# ID: svediakorp-per3487
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,988
# sentences: 587
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


isk an id mas ki inen Männis S V a d har hänt?
Lapporörelsen i Finland.
som började i vintras och vars mest bekanta dåd var förstöran- det av ett kommunistiskt tryckeri i Vasa har gjort en ny fram- marsch.
Ordningen i ull.
Man var till inbördes venska Tobaksmo- n o p o l e t visar på Stock.
holmsutställningen ett par av sina maskiner för till- verkning av cigarrcigaretter.
Två unga flickor i dekorativa röda hu- vuddukar sitta innanför de klara glasrutorna och passa med skick- lipa fingrar sina fina maskiner Arbetet består egentligen i att bre- da ut det släta tobaksbladet över en stålplatta.
Det blir automatiskt ' avskuret i kanterna.
vecklat o m cigarrämnet.
Och cigarrcigaretten kommer ut färdig och lägges av arbeterskan upp i en galge.
Omkring denna fängslande fö- revisning står nästan alltid en tal.
rik åskådarskara.
Man kan heller knappast tänka sig något mera tilltalande i arbetsväg.
Rörelserna äro nätta och väl avpassade.
Ma- skinerna arbeta oklanderligt.
Va- ran ligger på ett ögonblick fär- dig och inbjudande.
DET SVÅRA P R O B L E M E T.
I själva verket är det ett av de svåraste problem, som den mo- derna människan fått att Iösa, som företrädes av den unga flickan vid den snabba maskinen.
Det är ra- tionaliseringens problem.
Det me- kaniserade arbetets problem.
Rent teroetiskt är rationaliserin- Den delvis religiösa, fascistiskt inspirerade rörelsens uppgift är gen en av de finaste idéer vi fått kommunismens bekämpande att utnyttja.
Den är inte ny, last.
Men kommunismen i Finland är den antagit nya former.
Sin största för ögonblicket ganska betydelse- seger vann den med industrialis- Och väl påpassad av social.
mens genombrott.
Men långt dess- demokratien.
förinnan hade den varit tillstädes Lappomännen, som räkna Sto9 i mänskliga försök an med min- skaror, ha i sin vrede inte dragit sta möj iga uppoffring uppnå bästa möjliga arbetsresultat.
I våra da.
ringen att förbjuda en del kommu- gar, i vissa fall under de allra nistiska tidningar och ta itu med sista åren, har utvecklingen ta- ett lagförslag mot samhällsomstör- git en riktning som är katastrofal.
tande propaganda.
Lappomännens Rationaliseringen innebär ar- betsbesparande tillvägagångssätt, till den första juli.
Detta är allt avskaffande av överflödiga rörel- ganska anmärkningsvärt.
En viss ser, införande av ändamålsenliga avspänning har efter dessa hän- maskiner, stegrat tempo, ökat ut- delser inträtt Men uppdelningen av Finlands byte.
Den bygger samtidigt på tek- folk i två läger har trätt i dagen ännu en gång.
Det är det ödes- niska förbättringar och vetenskap- digra i sådana klyvningar efter lin- ligt studium av de mänskliga rö- oss.
sig för flera lagstridiga handlin- vi förfärlig måndag, när man har hela veckan framför sig.
Långt före middagen är man uttröttad.
Och på kvällen precis som en trasa.
Man vet inte vart man skall ta vägen.
Inte ett ögonblick får maski- nen stå.
De vill t. o. m. att vi ska arbeta över för den tid vi är på - - toaletten.
I vissa tillverkningar är det så, att två och två arbeterskor - utom det allmänna beroendet av med- arbeterskorna - äro obsolut be- roende av varandra.
Om den ena slår av sin maskin en minut, tvin- gas den andra o c k 4 an stanna en minut.
Om den ena vill gå på toaletten, måste den andra antin- gen passa på samtidigt eller också sitta och vänta och förlora för- tjänst till ingen nytta.
Om en flicka blir sjuk kan hon inte gå hem utan att förstöra ar- betet för den andra.
Hon har intet annat val än att stanna.
Skulle hon gå den sista timmen kostar det henne två kronors avdrag på ar- betsförtjänsten.
Sitter hon kvar får hon 87 öre för samma timme.
För försummad arbetstid beräknas nämligen minskad timpenning för hela dagen.
Under sådana förhållanden ka " ett två- treårigt avtal tyckas out- härdligt, bara för att det inte finns några utsikter till ändring.
Man slutar inte - det är svårt att få något annat.
Men ingen tror att ARBETET AR LUFTEN.
i en galge finns inte något kvar hon kommer att hålla ut till pen- SOM VI L E V A I. av livgivande lek i arbetet.
Lek- sionsåldern inträtt.
Forts. å sid. 6.
Vi utgå ifrån att alla männi- en tar både kropp och själ, för- skor äro skapade för att arbeta stånd och fantasi och alla sinnen och vilja arbeta.
Alla kvicka hi- anspråk för att uppnå ett resultat.
Men i det mekaniska arbetet är storier om den later lycka eller Önskningar om sysslolösheten som personligheten delad.
Stora kraft- områden kopplas av och tas al- drig i bruk.
Människan är själv som en maskindel, som behärskas av maskinen och i varje sekund får rätta sin rytm efter dess slag.
egen är förvisso samhällsbevaran- mål äro bara omskriv- ningar för något misslyckande i vårt förhållande till arbetet.
Ar- betet är luften som vi leva i.
Det är villkoret för liv.
För den vuxne jen vitt mot rött, som kommer en detsamma som leken tör barnet.
MAN GRUVAR SIG » Mitt arbete.
d. v. s den lek, go.
VARJE DAG.
nom vilken jag skaffar mig mitt Fråga vilken tobaks- eller tänd- uppehälle », säger Richard Alding- sticks-, sko-, eller textilarbeterska ton.
som helst om hennes arbete.
M Ä N N I S K A N S R Y T M EFTER Det är ett helvete, svara de.
M A S K I N E N S SLAG.
Maskinernas slagantal är ö- För tobaksarbeterskan som åtta kat, så a t t man varenda minut timmar i sträck med middags- måste vara på helspänn för att rast efter den takt maskinen hinna med.
Man gruvar sig var- anger breder ut tobaksblad på en je dag innan arbetet börjar, för platta och lägger cigarrcigaretter vad som skall komma.
Och varje relserna och deras inordnande i kvinnorna veta vad de tala om, effektiva system.
när de på sitt riksmöte ta upp » vår A v detta kunde väntas utmärkta gemensamma vita idé ».
Det är ofrånkomligt att den idén resultat: Utom det ökade utbytet samlat 15 000 medlemmar inom minskade ansträngningar för män- Lottornas organisation.
niskorna, frigjorda krafter och tid.
Den » lavinartat växande » rörel- Det har inte hållit streck.
sen hade ett ganska synbart riksmöte i Stockholm.
Det omfat- tade utom organisations-, arbets- ett härligt - - - - -
MINNET TIDEVARVET INFÖR REDAKTIONSKOMMITTE: E I i n Wägner.
AV ANNA WHITLOCK E l i s a b e t T h a m m.
Ada Nilsson Honorine HermeIin.
REDAKTÖR: C a r i n Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson.
Utkommer varje helgfri lördag.
Slussplan 1 — 3, 2tr., Stockholm.
