# ID: svediakorp-per3490
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,644
# sentences: 400
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Utställningen, Litteraturen oc h F r a m t i id e n O, forna tiders kvinnor!
Jag satt på kanten intill mausoléet, gruvligt och pråligt i en miljö, vilken räknade diskreta liggplattor eller vittrade vårdar som enda riktiga attribut.
Jag detta ropande ville hämndlystet utnyttja gift, den enda under dess tillvaro: det skulle tjäna mig som sittplats på en bänklös gammal kyrkogård.
Solen smög sitt gyllne skimmer kring de dystermörka taxträden.
Fåglar sjöngo Det existerar som bekant här ser beror på den sociala miljön ligger bakom.
Han har nyliga i cypresserna för de döda.
Från stenarna i Sverige en sammanslutning som har man velat ta bort detta av- deklarerat för heroismen såsom lyste idel goda gamla släktnamn ur stadens utgår ifrån att man kan tala förnuft stand.
kärnan i all livsduglig etik, men respektablaste familjer, de enda, som hade med Maskinen med stort M.
Det är Till detta behövde Slöjd före ni^ har ej öga för den heroism, utan brev på att begrava sina döda i en se- Svenska slöjdföreningen.
Den har gen medverkan av de makter som vilken utställningen ej kunde bli- dan sekler tillbaka förvärvad jord.
alltså i likhet med indiska national- representera energien, kapitalet vit till.
Nämligen den som avstår Då göt sig en liten svart skugga över mitt marmormonuments vita skandalprakt: kongressen gått in för att försöka och skönheten.
När dessa mak.
från det snarvackra, populära och jag vände mig och såg den som kastat Regeringen har utsett Sveriges göra revolution utan blodsutgju- ter hunnit tillräckligt långt i framgångstryggade för att driva skuggan, en otroligt liten gumma.
En gam- trotjänarinna, kärlek håller in ombud till förbundsförsamlingen i telse.
Den tror att kapitalet kan samarbete kunde producenter, fram något nytt, den heroism som döden, registrerade jag hastigt, en typ Geneve i september - redan den förmås att tjäna annat än profiten.
konstnärer, arkitekter, ingenjörer, vänder sig från en i d e t yttre ly- i Omkring ett festspel, av ELIN WAGNER mal vars ur det förgångna, som fantastiskt passade elfte församlingen förresten.
Ut- Ramel, professor valts.
Dessutom fröken Hessel- gren.
som förordnats att i egen- skap av sakkunnig biträda ombu- Det antecknas med tillfredsstäl- den.
lelse att regeringen på detta sätt gjort bra vad den förra regerin- gen gjorde illa.
Fröken Hessel- gren togs.
som man minns efter och att det kan inrikta sig på yrkesarbetare sIuta sig tillsamman sande uppgift för att ägna all ener- annat än den blinda massproduk- med Slöjdföreningen och göra en gi under månader till exempel åt stående ordningens representant på jor- tionen av det för tillfället mest utställning.
När utställningslednin- an konstruera den idealiska slask- den.
Jag väntade mig nästan en tillrätta- begärliga, det inarbetade, det vinst- gen hunnit till en viss punkt i sina tratten som tar emot allt utan att visning för min djärvhet att högst le- givande.
Den har faktiskt trott att förberedelser, var den mogen att ett stänk kommer på diskbänken.
produktionsmaskineriet skulle kun- vända sig till litteraturen om med- Av festspelets historia framgår mig sin rödkantade plirande blick.
Lutter na bringas till att tjäna de tre verkan.
Det var då det visade sig att författare som stå i en ställ- fåfängliga, förhastade tankar.
Hon öppna- ändamålen: billighet (åtkomlighet an litteraturen står utanför denna ning inom skönlitteraturen som de mycket riktigt munnen men endast för alla), ändamålsenlighet och rörelse och ej heller har någon motsvarar Fogelqvists inom kriti- för frågan: skönhet.
Därmed har m a n velat samordnad strävan.
ken, icke heller riktigt gå i takt med Biliusens rinna eller åtminstone närma sig Den kritiker Fogelqvist den funktionalistiska rörelsen.
och glasögonen har jag glömt hemma.
två mål.
Dels att göra hemmet för tillfället står i främsta pla- Hjalmar Bergman markerade hem- Och jag har inte kommit hit på mycket den viktiga uppgiften.
Bland ombudens åligganden rent tekniskt anpassningsdugligt net, har mot de uttryck som Slöjd- slöjdens och den traditionella egen- länge.
Joho då.
bemyndigandet att fortsätta orga- för en ny tid, alltså åtkomligt och föreningens teorier fått i utställ- artens företräden framför den Ska det Bilius överstelöjtnan- nisationsförsöken av Europas For.
livsdugligt, dels att utplåna den ningen av 1930, rest ett motstånd funktionaliserade maskinvaran av tens eller Bilius filosofie doktorns?
frå- enta stater.
skarpa gränsen mellan olika sam- så bestämt att man kan sätta i internationell giltighet.
Siwertz gade jag beställsamt.
Sveriges regering har ju, liksom hällsklassers hem.
I den mån av- ga om han gillar det vänder sig från nuet och dess strä- Doktorns, svarade hon med efter- de flesta andra svarat regeringar i Eu- ropa, i dagarna på Briands ståndet mellan olika samhällsklas- ideal och den förhoppning som tryck.
Jag har aldrig haft med knektar Forts. å sid. 4 och gorr.
