# ID: svediakorp-per3493
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,564
# sentences: 667
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET helgar f Professor Olof Kinbergs intres- santa bok den stora frågan brott och straff, A k t u e ll a k r i mi na I i t e t s- problem i psykologisk belys- ning anmäles i en klargörande artikel av advokaten friherrinnan R u t h S t j er n s t F dt.
om Låt oss s l i p p a att r e g e r a In- dien en ung engelska, Margareta Boving för den engelska ungdomens talan i tvekampen mellan England och Indien.
holm, ger i ett samtal, För solidari- ovanliga och storslagna arbete.
Nikolaj Ognjeff,Kostjas dag- b o k och J o h n van Druten U n g e Woodley, två böcker om skolpojkar an- Du d u g e r av Anna Israelsson O r m e n Det, som i Sverige benämnes funktionalism.
har på kontinen- ten andra namn.
I Frankrike går det under » Corbusierstil », i den tyska världen kallas det » Die neue Sachlichkeit », har och där nöjer man sig rätt och slätt med » Mo- dernismen ».
Kärt barn har många namn.
På senaste tiden i Wien har man tagit upp den gamla je.
suitiska regeln och omvandlat den till en funktionalistisk paroll: .An- damålet helgar formen ».
» Österreichischer Werkbund » he- Man kan även drömma politiska dröm- om man är riktigt ivrig om da- garna.
I New Leader stod häromdagen en sådan dröm.
nedtecknad av en kon- valecent på ett sjukhus.
Nar Paneuropa nu är uppe till diskussion, passar den för- träffligt in i sammanhanget.
Den handlar nämligen om hur ett lasarett skulle ta sig ut, ifall det sköttes efter samma prin- ciper som de friskas värld, som t. ex. Europa.
mar, Funktionallsm I Österrike.
Av Elsa Björkman-Goldschmidt - D r.
R os a I i e M o r t o n, känd ame- rikansk läkare som just nu besöker Stock- En politisk dröm Ändamå l e t N:r 31:1930 tikel.
D e m o k r a t i e n i fara, ledande ar- liten utställning i Kunstgewerbe- Det var ett underligt lasarett jag kom- museums nedre våning och i dess mit till, skriver patienten.
Allt var oreda härliga park liten men nag- och alla människor rusade omkring, Min gande god!
sjuksal var högst egendomlig.
Där funnos - - av mo- » Jag är en stor vän den derna stilen », börjar jag inställ- samt vänd till professor Strnad.
» Hos oss i Sverige - i Stockholm pågår just nu en stor modern ut- ställning ».
» Kom inte med ordet modern ».
klipper professorn tvärt av mig och skrattar godmodigt at min förbluffade min.
» Jag kan inte med det ordet, » modern » av i dag bär alltid » omodern » från i går med.
är det utlovade andra utdraget ur de F r i a anföranden som höllos vid Fogelstads- ter den sammananslutning som i Wien förbundets midsommarmöte.
sängar med två patienter i, tomma sängar och patienter slängda på golvet.
Som- liga voro nästan kvävda av sängkläder, och andra hade inga alls.
vid middagstid blevo icke portionerna ordentligt serverade, såsom jag var van vid.
Dignande brickor buros till ett par sängar, andra fingo torftig, hårdsmält och olämplig sjukmat.
En patient hade ett halvt dussin sjuk- sköterskor till uppassning vilka alla fjan- representerar den österrikiska fun- tade omkring med onödiga sysslor, andra kisen.
Bland de ledande är arki- sig i bakfickan.
Kalla oss i stället patienter blevo alldeles försummade.
tekten, professor J o s e f F r a n k.
den e v a n d e s t i l e n.
v i för- Jag tog mig ut i korridoren, där råd- n t?
Wiener Werksättes skapare pro- söka gå med tiden, inte stöpa oss de ett obeskrivligt tillstånd.
D e fruktansvärda naturkatastro- fessor J o s e f H o f f m a n n, sta- fast i en bestämd form.
Vi växla Patienterna lågo om varandra på trap- ferna i Italien.
då flera tusen män- tistikern D: r Otto N e u r a t h och och skrida - avlyssna tiden och porna och i gångarna, men genom en niskor blivit dödade och åter tu- professor O s k a r Strnad,känd förändras med den efter dess krav.
öppen dörr, såg jag en tom sjuksal.
sental skadade.
hemlösa, utblotta- genom berömda scendekorationer i Levande är ett mycket bättre En sköterska försökte öppna en stängd de på allt.
Jordbävningarna i förra Paris.
Berlin och Wien.
Och Öster- Bleckfigur nv RoColf Reinhart.
dörr.
De hålla alltid denna delen av ord än m o d e r n.
veckan höra till de svåraste Italien reichischer Werkbund tävlar i år ning.
Den är visserligen hållen i sjukhuset igenstängd, sade hon.
Här finns Forts. å sid. 6. upplevat.
Hotet har legat över de med Stockholm i en funkisutställ- betydligt mindre skala bara en rikligt med rum far de här stackarna, om förödda trakterna i månader.
vi bara kunde komma in.
Men värre kom det än någon En kö av bärare stodo mod sina be- anat.
Bland jordbävningens offer hållare fulla av mat, a h fler och fler äro också denna gång överväldi- anlände.
De klagade över att de icke gande mycket kvinnor och barn.
kunde bli av med maten.
Och icke långt Den inträffade just vid en tid-när därifrån såg man förtvivlade sköterskor de voro hemma i sina livsfarliga som ropade efter mat åt sina patienter.
hus.
Det berörda området är kol- Ett dussin vaktmästare arbetade febrilt, lossalt och det finns kommuner, Professor Kinberg, Aktuella kriminalitetsproblem, svettande och flåsande, men at dussin där vartenda hus är obeboeligt.
andra stodo i närheten utan något att av advokat R U T H ST J E R N S T E DT I Europa finnas också andra göra, uttråkade och eländiga.
grunder som vackla.
Det tysk-fin- V i äro i vår tid och särskilt borde slå oss till ro för en längre mörkaste och mest efterblivna ka- Jag försökte tala om för männen med ska smöravtalet har givit tron på vårt land utomordentligt stolta tid framåt njutande frukterna av mörka i nutida samhällsliv och att matvagnarna att sköterskorna behövde handelstraktaternas skydd en obe- den höga ståndpunkt, vår en utomordentlig samhällelig orga- den förhärskande uppfattningen mat åt sina patienter.
Jag försökte tala haglig stöt .Tyskland har förbun- civilisation intager.
Vi prisa huma- nisation.
om brott och straff är medeltids- om för sköterskorna att vaktmästarna dit sig att Skaffa Finland avsätt- Den, som uppmärksamt och mässig.
voro djupt bekymrade därför att maten ning på tysk marknad för nära niteten a h rättrådigheten i våra jagar, förnuftigheten i våra sociala utan förutfattade fördomar läser Professor Kinberg är dock in- fördärvades och de dagligen måste kasta dubbla mängden smör och ost mot institutioner, den grundlighet och professor O l o f K i n b e r g s i galunda högröstad eller demago- bort massor därav.
Men i n g a lyssnade förut; kringgått mest- gynnad, na- tionsrätten på ett Sätt, som väckt redobogenhet, med vilken vi söka våras utkomna bok Ak t u e l l a pirk i sin kritik över förhärskan- till mig och jag vaknade.
I tjugu prydliga sängar lågo tjugu stormar av vrede.
Den nuvarande gå till botten med våra sociala k r i m i n a l i t e t s p ro b l e m i de straffrättsdoktrin eller gällande b e l ys n i n g, straffrättsystem.
Lågmält och sak- kvinnor i fred och ro.
syster satt vid handelspolitiken är litet gammal- problem.
Naturligtvis har, det er.
p s y k o l o g i s k känner mången, den ljusa tavlan blir bittert övertygad om att på åt- ligt smular han sönder de spekula- sin pulpet.
Sköterskorna passade behändigt modig.
Men liksom försvarspoli- tiken seglivad och kär för alla som mörka flackar.
Men man finner minstone ett område h a vi i vår tid, tira dogmer och principer, på vil- upp var och en.
Mat, vård och medicin å andra sidan ingenting så vidare och alldeles särskilt i vårt land ka systemet är uppbyggt, liksom delades ut efter behov.
Detta var möjligt sträva med den.
England gå vågorna höga orimligt eller överdrivet i det ofta ingen anledning att slå oss till ro han på samma lugna och grund- emedan varje detalj på ett sjukhus är pla- kring talmansspirans vanhelgande framförda påståendet, att vi just i stolthet över en förträfflig sam- liga sätt kritiserar strafflagstiftning- nerad och organiserad.
Ingen skulle vara i parlamentet.
Varför jag tog för närvarande, tack vare de se.
hällsorganisation.
Man blir snarare gens och straffverkställighetens Ut- nog galen att sköta ett hospital så van- sinnigt som i min dröm.
Men varför inte?
spiran, skriver mr.
Beckett.
