# ID: svediakorp-per3492
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,299
# sentences: 403
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 30:1930 Inmalningstvångets resultat kommente- ras i vår lrdande artikel under rubriken O beve k l i g a f a k t a.
Dr. A d a N i l s s o n skriver om nor- ska läkarföreningens nyligen gjorda, be- tydelsefulla uttalande i fråga om straff for fosterfördrivning med anledning av d a i år av läkarkommitén framlagda för- slaget D e n f i n l ä n d s k a k r i s e n har för- anlett två mycket belysande uttalanden trin ett par av Tidevarvets läsare i Fin.
land, im T i l m a H a i n a r i, Helsing- fors, a h signaturen Observer.
Nykterhetsrörel l sens den frivilliga nykterhetsrörel- dess förmåga an utforma nya se- sens mönstring vid svenska god.
der.
Upplysning och undervisning templarnas årsmöte i Stockholm äro värdefulla tillgångar.
Likaså -.
hänt?
Som protest mot hans uteslut- då kamraten mr.
Beckett den stora guldspiran från talmannens bord, för att bära bon den.
I sin senare framförda ursäkt förklarade han att det varit över.
ilning.
E n liten maktlös protest mot det rådande mäktiga syste- mets synbol.
T y vad var lättare än a n också besluta mr.
Becketts suspendering.
Under tiden röva Lappomännen i Finland hela människor.
Det mest ' uppmärksammade tilltaget var tillfångatagandet av Tammer.
fors borgmästare Hakkila, som dock efter någon tid släpptes lös igen.
Med blånader efter slag och en upphävd dödsdom över sin hu.
vud.
I norska Arbeiderbladet uttalas en förmodan om att detta skulle vara hämnden.
för att Hakkila ny- ligen i en intervju med danska Socialdemokraten yttrade, an Lap- porörelsens bakgrund var önskan an slå en slag mot demokratien Hur rom helst.
Kampen för idea- len tar sig egendomliga uttryck.
V e c k o v a k t e n. ning rövade Alltid hittar man något nytt, fast man trodde d e skulle vara sig likt.
En par kvällar under d a föregåen- de veckan var Oktorpsgården förvandlad till konsertsal.
Smala gröna bänkar voro ställda tvärsöver kullerstensgårdm och ut- efter väggarna i portlidret och på förstu- bron stod operasångare Nils Svanfeldt f allmogedräkt och sjöng svenska vallåtar a h andra visor från hundratals år till.
håll men slogs ut i sista voteringen baka.
och sprängningen kom till stånd.
Nu ligger Oktorpsgården inbäddad i grönska fast man inne på gården ser Det lydde: mes byggnadernas gamla ekväggar, halm- » Partiet vill oavlåtligt fullfölja taken och de vita skorstenarna.
Ett par arbetet för allmän folknykterhet, yviga riddarsporrestånd med porslinsblå verka för att statsmakterna kraf- blommor stå innanför det grå spjälstaket, tigare än hittills understödja upp där sångaren hängt sin höga hatt Der är alldeles tyst omkring och alldeles fjär- lysningsarbetet rörande rusdryck- ran från Stockholm.
ernas skadliga verkningar, befor.
De enkla vallåtarna med sina korthugg- dra nykterhet i folksed och upp na ord och få toner äro emellertid fulla fattning.
med effektiva medel be- av dramatiskt liv.
Sj a äl älvrannsak sak an och den därpå följande interna tionella kongressen har väckt väl- förtjänt intresse.
Bland mängden av frågor, från rörelsens stallning De a f f ä r s a n s t ä l l d a s arbets- till pacifismen, till ordensväsendets dag, intervju med fröken Kerstin berättigande.
den internationella H e s s e l g r e n om Internationella Ar- organisationen och kampen mot betskonferensen i Geneve.
smugglingen var kanske det på det svenska mötet skymtande av- ståndstagandet från förbudet som har nykterhetsrörelsens mål och under- strykandet av den inifrån växande Det politiska temperamentet personliga övertygelsens betydelse Nallar över litet varstans.
det mest uppseendeväckande.
I engelska underhuset förekom Sitt klaraste uttryck fick denna för några dagar sedan en upp träde, som kortade de två leda.
tankegång i rektor J a l m a r Fu- möterna Fenner Brockway och r u s k o g s uppmärksammade mo- Beckett uteslutning från förhand- tion om godtemlarordens nyda- ning.
Motionären påpekade, bland lingarna möjligen ända till parla- många andra punkter att ordens mentssessionens slut.
Mr Brock.
officiella program inte på något way, som tillhör Independent La- bour Party och är en flitig medar- lyckligt sätt uttryckte den moder.
betare i dess tidning.
inte minst i na nykterhetsrörelsens uppgift.
den-indiska frågan blev s i utom » Avhållsamhet för den enskilde, sig över att denna inte skulle hin.
förbud för samhället » är en falsk na debatteras, att han inte lät sig problemställning, som bor tas bort.
tystas av Mac Donalds svar.
Grunden för all nykterhetsrörelse är den personliga nykterheten och Straff: suspendering.
Vad Lilla vallpiga!
Det är verkligen lustigt med Skansen.
lagstiftning.
Men att anse allt detta endast som förberedelser till slut- målet, förbud, är en felsyn.
För.
budet kan endast betraktas som en möjlig väg bland många an.
dra.
Man har ur både diskussions- inlägg och intervjuuttalanden kun- nat förstå att den Furuskogska kämpa all olaga rusdryckstrafik ståndpunkten inte är utan fäste samt arbeta för an statens finanser bland den frivilliga nykterhets6 snarast möjligt ordnas så an be.
relsens representanter.
