# ID: svediakorp-per3491
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,758
# sentences: 443
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 3:1930 Trontalet, och Sverige N. F., ledande artikel * Vi Det märks på trontalet lind skriver om En undan- g ö md f i l osof och en märk.
lig s j ä l v b i o g r a f i: om Siri En gång i en framtid kanske E ' e r g m an-Z öl I e r och hennes ett visst skedes trontal komma att efterlämnade ipt.
Denna bli föremål för någon doktorsav- skildring, äg- handling.
De äro historiska do- nas den kvinnliga filosofens märk- kument och bli behandlade som liga livsöde, kommer an följas av sådana, både av dem som däri- en andra, där lektor Fogelklou genom skulle vinna sin doktors- går in på hennes arbetes krans, kanske ' docentur ävensom som huvudsakligen närmare art och resultat.
De spännande volymer som till- sammans utgöra statsverkspropo- sitionen äro nu tillgängliga för var och en önhrhr forska i vad som är avsett att bli 1930 ärr svenska program.
Tidevarvet har tillsvidare tagit upp fjärde hu- vudtiteln, försvarets, som föranlett om D i m d a g a r samt A r m é k o k e r s k an.
, artiklarna.
nästan kunna det blivande kunna första betydelsen härav.
regering, Återstår för Sveriges kvinnor att som sitter och d s ställning till klargöra detta Deras är skyldig- de olika o c h dess det är heten härtill.
riktigare att originalet ad, Och slutligen vad man viss- skriva det Men invänta trontalet, allt sedan fastslå huvudpunkterna.
te Denna gång ha vi att anteckna, de kärnpunkten i trontalet.
All.
av opponenterna vid disputationen.
framföras: Det Kanske t. o. m. tredje opponen- ten kan finna ett och annat, som kan bilds lämpligt underlag för var professor Ö s t e n U n d é n professor B e r t i l O h l i n och Den.
tion bedrivits för kvinnornas rätt att sköta arméköket.
Medan däremot förgä- ves försök ha gjorts skada - m i n egen.
upp en opi- Årets budgetsförslag har åtskilligt in- in- att anställa köksföreståndarin- kvinnliga köksbiträden inom 12 försök med nor med truppförband och meddelar nu att ver- Så förträfflig att man föreslår att utöka den kvinnliga personalen till sammanlagt 300 stycken på inalles 20 truppförband.
mande riksdagens utgångspunkt, den osympatiska benämningen ly- För övrigt vore det nog lyckligt, framstår det i annan belysning.
Det der) men dock otidsenlig klass- om vi i någon mån kunde se blir då trontalet av idag, där den lag.
Istället undviker man att dagspolitiken i historisk belys- sittande regeringen yppar sina av- framlägga förslaget till lag om bing, även om vi inte oka bygga det.
ga.
i ¨ Detta betyder en stat på 263,100 i extra avlöningar.
Ändå lönar det sig med kvin nor.
Man väntar nämligen att göra ren en besparing genom dem på 107,800 kronor.
Den direkta besparingen på maten blir någon doktorsavhandling på den.
Ty den kan nog behöva mätas tion.
Men genom 270 köksbiträden och med större mätt än enbart parti- deras arbete inbesparas 115,000 tjänst- linjernas och kompromissernas.
göringsdagar av värnpliktiga.
och det blir pengar eftersom varje sådan dag kos- utan bit-.
.
.
.
.... w 2,22 kronor.
Genom en enkel uträk- ning ko- man fram ull in varje köksbiträde på ett år klarar av 426 ar- En.
undangö ömd filosof betsdagar av värnpliktiga Utom dessa besparingar har svenska hären vunnit andra fördelar: snyggare Om Siri Bergman-Zöller och österrikiska journalisten hennes självbiografi någon av Zöllers egna » Philosophi- sche Vorträge », utgivna av er.
lins Philosophische Gesellschaft, eller hört talas om hans (i Ba- den till en tid genomförda) krav tur.
i Sin Bergman - » själ av min pade sig en egenartad livssyn, prostgården.
Och de höllo högst vars resultat dock hittills ej utgi- allvarliga föreläsningsserier i så vits på tryck.
Först efter hennes pass ovanliga ämnen som embry- död (1896) började hennes syster, ologi, anatomi, kemi och utveck- fru Alfhild von Bahr, renskrivnin- lingslära.
Utom det unga systra- gen av de vidlyftiga blyertsskriv- auditoriet profiterade också pros- na manuskript hon efterlämnat.
av de nya kunskaperna att lära engelska hon ville lä- alla de roliga romanerna i ori- ginal!
Ett par år senare arbetade hon intensivt med franska och tyska, endast och allenast för att själv kunna ta del av de stora naturhistoriska volymer, (Forts. å sid.
4.)
tjä- barnsåldern) ten själv.
v d i Sörmlandsmanövern icke är glömd, och det är så modernt att påstå att då göra en fråga eller ett inkast.
endast män duga till att sköta hus, vara En myckenhet utländsk litterat- hembiträden och laga mat, så får man ta tur av den art som grep sig an fasta på vad de torra siffrorna i budgets- med tidens brännfrågor medför- förslaget visa: nämligen att kvinnorna ly- d a också av de unga akademi- sande klarat av hushållet vid våra ärorika kerna, både filosofiska inlägg, bi- regementen.
I jämförelse med de man- belkritiska arbeten och skönlittera- liga köksmästarna och handräckningen åt- voro döttrar.
Och den utbildning e bestods dem hemma i prästgården, var gan- ska ovanlig.
Den kom att inne- fatta ej blott språk, musik, histo- ria och huslighet, utan även na- turvetenskap och filosofi.
Manliga släktingar tillbringade gärna feri- erna från Upsala i den gästfria skulle kalla psykolo- gisk utbildning för arbetsledande teknologer.
Men knappast känner någon till hans hustru, Sir i Bergman-Zöller.
Hon var dock den, som icke blott hade förmedlat makens bekantskap med den svenska filosofien utan som också själv längre fram tillkäm- a traditionens stöd själ », som prosten sade om sin tredje dotter - röjde tidigt en utpräglad forskaranda, vars omut- liga logik ständigt frågade vidare.
Lyckligtvis var hon dessutom ' i sällsynt grad begåvad såväl med musikanlag som med en sprund- lande humor.
Vid sju år hade hon (enligt en gammal anteck- ning) spelat Haydns sonater, som 10-11-åring hade hon på eget initiativ kommit till modern för på vad vi nu *.
de ha hela och hjälp.