Jag har hållits med de lärde fråga om de vilja vara med Vi vandrade nedför gången, veko in i ett Pan-Europa.
Alla de tre i tredje kvarteret, a h så stodo vi utan- nordiska länderna ha sagt, ja, vi för den sköna, frodiga ligusterhäcken.
äro med om ett förstärkt samar- Filosofie Doktorn bete inom ramen av N. F. och utan att det ställs åt sidan.
Norge NILS JOHAN BILIUS för sin del framhåller alt arbetet född den på positiv e k o n o m i s k samver- och hans maka kan nog bör gå före den rent po- fru LAURA BILIUS, litiska som Briand satt främst.
född SCHLÜSCHERN i Danmark säger ifrån att det inte läste jag för att klart bevisa min bom- tänker åta sig några utökade sank- petens som ciceron.
tionsplikter och Sverige tror inte Hon ignorerade mina besked, och jag det är värt att genast börja med tystnade taktfullt.
en fullt utbildad organisation med Nu har jag stört henne, tänkte jag.
årliga konferenser och ständigt Hon Jag vill tog umgås ett steg tyst tillbaka, med sina men hänsovna.
att gå sekretariat.
Den största förargel- sen har i alla fall Italien åstad- Det vore stor synd att påstå att En av huvudorsakerna till denna öppna protester och våld mot vad kunde jag inte förmå mig till.
Jag un- kommit, prydliga som vill gräns göra om inte d et råder fred och sämja mellan animositet, och en som är egen- de kalla orättfärdigt förtryck, i frå- nade mig att njuta färdig en poetisk si- Briands åt öster och r a med både Ryssland och Italien och dess granne Jugosla- domligt litet känd är den situation ga om de förra medlen ivrigt se- Turkiet och dessutom avrusta!
vien.
Många dagar ha under de som råder i den del av Italien som kunderade av sina rasförvanter på a h jag tog steget fram, beredd att vörd- De franska tidningarna äro myc- sista åren e j förgått utan att man kallas Venezia Giulia och den miss- a n d a sidan gränsen i öster.
E n nadsfullt lyss till intressanta hågkomster ket upprörda.
Men också Tyskland i åtminstone någon italiensk tid- stämning.
som där jäser bland den Iång rad illdåd av olika slag har från en kultursläkt.
Vad hon sade var ber ning funnit angrepp på jugoslaver- halva million slaver, som nu efter under de s enas te åren kunnat regi- följande: ropa.
Amerikas Förenta stater ha na - » de smutsiga omoraliska tig.
kriget blivit italienska undersåtar.
steras: skott, bomber, eldsvådor, rö- Italienarna ha vis à vis denna verier etc. etc. Och var gång sla- hanses, hon pekade på en äldre sten i under tiden genomdrivit sin nya, garna i Östen,.
som en ofta an- högst fördärvliga, höjda tulltaxa.
vänd term lyder.
Och jugoslaverna slavminoritet följt samma metoder verna gripit till dylika » kraftiga » bakgrunden, på vilken rullades upp ett Visserligen vill Pan-Europa inte de ha svarat och svara: med anfall som tidigare och samtidigt i fråga metoder, ha italienarna svarat vitt skriftblad, krönt av två händer, hon i s i n press, med demonstrationer, om den tyska minoriteten i Alto med ännu kraftigare straffåtgär- orkade ju inte med han.
Var kväll buro om det nu kommer till stånd, ha med övergrepp på konsulat och Adige (det forna Sydtyrol).
Men der En hel by drabbades sålunda han rätt att ordentligt och enigt säga fascistrepresentanter, med pereat- under det tyskarne tigit och dolt med hårda bestraffningar, då gingo de.
Och så fick jag ta han under ifrån, att några tullhöjningar gå rop och nidvisor o. s. v., o. v. sin vrede ha gripit till.
Forts. å sid 2 armarna och kana han in med benen långs golvet och lyfta han opp litt i vi inte med på.
Det vore ju också sänder i sängen, och det var inte lätt, ' endast ett tal till fredens främ- för stor var hur och tung, också om en jande.
hade andra krafter än nu.
V e c k o v a k t en.
rikesminister Un- vande söka vila på en sarkofag, där att ha efterträtt fru Wicksell som som är - - Kan hon säga mig var - - kan sätta ifrå- - - S t r id e n om ia Ven enezia Gi iu l i - - Den italiensk-jugoslaviska dragkampen - tuation, mängd med l &amp; ~ ~ &amp; ~ ~ " för Turkiet och Ryssland.
Ja, där ligger han dödfullingen, som ställa sig fientligt mot främmande kamraterna hem s. slaverna som ett paket till E Grann och stor var han, och gifte sig gjorde han med.
Frun, hon nickade mot namnet Schlüschern, hon spotta nu inte heller i glaset skall jag säga.
Och så följde en ingående föreläsning över rusets patologi, under vilken jag fick tid att hämta mig Jag hade fak- tiskt vacklat till vid mitt abrupta men nyttiga återförande till en icke idealiserad verklighet.