Det nykter.
roendet av rusdryckrinkomsterna hetspolitiska uttalande, rom mötet må i möjligaste mån avvecklas i till sist beslöt börjar också med enlighet med statsmakternas år följande ord: m a k t 1913 fattade beslut. » Alkoholsedens Det av 1930 års ordensmöte över s j ä l a r n a k a n e n d a s t b r y t a s g e n o m a t t m a n mål- gjorda uttalandet bekräftar livs- kraften i den tanke.
som låg bak.
m e d Y e t e t s k a p a r f r a m n y a, a l k o h o I f r i a I e v n a d s v a n o r r. om Frisinnade kvinnors förslag av 1923 som redan utformades i Fri.
V i vilja i detta sammanhang på- minna om det förslag till uttalan- sinnade Kvinnors riksförbunds år de som vid Frisinnade Landsför- 1924 antagna program.
Tilliten till den personliga över.
eningens årsmöte 1923 under den framla- tygelsens avgörande betydelse är des av Frisinnade Kvinnors repre- obestridligen en konsekvent stånd.
sentanter som ett medlingsförsök punkt för en rörelse, som från inför den hotande sprängningen.
begynnelsen byggt ritt arbete på Förslaget vann bifall från flera frivillighetens grund.
.
Kulleritova!
Tolv män skogen Tolv män äro de Tolv svärd bära da Scartoxen hängde de, Bjällkoa flängde de, Mig ville d e bortföra - - - Kulleritova är en vallsång, som lär ha trettio olika variationer.
Ursprungligen dik- tades den av en vallflicka som blint överfallen av rånare.
Hon fick en timme på sig i skogen innan de skulle ta henne.
DI klättrade hon upp i en gran a b sjöng med sina lungors fulla kraft, så att folket i bygden hörde henne och skic- kade henne hjälp.
Och visan om barnet som tappat bort bjällkon, Gullstjärna, bur det ropade och lockade och letade.
Precis så sjunga barn än i dag, när de äro ifred med sina sysslor - enformigt, litet trevande men med ett bestämt återkommande innehåll.
1 vallvisorna ligger hela skogens doft a h vidd sammanpressad.
Underbara bil- der av skogar man har varit bekant med rullas upp för ens oförberedda ögon.
Kort, mjukt gräs, skönt för bara fötter.
Den starka kådlukten, som kommer stötvis med luftens varma vågor, stigande a h fallande sus i granarna.
Skogsblommor och stenrösen a h källor i sänkorna och en stor a h blå, oändlig sommarhimmel.
Det är en myrket suggestiv musik.
Nils Svanfeldt fick den också att kling.
som rösten från m hel värld, hemlighets- Den 15 maj i var Briands me- hamnsregatta Varje land vet myc- tiska frågor som röra dem gemen.
full, vidsträckt och sluten.
morandum över organisationen av ket väl att de bekymmer rom plå- eller någon av dess m e d Jag tänkte som jämförelse på m av de en europeisk sammanslutning i g a dem äro internationella och en lemmar.
Den politiska solidariteten vetenskapliga filmerna från Java och dess hinderna på de 27 europeiska re- dart kunna lösas med internatio- skall när genom att de nuvarande grannöar, med originalgrammofonupptag- na javanesiska sånger.
De förefalla oss geringar som tillhöra Folkförbun- nell samverkan.
men det ä r som skiljedoms - och garantisystemen mycket tjusande, h i ju också lagts till det.
Till den 16 juli utbad sig fran- om all kraft uppslukades av d e à la Locarno utbyggas, till dess grund f o r en stor del av den moderna ska regeringen de övrigas benägna dagliga omsorgerna, så att ingen an dessa grupper av särtraktat dansmusiken.
Det ä r berättigat eftersom kommentarer .Under dessa två må- bleve över för att ta UPP pro- kunna sammanfattas i ett.
enda de ha en så stark rytmisk kraft.
Men så kommer d a orättvisa.
nader har dock knappast den eu- blemen efter större linjer.
stort system.
D e lärde må avgö- Man låter musiken representera två ropeiska diskussionen beharskats Briands memorandum var en ra om detta påbyggande av da olika slags sinnesart.
Frigjorda, moderna, av denna fråga Alla länder ha blandning av djärvhet och försik- nuvarande fördragen är möjligt ytliga och säkert lättfärdiga människor haft ritt, Tyskland sin decifit i tighet, av ge och ta tillbaka som trots att de, sådana de nu äro.
få stå på Javas sida, d.
Y.
s. den som statsfinanserna och senast sina fes- förmodligen miste utmärka ett of- ha en udd mot närmsta grannen betecknar modern dans a h jazzmusik, ter och skandaler vid Rhenlandets ficiellt dokument.
Han förklarar Men det kan knappast bli något Snälla, tråkiga men oförvitliga människor få vara på den svenska folkvise- folkdans- utrymmande.
England har haft att nationernas fulla suveränitet allvar med en europeisk gemen- och Skansensidan Precis som långt eller sin arbetslöshet och sitt Indien, kan bevaras samtidigt som de be.
skap, om nationerna behålla sin kort hår för några tir sedan räknades rom det lyckligare Sverige sin utställ.
redas alla fördelar av kollektiv so- fulla suveränitet, uttryckt i ett av mätare på en flickas moraliska halt eller förtappelse.
ning, sina kvarnavtal och sin Sand lidaritet vid regleringen av poli- Fans.
