# ID: svediakorp-per3483
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,391
# sentences: 578
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


tid och u utställningen N:r 21:1930 V e m t r o r på tullar?
Ledande tikel.
Y- * I N T E T Far intressemotsättningarna i den prin- cipiellt betydelsefulla strid som pågår mel- lan Stockholms två stora färg-firmor ah deras anställda, redogör fil.
kand.
Nils TRONAN H o n n ö r åt Elna Tenow!
samhället.
Sverige skri B e y e r i en sakligt utredande artikel K o n f l i k t e n Becker-Hansen Gymnastikdirektör Ragnvi Tors- l o w - L u n d g r e n gör sig till tolk rar ett brännande önskemål: D a n i e l i d r o t t s p l a t s för fonden t i l l kvinnor!
t Ordf. i Sveriges Husmoderförening- ars Riksförbund, fru E I e o n o r L i l- liehöök skriver om R i k s f ö r b u n - det o c h h e m b i t r ä d e s f r å g a n med anledning av Ritas artikel i sam- ma fråga i nr.
19 av Tidevarvet.
-.
En rolig bok De u p p r o r i s k a kvinnorna av Jo van Ammers- Küller anmäles av E l i n Wägner.
Konsten i vår tid men heter en myc- uppskatad utställ- ket omtvistad ning i Wien den skildras av Elsa Björkman-Goldschmidt under rubriker U p p f o s t r a n t i l l tids- - medborgare.
vad h a r beslutats?
En rad vik- tiga frågor som avgjorts i riksdagen *, er Veckans berättelse, D u k h o b o r - a. de andliga kämparna, är hämtad ur Krotky R ssland Miroffs Det tsaristiska Den tycks oss vara en god Svea AV E l i n Du tronar på minnen från forn- stora dar, sjöng sångkören under publikens tystnad vid Stockholmo utställningens invigning.
Då ärat ditt namn flög över jorden.
fort- satte den.
men publiken stämde inte in.
Jag vet att du är och du blir vad du var publiken teg fortfarande.
Man brukar hänföra det till blyghet att svenskarna icke sjun- ga sina egna folksånger, och det kanske är så Men i invignings- ögonblicket som med flaggspel kungatal, kantat och fyrverkeri festligt underströk att ett nytt ske- de i vår historia går in och nya ideal knäsättas, började jag undra om det var med flit som det när- varande folket vägrade sjunga om tronar på minnen och du är och du blir vad du var.
Med flit helt enkelt, därför att det började tröttna på fornstora dar och helst -.
Fridthiof Nansen Han är död.
17 maj, hänryck- ningens dag om någon i Norges rike med sina barna, ungdoms- och medborgartåg blev i år den sista hyllning som landet gav sin frejdade ron.
Ty vida berömd var Fridthiof Nansen.
Ej endast som den djär- ve polarforskaren, den skicklige vetenskapsmannen och store pa- trioten.
Han var även värIds- medborgare och hans namn är oförglömligt sammanbundet med hemhjälpandet av krigsfångar från skilda länder samt lindran- det av den fruktansvärda hungers- nöden i Ryssland 1920-21.
För insamlande av hjälpmedel reste Nansen värIden runt och höll föredrag.
I Stockholm fyll.- des flera kvällar vill jag minnas Blasieholmskyrkan från golv till tak.
Sällan har jag hört ett mera gripande föredrag och en mera konstlös talare.
Själv djupt gri- pen av Samaras elände visade han bilderna av de utmärglade barnen och berättade allt som det var, Enkelt och korthugget.
Men nog skänkte var och en villig sin skärv efter det föredraget.
Inom Nationernas förbund fort- satte Nansen sin hjälparbete, gi- vande skydd och rättvisa åt för- tryckta och elända In i det sista kämpade han hårt för hjälp i t armeniska fol- ket.
Världens skilda stater skola länge sakna norrmannen Fridthiof Nansen A.
N. kanske ic- ke så utbredd bland dem rom a v en eller annan officiell anledning sutta tronen närmast.
Faktiskt fö- reföll kungligheten att vara m e ra med på noterna än sin över- klass.
Bara skada att denna kung- lighet då den så här resolut gjor- de den nya tidens strävan att ni- vellera och kollektivisera samhäl- let till sin, icke samtidigt kunnat funktionalisera sin egen etikett så pass att prins Oscar äntligen kun- de få gå och åka slup med famil- jen igen ehuru han tör trettio är sedan gifte sig med en adeledam.
Det var ju inte alls överklas- sens dag, då utställningen invig- des, det är i stort rett inte var- ken genom eller för den som den blivit tiII.
Men man måste tänka litet på den ändå, ty nu är dess ödestimma.
