# ID: svediakorp-per3488
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,846
# sentences: 378
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 27:1930 Nykterhetsutredningens för- nyelse, ledande artikel.
Internationell ll man nu tagit konsekvenserna av Devinez skriver om Midsommar vårt inträde i Nationernas förbund Fogelstad.
I samband med det isländska tusenårs- jubileet återge vi några barndomsmin- berättade för Tidevarvet av den unge isländske skriftställaren Fredrik k Asm und sso n- B r e k k a n och ägna- de att ge en god bild av isländskt vardags- liv nen, - Va d h a r hänt t?
att man äntligen inser att svensk neutralitetspolitik hor till det tör.
gångna.
Det lönar sig inte mera med en försvarsagitation, som icke tar Nationernas förbund med i beräkningen.
Därför tar man det med i beräkningen men på ett så- dant sätt, att det får tjäna som argument för en militär allians med Finland och Ryssland.
militärer.
Det anses vara en m e n modern och enhetlig uppläggning av vårt utrikespolitiska problem.
Huruvida denna utredning är mo- dem i rent krigsberedskapstekni- ska frågor äro vi icke i tillfälle a n bedöma.
Det är mycket möjligt.
Men vi anse icke att själva ut- gångspunkten, utredningen och slutsatserna äro tidsenliga.
Hur up to date man än resonerar, hur man rör sig med internationella formler, med Nationernas förbund och dess artikel 13, Kelloggpak- ten och så vidare - så snart man utgår från ett europeiskt krig som givet och liksom låter intresset och utredningarna ta vid där kriget börjar, då är man omodern.
V a d - som enda glädje och fest.
De skandinaviska länderna, som kamratligt rant re- presentanter, överlämnade hyll- ningsgåvor och kungligheten var tillstädes.
Sam ett uttryck for den riktning Island i framtiden ämnar följa, ratificerade alltinget de nor- diska skiljedomstraktaterna och antogs en lag om att Island skall söka inträde som självständig stat diga plats som självständig bland självständiga har blivit jubileets förnämsta intryck.
Också händelserna i Rhenlandet beteckna ett steg mot bättre sam- förstånd mellan europeiska stater.
Ett otäckt irritationsmoment har genom utrymningen försvunnit.
Den tyska befolkningens gladje- fester tala sitt tydliga språk om den lättnad utrymningen betyder.
na gästerna känna sig de objud- värdfolkets ohöljda belåtenhet med uppbrottet.
Istället för ett tack till fransmännen, för vad de gjort, får man höra att nu också Saar- området måste utrymmas!
Somliga Femårsj u krig är orimligt och icke får hin.
förtäring, haft da.
Då lämnar han yrket och kas- Fogelstadförbundets årsmöte öppnades Iördagen före midsom- mar.
erinrade fröken Tamm i ritt hälsningstal o m alt förbundet nu fyllde fem år.
Under dessa år har antalet medlemmar gått upp till i det närmaste 300.
D e flitigt be- sökta årsmötena och fortsättnings.
kurserna ha hållit sambandet stramt knutet mellan medlemmar- na och skalan liksom mellan med.
lemmarna inbördes.
Det hålles många mindre Fogelstadmöten överallt Ute i landet, när medlem.
marna hälsa på varandra.
och var man kommer i Sveriges land.
nog dyker det UPP en kursares vänliga ansikte vid något tillfälle.
I år räckte mötet på grund av helgdagarnas placering en dag längre än vanligt, d. v. s. fyra da.
gar.
Nästa år ämnar förbundet fira årsmöte vid midsommar i hela fem dagar.
Om fyra dagar eller fem, alltid kommer tiden ända att nomskådas, taga sig i akt i akt och äro nyktra.
utan skärpt lagstiftning.
är trogen I ' - körläsning, utfärder och vänska- pande.
I år voro deltagarna omkring 70, så att utrymmet på Fogelstad var taget i anspråk, dock ej till bristningsgränsen.
En ny faktor har kommit till, som lättar lös- ningen av inkvarteringsproblemet.
Deltagarna börja komma farande i sina egna bilar och en och an- nan av dessa är så beskaffad att den duger att sova i under natten.
Om man förirrar sig i den framtid, då förbundets medlemmar fler- dubblats, ser man för sin syn sko- lan omgiven av en bilpark i par- ken, där årsfestdeltagarna sova, så pass som det soves i de vita glada sommarsolståndsnätterna.
Det har alltid varit så att varje årsmöte kommit att samla sig kring något tema, hur böjligt pro- grammet annars varit.
I år syntes man vara upptagen av ett tema, som rektor formu- lerade som M ä n n i s k a n o c h I Finland kokar det ännu och ingen vet vad som skall komma ur den brygden.
Regeringen har erkänt, att den genom ingripandet mot de kommunistiska tidningarna handlat utan direkt stöd i lagen, men försvarar sig med sin ratt art inskrida.
när det galler att säkra rikets tillvaro, säkerhet och ord.
ning.
Den har fän förtroendevotum men inlämnat sin avskedsansö- - kan.
Om vad som slutligen kommer att hända skola de närmaste da- garna bringa klarhet.
Veckovakten.
- som S S L O T T (det finbladiga mit in i ett system, t. ex. d e mi &amp; taristiska, upphöra hennes privat- begrepp om rätt och orätt att fun- gera, hon avkopplar ansvaret och begår handlingar, som hon eljes icke skulle kunna begå.
På samma sätt förlorar hon sin personlighet i det amerikanska penningkvarn- systemet, där allt bara går ut på att välta ut en allt större produk- tion med allt mindre arbetskraft och hälla guden maskin i gång.