å sid. 4 De är folkvisor från olika världsdelar, den ena från Ostindien den andra från ett land i Europa som heter Sverige Båda lika intressanta a h i sig syndfria.
Den ena har genom sitt främmande väsen synts oss mycket roligare, den har blivit modern medan den andra barr tycktes vara vårt eget gamla.
Nu är den främ- mande sången fastän i förvanskat skick mycket lättåtkomlig, eftersom dans- musik spelas överallt.
Men den inhemska är sällsynt och i viss utsträckning bort- glömd.
En Skansenkväll med något liknande program är ur den synpunkten in:e bara rolig utan ger tillfälle t i l l intressanta och lustiga jämförelser mellan granar och pal- mer, söderhavsmånsken och svenska rosen- delunder år - - - - - Casan.
.
Den D e n 2 6 j u l i 1930 fi nlä n dika OBE VEK- LIGA FAKTA kala idéer förfäktats.
nya, Inmalningstvånget har trätt i Men det smärtar mig att Tide- alldeles missförstår den nu- varvet kraft.
Det kom!
som en fri- varande i Finland.
Det är ju folkresningen alltid svårt att förstå villig uppgörelse för kortare tid varför utvecklingen i ett annat med kvarnarna.
Regeringsorganet land följer andra linjer än i ens jublade högerpressen blev till en krisen regeringen kunnat förhindra d e t na, begagna vi tillfället att erinra utbredda ofoget isynnerhet bland om följande faktum: den kommun s iska ungdomen R e Tidevarvet har alltfrån sin be- geringens förslag t i l l tillägg i gynnelse konsekvent tagit avstånd tryckfrihetslagen förkastades av från varje slag av våld antingen majoriteten i riksdagen, d.
v. s. det utövats av stater eller partier.
kommunisterna, socialdemokrater- När v i vinda oss mot Lapporörel- na och svenska folkpartiet.
Orter.
sens rättskipning utanför lagens bottningarna vilka till det längsta råmärken ar detta inre något för.
hoppats att ändringarna i lagar- svar f ö r bolsjevismen.
Tvärtom na skulle godkännas av riksdagen, syns oss Lappos » anammande av förlorade hoppet om förbättring de hatade ryska metoderna » vaxa och grepo till att skipa rätt enligt det ödesdigra i rörelsen.
Vi anse att ett diktatoriskt ingri- s i t t samvetes bud.
med ett en tryckeri olaglig pande mot enskilda medborgares handling.
De förstörde den största delen av den frihet utan stöd i lagen, innebär kommunistiska litteraturen sprid.
en lika stor fara för en folks rätts- des över landet.
Denna handling ordning från vilken sida eller vil- var olaglig, det ket parti det än sker.
Red.
av Tidevarvet.
Tidevarvets redaktion, Undertecknad har under flera år varit en varm beundrare och ivrig läsare av Eder tidning.
Vis- serligen har jag ej kunnat sympa- tisera med alla åsikter som fram- ställts där, isynnerhet icke med beundran för förhåll ndena i Ryss- land, men j a g har glatt mig över radi- varifrån vara reserverad i sitt utlåtande.
till den och det förtviv- början så belåten, den anständigt- vis kunde och Socialdemokraten ställde sig tills vidare mera skep- tisk.
Tidevarvet har hela tiden framhållit och framhåller, an den s. k.
» hjälpen till jordbruket » mera var av politisk art än ägnad an lösa det egentliga jordbrukets v e r k l i g a svårigheter.
Och för ett sådant ändamål var inmal- ningstvånget en lösning, en kom- promiss, som inte var tullar, men ändå skulle komma jordbrukarna att tro, att de fingo hjälp.
Att det lyckades med ett frivilligt avtal såg till en början ut, som en tri- umf.
Men den blev kortvarig.
Detta avtal räcker visserligen un- der förberedelserna till landstings valen.
Men hur blir det sedan?
Dessutom är inmalningstvånget utan betydelse, när det icke åtföl- nande BY religion och allt det som giver värde åt livet.
Vårt folk är jes av tvång för spannmålshand- av naturen ett religiöst folk, och en larna att köpa all salubjuden stor del, kanske den största de- len av dem som från Södra Ös- spannmål.
O c h d e t t a är otänk- terbotten (där pietismen fortfaran- i frihets- b a r t.
Men vad som icke kan upp- de är en makt), del skjutas till efter valen, det är d e kriget 1918, att u driva » satan ».
d v. s dem praktiska följderna av inmalnings- förhånade religion, hem och fo ter- tvånget.
Nu går det nämligen inte land ur landet.
För dessa vär- den voro de villiga att giva sitt alls att sälja vete.
Förut har det liv.
Såsom förhållandena utveck- gått vad som än sagts låt vara lades under dessa senare år, syn- tes det för österbottningarna.
Iik- till rätt låga priser.
som för majoriteten av folket, att Vem kommer den att rösta på, vi voro på väg att glida i hol.
som förlitande sig på inmalnings- sjevismens våld och att vår natio- tvånget, väntat med att sälja sin nella frihet var i fara.
Regeringen hade ej makt att stäv- säd?
ja kommunismens framfart eme- - dan vi ej hade lagar enligt vilka antal flykta sker som kämpade för - Tidevarvets redaktion är med.
veten om svårigheterna att från ett annat land bedöma vad som i Finland.
V i framhöllo också i vår artikel i nr .28 att » rörelsen med Lappo som ursprungsbeteck- ning kanske inte f ö r oss ligger fullt klar. » Tidevarvet är dock inte ensam om sin uppfattning.