Nu gives den - måhända!
ett tillfälle att försvinna med värdighet och fri- villigt behag in i folkets djupa led i stallet för måhända!
hals överhuvud ner i gränden eller över gränsen.
Som det skett på andra håll.
Utställningens sto- - - - S L O ra idé, naturligt nifesterad, är r pa till med att lösa men beboelig man kan klara rik och där därför ter sin plats som all strävan.
Om b u a fryner på nä herrgårdsromant ska synpunkter f ker, så är det för den.
Om vad ram man tvista Tri att den som fa på den bärande också av den n silhuetten, den lättheten, genom hårdheten, den utan schattering Svea rike visa riges klin E PÅ MINNEN ri på svenska: ke Wägner sig mot Grimbergs i 16 band.
Är det förresten någon som lagt märke till att man här, djärvare till och med än norrmännen.
i all utan att vara stillhet döpt am gamla Sverige enningen mis- och för första gången på Iänge ersta mål för uttalar landets namn svenskt i överklassen stället för danskt.
och anligger, Nåväl, vad rom hade behövts, eller esteti- hade varit en liknande skildring gångna epo- av hemmets utvecklingshistoria mycket värre från den tid, då det var ett fäste mot vargen och vargaklimatet, vackert kan stigmannen och den usle skurken n är der så, på andra sidan landskapsgränsen.
och är med då det hade sitt eget försvarsde- n, den njuter partement och sin egen industri arkitektoniska Och h sin egen fängelsehåla för sprödheten, krigsfängar och uppstudsiga trä.
igheten och lar.
Man hade behövt en förkla- färgskalan ring på varför det nu måste ta ett jättesteg för att komma upp statistiskt Sve- jämsides med den övriga utveck- bristfälligt ma.
l e n att hjäl- på det klass- samhället, dar och nu- ut vec.
.
li lingen och en Man går ah vallar på en gata och plötsligt fäster man sina ögon vid en man då?
Jo, arbeta uppmaningen: man kliver elektriskt!
in för Vad att gör ta reda på hur der går till.
väg m o t det k l a s s l ö s a äntligen Arbeta elektriskt förklaring på Nåväl, där var egentligen ingenting för mig, varken en elektrisk skrivma- skin eller en elektrisk hjärna.
Men där fanns mycket annat av intresse Först ville föreståndaren på utställningen ovill- korligen skicka upp mig på övre våning- en för att begrunda hor det går till att vispa kaksmet elektriskt och slå ägg- vitor till hårt skum.
Men dels hade jag ju redan i fönstret sett knapphåls- vispmaskinen arbeta, dels vill man och åt mig där nere.
Han satte stålborren igång och spetsen åt sig in i den tjocka järnplåten som i vax.
Eller han satte en liknande maskin mot en planka mer de varit r i l k r i p ~, slipade, skruvade sågade, lödde, utan att förbruka av sin egen kraft än vad ram S I åt vid att hålla i maskinen.
Genom att dra en vev som i hin.
krafter inregistrerade den kraft den mänskliga handen kan utveckla, visade han att en karl med tungt uttröttande kraft till ett värde Det finns nämligen många floder ännu som vandra över kupiga terränger, som bilda fall men icke släppt t i l l all sin kraft Vi behöva icke längre räkna med.
.. tidigare stilar och tidigare pro- är lika opraktisk som den som förberedelse gjort en svensk blemlösning.
Nämligen att avbe- i ett brådskande ärende ger sig till historia på 16 sidor som står kymra och lätta livsförseln, sam- fots mellan Stockholm- och Malmö.
Man frågor då naturligtvis, eftersom levnaden, hälsovården, familje- och barnbildningen i ett modernt Samtidiga.
samhälle.
göra propagandautställningar och öva mo- händelser Den röda utställningsbroschy- ralisk påtryckning models stora bokstäver ren är visserligen förträfflig.
men a h utropstecken.
Man ser ingenstädes några skyltar: lar med ångbåt till Ame- Briands utkast till Paneuro- kunde behöva kompletteras.
rika!
Ro icke!
eller: gå icke till Malmö, pa offentliggöres Att så icke skett och att därför åk på statens järnvägar!
Paneuropeisk kongress i också alla möjliga underliga kom- Berlin.
mentarer frodas omkring utställ- Eliel Löfgren utses av Folk- ningen är i någon liten min må stöter på direkt motstånd just av dem förbundet att slita tvisten vid jag säga den logiska följden av som leverera arbetskraften nämligen ar- Klagomuren.
att den manliga ledningen av ut- betarna själva.
Därifrån kommer i Internationella Banken börjar ställningen - så långt traditions- varje fall en stor del av svårigheten sin verksamhet.
bunden trott sig kunna göra att revolutionera arbetet.
