarvn läsare föreställa en gammal be- kant doktor Gunhild B e r g, hemma på hastigt Sve- rigebesök Doktor Bergh har sin verksamhet i Rom.
Hon har skic- kat artiklar därifån och senast till jul den uppskattade boken om modern italiensk litteratur.
Men nyfikenheten på hur det ter sig i de diktaturstyrda länderna är inte så lätt tillfredsställd: Vi vädja vidare t i l l doktor Rerghs förtro genhet med människor, vanor och politik i Italien.
- Det sades ju på interparlamen- tariska mötet att fattiga folk äro diktaturens lättaste offer.
Stämmer det ännu med Italiens ekonomi- ska svårigheter?
- Vad innebär detta?
Att i de de- läge, till finnandes, som uppe saknar i ödebygerna ej sin mot- är lar av landet, där fattigdomem svarighet i övriga delar av landet och har ej i tinea mån varit avgö- störst, hungersnöden ofta före- för kommunismens fram från vilken vår statistik daterar-, rande till kommunistiska doktriner spelat in, är väl naivt.
Lika den vida vägnar största anslut- som naivt, som att att man främjar dets samtliga kommunister äro ugnet i landet genom att uteslu- är ning s % tro, Blåa Men propagandan for ökad vu teodling är egentligen e n tveeg- gat svärd.
Vin til hur mycket torka som helst, men det gör inte vete Det är därför farligt an kon- centrera odlingen därpå.
Av tio somrar Pro de sju eller åtta alltför regnfattiga för att ge en fullgod veteskörd.
Allt detta p å på nativiteten.
När Mussolinis åt.
gärder för ökade födelsesiffror kommenteras i svenska tidningar, gör man knappast klart for sig hur otroligt starkt den italienska nativiteten det senaste deceniet gått tillbaka.
I städer som Turin, Milano och Genua är den lägre an i Sverige.
Visserligen är barna- dödligheten som var förfärlig före kriget nu betydligt mindre, men dödligheten överväger ändå i flera städer, Siena t. ex. Om också Neapel och Venezia ännu ha stora familjer att uppvisa börjar den rationaliserade barnalstringen bli aktuell i Italien.
Man känner sig inte ha råd.
- Och vad tinker man om Lap- porörelsen?
- F a c i E t kä m p ar.
de efterblivna kommunistiska elementen från arbetsplatserna.
Alla kummunister förmår man dock ej vräka över till grannlän- derna, även om dessa benäget to- ge emot dem.Blir av d e kvar- blivna m a t än tukthuskandidater?
ta - de, som Lapporörelsen lagt i da- gen och som karakteriserar det österbottniska kynnet förklarar den relativt stora anslutningen i dessa trakter till kommunismen.
Befolkningen har har tidigare haft ett utflöde för sitt övermått av Den har följts med stort in- tresse.
Man är visserligen endast halvt om halvt belåten med att fascismen efterliknas.
Det har all.
tid förklarats och med rätta att den inte kan exporteras utan är ett uteslutande italienskt fenomen.
Men man hyser en stark brödra- känsla för Lappomännen i deras strid mot » den röda hydran ».
Där instämmer förresten Tjeckoslova- kiet också.
Doktor Bergh visar till sist nå- gra roliga bilder.
Det har anord- nats pristävlingar i Italien för att framkalla en fascistisk konst, lik- som man förut försökt få till stånd en fascistisk litteratur, fascistiska dramer 0. s. v. Här är ett par konstverk, som deltagit i pristäv- lingen!
E n folkmassa och ett port ratt av Mussolini Det är en syntes av Il Duce, i jätteformat, utförd i mässing och brons ... C.
Men vårt statistiska material har kraft, sin äventyrslystnad, i emigra- ännu en uppgift av vikt att lämna.
tionen till Förenta staderna.Det fö- ä Vi finna för landsbygden i Vasa län södra valkrest, att totalantalet SO- cialistiska roster stiger till 3,398, medan d e kommunistiska nå talet 4,873, d. V. c i procent av total antalet avgivna röster resp. 7,7 och 11,0.
Ett sådant kommunistiskt röstövertal förekommer, i andra frånsett ödemarksvalkretsarna, ej.
ken över dessa okunnigas axlar lyfta sig upp till ett givande riksdagsmandat, lämnas om, vid vilket det d röda strec- Hungersnöd och kommunism ket bör vallistnummer dragas.