Men i dessa tider, då Lottornas blame Dessa skrifter rymma också en medan han vandrade fram och intressant självbiografi, som låter tillbaka i rummen för att då och oss förstå hur hennes livssyn ar- betar sig fram till allt större klar- het och originalitet.
Siri Bergman föddes år 1845 i en sörmländsk prästgård.
Fadern var fil.
lic. och teol. d:r prosten Axel T h e o d o r Bergman.
bok- och musikälskare med djupa kulturintressen.
Modern, också hon rikt begåvad, var syster till Fre- drik Wilhelm Scholander.
Alla barnen (som överlevat späd- - diskning, Man kan alltså säga att kvinnorna hävdat sin i det värv an- förtrotts dem.
Det är inte mer än man Lin begära av dem i ett arbete där Av Emilia Fogelklou-Norlind och författarinnan Maria La- zar skriver från Wien om de nu- 1. varande moderna, som hon ser som ett utslag Y den reaktionä- - Svenskar, som något närmare studerat filosofen Boström, kän- ra våg, som för närvarande går na möjligen till E g o n Z ö l l e r, över Centraleuropa.
Särskilt i som i hög grad förmedlade tys- Österrike, där Heimwehr mer och karnas bekantskap med såväl den.
mer vinner terräng bli de till ne tänkare som med Biberg, Grub- verkligt Symboliska moder.
be, Geijer, och Viktor Rydberg.
En och annan har kanske läst, att få för kvinnliga präster.
nion direkta - ha sammanförts under rubriken M of- partens teoretiskt, och när lagen skall tillämpas praktiskt, då är d a tusen svårigheter.
Undantagna från den allmänna behörig- heten voro de prästerliga och militära banorna, men det är just på den senare som kvinnorna lättast kommit in och hävdat sig bäst.
Ändå har ingen agita- skall deles riktigt, tyvärr enligt beprö- experimentet med kvinnlig arbetskraft in- ingen över- vat olyckliga metoder Tullar och om armén.
Ledningen har nämligen gjort hans a av utläggning.
ni för dem, inför vilka trontalet utgör sammanfattningen av den kom.
-- - - jordbrukets nödläge bilda- att förslag till ny lösdrivarlag sikter, och dessa mottagas partivis moderskapsskydd.
et gäller kvin- enligt partiuppfattning och tolkas norna.
Därför är et inte s i vik- tigt.
Låt oss sä det utan bit- Några synpunkter på det eko- och kommenteras därefter.
I år var da ministären Lind- terhet.
T y man kanske inte kan nomiska samarbetets möjligheter Litet var skulle begära av regeringen, att den skall på det mellanfolkliga livets om-.
....
.
.
.
råde, sådana de framförts vid internationella Kvinnoförbundets nu avslutade upplysningsvecka av • Ja, se lagar!
Behörighetslagen lade i Fo gel Klou-Nor E m i lia hög erst yrd r äro sa - som.
minstone.
Men - - - Böra kvinnorna bidraga till att spara pengar åt försvarsministern och göra värn- pliktslivet hemlikt Det är och behagligt?
stor och vidlyftig f- Böra arbetarna hos Bofors, Tidaholm och don åt armén.
Böra pacifisterna betala Scania Vabis tillverka vapen och for.
krigsberedskap kostar?
Människornas och deras arbetes inrange- ring i krigsberedskapen fortgår oavlåtligt.
Eller, som en tidning för icke så länge sedan poetiskt uttryckte det i en inter- vju med ordföranden i rikskommissio- nen för ekonomisk krigsberedskap: länkar- Men om arten och organisa- tionen av det motstånd som bör resas av dem vilka icke vilja låta sig smidas i länkar råder oklarhet och skilda menin- gar.
Krigstjänstvägran?
Skattevägran?
Ar- betsvägran?
Förberedelse till general- strejk?
De som fundera över dessa gor gå spridda lite varstans.
De ha icke råd att sätta till en rikskommis- don Det är ojämnt spel.
redskap.
frå- Devinez
TRON TAL E T- Barnavårdens S VERl GE och N. F. Trontalet antyder i kortfattad trän ur konventionen och alla de form att regeringen ämnar före- andra undertecknarna ha återta- s~~ riksdagen a godkänna två av git sin handlingsfrihet gent emot Sveriges undertecknade internatio- dem i fråga om giftvapnet.
Alla nella överensk elser.
De hän- förberedelser i alla laboratorier föra sig bå .till konventioner och på alla övningsfält i alla län- som antagits om Nationernas der räkna med att detta ögon- blick skall inträda och försvaras Förbund.
Om riksdagen ratificerar över- därmed.
Om man har någon tve- irrgångar, anslutning till den i senaste numret av Tidevarvet införda ar- tikeln ber » Barnavårdens irrgångar » undertecknad om plats för föl- jande inlägg,vilket närmast är av- i nämnda artikel uttalade synpunk- tema Rörande det abderistiska för- hållandet att en man kan krä- a samhällets utlägg för hus- ra gä tillbaka till de förhandlingar truns utomäktenskapliga barn vi- att det för d- som höllos i fjor våras i den sar erfarenheten medvetandet och givetvis förberedande avrustningskommis- isynnerhet för dem det berör fram- rörande giftgasförbudet.
står såsom en orärttvisa och en sionen Frankrikes ombud inlämnade då anstötlighet att ban kan tvingas betala för en annan mans barn.
ett förslag till skarpare avfattning r också framkallat Förfarandet av förbudet, så att det skulle om- svåra misshälligheter i redan in- fatta även förberedelse till giftgas- krig.
Men förslaget togs tillbaka, och i kommissionen fanns icke följd, som icke så sällan inträf- för en sådan skärpning av far, är att barnet tages hem till giftgasförbudet.
Det fanns till och modern och styvfadern.
Gäller det då » äldre barn », som kanske med delegationer: Rumäniens och stå främmande inför modern och Jugoslaviens nämligen, som före- hunnit växa sig fast i en gott Mot detta regeringens förslag slogo att signaturmakterna skulle fosterhem, leder det alltid till tra- torde alltså ingen ha något att förbinda sig att leverera giftkrigs.
giska konflikter för barnet.
invända på grund av att du är medel åt en angripen stat.