Antag att man h e n l a n d e t s utrymning fast- allting mol ensam utan hjälp av inte motsätta diskuterar sig .,I skälen få själva varför arbetets arbetarna tunga ställes till den 30 juni.
den del av människosläktet som avlyftad från sina egna muskler, lönar Passfriheten mellan Sverige i alla fall är den som skall ac- det sig för dem att sätta sig emot elek- och Danmark blir verklighet.
ceptera allt det här, eller förka- trifieringen a v arbetet?
Människans mus- konkurren- kelkraft står sig ju så slätt i Norge väntas nedskriva sin sta det, ta det ibruk och ge det i byggnadsfacket med elektriciteten?
kunna Ja arbetarna svarades ännu då, krigsbudget till 30 miljoner kr.
liv och mening, Det är alltid psy- sen av - n General Amundson talar i alla fall i radio om nödvändig- heten a v ett modernt svenskt flygvapen avpassat efter det moderna (gift?)
- krigets karak- tär.
T T S (de t f i n b I a d i ga kologiskt klokt, när man viii göra tack vare en otadlig organisation hålla något för någon, att ta upp emot de moderna arbetsmaskinerna.
De dem i meddelaktighet, det må kunna föreskriva sådan villkor, att det icke lönar sig att kosta på maskinerna.
vara husmödrar, hembiträden, glasblåsare, betonggjutare eller skinerna.
Detta var fackmannens uppgift, som grundgrävare.
(Forts. å sid 5.)
T H É i h é et) I D E T R O P I S K A HÖGLÄNDERNA OCH S A M M A N S A T T A V D E YNGSTA OCH SPÄDASTE SKOT- T E N A THEBUSKEN.
ÄR P R O D U C E R A T stämmer med vad man läst i tidning arna.
Jag kan inte yttra mig om det riktiga eller oriktiga häri, men tänkte bara, av o m det är så, att byggnads- arbetarna organiserat sig far en kamp I bevisar det bara att de på något sätt stå utanför samhället ah i mot- satsställning.
Dar visar icke självtill- räcklighet utan den största osäkerhet att tro att endast ens omoderna handkraft har något värde i världen och att man måste hålla emot utvecklingen för att ic- ke bli överflödig.
Hur kommer det sig att i Ryssland konsum g rö n a b i I ar m e d goda bullar arbetarna icke älska dem?
frukta maskinerna utan - De .i nez.
V e m tror på tullar?
ingen fråga, som kommer på riksdagen bord.
undgår att bli en partipolitisk fråga.
Som sådan blir den behandlad och avgjord.
Det passar alla frågor ganska illa, att sakliga skäl ej berättiga till inflytande.
Och för den nu så aktuella jordbruksfrågan, är det i högsta grad olycksbringande att ha blivit den politiska trumf, som skall g e eller ta makten.
Det hö- g a jordvärdet och den skuldsatta jorden är icke hjälpt med att bli en politisk språngbräda f ö r det ena eller andra partiet eller re- geringen, det betyder inte heller något vilken partiman som sår och skördar och äger jorden.
Det viktiga är, M de synpunkter få bli gällande, som kunna avhjäl- pa missförhållandena, inte b a n uppskjuta kraschen tillfälligt.
Men sådant sker icke.
Regeringen har gått in för Ni- lar.
Vem tror pa tullar?
Alla ve- ta, an endast ett fåtal av de större jordbruken kunde få vinst därav.
Men hur stor blir den för detta fåtal?
Om vi tänka oss en gård med c:a 1,000 eller 1,200 tid un- der eget bruk och en årlig försälj- ning av c:a 100,000 eller 125.000 k g spannmål.
Ett par kronors högre pris per 100 kg.
blir pi- vetvis en inkomst-med t. ex. en tullförhöjning av ö kr.
är det ej troligt an mer än högst hälften kommer producenterna till del.
andra hälften, om ej mer, går till mellanhänderna.
Men det stannar e j vid denna merinkomst.
Med högre brödpris stiger priset på alla andra förnödenheter.
Allt, som skall inköpas för gårdens drift, inventariers underhåll och ' nyanskaffning.
gödningsämnen, kraftfodermedel m. m. sådant kommer samtidigt att stiga.
De kontanta arbetslönerna måste li- kaledes höjas med samma pro- cent u t a n att någon verklig höj- ning ägt rum.
Det är svårt att veta.
vilka omkostnader en gård av nämnda storlek kan ha.
Det beror p i, var gården ligger och.
hur den skötes m. m.
Men med all sannolikhet kunna de ärliga utgifterna i ett för allt knappast nämnvärt understiga 125 à 150,000 kr.
Med en förhöjning av spannmålspriserna med c:a 3 kr.
per 100 kg.
och 100,000 à 120,000 kg.
blir detta en mervinst av 3,000 à 3,600 kr.
pr år.