Den 21 juni 1930 storien.
Men j a g undrar hur det ska gå för den, som inte kände henne, att rekonstruera hennes bild.
Ska nian förstå att få fram hur begåvad hon var, ska man få fram det djupt och facetterat mänskliga hos denna pedagog, rösträttskvin- na och sociala arbetare?
Ska man förstå att skildra hur Iion var både entusiastisk och illusionsfri, sen- timental och kvick intill skonings- löshet, koncentrerad på sin uppgift och samtidigt med vidsträckta i i i - tressen, hemmänniska, barnmänni- ska, blommänniska allt möjligt, som man inte tror rösträttskvin- nor om a t t vara?
Det v o r e bra om några ögon- blonmässig.
Anna Whitlock själv formule- I rade under rösträttstiden sitt pro.
VERKNINGAR lön Omkring mitten av juli väntas 1928 års lönekommitté vara färdig med sitt betänkande angående statstjänstemännens löner.
Kom- mitténs uppdrag har omfattat revi- sion a v lönereglementet, inarbetan- tande av dyrtidstilläggen i de fasta löne och pensionsbeloppen samt förslag till de statliga och kommu- nala lärarlönernas inordnande un- det det alImänna avlöningsregle- mentet.
Det är alltså ett synnerligen vik- tigt förslag o c h emotsett med stort intresse.
Av vad som hittills med- delats framgår att förslaget inne- bär förbättrade löner för så gott som samtliga grupper av statstjä- nare.
Det är att hoppas att också principen om likställighet för kvin- nor och män vunnit kommittés fulla beaktande.
Vi komma vidare att följa frå- gan.
MÅNGA Det stundar till Ragnarök!
För- hållandena tillspetsas på alla håll.
A n n a Whitlock Inte s i.
att de äro spännande.
utan de tillspetsa sig genom sin intresse- När nian mister en innerligt kär Förmodligen den icke alltför van- löshet, meningslöshet och brist på vän.
känns det ett ögonblick som liga föreningen av bäggedera.
verkligt innehåII.
om världen stode stilla, allting blir Jag minns ett tillfälle kort efter Var striden egentligen kommer så oväsentligt och smått inför det hennes 75-årsdag.
Hon hade hyl- lats på mångahanda sitt, offent- att stå skymtar fram emellanåt.
stora obevekliga: döden.
Det ä r vad jag känner rid Anna ligt och av sina vänner, tidnin- oftast i mycket alldagliga ting.
Whitlocks bortgång.
garna hade redogjort för hennes Stockholms specerihandlareförr Kärleksfull, trofast och förstå- livsverk och för hennes insatser på ning har utsänt ett konfidentiellt ende var hon för sina vänner, i olika områden.
» Visst är jag glad cirkulär till sina medlemmar med viss mån oersättlig för den, som och tacksam », så ungefär föllo hen- anmodan att till ombudsmannen haft den djupa lyckan att ha stått nes ord, » över alla vänliga ord om mitt arbete.
men ingenting inrapportera adresser över personer henne nära.
En sida av hennes starkt facet- skulle ändå glatt mig så mycket som tillhöra de.
borgerliga.
men terade väsen var givmildhet.
Icke som om någon sagt att jag hade trots detta delvis eller helt handla blott att hon älskade att g e bort ett varmt hjärta! » kooperativt.
Medlem, soni lämnar pengar.
helst större belopp till in- Gerda Lindblom.
önskade upplysningar tillförsäkras stitutioner och enskilda, men hon att e j få sitt namn offentliggjort.
blev en givare.
medvetet eller omed- Särskilt betonas vikten av att vetet.
genom sin rika begåvning och kraftiga ande.
Hennes stora uppgifterna bli så utförliga som och omfattande bildning, mångsi- möjligt, man begär inte blott titel, diga intressen, djupa livserfaren- Den nya ungdomen visste inte förnamn och adress utan även an- het och levnadsvisdom gjorde all- mycket om ens något om Anna som är död.
Undantag Whitlock, tid samvaron till något a v en upp- givande av firman där vederböran- levelse.
Och inte minst hennes hu- voro eleverna i hennes skola.
de de är anställd.
kände henne i egenskap av f.d. nior var sällsynt trisk och oemot- Detta ä r ett tydligt erkännande ståndlig.
skolföreståndarinna.
De unga av kooperationens betydelse och Vid hennes bår kan med skäl kvinnorna ha gått och röstat eller den vinst de enskilda köpmännen sägas att en märkeskvinna gått låtit bli att rösta utan att ägna därigenom förlora.
Det känneteck- ur tiden.
E n av sin generations henne en tanke Men det ä r så stora.
en av dem som i varje tid världens gång och inte mer lin alla nar också den nuvarande utveck- höra till de fåtaliga.
Andra skola kunna vänta.
Man berättar från lingens art och dess inriktning i bättre än jag kunna skildra de Ryssland att ungdomen där frågar: klasskampens tecken.
Dagens Ny- stora och banbrytande insatser: vem var Trotski, och då skapade heter kallar skrivelsen med ogil- hon gjort inom många olika om- han ändå den nya röda armén på lande för ett utslag av » borgerlig råden av vårt samhällsliv, på pe- ett år.
dagogikens.
det politiska.
det SO- De tio år som gått sen kvinno- samling)).
Den ärade tidningen ciala området .Flon var en boren rösträtten genomfördes, ha, framhåller samtidigt, att politik ledare och en överlägsen organi- kunnat göra den självfallen och och affärer böra hållas isär.
Det satör.
Vad var ho.
; henne den vardaglig De glada och mödosam- låter så riktigt.
men det ä r ett få- starkaste drivkraften, den stora in- nia tider då Anna Whitlock ledde vitskt tal.
Ty — just emedan)) po- telligensen eller det varma ' hjärtat?
rösträttskvinnornas kosa lik den gamla förargåsen Akka ligga ännu litiken)) blir folkets gemensamma längre bort i tiden.
på andra si- handling.
måste denna handling dan världskriget .Samtidigt ligga återverka på det praktiska livets de för nära för att vara värdiga områden.Och i d. s.k. praktiska objekt för historieskrivning.
S y - ligen meddelades från rösträtts- livet visar sig den moraliska kommittén att det icke s t o d at!
ståndpunkten.
D ä r f ö r kunde uppdriva någon som ville skriva » borgerlig samling., aldrin bli av rösträttens historia och att även den tekniska beskaffenhet, varmed intresset för materialsamling till en man sökte bortförklara den.
Ma- sådan var klent.
Lusten kommer dock säkert en vacker d a g att joriteten fattar beslut, men be- vakna hos något nytt doktorsäm- stämmer e j betydelsen a v besluten.
ne, som funderar på e n avhand- Denna har ett inre sammanhang, ling.
som mänskliga lagar icke rubba.
Anna Whitlock blir då av sig Majoriteten har makt att göra po- självt en förgrundsfigur i den hi- litiken till en klasskamp.
Sedan får penningen makten.
Statstjänstemännens trutet sökande och nya resultat tvinga fram något bättre än den ordning, som riksdagsbeslutet stad- fäst.
Men om detta grämde henne, lät Iion det icke inverka på s i n trevliga ålderdom.