Det ligger för människan att ska- pa sig system till hjälp och stöd.
men då systemen bli hennes herre, då de åldras och icke längre par- sa henne, då är det lika nödvän- digt att hon reser sig och bryter sig ut ur dem.
Just nu gå upp- rorsmakarna också till attack mot de gamla systemen.
Därför är det kris på i fråga: sättes så mänga familjelivet områden.
i patri- Allt som slappa bromsar, fungera.
Det inträffar ratten upphör att låser sig, punkte- En svimning eller ett enda ögonblick, när dan uttröttade bilföraren somnar över för att maskinen skall herraväldet över människan och kasta henne i fördärvet.
ratten, äro nog ta en statistik.
Ur enskild synpunkt är den mera hjärtskärande.
Det var historien om de nitton Åshedaborna, smålänningarna, som skulle besöka Stock- betydligt t. ex. katastrof, där fyra fingo släppa till livet inte hur man kommer att tycka om att resa 30-40 mil i hull och det är inte lätt att ta sig fritt.
Men eftersom man känner chauffören och är några stycken Chauffören, som var nykter och på- - dygntals.
litlig hade Direkt tröttnat eller nt sig inte med nog körning var det troligt att den utslitna mänskliga maskinen hade del I att olyckan skedde.
T y ännu fungera vi inte helt a m en mo- tor av metall, utan följa andra lagar för - - - trötthet och vila.
På hemväg från midsommardansen ble- tade farten och ur en förarhytten tittade huvud, nått och jämnt synligt i den nattliga skymningen.
ett - - Ska åka?
- Tack.
- Det är trevligt att få sällskap.
Det töserna blir långsamt annars.
Under två kilometers färd fingo vi blicka in i den egendomliga tillvaro, som långfärdschaufförens.
med flyttsaker från Halmstad till Örebro Bilen var hans egen och inget fel på, men tiden var dyrbar.
Han körde dag och natt, sov en stund på en järnvägsstation, körde långsamt upp nätterna, om sällskap ibland när han men var utan tröttast, att försinka tog är Han hade kört sig.
Flickor förstås, karlar körde han inte för.
På midsommarafton tog han sig en enda stilla vals på Tranåsutställningens dansbana.
Annars var hans liv en åskå- dares.
Förbi hans trötta ögon drogo mil- tals av vita vägar, stilla hagar och sko- gar.
Han mötte sommarskymning, dag- gryning, sovande T H É théet) A R P R O D U C E R A T I DE T R O P I S K A HÖGLÄNDERNA S A M M A N S A T T A V D E Y N G S T A O C H SPÄDASTE T E N A THEBUSKEN.
ko n s u m Men olycksorsakerna im mångfaldiga.
Bilen gör uppror genom sin styrinrättning hålla det nuvarande gynnsamma läget vid Östersjön, vilket kräver och knappast någon blev helt oskadd.
Man kan tänka sig dessa människor, en- att ett sanktionsingripande till Fin.
lands understödjande förberedes, samt uppvuxna, betänksamma lantbrukare Forts. I sid. 2. och hantverkare Och deras hustrur, som egentligen aldrig hade tänkt resa så långt eller ta någon ofruktbar risk.
N u vet arkatets form, den privata ägande- rätten, det nationella försvaret, den ortodoxa kristendomen, den vita skall erkännande för sin otadliga håll- synas tur kon för allt Forts. å sid. 3. ning och så är där inte längre ske: föredrag, diskussioner, sång, s y s t e m e n.
Här människan kom.
någon anledning till konflikt.
franska tidningar beklaga sig.
Men god verkan på bilförar- nas vindel.
Juni månad, som haft den starkaste trafiken, kan berömma sig av tar sig in i fredsarbete tillsam- lägre antal misstänkta fall än någon mans med dem, som vilja h ndra av de föregående månaderna.
Det skulle krig att bryta ut.
I en sådan kläm- tyda på att bilförarna inför vissheten ma är det ju inte alls märkvärdigt om man stannar vid sitt antingen Om antagandet stämmer är det inte och gör det bästa möjliga därav.
något dåligt resultat av blodproven, redan bil i eum på Fogelstad na landsvägen Stockholm berättas, att de sedan en månad tillbaka praktiserade blodunder- sökningarna far fastställande av alkohol- EN FÖRMÄTEN BOK Trots detta måste vi stryka un- der att boken3 A n t i n g e n e l l e r innebär en stor förmätenhet.
Her- rar författare utge sig för att ha genomskådat framtidens alla even- tualiteter och att kunna i några rader precisera den politik, som ofrånkomlig för en fördrags- medlem av Folkförbundet.
MAN ÄR OMODERN.
» Antingen kunna vi med Natio- börjar är, da suggererar man fram Kort efter det officiella militära krig och skadar freden.
nernas förbund och i enlighet med expertutlåtandet, som redan det tar Förmodligen ser en militärs pri- dess syften sträva efter att bibe- Island bar firat 1000-årsminnet av sitt bestånd som stat - av kriget med Ryssland såsom givet.
vata antingen eller ut så, att a n det första nordiska parlamentets utsändes under titeln A n t i n g e n tingen måste han tro på krigets skapande.
e l l e r ett nytt samlingsverk, ödesbundna nödvändighet och då I Finland har urtima riksdag som tillkommit på Privat initiativ önska bereda sig och oss sa bra sammanträtt för att döma mellan kommunister och Lappomän.
och utförts av en grupp yngre möjligt, e l l e r inser han an Rhenlandet har under befolk- ningens jubel utrymts a v den fran- ska besättningen.
varit Det som isländska en jubileet lång tycks dag ha av Mannen på Från vårt eget land, närmare bestämt ANTINGEN-ELLER Vid sidan av den i Tidevarvet förut NYA A R G U M E N T.
omnämnda fackmässiga officiella försvars- utredningen, har en enskild utredning of- Argumenteringen för ökade fentliggjorts, företagen av några yngre rustningar har skiftat karaktär.