Tysk- kal detta sammanhang kan anmär- för radikalt.
lands ombud förklarade sig för s. att barnavårdsmannen, som Förslaget om att Sverige skul- en skärpning av förbudet ända enligt d a ena paragrafen har att le gå med för f ö r b u d m o t an- fram till förbud för förberedelser.
tillvarataga barnets bästa icke kan v ä n d a n d e av k e m i s k o c h Och det är förvisso den enda möj- förhindra att barnet jämlikt en an- nan paragraf försättes i en stund- bakteriologisk k r i g f ö - ligheten Om vår riksdag när den om avsevärt försämrad ställning r i n g står i samma kategori.
Kon- ratificerar giftgaskonventionen Visserligen förfar man i Stock- ventionen formulerades 1925, och samtidigt ger direktiv att Sverige 24 stater ha ratificerat detsamma, bör gå in för förbud mot förbe- holm med en viss försiktighet vis á vis dessa krav.
Men risken fö- däribland alla stormakterna, även redelser, då är det någon mening religger alltid och blotta omnäm- Ryssland.
Varför skulle Sverige i det hela, men endast då, nandet framkallar irritation.
längre saknas?
Sverige kunde då på samma Man frågar sig om de belopp sam.
Det är säkerligen ingen som gång besluta sig för att stödja det hället på denna väg utfår kunna uppväga allt det ohägn saken kormmer att upphäva sin röst mot tyska förslaget om förbud mot luft- åstadkommer.
regeringens förslag.
Faran ligger krig överhuvud.
Vår Förbunds- An barnets omhändertagande snarast i att riksdagen kommer politik är alltför mycket regering.
för samhällsvård, d v. s. utackor- anta det alltför lättvindigt.
litet riksdagens enskommelsen om k o n t r o l l a v handeln med krigsmateri- e l så kommer icke att be- tyda någon förändring i Svergies hittillsvarande politik.
Sverige kan fortfarande som hittills sälja krigs- materiel till andra stater, och re- geringen kan behålla systemet med generella utförsellicenser åt våra svenska krigsindustrier, Kontroll över internationell vapenhandel är nämligen icke detsamma som upp- hörande av inteniationell vapen- handel.
kan om den saken, kan man ba- vas detta männa gångna äktenskap äktenskap och flertal - att en3 och alltför Det heter i motiveringen till kon- och folkets Sak, alltför litet en ventionen att användning av gift- allmän angelägenhet.
Utan en gaser blivit med rätta dömd av stark folkmening bakom äro kon- världsopinionen.
Men om en enig ventioner och ratifikationer inte världropinion och 24 stater hög- mycket värda.
Det är sådant som tidligt utdömt giftkriget, hur vår förening för Nationernas för- kommer det sig då att man sam- bund skulle arbeta med men inte tidigt överallt i mer eller min- gör.
dre grad förbereder sig för det- E t t förslag som man kunde ha samma?
Varför finnas gasskydds- väntat.
i fall man väntar någon- anslag även i vår nyss framlagda ting av denna regering, är anta- gandet av Generalaktens tredje ka- budget?
För Sveriges del kan det knap- pitel.
Det första, det om förlik.
past bero på att det saknas en ning, och det andra om rättsligt rad stater bland avdömande av rättstvister, ha vi av konventionen.
D e som kunna antagit, Men icke det tredje, det komma ifråga för oss äro där som handlar om skiljedom.
Gene- Men konventionen nämner intet ralaktens idé är att varje stat som om förbud mot förberedelser till går in för densamma automatiskt giftkrig.
Och den allmänna miss- komma i fördrag med dia de tron gör att man räknar med att stater som undertecknat.
Det undertecknade av konventionen är som en port som alltid står skola bryta mot densamma.
I det öppen.
Förra Aret följde riksda- dering genom barnavårdsnämn- moderns ansvarskänsla, kan icke bestridas.
Enär goda hem - i Stockholms närhet icke stå att er- hålla mot den ersättning samhället anser sig kunna lämna kommer barnet vanligen långt bort.
Och hur skall en fattig mor i läng- den kunna bevara sambandet med det barn.
som vistas hos för hen- främmande personer t. ex. t.ex.på kan hon någon enstaka gång be- söka det ibland ser hon d &amp; d. drig.
Intresset slapp- med åren och till sist återstår av gemen- skapen kanske intet annat än att hon erlägger sitt bidrag till barna- v å r ds näm n d e n Barnets omhändettagande kan medföra icke endast ett avlyftan- de av moderns direkta ansvar utan de fall då moderns högsta öns- kan är att fä behålla barnet i sin närhet.
ögonbliok de så göra, ha de ut- gen regeringens betänkligheter Konflikter uppstå här återigen och sade sig föredra a t t sluta för barnavårdsmannen.
Denne har skiljedomstraktater individuellt i ju till uppgift an på allt sätt be- stället för kollektivt.
Betänklighe främja sambandet meilan mor och terna kvarstå alltså även i år, barn, men han tvingas i vissa fall söka samhällsvård och med.
men de verka icke övertygande.
att verkar därigenom till an skilja Du finnes åtskillig att arbeta dem.
för som erbjuder sig för dem vil- borde tillgripas ka anse att Sveriges fredsarbete e n Samhällsvård dast skall hålla sig inom den ram som gives av Nationernas förbund då barnet behöver anstaltsvård då modern är död och då modern är olämplig att utöva vårdnaden.
A l l a s k ö t s a m m a mödrar b o r d e själva f å u t a c k o r d e ra s i n a b a r n Att ett sådant system som det danska, med ett av staten garan- terat bidrag till ensamma mödrar, skulle föranleda och delvis undan- skaffa ovan berörda problem och dualismer ligger i öppen dag.
Stockholm 14 jan.
1930.
Cecile Strömar.
(Barnavårdsman.)
DI M D A G A R STRÖVTÅG I FJÄRDE HUVUDTITELN, krigsorganisation » Statsverkspropositionen kostar kronor, men det är billigt, ty den är en mansbörda.
Dessutom är det en givande läsning.
Vad fjärde huvudtiteln angår, som sär- skilt står Tidevarvets hjärta nära.
så är den riktigt bra skriven.
Som litterär produkt betraktad.
nämli- sen.
Spraket är befriat från kansli- svenskans tryck och verkar m o dernt.
Där det icke är fullt klart, så ligger en avsikt bakom.
.Hela framställningen har något mänsk- över Försvarsministern på » industriens vidröres.
Därom heter det att det.
ta arbete har nu » på åtskilliga områden fortskridit s i långt, att det måste vara till allvarligt men för en god planliggnings genom- förande och för e t t rationellt ut- nyttjande av industriens tillverk- ningsmöjligheter, att längre än som skett uppskjuta pjästillverk- ningens ordnande .. (Fältartilleri.
pjäser avses).