Inte heller sjukdomen och viss- heten om att hjärtat kunde när som helst sluta sin plats utan upp- sägning.
fick störa henne i hennes nöje a v resor, konststudier och vänner.
Då jag sist träffade hen.
ne, utbildade hon sig dessutom i utrike-politik och läste facktidskrift- ter, som hon fått av Anna Wick- sell.
Det var förresten ett fint vän- par som d (.
två utgjorde.
huma- nister demokrater, samhällsmänni- skor, feminister, formade ur 80- talets idévärld, den som nu brister sönder.
Så var det strängt taget lyckligt att de inte behövde bli hundra år.
Deras tid åldrades fortare än de.
Devinez.
Anna Whitlock var vid sin död 7 8 år gammal.
Bland de områden hon ägnat sin verksamhet äro - utom sko.
lan skollovskolonierna, till vilka hon tog initiativet och kvin- nornas andelsförening Svenska hem, som grundades a v henne.
Hon var den första kvinnliga fö- reläsaren på Arbetarinstitutet och grundläggare av de första folk- biblioteken i Finland, där hon i hin ungdom en tid var verksam som lärarinna.
I Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt var hon ordfö- rande från dess början till 1913.
Iion tillhörde ett tjugutal å r Cen- tralförbundet för socialt arbete m. fl.
organisationer-.
I Frisinnade Kvinnor var hon verksam från föreningens begyn- nelse och tillhörde en tid Riksför- bundets verkställande utskott.
—
L a g e n mot B e r l i n i juni.
Det tyska F ö r b u n d e t f ö r m o d e r s k a p s s k y d d och sex- u a l r e f o r m firade nyligen sitt 25-årsjubileum och hade med an- ledning av detta anordnat flera möten till vilka intresserade ägde tillträde, Genom en rad föredrag och rapporter fick man ett starkt intryck av det stora och betydelse- fulla arbete som förbundet kan se tillbaka på.
Trots motstånd och misstänkliggörande av alla slag har man knogat sig fram, steg f o r steg på ett område där fördomarna äro mer än vanligt seglivade.
Dr. H e l e n e S t ö c k e r, som i alla år har varit den drivande kraften i förbundet och som utger dess tidskrift, är känd för sin outtrött- liga och orädda arbete i frihetens och framåtskridandets tjänst.
Fem An fängelse för fosterfördrivning bundets arbetskraft är kampen mot den tyska strafflagens 218:de pa- ragraf.
Den som stadgar, att en kvinna som dräper eller fördriver sitt foster skall straffas med fän- gelse intill fem år Samma straff drabbar eventuella mrdhjälpare.
(Paragrafen har bytt nummer i den reviderade strafflagen, men den är så känd som § 2 1 8.
att den säkert kommer att behålla sin gamla ti- te.)
På jubileumsmötena framställde samtliga talare kravet på att av- brytande av havandeskap på ras- hygieniska och sociala indikatio- ner måtte bli tillåtet.
Geheimerådet dr. Julius Wolf meddelade att om- kring 1 200 000 fosterfördrivningar årligen göras i Tyskland.
DA de allra flesta ingrepp företas av o- kunniga personer.
ar följden att tu- resten av sitt liv och flera hundra tusen bli ofruktsamma.
Av dessa en och en fjärdedels miljon fall bli omkring 0,75 % straffade och det är i regel de fattigaste och mest hjälplösa som drabbas av straffet.
Mödrar i Oberschlesien sälja sina barn för 500 mark I Hindenburg i Oberschlesien är för närvarande en affär under avveckling, som på det krassaste sätt belyser vilket elände lagpa- ragrafen för med sig.
En arbetar- hustru, som är anklagad för att Stor Mori Dalom på utställningen Svea rike - Tredje upplagan nu ut- kommen av AIVVA UPPSTRÖMS bok " Stor-Mor Dalom " tillökad med efterskrift av prof- H rätt Lundborg jämte 15 port och en släkttavla.
Boken utmärker sig för en frisk och originell stil som troget vid- hålles berättelsen igenom samt f a r e n påtaglig förmåga att levan- de göra de ras människor som skild- Svenska Dagbladet.
Häft 3:50, inb 4:76.
I alla boklådor LINDBLADS FÖRLAG Uppsala Talande exe 1.)
E n 32 Ar g idiot, som barn an: Har tidigare fött levde två år utan Pånytt i grossess.
2) sinnessvag i flicka, vars andliga svarar ett nioårig med bäckenförträ ning möjlig enda snitt.
, Ingrepp nekat I ring, att sinnesslö räcklig indikation snitt inte är livsfa 3.)
25 år gamn Förlöst två gång snitt (bäckenforträ sess för tredje gån kat.
Kejsarsnitt ti 4.)
15 år gamm mien genom art sprida upplysning om antikonceptionella medel.
Och så vitt man kan döma efter korres- pondenser från Ryssland i detta flicka.
ämne gå de dar fram efter samma v lupus.
linjer.
rn, som, ra tala.
p nekat gammal ing mot- Dvärg Teatern i agitationens tjänst Varför höjer Ni inte trevnaden i Edert hem med en bekväm fåtölj?
Här i Tyskland ta de breda lag- Den kan e j beskrivas.
Ni måste prova den.
Förlös- ren en ständigt allt ivrigare del i kejsar- kampen mat den avskydda para- grafen.
Man har tagit teatern i motive- agitationens tjänst.
I fjol gick är till- F r i e d r i c h W o l t s skådespel kejsar- C y a n k a l i u m hundratals gånger på Lessingteater.
Stycket är ett kvinna.
våldsamt angrepp mat paragrafen kejsar- och ä r skrivet med stor förståelse I gros- f ö r det dramatiskt verkningsfulla.
grepp ne- Författaren är läkare och känner till förhållandena av egen erfaren- het.
För närvarande uppför ett a av sällskap under E r w i n P i s c a - nom r m t o r s ledning C r é d é s drama P nekat.
» § 2 1 8 » på Wallnerteatern i nor- ra Berlin.
Ett par gånger i veckan är det föredrag under mellanakter- na av Berlins mest kända auktori- teter p i området, jurister.
lakam och journalister.
an- Gör det hos oss M in 3 d ' --,, L Rapporten åtfö förklarande anmä Paragraf 218 strider emot ter bi.
a. att b rådande moralbegrepp den rådgivande betraktas sam en - till lakarnas sk liga med liknande exempel, rom alla visa vilken avgrund som ga- Arméer och par mellan de rådande lagarna och människom de rådande moralbegreppen.
An- hängarna till § 218 påstå, att dess Motståndet mot avskaffande skulle komma att § 218 har väl till medföra ren anarki.
Men i samma rot i den gamla u ögonblick rom allmänheten tar att det är mängd parti för lagbrytarna, ar anarkin och an det är e redan verklighet, framkallad av generationen, när f lagen själv.
Den kränker indivi- stilla Frigörelsearb dens rätt att själv bestämma över turligtvis stort m sin kropp och måste förr eller se- striella och rust nare framkalla uppror.
sar.