Om naste årtiondenas energiska lag- böjd att medge, att det icke ligger formning och tillämpning.
stiftande och sociala reformarbete, någon vidare stor överdrift i påstå- Det är j u så vi sköta våra finanser och parlamentet ägnade sina plikter en (forts. å sid.
4.)
hunnit till en toppunkt och nu endet att straffrätten är ett av de vår produktion tusendel av det intresse det ägnar Nedslagna och olyckliga arbetslösa som sin värdighet skulle detta aldrig stå och betrakta arbete som behövde ha hänt.
Det är också många av göras.
Män och kvinnor som ära sjuka till mina kamrater som säga, att om kropp och själ av lättja och överflöd, jag först hade lagt fram saken på medan andra träla långt efter det är partimöte.
eller lyft spiran på ett omöjligt.
annat sätt eller haft andra klä- Män som äro nervösa och olyckliga, der på mig, skulle de röstat mot emedan deras skördar förblivit osålda, min suspendering.
medan andra do av hunger.
Men låt oss nu se till i detta Detaljerna i livet förstå vi oss under- parlament, som har tid med allt, bart på att organisera, men den stora sommarferier, bugningar, ceremo- huvudströmmen låta vi gå som den vill.
nier och korridorprat i timmar,att det här får bli en början till större Så långt drömmerskan.
Vem kan kom- allvar och enkelhet.
ma ifrån logiken i hennes dröm?
--- Vad h ar hä - O m brott oc h straff stra i över - - Veckovakten
Nykterhet Dem O kra krati tien i fara - Avrustning Ingen verklig nyhterhetsvän skulle resonnera som så att and.
alkoholism ger honom rätt att ttligt supa vidare.
Tvärtom Iva den ideelia tankegången är den, att så längre ett sådant ont som alkoholismen finnes i världen r alkoholfienden för sin del öva erad nykterhet, även om han v vet med sig att han aldrig s kulle missbruka sprit.
Dels för att kunna uppträda med större kraft mot missbruket, dels fur att verka genom sitt exempel.
Om grundinställningen till miss förhållandena är sådan, blir det Parlamentarismens problem har blivit aktuellt.
Parlamentarismen såsom ett uttryck för majoritetens bestämmanderätt skulle trygga de- mokratid.
Men demokratins för- verkligande har låtit vänta på sig, Och nu uppstå tecken.
som tyda p i, att utvecklingen går i,mot.
satt riktning.
På den interparlamentariska konferensen i London diskutera- även parlamentarismens svå- righeter,och partisplittringen fram.
des In- rusta och kriga, utan den frågar sig: vad kunna vi göra för freds- saken?
Och då blir man absolutist ifråga o m rustningar.
alldeles som man är det ifråga om allkoholen ty måttlighetsrustare vill man icke vara.
Det finns en idealitet inom de djupa leden Hos de lager där är det närmast till, ledde;; den sin tid in på arbetarklassens daritet, Hos andra led des den på nykterheten.
Men för all- tid begränsad till dessa områden den ju icke vara.
Det ar helt naturligt att den fångats av fredssaken.
tidens stora sak.
Likaså helt naturligt att den le- der till en radikal syn på densam behövde ma.
All verklig gripenhet är radikal, Ekmans ryggar, innan det kom- nom den nuvarande partisplittrin- gen.
Inte genom splittring, men tum som ej beröres av en offi- - ciell den menti.
därför att splittringen kommit på grund av att formen blivit huvud- Parallellen isolerad avrustning (som termen oriktigt men orubbligt l y d e r har.
forfarande enligt Karlstadstidnin- gen, slagit ihjäl det isolerade för- svaret.
Ja.
det var en så ohållbar teori, så den borde varit avlivad för länge sen.
Att fredsvännerna med hjälp av major Bratt gjort slut på den, var inte något vidare stordåd, men det kan väl aldrig ha varit annat än bra, eller hur redaktör Hellberg?
Annars kun- de ju Sverige levat kvar ännu i s n i neutralitetsdröm neutralitetetsdröm och sin 1925- årsram.
Ögonblickligen kommo de mera försvrarsvännerna och er- bjödo solidaritetsförsvaret i stället.
Det är visserligen ännu en önskan bara, den teori, den ligger icke i Geneves utvecklingslinje, men man måste ha något att ge sven- ska folket att tro på., t y tänk om det, berövat sin trO på det isolerade försvaret, skulle samla sig kring en våghalsig fredspo- litik i stället?
Det spelas om den svenska folk- själen och det är fredsvännernas tur nu att samla sig kring ett pro- gram och gå in för det, vid val, vid det opinionsbildande arbetet, inför folkförbundsmötet i hört.
in.
för försvarsberedningen som nu snart skall begynna.
smidiga Alltså: för en positiv skandinavisk freds- politik i Geneve.
Att demokratin är i fara är utan för fullföljandet av Nationernas Det är önskvärt, att det icke ledde fram Om den freds- förbunds egna linjer och löften, också blir erkänt.
Den är i fara.
vilja som nu raknat bleve bara inriktad på att jämna vår krigs- f ö r en föregångsgärning i den Det beror på penningens allt upp- beredskap med jorden och före- avrustning som folkförbundsstater- slukande, hejdlösa makt, som för ställde sig att därmed vore allting na förpliktiga sig till.
med sig reaktionens segrar.
Men tvivel.
ytterst härrör det dock varken här- ifrån eller från partisplittring, par.
lamentarismens nederlag, valsys- tem m. m.
Det beror på deras andliga makt och moraliska kraft, som äro demokratiens bärare.
socialpolitikern Läkaren och Hjalmar F o r s s n e r har gått ur tiden.
V i d seklets början stod brödraparet Hjalmar och Gunnar Forssner redo att ägna sig åt lä- karens gärning, Och man kan knappast föreställa sig några yng- lingar mer lämpade än dessa.
icke endast för vetenskaplig forskning och botandets konst utan även för läkarens nödvändiga inställning i det demokratiska samhället.
De gingo båda en Iysande framtid till mötes och syntes infria högtspän- da förväntningar.
Efter endast få års versamhet som professor i me- dicin vid Uppsala universi et ryck- tes Gunnar Forssner bort av en ner nådde åldersåret 57 och var Den växande folkopinionen för sedan tre år starkt märkt hölls som en av dess fiender.Samverkan verkan mellan närliggande partier förordades som ett botemedel.
Men då måste vi fråga h u r u?
Ty den samverkan, som bygger på s. k. fredsvänner.
O m man haft för.
kohandeI eller ett enbart försök att månen att sammanträffa och dis- kutera med freds- och nykterhets- locka till sig varandras röster, lär fall.
ute i landet, b l i r man icke likt icke ha någon bärkraft.
Annat.
den liberala pressen förvånad över det uttryck som den pacifisti- blir med en samverkan som grun- ska inriktningen fått bland god.
där sig på gemensamma mål.
Och templarna.
Ty man vet vad något sådant kan förberdas ge.
som sker bakom Per Albins och sak och innehållet bisak.
vi se mycket väl att ännu är, denna samverkan icke etablerad och den blir i sanning icke till av sig själv.
Därtill äro för många hinder att övervinna, Hur skola den dan- ske Munck och den svenske Ra- mel kunna samverka i Geneve i höst?
De båda utrikesministrarna äro dock av radikalt motsatt upp- fattning.
ehuru det populärt anses att de representera likvärdiga grup perningar i de båda länderna, nan de kunna samverka på fronten måste nya människor b e stä mma de frisinnade och social- demokratiska partiernas utrikespo- litiska kurs.
H j a l m a r Forssner vunnet,då vore uppgiften på sam- avrustning måste vara klart fat- tad som tt exempeleeeeex i det allmänna ar-.
betet på avrustning (jämför Fri- sinnade Kvinnors Katrineholmsre- solution 1 9 2 4 ~ och den måste dess- utom vara en del av Sveriges ak- tiva fredspolitik överhuvud ..
Det är det krav avrustningsvänn erna måste ställa p i sig s j ä l v a: att d e klart fatta sammanhanget och att de ägna lika mycket intresse åt att arbeta fram och främja en aktiv svensk fredspolitik.
Man kan icke bara trumma på med av- rustning och låta det gå oheaktat förbi när Sveriges regering och riksdag drar sig för medverkan i det internationella fredsverket till exempel genom att vägra antaga Generalaktens tredje kapitel eller att vara med om en rekonstruk- tion av Europa.
går.
Och redan höjas röster i betymmer och vinna från alla länder om demokratien förfall.
Rektor Hermelin pekade på de inifrån kommande rörelsernas förmåga att fost- ra människor, vuxna dan verkliga de- mokratien inte den som vill göra ej till- alla lika, utan den som sätter rätt människa Men vården.
Hans verksamhet om som nom fram till övertygelsen att av strafflagen i fråga om fosterfördrivning var nödvändig.
I mycket uppmärk.- sammade anföranden såväl offent- ligt som inom Läkaresällskapet gav han uttryck härför Han lämnar p i många områ- den ett stort tomrum efter sig.