Vinna e därmed en ringa penning, dess bättre.
och vi konstatera det har i en bland ödemarksborna.
Den mentalitet och det sociala trakt, där Lapporörelsen tagit vid!
vill - ' - hemmahörande i dessa odemarker.
Mot dessa i sin utveckling hämma de ödemarkernas bebyggare, som fötts i misär, vuxit upp under van- vård och svält och leva i umbäran, den och okunnighet, går samhäl- let nu till storms med alla tillbuds stående medel, Ligger det ej en pyramidal ynkedom i detta?
Vad veta dessa elända om kommunis- mens » teorier », som fru Hainari ut trycker sig De följ a den anvisning som av första bästa agitator vil- tionen.
Turisttrafiken som var en annan av Italiens stora inkomst- källor har också gått mycket till.
baka.
Det lilla Österrike t. ex. hade ifjol en halv miljon mer tu- rister än Italien.
Emellertid har det gjorts och göre oehört mycket för an hålla arbets lösheten nere kolossala väg- och vattenledningsarbeten, och det bedrivs en kraftig propaganda för odlingens intensifiering utan att arealen ökas.
Propagandan för det förbättrare jordbruket tar Sig många lustiga former.
t. ex. det blåa tåget.
Det var ett tåg, på tolv vagnar, som gick genom hela Italien.Knallblått med lustiga mo- derna färdsammansättningar.
Ett vandrande museum med levande - B r ö d åt I t a l i e n!
tåget k o m m e r!
refaller, som om den österbottni- ska ungdomen nu.
uti en anslut- ning till kommunismen, sökt er- sättning för det, som det förlovade landet i väster stängt portarna för.
Men hum som helst, till den tra- gedi som utspelas i Finland är, så det, varken eller synes Lappobonde skuld.
kommunist Däremot drabbar ansvaret dem som i stäl- let för att upplysa om de faktiska förhållandena och fer- Äventyrslystnaden söker klara dessas innebörd, och i stället för att ena detta folk t i l l gemen- sig nya utlopp.
sam strävan att bekämpa fattigdo- Detta kommunistiska röstöver- men och eländet i vidsträckta de- tal i denna del av landet är för lar av landet, ha låtit sig skräm- förståelsen bondeuppmarschen ma till panik.
av största betydelse.
Likasom, om- vänt, det övermod, det.fronderan- bönderna = " » Mussolini Huvud i mässing.
I Huvudsta Kreugers Stockholm blixtrar och blän- ker.
Strömmen glittrar.
Flygmaskinerna surra i den blåa etern ...
Hur vackert är det icke alltsammans.
Men ack, hur skört!
Hur lätt försänkt i mörker.
Några bomber, bra siktade, från den blåa etern - och allt är slocknat och tyst ...
Folkpark och bli agitatorns bästa vän.
Agitatorn, Gillberg, han som först av alla bär namnet Krapotkin till de svenska bergen.
Eller smeden Carlbom, en präktig arbe- tartyp, som sköter spelet så utmärkt, att det är lika roligt eller roligare att se på honom än på den skönsminkade I torsdags lämnade jag plötsligt män- Gösta Ekman.
- Och publiken, som går niskornas ävlan.
Skogen susade för djupt Några minuter i ett snabbt fordon norr- upp till omkring 1000 personer säger man, och en nötskrika, lockade därinne: kirr, ut från Kungsgatan och Sveavägen är allvarsam, tagen, gripen.
Man kunde kirrekirr-kom.
och jag befinner mig i ett samhälle, litet vara stolt, mycket stolt över allt detta.
Och jag kom.
Jag badade i viken och Man kunde tycka att inför en sådan låg och lyssnade till hur fältens skörde- annorlunda beskaffat.
Här bo de fattiga- ste, säger man Jag känner igen husen arbetarrepublik ligger framtiden ljus.
Man maskiner skrattade ut mig, skrattade ut För några år sen har jag varit med en kunde hänge sig åt mondistiska förso- min negativism, - och jag hörde tydligt viss barnavårdsinspektris härute och sett ningsdrömmar och tänka att allt är ganska hur skogen sakta susade: lathund!
Så det.
Jag gott, och att Svea rike löper ingen kunna stämningarna växla för en ensam till hur utackorderade barn minns ännu de otaliga köken vilka fara.
Det kommer att lösa sina framtida hungrare.
av missbrukad kvinnokraft ha inte konflikter, och någon katastrof för ett Jag känner mig ständigt skyldig er sådant folk kommer aldrig att ske.
något, människor, jag vet inte vad det är.
förrunnit i dessa kök!