Vad vill detta säga?
Tilläven- tyrs att rikskommissionen för eko- konstnärer känna, liksom alla agi- tatorer, art man bör uppnå effekt genom att arbeta med ett ledmo- tiv som kan varieras.
Ledmotivet detta: » Jag Malmberg är staten och skattedragarna oändligt bil- lig, emedan jag prutat oerhört på sakkunskapens äskanden.
Mina förslag ligga samtliga i under- nomisk eg- gat upp försvarsberedskap och riktat in vara nu stora metallindustrier t i l l den grad p i fabrikation av krigsmateriel.
att det blir till allvarligt men för det rationella utnyttjandet av indu- striens tillverkningsmöjligheter, om man dröjer mycket längre med de stora beställningarna?
H a n orätt så äro vi tacksamma för besked.
9 ligt sig.
kant ».
Variation: Flygstyrelsen begär 231,000 till flygbomber (om eld-, spräng- eller giftbomber meddelas ej) men jag nöjer mig med att höja flygbomb- anslaget endast med 7,000 kronor, alltså till 77,000 kronor.
Eller: egentligen skulle det ko- sta 60,000,000 an ombeväpna fält- artilleriet.
(Det lär också vara gam- malt och utskjutet.)
Men jag begär f. n. endast 250,000 kronor för » förberedelser till modernisering och nyanskaff- ning » av sagda fältartilleri.
När den enkle läsaren eller lä- sarinnan slutligen slår igen den 545 sidor starka volym som upp- tar fjärde huvudtiteln är han, resp. hon fylld av en civil men bestämd övertygelse.
Den an om sakkun- skapen finge hand om 1925 års nedrustningsbeslut s i skulle bud.
geten åka upp till 300,000,000 i stället för som nu stanna vid om.
kring 137,000,000.
När nu ökningen för i år inte är mer än knappa 4,000,000 så för frågar man sig vad det får på det- krigsberedskap härviset?
Den är inte ett uttryck för sakkunskapens djupaste sam- vete och inte för Malmbergs hel- ler.
Troligen har Malmberg sam- ma mening som den Sveriges samtliga generaler framlade i somras att det vore välbehövligt anslag för att ve- med m s+ =, tenskapligt och praktiskt förebreda ett gasanfallsvapen.
Troligen, ty det är konsekvent ur militär syn- punkt.
Men det synes ej till för man är ögat.
Detta Motpartens, min egen Den k ska.
Professor Östen Undén talade som N.F.
har nämligen den eko- nomiska bojkotten.
Genom vid Kvinnoförbundets upplysnings- vecka om aktuella strävanden in- om Nationernas förbund.
Det var betecknande nog frågan om den ekonomiska bojkotten, rom till- drog s ' s största uppmärksamhet i denna översiktliga redogörelse för vissa a " de politiska spörsmål som N. F. har att under det dande året taga befattning med.
(Vi hänvisa för övrigt till de fyra artiklar i Tidevarvet nr.
37, 38 39 och 40.
1929, där Elin Wäg- ner redogör för höstens förbunds- församling och därmed de vikti- gaste frågor rom i år stå på dag.
ordningen.)
Instundande mars skall inom N.
F:s rad behandlas det av tyska regeringen framställda förslaget, om viss befogenhet för rådet i händelse av krigsfara föreskriva vissa åtgärder till dess undanröd- jande.
Rådet skall enligt försla- get kunna ge provisoriska före- skrifter även rörande resp. länders militära förberedelser.
hinder for stun- att En annan rak: Vad skada att sarettsfartyg, därför att beskrivning- kan mycket den moraliska indignation som från en hel värld reses den om den börjar krig.
Man kan ock- så gott föreställa sig att den skrat- tar åt de skrankor, rom det poli- tiska maskineriet bygger upp för att förhindra krigsutbrott och an den klarar sig utan hjälp av världs- kreditens herrar.
Men det är ute- slutet att någon nation skall kur.
na i längden bekämpa en värld, sen den ar berövad tillgången till tre eller fyra av de viktigaste rå- provokationsaffärer så skamliga, att man Mr.
Hurleys tanke för in på den spännande frågan om de interna.
tionella trust- o. kartellbildningar.
nas betydelse för krig och fred, om vilka meningarna äro ganska delade.
Säkert är emellertid a n just skräcken från de olika sta- ternas sida för an råvaran skall bli oåtkomlig, i och för sig redan ar en viktig anledning till krig.
Vad detta betyder virade pro- fessor Bertil Ohlin med flera ak- tuella och roliga exempel.
Där är t. ex. oljefyndigheterna i Mexiko.
som föranlett Förenta staterna till enträgen politisk inblandning, f ö r att inte tala om Mosulfrågan, vars hela bakgrund var de inblan- dade makternas begär efter den förmenta rikedomen p i olja.
Sa- kens andra sida är kampen om avsättningsmarknaden, tullkriget till marknadens skydd från båda håll, i värsta fall ledande till vara framprovocerade, med användande av de mest hänsynslösa Det påstås visoriska åtgärder rörande trupp- rörelser m. m. vilka föreskrifter staterna skola förbinda sig att följa.
Men är inte detta en utopi?
Det kan förefalla så.
Men det har funnits itskilliga fall, också under de senaste åren, när ingen part önskat konflikten men sna- rast av en tillfällighet drivits in i den.
Vinsten med den föreslag- na åtgärden skulle alltså vara, att den nation, som i sådana fall vägrar att följa rådets föreskrif- ter, stämplar sig själv som den, som önskar fortsatta fientlighe- terna.
H a n tvingas an p i detta s i t t ange sig själv.
De rättfär- diga och fredsälskande staterna, som sålunda fått bevis på den brottsliges skuld, kunna sedan for.
ena sig om ett samfällt lämpligt ingripande med honom.
Och det är här som den ekonomiska på- tryckningen främst kan tänkas iiråsakomma, bojkott mot den fe- lande staten av en enig värld Men här finns en stort osä- kerhetsmoment, och det är Ameri- kas hållning.
Skulle Amerika u p p träda osolidariskt i en sidan strid måste ju övriga staters åtgärder bli i stort sett värdelösa.
När presidenten Hoover på va- penstilleståndsdagen i höstar sa- de, att han önskade Jämställa alla fartyg som föra livsmedel med la- nernas förbund, som har god tid, t. o. m. innan arna på bröllopsdräkter och lysande namn hunno ut i världen, kommo redan under- ha befogenhet att besluta om pro- 6,000, s uggan skydda livsmedelsfartygen han hjälpa den krigiska parten i- stället för att främja freden.