Överallt ser Från dem.
som bekämpat para- männen belönar b graten, riktas ofta förebråelser mot Man behöver män likarna.
för att de inta en så pas.
fabriker, gruvor siv hållning i denna viktiga fråga.
det ar trångt om Tyska läkarföreningen antog för am födan blir då några år sedan en del bestämmel- betydelse.
ser angående läkares rätt att fort- ta abort I särskilt kritiska fall Kravet på u har Läkaren fria händer, men an- nars skall alltid specialist tillkal- Det hör ju också las, som har att avgöra, om det taktik att utmåla är tvingande anledning att företa hållanden, som ingreppet.
I läkarföreningens tid- om man upphäve skrift kan man läsa rapporterna har d i knappast för åren 1926-27.
En Berlintid- att förbundet ning återger en del exempel på skydd och sex sådana fall, där ingrepp nekats.
motarbeta fosterf - Köp den frän " Engelska Fåtölj jett " HAMNGATAN 34 1 tr. Tel. 12 295. till (Neuer Deutscher Verlag) här det bästa.
Annars äro översättnin- den ame- ningar mest i ropet rikanske nationalekonomen E.
A.
R o s s, Plats för alla, och hans landsmaninna M Margaret San- gers, T v å n g s m o d e r s k a p, Det skrives en massa om saken, för båda utkomna på Tyska förlags- och emot.
det går knappt en vecka anstalten, Stuttgart.
utan att en ny agitationsskrift an- Pauline Hall.
mäles.
E m i l Hö I l e i n s G e.
bärzwang und k e i n Ende.
-.
Myndigheternas iver att få fast brottslingar enligt § 218 har under tiden antagit ganska osmakliga former.
T. ex. i en av Westfalens större städer, där man nyligen an.
klagade ett äldre par för att ha drivit en abortklinik, och där myndigheterna gingo så långt i ‘ nit, att en belöning på 300 mark blev utlyst för alla som kunde skaffa pålitliga upplysningar om de fängslades straffbara gärningar.
Förhållandena i m osunda nog som de äro, de bli knappad bittre ge- nom Införandet av lagligen skyd- visar alltid det n!
dat angivarsystem .. SPORTDR Ett fall av ovanligt sorglig ka- raktär sysselsatte för en tid se- dan det allmänna intresset Tysk- JUMPERS land.
En läkare fick till behand- SLIPSGAR ling en ung, sinnesslö flicka, som var grossess genom sin likale- SKJORTB des sinnessvage bror.
Läkaren för- REGNKAP sökte få tillåtelse att företa abort, men hans begäran avslogs på VÄSKOR grund av §218.
Samme läkare blev HALSBAN senare åtalad for att vid uppre- pade tillfällen ha brutit mot para- E L E G, UN grafen.
När allmänne åklagaren begärde att den åtalade skulle dö-, SCARFS mas till 6 månaders fängelse, sva- rade publiken med fyrop och häf- tiga protester och då rätten fri.
Elsa kände honom ville jubelropen inte 6 ARSENAL sluta .. Ett par av hans kolleger, som misstänktes för att ha angivit TEL NOR honom blevo bojkottade a v de förargade stadsborna.
Detta hände i Altenburg.
Man kan fortsätta i det oänd- - i Myndigheterna överdriva sitt nit Den uppgift som nu mer än någon annan lägger beslag på för-.
fosterfördrivning ha brutit mat §218, erkänner öp- pet inför rätten att hon medvetet har velat bekämpa den skamliga paragrafen, att hon har skaffat sig den nödvändiga fackkunskapen för att kunna hjälpa sina olyckliga medsystrar och tt hon har hjälpt dem utan ersättning.
Omkring trehundra kvinnor äro anklagade för att ha låtit sig be- handlas av henne.
Det är inte så underligt att Hindenburgs arbe- tarbefalkning demonstrerar mot ar- resteringen av denna barmhärtiga samarit, ty i Oberschlesien är nö- den så stor, att fattiga mödrar sälja sina barn för att få färre munnar a n mätta.
Den schlesiska Barnskyddsföreningen kan berätta om fall.
då barn sålts för ett pris av 500-1000 mark.
Det är ofta barnlösa förmögna äkta par.
som köpa sig arvingar.
ragrafen Tyskland - l - Husmödrarna rådslå Uppe i Skansens Högloft vim- ceptens och basarvarornas områ- lar det av hemslöjdsklänningar i de.
Men - som en av deltagarna skärt och blått tyllförkläden, na- säger - skall man ändå sy är det tionaldräkter och kläder av m o dernare snitt.
Frågor om praktiska heminredningar, maderna kök, jul- R mässor, moderskapsskydd och bar- navårdslagstiftning ligga i luften.
Om man också inte visste vilket yrke som där representerades, skulle de yttre tecknen snart kom- nia en att gissa.
De fylliga gestal- terna, raska och rörliga, skärhy- ade hemtrevliga ansikten tyda på KLÄDER att det måste vara det praktiska arbetets kvinnor som samlats till överläggning.
Mycket riktigt, det är Sverig e s H u s m o d e r s f ö - reningars Riksförbund d som här håller sitt elfte ärsmöte under ordförandeskap av förbunds- 6 ordföranden, fru Eleonor L i l - l i e h öö k.
Egentligen ar det ju en ganska fl111111Kl5il1 märkvärdig företeelse när repre- sentanterna for den m y kringgär- dade av samhällets enheter, det en- v några skilda hemmet.
uppträda som kår.
r, det he- De: är också betecknande att hus- elsen om mödrarnas oumbärliga och talrika ten skall yrkesgrupp forst 1919 fingo sin hetsåtgärd sammanslutning - ett sent år i ' vår föreningspräglade tid.
Men nu går arbetet med friska vin- och fastandetärettstart och, behöva dar oplöjt arbetsfält har man redan nått många goda resultat - det betyga både styrelsemedlemmar vandet av och andra representanter, som vi r del sin rika på.
ngen om E n besvärlig fråga är ännu fö- gör det reningsbildandet på själva lands- n på de- bygden.
Det är mest städer och gden står större samhällen, som hittills kom- mit med men medlemsantalet är inte så liter.
omkring 9 000 fö- iga kret- reningarnas antal är 102.
Och upp- att stats- gifterna stora och mångsidiga.
familjer.
Det samlande syftet med Hus- material till modersföreningarnas verksamhet néer.
Att kan kort uttryckt sagas vara och ont att öppna förbindelsen mellan hem- erordnad mets värld och samhällets och göra kvinnorna skickade och tränade för båda.
Detta syfte nås på mån- ga vägar Det är lustigt att i de ng olika lokalföreningarnas rapporter aktionens höra vilken oändlig variationsmöj- ska » för- lighet det finns i arbetet.
Det blir att råda en ganska ståtlig lista på vilka Men man uppgifter de organiserade hur- klart for mödrarna kunna taga på sig derskaps- Vad som ligger nära till hands m söker men har mindre allmänt intresse ngsepide- är handarbetenas, hemslöjdens, re- bittre att sy vackert i n fult, och goda uppslag ha sitt värde vilka åsikter nian sedan må ha om det myckna handarbetandet.
Av större intresse äro sådana frågor som näringsfysiologi, ar.
betsbesparande heminredningar och arbetsmetoder, badpropagan- da På dessa områden ha förenin- garna gjort intresserade insatser med upplysning, demonstrations- kurser, påverkade av myndighe- ter.
allt sådant som endast kan åstadkommas av en samlad vilja.