- med henne och de smut- varför blir man i stället så underligt Till a h med i drömmarna anfäktas jag vid den eviga diskbaljan, siga ungarna p i golvet runtomkring.
vemodig inför detta skådespel, denna pub- av skuldkonton.
En chiropraktiker har Det var då men i kväll är Huvudsta lit, detta scensällskap, som är nytt och sagt mig det är begynnelsen till en nerv- sjukdom, och jag har svarat: Bosch!
underbart vacker.
Solnedgången förgyller livaktigt och det bästa säkert, som m a Livet är komplicerat p i många sätt och den lilla Folkparken - ett stycke oför- hittills åstadkommit på detta område?
dessa präktiga, själv är jag inte minst ett komplicerat ändrad.
ursprung skog - med sin Man sitter och ser på Var äro deras sitt Thaliatempel och sina intelligenta arbeta re ... skjutbana flarn.
Frasen » så är Livet » har jag länge spelat, läskedrycksstånd.
Man har haft fell hela moitiéer?
I stycket finns så gott som nu har jag ändrat det till » sån är jag ».
dagen därute, och nu samlas den helg- inga kvinnliga roller, och de som finnas är Om du reser till Gize och står vid pyra- dagsklädda publiken vid teatern för att passiva och absolut intetsägande.
Kvin- miderna, så kom ihåg det - » Sån är se arbetarskådespelet I gryningen, norna ha att jämra sig a h gråta.
Det jag ».
Om du blir en förljugen, pittoresk en dramatisering av en arbetarroman, förekommer en fadd kärleksscen, som Från Adelsberga bruk.
Vi försättas till skorrar av falskhet och osannhet.
Detta är lazzaro i någon romantisk slöhets Vene zia, titta dig då i spegeln och tänk det- år 1909.
Tiden för arbetarrörelsens för- allt.
(En brukspatronsdotter, som har ku- rage nog att möta smedens pojke på samma: » sån är jag ».
Nu är du en över- sta genombrott i Sverige.
Scen: en smed- tygad chiropraktiker, knacka mig där- ja rid ett bruk i Bergslagen.
Strejk- ett hemligt ställe I skogen, är där säkert åtskilligt bättre gry i än i den mjäkiga för på knotorna och säg: » sån är jag ».
kravaller.
Domstolsscen p i slutet Det är teatersällskapet » Fåglarna » som papiljottfröken, som Huvudsta ställdes Ty vår stora gåta är alltjämt Män- spelar pjäsen.
Unga arbetare-amatörer.
Låt upp till beskådande i det vita rampljuset!)
niskan.
Detta var efter badet.
Detta var på oss säga från början att de göra det Till sist sitter man och blir dystert allvar- en urbergsklippa och han var chiroprak- bra.
Edvin Guiron, den 14-årige arbe- sam: detta är en pjäs, som skildrar den stör- tiker på sommarnöje.
Sedan jag honorerat tarpojken I. ex. som man under spelets sta folkrörelsens genombrott i vårt land honom med 3:50 gick han och bygdens gång ser andligen och lekamligen växa och den lor sig endast om män.
Vad skördemaskiner skrattade åt hans nega- försöker också bygga dem.
Jag tivism.
Nu hair jag tagit elf nervlugnande I skogen ha floder - - - i - Funktionalismen torsdag.
Alltnog.
Vid Svartmyrens glän- Forts. fr. sid. 1. tor möter jag en eldröd räv, bärande på en av Söderandras snövita, helgon- träffade känslor.
V i vilja inte ha lika höns.
Han liknande närmast en liten nigra utsmyckningar.
Föremålen, enbuske som fått för sig att han var som omge oss, som vi tycka om.
komet, nu for han omkring bland stenar som öppna världen för oss, tåla och ljung, med en vit höna som kärna.
och skvattram uppsänder sin rökelse - där finner jag snart rävens bekräftelse: grön en vit liten fjäder med en röd droppe lysande som ett fruset lingon på fanet.
Vad är att göra?
(Jag är inte fatalist, nej, » sån är jag ».)
Allt är åter fridens heller inga utsmyckningar.
En bil, en telefon, en motorbåt, ett aero- plan, ja, de äro helt enkelt släta och ändamålsenliga.
Och ändå rymmer deras konstruktion en skönhet, som v i långsamt börja upptäcka och förnimma.