Man har emellertid tillsvidare att hålla sig till Amerikas hand.
lande beträffande Kelloggpakten och hoppas att den logiska följden av detta må bli Amerikas delta.
gande på Nationernas förbunds sida i en bojkott.
om och nar en sådan skulle bli nödvändig.
Det är ganska lustigt an erinra sig en annan form för samma tankegång som framkastats av che- fen for Förenta Staternas sjö- fartsministerium, mr.
Hurley.
Den.
ne har påpekat, an krig skall hin.
na göras omöjligt genom att värl- dens stora industriledare samman- sluta sig och vägra att förse de krigsvilliga staterna med ound- gängliga material.
Jäm-, kol.
gummi- och kemisk industri gra att stå till tjänst!
Detta bor- de enligt mr.
Hurley bli effektivt.
vä- betala millioner för mobilisering etc.
Även om fient- Ty man betyder det att svenska fol- ket ska ut 2 25.000 kronor särskilt för » flyg- industriens krigsorganisation? » Skall det civila flyget också in- ordnas i krigsberedskapen och huru?
Det står en ramins här i texten som f. ö.
förekommer of- tare an som är förenligt med den av N. F. föreskrivna öppenhe- ten att den närmare innebör- den av detta ärende skall avslö- jas endast för vederbörande ut- skott.
Men om det finnes med- borgare utanför utskottet och ut- rikesdepartement utanför Sveri- ge som intressera sig, vad så?
Ett anslagsyrkande som alltid intresserar ar det till den.
frivil- liga skytterörelsen.
En halv mil- Iion begäres.
I fjor beviljade riks- dagen 470,000 kronor till den manliga ungdomens övningar att skjuta prick.
I år äskar försvars- ministern 30,000 därutöver.
Till vad.
jo t i l l inordnandet av skjut- banor.
Skyttarna tycka troligen att det är en liten summa an bråka om, men det tycker inte Lind- manska regeringen.
Den gör sig stundom besvär för mycket min- dre, såsom då den vill sätta ner anslaget till fredsrörelsen från 25,000 till 6,000.
Detta är ett av de många exemplen på hur oli- k a man ser på vad som är vik.
.
tigt här i världen.
Det är också betecknande att det minskade anslaget på fö- reslås till Föreningen för Natio- a, väl tänka emot ämnena.
nu importförbud.
Detta blir så myc- rättelserna om att häktningar företagits och omfattande skyddsåtgärder vidtagits för de belgisk-italienska bröllopshögtidlig- heterna i Rom.
Sedan kommo de spännande dagarna, när tidningarna innehöllo uppgifter om vilka försiktighetsmått som voro nödvän- diga, täckt bil i stället för öppen hi.
storisk galavagn etc. Och så drunkna alla farhågor en flod glädje och förtjusning över de fem kungaparen, de.
, 38 prinsarna och 31 prinsessorna, guld- brokaden, det praktfullt sammetsklädda brudparet.
Hela världen deltager intres- kapellet, brudens sex-meters snövita släp och ädlingarna som höllo slöjan över i ståten, det gnistrar av guld, dia- manter och en väldig hemgift.
Men sedan festerna äro över komma serat de mörka skuggorna åter, det avslöjas får söka deras like.
Att provokatörernas låga skrå har en glänsande marknad i de diktatoriskt styr- da länderna är ingen nyhet, och många äro historierna om deras yrkesmässigt be- drivna orättfärdighet i gränsländerna, bland minoriteterna De attentat i utlandet, Nizza och Paris och påstådda förberedelser för bröllopets förhindrande som kastat sitt sensationella sken över händelsen ha samtliga visat sig att dessa fascistiska provokatörer an- strängt sig så ivrigt att åstadkomma far- liga attentat från antifascisternas sida, därför att prinsessan Marie-José begärt amnesti för politiska fångar med anled- ning av bröllopet.
Då en sådan åtgärd var Mussolini ytterst ovälkommen gällde det att få de politiska motståndarna fram- ställda så samhällsfarliga som möjligt.
En mängd häktningar ha företagits, » må- hända flera än som varit nödvändigt ».
De häktade ha måst frigivas.
Vad som väntar dem, som i fortsättningen an- ses icke önskvärda framgår med all tydlig- het av mme Balabanovas artikel i a- numret av Tidevarvet.
Dessa handlingar kasta en skugga så mörk över da italienska styret, att ingen bröllopsglans, med än så den tid rop, förmå att skingra det obeväpnade för- utrikes- bannlysa det förfärliga M- den rom det alltid måste göras Om man har varit inne i en fallande litet verksam i förhållan- arsenal pen, som heter svält för kvinnor levande av en presskampanj.
vil- välrenomerad specialaffär, till de till sin stora uppgift och den klingande evviva- den, exempel för för klockor, och fått be- akademiska föreningen för Natio- och barn, då svarade den fran- ken i sin tur f r a m k a l l a r o c h hål- till godo och därmed upphöra att garantera en klocka med min- sekreterare nyligen vid ett offent- Hoovers förslag skulle försvaga terna.
dre den kostar minst 30 kronor, och sen blir bjuden på en klocka för 13 kronor i en basar för all.
ting, då blir man inte bara glad Blir man bara glad åt Fjärde hu- vudtiteln?
Annars är en ökning i och för sig på nära 4 millioner icke så litet när det gäller successiv minsk- ning.
Det är ungefär samma sum- ma som moderskapsskyddet skul- le kostat men det ser man alls icke till det förebådas inte ens för år.
Högerpressen har ju också ansett att det var för vrä- kigt.
Den civile läsaren måste gå förbi mycket som han inte be- griper men han stannar ovillkor- ligen vid de ställen, där arbetet nästa möte inte hade något annat att förtälja, än att det är stort gräl o m platserna i den interna- tionella styrelsen.
Vad vi här vänt oss emot är ingenting nytt och ingenting för svenskt militärväsen och högerdö- me särskilt utmärkande.
Det är troligtvis så i alla land där högerregeringar göra upp bud.
geten att skjutbanor är viktigare än de okunniga folkens Upplysning om den omvandling som är i gång från en politik med krig som instrument till en organise- rad gemenskap.
Det är också en för vår t i d genomgående drag att industrien planmässigt dras il.
i och intresseras i krigsberedska- pen, och att gränserna mellan ci- ligt.
det enda medel till påtryckning vil och militär verksamhet i sam- hället utplånas genom att den mi- litära vill slå under sig alltsamman for p i t t ändamål.