Skulle d i utgifterna stiga i motsvarande grad bleve detta avsevärt mera.
Det är icke tänkbart att höja brödpriserna, utan att kostnader- na i övrigt även stiga.
Så långt tullarna!
Det är dem Lindmanska regeringen ska stå och falla för.
Men tullar vet man åtminstone, vad det är.
Sedan kommer inmalningstvånget, som skall segra genom att e j vara g e nomskådat.
En tvivelaktig start för en blivande regering.
Vi återkomma härtill.
- Vi äro så hygieniska, vi ropa rörelse frisk luft, och vi bo i ultramodärna av funktio- lism präglade hus vi ha dusch och badrum och från sko- lor till veckotidningar, predikas hygien och motion.
Det är ju bra, men vart skola de taga vapen.
som i praktiken vilja omsätta allt detta.
Finns det någon plats i hela vår bensinmättade halvmil- jonstad, dar ett stackars motions- hungrande och luftdyrkande fe- minin kan få sitt lystmäte?
Kom nu icke med Östemalms idrotts- plats som svar, den räcker icke för de manliga invånarna, och det är oss till evig skam att i fy- sisk fostrans föregångsland ha en idrottsplats inom huvudstaden, dar alla skola trängas för att få litet välbehövlig rörelse, och att denna enda plats är så otidsenlig och med så bristfälliga hygieniska an- ordningar.
att den konkurrerar med vår högskola inom området.
på sol, ljus, överallt Pretentioner på folk och arbets- takt stiga med utvecklingen.
En människa uträttar vad kanske tre gjorde förut.
De moderna ma- skinerna och intensiteten i vårt l i v göra.
att ii måste ha en mot- vikt, en avspänning, och den få vi i form av motion.
Vid alla kroppsövningar f å r man en kän- sla av frihet man glömmer allt annat och koncentrerar sig på öv- ningarna Allt- detta veta vi, men kunna.
ända icke realisera det vi ha icke någon plats att vara på Varför icke giva denna omdis- kuterade Daneliusfond till en kvin- nornas egen idrottsplats.
Ett så- dant ändamål uppfyller donators fordringar » brukas till ändamål, som avser huvudstadens förskön- nande, förbätt ande av dess hy- gien.
.. » och dessutom fyller det ett verkligt behov.
De flesta do- nationer gå till sjuk- och dylika varför icke för gångs skull låta en donation till det, som i viss mån kan fö- rebygga sjukdom och göra vårt unga släkte starkt och motstånds- kraftigt.
Den genom hr.
Oscar Olssons riks- mält sig - antalet tomter var IT.
Hur dagsmotion och petitionen till riksdagens skall nu staden rättsvisligen fördela till ledamöter aktualiserade frågan Om re fällena att få köpa?
Genom att sälja ligionsundervisningen i skolorna har va- till lägre pris än den kolossala efterfrå- rit upptagen till diskussion på ett möte gan betingar - som nu var fallet - Stockholm anordnat av A r b e t s f ö r - uppnår man intet annat, än att staden b u n d e t för t a n k e f r i h e t o c h nu- skänker bort av sina ägodelar till full- t i d spro b l e m.
» A ton ».
Fröken An- komligt ovärdiga enskilda, utan att där- na L i n d h a g e n var ordförande och med vinna någon sänkning i hyrorna inledningsanförandena höllos av d r t i l l de övriga medborgarnas bästa.
Om Poul Bjerre och ingenjör Knös.
tomterna i stället såldes på auktion skulle Fur övrigt voro föräldrar, lärare läkare visserligen den högsta möjliga inkomst m. fl.
kårer representerade av flera kän- tillförsäkars staden men 1 andra sidan da namn, doktor Gulli Petrini lektor skulle den genom detta förfarande göra Oscar Olsson, redaktör Lundquist.
advokat sig skyldig till ett tomtjobberi, som inte Andén, fröken Haglund m fl.
vore någon lämplig pricip för da all- Tvångsundervisningens avskaffande, in- männa att stödja förande av konfessionslös religionsun- I valet mellan dessa föga tilltalande dervisning och utsträckt valfrihet, utvägar uppnåddes intet tillfredsställan- slopandet av morgonböner och liknande de resultat andaktsstunder voro d e ändringar för valda spekula vilka huvudparten av de närvarande iv- Den verkli rigt och med anförande av avskräckan- låtande mot de personliga erfarenheter talade.
Å andra sidan funnos också talesmän för den uppfattningen, att både själva reli- gionsundervisningen och morgonbönerna ha en så stor betydelse, att man må sig auktionsförfarande eller att tomtvär- ste gå försiktigt fram med kraven på destegringen stoppats i enskilda fick,,, deras avskaffande.