Snart svann hon ur min värld, lika hastigt som hon kommit, den tappra lilla
om Striden V e n e z i a Giulia färdigar i sin tur dessa sina åt under de sista v a l e n grupp bön- gärder med att Venezia Giulia nu der blevo beskjutna, medan de är en del av Italien och måste gingo för an rösta Och en ofant- lyda italiensk lag i precis samma lig mängd häktningar följde pä grad som vilken som helst annan bombattentatet i tidningen II Po- italiensk provins » Det nuvarande polo di Triests tryckeri i januari nationalistiska Italien än », säger detta år ett attentat rom ledde till man, » ej skyldig att taga hänsyn att en ung fascistisk journalist blev till vad Italien före fascistrevolu- dödad.
tionen.
det gamla liberala Italietta, Slaverna rättfärdiga sina hand.
lovat på fredskonferensen som an.
lingar med påpekande BY att Ita- norstädes.
Italien har vunnit detta De olika partierna ha skickat lien förstört deras kommunala nya territorium genom sina seg.
som de tidigare rar i kriget.
Italien har ritt att ut si-aredvanliga upprop till lands- självstyrelse tingsvalet.
Och som vanligt fram.
fått högtidligt löfte o m a n behålla styra sina undersåtar efter egen ställa alla sina syften så tilltalan.
oberörd att de stängt deras önskan.
Italien behandlar ej sla- de som möjlig.
Alla vädja till väl- skolor och förbjudit användandet verna pä n å g o t.
strängare än jarna na det galler att vinna deras av slaviskt språk i domstolar och vad t. ex. österrikarna gjorde i röster Där måste utövas en stor kyrkor som de också fatt löfte fråga om den inom Österrike le- formuleringskonst dels för att få om att behålla - att de tillintet- vande italienska minoriteten före fram det goda, dels för att döl- gjort politisk frihet, törbjudit alla kriget, eller vad fransmännen göra ja det avskräckande.
Det är myc- sammanslutningar, förintat press ifråga om den främmande mino- ket naturlig alltsammans ty friheten och sett genom fingrarna ritet de äga i Elsass.
Italiensk världen är sådan.
Men det är myc- i fråga om allehanda våldsdåd som kultur är högre än slavisk.
Skulle mycket enformigt.
skymfa slavernas nationella käns- Italien medgiva slav.minoriteten större frihet än den nu besitter Det var självklart att alla partier lor.
denna gång särskilt skulle slå an Dessa anklagelser äro utan tvi.
vore ett dylikt förfarande lika med på att hjälpa jordbrukarna.
Det vel riktiga.
Politisk frihet existe- ett tyst erkännande av att denna är icke detsamma.
rom an hjälpa rar ej i Venezia Giulia, h a litet folkgrupp ej egentligen hör till Ita- jordbruket.
M a n måste dock med som i andra delar av Italien.
Den lien.
Vore också liktydigt med ett tillfredsställelse hälsa de liberala lokala administrationen lyder di.
otillåtligt avsteg från fascismens Det finns huvudprincip: allt för staten, ingen och socialddemokratiska program.
rekt under Rom mens uttalanden mot tullar.
Ä ven inga skolor med slaviskt språk mot staten, intet utom staten » är det lyckligt att socialdemokra- den slaviska pressen har fullstän- Italienarna påpeka vidare att tema fått syn på betydelsen av digt upphört att existera.
och en kroaterna — som utgöra drygt lantarbetarnas sak.
Ty det är massa slaviska familjer har lik.
hälvten av de slaver som leva inom mänga, som tro på högerns och sam många tyska i Alto Adige italienska gränser - utan minsta bondeförbundets fagra löften om fått döpa om sig med italienska tvivel skulle bråka med vilken re- gering som helat och aldrig kun- högre löner blott tullar infördes.
namn Men det fascistiska Italien na upphöra att klaga.
» Se bara », Socialdemokraterna ha även ta, git UPP frågan om avrustning till prövning.
M a n kan verkligen fråga sig om a o S a V a det är lyckligt, att landstingen ska utse första kammarens ledamöter.
Sedan Lappos 12000.hövdade.
ifråga om den inre betydelsen Landstingens uppgifter för övrigt äro av sådan beskaffenhet, att o r o l i g h e t e r dragit kvarstår att Finland överlämnats mindre än någonsin kan vara för sig tillbaka från Helsingfors, som åt en godtyckligt rättskipande dlelaktigt att dess medlemmar ut- det i början på förra veckan över.
grupps maktspråk utan att vare svämmade, tycktes man vänta sig sig regering eller riksdag kan eller ses partipolitiskt.
I varje fall borde ett visst lugn.
Emellertid ha de vill havda sin myndighet.
valen inom landstingen äga rum pockande uttalanden som d i gjor- » Frågan som det gäller », skri.
i någon mån efter » förtjänst och des av Lappos ledare - » vi fordra ver baron Wrede i Hufvud- stadsbladet.
» är denna: skall landet skicklighet », v i l k e t kraftfullt I t o c h o v i l l k o r.
styras av en laglig och ansvarig re.
Det väljes partivis och proportio- l i g t a t t d e n k o m m u n i s t i - s k a v e r k s a m h e t e n s k a l l gering, och skall dess folkvalda nellt.
M e n en rak bör uppmärk- riksdag fä utöva sin verksamhet alla s a m h ä l l e l i g a sammas och bör uppmärksammas r a f t e r s h j ä l p f ö r d r i v a s utan obehörig yttre påtryckning, el.
ar kvinnorna.
det är sällsynt att t i l l d e b r o t t s l i g h e t e n s sfä- ler skall makten faktiskt tillhiraen kvinnor inväljas i styrelser och r e r d ä r d e n h ö r hemma, o c h samling oansvariga personer utan nämnder t, o, m, när det gäller vi f o r d r a att p a r t i s t r i d e r.
laglig behöirighet?