Tvärtom tycks denna i stort sett sammanfalla med de åsikter, it vil- ka våra finländska korrespondenter givit uttryck liksom med den u p p fattning som bl.
a. de finländska statsmännen Wrede och von Born företrätt i pressen.
Då det ocks ’ å frän vår läsekrets i Sverige vid något tillfälle fram.
ställts en undran över Tidevarvets stallning till de ryska förhållande- De affärsanställ lld as ar b ets a ag INTERNATIONELLA ARBETSKONFERENSENS Attatimmarsdag för kontorsan.
ställda och butiksfolk det var en av de frågor som I n t e r n a- tionella Arbetskonferen- s e n behandlade vid sommarens sammanträde i Geneve.
Konferensen beslöt redan i fjol att utarbeta och utsända ett fråge- formulär i saken till respektive län- den regeringar.
Vad Sverige beträffar ansåg vår dåvarande regering att frågan var för tidigt väckt .Den intresse- rade sig med andra ord, inte for saken.
Men när frågeformuläret kom måste Sverige svara.
Ett sam.
manträde anordnades mellan s a cialstyrelsen och representanter för kontors.
och affärsanställda.
Det visade sig an kontoristerna voro ganska likgiltiga för en konvention om åttatimmarsdag, då deras ar- betsdag redan i stor utsträckning understiger åtta timmar.
De bu.
tiksanställda voro litet mera in- och Socialstyrelsen an- sig för sin del att förslaget borde tas upp endast för dessas räkning.
Frågeformuläret hade å sin sida innefattat så gott som alla, som ännu inte ha åttatim- marsdag.
Den nya regeringen visade - tresserade stör- BESLUT.
re intresse .Den uppdrog åt sina ger, nöjesställen och sjukvård ute.
delegerade att delta i utarbetandet slutna.
Men arbetsbyrån hide skic- av en konvention.
kat ut en rekommendation om un- En av de svenska regeringsex- dersökning av arbetsförhållandena perterna, fröken K e r s t i n H es- vid restauranger och nöjesetablis- s e l g r e n fick plats i det utskott.
som tillsattes för konventionens ut- arbetande.
Fröken Hesselgren har, trots att hon endast är p i genomresa i Stockholm varit tillmötesgående nog att utförligt besvara våra frå- gor om konferensen.
Det var ett intensivt arbete men vi lyckades få med åtskilligt av våra önskemål.
Sveriges förslag att konventionen skulle koncentre- ras och endast omfatta affärsan- ställda och därmed jämförlig kon.
torrpersonal alltså inte privat.
kontor gick visserligen inte ige- nom då privatkontoren togos med beträffande småföretagen med en eller två anställda seg- rade det svenska förslaget am fri- het för resp. länder att bestämma att de skulle kunna falla utanför konventionen.
Detta är en stånd- punkt, som Sverige alltid företrätt.
då vi anse att der bör finnas möj- ligheter att övervaka en lag sidan som den föreslagna.
Ur konventionen voro restauran- - Men - - semang.
Trin svenskt håll motione- rades att också sjukvården måtte innefattas i rekommendationen och detta f r lag g ck igenom.
Dessför- innan hade fröken Hesselgren tillfälle att rådgöra med Internatio- nella sjuksköterskeföreningens om- hud i Geneve, som uttryckt sin tillfredsställelse med förslaget.
Vad restaurangerna angå ha vi här i Sverige redan en undersök.
ning färdig verkställd genom so- cialstyrelsen.
Den nya konventionen har fart en mycket smidig form.
i mot.
sats mot Washingtonkonventionen med dess stela utformning är den i hög grad tänjbar, Det skall bli av stort intresse att se huruvida denna form av kon.
vention kommer att lättare ratifice- ras Som bekant har Washington.
konventionen ännu efter tio år rati- ficerats endast av nio stater.
utö- ver det lilla fåtal stater, som rati- ficerat med villkor att vissa andra stater skola antaga konventionen.
-- UT landet.
För rikets regering har den dikterat beslu- ten i för stunden vitala frågor.
Den har rikspresidentens öra, Ingenstädes har Lapporörelsen rönt motstånd för så vitt det gällt ståndpunkttagande till den kom- munistiska verksamheten i landet.
Detta bör betonas: den avvisande hållning socialdemokraterna into- go under riksdaarforhandlingarna hade icke avseende på åtgärder mot kommunistisk agitation m (ett i motionsväg framkommet för.
slag i på dagordningen stående frågor hade vunnit det socialdemo- kratiska partiets understöd), utan på regeringens proposition i sam- ma frågor.
Lappomännens framstöt under detta första skede har.
kort, sagt, ar samhället mötts med även för rörelsens ledare överraskande mot.
ståndslöshet eller beredvillighet.
Dessvärre har därigenom dock in- gen avspänning i läget vunnits.
lösningen Redan dagen utfärdades efter riksdagsupp- nämligen av Lapporörelsens ledning en kom.
muniké, som ger vid handen.
att ett lugnare tempo ej är att motse.
» För Lapporörelsen förestår ett verksamhetsskede rom kommer att vara lika kraftigt och orubb- ligt som tidigare .. anföres i denna kommuniké.
Aktstycket är av intresse.
Det ger programmet för rörelsens när.
maste utveckling och en antydan om de medel som nu skola tillgri- pas.