Låt barnen sitta och Visserligen pågår en utredning om tomt- sova under morgonbönerna eller läsa på rättens möjligheter men man hade i sina läxor, det skadar dem inte SI myc alla fall redan nu bort göra ett försök ket, men de, för vilka morgonböner- att bjuda ut tomterna på sådana villkor na verkligen betyda något skulle göra Hrr.
Samuelsson, Ström och en oersättlig förlust om de bleve bort- Lindhagen instämde i nödvändig - .. gå dana som det innebär för de moderna prote- stantiska människorna att komma till rätta med den dubbeltillvaro, som Ni- halvsidiga förlamningen,, - form, alkoholkonsumtionen stegrats en sådan grad att schnaps-faran i Schweiz våra dagar varit fullt jämförbar med gin-flo- den i 1800-talets England eller brio- vinstförtäringen under dess värsta tid i = ".
i stadens ägo bereder sina efter stän- digt billigare och lättare att betala En ligt en av professor Max Weber nyligen offentliggjord undersökning Om alkohol a h folkhushållning ge schweizarna årli- gen ut 560 miljoner francs för öl, vin brännvin och most Utgifterna för sprit drycker motsvarar 7.7 à 8.2 procent av folkets sammanlagda arbetsförtjänst; el- ler 15.5 till 18,5 procent av dess manlagda utgifter lor livsmedel Till jämförelse må nämnas att sven- ska folkets utgifter för rusdrycker (malt- drycker ej medräknade) år 1928 utgjorde över 175 miljoner kronor.
- ut Vid det tillfälle, som det här var fråga om, nämligen försäljning av ett antal tomter i e t t par kvarter på Kungs- holmen, Göken och Körsbärsträdet, ha- de inte mindre än 86 spekulanter an-, Sverige.
Medan vinpriserna stigit kriget har priset på brännvin blivit tigt tydligt i dagen vilka stötestenar det nuvarande systemet med försäljning av tomter övare.
kraft från a h med 1934 Den undantagslöst tillåtna skattefria sprittillverkningen - endast på potatis brännvin utgår sedan 1885 en skatt har varit en god inkomskälla, särskilt för den fruktodlande lantbefolkningen.
Men den har också haft till följd att dast en gräsplan för e n par hand- Men av allt att döma kommer denna bollslag, en löparbana på omkring diskussion inte att sluta så snart.
100 m. och ett par hoppgropar.
Den får gärna ingå som en fur- I den stora debatt om stadens tomt skönande detalj i stadsbilden, med glädje se vi träd och blom- politik, o m ägde rum i Stockholms stadsfullmäktige i måndags, kom det rik- mor i frisk luft och sol!
Ragnvi Torslow-Lundgren början år, dervisningens detaljer eller något allmänt uttalande.
ska soc Men samtidigt bar man till medel knutit stora förhopp- et alldeles annat område.
U r att bekosta den schweizi- en, som sin första av Vi leva som vuxna i m helt annan värld än den barnet genom religionsundervisningen föres in i, och försöken att jämka ihop de båda värl- darna kunna för många medföra all- varsamma konflikter och psykiska stör- förnuftet Hur många få nu icke avhålla sig ifrån motion.
man kan icke ningar Barnen kräva ofta logiska för- begära, att andra än skickliga och klaringar, som det är omöjligt att ge välskapade idrottstöser skola våga med det rådande systemet av dubbel- sig upp vimlet av kritiska her- rar idrottsmän på » Östermalms ».
m e l l e r t i d var mötets egentliga upp- Risken att bliva begapad och be- E gift att så många åsikter som möjligt gabbad är för stor.
Nej, giv hus- mödrarna och alla innesittande skulle få komma till tals och synligt resultat kunde därför självförsörjande och all ungdom varken i form av bestämda en egen idrottsplats.
där de ostör- önskemål ifråga om den reformerade un- da kunna få röra sig i frisk luft!
Vi begära icke ett Stadion.
en- spritvaror som framställas av frukt.
Bestämmelserna åsyfta naturligtvis först och främst en minskning den väldiga rtsche kallade d e n h a l v s i d i g a f ö r - ständigt växande alkoholkonsumtionen lamningen av och d e n som Schweiz är ett mycket allvarliga,.
VID V a d har beslutats?
?
KONFLIKTEN BE CKER- HANSEN Hr R y d é n s m o t i o n om avskaffande a v katekes- I ä s n i n g e n i f o l k s k o l a n har avslagits av första kammaren, rom beslutat att vänta och se, hur eck- lesiastikministerns mycket kritise- rade kungörelse av 1929 verkar, innan man tar sig för att indra vad som en gäng blivit bestämt.
