# ID: svediakorp-per3485
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 6,949
# sentences: 344
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


E n professor i astronomi diskuterar med gäller den yttersta sjärnan, belägen på ett avstånd av 200 millioner ljusår.
(De är långt, t y ljuset gör som bekant 30,000 mil i sekunden.)
Det är långt, men ändå inte tergata med sina 30 millioner stjärnor Ingår som en obetydlig del - är dal i tur en enhet i ett än större system som ingen kikare, ingen kalkyl och ingen tanke kunnat mäta?
sin Är världen oändlig?
Är vi bråkat vår hjärna en stund med Sedan vi 19-siffriga tal gör det oss ungefär detsamma.
Vår tanke är icke Bertha v. Suttner Olive Schreiner.
skapad att fara med ljuset genom Vad har hänt?
vardagslag åtminstone.
Då går solen ännu upp och ner, vi äro ännu världens medel- punkt a h handla därefter.
• Riksdagen har deklarerat sin ståndpunkt till jordbruk, tullar, bröd av svenskt eller utländskt mjöl.
Nästan två dygn vilo- stunderna voro i varje fall korta dryftades dessa angelägenheter från otaliga utgångspunkter.
T. ex. hr.
Wohlins: inmalningstvång är odugligt som hjälp åt jordbruket men jag röstar ändå för.
Eller hr.
Örnes, frihandel främst, av principiella skäl.
Eller de frisin- nades, inmalningstvång är nyttigt att ha i både kristider och val- tider.
Kart sagt, det gavs rika till- fällen att samla argument.
En och annan röst talade om verkligheter av större mått an den rådande krian.
Låt oss anföra F a b i a n M å n s s o n.
Hans syn- punkter voro ganska ensamma i sitt slag.
Vad är det.
tror ni, är grunden för högeragitationen i tullfrågan, frågade han.
Är det för de fattiga 100 eller 300 kr.
som några storbönder eller godsägare kunna erhålla mera, om - ret förstås, men därmed är inte skillnaden uttömd.
Det är mycket enkelt att säga, att de äldre äro kvinnligare och de yngre manligare.
Det är lika enkelt som det är trubbigt.
Man kunde försöka säga, att två ting ha hänt.
Dels en utjämning eller förädling mot större mänsklighet, dels en av det moderna Iivets hår- da möda betingad samling och åtstramning.
Svårt att säga vari förvandlingen består.
Ansiktet är ett känsligt ring.
endast något litet och obeskrivligt behöver ske för att dess karaktär skall förvandlas.
Alla dessa fem porträtt visa kvinnor av samma kategori, d v. s. arbetande, skapande.
intell ktuella kvinnor.
De äldre, de två ryktbara romanförfattarinnorna Olive Schreiner och Bertha von Suttner.
Den förra en förkämpe för kvinno- emancipationen, den senare en förkämpe för freden.
De tre yngre, - som ingen igenom?
regeringens mäktigare Nej, tullförslag det murbräcka är därför skulle finns att gå emot demokratien och emot små- folkets maktställning i allmänhet Regeringen inlämnade som be- bådat var sin avskedsansökan mån- dagen den 2 juni.
Den sedvanliga tågordningen följdes.
kamrarnas talmän partiledarna, hrr.
Lindman och Trygger och hr Ekman igen.
Lutten var full av rykten om olika kombinationer.
M a n berät- tade att socialdemokraterna reflek- terade, men i så fall förbehållit sig ratt till riksdagsupplösning.
Men pockas nu av den tyska högern på så kommo tisdagens aftontidningar att alla löner både för tjänstemän och arbetare skola nedsättas, när arbetarklassen åtagit sig att betala den 10 miljarder stora skuld, som godsägareklassen ramlat på några få år.
Man talar om lönerna men menar något helt annat.
Man me- nar inflytande i samhället Man såg för sina ögon hur klyf- tan vidgades mellan klasserna, hur v i med förbundna ögon föras mot dan sista förödande striden mellan de två oförsonliga.
Det var Ragna- r ö k som målades upp av hr.
Måns- son i hemska färger i svart och - rött.
Man ligger det inte något i vad han säger?
Det står fritt att tänka efter.
var och en Veckovakten.
-- Men även om vi ge upp att fatta utsträckningen av den kända världen, så har den en annan egenskap än sin omät- Iighet som vi lättare förstå.
Det är dess enhetlighet.
Icke att den är oändlig eller ändlig men att den är enhetlig och lagbunden gör världen d underbar för oss.
Det ger oss en anknytning, även ett kamratskap till den yt- tersta stjärnan när vi betänka att den förhåller sig till de allt större a h större system i vilken den ingår, som kristallerna i snöflingan förhålla sig till varandra och till stjärnorna.
Materiens sammansättning och byggnad är alltid densamma Vi äro en del av Kosmos - och meddelade att hr Ekman fått konungens uppdrag att bilda rege- ring.
Hur skall nu den bli samman- satt?
En fast punkt finns i ryktesvim- let när detta skrives.
