# ID: svediakorp-per3489
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,429
# sentences: 360
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


DET POLITISKA LAGET I FINLAND Av MARTA SCHULZ-CAJANDER I slutet av maj förutspådde pres- sen en lugn och angenäm som- mar för Finlands politiska liv.
Som en följd därav skulle regeringen da blusar enligt rådsrysk modell och med sovjetstatens utmärkel- setecken på sina bröst.
På ett tam.
Iigen resolut sätt ingrepo vid till- fallet sockenborna I motet.
men röda blusdemonstrationen väckte en stark förbittring inte blott i omnejden utan över hela landet.
landssvenska fjärran från Lappo yttre, i klädedräkten ville man då levande befolkning.
med dess olika som nu visa sin åsikt.
I bondebe- kynne.
folkningens däruppe kamp mot DEN FINLANDSFINSKA BE- kommunismen ingår likaså nu d- FOLKNINGEN MÄKTIG got av den religiösa hänförelse, som förblir opåverkad av varje STARK RELIGIÖS HÄNFÖ- diskussion.
Det föreföll som skulle detta kom.
munistmöte av delar av befolk- ningen tagits som ett bevis för att gränsen för den officiella för- dragsamheten gentemot kommu- nisterna uppnåtts, och att, ifall statsmakten stode handfallen inför de samhällsfientliga elementen, fol- ket självt måste tala.
Inrikesminis- tern fann sig på den grund foran- låten att med stöd av en Paragraf från 1894, uppmana landshövdin- garna att efterse, att personer på allmänna platser o c h vid offent- liga möten icke finge uppträda i inne- dräkter, som kunde bära en fientlig demonstration Den uppkomna situationen i Lap- po är nämligen synnerligen be- tecknande för den Sydösterbott- niska befolkningens mentalitet.
Den finlandsfinska befolkningen överhuvudtaget är särdeles mot- taglig för idérörelser, väldiga kraf- ter ha sålunda burit upp såväl socialismen, totalförbudet, som äkt- finskheten för att blott nämna några exempel, gentemot vilka den finlandssvenska befolkningen inta- rörelsen.
git en mera objektiv och reserve- rad hållning.
I minen av aderton- LAPPORÖRELSENS UR- hundratalet utbredde sig kraftigt SPRUNG EN särskilt bland Sydösterbottens mer BLUSDEMONSTRATION fanatiskt religiösa än upplysta be- Lapporörelsen hade sin upprin- gentemot den lagliga samhällsord- folkning pietismens allvarliga rö- nelse i ett kummunistiskt ung- ningen.
relse.
Den anammades då med domsmöte i Lappo i november Detta » dräktförbud » gav anled- samma hänförelse som de kom- 1929.
De kommunistiska ungdo- ning till åtskilliga kommentarier, munistiska ideerna av arbetarung- monstration bildar sålunda upp- hovet till Lapporörelsen, som has- tigt växte och utvecklades och re- dan innan riksdagens upplösning för sommarferier i april påverkade regeringen att till brådskande riks- dagsbehandling inlämna ändrings- strafflagen, avsedda att förslag i inverka på tryckfrihetslagen.
Folk. '
representationen förhöll sig emel- lertid reserverad gentemot det mindre välgenomtänkta, i hast ihopkomna förslaget, den finlands- svenska riksdagsgruppens marke- rat avvisande hållning bidrog till lagförslagets fall, vilket gav an- ledning till rykten om att svenskar- Forts. å rid.
2 Som bekant tillsatte den f ö n a de senaste numren av Tidevarvet.
konservativa engelska regeringen Vi kommenterade i nummer 27 d e en sjumannakommitté av engels- svenska officerarnas problemställ- män under ordförandeskap av s i r ning: antingen neutralitetspolitik i Jo hn S i m o n för att förbereda gammal stil utanför N. F., vilket en ny konstitution åt Indien.
betyder att vi måste bereda oss Det har hänt mycket sedan dess.
på att själva klara av ett ryskt Den indiska frihetsrörelsen bröt anfall.
Eller Förbundspolitik och fram i en ny våg medan kom- militär allians med Finland mot mittéherrarna alltjämt arbetade på Ryssland.
Det ligger nära till rapporten.
Den dröjde och dröjde.
hands att mot detta snäva antingen Nu har den emellertid kommitoch eller, som blott rör sig mellan två den ger anledning att åter vanda militärpolitiska möjligheter, åter våra blickar mot den stora engelsk- ställa upp ett annat och större indiska, europeisk-asiatiska, inter- alternativ, denna gång i Romain Rollands formulering.
ariska tvekampen.
I slutet på tredje delen av sin SAMARBETE ELLER DÖD.
märkliga undersökning av » det le- Det faller sig da naturligt att vande Indiens mystik och hand- söka anknytning med två artiklar i Iing », den del som kallas » det uni- versella evangeliet », säger Romain Rolland följande: » Vid detta skede i mänsklighe- tens utveckling då samtidigt alla krafter.
de medvetna som de blin- da tvinga nationerna tillsammans t i I l s a m ar b e t e e I I e r d ö d är det nödvändigt att det mänsk- liga medvetandet inpräntar som ett axiom den grundläggande prin- cipen: varje trosform har samma rätt att l e r a som andra och: var och en har sin plikt att respektera det som hans granne respekterar., för en nytt krig, som skulle bli död- av allt att döma sitta kvar åtmin- stone till september.
För den stora allmänheten bröt därför Lapporö- relsen fram medio juni som en blixt från en inom parentes - sagt underbar sommarklar himmel.
Vad har hänt?