Och i de de- mokratiska länderna åtminstone skapen är det nog får kompromissa också så, att med sakkun- de Den allvarligaste av de ekono- miska konfliktanledningarna är dock kampen om utrymmet.
för- hållandet mellan de rikt befolkade ' fattiga länderna och de glest be- folkade rika, som t. ex. Japan och att Australien.
lösa.
F. Den ö. är påvisade också svårast profes- statsfinansiella hänsynen, samt art tillämpningen av » lärdomarna från 1914 -- 18 års krig, på vad stats- rådet Malmberg hela tiden kallar » ett kommande krig » är vacklande och långsam, dirföratt konsekven- serna äro förfärliga.
Men det gör ju inte saken bättre.
Vi ha för närvarande krigsbe- redningar med en stat av 90,000 kr.
Deras uppgift är att lägga fram förslag till modernisering av vår krigsberedskap.
Ej mer.
Men när få vi gå till grunden vad » tidsläget med hela frågan kräver »?
När få vi lyfta den stora frågan ut ur den militära sakkun- skapen och verkligen folkligt di5 kutera vad som lönar sig bäst: krigsberedskap eller en effektiv fredsberedskap genom upplysning, genom effektiv aktiv förbundspo- Iitik, genom internationell hjälp- verksamhet.
Det finnes vissa dagar som spela en särskild roll i flygvapnets stat därför att de dra extra kostnader och de k a l l a s dimdagar.
I vad gäller vårt andliga klimat ha vi a65 dimdagar om året.
sor Ohlin några möjligheter som righeterna, som plåga nationerna finnas, att föra en politik, som i deras inbördes förhållande.
Det gäller framförallt att skaf- skall kunna avvärja eller minska konfliktanledningarna.
Fasta och fa ur världen det misstag som he- låga tullar - så länge man inte ter, det som skadar min motpart förmår astadkomma full frihandel gagnar mig själv.
istället för förhandlingarnas Om Kvinnoförbundets vecka är upphissade tullar, enbart avsedda till sist att tillägga att den av- som bytesmedel.
Kolonierna, som slutades efter två välordnade da- i själva verket betyda råvarorna, gar i Upsala.
C. förvaltade under den öppna dör- om I vara så eftersträvade, an de an- ses betala ett krig.
Både professor Undén och pro- fessor Ohlin framhöllo till slut den ändrade mentalitetens, trons, den upplysta opinionens betydelse för att de ansträngningar lyckligt kunna att föra besegra till s slut a- n. rens politik, så att de komma alla.
E n undangöm d filoso f (Forts. fr. sid.
1.)
nade d e unga föreläsarna som lor.
omkring 20-årig grep hon käl- sig an med de materialistiska filoso- ferna, Voigt, Büchner, Mollschott samt bibelkritiska arbeten, både Renan Feuerbach och senare, Rydberg.
Några ' ord i fö- Viktor retalet till Bibelns I ä r a o m Kristus, om kravet att få veta sanningen inte som man önskade ha den utan som d e n v e r k li- g e n ar, gjorde ett livsbestämman- de intryck på henne.
Trots mo- derns oro för hennes själ, gav hon sig aldrig till tåls, förrän hon kräva min hänförelse, men nog vän och hennes barn återvände skriva.
En gäng erbjöd hon sig i förtvivlan att uppoffra hela ar- minn i jag senare, att jag höll sys- till Sverige.
trarn a vakna Iångt i n på natten Men prosten Bergman lämnade betet för hans skull Men också sina döttrar lika förtroendefull fri- detta var honom en omöjlighet, med mitt tal ».
Men det var mer än hänförelse.
' het, som om de varit söner eller som skulle störa deras fria, djupa Med okuvlig energi började Siri vänner.
Han accepterade sin dot- gemenskap.
Gripande beskriver Siri Zöller Bergman studera Boströms filo- ters samhörighet med Egon Zöl- sofi.
Familjens läkare, doktor ler.
Den nära nog enda fästmö- i Sin självbiografi denna konflikt Braun, hade under sin Uppsala- gåva, Siri Bergman från Sve- mellan två högtstående människor, tid u d e r flera år åhört Bo- rige sände ut till Egon Zöller, ut- som varken kunde offra varandras som ströms kollegier och därvid an måne ha samma klarhetsbehov som hon själv.
En gång under ett längre be- sök hos ett par ungdomsvänner mannen, en grubblande ande, var bröstsjuk hade hon i sin iver och hetta drivit ett spörsmål med sådan grundlighet, att den sjuke,av tankeansträngningen blev sämre.
Denna händelse blev av ingripande betydelse i hennes ut- veckling.
Hon hade ju endast brunnit av begär att hävda sanningen som hon såg den och så hade hon kommit skada åstad!
Hennes för- tvivlan var stor Men till slut upp- levde hon inom sig, hur ett inre ljus rann upp i hennes mörker - fört gjordes av hennes översättning självständighet eller sin inbördes noggranna anteckningar (desam- ma för övrigt som ligga till grund f ö r lektor G.
J. Keijsers upplaga av Boströms religionsfilosofiska föreläsningar och en vida saftigare lektyr än de schematiskt uppställ- tanke alla Hon andra ut, var hon da än ro för tänkt en annat Symboliska Brauns kollegiehäften i främsta (De volymer- na med Siris stora lutande handstil finnar numera på Lunds universitetsbibliotek.)
Egon Zöller rummet.
inbundna Berg- studerade och l e v d e s i g i n däri; dium voro henne nödvändiga.
övertygades och var livet ut Bo- ett långt tankeutbyte en ännu dju- » grundlinjerna »).
Siri sina frågor, och han var själv mer än villig att stå till för- fogande.
Hon arbetade intensivt, läste, frågade, tänkte och talade, nödgade sin far in i studiet och krävde snart att se Boströms tän- kande insatt i större sammanhang.
Hon arbetade sig så grundligt hon kunde genom Schwegler och andra tillgängliga hjälpkällor i fi- losofiens historia.
Och hon stude- rade med iver originalskrifterna av Boströms föregångare, Biberg, Grubbe, Geijer.
Hon gav sig in- te, hon både uppfattat och så vill jag påstå - upplevt det lästa.
T y hon studerade fi- losofi, som andra läsa diktverk ur hela sitt väsens håg.
Omedelbart efter dessa intensi- - till tyska av Boströms skrifter.
gemenskap.