Det är ko.
med uppdraget åt h r Ekman gjorda uttalande om vikten av att den nya rege- ringen erhölle ett starkt parlamen- tariskt underlag.
let när samtidigt - - - Det är icke en slump att det är i d a nya tidskriften Religion och Kultur som professor Lundmark offentliggör resebe- rättelsen från sin astronomiska världsom- segling.
Ty utgivaren av en religiös reform- tidskrift måste ju vara öppen för, att när vår världsföreställning undan för un- dan vidgas och spränger våra tidigare föreställningar, så spränger också våra tidi- gare Gudsbegrepp sina gränser.
E N NY REGERING än dessa tullhistorier.
Samarbetet mellan klasserna kan aldrig till- fogas större skada än om man skulle lyckas genomföra en förhöj- ning a v tullarna.
Se på Tyskland.
- Se hur man klämmer ner ar- betslöshetsanslaget med icke min- dre än 101 miljoner kr., som man tager från de armaste ar de arma, de hemlösa, som intet bröd ha.
Se på angreppen mot lönerna.
Det mil- lioner år.
Den orkar icke bort till de bortersta stjärnsystemen.
Ho vet om den ens strängt taget ännu anpassat sig efter systemet.
Icke i det kopernikanska I Skall bondeförbundarna överge sin gamla taktik?
Man tvivlar.
Li- beralerna?
Föga troligt att de efter allt som skett äro hågade att in- låta sig på regeringsseglatsen.
Hr Ekman vänder sig säkerligen även denna gången hellre t i l l enskilda medlemmar inom bondeförbundare och liberaler.
ja, kanske även inom högern och ridån går UPP för in- malningstvångets regering.
-- Men i det ögonblick då vi blekt ut våra antropomorfa föreställningar om Gud, den är icke så långt från den ena av brist- ningsgränserna.
Det för tanken till hur naturen så ytter- att s ä g a har v å g a t det skokroppens temperatur ligger sålunda ganska nära äggviteämnenas koagulering.
Likaledes äro de tallösa världarna i uni- versum spridda i förhållande till varandra på ett sådant sätt, att därest de fundamen- tala villkoren ändrades jämförelsevis obe- tydligt, skulle den verkliga världskata- strofen inträffa och av Kosmos skulle bliva Kaos. » Detta är något som vi människor förstå.
personlighet är konstruerad som Universums, som Guds Iiksom atomer- nas gruppering likna stjärnornas.
Vi veta från våra egna liv att den högsta presta- Även vår och den våldsammaste jagutvidg- ning ligger nära bristningsgränsen.
tion Enhet och avstånd, världens två karak- täristika, äro de begrepp varmed vi själva laborera.
V i känna Iikaså att strävan att nå det högsta för oss i farlig närhet av bristningsgränsen.
E n svensk diktare skrev i sin ung- dom en dikt.
däri han » hälsade världen som jämnställt personlig. » Det föreföll då bevekande a h rart men ganska tokig.
Det kanske inte var så tokigt.
Devinez.
Ert slag i A m b u lan s- förare e S m i th Information Det är ganska betecknande för de stora ländernas kölvatten ar Informationsby- Det är givet att självständigt hand- Många gånger tycker jag att rån och icke Svenska föreningen lande, ja ett initiativ kan ligga människor egentligen kund få slip- för Nationernas förbund som skri- i vårt ödes linje.
Men skall en ini- pa att läsa krigsböcker, därför att ter uppgiften att orientera sven- tiativkraftig skandinavisk politik det finns så mycket annat som skarna i Folkförbundets arbete kunna uppstå och ha ett folkligt de borde läsa på flyktiga lediga och därmed i världspolitiken.
För.
underlag, måste vi vara väl orien- stunder.
Det är säkert många slags utom sina meddelanden som nu- terade.
Inte bara så att vi kunna böcker om märkvärdiga och stor- mera äro tryckta och behagligare låta förhöra oss på Folkförbun- artade ting som äro nyttigare än att läsa, utger byrån nämligen en dets pakt och historia som en läxa beskrivningarna av bara fasor och småskriftserie, vari på korr tid fyra utan så att vi förstå vad som är att död.
ttets förslag.
Och sedan de värdefulla broschyrer utkommit.
göra inom och av törbundet.
Men som en inledning till den Den fjärde broschyren som just nya generationens Ievnadsteckning mnat jordbruket i politikens Den första av dem var ärkebis- kop Söderbloms stora fredstal i i dagarna utkommit heter N a t i o - äro krigsböckerna ofrånkomliga, r, ha de väl lärt sig den London.
D e tre därpåföljande n e r n a s f ö r b u n d i t e o r i och därför att de rymma så många litiska vishetsregeln, an då man handla om Folkförbundet.
Först p r a k t i k och har till författare en förklaringar till det som hände kommer en sammanställning av engelsman.
på fädernet finländare, sedan.
Den här gången gäller det kan få » det bästa » (- tullarna) de viktigaste tal som höllos i folk.
vid namn Zilliacus.
Denne har till- dessutom en bok av en flicka.