De hundrade kongressernas tid är inne I Stockholm hissas flag- gorna från världens alla länder och människorna på gatan indelas i grupper med olika etikett, sån- garmössa, frälsningsuniform, fack- föreningsinternationalskongress- märke.
Fur den som ingenstans hor.
återstår bara utställningsnå- len.
Ilen ger åt sin barare utse- endet av medlem i brödraskap, men medför inga förpliktelser.
Sveriges allmänna folk.
har fi- 50-årsjubileum samtidigt som dess sextonde ombudemöte och adertonde allmänna folkskol- lärarmötet pågå i Stockholm.
Vid högtidligheten har enstämmigt be.
tygats v ilken värdefull insats för- eningen gjort för hela kårens och därmed folkskoleundervisningens framsteg och utveckling.
Mötesdis- kussionerna ha o c k 4 givit plats åt de mest mångsidiga intressen.
marna, uppträdde där iklädda rö- särskilt bland huvudstadens fin- domen däruppe nu, även till det Lugnet och vilan förbyttes med ens till en varje dag ökad poli- tisk spinning.
Visserligen voro icke Lapporö- relsens tidigare utvecklingsskeden obekanta vare sig för Finlands riks- dag eller regering.
Redan innan riksdagens upplösning för sommar- ferier i april hade folkrepresenta- tionen brådskande behandlat vissa lagstiftningsfrågor i samband med ~ RELSE.
anses REGERINGENS LAGSTIFT- NINGSFÖRSÖK.
Denna de röda blusarnas de- sk o I I ä ra r e f ö re n i n g rat sitt F a c k f ö r e ningsinternatio- nal e n s kongress.
som inom sig rymmer deltagare från alla jordens länder, har allvarliga frå- gor att dryfta.
Mellanfolklig fred.
demokratiens bevarande, rationali- sering och facklig enhet.
Av vad som hittills kunnat utläsas ur det myckna högtidstalande som uppta- git kongressen, är de moderna ar- betarnas uppgift att bryta ner tull- murar och rustningsmurar, dikta.
tur och imperialistisk samhällsord- ning och bereda rum för alla män- niskors och länders lika existens- ratt.
Mottot.
för F r ä l s n i n g s a r - m é n s kongress var Halleluja med underrubriken Vackrare vardags- vara.
Kristendomen i vardagslivet.
glädjen och vänligheten, till hands överallt, i vedboden, fabriken och barnkammarn.
Mötena lyckades också förklara meningen med mottot.
Alla voro glada, alla fingo tala.
män och kvinnor lika.
Med stärkta krafter beredde sig deltagarna till sitt värv igen V e c k o v a k t en.
ligt.
Samarbete eller döden bety- der här så vitt vi förstå detta: Europa och Indien.
de två grenar- narna av den ariska stammen, ha under sin langa skilsmässa och under sitt onaturliga förhålllande av härskare och behärskade ut- vecklat sig ensidigt och drivit var sin specialitet in absurdum.
Euro- pa har skapat den yttre civilisatio- nen, tagit energien i sin tjänst, hal- ler nu p % att rationalisera tillverk- ningsmetoderna, vari ingår utnytt- jandet ar den mänskliga arbets- DET RATIONALISERADE kraften till det yttersta.
Dess ma- EUROPA.
skinella produktionsapparat är full.
Antingen samarbete eller döden I komlig., men fördelningen av pro- denna formel ligger dock något an- dukterna ojämn och motsättnin- nat och djupare än blott en varning gen: överflöd av produkter å ena
Svart på vitt D e n politiska situationen i Finland res självtagna rätt, a n med åsido- Forts. fr. sid. 1 F R I S I N N A D E LANDSFÖRE- sättande av lagligheten inskrida NINGENS V A L M A N I F E S T.
na gjorde gemensam rak med kom- i kampen mot kommunismen kan munisterna.
I själva verket är Fin- inte godkännas.
För att emeller- Sedan förra veckan föreligger också de lands svenska befolkning rätt fri tid icke försvåra regeringsbildan- frisinnades valprogram.
från kommunistiska tänkesätt.
I Det frisinnade partiet måste, heter det, den kommunistiska riksdagsgrup- det.
avstod svenska riksdagsgrup- pen från misstroendevotum.
stå berett att kämpa på t r i fronter, dels pen om 23 representanter finnes icke heller någon finlandssvensk medlem.
REGERINGSSKIFTET.
högerns strävan att Lapporörelsens svar på riksda- gens reserverade hållning blev de- Nu inträffade det märkliga att den moleringen av ett kommunistiskt för övrigt långt innan den erhållit trycken i Wasa.
Regeringen er- förtroendevotum störtade regerin- höll på denna grund av riksdagen gen.
avgick med lugn och utan i uppdrag, att skrida till energiska den irritativa stämning, som bru- åtgärder i syfte att upprätthålla kar åtfölja dylika händelser.
Redan rättsordningen i full utsträckning.
samma kväll konfererade presiden- Knappt har det isländska par- Hur föga regeringen förmådde ten med riksdagens talman och uppbära statsmaktens auktoritet ordförandena för riksdagsgrupper- vid rättegångstillfället i denna an- na.
Uppdraget att bilda regering tilldraga sig uppmärksamheten.
gelägenhet I Wasa den 3 juni ar gavs därefter åt senator I. '
E. allom bekant.
Den därvid brutna Svinhuvud, som i närvarande stund Men a v hur olika innebörd.
Där tingsfriden följdes slag i slag au tyckes personifiera den lagliga förnyelse av tusenårigt folkstyre, kränkningar av hemfriden och den auktoriteten.
För andra gången här kämpar folkstyret en till sy- personliga friheten.