Ecklesiastikministern förklarade i debatten.
att den avspänning i katekesstriden, som motionens an- hängare påstodo skulle ha in- trätt innan kungörelsen trädde i kraft, i själva verket inte alls ha- de varit märkbar, och han ansåg inte att striden behövde bli stör- re nu, med de smidiga föreskrif- ter som kungörelsen innehöll.
H r Rydén fruktade emellertid.
att folkskolan till följd a v de okla- ra bestämmelserna i kungörelsen skulle komma att sönderslitas av strider mellan katekesens an- hängare och dess motståndare och stödde sitt antagande på de be- tänkliga tecken på osämja, som redan på olika håll visat sig.
En- da räddningen ur denna fara för tolkskolan vore enligt hr.
Rydén antingen upphävandet ar 1929 års kungörelse eller också att den gavs en sådan tolkning att de dog- matiska partierna i katekesen be- stämt vore uteslutna.
Som var fröken att vänta Hessel- avslogs i kamrarna g r e n s och f r ö k e n W e l l i n s motioner om u p p f l y t t n i n g i högre Iönegrad av vissa kvinnliga postexpeditö- rer, som vid behörighetslagens ikraftträdande kommit att place- ras i för låg Iöneklass.
De kvinn- liga posttjänstemännen ha som synes ingalunda lätt att få sina krav erkända.
Deras talan för- des emellertid på ett utmärkt sätt utom av fröken Hesselgren av hr.
Holmgren i Karls- k r o n a, som erkände att deras klagomål i flera avseenden voro berättigade och vädjade till re- geringen att undersöka frågan in- - - te bara ur juridisk och organisato- risk utan också ur rättssynpunkt och att till nästa års riksdag fram- lägga ett förslag, som tryggade de kvinnliga posttjänstemännens mo- raliska och ekonomiska rätt.
Som ärendet ligger under ut- redning får man tillsvidare av- vakta dennas resultat.
I debatten framhöll hr.
Väst- berg hur den alltmer genomförda rationaliseringen har aktualiserat frågan.
Den ökade arbetstak- ten och d e ökade olycksfallen ut- öva en press på arbetarna som kräver en motvikt i form tryg- gad och tillräcklig ledighet.
Socialministern var av den upp- fattningen att semesterfrågan åt- minstone tillsvidare bör dryftas i samband med avtalsförhandling- arna, och att den istället för att bli till en tvistefråga skulle kunna lösas i gott samförstånd mellan parterna.
Detta så mycket mera, som en sammanhängande ledighet för arbetarna utan tvivel skulle in- verka gynnsamt på arbetspresta- tionerna och kanske därför inre behöva medföra några i dagar räknade förluster för produktio- av nen.
Denna uppfattning delades av flera.
Det kan nämnas att av de arbetare.
som beröras av kol- lektivavtal 73 proc.
numera at- njuta semester, dock är den f ö r 65 proc.
min d re ä n e n v e c k a.
A v övriga motioner.
som Tide- varvet i början av säsongen om- nämnde.
ha kamrarna beslutat av- slå de kommunistiska angående militärmanskaps r i t t till o r g a n i s a t i o n, rätt att slippa hälsa på överordnad.
att slippa delta i kyrkoparader, med flera önskemål.
I gengäld har inte hel- ler den motsatta sidans yrkande.
h r.
E d b e r g s motion am åtgär- der till stävjande av den s a m - propagan- hällsfarliga d a n vunnit riksdagens bifall.
Hr.
L i n d h a g e n s motion om f ö r b u d mot tobaksrök- ning i ämbetsverk, om egen representation för l a p p b e f o l k n i n g e n samt om en a l l m ä n r e v i s i o n a v f o l k - f ö r b u n d s p a k t e n ha avslagits likaväl som hr.
S P å n g b e r g s om o b l i g a t o r i s k s t a t l i g m o d e r s k a p s h j ä l p samt om b o r t t a g a n d e a v s t r a f f för fosterfördrivning.
Hr.
W agnsso ns förslag om r u n d - r a d i o n s överförande i sta- tens hän d e r mötte också av- slag.
Inte heller h r.
H ages mo.
tion om h y r e s l a g s t i f t n i n g bifölls.
En sådan skulle bara kom.
m a bostadsbyggandet att avstan- En annan fråga om mänskli- na och följaktligen mera ska- g a rättigheter.
som riksdagen av- da än gagna utvecklingen - gjort är den om l a g s t a d g a d a r b e t a r s e m e s t e r.
Hr.
V e r - ' medel mot de onekligen ner K a r l s s o n s m. fl.
motion ligt höga hyrorna föres logos i- som krävde lagstiftning om se- stället en rad alika åtgärder, från mester på minst femton dygn för stadsbefolkningens medverkan till landsbygdens uppblomstring - industriarbetare avslogs.
Frågan är dock inte med det- h r.