Men, som sagt, det blir kommande genera- tioners sak an döma över skönhets- begreppen Vi skratta ju också åt de hattar a h kläder, i vilka våra mormödrar läto fotografera sig.
När det gäller h u s äro givet frid och skogen susar granorgel över linnean, ropande: varde mitt sus!
och jag säger: Sådan är räven!
Men sådan a inte linnean under granen, åtminstone inte in.
(Vi som inte kan mötas vid vis mera toleranta.
Där växlar inte Golgata, vid Roms portar eller i exe- tidens smak så hastigt.
kutivkommittén, skulle vi inte kunna mö- Vi - vem är det egentligen, vi?
tas vid linnean?)
Hon är för spröd, för vek Det är svårt att säga.
Kommer för vår syra - ännu (sån är jag », hur dan man från Tyskland till Sverige, är du?
Jag skall inte plocka dig, Linnea, vars urgamla, traditionssäkra kul- och ta dig fram till bönderna som sitta på tur uppenbarar sig i varje bonde- skördemaskinerna och ropa: hej, hej, hemmets gardin och enkla lilla ljus- djävla hästar!
Nej då, Linnea jag stake, så förstår man mycket väl ~ - skulle skicka dig till chefen för kemi kaltrusten, om jag visste hans adress.
Jag skulle sända d i g till- och Musso- linis hjärta, Stalins Om jag visste deras adress.
motståndet mot funktionalismen som man här betraktar mera ett mod än som en nödvändighet.
som Landet är stort, landet är vid- sträckt och fritt.
Den enkle man- nen på Iandet bygger överallt lika- dana förnämt enkla röda trähus som säkerligen bära sin egen funk: tionalism inom sig.
Herrgården vill REDAKTION: inte ha någon funktionalism, i feo- Telefon N.
48 42.
Mottagningstid dala levnadsomständigheter måste 10-12. den ju verka som en anakronism.
Och stadens arbetarebefolkning?
TIDEVARVET EXPEDITION: Telefon Ja, den behöver nya hus, och Storgatan 22 kommer inte ", få en verkligt demokratisk smak för allt enkelt och ändamålsenligt.
Sverige däremot är ännu genom- dränkt av feodala tiders skönhets- begrepp - vilket är bara allt för lätt att förstå Därför verkar den stora hem- konstutställningen av 1930 så sär- skilt intressant och revolutionär.
Någon har sagt, att han omöjligt kan föreställa sig villautställning- ens funktionalistiska hus i det sven- ska landskapet.
Han har både rätt och orätt.
Semesterstugan av i dag byggs ju inte alls på samma stäl- l e som sommarvillan av i förrgår.
T y också vår känsla för naturen ändrar sig.
Vid ett stilla sund, in.
bäddat i lummiga träd kan man inte ställa nutidens poesilösa hus.
M e n ensamt mellan himmel och hav, med utsikt mot ett vidsträckt landskap verkar det inte mera stö- man rande an 182 43 en vindil och Kontorstid kl. 1 0 - 1 2 f. m.
1-4 Då böjer sig lingonriset i e. m.
Postgiro 1544. skrattar: känslovägen, aha, känslovägen!
» Sån är jag ».
Allting är ju så tröstlöst PRENUMERATIONSPRIS: torrt.
Adjö, Linnea!
Nästa år kommer jag För helår kr, 6:-, halvår kr, 3:50, kvartal kr.
2:-.
Lösnummer 15 öre.
och hälsar pi dina barn Och skördema- skinen skrattar åt min negativism och ANNONSPRIS: bonden ropar: hej, hej, djävla hästar!
Det tränger ända hit in i skogen, här I text 20 öre per millimeter.
där jag står på björnmossans flossmattor och räknar mitt skuldkonto.
Jag är en människa » Sån är jag », I dag.
S t o c k h o l m 1930 Wahlstedts Tryckeri Aktiebolag var själv i ett av de vackraste a h bästa arbetarebostadshusen i Stock- holm.
Men ack.
farstun ser ut som om den vore av marmor, bonings- rummet, dit man för mig, har herr gårdsmöbler endast i förminskad skala, som dem att verka alldeles särskilt småborgerliga, det är bara i hallen som det finns vackra gamla, äkta allmogemöb- ler.
Människorna som bo här ha alltså ännu inte skapat sig en med- veten levnadsstil fri från övertagna ideal.
Det skall bestridas att d e ha en facklig, enpraktisk klasskän- slå men något kulturellt klassmed- vetande ha de ännu inte.