Den egendom- övertar han regeringsansvaret un- nes ojämn kamp med nutidens bå- liga situationen uppstod nu, att der skickelsedigra tider.
Första da diktaturer, fascismen och kom- en folkrörelse ändamål i stora gången var det efter novemberupp- munismen.
Skall lagligheten och drag sammangår med regerings- roret 1917.
Han lyckades då föra demokratien segra?
Är arvet och makt att nu framskapa detta genom att makten, egna avsikter, begagnar landet » ur dess förnedringstillstånd inflytandet från det övriga nor- ansluta sig till de frisinnades program sig av metoder, som gå emot stats- till en självständig stats fria till- makten. » Rörelsen bryter med an- varo! » Att hoppas är nu att han den tillräckligt starkt?
Ingen vet.
dra ord emot just den rättsord- ingiver opinionen lugn och att han ning, som den önskar stöda.
Vid förmår hävda statsmaktens auk- Rörelsen, med Lappo som ur- R E G E R I N G E N S KVARN- riksdagens öppnande, efter dess toritet.
En bemärkt medborgare, sprungsbeteckning ligger för oss A V T A L. sammankallande till den i juli kanske ännu ej fullt klar.
Reli- Den av riksdagen beslutade inmalnin- framhöll inrikesministern, att rege- friherre R.
A. Wrede har offentli- gion och politik blanda sig med gen h u nu, sedan en allmän inventering ringen under de gångna veckorna gen givit uttryck At följande åsikt: » Medan ingen förnuftig männi- varandra.
Men ett är tydligt: den verkställts av inneliggande spannmålsla- ansett det vara sin skyldighet att ska föreställer sig att statsmak- går utanför lagens råmärken i ger, ordnats genom ett regeringens av verka så, att några obotliga skador ten h o s oss skulle nödgas böja ej tillfogades staten, genom att i sin kamp niat kommunismen.
Den tal med kvarnarna.
sig för kommunismen, står den skipar rättvisa enligt sin uppfatt- Ifråga om råg ha kvarnarna förbundit samhällskroppen slås sådana sar, för närvarande redlös inför Lappo- sig att l u r det löpande konsumtionsåret som vore svårt att bota.
Genom rörelsen.
Om utvecklingen på detta ning på egen hand.
inmala 50 % svensk vara, vilket inne- att sammankalla riksdagen har håll fortgår såsom hittills.
måste Folkets valda representanter bär mer an dubbelt ii mycket som under den velat göra det möjligt att på- den leda till kaos och anarki: Fin- bortföras.
utan ransakan eller dom den nu förlidna hösten, vintern a h vå- finna sådana botemedel, vilka äro land blir utsatt för inre orolig- från det mest okränkbara av alla ren.
Under sista tiden har knappast någon ägnade, att avlägsna sjukdomens heter, det upphör att vara en rätts- svensk råg använts vid kvarnarna.
Ifråga orsaker. » stat och att så betraktas i utlan- rum.
riksförsamlingens arbetsloka- om vetet fastställer överenskommelsen det. » ler.
Fascistiska hämndeakter före- 45 % svensk säd.
Det lider sålunda intet tvivel tagas av en sorts tjeka-institution, Vad beträffar priset har det höjts från KOMMUNISMEN BOR B E därom, att den kommunistiska fa- en hemlig polis.
i tjänst icke hos 13 à 14 till 16 kr.
för svensk råg.
Pri KAMPAS MED LAGLIGA för närvarande icke är till set på den utländska rågen har under den röda diktaturen utan hos den den grad hotande som Lapporörel- MEDEL den senaste månaden varit 10:50 t i l l 11 sen ger anledning att tro.
Denna rita.
Men vild föder väld.
Ar det- ta en stigande flodvåg av den vita i det regeringen sålunda med.
rörelse innebär nog ett visst hyste- riskt utbrott av ett folk med ett diktaturen, kommer den med all gav att den förlorat ritt grepp sannolikhet a t t följas av en röd.
om rikets ledning beslöt den for av svåra politiska och klimatiska förhållanden överkänsligt och het- åstadkomma d e t av en tillfällig av- lynne.
Det är därför att hop- Vilken makt har nu demokratien Överenskommelsen, som nu kommit till spänning giv a landshövdingarna i att den nyn regering, som att s sätta e mot detta?
Den finska stånd utan några svårigheter från kvar.
upp ii ra^ att förhindra utgivandet i dessa dagar bilda.
utav riks- själv tyrelsen har ett stolt arv att narnas sida, och till vilken redan de dagsgrupperna skall kunna inge förvalta.
Hur har ej där den va- flesta kvarnar äro anslutna, gäller för den statsmaktens auktoritet som innevarande konsumtionsår.
Efter den nya penlöse hälsats stark.
H u r stolt skördens bärgning får man troligen be- na åtgärd hade emellertid inte stöd förmår bibehålla de dyrt tillkäm- i gällande lag.
Det förtroendevo- pade värden, vårt nuvarande do genomfördes ej där det på lagen reda sig på en ny.
tum regeringen därför innan sin mokratiska statsskick innebär.
stödda, vapenlösa motståndet mot avgång anhöll o m och även fick tsarismen.
Är nian nu färdig att med 112 röster mot 69 var icke NYETERHETSKOMITTEN i helt oförbehållsamt.
Den finlands- anamma och utöva de hatade svenska riksdagsgruppen framhöll N Y GESTALT.
ka metoderna?
Till den nya rusdryckslagstiftningskom- därvid att hur samhällsvådlig den I en studentförsamling för snart mittén har finansministern utsett följande kommunistiska rörelsen i n är och hur starkt den än bör fördömas, 40 år sen höll Knut Wicksell ett medlemmar: bör den dock blott bekämpar med tal för Finland, som skarpt av- - Ordf. landshövding Beskow.