Lokalföreningarnas verksamhet omspänner for övrigt tusen ting, från bakningskurser, sjuk- och barnarvård till upprättandet av vi- lohem för utslitna mödrar, förloss- ningshem, barnhem.
barnträd.
gårdar, stipendieverksamhet.
Förslaget till moderskapsskydd var upptaget på landsmötets pro- gram med ett klarläggande före- drag au fru M i x A n k e r Braa- i h e n.
Under diskussionen mark.
någon tvekan om hur pass ener- giskt man skulle uttala sig för förslaget.
Resultatet bliv den mil- da reformen av en sympatiutta- lande.
Man hade visserligen kun- nat önska sig ett kraftigare stånd- punktstagande t y vem skall ta hand om opinionen för denna viktiga sak om inte husmödrarna själva?
Men opinionsbildning går som man vet inte fort.
1 samband med landsmötet var en heminredningskurs anordnad på utställningen med föredrag av unga kvinnliga arkitekter och and.
ra sakkunniga och den viktiga frå- gan om hemarbetets förenkling som innersta kärnpunkt.
Landsmötesdeltagarna uttryckte sin glädje över både samvaron med yrkeskamraterna och över dis- kussionernas innehåll.
- Tänk att vara tvungen gå ifrån det här sade en fru som med saknad måste slita sig från fru C e r t r u d W i k l u n d s föredrag om förenin- gama och den enskilda kvinnans insats i samhället.
Tänk att inte få höra till slut!
Men jag har min man med mig i staden och han fyller 57 år i dag.
Jag är ju tvun- gen att gå och fira honom!
VÄVSTOLSDANSEN.
Av Sherwood Anderson D Det är minsann så många som gå efter en » minut- man » till bomullsväverierna i en uran jobb.
Inte har ni lust att förlora ert också.
(Chefen talar.)
- Jag frågade dem.
De var med på mig.
Minutmännen komma alltid från norr.
mitt förslag allresamman.
De äro experter på arbetseffektivitet.
Jag lät kalla in flera stycken av dem Nordstaterna äro, som alla veta, effek- tivitetens hemvist.
Minutmannen kommer på kontoret och frågade, nå, hur går till fabriken med klockan i hand.
Han det.
Är ni belåtna med anordningarna?
Ja, för alldel,, svarade de.
står och tittar lian ar en sådan dar e hade skickat av Sydstaternas fabriksstäder.
E n doktor berättade historien fur som skall sätta igång med intensitets- systemet.
Det går till så här: Det är en arbeterska, som sköter väv- stolarna.
Hon är värare.
Hon övervakar, l i t oss säga.
trettio vävstolar.
Frågan ä r nu, arbetar hon så mycket hon kan?
Man lägger fram saken för henne.
Om ni kan sköta flera vävstolar, kan ni förtjäna mer.
Alla arbetarna betalas med ackordsystem.
- Jag skall stå här med klockan i h i n - den.
Ni börjar ert arbete.
Var alldeles naturlig.
Arbeta precis som ni brukar.
Jag skall övervaka varenda rörelse ni gör.
J a g skall ordna upp dem.
Allt hon.
eller han.
är att på fram hon har trettio vävstolar art skota De äro ungefär så breda som ett vanligt skrivbord eller byrån hemma i hennes rum.
Hon går utmed tjugu eller trettio styc- ken med ögonen på spänn.
De äro alla i full fart Man måste passa på mycket uppmärksamt.
Det är precis som en skol- lärare med en hel klass av skolbarn.
å är det vävaren.
S har att och tillbaka göra Låt oss säga, att J driva upp effektiviteten med ända till hundra procent.
Det har hänt.
Istäl- let för 36 vävstolar, låt oss säga 72.
Det kan man kalla vinst Alla onödiga arbetare avskedas.
sann inte dåligt för henne.
Där blir ändå en vinst på åtta dollars.
hur går det med den avskedade a r b e t r s k a n: Vad tar hon sig till.
Det Nå, inte lönt att fundera för mycket på följa den moderna industrien.
Det kommer nya maskiner t i l l alla fa- briker.
För varje gång betyder det avske- dade arbetare.
Det a r just meningen med det hela.
Amerikas finaste hjärnor arbeta just med detta.
De uppfinna alltmer invecklade, fulländade, underbara maski- ner, som göra folk arbetslösa.
är om man vill Unga ryska väverskor i förskolan vävknut.
D e t är en hird liten knut, som går mycket raskt att knyta.
Den Ni pratade fyra minuter märks inte alls i det färdiga tyget.
Väv- Metänk att tid är pengar stolen kan gå långa stunder utan att några Ni gick på toaletten.
Ni var där sju trådar gå sönder, sen händer det plöts- minuter.
Var det verkligen nödvändigt?
ligt att de på en gång brista i en nias- Hade det inte räckt med fyra minuter?
sa vävstolar.
Tre minuter har, fyra där Minuter gör timmar, som ni vet, och timmar gör tyg.
tillbaka.
Nuförtiden behöver hon inte byta Allt detta förklaras för väverskan.
Ni spolar De komma automatiskt ner i vet hur sådana där saker framställas för väv stolen När en spole blivit tom faller arbetarna i fabriker.
den bort av sig själv och en ny kommer J a g tänker försöka det här säger i stället.
En cylinder fylld med spolar han.
Är ni med om d e t?
är placerad uppe på vävstolen.
De fyIlda - Javisst.
spolarna falla ner på sina platser som Vad skulle de annars svara?
laddade patroner i en avfyrad revolver.
- Vi måste alla göra det och alla veta alla måste göra det.
Egentligen är det ju bara del av vår samhörighet att med Naturen.
en Men vi civiliserade människor äro inte längre en del av naturen.
Vi bo i hus.
Vi Minutmannen uppifrån Nordstaterna var arbeta i fabriker.
ingen kraftig karl.
Han var smärt och Det kanske också kan vara en sida a v blåögd, hade ljust lockigt hår och glas naturen.
Vi försöka anpassa oss.
Ge oss ögon.
bara tid.
Klockan hade fallit på golvet.
Ni - stå inte utanför dörren till det Men vävstolarna, vävarens barn, stå Glasögonen hade fallit på golvet.
här lilla rummet med en klocka i handen, aldrig stilla.
De dansa p i sin plats.
nar j a g går in här.
Ett spelande ljus faller in genom fabriks- ag måste påpeka, i f a l l ni inte har AIla vävstolarna i rummet fortsatte att reda på det att vävaren i en modern fönstret och återkastas av det vita tyget gå.
Det finns saker.
också i vår moderna mot vävstolarnas mörka ram.
textilfabrik inte själv väver i sin vävstol.
Ljuset dansade över salen.
massproducerande värld, som inte äro Flygande remmar Svängande hjul.
Trå- Hon trampar inte ner några trampor .. En vävare tillåtna vävare dansade på minutmannens Vävstolen går av sig s j ä l v g å r och går.
darna ofta upptill hundra på en tum, klorka.
Det finn.
; saker som kommer en vävare Den är byggd så, att om en tråd brister ligga tätt i vävstolen, en liten stålkrok En vävare dansade på minutmannens att dansa den vanvettiga vävstolsdansen.
håller varje tråd Spolen flyger genom stannar hela maskinen automatiskt.
glasögon.