Måtte hans lärjungar fullfölja ar.
betet for förverkligandet av vad skönt han drömt, vad rätt han tänkt.
vad han i kärlek velat.
en reformering Ada Nilsson i. Norrköping, studiehem, pressen och den allmänna och utgångspunkt för de- te och många intressen har - Norden, och vi ha ännu ryggalagt två år a v d e m Forssner vågade ta upp en kamp det.
Han sökte finna former för allas tillgång till den bästa läkar- Det var två glada och livsfriska rörelser, stämma dess väg.
som räckte varandra handen.
när i sön- Andra delen av programmet omfattande dags 50 Norrköpingsbor stego ur sina diskusionsinledning, Vad står i t i d - bussar och trädde in på Medborgarsko- ningen I dag?
av fröken Ebba H a l - lans gård vid Fogelstad.
g e r s s o n, med åtföljande diskussion om kor: vägen egentligen är till Fogelstad, när man vill fara ut från staden över en söndag.
Och på Fogelstad ha de olika kurserna med glädje tagit emot dessa tillfällen, när kamraterna från Hem- gården, bekanta eller obekanta, kunnat komma till dem för att gemansamt med Enligt vår mening.
den vi ofta ut.
dem tillbringa en dag med föredrag, dir talat, bör icke Sverige fatta sin upp- kussioner, samvaro och sång på skolan Denna söndag hade man två olika @ tt i den aktiva fredspolitiken allt- for blygsamt.
Vågskålen skälver, ämnen på programmet.
R e k t or H o n o- krafterna för krig och fred stå r i n e Hermelin talade om demokra- i anslutning till inter- upp mot varann, i ett sådant o. tiens trångmål säkerhetens och tvekans tillstånd parlamentarikernas möte och i samband är en samlad medveten handling med den historiska översikt man just varit icke giltig.
Det första som skall sysselsatt med på kursen.
De tider en göras är naturligtvis att söka kon.
verklig demokrati varit genomförd äro som takt med motsvarande grupper i små prickar i historien - ett par hundra de andra skandinaviska länderna.
år under antiken, ett tiotal år i våra da- Karlstadstidningen tror, att o m några år kommer avrustning att vara de tre ländernas gemensam- ma ståndpunkt i Geneve.
Vi tro det också.
Hösten 1928 vågade vi oss på att sätta ut en ter- min p i tio år för ett avrustat av sjuk- dom.
Men hans arbetsbörda var större än de flestas.
Han var pro- fessor i kvinnosjukdomar och för.
lossningskonst och överläkare vid Allmänna Barnbördshuset i Stock- holm.
Hans pedagogiska och orga- nisatoriska intresse förde honom t i l l rektorsbefattningen vid vid Karo- linska institutet, Hans allmänna in- tressen drevo honom till att taga en verksam del i läkarekårens or- ganisering, han var en längre tid Allmänna svenska Iäkareförenin- gens först sekreterare och sedan ordförande, Han grundade och re- digerade ävensom en längre tid dess tidskrift.
Hans sociala intres- se förde honom in i hälsovårds- nämnd och pensionsstyrelse.
Han ratt i stadsfullmäktige och i ett otal kommitteer och utrednin.
gar.
Sällan har så mycket infly- tande inom ett område koncen- trerats på en hand.
Även om man ej kan komma ifrån.
att detta kun- de innebära en fara, måste dock tomlirten nu kännas desto större.
- opinionen.
Den mycket livlig.
Bland gästerna var en män, som under åren 1906 -- 07 som nittonårig ungdomsklubbist varit med om att i Norrköping föra, kampanjen mot tidningarnas brottmålsreferat.
Den ung- domliga ivern och enigheten hos ungdoms- klubbarna e eeeeeeeee den gången seger.
Öster- götlands Folkblad gick med på den, linje och intog den måttfulla hållning på om- rådet, som sedan längre var dess utmärkan- de drag.
Så visst hjälper en målmedveten protest.
Men annars var det många som tyckte, att vi nu ha det ändå värre var av de än 1906.
Bland gästerna fanns en trupp, iförd den vita sångarmössa, som efter somma- rens jättekonsertter framkallar så många angenäma idéförbindelser far oss stock- holmare.
Det lilla avsnitt av den stora svenska kören, som under söndagen lät hora sina röster på Fogelstad var också en bekantskap att göra.
Vältränade och samsjungna sjöngo de sin östgötasång.
Visa i folkton och andra Nordguists och Södermans härliga ting, så att rysningarna kröpo utefter ryggraden på åhörarna.
Det är alldeles säkert: en Fogelstad- söndag med Hemgårdsfolk och Fogel- stadkursare är ett oförglömligt exempel
De redogörelser för den indiska frågan som Tidevarvet lämnat ha givit stort ut- rymme åt indiska, särskilt gandhiska syn- punkter, mindre åt engelska.
I känslan här- av ha vi uppmanat en röst f r å n det unga intellektuella England att lägga fram den sidans synpunkter på problemet .Vi offent- liggör här med glädje den artikel som vi anmodan.
Den kan icke kallas karaktäristisk f ö r engelsk uppfattning i allmänhet och det framgår ju också att det inom England finnes alla slags schatteringar i uppfattningen av den mottogo som svar på vår Det blir vi som få lida.
vi som måste genomgå de långa magra åren av fattigdom och osäkerhet som vi ha framför oss om Indien går under.
Ha vi inte nog svårig- heter h ä r hemma utan denna för- krossande börda?
Ty den vite mannens börda, som Kipling kallade den, har blivit en olidlig börda.
Vad vi må ha vunnit materiellt p i Indien kan aldrig gottgöra vad vi förlorat mo- raliskt.
Under tvåhundra år ha vi sänt ut vårt bästa och mest begå- vade folk till Indien ..
Det föll oss - Jag har försökt att arbeta Den lyssnar icke till någon råd- givare, varken till nationalekono- hårt i hela mitt liv, därför att jag mer, predikare eller filosofer.
In- gen vill lyssna till något så tråkigt kvinnliga .läkarna och mot ung- som sunt förnuft.
Det finns icke domen som skall ta \ id efter oss.
en större olycka för ett land än Kvinnorna ha inte hunnit så långt engelska frågan.
Men vi känna i denna ar- tikel igen den revolt mot den äldre gene- rationens åskådning och politik som vi mö- ta i den yngsta engelska litteraturen och för vilken intet är heligt ej ens Englands mission i östern.
Den vägran att släpa på den indiska bördan som här finner uttryck, aldrig krigsroman.
Redan här s a m hon i gång med att få arbetet organise- så starkt känt det som en skyl- rat, två henne sjukhus med tvåhundra konst en nationalistisk rörelse.
Därför att de utan vidare bli erkända fria yrkena.
De måste bevisa är det nödvändigt att orsaken till duglighet med topprestationer.
den indiska nationalismen bortta- sin Det kräver solidariteten av dem, ges så snart som möjligt, så att Indien kan börja sin verkliga fri- hetsrörelse: befrielse från okun- nighet, vidskepelse och kastträl- dam.
När engelsmännen dragit bort, kunna de indiska massorna i de resa in att de hade behövts bätt- sig mot det braminska och u p p islamitiska förtrycket.
Vi unga avsky den närvarande mare sammanslutning med Dominions: Ca- Simonrapporten kom för sent.
situationen och hela åskådningen nada, Sydafrika och Australien.
Man kan Den är välmenande, taktlös, full om » behärskade folk » är pinsam bör dock f ö r att bilden skall bli riktig kom.
re här hemma för att klara pletteras av ungdomens önskan av en när- våra egna angelägenheter.
som kommer därnäst på dagordningen: Af- r ika.
Ungdomen nu för tiden har inte råd att vara idealistisk.
Åtminstone är efterkrigsungdomen i England bittert desillusionerad.
V i ha läm- nat Kiplings kraftfulla jingoism långt bakom oss och likar5 ar.
betarledaren Keir Hardies obe- stämda idealism.
V i önska blott att se fakta sådana de äro i det sunda förnuftets klara, kalla ljus.
Det är därför sunda förnuf- a h ingen känslosamhet då v i förklara att vi genast och utan dröjsmål böra lova Indien själv- ständighet .Inte därför alt vi tro att Indien är moget för självsty- relse .Men därför att vi måste tän- ka på vår framtid och vårt dagliga bröd.
Vi ha icke glömt att en tiondel av vår handel går genom indiska hamnar, och att vi ha våra största kapitalplaceringar i detta land.
V i låta icke missleda oss av dem som förklara att Indien nu icke har någon nationalism och att situationen ännu icke är far lig.
Vi veta mycket väl att den in- diska ungdomen är bristfärdig av otålighet och har föga använd.
ning för läran om det vapenlösa motståndet.
Om därför engelsmän- nen i Indien ta sin tillflykt till våld, blir resultatet en revolution av de blodigaste och grymmaste revolutioner som världen skådat.
V i kunde kanske hindra dess ut- brott för ert tiotal år genom bajo- netter och kulsprutor, men till slut skulle allt gå förlorat.