Övriga sak- lagliga medel.
Enskild medborga- bröt mot tidens traditionella tale- sätt.
Han talade icke om det tre- kunnigs: direktör Bernström i Vin- e hundraåriga vapenbrödraskapet.
spritcentralen, riksdagsman Bärg, aktua- Han talade icke om Breitenfeld rie Englund, direktören i Karlstads sy- och Lützen och andra a hundra blo- MOTTO: stemaktiebolag Gräslund, riksdagsman Jo digt sköna strider.
Han pekade Individens problem lasarettsläkare världens hansson i Huskvarna, på Finlands kulturuppgift: att Fin- Ljungdahl i Malmö, redaktör Ljunggren problem.
och byråchefen Thulin.
land skulle bli den strålande kär- Finansministern har inte utfärdat några na, som med sin civilisatoriska nya direktiv utan kommittén har att arbeta makt skulle genomsyra det stora efter samma riktlinjer, som enligt stats- Juninumret innehåller: barbariska Ryssland Han pekade rådsprotokollet av den 24 sept.
1928 ut Den standardiserade människan.
färdades på fredliga bragder och icke på för den ursprungliga kommit.
ärans falt.
Hans finska åhörare en.
Vildarna vårt föredöme.
förstodo honom ej, och icke hans i Indiens renässans.
svenska heller ..
Han var före sin Vad mottaga och utsända vi via tid.
sade de välvilligaste.
Hur långt före sin tid kommer Lapporörel- vår själs trådlösa.
sens utgång att visa.
Hur vi skapa vår framtid.
DEMOKRA T I eller DIKTATUR ran Q u o V a di s - - E n rapande röst.
En skolgosses historia.
Vad världskriget kostat.
Raya Yoga koncentration, me- ditation, kontemplation.
Lösnummer 65 öre.
Pren.
6:50 per är.
Exp.
Villagat.
17 Sthlm.
Vi Unga h a Man måste medge att det är synd om den äldre generationen.
Det kan inte vara l ä t t att se vär- den, som man trott på, eftersträvat.
arbetat och ljugit för kastas bort av unga händer.
som inte prövat Varför duger inte fos- terlandskärleken, sådan som vi så go den?
Ämna de reda sig utan som man äro helt enkelt upptagna med att steg för steg staka ut en framkom- lig väg åt sig själva att gå.
En gemensam linje är dock bland dessa brokiga öden möjlig att urskilja Kärleken till ärlighet och klarhet som säkert i grunden alltid funnits och alltid kommer att finnas hos unga människor d or et En isländsk III.
sökte de innan vi hunno förhindra det Det hände ett år jag var omkring springa över den brusande bäcken som 11 år att vintern varade längre än var bräddfull och eftersom marken slut- vanligt.
Ännu i början av maj låg det tade starkt strömmade med våldsam en dålig far eller mor, men bar- nen Kåre och Tuppa och de små snö och is över hela bygden och trakten hastighet Min bror sprang utan betänkande ut få lära sig att gå på tå förbi runtomkring på många gårdar hade man gjort slut på vinterfodret Och nöden i den forsande bäcken och fick tag kontorsdörren där grälet rasar ö- stod för dörren ullen på ett svart årsgammalt lamm, som ver.
De jämka litet På ställen.
där d e n vid middagstiden hade litet makt, kunde den smälta snön p i sydsidan av backsluttningarna och där kunde får och hästar gnaga till sig litet ljung och gammalt vissnat gräs.
Det säger sig själv att dessa » beten » ut- fosterland.
Vad är det for fel på har just i vår tid fått bundsför- värda förfärliga tanke, Så dör nyttjades till det yttersta Min fyra år äldre bror och jag sattes att vakta såväl kyrkan.
dit man inte kan förmå vanter i d e krafter.
som av inne- får som hästar under dessa långa ljusa dem att gå?
Vi fingo vår upp- boende tvång brutit de gamla vär- fadern av hjärtslag Kåre lär känna Liv.
Hon har a h kalla senvinterdagar Klockan sex byggelse hos den, tänkte i varje dena sönder och samman Den om morgonen väcktes vi det gällde fall inte på att trotsa oss ifrån den, har fått sitt tillfälle just i att bygga chefen det värre ändå Fadern gifter redan om sig byrå- mo- att använda varje stund, som djuren kun- Vad är det de ha för sig om kväl- nytt på ruinhögar Och tillfället de vara ute och så voro vi i farten lar och nätter?
Ha de ingen miss- har gripits m e d begärlighet.
Vad har en ny fästman För Liv kunde kund med gamla ideal Ämna de som sedan kommer att bli av den är det outhärdligt.
Hennes begrepp aldrig förklara vad de mena med nya byggnaden är ännu för tidigt om heder Och ära förbjuda henne ännu under min uppväxt tid te sig fruktans- att bo hemma.
Hon sliter sig fram värd.
Den kom i svåra år som ett spöke sitt, liv.
att Låt veta.
oss störta rätt i n i ett av hur hon kan med illa avlönat ar- eller som en marritt om natten den om det och gå emellan bär sig men Tuppa gråter om kvällarna och de rådslå i bre- ven till varandra om de kanske än- då borde låta dem skiljas Avsky- dern Men ungdomen har händerna fulla av att sköta Sitt eget Deras bördor bli kanske inte lättare a v förtegenheten.
men det veta de inte alltid Och vad skall man för- resten ta sig till när det inte finns ord, för vad man vill fråga och svara.