Det var en miniitman.
som försökte Vävarens uppgift är d i att skynda dit.
väven och stoppar i n inslaget D e n går saniordna vävarens rörelser med maski- Hela tiden kommo andra vävare dit.
Hon måste h i t t a den trasiga tråden.
Inuti så fort att nian inte kan se den.
nens.
vävstolen sitta några små stålfingrar, som De kommo springande.
Män och kvin- Det är också en dans.
Ilan lyckades.
gripa tag om tråden Ändarna av den tra- nor från spinneriavdelningen.
siga tråden måste tas fram och dras Vävarens ben blevo styva och hårda Det hördes nya skrik.
på golvet Den har snabba, ryckiga rörel- igenom den lilla krok, som skall hålla som en vävstol.
Det var en intensiv ser, den rasslar I ett Den lägger varje Det v a r musik i fabriken.
just den tråden.
Arbeterskan knyter en rörelse, upp och ner.
Det kom skrik tråd på sin rätta plats, det blir fint.
tätt från många strupar.
B e blandades så tyg.
underligt med vävstolarnas rassel.
Vävstolarnas dans är fantastisk.
Den är Men med minutmannen gick det så, att ryckig, avbruten mekanisk.
Det skulle O c h tänk er kvinnan - därinne.
några andra man.
förmän och verkmästa- Vi får inte glömma bort henne.
vara mycket intressant att se en dans- I lon försökte nog litet nervöst att ord- re, hjälpte honom ur det.
De buro ho- konstnär framställa en vävstolsdans på scenen En alldeles ny sorts musik måste na sina kläder.
Hon hade säkert hört sin nom ut genom rn sidodörr, till r n av fabriksgårdarna.
Ilen fylldes av dansande, mans rop.
komponeras till den.
skrikande man.
kvinnor och flickor.
De Hon dansade väl också på ett förunder- Femton vävstolar dansa sin dans, tjugu.
fingo in honom i en annan maskin, en trettio fyrtio Ljuset dansar över rum- ligt sätt i den trånga skrubben.
bil och körde bort med honom.
Han Det är likadant i alla fabriker.
mest lappades ihop igen.
Det var just den hackiga rörelser, i oavbruten av allt avsky kvinnorna och flickorna att doktorn som lagade honom, som berät- rummet är fruktansvärt bli övervakade när de gå på toaletten.
tade historien f o r mig.
De tala om det själva.
De hata det Han hade fått några revben krossade värre än de hata lång arbetstid och låga och var ganska illa åtgången, men han löner.
levde.
l i a n kom inte tillbaka till fabriken stället!
Det är någonting av djup mänsklig Man måste studera rörelserna, inte bara Körsystemet fick vara i fabriken förödmjukelse i detta.
nere i Södern Vävarnas vävstolsdans Det är något hemligt ho.
; människan, hindrade det för den gången.
denna hemliga funktion, när min kropps avfallsämnen skaffas bort.
Man talar inte om det Det sker hemligt.
timme, står där med Se där, ni märker, att ni stannade av ett slag för att prata med en kamrat.
Vävaren, som var gift med kvinnan in- nanför d ö r r e n hade slagit omkull minut- männen och hoppade upp och ner på hans kropp.
Han utstötte fortfarande underliga ljud Kanske han försökte finna musiken till vävstolarnas nya dans.
De göra det förstås inte av det skalet.
Fabriksägarna köpa inte maskiner för ilen skull Det är nonsens att tänka sig fa.
briksägarna som några slags odjur De ha inte mera att säga till om i det som sker än du eller jag.
Men det som händer är det märkvär- digaste av allt i det moderna livet Mo- dern industri ar som on flod med hög- vatten, den är ett jätteflöde av föräd- lad kraft.
Det är en dans Minutmannen som doktorn berättade om g j o r d e ett litet misstag.
Han stod och höll sin klocka för fel kvinna Hon var tvungen att gå på toaletten och han följde henne till dörren och stod utanför med klockan i handen.
Men saken var den att kvinnans man, som också var vävare arbetade i samma sal.
Han stod och såg på minutmannen, höll klockan för hustrun därinne.
Hans vävstolar dansade sin vävstolsdans plötsligt började han dansa själv Han hoppade upp och ner på ett löjligt, våld- samt sätt.
Från hans strupe trängde skrik, som sade de alla upp och ner.
skrik från många strupar.
Det kom
D e n allt överskuggande frågan virke Nu är det lärorikt att se hur de protektionnistiska åtgärder- na från Finlands sida strypte Ses- Seskaröindustrien Finland införde för den några år sedan så stränga be- kon- stämmelser om virkesförsäljning adkom- till S v e r i g e att de svenska skogs- övertaliga spekulanterna praktiskt taget ute- lågkon- stängdes från Finlands timmer- visa sina marknad Detta betydde en brist Mer än 8 procent av Sverige in- industriarbetare on^ för närvarande arbetslösa Arbetslösheten har un- dergått mycket små växlingar un- Moder Margareta.
sitt bistånd genom att medge fon- En ny upplaga.
den tredje.
har dering av omkring I procent av kommit ut på Lindblads förlag av s n i a sina löner för amorteringsändamål A i v v a Uppströms pst röms berättelse Riksdagsbeslutet hälsades också med hjärtligt glädje.
S t o r m o r i Dalom Nå detta var alltså ett av de Som boken har särskilt aktuellt mest akuta symptomen på den cir- intresse i samband med Rasbio- cirkulationsrubbning som på ett så ödesdigert sätt gör sig gällande logiska Institutets undersökningar o c h porträttsamlingen av Stor- inom vårt samhälle skiftande öden innan hon 63-årig följer sin älskade Terserus i gra- Som Tidevarvet tidigare om.
Morsättlingar på Utställningen har nämt fanns en annan anmärk- den försetts med en efterskrift av ningsvärd fråga innesluten i årets kämpande Vidare begärdes skynd- sam utredning om och under vilka vilkor ett reservationsanslag må böra beviljas för att använda.
vid tillfällen a v särskilt omfattande ar- arbetslöshet Slutligen beslöts att Sandviks sågverk på Seskarö skulle inköpa, för h ö g s 300000 kr och driften där återupptagas varigenom den särskilt bekym- mersamma belägenheten på s~ Seskarö skulle kunna avhjälpas Genom att dessa frågor följa utskottets förslag visade sig riks- dagen önska på en liten smula träförädlingsindustri E m l l e r t i d ha d e 1300 männi- skor.
som bo på ön varit beroen- d e av sågverken för sitt livsuppe- hälle och de små möjligheter.
som erbjudas inom jordbruk den odlingsbara jorden är otillräcklig och fiske äro inte säkrare än att största delen av befolkningen skulle blivit tvungen att flytta ut från ön för att söka sitt uppehällr på an- dra orter.
Skildringarna av n " - den i det lamslagna samhällets som tid efter annan letat sig fram ha varit beklämmande mer för de arbetslösa än regerin- Enligt de beräkningar som ut- gen tänkt sig: i propositionen nr.
skottet och de sakkunniga gjort 255 föreslog nämligen endast 2 kommer sågverksdriftens återupp- miljoner kr.
till arbetslöshetens bi- kämpande &amp; " dessa skulle också billigare Seskaröbefolkningens utflyttning orsakats av b e f o l k n i n g e n s bekostas.
ning.
arbetslöshetsunderstöd in.
m.