Skall värt folk, hemslöjd och skolkök, de många avlösas av ett allvarligt hos vilken känslan för rättsordd- ningens forpliktande kraft nästan lagstiftningsarbeten och stora hushåll som stä under föjts av häktningar av flera kom.
fullständigt utplånats, kunna utan landstingens förvaltning och den munistiska riksdagsmän, stadsfull- svårare förveckiingar förmås att kvinnliga undervisningen i allmän- mäktige och andra kommunistiska återgå till lagliga förhållanden? » Det ser for närvarande foga het med ett ord de områden, som funktionärer.
hoppfullt ut.
anses särskilt tillhöra kvinnorna.
Varpå Lappomännen förklarat, Men det beror på att för få kvin- att fredstillstånd kan inträda, en om riksdagen godkänner för.
nor sina i landstingen.
Icke hel- dast slaget till skyddslagar i den form, ler där ha kvinnorna vaknat för som Lapporörelsen gillat!
sin medborgarplikt.
Skall det Riksdagen har också beslutat ne kunna ske nu?
antaga den föreslagna lagen, trots Hur höstens val kommer att ut- motstånd frän socialdemokraterna och en del svenska riksdagsmän.
falla vet ingen, Men omöjligt är ic- Genom att socialdemokraterna rös- ke.
att intresset för jordbruket eller tade emot förslaget om att ären- nättare sagt bristande erkännan.
det skulle förklarar sam brådsskan- d e av jordfrågans egentliga krav, de kan lagen emellertid inte träda kan åtadkomma en dragning åt ikraft förrän den prövats av riks- dagen på nytt.
efter det nya val höger.
ägt rum Lagförslaget får alltså vila tillsvidare, de nya valen äga rum i oktober.
Så långt känner man nu till det yttre förloppet.
Forts. fr. sid. 1.
- - - - - rätt- L p p l n d i n n i n g R med - mån- r Saga de, » vilket ständig gräl som i Jugoslavien räder mellan serber och kroater. » E n påpekande.
som är full- komlig med sanningen Överens- stämmande. '
Men sant är också alt om dessa båda folk käbbla om inrikes spörsmål så hålla de o- brottslig samman gentemot Italien och framför allt göra de det i Venezia Giulia.
Talar man med kroater eller slovener i Venezia Giulia.
deras synpunkter på Ita- lien och deras Iängtan efter ny.
anordningar och Iättnader är all.
deles densamma.
Och lika tungt känna de sin oförmåga att verk.
ligt effektivt göra sitt missnöje gäl.
lande.
Deras våldshandlingar be- talas.
som sagt, med tiofaldig rän- ta, lock dödas dessutom med tyst.
nad endast sällan få dessa olika attentatsförsök n i ut till pressen Och deras ledare, som ha mod an träda upp och öppet kritisera situa- tionen drabbas hastigt och s k o ningslöst med sin frihets förlust.
» Krig är det enda som återstår oss », hör man ofta i Venezia Giu- lia.
» Italien vägrar att lyssna till förnuftsskäl väld är det enda ar.
gument den nuvarande regimen förstår. » Ett desperat uttalande, som gö- res ännu oftare nu efter Mussolinis resa genom Toskana.
då så mänga gånger fascisthövdingens åhörare ropade » Leve det italienska Dal- matien V i vilja hava Dalmatien », o. s. v. Man kan ju ej gärna vänta annat än att en dylik kampanj för inneslutande av ännu en stycke av Adrias kust inom Italien.
skall verka p å slaverna i allra högsta grad sårande.
För an göra slut på den för fler än Italien och Jugoslavien f a r l i g a - ovanskapen mellan båda dessa län- der kräves en vänskapstraktat dem emellan som framför allt ordnar om förhållandena i Venezia Giu- lia.
Men en dylik traktat kan ej bliva verklighet förrän Frankrike och Italien kommit till definitivt bättre samförstånd rörande vitala gemensamma problem, och det samförståndet tyckes i detta nu vara längre avtagset än kanske någonsin förr.
P i e r G udro.
Venezia Giulia juni 30.
ETT SEGERDRAMA I NEW - Var så god och berätta nä.
gonting från Amerika.
som Tide- varvets läsare kunna tycka om att f å hora!
Doktor Andrea A n d r e e n - Svedberg, som för några dagar dagar redan kom tillbaka till Sve- rige från en trekvarts års vistelse vid Harvard i Boston, är älskvärt YORK.
NEGRERNAS HIMMEL triarkerna och ärkeänglarna och Vår Herre bland människorna.
De gjorde en utflykt på de himmel- ska ängderna, en s. k. fish-fry, rom steka scen rar det två runda neg.
- Jag skall berätta om ett för- Pannan resser, som städade på vår Her.
res lilla office, med överdrag på vingarna för att skydda mot d a m met.
Israels barn vandrade på en bakåtrullande väg genom öknen och Jerikos murar skimrade i af- tonljuset.
Noak var med, Vår Her- BULLER OCH DÖDA BILAR Negerdramat måste emellertid re gav honom en blåritning till beskrivas mot sin rätta bakgrund arken.
Sedan syndafloden väl var och dr.
Svedberg gör därför en över rullades vågorna ihop och togos bort och två elefanthuvuden voro inra- made av andliga negersånger, spi- rituals, som sjöngos av en kör ba- kom scenen, förklarande och in.
stämmande i handlingen, - Jag vill vara färdig.