När det inte finns något gemensamt språk.
hur kan man då förklara det som i sig själv är fullt av gåtor.
Det är ganska typiskt för de unga författarnas böcker att for- äldrar och målsmän konsekvent förpassas till roller i bakgrunden.
De ha ingen befogenhet i händel- sernas mitt, I något enda undan- tagsfall kan någon är dem bli tillerkänd en plats som förebild och eftersträvad jämlike I regel äro de.-där de skymta på avstånd endast en besvärlig anledning till fruktan och korsade planer.
Om detta är de ungas hållning till de äldre, rad ä r då vidare fy.
piskt och gemensamt.
Den kollek- tivistiska inställningen Världsom- störtarandan?
Lösläpptheten?
Ar- betsglädjen?
Det får medges att i det dus- sin ungdomsböcker från olika län- der.
rom av en händelse eller ef- ter en viss princip blivit översatta till svenska under den sista tiden.
ä r det i de allra flesta fall det enskilda.
rent personliga ödet som samlat det starkaste intresset om.
kring sig.
Det är inga Världsom- spännande frågor som ta deras liv i sin tjänst De äro så unga.
De de värsta problemen, äktenskapet Låt oss ge ordet åt barnen.
herdegosse Tanken på hotande hungersnöd förgäves kämpade med stömmen Men inom ett ögonblick blev han kullkasta och bortriven av den virvlande ström men: jag stod kvar på brädden ett ägor blick alldeles lamslagen.
men så begynte jag springa nedåt längs bäcken Det var, som om ångesten och spänningar skänkte mig vingar ty det lyckades mig verkligen att följa med så att jag aldrig kunde gå till botten Jag såg honom försvinna in under en bro av snö som ännu låg över bäcken i en sänka mellan två backar men han kom ut på den andra sidan a h vidare smög sig skräck omkring Oss Det Och var fyllde för bete och billigt gårdsrum i sta- isande skilsmässo- den Du kan vara glad du, som visso oss med de gick Lyckligtvis det ändrade landskapet nu ka- mera än hundra år gamla minnena från raktär Vattnet kunde svämma över bäc- den sista stora nöden på 1780-talet som kens bräddar och breda sig ut över ängar- ännu levde kvar i folkets medvetande na Han blev kastad upp på några stora Man kan därför svårligen beskriva den stenar d i r han fastnade och blev häng- känsla av lättnad av befrielse av rörd ande alltjämt med det svarta lammet un- tacksamhet, som fyller allas bröst när der sig och sina fingrar intrasslade i det länge har sett hotande ut och vid.
dess ull P I detta ställe Var vattnet ret så plötsligt slår om.
Våren våren är inte djupare, än att jag kunde vada ut De företrädes av ett par förtju- har en död far.
säger hon till sande norska ungdomar, student Kåre när fadern gifter om deras Kåre P. och hans adertonåriga nya.
Han hade tänkt det väninna Liv fröken V. När L i v blir sjuk i sitt Otrevliga Redan för tre år sedan kom kommen med sol och sunnanvind.
med t i l l honom bäckens huvudström och det den första lilla boken ut L i v, lilla rum.
tar han henne med t i l l islossning och vattenflöde liksom med mesta vattnet flöt åt den andra Idan.
Iivet o g jeg.
där signaturen studentkula.
Här få inga för- Han var medvetslös och jag trodde äldrar komma med sina försök att ett trollslag inte minst glada blevo vi, Kåre P. med övertygande behag föra bort henne Hennes tolvårige små herdegossar och denna glädje var att han var död Naturligtvis begynte förklarade att han och Liv hade lille bror är till en tid deras för- stor nog att uppväga det ökade ansvar jag nu gråta men under mina försök att som nu blev lagt på våra skuldror t y släpa honom upp på det torra kvicknade rätt må vara att deras uppträdan- aldrig lura så många faror på fåren som han t i l l så pass att han kunde krypa de ur föräldrasynpunkt kunde fö- trogne Men han Slutar UPP med under de första snödagarna på hösten i land på alla fyra, när jag gjorde mitt refalla alltför djärvt modernt, An- att komma.
» Liv tror att han och de första tödagarna om våren yttersta för att hålla honom uppe Och dra delen av deras levnadsteck- på att skvallra.
Hon litar islossningen hade varit ovanligt våld- stödja honom.
Nu först började jag tänka på att ning V i s k r i v e r en roman inte längre på Per Fadern har sam pt grund av vårens sena ankomst liksom den förra en helt tunn liten givit honom en cykel Modern ett och en av de första dagarna då vi hämta hjälp skulle driva några får över en bäck Jag behöver inte berätta att man fick bok på ett Sjuttiotal sidor, bevisar Faderns hustru har visade det sig, att de i solskenet och det bråttom att hämta hem min bror när på samma raska och respektlösa givit honom tio kronor.
Men mo- vackra vädret hade blivit alltför livliga jag fått förklarat, hur det stod till.
Det gick derns fästman har givit honom sätt for övrigt med ett ovanligt och motsträviga I stället för att springa i en handvändning ty hästarna voro hem som vi hade utsett för- ma vid gården Han fick märkvärdigt fängslande friskt och konhugget vill inte längre flytta till nog inte det minsta men av sitt tämligen språk att det finns en djupare Liv.
Han vill stanna där han är Och sedan?
De fara på fjället grundliga kalla bad Om ett par dagar och varmare heder än den de arma och inkassera. » tillsammans.
De leva några vec- voro vi åter ute och passade vårt » äm- föräldrarna tro sig lyda i sina L i v blir frisk under hans trog- kor min uppe bland fiskebäckar bete » sönderbrutna äktenskap na vård mellan föreläsningarna Mo- och härliga vidder.