Det an » det näst bästa » (inmal- förbundsförsamlingen förliden hört Follifurbundssekretariatet kan rara rättvist att hon får säga höst.
Man har utvalt Mac Donald, dan begynnelsen och är val skic- ett ord för sitt släkte.
Aven am Briand, Stresemann vidare engel- kad att g e en klar och levande hon säger det enkelt och inte när är en ömklig historia från ske utrikesministern Henderson bild av den organism han känner upp till d e mästerverk, som förut till slut.
Jordbrukarnas eko- och handelsministern Graham inifrån Han talar kan man säga, finnas pa krigsskildringarnas om.
omiskt svaga stallning beroende samt de skandinaviska ländernas det folkförbundsspråk som nian råde.
delegationschefer.
De ge en god känner igen från andra författare, Kvinnan bakom fronten tör stor skuldsättning, och för föreställning om d e problem som vilka levat sig in i och gått in för heter boken, skriven a v en hittills jordvärde har utnyttjats i par- äro uppe och de olika ländernas detta nya.
Han förnekar icke fel okänd pseudonym, H e l e n Z e n- hållning.
och misstag eller missräkningar n a S m i t h.
Detta b a k o m bety- tisk avsikt.
Det blev en lätt Därnäst kommer som nr 3 i som hänga samman med Folkför- der ingalunda någon brist på döds.
att med loften om guld och serien ett arbete av byråns f ö r s bundet.
men han ser dess nödvän- risker och otroliga umbäranden.
Tvärtom.
Skall det vara fråga om skogar blåsa upp en oveder ståndare, kapten Brunskog.
Man dighet och dess framtid.
kan knappast kalla det småskrift Att hans uppfattning samman- att vara lika duktig och att lida häftig entusiasm för jordbrukets emedan det är 240 sidor starkt.
faller med Brunskogs rörande nöd- rättvist miste man säga, att dessa ge.
Saklig utredning och Sak Dess titel är S e d r u s t n i n g E- vändigheten av djupgående föränd- mycket unga och rörande flickor f r å g a n i N a t i o n e r n a s f ö r.
ringar i världsrtrukturen, bevisar käl hade ingen plats.
Jord b u n d, och det ger en översikt han genom att sluta sin framställ- ifråga om livsfara och dödligt elän- de hade lika mycket att utstå p i t har alltefter kristiden steg av nedrustningsarbetets bekym- ning med följande citat från W ells sjukhusområdet bakom fronten mersamma historia frän 1920 då » En verklig rörelse för världs- som deras bräder ute i eldlinjen.
steg drivits in i svårare belä- Rådet tillsatte den ständiga rådgi- fred måste vara en revolutionär De hade anmält sig som am- enhet.
Istället för att erkänna der vande avrustningskommisionen av rörelse i politik.
i finans, industria- bulansförare vid en sjukvårdssta- a punkten, som för de tillfäl- bara militärexperter, och intill lism och d e t dagliga livet likaså tion i Frankrike.
När de lämnade flottkonferensen i London denna Den är icke en föreslagen änd- sina hem i England följde dem jordinnehavarna måste med vår Svenskar som tilläventyrs vilja ring av vissa formella aspekt av föräldrarnas varma gillande av det a vissa uppoffringar, både sken bilda sig ett omdöme om den svå- liret.
den är ett förslag att ändra fosterländska mad, som drev dem.
lien det var också det enda stöd a och verkliga.
vill man rädda raste och betydelsefullaste process hela livet. » d e kunde få från de äldre.
De som pågår i vår tid, nämligen själv genom statsunderstöd.
övergång från internationell anarki byggde sedan sin egen värld där- ute, himmelsvitt skild från föräld- n han icke skytt att anslå med kriget som instrument för na- ramas.
Vad d e upplevde kunds känslosamma strängar for att nå tionell politik till samordnande och inte beskriva i breven hem.
Det fredlig politik ha mycket stor nytta t mål.
E n känslosam opinion av kapten Brunskogs arbete.
Kan.
var bara kamraterna som förstodo kameler.
Det har skett.
Nu ske skola icke alla nöja sig med I sist utkomna numret av denna tidning och det grova språk, som kunde r efterspelet.
Där blir de det resultat som ger sig ur boken, stod en artikel om » politikens bankrutt- uttrycka tjänstens vedermödor pas- nämligen att krigets system är så förklaring. » Jag instämmer med förfat- sade inte tör andra öron än uni- art. att det hela var et sammanfiltrat med det nuvarande taren i att partiväsendet visat sig så formsklädda ambulansflickors och soldaters.
I breven till föräld- lag för landstingsvalen 1930 samhället och den nuvarande orga- o nisationen a v världen i suveräna a rarna försökte d e ännu att som h att frågan gällde: Hr Lind v väluppfostrade engelskor åstad- stater att krigets avskaffande må- ä eller Hr Ekman?
Svenska ste dra med sig en grundlig om- a komma ett eko av de känslor, rom borde ha fyllt dem.
fosterlandets ombud valde hr Ekman daning av världen.
Det är mot- b tappra hjältinnor.
Men det kostade strävigheten att gräva nog djupt, a i stort sett likgiltigt.