I militärer.
D e är betitlad Antingen - e l l e r, och görs till föremål för gransk- kretsar som följa med sin tid talas ning i artikeln om I Internatio nell nu icke längre om vårt nationella m i I i t a r i m. neutralitetsförsvar.
Så långt har på il militarism mi OCH SKOT- gröna bilar med goda bullar stugor.
järvägsstationer, tysta Själv hörde han t i l l på lands- Hans strävan var att utnyttja bi- själv till der yttersta för uppehällets och framgångens skull.
Den nya motorfordonsförordningen stadgar 13 timmars maximiarbetstid för chaufförer.
Det anses av flera för högt.
len och sig Hur många ha tina fulla krafter i behåll till den trettonde timmen.
Men framför 1111: hur går det med de självägande buss- och lastbilschauffö- rerna?
Slippa de alldeles att sova, om da vilja?
Casan.
-
Den 5 Internationell JU i militarism tioner, står inom Nationernas för- Forts. fr. Ud.
1. eller kunna vi mot Nationernas bund den andra linjen: trygghet NYKTERHE TSUT RED- N I N G E N S FÖRNYELSE förbund och, åtminstone moraliskt i strid med d e förpliktelser vi i- klätt oss genom vårt inträde i förbundet, lämna Finland lit sitt öde och själva söka driva en iso- lerad neutralitetspolitik », så ställa författarna upp problemet.
Vet vill rakare på sak säga: antingen må- ste vi slåss med Ryssland på Fin- nerna.
Förenta staterna förbinder lands mark eller på vår egen.
Nä- sig icke till sådana.
Då får man got annat finns inte.
Sprängningen av 1928 års rus- Kommittén som skulle verkställa dryckslagstiftningskommitté och riksdagens begäran om utredning N.
V E F. R K ÄR L I G FRÖET T N A T TILL I O N E ETT R- det därav följande uppskovet angående den gällande lagstiftning- NAS FÖRBUND.
med utredningsarbetets resultat är en rörande försäljning av rusdryc- Vi skola inte här uppehålla oss sen talas om vad som kunde bli med hänsyn till frågans betydelse ker, blev inte tillsatt förrän den vid det faktum, att vi svenskar nästa steg.
D e t steget togs inte, säkerligen att beklaga.
Men efter Ekmanska ministären avgått efter den egendomliga behandling, for valen.
Det var alltså finansminister vilken ko mm ittén genom förre fi- Wohlin, som fick göra urvalet, se- nansministerns erns kompletteringsåt- dan på ett ensidigt sätt komplette- gärder varit utsatt.
är inte mycket rat av finansminister Dahl.
När att undra på att del redan störda senare kommittén förlorade två av arbetet nu slutligen gått sönder.
sina ursprungliga medlemmar, vil- Riksdagsbeslutet av 1928, som ka avsade sig, hr, Åstrand på aldrig med inträdet i N. F. m e nade att vi redan i fredstid skulle förbereda militärt samgående med Finland.
Vore det så att Nationer- nas förbund stiftats som en väst- och nordeuropeisk militärallians- mot Ryssland, så finge vi väl Fura gemensam sak eller utgå.
Det fin- nes hjärnor som tolka Nationernas önskemål som socialminister, ansågo de kvar- ända ende ivrarnas för fråga om alkohol- förtäring t i l l anhängarnas av stat- liga kontrollåtgärder av växlande stränghetsgrad, d i r tanken på för- bud inte heller rar utesluten Bevillningsutskottets betänkande, på vilket den beslutade riksdags- skrivelsen stödde sig, bar också spår a v dessa olika åsikter.
Efter att ha framhållit d e all- mänt insedda bristerna i den gäl- lande förordningen angående för- försäljning av rusdrycker ut- färdad 1917, trädde i kraft 1919 och nödvändigheten av en revision av denna förordning och därmed sammanhängande frågor uttalade utskottet bl.
a.: Den vägledande synpunkten vid en dylik revision bör enligt utskot- tets mening vara strävan att vinna - professor - sådana bestämmelser, som i möjli- ståndet i landet och genom vilkas tillämpning konsumtionen förorsa- kar minsta möjliga skada och olä- genheter.
Därjämte får det anses angeläget, att genom lagstiftning.
en dryckesseden, framförallt i dess mera anstötliga former, kommer att motverkas, utan att sådana yt- terligare restriktioner införas, som- äro ägnade att framkalla ett mera allmänt missnöje.
Vidare böra så- dana i författningen meddelade el- ler genom praxis utbildade bestäm- melser, som sakna nykterhetsfräm- jande betydelse, men äro ägnade att framkalla irritation, i möjliga- ste mån avlägsnas.
Jämförelser borde anställas mel- och de system som praktiseras i England, Norge och Danmark.
S.E.F; s Stockholmsavdelning Eldbegängelsebyrån SVEAVÄGEN 25, 2 tr., hiss Öppen 10-4.
Lördagar och helgdagsaftnar 10-2 kolumbarienischer.
urnor Non och 2200 för eld Norr 2280 för upplysningar och medlemsanmälningar.
Engångsavgift 10 tr. för be- gravningsförsäkrad 5 kr.