» Härjämte tillkännager dele- gationen », yttras i kommunikén, » att Lapporörelsen anser varje opi- nionsyttring, rom under tiden för valen på ett eller annat sätt be- fordrar partiintressen.
motarbeta dess verksamhet.
varför sådana yttringar komma att med all kraft förhindras. » - Av intresse är även, att nu, vid sidan av bondepjäserna i spelet, personer ryckt fram.
som tidigare icke synts Ett skede i Lapporörelsen ar inne Det föregående gav en möjlighet att hoppas p i en kort kraftig framstöt mot en i många stycken välbehövlig sanering.
Det närvarande har redan lyft på slö- jan for mål, som ha intet med kom.
munismens bekämpande och en upprensning i samhället att skaffa.
Den frågan gör skal för sig:vad är det som sker under den bubb- lande ytan?
Observer.
nytt
Nutidens rättsuppfattning täckes icke av gällande lag framkalla virkning av personligheten, således den- laren och dr. Tove För helt kort tid sedan förekom att abort på » humanitä- ningstypen skall förbli i möjliga.
i denna tidning en redogörelse ra och sociala indikationer » ste mån naiv.
anser den motsatta uppfattningen, att det nättopp är land åstadkomma över strävanden att en i ändring Tysk.
HUMANITÄRA OCH SO.
överbefolkningen.
som är den i lagstiftningen mot fosterfördriv- C I A L A SKAL stora faran för den västeuropeiska ning .Med risk att fullkomligt ut- kulturen.
Själv tror icke Dr An.
Vad menar han då med hu- på att läsarna trötta omnämna vägar denna jag frågas mig ändå be.
manitära skäl?
Obetingat bör abort dersen att det är fosterfördnvnin- företagas, säger han, där havan- gen utan anvandandet av preven- handling i Norge, där nyligen den deskapet bevisligen uppstått ge- tiva medel rom förorsakat den norska Läkarföreningen vid s t å s nom våldtäkt eller i de fall, där stora nedgången i nativiteten möte i Nidaros gjort ett särdeles modern eller fadern eller bägge betydelsefullt uttalande.
äro notoriskt mindervärdiga indi.
ÄR H A N D L I N G E N I OCH Avsiktligt avbrytande av havan- vider .Absolut anledning anser han F O R SIG OSEDLIG ?.
deskap abortus provocatus Handlingen i och för sig själv är i Norge lika staffbelagt och lika Också föreligger, då en mycket vanligt som i andra länder och med samma sorgliga följder.
fi- kade personer rom oredlig.
stri- rurgerna togo upp frågan t Il dis- sess genom en fullvuxen man.
kussionen i November förra året med » Overfor disse tre situasjoner jeg h a har dande mot moralens fordringar.
Men det finnes dock icke i Bi.
ett utomordentligt klarläggande in- nevnt föler jeg mig selv som handlende ledningsanförande av överläkaren dypt umoralisk, hvis jeg av frykt for beln något direkt normerande på bud härom.
Vid medicinsk indi.
vid Kristiansands sjukhus dr, K r i lovens forbud undlater å avbryte svanger- kation fördömes icke heller hand.
ste n A n d ersen.
En av Nor.
skapet. » lingen av protestantisk religös å- ges mest kända läkare, åtnju- - ter han anseende icke endast som Han går sedan över till de till.
skådning.
.
Den största delen av folket framstående kirurg uran även som fällen en sällsynt helgjuten personlighet, » hvor svangerskapet og dets fullendelse skulle icke taga anstöt av en änd- med starka sociala, litterära och i födelsen skapet ulykke, fordi vedkom- ring i lagen.
Ty enligt hans per- sonliga intryck finnes det både religösa intressen.
Hans i särtryck mende kvinne befinner sig i en situa- utgivna föredrag, som livligt an- sjon som er i uoverensstemmelse med sam hederliga.
bra och moraliska män och kvinnor som icke ha en känsla befalles intresserade, Iämnar en fundets sedvanemessige etiske innstillning av handlingens omoraliskhet, isyn- god redogörelse för olika länders nerhet om den utföres på ett ti- lagstiftning på området Rätts.
I denna stora grupp finnes ett digt stadium.
grunderna för såväl straffbelägg- par olika kategorier.
Först de a Otvivelaktigt har, säger han un- ningen som för det tillåtna gifta mödrarna Han pekar på att der de senaste åren en betydande avbrytandet på s. k. medicinska olyckan drabbar icke blott kvin.
förskjutning ägt rum i uppfattnin- skäl diskuteras.
nan ifråga utan även hennes när- gen.
så att det livsvariga mono- maste och framför allt det barn gama äktenskapet av mänga icke som hon sätter in i världen.
Där.
anses som den enda etiskt berät.
näst sådana tillfällen d i en gift tigade formen för sexuellt sam- man eller kvinna begärt en red.
liv.
Vilket har sin betydelse för ligt felsteg, som leder till grossess, ståndspunkttagandet i denna fråga.
Hans medkänsla är kanske icke så Doktor Andersen deklarerar stor med de felande själva som mycket starkt sin egen stånd- med de redan befintliga legitima punkt: barnen, vars hela värld hotar att » Jeg tillhörer selv den gruppe men- falla samman inför en katastrof.
nesker, som anser det livsvarige mono- Samma situation kan också upp- gami med hvad derril hörer av avledede komma ifråga om änkor med äldre moralske vurderinger som vin höieste barn samfundsgode Jag tror imidlenid ikke V i komma sen till de sociala fal.
det går an å beskytte disse verdier gjen- len och det är.
d i föräldrarna nem straffelovens mellemkomst Dette hen- mena att deras ekonom ska hjälp- ger sammen med den overordentlige rys medel icke räcka till tör flera barn.
telse nettop vår tid har oplevet med Dr Andersen liksom alla andra hensyn på all utvendig autoritet i sedlige - - sig at Mohr förut ne ikke lengere k a n foreta sig den utsede- varande medlem av strafflagskom Iige handling, fordi den strider mot per- mission och livligt verksam för 1a sonlighetens indre sammenheng og indre gens reformering även på denna nödvändighet.