Hallelujah King Jesus!
- Min själ är ett vittne.
- mar - Det har be- kymrat mig.
säger dr.
Svedberg och skrattar.
alt man inte kan hitta på något sätt att använda de dö- da automobilerna!
Vad buller är, vet man knap.
past här.
I New York.
sjumillio- nersstaden, bullrar det.
så att män- niskor efter några Ar faktiskt bli litet döva.
Några ljuddämpande åt.
garder kan man inte upptäcka.
Men när någon hjälte skall firas, Byrd t. ex. släpper man oväsen- det särskilt löst, och låter alla ång- visslor tjuta ..
Det är lustigt att Siwertz fest.
spel, rom klagar över oväsendet i tiden, just skall uppföras i det tys- ta Stockholm.
sig en stad.
K EN SVART ÄRKEÄNGEL.
.
.
för.
.
är att, - sitt arbete fritt, råd och lägenhet.
saga, att arbetet ten vore värt en märksamhet i, är vad rom I i f avlönade, själv dirordnade, me naden utförda i vad det för me nadsförhållanden, omfattande och intresse.
Om vi på n unga flickor.
vil till oss genom böcker, skulle m fall vilja ge ett dig ett arbete mandat på det mer du säkert i hennes förhålla te, varje dags nes san att re teelserna äro o romantiska i va liga och lika loc utgrunda som d liga präktiga ty F. ö. erkänna narna själva att blandningen - äro så oerhör givit dem en de emplar.
na NEGERFAMILJ DEN UNDERJORDISKA RASBLANDNINGEN vi var det tvärtom.
Där var det den enkla högst bedårande och sen- sationsfria pjäsen D e er ö n a b e- tesmarkerna, T h e green p a s t u r e s, som handlar om gam- la testamentet, som blev den stör- sta händelsen.
Den byggde helt och hållet på negrernas uppfatt- ning och spelades uteslutande av negrer i alla färger.
Ärkeän- geln Gabriel var väldigt svart.
men somliga voro nästan vital Gud Fader själv var ganska ljus.
Han spelades av en 66-årig man.
som inte var skådespelare, men framstående dramatisk uppläsare.
Han hade knäiga byxor och en gammal svart redingote och såg ut som en snäll gammal negersön- dagsskollärare, men med en un- derbar och obestridig värdighet.
Det var inte fråga om att någon skulle skratta åt Vår Herre.
- - För LIN.
De accepteras unga arvtagerskan eller hemmadottern, vars konflikter ut.
Ty spelas p i bilturer och tebjudnin- an är väl gar, har därför ur det allmänna och mest in- igenkännandets synpunkt, hur de.
tiden fört korativ hon sedan må vara, min- rätt att välja dre intresse än de unga represen- begåvning, tanterna för det knogiga arbetet skulle vilja som nummer i produktionsmaski- gdom.
V i c k i B a u m s bok H e l e n e sböckerna W i l l f ü r e r, kemist har kommit det TIDEVARVET Från I juli till årets slut kastar det endast kr.
3 60 att ut på Bonniers förlag i en serie.
eller un- Moderna u n g a människor, både moderskapsplikter och ar- arbetsma k. avsedd att genom de unga förfat- bete, r, med allt tarna själva belysa d e aktuella ung.
Av en händelse fick jag sam- olika lev- domsproblemen.
Att det trots ung- tidigt med Vicki Baums bok ett område av domligheten inte blir så mycket brev i min hand, skrivet av ett upphörande problem av större räckvidd, kan medelålders tyskt regeringsråd, kanske till en del bero på att för.
med starkt rotfäste i förkrigstidens välja några laget letat efter de moderna unga åskådningar.
förmedlas människorna mest inom sådana Han börjar med att med bitter- nyutkomna kretsar, som ännu äro iämförelse.
het konstatera de moderna bar- u i många vis oberörda av den nya tidens nens respektlöshet mot färäldar åd: skaffa sopande vindar.
och lärare.
Rara för att de äro g ner ditt Denna bok i varje fall en barn i en tid, som händelse vis, så kom.
tillbörlig hyllning till det allvar- har funnit upp det nya systemet ras många liga arbetet, som ger ryggrad och med deras ratt till frihet, kunna ktelser och spänstighet.
Helene Willfürer är de tillåta sig vilket orättfärdigt ty.
studentska i en tysk universitets- som helst.
Som exempel be- möjligheter i stad.
E n rakryggad och klarögd rättar han om sina brorsbarn, som sitt arbe- flicka, vars ansvar för sig själv y detta.
är.
ranni i hen.
inför före.
å inte så lika märk.
att försöka efter mön.
gar vi att kt bestämma mätte resa hem, så att de få vara för sig själv, Hon mera i fred.
En hjärtlöshet.
som studerar kemi av verkligt intres- se och fullt medveten om de offer.
förorsakar melse och som honom han anser uppriktig bäst grä- bor.
som studierna måste komma de bestraffar med stryk.
Han påpekar också den galna socialför- i sitt illaluktande laboratorium och massans galna upptåg n amerika- ser målet vinka vid slutet av en säkring, första majdemonstrationer me indian må vara lång, men dock snörrät röda uppbåd med cyklande kvin- nor i sportbyxor, ett uppträdande t indianer.
och en ton - Idiotiska folk!
fade - ha mot sin kommer människoex- hon emellertid att göra omvägar.
uppgift, äktenskap och moderskap.