Och det skulle betyda ett outsägligt elände här hemma, vi skulle få att göra med 10 millioner arbetslösa istället för med 2.
Det skulle vara likty- digt med ruin och hungersnöd bå- de för England ochh Indien.
V i unga äro uppfödda med pro- blemet Indien.
Vår första känsla när vi började förstå problemet tet var protest och bitter indignation.
denna Vad ha vi gjort för att förtjäna fruktansvärda börda av an- genom att ge oss Indien i arv?
pliktkänsla.
av malplacerad vän- för oss.
Vi förakta de äIdre stats- uppriktig självuppoffring män som i högmodig och pom- och goda råd.
Den föreslår att vi pös ton förklara, att vi måste räd- skola assistera vid Indiens grad- da Indien från sig själv.
Endast visa uppfostran till självständighet Indien kan rädda Indien.
till dess vid någon obestämd tid- Till vira politici ville vi säga: punkt Indien blir färdigt att sköta handla snabbt, innan det är för sig självt.
Men på det sättet bli sent.
Giv Indien försäkran om fri- vi ju aldrig fria att ägna åt het inom en fastställd tidsperiod.
Skydda våra egna intressen ge- våra egna problem.
Ungdomen begär nu ett för.
nom att hjälpa Indien att stå på drag med Indien som säkrar oss fred och materiell trygghet och stabilitet.
Den anser att Indien icke kan Iära självstyrelse genom att trugar och uppfostras av främ- av mande härskare.
Det måste lära genom smärtsamma erfarenheter som varje annan nation, och vad som är bäst för Indien kan icke bestämmas av den farmoderliga SE, AFTONSOLEN SKIMRAR lighet, oss Simonkommissionen.
Indien måste självt besluta över sin framtida ÖVER Martinson HÄRJEHOGNA FJÄLL.
konstitution och själv skapa Hin- SE, SKUGGAN går I DALEN dustans förenta stater,, även om OCH DET LIDER EMOT KVÄLL.
det först skall gå igenom kaos, bankrutt, inbördes krig, invasion.
Intet av detta skulle b l i så öder- digert för England och Indien som det våldsamma och plötsliga upp- ror som skulle utbryta om våra nationalister försökte kuva Indien med militär makt.
V i kunna dock icke följa vår impuls och lämna Indien i ett SJUNG AFTONSÅNG, DU VAND- RARE - män- - - - - Mandrarvins Harry ingen att upp- rätta.
Utan lön med egna me- del och hjälp från hemlandet fort- satte hon sin ansträngande tjänst.
Under många månaders arbete vid fronten hade hon lärt sig an dröjsmål var detsamma som niskors död.
och när hon kom hem gällde det därfor att skynda på.
A m e r i k a n s k a k v i n n o r s s j u kh u s en stor och aktiv förening som bildades av henne upprättade ambulerande sjukhus och sörjde för att de försågos med tillräcklig arbetskraft av kvinnliga läkare och sjuksköterskor.
Som ordförande för de Kvinnliga lä- karnas Krigstjänstkommitté en väldig organisation fick hon på tio dar ihop 300,000 dollars att sandas till det nödställda lan- det.
Detaljerna äro ganska lus- tiga Personligen vände hon sig bland annat till två miljonärs- klubbar, India House och Wall Street Lunch Club!
De skänkte 30,000 på ett bräde.
Samtidigt med detta jättearbete skötte hon två tjänster som före- läsare i gynekologi vid ett av New Yorks stora sjukhus och i kirurgi vid Columbia Medical School, där hon var den första kvinnliga pro- fessorn.
600 föreläsningar per år heter det i rapporten det van- liga är 500 för en professor.
Och inom försök varje hjälpverksamheten att dela arbetsbördan möttes av - endast önska att de unga som så starkt klandra fädernas politik i Indien måtte lö- av sa problemet bättre själva d den kontinent voro liga axlar.
Utom denna övertygande förkla- ring ä r dr. Morton, som för ögon- blicket anträffas i Stockholm på väg frän Florida via Finland och gad Ryssland att närmare till Jugoslavien.
uttala s ig inte om hå- de underverk av organisation och storslaget arbete hon åstadkommit.
Men det finns uppslagsböcker och rapporter, där man i ett par tim- mars tid kan fördjupa sig i histo- ett bestämt: utan er personlighet går det sönder.
De serbiska soldaterna, som hon skött, hade många gånger bett ta hand om deras ung- dom och barn, förskonas från så krigets att de bittraste måtte följder.
Hon kände sig också tvun- gen att efter fredsslutet göra nå- got för att utplåna de svåra min- nena för dem och göra ett be- henne stående arbete för freden.
Inte hem, där modern var kväkare.
In- ska vid Womens medical college i hon är nog den bästa vägen få rien om hennes livs arbetsdag.
Ty Europa, undersökningarna av in- STÅ Pennsylvania, under studieåren i förståelse tillstånd.
Och att kom med vederbörande ministerier överens DE LYSSNA NÄR I DALEN av en omfattande, grundläggande om att 20 serbiska studenter och DINA SINGERS EKON GÅ hygienisk upplysningsverksamhet i Förenta staterna har dr. Morton leges och universitet.
En annons SJUNG FOR DEN VILSNA DALENS med en ovanlig målmedvetenhet sattes in i de serbiska tidningarna.
och praktisk förmåga fullföljt sina Det kom 2000 svar!
Så var hon ROS, uppgifter tvungen att ta med sig åtminstone slag.
Om vi lova Indien oberoende SOM SKYGG MOT NATTEN SER.
Hennes mest uppmärksammade sextio ungdomar.
pojkar och flit- år 1940, vi omsorgsfullt ordna för måste övergångstiden.
Vi må- OCH O M DEN STORA KÄRLEKEN gärning utom det vetenskapliga kor, som ut.placerades vid sex- arbetet var organiserandet av den tio olika läroanstalter i Förenta amerikanska sjukvårdshjälpen till staterna.
Men själv var hon hela ste bereda oss på att ta rollen av HOS SOLEN SOM GICK NER.
Frankrike och Serbien under kri- tiden som en mor för dem och i opartisk rådgivare och skiljedoma- re, hur svårt det än må vara för SJUNG SIST EN SÅNG FÖR KO- get, en verksamhet som i det sex år följde hon personligen de- varande Jugoslavien fortsatt ända ras öden, vars och ens och sörjde den som så länge spelat herre.
JORNA till 1928, under nya former.
för deras uppehälle.
Naturligtvis I gengäld önska vi att de indiska I DALENS MÖRKA DJUP; I Serbien finns inte en by, där inte beredde d e henne många gånger ledarna skola villigt mottaga detta OM FÅGELSÅNG OCH MORGONLJUS eller flera män tacka er för besvikelser och svårigheter.
Det sitt l i v och välsigna ert namn, var krigsmärkta, oroliga unga män- erbjudande.
Det galler närmast att sade henne dåvarande kung Alex- niskor temperamentsfulla och inre organisera den nya indiska armén KRING HÄRJEHOGNA STUP.
ander vid ett tillfälle.
Långt alltid så lätta att passa in i de och polismakten, civilförvaltningen efter kriget kunde hon ännu se nya förhållandena.
Men med sitt är redan i hög grad i indiska hän- serbiska soldater iklädda de regn- stora intresse för ungdom förde uer.
rockar hon skickat ut genom sina hon också det försöket igenom.
insamlingar.
Och i en jugoslavisk Ärebetygelser, krigsdekoratio- Olyckligtvis är det unga lndien SE STUPEN DYSTRA skolungdomar skulle få kostnads- nu- - en - infekterat av västerländsk virus.
Var bekantskap med unga indiska studenter och arbetare har lärt oss att icke hysa mera tilltro till de indiska nationalistiska ledarna än till våra egna tro icke mera att hela Indien står bakom Gandhi, vi veta att de unga nationalisternas planer äro helt annorlunda, och att de dessutom äro splittrade inbör- des.
Indien är besatt av nationalis- mens förbannelse - och det är vi som givit Indien dess gamen-.
ma mål att kämpa mot sina behär- skare.
En frisk nation, säger Ber- nard Shaw, är lika omedveten om sin nationalitet som en frisk män.
niska om benen i sin kropp.
Men om man krossar dess nationali- tet, kan den icke tänka på något annat än att läka ihop den igen.
Den intresserar sig inte för någon angelägenhet, o m än så viktig.
Vi ort finns ett sjukhus, Morton hos- ne.
egna fötter, så att vår handel icke ner, och hederstecken doktorstitlar, höljdes ordförandeskap över hen- behöver lida, att de arbetslösa icke ett av de få därnere, som heter ne Men för hennes arbete, säga behöva ökas och våra barn icke efter en kvinnlig läkare och inte Men stått henne nära, har ingenting betytt så mycket som svälta.
Gör icke en partisak av efter någon furstlig person.
dagens största problem, var mo- diga, ärliga och praktiska!
Den dag har äntligen kommit då dessa politiker icke längre kunna förslösa vår ungdom och kraft för sina egna syften.
då vår tid, vårt humör och företagsamhet skola tagas i anspråk för våra egna problem och icke for Indiens.