De äro mycket Det är först Kåres egna föräld- dem hittar henne.
Förtvivlan över lyckliga med varandra.
rörande i Ja, sådant var en liten herdegosses liv rar.
Överläkaren i - berg uppskat- den fortappade dottern.
' länkade sitt ungdomliga ansvar.
De gamla på den isländska landsbygden &gt; min barn- tar allt som är allvarligt och vär- gifta sig?
lagarna äro bortkastade.
Nu kom- dom.
Mina egna och mina jämnårigas defullt.
En god konservativ poli- Vi skall inte gifta oss för vi mer frågan om de vilja ha några minnen äro knutna till detta liv Våra tik, ordning och klassiskt musik.
vill inte skiljas, svarar Liv, nya, Och se, den frågan blir inte barn kamma säkert att il helt andra minnen Han bringas till förtvivlan och ur- Rent hus med alla fördomar.
besvarad.
Den isländske bondens liv och livs- sinne av hustrun.
som är liret slan- Klara linjer och ärligt spel De Jag har inte bestämt säger villkor har undergått en genomgripande kigare anlagd och aldrig kan lära skulle gärna ha gillat de stackars Kåre om hjältarna i sin roman, om förändring under de senaste årtiondena sig att grälet rid middagen skulle människor som, fingo äran att bli de ska gå till borgmästaren först Förbättrade samfärdsmedel och den jäm- kunna undvikas om hon verkligen deras föräldrar och sparat dem eller o m de ska låta bli, Vad förelsevis snabba a h säkra förbindel- sen med grannländerna har bl.
a. helt läste tidningen.
besvarade sorger men det var tyvärr omöj- tycker du?
förändrat vår marknad.
Bonden är inte hans frågor och åt upp såsen på ligt.
h r a s hedersbegrepp ställde Obetingat.
svarar Liv.
i samma grad som förr hänvisad till sig tallriken.
Ingen av dem vill vara större krav.
C.
H. själv och sina egna produkter för att med den sin tänker klockarmband.
tjugu till en snöbro
M E L L A N PELARNA I torkan ENGELSK-INDISKA KAMPEN Forts. fr. sid. 1.
FRIHETSRÖRELSENS SOL- ningarna för tillverkning av häl- Regn.
Regn Regn.
Sedan veckor törsta UPPGÅNG.
mäta synrandens små rade maskindyrkaren bland Ryss- lands poeter.
Mayakovski, som molntrasor om kvällarna och beräkna Se vi till verkligheten sådan den dröjande kanske Men månen går upp trampade sina egna sånger under hälarna för att ställa sig i maskin- nu ter sig, så ser den ut som över granskärmarna, med sin breda mun propagandans tjänst begick själv- motratsen till närmande och syn- dragen till ett enda grin Näää -, och mord av olycklig kärlek - och tetisering.
I Indien pågår just nu morgondagen kommer med torka, vacker avskiljningsprocessen som karak- tegeltorka, a h har solstingspregnans re- leda.
.
täriseras a r stigande styrka.
Att dan klockan sex vi efter regn - *,.
Det f finns redan björkar i solgattet som ha en alltför misstänkt torr rouge för att verka livslustiga, aspen bryr sig knappt INDIEN SÄTTER NYA MÅL.
rörelsen.
sotjänligt salt, inser man att även ett matrecept kan ha världshisto- risk betydelse Det griper läsaren mer än de skönaste verser när man läser: » låt saltvattet stå 15- 30 minuter till, d e t klarats av.
Filtrera sedan den klara vätskan genom ett filtreringspapper eller stycke stadigt hemvävt I Indien åter har den ariska Simonrapporten säger, att den rasen ägnat sig åt behärskande av stora massan av indiska befolk- » VI STÅ MOT EN OBETVING- LIG ANDA., skälva ens.
Men tegeltaken skratta själens krafter men till priset av ningen står utanför denna frihets- varmt likpiltighet för den yttre naturens.
rörelse, men det omdömet hann bli E n fot Dar finns en urgammal vetenskap out of date medan rapporten ju- djupt i marken får jag sätta tumstoc- om hur man uppnår andens herra- sterades, sattes och korrekturläs- ken innan jag når levande jord.
Vad välde över kroppen och vidgar tes.
Det är inte bara städer som därutöver är är torkans döda aska - dess förmögenheter till att över- Bombay som åstadkomma demon.
sorgligt jag letar efter några dillfrön, skrida vad vi i Europa anse vara strationståg på millioner männi- satta för sex veckor sedan.
Inte ens fröna fastslagen mänsklig begränsning.
skor I: e n n e r B roc k way, ord- hittar jag.
De tycks ha sjunkit i förtvivlan, Den är rom prestation fullt mot- förande i Krigstjänstvägrarnas in- o c h vem vet hur djup de n ä r?
svarig vår europeiska tekniska ci- ternational, skriver i Independent om - att de ha väl aldrig haft de och bra som i dessa dagar * - vilisation.
Ett stockholmskt underbarn, som redan vid sju års ålder kan tala rent (saknar.
Young India innehåller mycket segerjubel.
Men vad för slags ju- bel?
Inte över de förluster man tillfogat fienden Och de fångar.
man tagit.
Utan över att de upp roriska risat tålamod under all slags brutal behandling och mod att lida.
» År 1922 voro vi icke så modiga Vi sprungo ofta för poli- Men medan några få Labour Partys tidning att särskilt sen eller slogos med honom.