Kapitlet om Seskarö i arbetslös- Arbetarna själva äro också be- hetens historia är v ett särskilt redda att liksom hittills ådagalägga tyvärr dystert intresse.
Medan vi sin samhörighetskänsla och lämna runt väggarna i S v e a R i k e läsa hur vi äro ett folk av väl orga- niserade.
väl bildade, välnärda människor, hysa vi sedan åratal inom våra gränser en sådan nö- dens öken som Seskarö.
Redan i fjol var frågan på grund av nio.
tioner om ingripande föremål för riksdagens uppmarksamhet.
Då beslöts att avvakta utredning in- nan några åtgärder vidtogos.
Ut.
redningen verkställes under årets lopp och lämnar flera intressanta uppgifter.
När sågverken startades på Ses- karö rådde goda konjunkturer för sågverksindustrien .. En särskild fördel var den rikliga tillgången på billig råvara företrädesvis från Finland.
Sågverken arbetade ock- så till största delen med finskt, kostnader Professor H: Lundborg.
arbetslöshetsdebatt nämligen de socialdemokratiska rummmotio- Det är säkerligen för en rasbio- nerna om anordnade av offentli- log ett härligt fält för forskning ga produktiva arbeten Härvid id ha- denna framstående kvinnas talrika nor.
Som nämnts blev riksdagens be- om skyndsam ut- slut en begäran tid att medvetandet om deras här- härkomst eller inte härkomst från den redning angående ett reservations- ståtliga kvinnan inte spelar sä anslag och i övrigt avslag på mo stor roll för deras val av handlin- motionerna gar.
förhoppningar förhoppningar Mlen oavsett detta är boken som berättelse rolig att läsa.
Kanske Gustaf behövde den ur denna synpunkt M Möller.
som bar fram motionen i heller ingen anmälan.
då den sä- första kammaren.
kerligen redan har funnit sin plats Riksdagens beslut är resultatet i många ungdomsbibliotek och av en kompromiss mellan frisinna- bokskåp Skildringen är rätt lustig säger hr socialdemokrater.
och Möller beträffande en omläggning och nätt och på sitt vis spännande, av den hitttills bedrivna arbets- fast personerna tala 1600-talsspråk löshetspolitiken Riksdagens försik Hjältinnan Margareta Burea är en tiga skrivelse i n n e b ä r söt och intagande flicka när hon att ett samarbete k a n komma t i l l stånd Men fastän den ä r myc- som sjuttonåring gör sitt inträde i ket vag kan den dock utgöra en boken.
Och hon växer med åren utgångspunkt.
Det beror helt på till en kvinna av mycken karak- regeringen, som skall sätta den i tärstyrka, kärleksfullhet och om- efter denna ni utgå ' ' tiga verket.
Nu sätts herr Ekman prov Och det kommer.
so hoppas inom kort tid.
att a på döme Hon blir gift med prosten Ter- Terserus Han är 40 år äldre än hon.
ligheter på vänstergrund.
men hon älskar honom varmt till För egen del,.
säger hr Möller, hans död och d e ha tre söner.
hoppas jag ganska mycket av den Hans efterträdare Uno Troilius nye socialministerns vidsynthet och blir hennes andre man, Med ho- förmåga att se stort p i saken honom har hon inte mindre än 12 barn, av vilka I bli vuxna.
Den goda modern får gå igenom många ven Omkring den stora familjens dagliga liv skymta d e historiska händelserna och komma en i sin knapphet Ievande nära C. Aiv va I I ppst Uppström förlag Dalom Lindblads Stor-Mor i Kr 3:50
M E L L A N PELARNA Brev TJ ECKOSLOVA KIS KA LEKSAKER i Juni T rä larna och den blom- mande apeln, Vi voro i slutet av maj när vi hade För någon tid sedan utställdes hos måga att genom stilisering av former och hoppats så mycket så det fanns väl Kroghs mattfirma rid Biblioteksgatan en Linjer få fram det väsentliga i det som En dag då äppelblom snöade och syre- knappast mer att hoppas igenom - a h samling tjockoslovakiska leksaker.
leksakerna föreställer.
Han har en skärpa nerna doftade gingo de ut ur fabrikens sommaren syntes klar som en frukt, som I Tjeckoslovakien anser man att det är i karaktäristiken som gränsar till karrika- bara skulle mogna - d i tankstrecket av en sådan vikt hur barnens leksaker yr.
Konstnärinnan Minka Podhajska har larm, lämnande hon sin vävstol, han sin kom en nattfrost den 2 juni.
är beskaffade, att staten genom skol- och en samling lustiga, originella djur.
En svarvmaskin De hade lov att gå, det var - handelsdepartementen vidtagit en massa samling barnböcker visa s. samma intres- konstutställningen, d. de ha Den kom ålande sig ur gläntorna som en vit drake ur tusen och en natt, eller som sorgmyggans skrea.
I kalla tal hette rund och riktig utveckling av leksaks- den 5 grader minus, och äppelblommen???
industrien.
M a n utgår från vad som kan anses pedagogiskt och psykologiskt vara det bästa möjliga.
Man anordnar speciella Majakovski säger.
Det var Sävsta- kurser i » Statens skolinstitut för hemslöjd » holmsäpplen och stor synd.
Men ett Å- i Prag.
I Hora Svaté Kateriny och Krem- keröträd är kvar, och ett Grafenstein, finns särskilda fackskolor.
Vid » Konst- så än föder Gud sin hök När vi nu industriskolan » i Prag har utbildats konst- närer, som slagit sig på detta specialfack.
på hök ni Dessutom uppmuntrar man den gamla uppe på rullstensåsen.
Den kastar sig traditionella folkliga leksakstillverkningen.
därifrån ut över granarna och hemsöker På utställningen hos Kroghs finns både hela byn.
konstnärliga fabriksvaror och folklig konst Han är höken och bor på berget.
Gråspräcklig, vildögd a h skön.
Nere i dalen processa två grannar om en blind höna, som den ene påstår att den andre Det var som om någon » rakat av dem - nica ska få höra kom in begreppet v. stili- serade och konstnärliga illustrationer.
D e visa dock ett tjeckoslovakiskt särdrag ge- nom ofta förekommande små blomster- fram funnos inga staket, inga hundar, men inramningar av denna bilderna.
Jämför man utställning med en under blommande äppelträd stodo buttra leksaksavdelning i ett av våra största varuhus, kommer man till ganska ned- slående resultat För oss Bland de sven- ska leksakerna dominerar krigsattiralj i alla former.
Kanoner, tanks, tennsolda- ter, uniformer Dylikt saknas fullkomlig på den tjockoslovakiska utställningen Där- av snatterimål, misstroget över de ett där människor bott.
Tysta satte de sig daggen I deras öron låg ännu bullret från fabriken, tystnaden värkte i huvudet, det vita äppelträdet skrämde dem, den dof- tande natten slöt om dem som e t t dim- land, som ett sagornas drömland, de - ning: som motvilligt betrak- tade deras billiga blommande kläder.
äppelträd nejden funno mitt ute i en äng bredvid ett stenrös.
hus besvarade hälsning, och på stenröset och såg på det vita trädet a h på solgyllne blommor som lyste i stulit.