Om den äldre generationen vill slåss, kommer ungdomen icke att stödja den.
ty den vill icke bortslösas på slagfälten.
I den övertygelsen stå vi eniga.
Vår lösen är icke: befria Indien från England,utan befria England från Indien!
M a r g a r e t a B o v i ng.
- Amerikanska Röda Korset skic- den outtröttliga förståelse, med vil- kade henne till Salonikifronten där ken hon tagit sig an människorna.
hon i flera månader arbetade vid Hon brydde sig om att försöka fältsjukhusen under de påfrestan- förstå soldaterna på Balkan, de de förhållanden som mötte all kri- unga studenterna, så olika Forts å sid. 4. gets sjukvård.
Några sidor mörk
Vi Unga ha ordet O m B r o t t oc Forts. fr. sid. 1 beskrivet.
Han tycker riktigt myc- Professor Kinbergs föreliggande ket om fadern, men så outhärdligt arbete har kommit att omfatta kri- det är med hans vänliga frågor minalitetsproblemet i så gott som ung med vär- och skämt.
Så generad man kän- hela dess omfattning.
Det var vid arbetets början icke meningen, att dighet av ordningsman i Mallow- ner sig och otacksam.
Fadern dun- det skulle bliva så omfattande.
kar honom så vänligt i ryggen och hurst pojkskola, Roger Woodley.
är inte snål på fickpengar, men han, Författaren avsåg ursprungligen blott att verkställa en undersök- Den andre, Kostja Rjabtsev, en känner sig själv tvungen i pojkens ning överå tgärder att förekomma stark och sträv rysk femtonåring, sällskap.
Med en obeskrivlig ta- bestraffning av sinnessjuka.
Han sysselsatt med att knoga sig ige- fatthet spela de båda sina rol- fann därvid emellertid, säger han i förordet till det föreliggande ar- nom en rysk folkskola med nyin- ler som rörande far och son.
betet, att frågan om de sinnes- fän Daltonsystem.
När man sedan förälskar sig, sjukas och abnormas straffrätts- ställning utgjorde en av de Det finns sålunda inte så många blir värmd och bränd av den öm- liga brännpunkter där brottslighetspro- likheter i språk, ton och omgiv- hetens gnista, som föreföll så dyr- blemets alla huvudstrålar löpte ning omkring hjältarna i Ognjeffs har i skolans kyliga luft, när det samman, och han fann dessutom, och van Drutens skol- och ung- blir fel och förfärligt, då är man att brottslighetsproblemen överhu- domsskildringar.
Men problemen ju vanärad och övergiven för hela vudtaget voro medicinska frågor äro de desamma ma, som de båda poj- livet - var finns då fotfäste för i långt större utsträckning än han först föreställt sig.
Författaren för- karna streta med, sträva så att en ny start.
Ingen människa att anleddes härav att i stället ge en man tycker-sig höra hur det kna- tala med, ingen klarhet, bara framställning av hela kriminalitets- kar i unga hjärnor och nävar.
skamset grubbel och vilsna käns- problemet i dess viktigaste nutida aspekter.
Dessa författarens upp- lor.
lysningar om arbetets tillkomst äro Mallowhurst är egentligen ett synnerligen intressanta och öppna förfärligt ställe.
Stelt och surt, med Roger Woodley finner sig nog kala väggar, oförvitligt känslo- och tillrätta och blir en präktig man rida perspektiv beträffande krimi- förståndslösa Lirare och ett lagom liksom han är en nätt och präk- nalitetsproblemets framtida öde.
dande vågar, medeltida trots fördo för närvarande om omar på områ- rå- översitteri från de stora mot de tig pojke trots dikter och miss- Man små.
Små osäkra stackare.
Det t i g.
Men vad det är synd att det i fråga, kanske hoppas, att samhället dock till sist skall, är så fritt från hemkänsla att till hans visdom måste köpas så dyrt, även liksom författaren redan gjort det, och med de små tebjudningar för alldeles i onödant iii priset av en ordningsmännen och de äldre e klas- förfrusen ungdom.
relegering och serna, som lärarfruarna pliktskyldi- krossade framtidsdrömmar.
äro skapliga frågor i långt större ut- utsträckning än man förut trott gast anordna, och där det ju både Också Kostja Rjabtsev trevar lering, värdinna finns bli kalla och prövostunder hemlik möb- för bland gåtor och tränger sig fram det och att man icke kan fortsätta genom både besvärligt och för- att.
som hittills i stort sett skett, ett enbart både värdfolk och gäster.
argligt arbete.
Men den ryska sko- III.
T Y A pojkar.
brunhårig engelsman h Straff Lärda vara en a v d e viktigaste även bland lekmännen.
Boken sik- psykologiska, faktorer, vilka avhål- tar ju.
såsom utgiven på bokför- la människor från att begå brott.
laget N a t u r o c h k u l t u r.
ock- si på e n sådan läsekrets.
Det DEN POSITIVA SKOLANS IDEER är förresten att hoppas an denna skall bli mycket stor.
så utom- Redan på slutet av 1870-talet ordentligt allmänbildande som des- bildades (först i Italien) en kri- sa a k t u e l l a k r i m i n a l i t e t s - SKILLNAD undersökningar över frågan abnormitet m.m. om samhället vidkännas påföljder, om och samhällets begår sådana övertrödelser och psykopati av Författaren riktar sig med skar- kallas brott.
Det är bara det, att pa mot den klassiska rättsdoktri- man inom juridiken envisas att verklighetsfrämmande och kalla den m a dags påföljden, d. nens skolastiska inriktning i en tid som v. s. den som drabbar en » normal » vår då man eljest i största möj- brottsling, för straff, medan man finna att kriminalitetsproblemen mänskliga institutioner på kunskap rättsligt problem.
I denna påkostande luft välkänd lan ar rörligare och mänskligare, från många engelska skolhistorier, det finns flickor i den och om är det nu meningen att de unga också de flesta av lärarna ha ii.
blivande männen skola blomstra rares fel att missförstå, så låta och utveckla sina gåvor och under de i alla fall på något ryskt bul- den summariska vägledning som lersamt vis tala vid sig.
Fastän bjuds, finna rätta vägar att vandra.
tonen nog kan vara frän, ha de I ordningsmännens rum sitta fyra tillsammans och låta klasslä- rarens hemliv och andra gåtfulla frågor spelas ut i respektlösa re- pliker.
Kvinnan.
Allt som är kvickt och fräckt och allvarsamt i den BROTTSLIGHETSPROBLEMEN I STOR UTSTRÄCKNING MEDI- CINSKA FRÅGOR Vad som stått och an i dag står hindrande i vägen for en ratio- naliserad behandling av brottslin- ändå tillfällen att visa sitt var- gen.
är d o c k i c k e så mycket en medeltida uppfattning eller medel- ma hjärta.
tida fördomar hos den stora breda, relativt indifferenta, allmänheten.
Kostja är kommunist och har alltså inte bara sina egna utan Det intensivaste motståndet har också samhällets problem i aktua- Iiserad form framför sic.
Han vill sexuella frågan.
För några är det leva värdigt sin övertygelse.
inga hemlighetsfullt, föraktligt enkelt borgarfasoner.
Ingen underkastel- Inte någon dans och flirt i privata livet.
Men han kan det för man andra.
vis inför Erfarenheter?
varandra.
Visst Bevare är se.
väl - män.
Men man vill veta.
inte låta bli att reta och krama Och fråga.
Och får aldrig ordent- flickorna nar han kommer åt.
Han kan inte sova och skäms över tan- ligt svar.
karna som han tänker och en kort- Skol llovet, när Roger Woodley varig förbindelse, av nyfikenhet far hem till sin far och faster i och misstag .med systern till en London, är ganska förtjusande av kamraterna, gör honom utom seg av vämjelse och ånger.
Forts. fr. sid. 3. nes egna, Läkarna och sjukskö- H a n är lika hjälplös som Roger terskorna som han hade under sig Woodley, när det gäller att finna i arbetet.
Om motivet till hennes insatser en väg, där verkligheten stämmer verkligen var önskan att visa vad överens med vad han tänkt sig en kvinna kan duga till, må man som det rätta.
säga att hon givit sina unga kol- leger ett handtag.
Att de manliga Med sin nästan pojkaktigt kärva läkarna stodo henne emot har och stil och den rörande bild av väl.
var, fick inte hindra.
Men troligare uppfostrade eller ohängda, men är väl för att beträngda det var ett varmt mot livets försåt manligt fäktan- tresse människor i allmänhet, som drev henne.
Det de skolpojkar, tyckas de båda böc- intrycket får man i varje fall all- kerna skrivna direkt ur en levan- deles bestämt av ett personligt de erfarenhet.
De äro roliga och sammanträffande med den livliga, underhållande och ge en hel del vänliga och av allting intresserade att tänka på doktorn.
oss in- Casan.
-- C.
H. lighetens orsaker utan så gott som uteslutande den brottsliga hand.
lingen enbart.