H a m i lt o n s förslag till att ta helt avfärdad då den kommer motarbeta städernas överbefolk- till reglering- av byggnads- att tagas upp i samband med ning den revision av arbetarskyddslag- arbetarlönerna och optionsrätt för Slutligen berördes också det te stiftningen, i socialstyrelsen som är och under så arbe- små- hyresgästerna.
Utanför Beckers och M.
Han.
butikerna i Stockholm stängt si- sens färgbutiker ha under de si- na dörrar.
sta veckorna posterat blockadvak- Detta om stridens yttre förlopp, ter, bland vilka förekommit en nu till de stridande parternas ar- och annan student, dymedelst en.
ligt förbipasserandes anmärkning- gumenteringar.
Firmorna i frå- ar skändande den vita mössan.
ga har redan kollektivavtal med Då undertecknad råkat vara med sina fabriksarbetare.
lagerarbeta- re och utkörare, först när det gäl- bland dessa skändare, har jag a v ler butiksbiträdena, vägrar de i denna tidnings redaktion blivit vändningen.
Och detta beror in- uppmanad skriva om konflikteni te på att det av handelsarbetare- innebörd.
förbundet framlagda förslaget an- Den hos Becker och Hansen anställda butikspersonalen har ge- sågs oresonligt.
men arbetsgivar- fackliga organisation, na gör gällande, att den person- nom sin liga kvalifikation.
som tarvas a v Svenska Handelsarbetareförbun- de handelsanställda i motsats till det, begärt att få sina löner och fabriksarbetarna, skulle råka i reglerade genom kol- fara att utplånas av kollektivav- talssystemet.
Emellertid är kol- lektivavtal för handelsanställda in- te någon så värst riskabel nyhet, då sådana redan förekommer vid ett antal firmor (färghandelsfir- man Eug.
Wingård, Centralvaru- huset i Stockholm.
Sveriges Ba- geriidkareförening, Kooperativa Förbundet, Konsumtionsförening- en Stockholm) utan att några större olägenheter därav kunnat förmärkas.
Vidare säger man från arbetsgivarhåll, att kollektivavta- let skulle vara en black om fo- ten på den dugliga människan bakom disken, som vill arbeta sig fram eller bli sin egen.
Men storindustrin och rationaliseringen, som tagit död på den patriarkali- ska idyllen.
har i så pass hög grad minskat dessa karriärmöj- ligheter, att butikspersonalen inte ansett dem uppväga den trygg- hetskänsla, kollektivavtalet inne- bär.
Dessutom kunde dugligheten premieras hur mycket som helst även med kollektivavtal.
enär det- ta ju endast stipulerar minimilön.
Men Arbetsgivarföreningen tillå- ter inte att denna ' betraktar an- norlunda än som maximiiön.
arbetsvillkor Striden vid Becker och Hansen gäller alltså inte högre eller lägre löner utan princip.
På arbe- tarnas sida anser man förenings- rätten ha blivit krankt.
Arbets- givarlägret svarar, att det endast en är fråga om kollektivavtalsrät- ten.
Men bortsett från försöken att lektivavtal med bolagen.
Hittills har dessa butiksanställda liksom kontoristerna varit engagerade i företagen genom individuella överenskommelser.
Arbetsgivarna å sin sida anser denna praxis va- ra så ändamålsenlig, att de inte blott vägrat gå med på kollektiv- avtal utan dessutom höjt veder- kränkes onekligen föreningsrät- ten därigenom att man vägrar låta föreningens medlemmar under.
handla kollektivt genom förening- en.
Det är ju meningslöst att till- låta en förening existera och sam- tidigt förbjuda d a att aktivt göra sig gillande.
Man tillämpar sålunda här gentemot handelsan- börandes löner, delvis ända till 30 kronor i månaden, med ' av- sikt att locka dem ur fackföre- ningen.
Även andra metoder av mindre harmlös karaktär har an- vänts i samma syfte.
Personalen vidhöll emellertid sitt krav, så att ring.
Här träffas nog den avgöran- när underhandlingar förvägrades, ställda samma fackföreningsfient- liga politik, som man gjorde i arbetarrörelsens barndom gente- mot fabriksarbetarna.
Antagligen kommer vi här fram till den verk- liga innebörden i Arbetsgivarför- eningens påtryckning på Becker och Hansen, att de skall mota ~ ningom kommer att föreläggas riksdagen till behandling.
Utskot- tets förslag om att riksdagen skul- le begära detta revisionsarbetes påskyndande.
blev också riksda- gens beslut.
Denna sammankoppling vore enligt motionärerna att göra hela frågan till en skyddsfråga, ett so- cialt humanitärt kvacksalveri, i- stället för frågan om en mate- riell rättighet, som arbetarna må- ste få tillgodosedd och som vore värd sin egen lagstiftning.
genom personlig påverkan dra- ga de anställda ur fackföreningen, jälp- outhärd- grundläggande om Hage påpeka- tomtpolitiken.