Ehuru Egon e j följ- de hennes arbete, förstod han dock, gång på gång rent intuitivt an förhjälpa henne t i l l just de vetenskapliga arbeten, som vid en eller annal arbetssta- förrän - » Jag insåg då, att vägen till san- va studiemånader blev ström trogen, medan han jämsides studerade Lotze och andra när- besläktade tyska tänkesätt.
Då det blev onaturligt för dessa två innerligt samhöriga människor att leva i skilda länder i synner- hel då den ena hade si bräck- lig hälsa, reste Siri Bergman med sin fars samtycke ut till Tyskland.
efter att först ha utbildat sig till musiklärarinna under Prof. Gün- thers och andras ledning ..
De in- gingo aktenskap.
ehuru d e på grund av Egons sjukdom ej an- sågo sig ha r i t t att stifta familj.
Under de två år Zöller (ofta av- bruten och hämmad genom sjuk- dom) fullföljde sina studier för den högsta tekniska examen, var pare » enhet i sanningen » än nå- gonsin förr.
Dagen efter var en strålande majdag, då all himlens och jordens fägring tycktes om- sluta d e två makarna.
Jublande munter hoppade Egon upp i vag- nen för en kort ämbetsresa.
Strå- lande vinkade han sitt avsked.
Un- der färden råkade hästarna i sken.
Han störtade ur vagnen och åter- fick a l b g medvetandet.
Han av- led i juni 1891.
Siri Zöller återvände till Sve- rige, viss om att få föra deras i smärta födda » tankebarn » ut i människolivet.
Annorlunda blev det.
Hennes blå häften förblevo otryckta, hennes undervisande samtal nådde e j fram t i l l den ome- hon emel- det hustrun, som genom sina mu- delbara omgivningens förståelse dem bägge; och som begärt.
» Att henne var jag själv trodde vara sant, utan blev inte döden som kom.
Hon även genom vad andra trodde vara fördes i stället snart nog allt dju- sant.
Mitt eget lilla liv i Gud för.
pare in i livet.
svann i Kristi liv i Gud som gnistan Här är inte platsen att utför- i en jätteflamma, » skriver hon där- ligt tala om hennes och Egon om många år senare till Axel NY- Zöllers vackra kärlekssaga.
Jag blæus.
själstillstånd Detta fortfor vidöppet något inåtvakna dygn, och vill bröstsjuke blott nämna, teknologen att den och unge hon moder Långa kjolar håret så långt som - möj- Midjan högt uppe det är mo- dets nyaste lösen.
Naiva själar försöker att förklara för ännu naivare, att ett par skickliga skräddare i Paris ur geschäft- synpunkt kommit på den idén att åter- införa förgångna tiders komplicerade och dyrbara snitt för att skaffa sin to- mera utrymme.
Det är nonsens.
Ty ännu aldrig har en skräddare skapat ett mod, ja, jag betvivlar t. o. m. att prinsen av Wales som ju verkligen skaffat sig ett namn inom modebranschen vore istånd att grunda en smakriktning, som är helt ny och emot sin tid ligt.
- - Det är anden som bygger kroppen sig, och det är tiden som ur otaliga imponderabla detaljer - bildar sig sina moder.
Ingenting är absurdare än när man talar om » modets nycker ».
Moderna är logiska - moderna är kon- sekventa.
I varje av sina minsta detal- jer uttrycker de precis det, som den tidsandan - god eller dålig fordrar.
Ja de uttrycker inte bara det som är utan det som önskas och hoppas.
I modet uttryckes, som i politiken även nästkommande dags fordran, och därför är det också åter och återigen modernt, om det så denna dag skulle påbjuda ett snörliv med - åt jer uttryc - -, tusende fiskben kvinnosammanslutning, i. ingen inget samhällsdrama och ingen domstolsrapport kan belysa kvin- nornas ställning till samhället så klart som dagens och (förmodligen även) morgon- dagens moder.
Våra moder av idag t. ex. som utgår från aftontoiletterna och ännu inte tycks ha något intresse för Ingen kvin arbets eller sportklädningarna.
Som gör kamratparet omfattades med ut- omordentlig välvilja i Karlsruhe.
Det lyste ur dem av kultur, idea- litet, glädje och intelligens.
De voro utomordentligt lyckliga.
Den följa sä- ger hennes syster fru von Bahr, linje, som fordrar en hållning som en » för den tankeovana outsägligt » drottning », och bakom vilka vi tycker oss tröttsamt och mycket svårt, om gengångaraktigt skymta det begrepp, som ens möjligt, varför man av själv- kallades » en fin dam ».
bevarelseinstinkt rätt ofta rimmade Naturligtvis fanns också dessa » fina da- ut i ren tanketomhet. » Under det sista aret var Siri mer » under det förgångna årtiondet, da- och erfarenheten var så ingripan- möttes ute i Clarens 1873, dit hon ovanliga arbetsfördelningen var ju de Men att med hon dogmer aldrig eller glömde riter den.
ha- följt (som nu med blivit sin änka) ungdomsväninna och hennes ingen ljus nödvändighet godtycklig för nyck d e m utan bägge.
en Efter Egon ZöIlers sista exa.
de den ingenting an göra.
D e barn gamla kyrkliga uttrycksformerna Egon Zöller var på samma gång men kom han in i mer och mer kunde hon efter hela sin moderna intellektuellt och religiöst lagd, d. kvalificerad statstjänst rid den ba- inställning ej mera bruka utan att v. s. han var i sällsynt grad ge- densiska väg- och vattenbyggnads- infoga omtydningar eller tysta för- nomträngd av oändlighetsmedve- karen.
Hans hustrus arbete som behåll.
» Jag finge nu nöja mig tande och världssamhörighet.
Un- musiklärare behövdes ej mer för de- med den inre klarhet jag fått, tänk- der sjukdomsuppehållen i sina ras utkomst.
Och själv ville hon ej te jag, den kunde det yttre mörk- studier hade han utefter den hö- gå i vägen för dem som på den vä- ret ej taga från mig.
Kristen var gre matematikens linjer sökt käm- gen miste få sitt uppehälle.
Hon Zöller tidvis sinnessjuk.
» Jag står färdig ning från att mottaga Livets hand all slags pröv- sjuk- anlåtna krypa bakom en förklädnad.
dom, vissheten om mitt arbetes Och de förklädde sig till sportflickor, till misslyckande och annat endast studentskor, till barnungar och till de- sinnets sjukdom kan jag ännu ic- mimonder.
ke mottaga med ödmjukhet.
där- Aldrig förr har det funnits så kloka för att bördan då lägges på andras skuldror och jag ingenting kan och demokratiska moder som gårdagens.