Nu uthärda vi allt misshandel.
fan.
gelse och död. » Emot detta har den anglosach- siska regeringen satt de hänsyns- lösaste undertryckningsåtgärder troligen mamma) kommer förtjust skri- kande i solstingshettan: Hallå, farbror!
Se dir ett moln!
Det blir regen på tyska!
(Tiblå.)
Med förvåningen h a en slagen stor hund avfärdar jag så det tyska regnet: Det där är cirrusskyar, min gosse de gå i allmänhet från nio till tolvtusen meter högt och bestå av idel lutter iskristaller kallas också fjäder- molo.
ska da vara till m knick?
Nej tack säger gossen, jag snaskar inte - men en cigarett!
Nä gosse, säger jag lite för kon - svårt, men kom tillbaka 1932 den 6 juli klockan 12 middagen så skall du få en cigarett Så går jag in för att försäkra mig Om m jag inte fått värmeslaget och kom- mer ut med ett glas saft.
Det passade.
Ännu ett glas a h ett till, och en till.
a h med en rund Uren kulmage går han andar på så sätt experimenterat i norra Indien stora distrikt ha hem till sommarnöjesfarsan, som är språk- med människosjälen (liksom vi väckts upp ur sin iner- professor.
med energien) och vunnit under- tia.
Nationalismens surdeg börjar ett litet geni mer i livets antecknings- bara erfarenheter av frihet, herra- även visa sina verkningar söderut a h uppenbarelsebok välde, salighet och kontakt med i de indiska furstend dör mena, trots - - - världssjälen, så ha de sett Indiens Och jorden törstar efter vatten, men massor sjunka ner i fattigdom och får intet, och spenaten fröar sig som en ofrihet, Iikgiltiga som de varit för de yttre livsvillkoren.
I Indien ha given följd av torkan, nästan innan den stuckit hjärtbladen ovan jord, och gurk- dock nu de största andarna insett växten lever med dåligt liv på min bergs- misstaget däri.
För dem är numera teg och kanske det regnar långt ut i icke den egna fullkomligheten må- havet.
blod let eller den meditativa saligheten De dyrka Gud de Iägsta och, Men hur kan svalla vått i artä- fattigaste.
De vilja resa upp de likgiltiga massorna, ge dem bröd, rerna, sådär såhär?
Hur kan aorta brusa så vilt i frihet, människovärde.
I detta äro Lappos torkan?
Den enda förklaringen är väl att det försiggår en hel del i skuggan.
Ha rm kunna uppehålla livet.
Rikligare tillför- sel av relativt billiga utländska närings- ersätter helt eller delvis, vad man förut själv måste sörja för att skaffa sig, och den isländske bonden måste mer och mer inrätta sig på att producera varor som röna efterfrågan på den ut- medel ländska marknaden.
Det gäller inte längre som förr genom många århundraden att taga vara på fårmjölken under sommaren, lagra den i stora tunnor a h gömma den till vinter- föda åt gårdens folk.
I stället för att beröva lammen modersmjölken jämförel- sevis tidigt, som man gjorde i gamla da- gar, låter man dem nu behålla den hela sommaren, ty nu beeror bondens väl stånd på att han kan få så många tunnor som möjligt av » isländskt lamm- kött », till att vandra från de nya andels- slakterierna och över handelsplatsernas bryggor och ned i de väntande ångar- nas lastrum för att fortsätta vidare ut - till främmande land modernt inredda skepp föra nu även färskt eller fruset lammkött i därför inrättade kylrum till Englands Denna utveckling hamnstäder.
är en av huvudor- sakerna till att man nu inte längre i det isländska sommarlandskapet ser dessa större eller mindre flackar av mjölkfår, följda av en eller två gossar, gå och beta på fjällsluttningarna eller i de vid- sträckta moss- a h kärrtrakterna på halsar och högslätter mellan bygderna, så som man såg d a för biott tjugu år sedan.
de utan tvivel påverkade av väster- ländsk aktivitet och idealism.
Men de streta emot att uppnå sitt mål medels europeiska metoder, De sä- ga nej, icke blott till engelskt her- ravälde längre, utan till europeisk civilisation.
På grund av sin skarpa blick för dess avigsidor, tveka de att begagna sig av dess oomtvist- liga fördelar.
Så am båda dessa halvor av olyckliga på den ariska grund av sin ensidighet.
I Europa rorets klagar.
Senast har den upp- löst nationalkongressens verkstäl- lande utskott, eller Indiens privata regering.
Trots detta har rörelsen på det hela taget blivit fredlig.
Även under polisens attacker ha demonstrerande skaror på hundra.
tusental bibehållit lugn och h ord- ning.
» När d e breda lagren av en rö- relse ta emot misshandel och död som en ära och samtidigt avstå från att ge detsamma tillbaka.
då stå vi mot en obetvinglig anda », säger T h e New Leader.
Tidningen lägger också fram ett program för avveckling av situa- traditionella tionen, som den rekommenderar till utförande, innan situationen ut- vecklat sig så art England måste slå en neslig reträtt Det inne- att furstarna söka hålla underså- håller att basen for kommande underhandlingar måste vara en tarna nere under sin despotism.
Vittnesbörden från amerikanska fullt ansvarig indisk regeringen, att iakttagare g e också helt annan den blivande konferensen får i och ståtligare bild av det som nu uppdrag att förbereda en konsti- sker i Indien.
än vad våra tid- tution som automatiskt utvecklas ningsläsare nånsin kunna få ur sin till full självstyrelse och att ord- press.
För radikala och fördoms- na upp övergångsperiodens pro- fria amerikanare är den indiska blem.