Krematorier i Stockholm, Göte- borg, Örebro och Hälsingborg.
O l g a E l m d a h l M o d e m a g a s in Kungsgatan 53.
Tel. 108 51 S T O C K H O L M.
Advokatverksamhet SVEN MONTELIUS, Jur. kand. KOMMENDÖRSGATAN 30, 1 tr. STOCKHOLM Tel. N.
Specialitet: Försvar.
varande ledamöterna, ordföranden Quensel samt hrr.
Ljung- gren och Bärg att förutsättningar- na för kommitténs arbete ändrats på ett sätt, som gjorde det omöj- ligt för dem att kvarstå.
A v den ursprungliga kommittén återstod endast hr, Forssell.
Finansmin minister Hamrin fann sig föranlåten a t t återkalla samtliga förordnanden och har s t ä l l t i utsikt tillkallandet av nya medlemmar av kommittén.
Parallellt med den officiella ut- redningen har pågått en på nyk- terhetsvänligt initiativ tillkommen enskild utredning, verkställd av Lagstift- Nykterhetsvännernas ningskommitté.
Dess resultat vän- tas framlagt till hösten.
Genom en delegation från Förbudsvännernas landsförbund har emellertid redan nu hos regeringen begärts, att de riktlinjer, som Lagstifningskom- mittén förordat, måtte bli före- trädda inom den nya kungl.
kom.
mittén.
Landsförbundet har anhål- lit att dr. Erik Englund, som främst b i r ansvaret för Lagstift- ningskommitténs riktlinjer, måtte beredas plats i den kungl.
kommit- tén.
Man får nu avvakta finansmi- nisterns val av de nya männen.
Önskvärdheten av att en utred- ning och helst en skyndsam, kom- förhandlande inbegripet, skulle förbinda sig till vid konfliktläge sammanträda I konferens för alt undersöka orsa- kerna och föreslå sättet för ett utjämnande.
att VI MÅSTE INTRESSERA OSS FOR U.
S.
A.
Det som är mest aktuellt i freds- arbetet just nu, är troligen att få uppe- in I '.
S.
A. i en sådan världskom- dem, men de kunna icke göra an- allmängiltig tolkning.
föranledde kommitténs tillsättan- grund av sjukdom.
och hr.
Sam skiftande karaktär.
Larsson på grund av s i n uppdrag språk g men vi veta vad det gällde.
De makterna, U.
S.
A. på en N. F. är icke stiftat för att hålla det fur Sverige gynnsamma mitté, som skall träda i funktion på Östersjön, ej heller ut från vid behov.
Föreningen för Out- lan ry of war, den som fick Kel- r loggpakten t i l l stånd, är nu inne på att bearbeta opinionen för ett t sådant steg.
V i ha att livligt in- som en sammanslutning för att så tressera oss för Amerikas idéer om småningom framskapa ett verkligt fredsarbetet, somtidigt som vi ar- Nationernas förbund och avskaffa beta pi våra egna.
Det är givet Hur detta skall ske ge att Amerikas manifesterade soli- olika paragraferna i pak- daritet med den övriga världen ten tillräckligt besked om.
Det fin- i arbetet på fredens organisation ner absolut inga direktiv för våra betyder mer för freden an svensk- militärer att samråda med Fin- finskt militärt samgående.
I den lands.
Under de 10 år förbundet mån Moskva räknar cyniskt, sör- existerat, har det oavbrutet arbe- jer der över amerikanskt-euro- tat på att finna en form för stater- peiskt samgående och gläder över nas solidaritet, ett forum for deras något sådant som Hoovers nya tvister och bekymmer, ett maski- skyddstullar.
neri för avvecklande av konflik- icke de ter som hota att ta en ända förskräckelse och krig.
med I S T Ä L L E T FOR TIONER SANK- NEDRUSTNING VILLKOR Outlawry of war har nyligen lagt FOR S A N K T I O N S H J Ä L P!
UPP sitt program till fullföljande Man har inriktat sig oerhört av Kelloggpaktens intentioner.
stark å förebyggande arbete, all- Det innehåller följande punkter: deles som man numera I gör- inom 1) framtiden skola alla ter- d och samhällsvård.
Det ritoriella annektioner som gjorts m a n k o m m i t ett genom krig eller genom hot om krig eller i närvaro av beväp- tion straffåtgärder na, har man inte hunnit långt.
icke nade trupper förklaras ogiltiga.
däremot ens am formen för de ekonomiska 2).
Varje person som muntli- respektive hjälpåt- gen eller skriftligen arbetar för sanktionerna, gärderna, har man runnit klarhet, krig mellan nationerna eller ger långt mindre rörande de militära.
ut krigshetsande skrifter, skall, Nationernas förbund har visat sig när han överbevisats dömas till mycket tveksamt att har förbinda fängelse i minst X år.
sig till någonting.
Även om den 3).
Den fasta mellanfolkliga franska linjen går in för preci- domstolen i Haag (världsdom- sion av sanktionerna.
så går den stolen), skall ha rätt att på an- mer till stånd är enigt intygad.
anglo-sachiska uppfattningen tvärt V i behöva en saklig grundval, på emot.
i ett a; de förslag som upp undersöka anklagelse vilken det praktiska arbetet for gjorts det av 1923 stod det fur bron mot Kelloggpakten.
Ge- nykterhetens främjande kan byg- t. o. m. att villkoret för att åtnjuta nom nationernas fria medgivan- sanktionshjälp skulle vara att ha de skall Domstolen ha makt att gas, utan att hindras av byråkra- verkställt nedrustning!