En balklänning satt så, att man kunde göra själv. » sade hon till sin sys- spela tennis skura golv och ter.
» Men livet fordrade icke länge dissekera, dansa i den Det fanns ingen skillnad i detta offer », fortsätter hennes sys- jag e j mer, ty kristendomens lä.
ror voro mig ej längre en till- räcklig bekräftelse på mitt liv j Gud.
D å föll ett utdrag ur Bo- ströms propedeutik i mina hin.
der.
pet var den nyckel, som vred f r a m mitt inre liv; det blev det första u t t r y c k det fann sig i ter.
Endast mannen, hade det enkla kvällsmålet i ord- ning, då hon kom hem.
Det unga fullkomnade sig vi pa fram ett uttryck for detta starkt upplevda medvetande.
I i o n ha- de en modig uthållighet i att fö- reträda, vad hon insett rom sannt, h a n hade däremot en sällsynt för.
måga att sätta sig in I andras synpunkter.
Bägge två hade ovan- ligt utvecklat sinne för konst.
den yttre tillvaron ».
Dessa båda väsen hade en ut- Hon hade händelsevis kommit omordentligt stark dragningskraft att bläddra i Borelius skrift mot på varandra.
Han var snabb, mun- Boström, där följande passus av ter, älskvärd, praktisk.
realistisk Boström ordagrant citeras: » Ur- och dock obetingat idealist: hon sprungligen och ordets egent- var grundlig, ihärdig, inåtvänd, liga bemärkelse finnes ej någon- full av musik och sprudlande hu- ting annat an det oändliga för- De hade nuftet och dess innehåll d. v. s. jämt i pianospel sikhistoria och mus t. o. m. en konser tid frigjordes f ö r nya ändamål.
Och som av en snörrät nödvän- annat Gud och absolut levande eller självmed- ve- och &amp; lund= fullkomligt för- nimmande eller förnuftiga väsen ».
Härom säger hon i självbiografi- en: » Jag kan ej beskriva vilken jublande glädje jag kände, då jag såg dessa ord, vilka jag genast fattade som den djupaste sanning.
Icke förrän nu märkte jag vilket tryckande inflytande Büchner och de andra materialisterna utövat på mitt sinne ...
Men nu kunde jag andas fritt igen, ty i sin ur- sprungliga innebörd var allt and- ligt liv a h sanning.
Jag vet ej hur jag under dagen förmådde att själva bära frukt!
oerhört upp- både av statstjänst och av ' ma teoretiska studier i sitt fack såväl Och han som uppfattade i filosofisk till litteratur.
e n bor- jan sin hustrus intensiva hängi-, ingenting äro mor.
än dighet drogs hon åter till filoso- fien.
Men därmed börjar ett nytt ske- de i makarnas liv (1888).
Siri Zöller övergiver Boström och går kunde följa med De hade, säger h så länge och ihärdigt on, nu hans mäler, huru dessa skönhetsälska- tagen venhet förmätet åt sin nya uppgift som ett anspråk.
Hon kunde icke ter » Boströms och möttes moraliska av Egons personlighe- ihärdiga sin eller arbetsväg, klart framlägga hon blev för för honom om- ständlig.
och arbetstrött som ban opposition!)
på.
Dessa båda människor kände var, orkade han icke höra liksom sig absolut nödvändiga för var- » Humorns ängel » blev musikens ofta nog deras rädd- - - andra men sjukdom och brist på förmögenhet syntes skymma var- slutligen 629 där hon bly- je utsikt till giftermål.
De skildes ertsskrev och ofta strök ut eller åt till det yttre, när Siri med sin överkorsade, döptes av Egon till » Schweinchen » ett uttryck, som rent av fick terminologisk karak- Kvinnors Centralförbund tär, ty hon kan på de allvarliga- - Svenska för Fysisk Kultur (S.
K.
C. F.
K.)
avhåller sin ÅRSMÖTE i Stockholm söndagen den 26 J a a 1930.
Lokal: T r i e w a l d s g r ä n d 2.
3 tr. KI.
14.30 (precis).
.
STYRELSEN.
och ställen ste sin » grisfilosofi ».
tala om sina » grisar » Egon blev ytterligt nedstämd av der och år igenom sitta där och stirra framför sig och plita och i gammal god Schopenhauersk an- da.
Men " ' de kände sig åtminstone för- - ingen åldrarnas uniform, utan någon vecka därefter klasser, brokig - klädedräkt för kvinnor KLÄDESHANDEL BOJ till drape till draperier, gardi- lager.
alla färger David Södermans Klädeshandel 22 Drottninggatan 22.
BI LLIGT in på en ny väg, där Egon, som - M Ö B L E oändliga samtals- närt sig med andras tänkande telard voro så till hela sin varel- se upptagna av filosofiska grund- spörsmål, att de båda två fullstän- digt glömde av den härliga sol- nedgången över Dent du Midi rätt framför deras ögon.
(Det var då Siri skulle på tyska klargöra mer - R Sals- och Enrumsmöbler i nyinkomna, vackra mod., utför- säljas billig.
W Ä G M A R K.
1 NORRTULLSGATAN 1 ------- PARFYMER Parfymer, Tvålar Borstar och MARTA DORFF Biblioteksgatan Tel. 11 Norr 246 95 (Sturepalatset) RAM- och SPEGELAFFÄR J.
L. LARSSONS EFTR. Knut Nystrand Södermannag.
8, Stockholm R E K O M M E N DE R A s. nom mellan Y " till sextio.
Det är förbi.
man inte.
För hur länge?
Det vet Fantastiska personer försöker att göra uppror, att värja sig, att inte kan lika litet kämpa emot modernas väx- en Man skrida med naturlags säkerhet.
dem inte slå - kan inte komma åt - ihjäl dem lika litet som man kan slå ihjäl en symbol.
Det är tidsandans stora och skimrande skrud, som rege- rar världen.
Och denna anda behagar nu att åter anlägga ett snörliv med tusen fiskben.
Det tjänar ingenting till att käm- pa mot fiskben.
Man kämpe mot tids- andan Maria Lazar Prenumerera på T idevarvet för år 1930 SÖDERMANLANDS Låga priser Tel. S. 30914 S Ö D E R M A N LA N D S ENSKILDA Solidarisk Bank.
Grundad 1865.
DEPOSITION.
KAPITAL- 8 mot SPARKASSERÄKNING högst.
gillande ränta,