EGEN en studentska med ett barn!
- Nästan ligt vilja Hon har inte tid Men Orim- inte visserligen inte, men det förbereds ge- borgare, inte ba nom den underjordiska rasbland- sjukhusen i Bost nongen.
Den började ju för länge gen särskild ne ännu när det hörde till att plan- där är det inge tageägarna skulle ta sina älskarin- att negrerna sk nor bland de söta negresserna.
spårvagnar.
I s Men den har fortsatt och det finns förstås något he negrer.
som knappast kunna skiljas kan se negerfam från de vita.
Det verkar inte som det sin egen elegant sedan, vore någon dålig blandning.
Den tanken vore i varje fall pessimis- tisk, när man nu knappast kan se någon annan lösning på negerpro- blemet, än den rom redan är i full gång, nämligen negrernas u p p gående i de andra raserna.
Nere på en av d e finare restau- ranterna i New York Opera- källaren ungefär var det intres- sant att iaktta uppassarna sam alla voro negrer.
också i olika fär- ger.
De voro inte vackra.
de blan- dade äro ofta fula, men det var ro- - Ring18243 rättvist, att " " Den att spela en vi na skildringarna för den ung det mest spänn NEWYORK-PUBLIKEN VAR tvivelsjuka stun IMPONERAD onödiga felsteg Det var märkvärdigt att se hur Ty människa gripen och imponerad den sensa- tionslystna, bullersamma New Yorkpubliken var.
Egentligen ett rörande prov p i mänsklighetens samhörighet!
Judafolkets historia har, i deras egen förskingring, bli.
vit levande för negrer nere i Syd- staterna och så genom dem la vande igen för oss.
Det är också ännu ett exempel bland de många på negrernas väx.
ande betydelse.
Skall Amerika tala om sin karaktäristiska lyrik med musik, en livskraftig origineli folkvisa så är det negrernas spirituals.
or d et ster skildrade kärleksupplevelser- och prenummerera på Och så f i c k man se hur neg- Det är inte rerna tänkte sig himlen och pa- kvinnans förv redo.
i vår.
nga h a I - kvinnliga högsk ten till Harvard bland dem son vår - inte de högre akademisk resser.
- I varje fal berg till sist, är D kerna en sådan I verkligt ledsen kan översättas!
- ex. finns in- Han är utan avdelning och fullkomligt misströstande om sin m tanker på egen framtid.
De ro- kunna a till sist ha särskilda inte tänka ut någon a annan n utväg i sista ögonblicket att dö.
nerationen om han är inte rädd svara för annat, Ragnarök än att går igenom ekluten, ut- får han försöka motverka den.
inte genom att klamra sig fast vid den ersitet, ordning.
rom framkallat den, utan go examen i barnet ärlig och renhårig.
Hon sta utan en blir förtjusande Och med att sätta sig in i dess in- tre ne= utomordentlig ihärdighet uppnår hon till sist framstående ligt att han inte längre kommer ger dr Sved- vägrar som är knu- H o n voro ' - en mor.
en genom att frukta undergången varken i som jag är kymmer för det dagliga brödet småbarnens yttrade önskan att få att den inte kan ägna sig åt barnet och åt vara experimenten i fred, eller i de kvinnan demokratiska på ar- arbetet.
Att sedan en från student- betsmarknaden.
C.
H. åren älskad professor kommer som Casan.
lyckans fullbordan är mycket ro- ligt men knappast nödvändigt, för öna betermar- -
stänkfria slasktratten.
det ljud.
och Men när man tänkt så långt, in- Forts, fr. sid. 1. van mot framtiden med en bön om rarmeisolerande byggnadsmateria- vänder man själv att den som blott räddning för hemmet såsom den Iet Solomit eller villan för 12000 tänker bort kriget icke kan få Mitt i slåttern Det har regnat litet.
Vi ha fått några skvättar här och där i landskapen.
I Karlsborg fick man femtio millimeter på en dag, vilket var rekord för Skandina- vien, Men många landsändar törsta.
So- jen går omkring som pyroman i övre Norrland, tänder skogsbränder och skiner både natt och dag över släckande bön- der och beväringar.
Jag har kartan fram- för mig och betraktar mitt törstande land, Utsikter: havren axar sig nog allt för kort i Dalarna.
I Sörmland lär det som händelserna utvecklat sig kunna arta sig till rätt bra dill Termometer.
24.
Puls: 80.
Utrikespolitik: f, n, okänd för kåsö- rer.
Lappe gick från sin dagsaktuella öster- bottniska tribun in i historien.
» Dess ro- man fyller ej mången sida », som Sergej Jesenin sade medan han ännu levde Om det var om något annat han sade det det gör detsamma.
Han gick i alla fall bort, trött på det heliga Ryssland, trött på oss, trött på allt I Ludvig Nordströms land ha folskoIelärarna just haft riksmöte och femtiojubileum.
Mån- ga tal ha hållits rätt intressanta peda- gogiska.
tal, och många synpunkter ha framförts.
Rätt reserverad, för all del,, för allt - - öronpinade och jäktade mänsklig- hetens tillflykt.
Men han låtsar ic- ke om att han står min uppe i en samlad och entusiastisk strävan för just det han ber om.
E n del kritikers förvåning över att utställ- ningen hållit tillgodo med detta spel därför att det kritiserar ut.
ställningen kan man icke dela.