Strafflagarna sys- selsätta sig nämligen i första rum- met med att straffbelägga h a n d.
l i n g a r av visst slag.
Beträffan- de brottslingens psykologiska kri- terier, hans subjektiva egenskaper, nöjer sig juridiken med att fast- s stäl lla, att en på visst sätt karak- täriserad » brottslig vilja » skall h a ' örefunnits för att tillräknelighet skall föreligga o vara straffbar.
E ska strafflag föreligger räknelighet; a m brottets begående bruk Är förståndets bruk h e I t upphävt, hävt, föreligger otillräknelighet en tilltalad person endast berövad » förståndets falla bruk » d. v. S. hade han så att säga n å g o t för.
stånd vid handlingens begående, inträder minskod tillräknelighet och föjler minskat straff.
Andra strafflagar utforma tillräknelighets- begreppet på något alika sätt än det svenska, men utmärkande for dem alla är, att individens straff.
rättsliga ansvarighet ytterst grun- das på den moraliska ansvarig.
heten och på dogmen am män- niskans fria vilja.
Till sin individu- ella verkan skall vidare enligt dok- trinen straffet, genom att tillfoga den brottsliga individen ett ont.
betaga honom lusten an vidare begå bottsliga gärningar, medan strafflagen till sin allmänpreven- tiva verkan skall vara framför- abnorm förbrytare enligt interne- om verkligheten och hyser en all- ringslagen för s k y d d s å t g ä r d.
män misstro till föregivet vetande, Professor Kinberg påvisar att m- på a manna begrepp utan dan nu, tack vare åtskilliga re- empiriskt grundat på underlag.
all Det är ju, former i vår strafflag, såsom just framhåller han en samhällsange- interneringslagen, lagen om tvångs- lägenhet av allra största vikt uppfostran, villkorlig dom, m.
fl., att finna de bästa möjliga bote- gränsen mellan begreppet straff medel mot brottsligheten.
Men och begreppet skyddsåtgärd är så detta är otänkbart så vitt man utsuddad.
att det icke ens inom icke grundligt och enligt natur- nu gällande straffrättssystem är vetenskapliga arbetsmetoder söker lämpligt upprätthålla någon prin- utforska brottslighetens orsaker cipiell skillnad mellan dessa be.
under iakttagande och samlande grepp.
Och för en naturvetenskap av studiematerial angående brotts- lig kriminologisk uppfattning är lingar deras inre personliga be.
d e t en naturlig konsekvens att sam- skaffenhet o c h e yttre omstän- hällets åtgärder mot brottslighe- diaheter, under vilka de begått ten måste vara av principiellt sam- brott.
ma art och karaktär.
praktisk ut- Det staffrättsliga ansvarighets- formade som d e alla böra vara begreppet får också en dräpan- med hänsyn å ena sidan.
till de kritik.
Detta begrepp vilar på hällets intresse av skydd och, å Principen om den fria viljan.
Vilje- den andra, den brottsliga indivi- problemet hör, framhåller författa dens beskaffenhet, särskilt hans ren, till de problem, som i rent ve- farlighet.
tenskaplig diskussion icke längre Men, den brottsliga individens behöver behandlas.
Inom den ve- intresse av frihet, invänder någon!
tenskapliga (här lika med den na- Ja, här är just, och det medger turvetenskapliga) diskussionen ar även författaren, e n centralt och tanken att ett fysiskt skeende, d. utomordentligt svårt problem.
det.
v. s. en människas handling, skulle ta: hur man skall kunna förena kunna frambringas ar någonting individens frihetskrav med sam- enbart psykiskt (den fria viljan) hällets krav på effektivt skydd » fullkomligt fantastisk ».
Denna å- mat samhällsfarliga individer.
En- skådning, indeterminismen, fortle- ligt den positiva skolan böra näm- ver emellertid inom den juridiska ligen påföljderna av brottsliga världen, och författaren har där- handlingar rättsreaktionen mot för ansett det av nöden att gan.
brott, i regel i c k e v i d själva ska utförligt behandla detta pro- domens fällande bestämmas till ti- blem Nå, det hade varit av nöden den utan göras inom vida gränser med tanke på eventuella läsare svävande.
Rättsreaktionen skulle den sam-
Brott oc h Straff D U DUGER På den tiden, då vi ännu läste katekes grimsfärd.
Boken intresserade mig.
Men med att ha funnit något, som förefaller mig ju anpassas efter framför allt den har snart märkt a n om över- brottsliga individens farlighet.
Men huvudtaget tanken på de rättsliga i skolan och därför arbetade med att för en gång, när jag satt och läste den, som absolut sanning om jag ej tror på barn söka klargöra alla möjliga svår- tyckte jag, att jag i alla händelser inte sanningssinnet hos mina medmänniskor.
fattliga religiösa begrepp, kastade en kam- hade råd att läsa den just då.
D e var Det kan inte göra mig så värst glad att landet kan den först senare under fruktan för att b l i undersökt och verkställigheten närmare bestäm.
förklarad sinnessjuk eller abnorm rat skämtsamt fram frågan: » Vet du.
j u så mycke annat som väntade på ha blivit övertygad om, att nationerna mas av straffverkställighetsmyn- varit det rom stått mest skräm.
vad synd är för något.
Och eftersom mig, och Heliga Birgittas pilgrimsfärd måste avrusta, om jag inte trar, att detta Mot denna tanke mande.
Därför är det också, inom jag inte visste, vilket kvickt svar på frågan hörde ändå t i l l det förgångna.
Men in- a gång kan bli världens övertygelse.
digheterna.
ställa juristerna upp sina mest all- parentes sagt.
i allmänhet omöj- hon åsyftade, fortsatte hon: Synd är nan jag lade bort boken, hann jag Motsatsinställningen är fel, både när varliga och mest berättigade be- ligt för försvarsadvokaten an bi- allt det som är roligt ».
Jag erinrar mig, få ögonen på ett ord, som kom mig vi i grymhet mönstra ut en människa som tänkligheter.
Det blir väl sanno- draga till att en för brott til talad att fru Wägner en gång berättade i Tide- att känna, att historien angick mig, hur oduglig och ställa henne nadanför männi- likt angående detta och liknande blir undersökt angående sinnesbe- mera praktiska spörsmål som d e skaffenheten.
Det anses nämligen varvet, att hon fastnat för samma fråga en långt tillbaka i tiden den än låg.
Där skogemenskapen och när vi i högmod olika meningsriktningarna.
den ju att försvarsadvokaten icke får yr- kväll, då hon inte kunde somna, och att stod: » Ingenting är ditt utom den låga, ställa oss själva eller en klass ovanför de ridiska och den naturvetenskap- ka eller föranleda sidan under- det enda svar hon den gången kunde som brinner i din egen själ.
et måtte övriga och tro oss ingenting gemensamt liga, komma att i en närmare fram- sökning mot den tilltalades egen komma fram till, var detta: synd är vara min längtan efter att uträtta något, ha med dem .. Motsatsinställningen sta- tid drabba samman.
önskan.
Och denne önskar det sällan även i mycket uppenbara skilsmässa.
Jag begrep inte ordet riktigt, inte något glänsande, men något, som ska- terna emellan är fel och motsatsinställ- ningen individerna emellan.
Om stater- STRAFFRÄTTENS ALLMÄNT fall.
Han vill hellre » veta vad han men jag begrep, att det fanns en mening par människolycka.
i ordet, och därför fick jag lust att begripa Lågan i själen var det enda na vågade avrusta, skulle väldiga sum- FÖREBYGGANDE VERKNINGAR har att räkna med. » det.
Det fastnade i minnet.
Därifrån har vi fick att klara tillvaron med, det enda mor frigöras för andra ändamål.
Om En fråga, som också, vållar ju det sedan dykt upp d i och då, framkallat som duger att klara tillvaron med.
Och individerna vågade avrusta gentemot var- HYGIENISKA ÖNSKEMÅL risterna mycket bekymmer, är frå- av något, som mött mig i livet.
Jag ändå nänns vi att ta ifrån varandra detta andra, så skulle stora förråd av själslig gan om straffrä tens allmänpreven Professor Kinberg framställer i har gång på gång fått du belyst när jag enda.
Hänförelse och offervilja inför en kraft frigöras till samarbete.
Och här tiva verkningar.
Även här reses från rättsdoktrinen ett intensivt sitt arbete icke blott önskemål på hört hur människor talat om människor uppgift det förutsätter j u att jag tror, tycker jag att psykologien kommer oss motstånd mot konsekvenserna av lång sikt beträffande kriminalitets.
och sett, hur människor behandlat män- att jag har en uppgift att fylla och att till hjälp.
vi gå omkring mer eller min- den naturvetenskapliga skolans problemet.
kommer även uppfattning.
Om påföljden avbrott med åtskilliga förslag till mera niskor.
Jag är inte säker på att det är jag kan fylla d a.
Men hur ofta sätter dre djupt maskerade Vi ha vant oss att icke längre skall grundas på in nara liggande reformer i vårt gäl- fru Wägners mening, jag kommit att lägga inte en människa in all sin energi på dölja vårt verkliga ansikte.