Dette arbeide er selvfölgelig punkt, langt vanskeligere enn den eldre måte å Kommitén blev enig om att en ta tingen på Og dog må denne arbeids- lagändring är behövlig.
Majorite metode velges. » - - - Så långt ten går i huvudsak på det Ander senska förslaget reservanten dr.
Kristen Andersen!
Stian Erichsen tar starkt avstånd om vad av många - - - - - som yttrat DEN religöse spörsmål.
Den utvendige så kalte objektiv.
autoritet har måttet vike og mellan sociala och utvidgade medi Dette vill heldigvis ikke si att de skulde ciniska anledningar till havande- være tillrettelagt, ds ikke @, noget NUVARANDE SITUA- skapets avbrytande.
transscendentalt kategorisk imperativ.
Det .,, T I O N E N AR OHÅLLBAR V I L K A SKAL TALA EMOT?
Resultatet av hans undersökning Hänsynen till eventuell folk.
är att den nuvarande situationen minskning1 är ohållbar Det renhårigaste Han tar icke ställning till b e och mest konsekventa vore att folkningsfrågan i och för sig.
Han borttaga straff för av kompetent person utförd operation.
men han stannar tills vidare inför en kom- promiss: E n begränsad tillåtelse vil bare si, att dette impritiv kun kan virke gjennem å virkliggjöres som en in- dre makt i subjektet.
Som religion ikke lenger kan påtvingades mennenskene i kraft av någon ytre objektiv åpenbaring, så- ledes kan heller ikke sedelighet påtvinges dem ved ytre lovbud eller straffetrus- visar på det nära sammanhanget med den politiska inställningen: ler.
Det arbeide som kan under det att den konservativa bör utföres i sedlighetens intresse, uppfattningen önskar att fortplant.
utföres innenfra.
Det må bestå i en og må på er H A N S E G N A FÖRSLAG.
frän de humanitära skälen till le- Hans förslag är: en hemställan galisering av abort.
till stortinget från läkarföreningen Och så bröt den allmänna dis- om ett tillägg till fosterfördriv- kussionen loss Man skulle icke ningsparagrafen: rettsstridig med kännedom om de verkliga handlingen ikke når den er ut- förhållandena kunna förstå den f ö n av laege i overensstemmelse ocean av skälvande Protester som med forordning utferdighet av Kon.
t. ex. i tidningen Norges Kvinder gen ».
I varje fylke upprättas en sköljt över honom och hans me- kommission bestående av två eller ningsfränder om man icke e ' - t r e läkare och en jurist.
t: vilken ~ tänkte att flertalet människors kommissionen den behandlande läka åskådningar om brott och straff ren ansöker om tillstånd till ope.
äro fullkomligt medeltida och hur rationens utförande.
Tillståndet be.
människorna sitta fast i sina system.
viljas efter förut angivna grunder.
Det som icke passar i n i systemet, Honoraret bestämmes ävenledes kommissionen.
hennes närmaste är min inne i Dr Andersens förslag väckte olyckan, och då finnes varken tid stor uppmärksamhet och norska eller förmåga till lugn eftertanke.
läkarföreningen tillsatte för frå- Dr Andersen svarar sina veder gans behandling en kommitté på sakare stillsamt och värdigt Han fem läkare däribland föreslagsstäl- Forts å sid av
Europas födelse Forts. fr. sid. 1. allt samarbete oberört nationellt försvar.
M e n när Briand redan skisserar upp ett Europa som ut- gör ett enhetligt folkhushåll, där produktion, varuutbyte, samfärd- sel, finanser äro organiserade efter en stor europeisk plan, så förklarar han att mitt i detta enade Europa skola de nationella försvaren stå orörda.
Bland alla de detaljfrågor han tänker sig att en sammanslutning av stater skulle reglera är också land måste ju ändå säga sig att världen rör sig, när det i Briands papper läser ett förstucket erkän- nande att Versaillesfreden med sina nya tullgränser inte var bara bra Eftersom det är Frankrike och Tyskland som måste bilda kär- jag var liten i lyssnandets dagar nan i det nya Europa, så äro deras Vid härden sutto de gamla förutsättningar för samarbete det vaggande sina förmenta synder mot viktigaste t i l l en början.
sista dagen, då en Sveriges svar är karaktäristiskt korsfäst frälsare skulle två dem rena, för de mera halvhjärtade.
Excel- lensen Kamel har ett modörslag Katten spann, elden brann, spjällen den om överenskommelser rörande som går ut p i att man skulle tjöto, någon sjöng slagen och klagande visan folkens rörelse innanför Europas vänta med Briands organisation.
gränser .Det är väl närmast frågan I stället skulle de europeiska sta.
om pigan, om pass, uppehållstillstånd och ar- ternas ombud träffas till samman- som trampade på brödet.
om pass, upp men här torde dock traden under folkförbundsförsam- Tandlösa munnar berättade i sena höstar ändå den större frågan om ett lingen, ifall det var en fråga som om spetälsk kärrsäd och europeiskt statsborgarskap ligga behövde behandlas intereuropeiskt.
gömd.