Det kritiserar icke utställningen men det låtsar som om den icke fun- nes Får man på fri hand våga en förklaring till utställningsled.
ningens förkärlek för » Det stora bygget » så är det att den känt sig så rörd av det rop efter hem som går som ett ledmotiv däri och kände sig ha så gott sam- vete, tack vare sin utställning som går ut på hemmet, att den icke tänkte på att kritiken i spelet kun- de tolkas som om den vore riktad mot reklammasten.
Att ledningen icke kom sig för att erinra Det stora hyggets författare om utställ- ningens existens ., &amp; mål bevisar ju bäst hur oskyldig den är i fråga om reklam.
Givetvis är det så att fest- eller rättare sagt klagospelets kla- gan över maskinträldom och hem.
löshet kräver något vida mer för att stillas än en rationell lösning av bostadsfrågan och en förenkling av hushållsmaskineriet.
Klagan gäller också åsiktspropagandans självsvåld som ytterst står i pro- kronor och tvårumslägenheten för sjuhundra.
Men om Sverige mar- scherade fram för en stor u p p gift, i vilken den strävan som för- kroppsligats i utställningen ginge in som en del, då skulle också dikten och dramat klinga natur- ligt samman med utställningen och icke skära sig., Först då skulle också Utställningen f å, sin verk- liga mening och vara viss om sin framgång.
Ett hems behaglighet.
vilsamhet, billighet och lätthanter- lighet kan icke vara e n slutmål.
icke heller familjemedlemmarnas inbördes trivsel, ja e j ens dess ungdoms försörjning och karriärer.
När hemmens medlemmar äro ge- nomglödande av den uppgift som hela folket satt som sin, så att hemmets liv mynnar ut i densam- ma, då blir allt som göres för hemmet på ett nytt sätt menings.
varnde så samlade kring en upp- gift att all deras energi ända från skolbarnets vid läxan mynnar ut i densamma.
Det är Italien och Ryssland.
Men all den ståtliga energi Italien mobiliserat upp för att nå Italiens storhet resulterar i byggande av en stor Medelhavs- flotta.
Och även i Ryssland, med dess mera generösa och storslagna mål att befria och leda världens ar- betande massor är mosatställnin- att skarpt fullt,även fullkomnandet av av slask- g e n m o att t andra ideal, mot andra den mänskliga energiei löses det drar ihop till rätt, - nyspetsad: F, på historiepärmen, Föreslog gärna initialern med andra N. synsläxa ord, att skulle en rent meddelas mänsklig-europeisk barnen plus Kel- rid.
loggpaketen.
vet ledas.
det få tänkas att Sverige skul- måste klar för en le kunna sig till, kan man samlar kring sådan hat mot hatet, missförståndet.
för sig att Sverige samlade uppgift?
för Om närvarande man tänker gör samfärdsel- är sin insats genom ock och dess ideal fri handel på världsomspännande linjer så lig- ger det nära tillhands att tänka att vi ha en uppgift att arbeta på gandan ofarlig, och det är entusias- det som utgör krigets antites.
Där.
men.
Den kan gå rakt mot propa- för att vi icke ligga under omedel- gandan och som på lek göra den bara minnen och omedelbar fruk- eller den kan ta den tan för krig ha vi ork och tid och med sig och göra den berättigad, samling att utveckla allt sådant oskadlig, När litteraturen gripits a " entu- som i själva sin tillvaro förklarar siasm gör den helt spontant pro- krig och förströelse såsom orim- ligt emedan dess förutsättning är fred.
(M a n kanske måste sitta på föremål.
Man kan kanske icke be- Orrefors i Småland för att inspi- gära att sången skall besjunga Agaspisen.
det rostfria stålet.
den glas För min del,och till på absolut place eget pagaanda med sin sång liksom enkling av problemet att man rade d e bekanta initialerna på Vander- bilts och Morgans servetter.
Det borde världens tjänarstaber kunna styra om, om mun nu får skämta om sådana ting.
- Ha rm.
trycket.
blodsutgjutelsen?
heten, hungern, lidandet, Kan grym- man tanka sig ett folk som går in för ett ljust kulturideal.
handlande som om livets krafter vore star- kare än förintelseviljans och skulle segra?
Finns det ett mål som i fråga om kraft att elda och ena är lik- värdigt med fascismens och kom- munismens men som icke kräver samma bränsle av hat och för- störelse?
Man hamnar i den frågan när man börjar med något tillsynes så avlägset som StockholmsutstälI- ningen och dess festspel.
E l i n \ Vägner.
reras att göra sköna och sköra D u Duger Medarbetande i en slåtter i Mellan- Sörmland skriver jag nämligen detta under ett sällsamt mellanspel med dikesrenens rävrumpsfräken.
Kanske har renfanans droglukt stigit mig åt huvudet.
I alla fall ropar Lars Olof nu: kom!
Hjälp mig och stötta, pöjke, for häss- jan har ramlat!
Det blir spring.
Penna och papper åt skogen!
Snart b i vi stöt- tar hässjans gröna bylte, der var bara a höftskada, stolt ställer den sig i åsnegivakt mot granngården, för att torka.
Uppe I himmelen svänga de vita stack- molnen sina gumpar i en överjordisk " id.
Lars Olof myser- Det är väl några okända gudar som hässja ihop till ett nytt regn, menar han.
sig från den trista träldomen att po- en katastrof.