Det gick summariskt behandla fallet med tiska felgrepp och missriktat nit.
inte igenom, men inte heller fanns full offentlighet.
Domstolen har D e t är att hoppas att den nya något direktiv om omläggning e:.
ingen makt att påtvinga sina dom- utredningen må ge, om också inte ler upprustning.
Såsom vita aktiv- slut, den skall blott till allmänna en slutlig lösning, så dock nya ister må » antingen - eller » - herrar- opinionens stöd fastslå fakta, av- impulser till lagstiftningens utform- na vara ute i grevens tid, samti- ge rapport och delge de beslut ning efter ansvarskänslans och den digt med att Lapporörelsen tigger till vilka den kommit.
stryk av Sovjet, men som för- bundsmedlemmar ha de gått hän- 4) Ifall någon nation begår hänsynstagande frihetens krav.
en handling som innebär brott - delserna i förväg.
mot eller hot om brott mot Kel- VAD TYCKER A M E R I K A?
loggpakten, så besluta de under- tecknade makterna att samråda Frälsningsarméns Mot linjen: trygghet geom sank- öppet för att uppnå full klarhet Alkoholisthem över situationen och överväga de mest verksamma fredliga åt- garder.
som de gemensamt eller (Åtnjuter statsbidrag separat kunna vidtaga med hän- Två timmars ångbåtsresa från Sthlm syn t i l l situationen.
De skola er- Prospekt och övriga handlingar sändas från bjuda vanskapliga rid och tjän- Socialsekreteraren, Östermalmsgatan 24 ster till alla nationer som äro några Stockholm inblandade.
Detta betyder inte att förbinda sig till militär hjälp åt en angripen stat. » till sommarkursen på - Kvinnliga Medborgarsko- V i vilja icke i dag närmare dis- lan vid Fogelstad kutera dessa förslag.
vi påpeka endast det omvälvande förslaget att en signatärmakt skulle förbin- Tillskriv rektor da sig till kraftåtgärder mot krigs- oöverträffade.
Honorine Hermelin elementen i sitt eget land (fän- gelse) men däremot icke mot H O R N S G A T A N 37 Fogelstad dem i andrar.
Tel. Sö.
70 00 F O L K U N G A G A T.
65 JULITA.
- Tel. Sö.
73 37. hälso ke på här styc- ta och - - K u r ö n Bagarstugan Ännu platser kvar - - Grahamsskorpor,, limpor - -
På Fogelsta d Forts. fr. sid, l. hon alltjämt ligger under en ska- pares formande hand.
Någon erinrade om att vikten av personlighetsutvecklingen beto- nats mindre på Medborgarskolan under senare tider än gemenskaps- tanken, kollektivism mera än in- dividualism.
Men djärva och fri- VALUPPROPEN BÖR J A De första valuppropen inför hös- landstingsval ha offentlig- gjorts, högerns och de liberalas.
Högern återkallar i minnet hur de borgerliga partiernas samver- kan vid valen 1928 avvärjde so- cialdemokraternas och kommunis- ternas försök att få majoritet i andra kammaren.
Därefter har den I den starka känslan av att så modiga som fogelstadförbundarna borgerliga samverkan misslyckats och flera för landet skadliga be.
slut fattats i vänstersamgåendets tecken.
Högern är nu beredd att så vitt möjligt motverka dessa skadliga riktlinjer och sitter som rasens, d. v. i. de gamla, de vita, de rika herrarnas överhöghet.
V i passera nollpunkten ifråga om ned- ärvd tradition att leva på.
V i ha ingenting att hålla oss till mer än vad vi själva erfarit, ingen mat- säck hemifrån.
tens mål: Främjandet jordbruket.
ning i stat landsting och kommu- ner.
Rättvisare fördelning av den kommunala skattebördan.
U n g d o m e n s f o s t r a n på den k r i s t n a l i v s å s k å d n i n - g e n s grund.
Fortsatt anpassning av 1 9 2 7 års s k o l o r g a n i s a t i o n efter ungdomens bildningsbehov och verklighetens krav.
K r a f t i g t b e l ä m p a n d e av den s a m h ä l l s u p p l ö s a n d e k o m m u n i s t i s k a propagan- da n.
D eras verkan, Försvarets vidmakthål- a v s v e n s k t lande till skydd för fred och oberoende.
Front mot isolerad av- var överraskande effek- Liva åtgärder på prövade vägar för att snabbt bereda jordbrukar- män och F r i h e t a t t a r b e t a och Det s o c i a l i s t i s k t - k o m - d r i v a n ä r i n g.
Front mot fack- m u n i s t i s k a hotet i s t a t o c h föreningarnas monopolsträvan och kom m u n f å r i n g a i u n d a b e- maktmissbruk.
t r a k t a s som ö v e r v u n n e t.
L ä t t n a d i b e s k a t t n i n g e n Till tryggande av en sund för- genom en sund ekonomisk förvalt- valtning i landsting och kommu- ne r och till stärkande av d e n för att få den nya arbetsgruppen borgerliga majoriteten i riksda- känd och inrangerad i samhället.
gens första kammare mana vi till var i hennes framställning spän- kraftig uppslutning vid höstens val nande rom en äventyrsberättelse.
k r i n g Sveriges h ö g e r.
Där fanns kvinnosak.
där fanns Det liberala partiets valupprop frågan om kvinnan vid maskinen.