Detta är naturligtvis ett nej till beska mjöldrygans blomma.
Organ för detta nya Europa Europa, ett uttryck för Sveriges Jag frös vid min barndoms härd skulle ' enligt Briand vara en euro- rädsla för Europa; på sitt sitt peisk konferens som sammanträd- förklarlig men ändå ödesdiger och de regelbundet i Geneve med om.
genant.
T y der är givet att om man Ett sällskap sommarnöjesmänniskor ha bud för alla europeiska regeringar ville vara med om en organisation slagit sig ned i dikeskrökens gräs.
Som- och i det närmaste samarbete med av Europa, så innebär detta icke Sammanträdena bara ett sammanträde då och d i marnöjesmänniskor Herr och Fru Medel Folkförbundet.
på ambulerande sommarnöje med bil och skulle vara öppna för observatörer på lediga stunder mellan folkför- barn.
frän alla icke anslutna stater.
Vi.
bundsmötena utan ett kolossalt kanske är de från landet -?
Kanske dare v i l l han ha ett verkställande fortlöpande arbete som kräver sina från staden -?
Det syns ej nuförtiden, utskott, där dock bara några av verktyg.
Varfor skulle inte Eu- för övrigt har jag inte med de männis- de europeiska staterna skulle vara ropa kunna få en telefon och ett korna att göra.
Det är ju i ett sorts tek- representerade.
Här söker man par skrivmaskiner, när minsta in.
niskt staffagesyfte jag nalkas dem förgäves efter något förslag att ternationella förbund består sig för att se.
Det är ju ett knippe nutidsliv, medlemskapet skall ambulera mel- med ett sådant?
som kommer a h sätter sig i gräset i en lan staterna, det står bara a t t ord- Förhållandet till Folkförbundet fjärran landsända, man vill ju se, förandeskapet skall bytas mellan bör dock icke vara så svårskött och tränger man sig inte på med sina fem styrelsemedlemmarna.
Slutligen att den saken måste avskräcka.
sinnen får man inget veta inget veta.
v i l l han ha ett.
om än så blygsamt Folkförbundsrådet och Haagdom- stolen skulle ju behålla sin ställ- Jag vill dröja vid människorna, kanske sekretariat.
kan de lära mig nya toner.
Jag vill Det är lovande att tyska ning och betydelse för reglerandet dröja vid sommarnomadernas spritkök och svaret p i Briands memoran.
av politiska och rättsliga konflik- lyssna kanske lär de mig leva -?
dum är så positivt.
Det gör vissa ter.
D e universella angelägenhe- invändningar mat Briand, såsom terna bleve icke färre utan flera mot hans tes att man icke kan så att någon ' rivalitet mellan den börja den ekonomiska organisa- mindre enheten och den större be- Nere i viken står en mört och lyss- tionen förr an säkerhetsfrågan är hövde åtminstone teoretiskt sett nar, vrickar med stjärtrodret och ser slän- löst politiskt.
Det påpekar också icke förekomma.
Man talar så dan dansa i vattenringens konvexa lins.
att Europa kan byggas endast på mycket om att ett enat Europa Herr Medels tolvåring kommer dit, sedan den grundförutsättningen att alla kunde skada Folkförbundet men spritköket hostat lågans död i gräset.
På stater ha samma ritt och på en aldrig om hur ett oenigt, splittrat, andra stranden spegla vita sommarvillor utjämning i besittningen av de na- fattigt irriterat och rustningsbe- sina tysta avgudaansikten i den mörka turliga livsförnödenheterna.
Det tunga; Europa skadar Folkförbun- spegel som är halva sjön, och tolvåringen kan tänkas att i denna diploma- det.
speglar i sin tur villorna och sjön i två tiska vindning ligger allt möjligt England har enligt ett telegram djupa ögon, drar strumporna av sina som Frankrike inte vill höra talas till svenska tidningar ställt sig på rachitiska ben och slänger dem bland grä- om, och att Tyskland vet det.
M e n den ståndpunkten att ett euro- sens syrsor.
Han medför inget metspö, annars så gör det tyska dokumen- peiskt förbund kan framkalla riva- ingen maskbruk, bara en tolvårings oppo tet verkliga intryck av att Tysk.
litet mellan kontinenterna.
Andra sition mot föräldrar, ett vekt lidandestreck land vill gå in för ett positivt underrättelser från England ge tvärsöver pannan och ett åsidosatt natur- arbete för en reorganisation av samtidigt den europeiska tanken sinne, samt sätter sig på en sten i vatten- Europa efter Briands linjer.
Tysk- ett indirekt stöd.
Man far näm- randen, och tänker ordlösa tankar om grönt vatten, alger och sjuttiofem öre till vattenbrynets sträva sten, de där tårna.
ett antikvariatexemplar av Bonsels » Biet Och tårna ha d a roligt Con Motto - - - - - - - - - Maja ».
Och detta är ändå här, utan led- ning av föräldrar, bara med vågskvalpet på tårna och algerruskans nautiska blad- gröna dansande sin tysta, fladdrande sam- - roligt, - och och huvudet med sorgsetsstrecket beslutar sitta här länge, länge Norges läkare ligen veta att da engelska planerna på att avlösa frihandelssystemet med ett nytt system a v reglerat varuutbyte inom imperiet vinner allt större tillslutning.
Om engel- ska imperiet nyorganiserar sig som ett slutet handelsområde, åter- står der endast för detsamma an via Folkförbundet söka största möjliga kontakt med den organi- ration som uppstår i Europa.