D i r som gör svårigheten att fä UPP en ideell politik fri från pasrtitvång och d e m bara avsky och skräck.
De en politik, som stannade kvar tills de stupade.
du.
r det inte likgiltigt.
att jord krigets rot.
Nedrustningsfrågans osunda mullvadsarbeten som har så få framsteg ej knäpper in individen i ett hårt partiska kade under för sjukdomar, död, en av vår tida mest brän historia, och så mycken till synes förlorad utan som medgiver ett ideellt samarbete och förtvivlan.
Men de visste, att frågor, lämnas åt sitt öde möda att uppvisa.
är själv det bä- Lektorn, fil.
dr. Gösta Setterberg det krävdes större mod att resa har i sin bak Valmetod, Rättvisa hem och inför de hemmavarandes under det an allmänheten tvångs- sta bevis därpå.
Men även de som icke sta på o c h Partitvång, eget förlag Lin- patriotiska harm erkänna.
an de s med fördyrat bröd.
baka samma ståndpunkt som författaren köping, im.
kommit med mycket för- i n t e hade kunnat föra sin uppgift mjöl, godkänt av statsanställda, böra ha stor nytta av hans bok nuftiga förslag angående valsystemets ord- igenom.
som uppslagsbok.
Den bör finnas nande.
Boken ifråga finnes i bokhandeln Fastän den skildrade verklig.
i skol- och folkbibliotek, eftersom till e t t pris av 35 öre, a h jag vill rekom- heten är nedslående är boken gan.
detta vad rom menas med det val ar hos ungdomen och fol- mendera den för alla intresserade.
ska rolig att läsa, enkelt och lätt Med den valteknik dr. Setterberg i sin skriven.
Den bidrar på sitt sätt, sinne i nådens år 1930?
När ket man kan räkna P i störst in- för våra livsfrågor.
klara och rediga framställning föreslå denna gång från kvinnlig utgångs- II svenska folket börja att rea, tresse I dessa dagar då Förenta stater- skulle t. ex. en högersinnad avrustnings- punkt, att ge nyckeln till den nya står inför steget att resa nya vän som ej kan få tillräckligt medhåll generationens hemlighet.
När den tullmurar mot den övriga världen, för sin avrustningsvänlighet inom sitt eget förbjudna shinglingen börjar - får detta mäktiga rike finna sig i parti kunna bidraga att en plats, vartill framtvingad av yttre nödvändighet att Ivar Kreuger.
en för några år socialdemokraterna ha rätt, tilldelas en - är den som en symbol för sedan okänd svensk, far dit och fredsvänlig socialist i stället för en rust- växande respektlöshet, - alltmera lägger in sin auktoritet mot en ningsivrande.
lösgjorda seder, förakt för d e gam- så utvecklingsfientlig handling.
Att genom lagändring e vårt valsystem la därhemma Men där finns också Man kan vid ett sådant bevis på ordnat enligt författarens förslag vore ansvar och solidaritet, rom mitt tolkens samhörighet och Sveriges ett stort steg framåt, och det skulle säkert i nedbrytandet av alla värden ger betydelse, icke uppehålla dogmen bliva till ovärdeligt gagn även för kul hopp om att något ännu kan byg- ' att vi eller Skandinavien i sin hel- turella och ideella strävanden gas upp.
het endast har att följa med i Rune.
Casan.
gens majoritet har med ett ansiktet besvarat jordbru- med jämmer och pock ällda begäran om hjälp.
jordbrukarna själva äro kanske vidare nöjda.
Det var ju deras språkare, som röstade igenom läget att det se- Politikens bankrutt- förklaring na
T ROTS DEN TILLTRO TILL VACCINATIO- NEN som säkraste skydd mat smittkoppor, som finns representerad även i riksda- gen, ha kamrarna beslutat den all- sidiga, förutsättningslösa utred- ning i frågan som andra lagut- skottet tillstyrkt och dessutom bi.
fallit några ytterligare lättnader, vilka utskottet föreslagit utöver kungl.
majts.
förslag.
Utredningen skall gälla vida och i vilken min.
utan även tyrande av folkhälsan, undantag från ympning skall kunna .. med- givas I större utsträckning an vad nu är fallet.
Det gäller först och främst möjligheterna för föräldrar och målsmän att befrias från skyl- digheten att låta vaccinera sina småbarn, samt vidare even- tuella lättnader i den obligatoriska revaccinationen av värnpliktiga.
Genom sitt förslag om utred.
ning hade utskottet tillmötesgått ett krav.
som av ett 90-tal riksdags- män motionsvis framförts i båda kamrarna.
Förslaget om att vaccina tionstvånget skall kunna upphävas tör landet i dess helhet eller vissa landsdelar rid andra epidemier än smittkoppor bifölls.