ägnas till övervägande delen jord- arbetarrörelse och gemenskapstan.
bruks- och tullfrågor, Det kräver kens inre hävkraft och seger.
minsta möjliga ingrepp i prisbild- Midsommmarnattens program var hjälp till självhjälp genom åt jordbrukskooperationen, är kretsade diskussionerna om- bli på Fogelstad, förklarade de upplagt både enligt ritual och fri revision av tullsystemet.
Uppropet kring vad man kunde tänka sig sig vilja söka syntesen av person upptinning.
Ena stunden voro n utmynnar i följande kläm: ningen, kring vår österrikiska vän Sveriges liberala parti går till val: söndringens och motsatsernas f ö r mellanfolklig fred och rätt, De fackliga föredrag som höl- land, Österrike, än lyssnade vi till m o t våld och maktmissbruk, frågan: finns det något evigt f ö r fri närings- och yrkesutöv- och förblivande i denna systemens los gingo fullkomligt in som exem- ett improviserat medeltida sång- växling, var går den obrutna lin- pel på de allmänna teserna.
Så spel med vita nunnor och svarta ning, m o t socialisering, skråvälde jen mitt genom brytningstidens doktor A d a N i ilssons om munkar, än till Tornas frihetssång, och monopolväsen, kaos?
Äro vi så vissa på att det S ex u a it e t o c h k u l t u r, frö- än upplöstes allting i munterhet f ö r beskattning efter bärkraft, finns en orubblig grund, att vi ken E d i t L i n d b o m s: H u r över ett nytt nummer av Fogelstad skatteutjämning och sparsamhet med allmänna medel.
m o t tillta- kunna lugnt se systembyggnader- e n k å r s a m m a n s l u t n i n g amatörkomiker.
Den 25 började den helglösa gande sättning, statlig och kommunal skuld- na falla, ja hjälpa till att rödja uppstår, fröken Märta Berg- eller önska sig komma att efter- lighetsutveckling och gemenskaps- kas Maria Lazar, som förde oss in i undan bråtet?
Ur denna fråga uppstod helt osökt en rad per.
sonliga vittnesbörd om vad man erfarit som trygghetsgrunden.
quists: K v i n n o r n a s sjuk- s t a t i s t i k och fröken E b b a H o l g e r s s o n s: V å r uppgift i u n g d o m s v å r d e n, Fröken Vissheten, om man får uttrycka det så, att vi leva under strängt men rättvist regemente, att mänsk- lipheten, i sig en odelbar orga- nism, går in som en del i en ännu Bergquists märkliga siffror kom.
samvaro eller annan kontakt un- rusdrycksförbud samt ma v i att få se i Tidevarvet.
när der det år, som nu ligger emellan f ö r arbetsfred inom näringsli- de bli tillgängliga Vad ordföran- de två Devinez.
vet.
den i Kvinnliga kontoristföreningen Vi återkomma.
fröken Lindblom berättade Om sin förenings historia och dess kamp större skapelsens enhet och att delen av året och mötesdeltagarna f ö r social välfärdslagstiftning, skingrades.
Men man kan nästan främst för en snabb lösning av påstå att flertalet gjort upp in- bördes om någon form för fortsatt sjukförsäkringen, f ö r allmän folknykterhet utan årsmöterna.
- god.
Tröttheten fö glädje och välbefinnande inställda sig ” för träda de gamla systemen.
Men den sinne.
Kamratsamhället är deras kom också gång på gång att nal- ideal.
Råd Rön - skriver bl.
a. en känd kontraktsprost och hovpredikant om Sinokapslarne.
Intresserar Eder snabbaste och tillför- het och kraftnedsättning, begär prospekt och intyg ang. Sanokapslarne.
Sändas gratis och franko.
A.-B.
SANOKAPSLAR.
Hälsingborg.
M E L L A N PELARNA E n isländsk herdegosse berättar Bara några ord ..
Vi ska tala lite om enkelt folk.
Och börja med en synnerligen enkel gubbe.
Han heter Lars Anders och är född 53 i okänd stjärnbild.
Naturligtvis har han obe- roende av alla möjliga stjärntecken fått slita hund i hela sitt liv.
Men det var inte detta som var det märkvärdiga han har tagit skördarna av sina åkrar som de kommit, och trivts med det, blivit knotig.
som ju naturen är för en nära åttioårig, och spottat mångfal- diga sorters snus under hundstjärnan.
Möter man honom en kväll under dessa eviga stjärnor har man inget att bli sentimental över.
Han lär ha badat vid tolv års ålder, av olyckshändelse, men sedan???
När man möter honom mö ter man det obeskrivbara under stjär- 1 norna.
Jag såg en gång en kyrkgubbe kring trakten av Rättvik.
Enkelt sagt hade han ett par av dessa gula, nationella skinnbyxor på sig, och lika enkelt sagt: det var en av de sorgligaste syner j a g - Herdegossen och vallflickan, som en- samma vakta sin hjord av får eller kor eller getter i skog eller på äng under kyliga vårdagar, i högsommarens tryckan- de hetta eller under kusliga höstdagars blåst och regn - från bilder och sagor och berättelser känna vi så väl deras liv.
Det var till dem a m äventyret alltid kom huldran strömkarlen och jät- ten mötte de, vallgossen fick prinsessan och kungariket, i det gyllene slottet.
.
,, Att vallgossen och vallflickan i alla tider varit verkliga barn alldeles som Vi själva, nej det full oss egentligen aldrig in, och alltid tänkte vi oss att det var sin länge, länge sedan, som allt detta hände ....
.
- och.
1.