Båda dessa folk ha lera diskbänken dagligen, när man hatet som nödvändig stimulans for vart denna energi i ställe skall människor.
entusiasmen.Det är ett hat mo Men t Det förutsatt är ett hat att mot hat för genomgripande reformer, var man, fitens,i kapitalets tjänst.Men det skolläraremötens osynlige ordförande, tillräcklig inspiration till detta anti- tetiska verk och icke heller rätta in en tillräcklig motsuggestion mot den ständigt tilltagande krigssug- gestionen.
Man måste ha tänkt igenom kriget och gå in för en medveten vägran och ett medve- tet trots för att verkligen fä in den energi som gör verkan.
Två folk i Europa äro för när.
Under midsommarm ötet på Fo- gelstad förekom på programmet en avdelning, F r i a a n f ö r a n d e n.
där mötesdeltagarna själva togo upp någon allmänintresseserande frå- ga till diskussion.
V i återge i detta och i nästa nummer av Tidevar- vet ett par a v dessa anföranden som båda handla om ett för alla människor aktuellt problem; min- dervärdeskänslan och dess mot- sats, tryggheten.
Början göres med ett inlägg av fru H e d v i g P e t e r- s on, J u I i ta.
Jag ville endast lämna Att den desperate inte ser detta må varda honom förlåtet.
Sunda friska barn ha en stark känsla av att de duga.
Min fyraårige gosse förklarade häromdagen.
att han mycket bra kunde starta bilen som stod på går- den.
När han fick löfte att göra det, klättrade han genast in i den.
drog i spakar och vred på skruvar, som han sett förarne göra Han var enbart för- vånad när han inte lyckades.
I sina tan- kar kan han allt möjligt, men jag ser inte, att han har samma livliga åstun- dan att omsätta fantasierna i verklighet.
När verkligheten kommer, har han rätt ett enkelt vitt- små anspråk på sig själv utan någon gång sade till den fattiga tvättgumman i Andersens sa- gor.
Det gör mindre.
Huvudsaken att han känner det som en visshet inom duger icke som de en sig själv Denna visshet är den punkt, där jag begär för litet av mig själv och ej för mycket.
Den är en plattform mot denna mindervärdeskänslans hydra, som förstör så många härliga människors liv, detta odjur, som sticker fram sitt otäcka huvud.
när jag är som gladast, som förstör just det ögonblick, då mitt väsen ville öppna sig för att giva som bin- der min tunga, när det är något gott och förnuftigt jag ville säga.
Skulle jag ej nesbörd om detta: d u duger, som mindervärdeskänsla för det.
ändå oförhappandes saga något någon Framför honom ligger det nu en lång gång, måste jag genomgå riktiga kval, för mig blivit så nödvändigt för att kunna leva Medan jag sitter och stirrar på det väg, dar han så småningon skall finna innan jag blir försonad med mig själv.
Det Y ett Iidande som jag icke för till ordet växer det för min syn och breder sitt mått.
Jag ser hur lycklig han är nu, därför torgs och som därför är nog så tungt ut sig det tar mig andligen och lekam- ligen ställer ner mig på min plats han har så små fordringar på sig att bära.
Man måste vara god mo!
sig själv i universum.
Vad gör det att platsen själv, och det är så väl ställt att om- och att inte ens märks?
givningen fordrar lagom Det svåraste är, så som man försöker vara det mot sin Det är ändå en plats och jag som står när han är tjurig och mor fodrar att nästa och ödmjuk.
han skall vara glad.
Jag har märkt, att mindervärdeskäns- där, duger.
Inte få vi välja vår plats, men vi få Den fodran hänger föresten över oss lan ibland bottnar i ett visst högmod.
erövra den tum för tum.
Tyvärr ha vi ej hela vårt liv a h vi lära oss aldrig att Innerst tänker jag rätt stort om mig fått den fjärrsyn, med vilken vi skulle den är lätt att efterkomma.
själv och när jag så stöter mot och Undrar om han någonsin mer i livet märker mln begränsning, slår jag över orientera oss i framtiden.
Vi få vara glada om vi kunna se från det ena steget kommer att känna att han duger så i grämelse över min mindervärdighet.
Låt mig då på allvar bedja o m öd till det andra.
Kanske föds var a h en fullkomlig, som han gör nu.
Medan han till sin plats i tillvaron, åtminstone syns vandrar vidare på sin väg skola fordringar- mjukhet.
om en glimt av Ijus över mitt det, som om människans liv vore ödes- na skärpas, storhetsdrömmarna bli bar- väsens kaos, så att jag mitt i allt kan bestämt i viss mån.
Så många människor last, som kastas ut en din en.
Själv- finna mitt eget mått.
Finner jag det bli ställda på den plats i livet, dir de tilliten skall knäckas och lappas ihop och det gör jag säkert, följer känslan ha svårt att finna sig.
I detta ödds val igen, många gånger Kanske skall han av trygghet över att jag duger.
Ur den- ligger ett stort förtroende förborgat, en förlora barndomens lyckliga känsla av na inre trygghet, som låter sig förnim- tilltro till kraften att av det omöjliga att duga.
Vad vet jag?
En dag, vill jag mas då och då, skall min personlighet växa göra något möjligt.
Vid vi ha att göra hoppas skall han stå upp och säga till och dess skönaste frukt skall heta frihet.
är att taga vårt öde rid handen och sig själv: Jag duger.
Kanhända männi- H e d v i g Peterson.
bli goda vänner därmed.
skorna omkring honom säga: Du är så obetydlig att den -