Likaså försla- huru- terhetsparagrafen lagutskottets stränga formulering nämligen: Har en förare vid färd med automobil i något för trafiksäker- heten väsentligt hänseende allvar- ligen åsidosatt honom såsom fö- rare åliggande förpliktelser eller varit så påverkad av starka dryc- ker att han k a n a n t a g a s e j hava ä g t n ö d v ä n d i g t h e r - r a v ä l d e ö v e r s i n a h a n d I i n - g a r eller har förare eljest ådaga- lagt sådana egenskaper, art han icke bör att föra automobil, skall länstyrelse, som utfärdat kör.
kortet efter nödig utredning åter- darna förde i elden voro bl.
a. en genomförd konfessionslös kristendomsundervisning.
bara skulle medföra samma kaotiska för- att!
kalla detsamma flickornas högre undervisning i kr.
pr.
år mot ungefär 3,9 milj. stort sett enligt utskottets förslag, kr.
under nuvarande organisation.
d.
I .. s. den stelare utformningen.
Särskilt förslaget om den sjuk- Vid flickläroverken i Stockholm, vårdande verksamheten framkalla- Göteborg Malmö Hälsingborg de kritik under kammardebatterna.
och Örebro skall sålunda endast Den skulle inbjuda till missbruk.
få finnas anknytning till falksko- I alla fall kick förslaget i andra lans sjatte klass, inte som kungl.
kammaren majoritet på 118 mot majt.
föreslagit, den med en för- 73 medan det i första kammaren enad linje anordnade dubbla an- föll på en enda röst - 56 mot knytningen .. 55.
Anmärkningsvärt var hur detta Den treåriga kommunala flick- högerregeringens förslag försvara- skolans upprättande vid en del lä- des av socialdemokrater och kom- roverk avslogs.
Som ett medgivan- munister medan högerrepresentan- de måste ändå betraktas att den terna röstade emot föl- föreslagna försöksvis jande hr.
Järte i hans kritik av av utskottet a anordnade förenade linjen vid 11 förslaget.
läroverk - regeringen hade före- Emellertid har utgången väckt slagit 22 - godtogos av kamrarna besvikelse bland sjukförsäkringens Därmed har denna anknytnings- målsmän i landet.
Det är också form am än i något inskränkt på tiden att vi få denna för hela omfattning, i alla fall slagit sig socialförsäkringen grundläggande igenom för att nu i de praktiska fråga ordnad försöken bevisa sitt värde.
- därmed, De viktigaste bestämmelserna en- ligt den nya motorfordonsförord- ningen äro, utom den fria farten för personbilar och motorcyklar på landsbygden följande: Högst 35 km.
hastighet i tätt bebyggt samhälle.
40 resp. 35 km.
maximifart för bussar, och för lastbilar, under 3 600 kg.
Straffrihet för underlåtenhet medföra körkort om kortet inom 24 timmar uppvisas för polis- ÖR myndigheten.
får medföra Solomotorcykel ej passagerare sidovagn år.
Nuvarande ålder är fem år, rens tillstånd.
myndighet.
GÅNGEN större vägar får bilkör- ver göras förrän barnet fyllt nio ning äga rum endast med vägäga- själva ansökningsförfarandet bi.
fölls inte, men man får väl hoppas.
E N AV DE SISTA STORA FRÅGOR som avgjorts i riks.
dagen i år var revisionen av kom- slagit förslag till sjukkasselagstift- o m f a t t a d e dels den om- ningens reformering Som bekant arbetning av förordningarna om framlades både 1926 och 1827 av kommunalstyrelse på landet och i resp. socialdemokratiska och fri- sinnade regeringar förslag till en hetlighet riksdagen begärt 1921 och rom PÅ F FYRA TREDJE ÅR har riksdagen av- att ~ att den saken också blir föremål indragas för minst för utredningen.
sex månader och högst två år.
Körkortsindragning sker alltid IFRÅGA OM MO- vid brott mot nykterhetsparagra- fen; i andra fall kan varning före- TORFORDONSFÖRORD- NINGEN visade riksdagen en komma.
glädjande tillit till det enskilda Lägsta straff för förseelse mot ansvaret.
Maximihastighetens slo- nykterhetsparagrafen blir 100 kr.
pande beslöts med ganska stor ma- böter.
joritet i båda kamrarna.
Däremot Utredning skall ske om över- hållanden, samma strid mellan me- följde riksdagen beträffande nyk- gång till högertrafik.
ningsriktningar, som uppstått i flera av de kinder, där man gjort.
EN DEBATT SOM UT.
försöket, och alls inte innebära SIG kring hr Oscar större frihet för barnen.
Vad be- () I s s o n s motion om avskaffande träffar morgonbönerna är det inte av den tvångsbetonade kristen- sagt att barnen uppfatta dem som domsundervisningen i skolorna ett tvång, tvärtom tycka de otta var på sitt sitt ganska utredande.
om både psalmsången och böner- Sedan motionären själv i ett stort na.
Åsikterna i denna sak må t. a. anförande utvecklat hur han med vara vilka som helst.
Emellertid sitt krav på ökad frihet endast var motionen så lagd, framhölls ville främja intresset för själva sa- det i kammaren, att det inte fanns och inte avsåg någon avkristnings- någon möjlighet att bifalla den.
propaganda, talade flera både an- hängare och motståndare på ett OM I OMNÄM- sätt som visade stort intresse för DES i föregående nummer av saken.