I ett och ett halvt år har denna un dersamma process pågått I tre av- delningar och med de olika akterna som följdverkningar arbetstyngda människor varandra i denna ord ärekränkningsmål rå- sågo på varandra.
Han såg att hans älskade var märkt av olja och bommulsstoft och hon betrakta- de hans svarta spruckna händer och harr gångsmål.
Uppe på rullstensåsens högsta dös sit- ter höken.
Inte bryr han sig om att räkna efter alla de höns nan tatt nere i bygden.
Han är höken, han lever ju med hungerns lag den lag som aldrig ser tillbaka.
Men därnere I dalen grund- lägger man, på basis av en blind höna, som höken åt upp 1927, en släktfiendskap.
som antagligen skall leva och som aldrig nattfrosten tar.
S I är människan ibland, och sådan är höken - alltid.
En liten skillnad, vårt enda hopp.
gulbleka ansikte.
Hon gick fram och kysste äppelblom- morna så många hon räckte, hon smekte trädet a h begravde ansiktet i äppelblom.
Han drog med sina svarta händer ge- nom det daggiga gräset och lade sitt gula oljeansikte mot solögonen i dag- gen.
Och så bidade de båda timme efter timme, tills gryningen kom och första fågeln kvittrade Då gingo de hem - - En av dalbottnens bönder har varit in slöjd.
Den senare är som sagt traditions- till huvudstaden I dagarna och lyft di- b u d e n och därför mindre intressant.
D e plom a h medalj för sin släkts anor Han lär visst h i suttit på gården sen Sigismund.
Vi här uppe i skogstorpen, ättlingar av folk klädda i resdräkt, halvnomader: så- som statare, sjömän, skogsarbetare och säsongstjänare, folk som praktiskt taget burit resdräkt under skinnet, vi ha för tillfället för en halv generation eller kan- ske en hel, rullstensåsens ättestupa som norm för anor och hög ålder.
Var dag hänger min hustru en gryt- lock av koppar på stugans gråa vägg (en röd medalj på ett mossigt stenbröst) a h slår gonggong på den när vi gå till middag.
Alltså är vi ändå värst i denna välsignade dal och vetskapen om att vin- Utställningen ligger som skynke på Sveriges ena höft förra däremot!
Som bekant utmärker sig våra svenska eller importerade tyska - leksaker för sin strävan att mekaniskt efterbilda verk- ligheten Våra plåtbilar, plåttåg, leksaks- hus t. ex. Från denna fantasilösa och trista miniatyrrealism tar professor Sutnar så stort avstånd som möjligt.
Han har en kollektion träleksaker, målade i glada lack- färger: vitt, gult, blått, rött: Ett fascine- rande och roligt tåg.
Bilar.
Spårvagnar Lustigt stiliserade djur: lejon, elefanter, kameler.
Och d u mest originella: en bygglåda med klossar, med vilka man bygger funktionalistiska hus och fabriker.
Professor Sutnar har en mycket stor för- - man på samma sätt Det stora leksaks- museet i Moskva är förbundet med en leksakspedagogisk avdelning, som arbetar for konstnärligare och bättre framställning av leksaker barnböcker o. s. v. Det som kanske är det roligaste med den- na utställning är att leksakerna är tillverka- de uteslutande av trä, tyg och andra lättill- gängliga material.
Ej plåt.
Detta gör att de för en händig barnunge är ganska lätta att göra efter.
Eller att göra andra liknande saker Alltså uppmuntran av själv- verksamheten, vilket ej är fallet med de självgående plåtmanickerna.
L i l l y Arrhenius.
ett vackert Forts. fr. sid 1. o. s. v. Men nu må det bli v i d det vill över jorden: inmalningstvång, urtima riksdagar och MAN INBESPARAR nya dagligt allehanda.
Juni-Juli, bli.
Den gamla maskinen gjorde vingefjärilens korta tid; är här.
Och i 1500 cigarrcigaretter om dagen.
Den nya gör 4400, Nära tre gån- diket blommar den vita claspis.
Harm.
ger så mycket på samma arbetare.
b e s p a r a d e s 60 p r o c e n t av arbets- platsen och 25 procent i avlönin- V i d en fabrik för a u t o m o b i l - karosserier, Wilson B o d y i De- troit, inbesparades e f t e r en d y l i k omorganisering av arbetsprocessen en tiondedel av arbetsstyrkan eller Naturligtvis blir det folk över som 500 arbetare; i löner inbesparades 975,000 dollars per år eller mer måste avskedas.
Här några siffror (Ur Syndi- än 3 ½ miljoner kronor.
kalismen.
): D ä r t i l l kommer ackordsättning- Vid en t e r m o m e t e r f a b r i k i New ens vådor.
Om e n arbetare gör Y o r k, som omorganiserades e f t e r 400 gör en annan 500. en tredje ny m e t o d steg produktiviteten kommer upp till 800.
Trots alla med mer 300 procent.
I en försök att få l i k f o r m i g h e t äro inte f a b r i k f ö r radiotillbehör femdubb- alla ackorden lades varje arbetares d a g s p r o d u k - sättas efter den skickligaste.
Det tion.
En fabrik som tillverkade k a n inte finnas några toppar, sä- margarinlådor levererade med 46 g e r Det j u arbetare d a g l i g e n 1790 lådor; efter införandet av d e n » flytande » ar- hinner 800 är det för att ni går betsprocessen levererade d e n ut och vilar er.
dagligen 3430 lådor med endast 31 arbetare: en tred- Den snabbaste f ö r s ö k e r också jedel d e n f ö r u t v a r a n d e ar- öka sin f a r t för förtjänstens skull.
av betsplatsen behövdes o c h det T i d etter annan ha människor gjordes besparingar m e d maskiner.
g j o r t uppror mot maskinerna och I d e tyska Bosch-fabrikerna blev försökt befria sig från d e m.
D e r arbetsprocessen förkortad från 50 gjorde vävarna i England vid in- till 5 dagar vilket väsentligen för- dustrialismens genombrott och ty- minskade det kapital som var pograferna, som ville förbli hand- bundet v i d p r o d u k t i o n e n: det in- sättare.
- - - gar.
än lika flyhänta.
Men arbetsledningen.
är ö ma- varandra, utan att kunna nå varann, de som stulit sig till möten i portar på kaféer och bakgårdar, de sutto en juninatt under en blommande apel och smekte blom- morna och gräset och kände maskinoljan stinka ifrån huden och gingo tysta hem.
De längta ej mer eft r varandra, de längta efter blommande träd, efter solögon i grönt gräs, och en tyst äng där ingen bullrar och talar Moa.
Det l i g g e r inte endast rädsla för arbetslöshet i detta, men k a m p f ö r livet och för människovärdet.
FÖRKORTA ARBETSTIDEN.
E f t e r s o m en återgång ändå är o t ä n k b a r återstår efter v a d m a n nu kan se d e n enda utvägen att förkorta arbetstiden.
Åttatimmars- d a g e n är redan föråldrad, avpas- sad som d e n var efter helt andra förhållanden.
M e d t. ex. sex tim- mar av mekaniskt arbete skulle något kunna räddas till skapande verksamhet, koloniträdgårdsarbete, Framförallt kraft och vilja till sådant.
Utvecklingen måste ledas