Det finns väl knappast någon av mina jämnåriga, som är född och uppvuxen på den isländska landsbygden, som ej min- nes dessa långa, ensamma dagar, då man vaktade fåren mellan mjölktiderna d. v. s. från den tidiga morgonstunden Då tänkte jag på den emanciperade intill sena aftonen Skulle man beskriva kvinnan, såg henne i en vision tvät- det.
som det var, skulle det bli både tande sin kombination och som mot- många och tjocka böcker.
sats till detta m i t t i v e r k l i g h e t e n När vädret var gott och solen sken.
denna gubbe stultande fram i sitt tradi- längtade man inte, trots ensamheten.
Det fanns alltid tillräckligt att göra.
Varje tionselände en solig dag i Rättvik.
Vidare tänker man: nog kan det tyckas vid jul - just emedan det skulle så vara.
svårt sett.
- - detta med ungdomens sedliga fost- ran låt oss säga självfostran, men hu någonsin någon generation fått sig slungad i ansiktet så många frågor som vår?
Har någonsin en generation fått ett trassligare blodsarv från i traditionen sovande förfäder in vår?
Frågan är fri!
Och vidare: var vi inte hänvisade till oss själva när traditionens skinnbyxor visade sig utslitna?
Ha vi inte universellt och industriellt fått orientera oss själva utan annan hjälp än en oss i allt mot- sägande förkrympt nationalism?
Frågan är fortfarande fri.
Låtom oss därför sjunga vackert, men låtom oss också säga san- - - en rest är kvar, må han också spetsa öra vid sommarnöjesgroggen, när allt glider.
Han är väl vid det har laget femtio år han medelsvensson).
Tag oss nu som vi är.
Denna min kria sitt - - är min och mångas uppriktigt dåliga respekt för Lottmoral, gubbmoral och skinnbyxor.
Men vi började talet med Lars Anders.
Jag frågade honom härom- dan: är det inte underligt att se tillbaka så långt liv, och att nu se- på ett den nya tiden omkring sig så här?
Han svarade: nädå.
jag har bara fått ont i fötterna.
För övrigt tycks intet särskilt ha hänt kring midsommaveckan.
Våra cirk- lar ha inte vidgats.
Vi ha gått ikring och tyckt om blommor och undrat över vad människan egentligen är När detta skrives inväntar nyhetspressen meddelan- deras blommor.
plaskande och till- den från Finlands bondetåg.
Det finns klippta skönhet så mycket att säga i anslutning till denna vi har tagit av oss karnevalsmaskerna och lagt bort det söta kavaljersleendet: sak, Som att avslutning jag avstår.
skall jag därför berätta vi söker något som gått förlorat.
Kanske finner v i d u ute i de vilda mar- en saga.
Sagan om det vilseförda ödet.
kerna Människorna förstodo mig ej.
Och jag där vattnet strömmar i fria floder fordrar det ej heller.
Jag ville komma a h blommorna växer som de vill närmare, närmare vad?
kanske går vi ner oss i något träsk, Fördenskull förtärde närmare jag en dag på kanske kommer vi vilse och blir borta.
torget en giftig blomma och en ros.
Det Men vi har dock gått att söka något -: var beskt och bittert, men jag tuggade prisa vår sökarlust.
blad för blad och svalde.
Ned i min mage brände det som eld.
Då ropade Och kanske finner vi något?
människorna: giv den stackars trasige Kanske hör ni om hundra år talas om en uslingen något att äta!
Och de gåvo mig ny stad, bröd och fläsk och korvar.
Från den dagen fick jag heta Rosätaren skönare och gladare än andra ningen i parenteserna.
vattenkonster -.
- - - och den staden är vår. » (Artur Lundkvist.)
och när jag i stilla kvällar satt i bersån vid Handen åt den som inte förfaller till sentimental vördnad för gamla eldsläckare.
Hjärtat åt den som vågar visa sitt förakt åt den förgångna generationens saga, som trogen traditionen var vänlig mot tiggarna inte är av denna världen.
Men inför sidan av det slott man låtit inreda åt mig, tänkte jag tyst på den hunger som ris- ken att mista korvarna och det goda ölet nämde jag intet därom till någon.
förgingo mina år.
Krig rasade över Så jorden.
Människorna dödade varandra.
Varför?
- Naturligtvis for ölet och kar.
varnas skull, tänkte jag, där jag satt i min berså.
Jag hade blivit mycket fet.
Var dag räckte mig en betjänt korvarna på en silverbricka.
Men allt hade blivit tomt.
Korvarna hade blivit bittra liksom rosen jag ätit för många, många år sedan, ännu bittrare, mycket mycket bitt- rare.
En kväll instiftade jag i ett anfall av exaltation a h spleen d e n g y l l e n e k o r v e n s o r d e n, men tommare och tommare blev det, allt var meningslöst.
Själva Vintergatan hängde a m ett torrt korvskinn på himmelen.
Då skickade jag efter en doktor och en astrolog.
Doktorn bugade sig sakta och viskade tyst i mitt öra: Urinsyra.
Astrologen pe- kade mot en stjärnbild a h sade: Orion.
Då fick jag korvslaget och dog.
På min gravsten har en förnuftig eftervärld låtit inhugga följande ord: Här vilar en man som fann rosorna beska och som gjorde k o n av Orion.
- Harm.
middagstid, a h till följd av detta lätt- sinne voro vi nära att omkomma av svält, innan vi nådde hem om aftonen Lyckligtvis fick vi då gröten, som gömts till oss sedan middagen och litet kvällsmat på köpet allt gled ned.
ibland, j a säkert ofta, var det inte bara av svält vi ledo under den långa dagen.
innan kvällen kom och vi fingo återvända hem till de våra.