De argument, rom motstån- Tidevarvet avgjordes frågan om OCKSÅ D SPANN S KORTHET skemålen voro i stort sett de ram- ma som i årets förslag nämligen avslutade arbete.
Dels ett förslag om införande av ett representa- tivt system också inom den kyrk- s e n t l i g t utvidgade p r e s t a - liga kommunen samt skolärende- t i o nerf r å n f ö r s ä k r i n g e n s nas överflyttning i viss utsträck- ning till den borgerliga kommu- f ö r sä k r i n g s g r e n a r, samti- nen.
I dessa frågor hade riksdagen digt som sjukförsäkringen ratio- i skrivelser 1918, övri ga ll al- nellt avgränsas från dessa, samt slutligen ökat under stod sida.
f r å n statens Organisationsfrågorna ha all- tid visat sig särskilt svåra att lösa.
Emellertid hade representanter för det frivilliga sjukkasseväsendet rådfrågats i samband med den ut- redning som låg till grund för årets proposition och de föreslagna formerna hade lyckats vinna enigt bifall.
Försäkringen föreslogs uppde- lad på två slags organ, l o k a l - central- sjukkassor och sj u k k a s s o r.
Kassornas verk- samhetsområde skulle i stort sett ansluta sig till skulle kommunala indelningen, kommuner och lands.
ting.
Sjukhjälpstiden skulle vara minst två år för samanhängande sjukdomstillstånd och stor vikt fäs- tes säeskilt vid den sjukvårdande verksamheten.
Statsbidraget beräk- nades uppgå till omkring 8.2 milj. begärt utredning I fråga om skolärendenas över- flyttning hade kungl.
majt.
före- slagit att den skulle vara frivillig.
men utskottet hade ändrat detta till obligatorisk överflyttning för alla kommuner med fullmäktige, d. v. s. över 1500 invånare.
E n livlig d e batt uppstod om detta förslag i kamrarna ..
Utskottet segrade.
_- GÖTEBORGSAVDELNINGEN av F. K.
R. höll sammanträde den 12 maj varvid ordföranden redogjorde för frågor be- handlade å årets Centralstyrelsemöte.
For- slaget stadgar för t " tillämnad om- organisation av F. K R. föranledde en långvarig diskussion, som väl visade med- lemmarnas intresse för frågans bästa lös- ' ' ' ' ning.
Vid ett kommande möte hoppas man slutgiltigt kunna fatta ställning till frågorna och det gjorda de uppställda I förslaget.
Sekreteraren.
M E L L A N PELARNA Introduktion Att komma till tals med folk Paradiset Amerika E g o n E r w i n K i s c h är en ler rättare, doktor Becker, som 1. högst ovanlig reseskildrare.
Han han kallar sig - jag kan slå Under mitt blommande äppelträd stod vad om att denne doktor Becker häromdagen byns värsta skvallerkäring har de mest oförskämda, skälm- Malin och ömkade mig välkommen hem aktiga ögon, som kika in överallt (Jag hade varit borta under vintern för - han är ingen filantrop, Nar första gången på tjugu år.)
han går omkring i Harlem talar Hela gården var översållad med pap- han inte som den gode europén, per och snören, och alla möjliga husge- som vill de stackars negrerna så råd, och inne i huset såg anskrämligt själv.
väl, han talar som om han vore ut, ty råttorna hade gjort revolution Vi leva här långt ute på landet, brt * beskriver nämligen inte hotell, i Söderandra by.
lnget stort händer här.
inte landskap, förhållanden och se- stabolikt sett ty allt som händer sorterar der.
Det säga, allt detta fö- under naturupplevelser.
Och om man bor- rekommer naturligtvis också i jar » dra » dessa i utställningstider, med hans bok.
Men det spelar ingen funkis och sånt, då är man strax själve annan roll än bakgrunden för hu- den gröne .Di kan man bli beskylld för vudpersonen, som är människan vill att vegetera fjärran från larmets ansvar.
D I kan man bli misstänkt för att ha ett Ack, vad veta och höra vi inte neger Hans själv.
väsen tycks ha en otrolig elfenbenstorn gömt bland b u r k m a detta och mycket annat kan bli ens lott.
allt om Amerika här i Europa.
Han känner Men trots allt - vi lever ju i alla fall här Siffror, svindlande höga som sky- anpassningsförmåga.
inte bara levnadsvillkoren för i Söderandra och denna vår by är en del skrapor, antingen de röra anta- konduktören, hamnarbetaren, av den gröna jorden.
Vi lyss inte bara till let våningar i husen, herrarna Fords och Rockefellers miljoner, Sing-Sing-fången, de stackars små skogsduvans femtonstaviga nöd vi ha Canadian- flickorna, k. ersättare som få tjänstgöra för stjärnor- som radio, vi få varje kväll uppleva lufttrycket undervattensbåtarna, kilometer eller s. över Island och Färöarna, vi läser varje Pacific-banans na i Hollywood, arbetaren i De- kväll » världens al lehanda » och postflygaren filmstjärnornas inkomster.