Vidare att politiska fångar vapenlösa frihetsrörelsen något få amnesti, att ögonblickliga åtgär- oerhört imponerande.
lovande och der vidtagas för att råda bot på de betydelsefullt, som en soluppgång.
särskilt akuta indiska svårigheter- Uppvaknandet av massorna och na med saltskatt, spritskatt och inom massorna av kvinnorna valuta.
Detta senare är, ehuru det slår dem med häpnad.
The New icke säges ut, ett accepterande av Republic skildrar först studenter- de villkor för underhandling, som nas och köpmännens bojkott av en- Gandhi ratt upp nu senast i en gelska högskolor och varor den intervju, given från arresten Till begynnande rörelsen bland byar- slut föreslår detta Independent La- nas patels, eller äldste art avsäga bour Partys organ att England sig samarbete med engelska sty- självt skall ta u p p Gandhis kam- relsen, de arresterades vägran att panj för utbredning av hemspånad erkänna engelska domstolar som och vävnad.
rätt forum och går sedan över till Detta är en upprättelse åt Gan- dhi som politiker och reformator.
kvinnorna.
vilken måste förefalla ofattlig for funktion Vidare ett federativt par- lament, valt av provinsstyrelser- !liksom första kammaren,) Var- je medlem skall representera en miljon människor, alltså bortåt 300.
Dessutom en regering av delvis valda delvis av England utsedda medlemmar.
Allra överst verkstäl- lande utskottet, som vicekonungen väljer själv.
Denna plan förutsätter lojalitet och medverkan från indiskt håll.
Men även de, som anse den klok och tjänlig att förbereda framtida full indisk ansvarighet, frukta att en sådan medverkan inte längre står att få.
Medgivandena kom- ma för sent.
na VÄSTERLANDET MÅSTE LÄGGA B O R T SIN HÖGFÄRD.
Detta betyder icke att samver- kan mellan engelsmän och indier vore obehövlig för Indien.
Tvärt- om, den vore en lycka för båda parter, här vore ju ett tillfälle att i praktiken öva en samverkan mel- lan öster- och västerland.
Men or- saken varför Englands närvaro i Indien lett till detta tillstånd av revolt.
och att Indien nu betackar rasen sig för dess välvilliga biträde vid Indiens uppfostran till ett myn- som i Indien finner vad Romain INDIENS KVINNOR KOMMA dem som likt Rickard Lindström digt folk.
är att Englands välde Rolland kallar » den tunga massan VÄRLDEN ATT HÄPNA.
tagit in bilden av det virriga och vilat på förutsättningen av över- av mänsklig slöhet », som behöver » Än mera betydelsefull är kvin- löjliga helgonet, som tiggde arrest lägsenhet och dess förslag till n y väckas och levandegöras, medan nornas roll i den nationella agita- för att komma från sitt fiasko.
konstitution vilar på ramma grund.
några få njuta extasen av obegrän- tionen.
Många av dem na kastat sad yttre makt eller inre.
av sina bojor och ta en ovanligt SIMONRAPPORTEN GÖR SAKLIGA FÖRSLAG.
I denna uppläggning av ställ- stor del i den vapenlösa kampen.
sitteri, kan icke tacka och ta emot ningen ligger slutsatsen inneslu- De leda demonstrationståg, de Simonrapporten är långtifrån att aldrig så förträffliga förslag.
ten: döden kan komma över de tala offentligt och organisera fri- ta sådan hänsyn till Gandhi och Till dess Västerlandet lägger ' båda ariska halvorna.
även utan villiga kvinnokårer.
Märklig är de- hans rörelse Den utbreder sakligt bort sin självfallna överlägsenhet, tillhjälp av krig eller med krig som ras entusiasm för politiskt arbete Indiens läge och kumplicerade pro- måste den kris p å g å som fördrö- en bekräftelse, om de var for sig och deras uppfattning av kvin- blem utan att låta förleda sig var- jer inbrottet av den härliga sam- fortsätta att löpa vidare i den en- nornas roll i det nationella livet.
ken till irritation eller eftergifter arbetets och fullkomningens tid sidiga utvecklingen av var och en Detta de indiska kvinnorna, UPP a v vad den betraktar som tillfälli- som profeterna förutsäga Om sina linjer.
Men deras samarbete vaknande kom så plötsligt, så ga krusningar i det indiska hu- dien vinner sin frihet genom Gan- och fullkomnande av varandra in- spontant och så hänsynslöst mot möret.
Den föreslår provinsiell dhis metod: Sutgagraha, självstyr- nesluter de stora möjligheterna för gällande åsikter om det passande, självstyrelse, men blott så länge ka, så betyder detta en oerhörd prestige for den indiska världs mänskligheten att även de klokaste politiker to- den Engelska provinsguvernören, I Frankrike bor som landsflyk- gos med överraskning.
Gandhi ha- finner att den går bra.
går det åskådningen och en förödmjukelse ting en indisk tänkare, arvinge i n t e tagit kvinnorna med i sin inte bra.
så får han sätta den ur for a l l a våldets bekännare.
till de stora indiska mystikerna, som drömmer om ett nytt härligt skede i mänsklighetens historia » Mänskligheten står inför möjlig- heten att vidga sitt herravälde ge- nom en n y kunskap nya krafter och färdigheter, som skola skapa en lika stor revolution i mänskliga Fredrik Asmundsson-Brekkan.
livet som fysiken under 1800-talet. » In- plan men måste revidera en.
inkalla en särskild kvinno- konferens och ge kvinnorna en stridsplan.
De fingo då om hand bojkotten av utländska tyger och blockaden av krogarna.
Den mest gripande bilden av rad som sker får man ur Young lndia, Gandhis egen tidning.
Då man läser anvis-.