Så ha vi dividens moraliska ansvarighet och gällande straffrättssystem.
Av in.
in i hennes ord, men säkert är, att ords att bevisa, att den andra ingenting duger lärt oss att ta varandra för vad vi se blivit levande för mig.
Jag har acceptera till, att hon är oanvändbar.
Ibland är det ut att vara.
Bra fort ha vi lärt oss är därvid del hygieniska ett barn det gäller, ibland är det fråga att människor hör till de djur, som är ett straff.
med uti straffet nödvän- borde kunna vinna beaktan de den let.
Synd är skilsmässa.
Det är först i vår jag kommit att om vuxna I början reagerar jag säkert farliga.
Psykologien skall lära oss att ta digtvis inneboende moment av ve- dag i dag är.
Såsom t. ex. önske dergällning, moraliskt ogillande m. målet att fångarna skulle få äta läsa Heidenstams Heliga Birgittas pil- emot detta.
Jag känner, att det är livet varann för vad vi är.
ag tycker, att det gäller.
Men varar trycket för länge, den håller pi att tillverka en massa m., hur skall då den allmänt av.
på porslin, om än aldrig så enkelt, skräckande verkan, som nu anses I stället för på bleckkärl.
Och är det för hårt, så kan det också hända, gudfaderglasögon åt oss.
Gud Faders eget vara en av straffets viktigaste upp.
att födan skall innehålla icke blott att jag accepterar domen.
Människorna ha sätt att se kan vi kanske ändå inte gifter.
kunna upprätthållas?
Här.
kalorier Utan också vara en smula äntligen fått mig att begripa, vad de lära oss.
Men bra mycket skall klarna emot kan naturligtvis först och omväxlande och aptitlig.
Den länge strävat efter att lära mig: att för oss.
Det skulle ta bort vår skräck.
främst invändas.
att man varken tycks nu vara enbart kokt.
aldrig jag är oduglig.
Men när jag vet detta, Ty där vi börja förstå, där viker skräcken.
kan eller bör klamra sig fast vid stekt.
Även framhälles önskemål MOTTO: en spekulativ d o g m, sidan som angående längre promenadtid för varför skall jag då fortsätta att leva?
Jag Vi människor kan handla orättfärdigt, men tesen om människans fria vilja, cellfångar under företa halvåret.
Individens problem världens är i alla fall ställd utanför.
Jag blir vi kan inte stanna kvar i orättfärdig- av det skälet att den är prak- Dessa få nu blott e n h a l v t i m - problem.
passiv och jag blir en sämre människa.
heten.
D a kan aldrig bli vår livsluft.
Vi tiskt lämpad att förmå samhällets m e om dagen vistas i fria luften.
Ju starkare man känner sig förenad med måste få tro på den tanke, som rektor medlemmar att avstå från sam.
Även i gällande straffsystem bor- sitt släkte, ju starkare blir ansvarskäns- Hermelin uttalade i sitt föredrag om Mac hällsfarliga (brottsliga) gärningar.
de man kunna genomföra.
eller lan, ju mera känslan av samhörighet för- Donald: » I längden står inte människorna Tesen om den fria viljan bör och söka i görligaste mån genomföra.
måste naturligtvis av juristen såväl den princ pen att brott lingen icke svagas, ju mindre blir ansvarskänslan.
ut med orättfärdigheten ».
Det är också Senaste numret innehåller: som a v naturvetenskapsmannen bör m e d f ö r s ä m r a d h ä l s a Frödings » Fredlös », som knyter handen den tanken, som ligger uttryckt i det prövas vill sin sanningshalt i och släppas ut ur fängelset.
Så längt Den standardiserade människan.
i bitterhet över att vara utestängd från citat, varmed jag ber att få sluta mitt för sig utan sidoblickar på be- ha vi väl ändå hunnit i ett människogemenskapen och mumlar: anförande: farade olägliga konsekvenser.
Men a I I m ä n t erkännande a v det Vildarna vårt föredöme.
oavsett detta är, enligt professor kroppsligas inflytande på den stac » Det gör väl detsamma.
» Du t ä r i mig som elden tär i järnet.
Kinbergs mening.
juristens farhå- kars själen, där ju moral och fri Indiens renässans.
En föds och föröds, tills en dör. » gor ogrundade.
Straffets avskräc- vilja ha sitt säte.
Du vilar icke förrän jag är utan slagg.
Vad mottaga och utsända vi via kande verkan kan knappast ex- Professor Kinbergs bok kan re- (Du zehrst an mir, wie Glut an Eisen perimentellt eller enl gt andra me- kommenderas till läsning icke blott vår själs trådlösa.
är ett exempel på, hur den kan känna toder uppmätas.
Naturligtvis kan av dem.
som ha speciellt intresse zehrt, Hur vi skapa vår framtid.
det, som vet sig utestängd överallt.
denna version icke heller för- för kriminologiska problem.
Den Du ruhst nicht, bislch schlackenlos ver- Jag kan bli utmönstrad som oduglig nekas.
Frågan är blott, o m icke innehåller djupsinniga utredning- E n ropande röst.
klärt.)
d e obestämda påföljder av brotts.
ar om samhällets ratt gentemot därför att jag är alltför obegåvad.
Men E n skolgosses historia.
liga gärningar sådana den naturve- individen och individens krav på det kan ockra gälla en moralisk förkastel- Anna Israelson.
tenskapliga skolan tanker sig dem respekt frän samhällets rida.
Pro- Vad världskriget kostat.
sedom.
Jag kan ta emot förebråelser, det utan principiell åtskillnad mellan blemet om staten alltså.
Utred- Raya Yoga koncentration.
me- kan vara enbart livsbefrämjande.
Men straff och andra åtgärder till sam- ningen om viljeproblemet är också betyder människors dom över mig, att hällets skydd och till förbättring av som ovan påpekats, av intresse ditation, kontemplation.
brottslingen, skola komma att ver- långt utöver kriminologin.
liksom jag är usel, att jag är omöjlig i det ka minst lika avskräckande, som framställningen av d e naturveten- • mänskliga samarbetet, då reser jag mig Drick d e på förhand i strafflagen skapliga arbetsmetoderna i mot- emot detta.
fixerade straff, vilka nu gälla.
Pro- satsförhållande till den spekulativa Vi måste få tro, att vi var och a fessor Kinberg påstår detta med filosofiens och juridikens metoder, Lösnummer 65 öre.
Pren.
6:50 per år.
kan användas till något.
Det är ett livs- Vårt lands enda na- bestämdhet.
Jag undrar, om äro av största intresse för en och iska vatten villkor.
Men lika nödvändigt är det att turligt alkal man inte kan gå ett steg läng- var som önskar fördjupa sin all.
Exp.
Villagat.
17 Sthlm.
mänbildning.
re.
Den som haft tillfälle att vara få tro på varandra.
Det är föga glädje Rut h S t i ern s t e dt.
försvarsadvokat för brottslingar då denna farlighet icke gärna kan följderna varit levande för brotts- i Han byggas på på tesen om den fria vil- tresse ö en Qu o V a d i s - -- Ram lösa
ÄNDAMÅLET HELGAR FORMEN glasföremål verkar mystiskt själv- lysande - tills man upptäcker a n elektriskt Ijus inmonterats inuti de svarta ställningarna, som bara släpper fram en svag stråle under vart glas.
PA detta sätt kommer var form till sin rätt, så som an.
nars sällan är faller med det ofär- gade ädelglaset.
V äntsalar ä Är det någon som minns tavlan » Vänt- salen » av I N Arosenius?
Själv blir jag på något vis obeskrivlig i anden och skrattmusklerna var gång Vi skynda igenom d e många små bodarna - genom kaffehus, hotellhall och térum térummet hållet i de läckraste färger - gol- vet som ett rutat schackbräde i lila, silvergrå och ljusblå linole- um (en utomordentligt vacker an.
vändning av den oftast så tråkiga linoleumen!)
--.
en bar I polerad » saklighet » ett expresscafé med knallröda läderpuffar ut till den stora terassen går jazzmusiken smattrar och turister och hemma- varande semesterfirare sakta svän- ga om i sommarens lössläppta bro kighet och - hetta!
- jag minns denna försynta och urdråpliga återvinning av en svensk väntsal.
Och själv som vet, hur det är bara jag många gånger jag måst gå utanför dörren för att få mysa ut det glada löje, a m fyller ens bröst i vänt salarna på alla dessa - våra fredligaste bibanor.
- vidare i texten nödvändiggör vi i samma andetag en klassificering Det finns nämligen mycket som löper samman med väntsalsbegreppet.
Väntsalarna äro ju Forts. fr. sid. 1 Den snabba industrialisering.
Där nedanför ligger det ena först och främst, de fattiga folködenas sista oas, före avresan.
Här har stora - V a d Werkbund egentligen vill?
gen, det är professor Frank SOm syster snyftat under skrattet, före lav- det är inte så lätt att säga talar, har ställt oss framför helt glashuset efter det andra under resan till Chicago Här har drängen i i ord.