Ame- troits världsbekanta automobilfa- drar i de tidiga morgnarna, likt en jätte- rika imponerar.
Man är van vid morkulla, över potatisåkrarna mot Dan- att låta sig imponeras av Ameri- Han talar om dem utan zig.
tänka.
AIItså vet vi väl din belägenhet, du talskt medlidande, och där andra snöda värld vem kan sedan hjälpa att reseberättare, diktare och sådana, en vänlig taltrast från Dalmatien var kväll som i varje fall inte resa Tourist fyller vår skog med sin klockrena fonetik.
Class, rörda till tårar skildra det i Vårt hjärta klappar ändå varmt under outsägliga elände, som råder idyllens täckmantel a h vår omtanke om Chikagos och New Yorks undre värld, där berättar han med svi- B u r o p ekar i skogarna.
- - briker.
Han vet också precis hur - - S Så leva vi här i Söderandra.
Och d a m är m eftermiddag med röda skuggor och ett åskmoln.
De röda skuggorna äro en- buskar svängande sina rumpor av och an på en ljunghed, och åskmolnet håller sin blåsvarta gump över skogen det är som ett järtecken över Söderandra by.
S dande skärpa, han konstaterar ba- ra, kommer med siffror, siffror, små levande erfarenheter, handel.
ser, verkligheter.
Ja, verklig- - sig på ens h uvu d inför detta den nya världens paradis som den ironiske doktor paradis, tillåter sig att föreställa under det vackra namnet på titelbladet, men sedan under loppet av 347 sidor för- vandlar till ett ohyggligt helvete.
Femton luffare h i gått igenom socknen i dag arbetslösa unga män med trasor fladdrande som upprorsfanor.
DU har blivit oss berättat världshändelser och sockenorättvisor, bowigi btgivmhnn och livets nöd.
Det mullrar.
D a svarta molnet kör ut över åkrarna: ett slagregn är här.
- Nej, Paradis Amerika är ingen muntrande bok, men den är så oemotståndligt spännande, att man inte släpper den ur sin hand.
Den är inte beklämmande, den är upprörande, den gör en inte ledsen men till ytterlighet upp- bragt.
Därför är den också så levande.
Den är inte skriven utan talad, berättad, som bara den människa kan berätta.
som skälver av upprörda känslor.
M a n känner sig gripen i kragen ack ja, men slapp d&amp;.
Iåt det vara, det är ju så långt bona.
Nej det är inte alls så långt borta och han släpper en inte, han håller en fast.
Vill du Iära känna Amerika inte det fina landet, som en rund- resebiljett trycker i din hand, om du bara är tillräckligt förtjust över pullmanvagnen, utan dockornas och parkernas Amerika, gatornas, fabrikshålornas, fängelsernas och borsmäklamas land, då måste du hålla dig till denne man, som egentligen aldrig ha fått lov att komma in i borde Amerika; Ty sådan är han egentligen och där- för går han omkring som doktor Becker med illmariga ögon, stan- nar vid varje barnvagn för att • Vad leva vi egentligen i för tid?
Man vaknar om morgnarna, till en blå himmel, till fri sommarluft, och skogen är klassiskt skön.
Så skön som den var då kung Ane hängde sig i sin stora guldring.
nere på Vikbolandet, eller kanske var det här i Södermanland, så skön som den nordiska naturen alltid tecknats och be- skrivits av dem som älskat d a genom århundraden.
Men livet är ändå nytt.
Telefontråden spelar i blåsten första fiolen vid din gamla kungsvägen och i skymningen blinkar ett kluckande agaljus vid i rnvägsövergångens fällda bom.
- Igelkotten går väl liksom förr sin grå- vandring över den dammiga vägen och försvinner i gräset och den gamla lys- maskens brandgröna diamant tändes ännu när vi komma i augusti.
Man vi -.
o c h det vi uppbyggt - är något nytt, är något underligt.
Tre stora grenar klyva våra hjärnor.
Naturlivet, Kulturlivet.
Människolivet Vi göra av dem » Perssons btuidainp och leva med dem med de grå igel- kottarna vid vägen eller i storstadens djup, lyckliga eller olyckliga.
Stjärnan och idea- let tar ny form - i vår konst, i vårt uppgiftsliv, i vår inställningsteknik till frå- gorna.
Anden av en herre vid namn Sig- mund Freud står vid järnvägsövergången och säger: sådan är du.
Samme ande går genom storstadsdjungeln och påvisar: här ett vattenskott, här en frisk växt.
Nevros heter dagens fråga - kulturnevros?
Vår skoja dess och in därvid med försöka dra innevånare mormodern i ett samtal, som förvrider huvu- det på flickorna ty sådan är han också -, &amp; berättar så - mycket till och k ka, ja man beundrar det för det lilla Europa tycks ju allt till o c h med den dumhet med upplevde allting, led allting, förvånas snart vilken varans seger över indivi- av ingenting, och kallas ny g en era den firas där borta, som något tion.
tid heter omvärdering av värdena.