Det kunde blåsa upp en duktig nordvest.
till och med mitt på sommaren, men regnet - det kalla regnet var dock vår värste fiende; vi blevo snart våta in till skinnet och så förfrusna, att vi inte ens förmådde röra oss till lek eller livtag, och på det sättet få en liten smula värme i kroppen.
Det var långa dagar. \ I lekte inte, berättade inte, skakande av köld och sväljande gråten, for att den inte skulle övermanna oss, väntade vi, att det skulle bli kväll Blev det alltför svårt, kunde herdegosse med självaktning var tvun- vi likväl ibland finna en förevändning gen att bygga sig en hydda att krypa in i, att driva fåren hemåt i närheten av går- när det blev oväder, fastän han nog den och själva komma in under tak Vi ' i allmänhet då hade annat att göra.
det ens egna får, kunde detta ju gå Hyddan var vanligen tre, fyra fot lång.
men var man i tjänst, v u det inre lika och så bred, att två gossar kunde sitta lätt, och man gick hellre genomvåt och sida vid sida, men höjden var frusen hela dagen, än man ville riskera inte större än att man var tvungen i n att husbondefolket eller någon av tjän- sitta ned eller krypa på alla fyra.
Den stefolket skulle säga något nedsättande byggdes så, att m nor sten eller klippa om ens tapperhet en herdegosse har utgjorde ena väggen, de andra byggdes också både ära och stolthet II.
av stenar, som staplades på varann och tätades med mossa taket gjordes I våra bygder var fårens vinterpass av gamla tunnstavar eller något dylikt ning regel de vuxna männens arbete.
som man kunde tigga sig till och lätt Men om hösten och våren var det kunde bära, och täcktes med mossa och åtminstone delvis gossarnas.
Jag minns grästorvor.
Ofta hände det, att hela här- dock, att jag som tolv, trettonåring - ligheten störtade samman över huvudet jag tjänade då på en granngård - ofta på en, och då hade man bara att börja på från morgon till kväll följde fårflocken nytt igen; och alltid fanns det för resten i bitande frost och snö mitt på vintern, något att ändra eller förbättra så att bara vädret var så pass, att de kunde det kunde fylla ut mången ledig stund finns födan ute, och det var ofta, t y under de ensamma dagarna.
fåret är ett härdigt djur.
Så länge det &gt;len det fanns också en hel del m a l finnes en buske d e r en ljungtuva,, om man kunde ta sig för, och många pri- det med frambenen kan skrapa snön vatintressen, som skulle passas Man kun- bon från, finner det sin föda ute.
Men vinterkylan skall fårflocken helst föl- de t. ex. fånga foreller i bäcken; ibland i hade man hemifrån släpat med sig en jas av en man, eljest kan det hända, att gammal lie eller en riva, och med dem djuren vanka omkring och lägga sig gick man lös på det sparsamma fjäll- ned i snön Det var ett kallt göra, men gräset och trodde själv, att man gjorde värre v u det nästan för herdegossen, väldig nytta i fritiden.
Och inte var det nar snön yrde eller var så hårt frusen, heller att förakta, när man kunde komma att hela flocken måtte hållas inomhus åt att ligga timvis och baka sig på och fordras.
en klippa och bara drömma ....
Då v u det hans arbete att b i n vatten Det var ju också riktigt behagligt från bäcken och älven - stundom en lång att slippa vara bunden vid vissa be- och alltid en besvärlig väg först till stämda mattider, att få vara sin egen hushållet, så till korna och ingen, herre och kunna taga sig en bit.
när som ej prövat det, kan föreställa sig man hade lust.
Vår middagsmat hade vi hur nedriga kor kan vara till att dricka i en påse på ryggen: ett stycke hem- mycket vatten man kunde j u tycka, bakat bröd ofta vetebröd, som j u att de borde taga någon hänsyn till var en läckerbit en halv kaka glöd- omständigheterna, även om de stå inne bakat flatbröd smör i en ask en bit bara få torrt foder!
och slutligen valfisk, bit torkad fisk och ibland skulle man bära vatten till får och hästar.
litet eller rökt fårkött detta om dessa också höllos inne Det kan senare v u dock bland fattigt folk rätt bliva många spannar vatten för en för- sällsynt slutligen en flaska mjölk.
frusen och uttröttad gosse, ett slit utan Det första vi gjorde, när vi om mor- ända.
Han blir plaskande våt om fötter- gonen kommo ut med fåren och hade na och helt upp till knäna av vattnet, som fått dem litet lugna, var att smaka på spilles eller blåses upp ur spannarna Hans den medförda maten, och ibland hände byxor, strumpor, skor bli styvfrusna.
Van- det, att vi smakade så grundligt, att vi tarna våta och frusna, och spannarna hade tömt matpåsen, innan solen visade de äro alla av trä ja de frysa också isen samlar sig på dem i allt tjockare la- ger både invändigt och utvändigt tills de blivit som två tunga isklumpar, som nästan inte ha plats till något vatten.
Men alla djuren måste ha vatten, el- jest går det på tak.
Gossen ä r alltför för- tvivlad till i n gråta och med outsäg- Iig möda släpar han sig frun och till- baka, fram och tillbaka g n o m den knä- djupa snön, rom hela liden yr samman och täpper igen spåret, så att ban måste trampa upp ett nytt för varje gång.
vilket gör det hela ännu mera besvärligt.
På detta sätt förgår den korta dagen.
Men äntligen är gossen färdig och kan få komma in Ull gröten och katekesen, som väntar honom.
- - därinne -, - - - - - - saltat - - - - - - - (forts.) I