Werkbund vill verka som nya problem och uppgifter.
Be- akacior och kastanjer.
En rese- rumsinteriörer-metallut- Jonsbol spottat snus i skymningen innan en inspirerande och kontrollerande tänk, att framställningsmetoderna byrå Gå vi jong - Ja.
få Värnamotåget kom a h förde bort honom från denna trakt med dess hökkfärdiga flec- ker, Och här har Malena suttit tåligt väntade i n tågen var torgdag i trettio år, tills hon till slut blev så hemmastadd att hon helt familjärt gick in och drack ur karaffinen i andra klass Det dröjde femton år innan hon beslutade sig, men en dag skedde det i alla fall.
Den döve och närsynte greven på Råtuna, som sitter därinne ibland, tror hod är en anställd, som fyller på karaffinerna.
insats i det aktuella arbetarlivet.
Den vill starta ett nytt formspråk.
I bodar och bostäder i annonser och affischer - i maskiner och och mekanismer - i spårvagnar fabriker och utställningar.
Ett fö- remåls skönhet ligger i dess abso- luta ändamålsenlighet.
Att för samma kostnader tillverka sa bra och så ändamålsenliga saker som möjligt är dess mål.
- Nej, Werk- bund har inget med konst an skaf- fa .., I mörka höstdagar under älgjaktstiden ha män och gubbar av skogsvak- tartyp, med spräckliga hönsfjädrar i hat- tarna, sitta här och leka tyrolare, medan regnet skvalat utanför och luften härinne mycket i väntsalarna, och alla de gånger de gett mig skydd i hemlösa december- dagar kan jag inte räkna Jag har lärt mig älska väntsalarna.
Det låter underligt, men de ha hjälpt mig över mycket och fått en allt pregnantare doft av instängt lärt mig mycket.
förgasat brännvin.
Remingtonkolvarna har ' ' ' ' ' dunkat i golvet, markerande de traditio- nella jakthistoriernas pöänger - tills tåget Senast i går var jag inne på en vänt- äntligen dånat in och väntsalen har blivit sal, drack vatten a h såg på kartor.
Tu.
tom och dörrarna ha ställt sig öppna för ristföreningen har Närke i år,- » vill lära svenskarna kännä sitt land ».
att vädra.
o, ni höstdagar på ödsliga väntsalar se- jag har kunnat det där nu i många dan tåget gått.I Man sturerar turistföre- år.
Det har blivit mig kärt, det är ningens karta.
Man drar med pekfingret - inte kvasifosterländskt, men på samma över Norrlands floder till Sylfjällets höjd.
sätt som plakatet inunder, med utdrag Man reser för sig själv härinne en ur jaktstadgan, och mul- och klövsjukepla- stor, underlig resa, som ingen rest katet.
Tingers sällsamhet i vårt medve- - - och telegrafen pickar därinne på expeditio- men, och stinsen hostar.
I sådana dagar finna vi ofta en annan väntsalstyp där inne: P o j k e n som a l d r i g får åka bort.Hans trätofflor eka i den stora väntsalens larmande ödslig- het.
Han ser på kartorna, plakaten, läser » hästens bön » och » upp svenska män och kvinnor till kamp mot rusdryckerna » Han lär sig så småningom allt det där, det stannar i minnet, det han lärde här i väntans nysta privatskola.
Så har den tomma väntsalen också m uppfostrande betydelse.
Jag för min del lärde mig - tande, kan v i kalla det så?
I andra klass väntsal vädjar man på annat sätt.
En tavla över stora Sjöfallet, Lappland: en stelnad stumfilm, » Reis i Norge » och midnattsolen stiger dun- kelröd upp från en affich, jag tror av - Louis Moe.
På ett härligt franskt plakat med ett f r å n från det sköna Haute- Loire ropa färgerna ut: » Chemins de l a du Midi » och tredjeklassarna som titta in undra vad det betyder, - de som nu överhuvudtaget undra.
Harm.
ha ändrat sig betydligt mera under de sista 200 åren in vad de gjort under de föregående 4.000 d. v. s. ungefär under hela vir histo- ria.
Det är en jämförelsevis kort tid mellan flygplanet och postdili.
gensen.
Vi leva i ett helt annat tempo nuförtiden.
Vi ha den snabba förbindelsen med hela värl- den och vetskapen om vad som händer överallt.
Därför är det också naturligt att våra dagars föremål få en viss storlinjig en- hetlighet.
Men med en enhetlig grundåskådning som fast mark, kan och bör karatäristiska olik- heter utveckla sig.
vi få bara inte fastslå en bestämd stil - man kan inte sätta upp program eller skriva recept för ständiga tider - utan med de gemensamma rikt- linjer som tiden kräver måste vi alltid och oavbrutet arbeta vidare.
Bara en grundsats förblir oför- änderlig, varenda liten sak måste göras så bra som bara är möj- ligt, » Ein jedes Ding soll so gut gemacht werden, wie es gemacht werden kann ».
Och man kan med glädje kon- statera att denna grundprincip var - ställning köksattiraljer -- blom- sterhandel.
Allt i glas, infattat i smala silverrör - det är som om hela utställningen vore av glas ett jätteöga.
Det är symboliskt: lnga gömslen för gammalt skräp inget smussel ... Bara ett gemytligt » Weinhaus » med wiensk » Heuriger » har gömt sig bakom tjocka trämurar.
är det ett tillfälle att musiken just stäm- mer M a n Weiss wohl Warum » - - - - I samband med Werkbundsut- ställningens öppnande höll profes- sor Frank ett föredrag över am- net: vad är modernt.
Föredraget som väckte stort uppseende i fack- kretsar och stor begejstring var ungefär av följande innehåll: » Vad är modernt ?Begreppen änd.
ra sig; det som vi förr försvarade sum modernt, sätta vi nu upp som avskräckande exempel.
1800talet medförde stilkopiering - den bor- gerliga kulturen utbredde sig ever stora delar av världen, den använ- de den gamla maktens kännetec- ken från hov, slott och kyrkor som symbol och förde det ad ab- surdum.
Nu sedan 40 år kan gällande på utstaningen.
en jät- äntligen något nytt få uppstå.
Nu tehall beklädd med löst I veckad vit musslin silade det starka försöker man reformera, men vill solljuset som genom filtrering därvid forma allting efter ett en- behagligt dämpat.
I höga mont- hetligt system.
Den ene möblerar i rer bestående helt av glas med Sheratonstil den andre i Ju.
smala silvriga metallkanter har gendstil den tredje med stålrör man gripit ögonblicksbilder ur en möbler.
Men allt detta är inte människas liv - på samma sätt modernt.
M o d e r n t är att anpas- som en skicklig fotograf förstorar sa sig efter det som v i r tid er- en detalj och låter den växa till bjuder.
Men allt det låter sig inte en dekorativ enhet.
En monter vi- tvingas in i ett enda system.
Man sar en hel reseutrustning och kun- bör alltså blanda gammalt och de t. ex. ha till motto: » Semestern nytt.
- Vår tid är högst patetisk.
har börjat ».
Den stora härli a Att försöka att förenkla allt kappsäcken öppnar sitt gap att vilja gestalta allting enhet igt att uppsluka de föremål som ligga är patetiskt.
Exempel: det flata färdiga, nypessade och tadellösa.
taket.
Man använder det som en Att alla sakerna plaiden, skor- modern symbol.
Det är uttryck för na.
reskostymen och t. o. m. res- ett Icke-metafysiskt skapande (det lektyren harmoniera i en och sam- gamla gaveltaket gömde hemlig- ma färg som kappsäcken är heter var mystikens hemvist.)
skyltningens raffinemang.
Nästa Eller den framspringande betong- monter: » Hemma hos sig », sedan plattan Den användes för att visa man kastat av sig arbetsrocken att man kan göra något kontors- eller Ahladito: Ett par som förut ej var möjligt.
Men detta förtjusande pyjamas mitt emellan bör inte vara nödtvunget.
Inte en teagown och strandbaddress (obs.
lag eller regel.
inte för att bada i!)
Den ena är Vilken väg skall alltså den mo- allvarlig och madonnalik i svart derna konsten gå?
Inget svar, och vitt den andra täck och ingen regel.
Ett system gör putslustig i de lättaste, ljusaste pa.
fantasien trång - det har säkert alltefter kynne och sin yttre framgång men mo- stellfärger lynne.
.. Små låga pallar grup- d e r n t är det inte.
E n m o d e r n pera sig om en praktisk » dyscha ».
stil i gammal bemärkelse är inte svart längre modernt - utan en l e v a n - v i komma in i ett rum med fan- d e stil, d. v. s. avlyssnande och an- från golv till tak tastiska Ijusskiftningar i de ädla.
passande sig efter tidens krav. » ste former.
Det är glas.
L o b m e- Elsa Björkman.
y e r s världsberömda glas.
Varje Goldshmidt.
- - - i ä - - - - - för - - - - numera - - - - -