Briand säger i sitt memorandum att en europeisk organisation skulle få så många positiva praktiska upp- gifter.
att den inte alls behövde vända sig i motsatsförhållande till någon annan sammanslutning.
Han påvisar att alla beslut alla fördelar och a l l a b e s l u t, v gar böra vara sådana att andra kunna haka vid.
Likväl måste man rädas för att om alltför mycket g a r den gamla surdegen kommer med i den nya sammanslutningen så kan där bli ett motsatsförhål- lande av sig själv inte minst till Ryssland.
Ryssland har redan tol- kat det hela som en maskerad sammansvärjning mot Sovjet.
Dess credo är misstro mot oss vad vi göra.
Men man miste ömka att vad som göres av Europa blir en folkens sak, och att d e själva ta tanken am hand och se till att den icke utnyttjas för syften de icke vilja vara med om.
Tanken är riktig och att stun- den för förverkligandet är kom.
men har nog Briand rätt i.
Vi äro för smått uppdelade efter de mätt som allting har numera.
Vi ha inför den amerikanska konkur- rensen och den brittiska samman.
slutningen mindre än någonsin råd med ekonomisk planlöshet och dår- aktiga rustningar.
Men även den härta tanke kan förfuskas.
Mili- tärerna vilja ta hand om Folkför- bundet, de kunna komma att vilja ta hand om Paneuropa också.
Svårigheterna med Paneuropa äro icke te knirka eller na ’ turbe- tingade.
De äro uteslutande psy- kologiska och moraliska och på dessa områden äro vi som bekant Svagast V i plågas också av en moralisk och andlig trotthet,-den stamning i vilken diktaturer f r a das.
Allt beror nu på om iden Europa har makt att väcka upp en moralisk vilja till Europa då kommer det att födas naturligt, så som födelser skola gå till.
E l i n Wägner.
R s R het och blev långvarig.
Intetdera förslaget fick majoritet, men med stort flertal beslöt mötet att under hänvisning till föreliggande dokument och den förda diskus- sionen uttala som sin åsikt, att strafflagens bestämmelser Om framkallad abort icke täcker nu- tidens rättsuppfattning på detta område.
Läkarmötet hemställde därför till statsmyndigheterna att tänka.
Vågskalp.
Vågskvalp.
Algruskans Forts. fr. sid. 3. gröna sammetsdans.
Över sjön: en dag- måne, alltför helgonvek att tränga ner i visar på bibelns ord om äkten- metsdans på stenarna.
Fyra meter längre spegeln, ner i vattenringens konvexa lins, skapsbryterskan, som enligt Mose lag borde stenas, men vars ankla- ut står en gädda med en mört inom sig, och bli sedd sedd.
gare inför orden: den där utan vickar med stjärtrodret och ser genom Och gossen väntar.
skuld är han kaste första stenen vattenringens konvexa I.ns - en männi- försvinna en efter annan.
Han ska.
Och tårna gå ner i vattnet, skära i linsen, men är snälla, så där som På näset längre tystnar plötsligt tillståndet runtomkring oss, taga nödvändiga steg till lagens - bort buicknomadernas gramola, bara syrsor- hektiska orkestrola Långt borta rasslar - men uppfattas ett tåg.
En lysmask signalerar i inte.
Då går gräset över näset ett över vattenringarnas planlöshet, in i vikar- bergstups bronchitiska eko rullar till svar över sjön: en grumlig stavelse, en boll av ljud.
Johan, Johan!
var är du, min son?!
Och bergstupet skäller som en hund.
Det na, och ett pe- oss kar på moderskänsla och kränkt kvinn- Förhållandena i de skandinavi- lighet till trots.
Hur är det stälIt?
ska länderna ligga ganska lika till.
Det återstår nu att önska att Dan- Han ler men med vemod.
Läkarmötet i Nidaros förde marks och Sveriges läkarförenin- dock saken framåt.
Kommitténs gar taga samma initiativ och att örslag med uteslutande av fylke.
gemensam lagstiftning kommer kommissionerna framlades av dr till stånd även på detta aktenskapr Tove Mohr reservantens synpunk- lagstiftningen närstående område.
ter av stadsläkaren i Nidaros dr. Ada Nilsson.
Ouren.
Diskussionen fördes inför -- slutna darrar, den var säkerligen inställning!
Herr Medel talar med sorg- sen röst, vädjar, bjuder på cigarr.
Och fiskalen röker, tar adjö och lovar om-det- skullevaranågot vara behjälplig - en är den gröna naturens planlösa ske.
ende och en konkret kvinnas hjälplösa, snart förtvivlade, röst: Johan!
Johan!
Da är en liten människotragedi hjälplöst skä- rande i naturens gröna, tysta noncha- med skallgång.
lans: Johan!
var är du, min son?!
Då kommer Johan vandrande In i lägret, med stora ögon som vet mycket nytt, med spinkiga ben hastande som Landsfiskalen kommer, sätter sig som gazellens på Assaisteppen.
Bakom går en grå igelkott Medels gräs, plirar med modern grälande, entonigt som en bubb- ögonen och lyssnar.
Herr Medel talar, lande vattensäck på länderna av törs- Om en pojke, som jämnt springer bort, tande kameler: en snabbkonferens mel- vad skall man göra?
Vad ha inte barnen lan fader och moder.
Så vankas smörj.
nuförtiden?
Radio, bio föräldrars nya - - Harm.
f