Varmed inte skall påstås att detta medve- tande är fullt utvecklat heller i Mellan-Europa.
lnte alls.
Men vi närma oss det i samma mån som Harm.
var denna folkrörelses innersta mening?
Var det icke att skapa en ny mänsklig- het?
En fri och lycklig Tror man sig göra detta genom att bortse från dess ena halva?
V a d skall man i det olycksa- liga året 1930 tro på om icke på arbe- tarrörelsen?
Men hur ska man kunna tro på den, när kvinnorna därifrån äro uteslutna?
Hur tro på en rörelse som stän- digt förnekar sitt eget program arbete alla och lika lön för lika arbete, och i ställ let kör kvinnorna tillbaka in I » familjen », denna familj som med sin kompensation prostitutionen, är en äkt- kapitalistisk skapelse av det mest för- därvbringande slag.
Mellan idealism och familj är ett oöverstigligt svalg befäst.
Man kan icke nå fram t i l l den förra med bibehållande av den senare.
I ett socialistiskt samhälle kunna icke kvinnor och barn fortsätta att vara mannens pri- vata egendom Vart går vårt utfattiga, söndersplittrade, åt sjunkna Europa med sin pessimistiska och neurotiska mänsklighet hän, om icke här sker en förändring och en snabb sådan?
Stockholm blixtrar och blinker.
Ström- men glittrar.
Ljusen bländar.
För hur länge?
Kreuger rustar sig till kamp, säger - man.
Om han segrar skall d- att andas I som nu finns, snart smula luft vara slut Och vad sen?
Utav den stora folkrörelse, som k u n d e ha räddningen I händer, hos den finns intet att hoppas på.
Även d e n b y g g e r på slaveriet i botten.
E l I e n K a I i n s d o t t e r. sina Asylrätten Forts. fr. sid. 1 länder, delvis fastställda i en lång rad av överenskommelser och för- drag, dels av den individens rätt till respekt för frihet, liv och tro, som alltmer börjar sätta sina spår i den På internationella lagstiftningen.
utvecklingens nuvarande ståndpunkt kunna alltså de olika länderna gå olika långt i sin gäst- frihet mot flyktingar, beroende på vars och ens uppfattning om den lämpliga avvägningen.
Förenta staterna t. ex. ta emot politiska flyktingar- men göra undantag för s. k. extremister, » sådana som pre- dika samhällets omstörtande med våld eller mord på de styrande ».
Sovjet-Ryssland antog 1918 en be.
stämmelse enligt vilken alla ut- länningar som av politiska eller religiösa skäl förföljas i sitt eget and åtnjuta asylrätt i Ryssland.
England tillåter alla, som p i grund av politisk eller religiös för- följelse söka en tillflykt inom dess gränser att komma in.
även om de på grund av medellöshet falla det allmänna till last - i andra fall anledning nog till nekad inflytt- ning.
I Sverige har under årens lopp beviljats ganska vidstäckt asylrätt för främlingar, som så länge de hållit sig till lämnade föreskrifter, åtnjutit landets skydd.
- NÄR KAN FLYKTINGEN UTVISAS?
T Y främlingen har också sina skyldigheter.
Om han missbrukar gästfriheten genom an störa den allmänna ordningen, eller fram- kalla olägenheter i yttre eller inre ett observatorium.
Det avseende, återstår för det mottagan- rätten att utvisa honom De stora fönstren de breda bal- I fråga om utvisningen är det kongerna bevisa det vill släppa också statens rätt till självbeva- in världen i sig.
Det är inte längre rande som är avgörande.
Utvis- en grotta, dit människan drar sig ningen bör visserligen ske med tillbaka.
Det behöver inga broki- minsta möjliga o b e h a g för den ga väggar, inga fantastiska tape- det gäller en får inte äga rum ter, det klär sig i solnedgångens på blatta antagandet av att hän färger.
utgör en fara Inte heller av per- Det är anden som bygger krop- sonlig hämndlystnad eller för att pen åt sig.
Och det är tidens ande, tillfredsställa enskiIda intressen.
som alldeles organiskt alstrar varje Därför äro också vissa regler fast- riktning, också en så mekanisk, av ställda.
I Sverige är det regerin- maskinerna beroende riktning som gen som fattar beslut om utvis- funktionalismen.
ning, i vissa andra länder l i g g e r - avgörandet hos statschefen, I Eng- är ju egentligen e n observatorium.
de landet att