Man ställer sig och undrar ibland: dynamon b r r - i öronen.
Varför bonar den egentligen i mina öron är inte egentligen alltsammans detta påtvingat mig?
Kunde det inte varit lika gott med Atens torg i lugna variationer?
Men mot vintergatan i första bästa storstad skriker Ijusskylten ut annonsen om Marabous choklad och man kän- ner djupast i sig själv den rytm i vilken nytt mänskligt blod flyter, mot dunkelt - - mål.
Harm.
som man annar s inte gär- na säger och rakt inte skriver eller låter trycka.
Herr Egon Erwin Kisch, ack nej.
förlåt, doktor Becker, eller, som han också en gång kallat sig, den galne reportern, leder, så omätligt stort.
otroligt det än kan låta, med mycket behag sin följeslagare ge- Kisch går inte förbi siffrorna.
nom djupet av ett helvete.
som Långt därifrån.
Han hanterar överallt ropas ut som paradis.
Och talen, han jonglerar med dem denna säkerhet vilar på förtrös- och utför det skickliga räknestyc- tansfull mänsklighet, och ett rätt- ket att just med dem bevisa hur rådigt sinne.
litet detta Amerika Han gör resan över i tourist M a r i a Lazar.
class där det är mycket trångt, även ombord på en storslagen --- och förstklassig oceanångare.
Han bor i Harlem, den oerhörda ne- E g o n E r w i n K i s c h: Pa- gerstaden, och han delar inte alls r a d i e r A m e r i k a.
den numera bland de vita allmänt Erich Reiss, Berlin.
utbredda fördomenatt negrer ock- d äro människor.
Nej, Kisch, el- egentligen är -- - under vinterns lopp jag hade inte att koks kaffe just då, fast minsta lust visste att gumman under mitt däjeliga äppelträd, inte kunde avfärdas utan fäg- ning.
Till på köpet hade jag bara vecko- jag gamla skorpor till doppa.
Gumman under trädet under pratade vintern, om om allt döda möjligt och födda, som hänt om gravöl och barndop, och om den syn- och stadsfine arrendatorn som satt denna syndiga radioapparat, som nog sagt att folk skulle tala utan tungor och vagnar skulle gå utan hästar, och domen var nu Jag ko andliga andlig luft och sol bland de mest fri- gjorda, och om sibyllans spådom alldeles ovetande människor, vilka jag under vin- terns lopp råkat, i bibliotek a h på före- Jag kokade kaffe och bjöd på mina läsningar.
kunde komma ihåg.
Det anses som höjden av artighet att fråga om folk så mycket som möjligt, och gumman under äppelträdet berömde mina skorpor, mitt kaffe, mitt utseende, min nye make, mina packlårar, samt svarade på allt jag frågade, och ju mer jag frågade j u mer ångrade jag mina frågor, ty gumman blev intimare, och mer skvallerlysten for var fråga, och jag fick till liv mina grannars mest intima tragedier, allt medan gumman trodde sig göra mig nöje och riktig njöt av att kunna tillfredsställa min vetgirighet.
Till sist frågade jag vad jag skulle göra emot råttorna för att bli av med dem.
» Ja se dem fick man inte börja jaga för hårt och hålla efter, för då skulle det inte gå bra för en, bäst att ställa ut l i t e t mat åt dem, och så skaffa en katt.
se om en katt tog dem då kom synden över katten, och själv gick en fri när en gett dem mat och allting. » Nu över- lät jag gumman åt min man, och de båda kom överens om, att åbrodd och akvileja och lavendel är de enda blommor som duger i en trädgård.
De båda kom ut- märkt bra överens.
Och gumman visste allting o m gamla örter och min man skrev upp vad hon sade, och när han sade han skulle skaffa sig alla dessa örter till trädgården, blev det ett nytt långt resonemang, och jag återvände till packlådor och sopor och hushåll.
tog gumman adjö, och bad Gud mig och man, och hela vårt hur a h jas önskade likadant tillbaka.
Nästa dag stal » rättvisa och hederliga Johanna » under ramma blommande äp- pelträd, och önskade oss välkomna hem och frågade om hon kunde hjälpa till med något, annars ville hon egentligen bara säga; att vi skulle akta oss för Malin, för hon var in till arrendatorns i går kväll a h sade » att det var synd om mina Äntligen välsigna en så snäll och fin karl som herrn där, att han fått en sån slarva till hustru lät råttorna äta upp kläderna, och bjöd folk på mögliga skorpor, a h t i l l på k ö p t talade om alla i byn och ville veta allt möjligt om folk. » Rättvisa Johanna tyckte att vi skulle » ta itu » med Malin; för nog var det lögn, det där om råttorna a h skorporna?
Johannas kinder lyste röda av indignation, äppelblommen lyste skär smörblommorna lyste som tusen små en ärla vip- som solar pade alldeles förbi Johannas kjol, oc jag skrattade och sade att Malin skull något roligt ha, och så bjöd jag Johanna på kaffe.
Jag hade inte brist, så de blev gamla skorpor till kaffet.
Moa.