Hr.
problemet de hur fastighetsvärdet i Stock- holm på 70 år stigit från 125 till 3,900 miljoner kronor och att 2,000 miljoner av dessa kunna an- d e punkten i denna viktiga frå- gick den i strejk och blockerade ga.
(Jämför vår artikel i nr.
19, bolagens affärer.
Lagerpersona- len, som endast fjorton dagar ti- J o r d o c h guld.)
digare fått nya avtal med väsent- liga rmåner, gick omedelbart Riksdagen har beslutat att med ut i sympatistrejk.
Vid färgfabri- 3 milj. kr.
bistå Svenska Lant- kerna på Lövholmen följde chauf- männens riksförbund - dock med förerna exemplet, och då dessa villkor att ledningen förbättras.
ersattes av strejkbrytare, förlora- d e fabriksarbetarna tålamodet och lade i sin tur ned arbetet.
Sex F ö r s l a g e t t i l l v a n a r t s.
fackförbund ha sedan lämnat de i l i k h e t vad strejkande sitt bistånd genom att lag butikspersonalens kollektivavtal.
M a n fruktar frän arbetsgivarnas sida för att den fackliga organi- seringen skall sträcka sig för h o 5 upp i samhället.
Konflikten illu- strerar den nu pågående politi- ska dragkampen om det sociala mellanskikt.
manschettproleta- riatet », som ekonomiskt befinner sig på glid mot arbetarklassen men som ännu övervägande be- härskar av borgerliga tänkesätt.
Hur dessa grupper slutligen kom- däri- mer att ta ståndpunkt i striden da kamrarna med hänsyn till bojkotta firmornas varor, den korta tid som återstår för bland målarna, transportarbetar- mellan socialism och kapitalism, är riksdagsarbetet och som skulle na, eldarna, bleck.
och plåtslagar- inte oväsentligt för klasskampens göra en ingående prövning av för- na och bryggeriarbetarna.
Stri- utgång.
N i l s Beyer.
slaget omöjlig.
dens läge i nuvarande stund (lör- li fö å fö har, - med ut- dag) karaktäriseras av att tre av
Uppfostran till tidsmedborgare Kvinnornas Det händer mig verkligen i- ' liksom för andra pioniärer är bland att ungdomar som ha in.
självstädigheten- i motsats till trese för den historiska bakgrun- den tidigare ofriheten.
kunskapen den till den tillvaro och den kamp och den samhälleliga insatsen nå- i nuet som är deras fråga Tidevar- got så stort.
att de aldrig hinna vet vad de skola läsa för att ori- tänka över om det de offra här- entera sig i kvinnorörelsen.
För- for är något värt.
D e ha därför modligen får man inte läsa mer en tveklös hänförelse som smittar o m den i skolan i n man fick de djärvaste bland de unga.
Kvin- min tid.
Jag brukar hänvisa noemancipationen har nu.
1872, tiii professor Vaertings böc- blivit en pestsmitta som flyger i ker framför allt Minner im luften och mot vilken de kraftiga- Frauenstaat und Frauen im Män- sie skyddsåtgärder äro verknings- nerstaat, till Olive Schreiner Wo- lösa På dem som fått smittan man and Labour, Rosa Mayre- hjälper varken faderliga förban- der: Kvinnlighet manlighet och nelser social vanära e l l e r mänsklighet o c h räcker inte det manliga jämnårigas löje drar jag till med John Stuart Mill och förakt.
och Havelock Ellis.
Charlotte Per- Denna generation har fortfaran- kins Gillman.
Men något skönlit- de nog för in del av att fullföl- terärt verk.
ägnat att ge dem en ja den utstakade vägen fram till Ievande föreställning o m de män- målet: universitetsgraden yrkesut- niskor som stått bakom de förän- bildningen eller konstnärsskapet dringar och den kamp som varit och a r att försvara sin plats jäm- och genom vilka kampen ut- sides med männen.
Men den hin- kämpats har åtminstone icke jag ner leva länge nog fur att se haft till hand-.
Jag har icke känt att deras arvtagare i rörelsen, till någon historisk roman om dessa som i åren strax efter kvinnorörelsen förr än jag i dessa världskriget uppnått medelåldern.
dagar läste » De u p p r o r i s k a redan börja fråga: vad tjänade k v i n n o rn a » ar den holländska det till i och jämföra vinster och författarinnan J o v a n A m m e Ammers forluster.
I romanen hinner den K u l I e r.
I detta sammanhang berömda kvinnliga läkaren som räknar man nämlingen icke de skrev in i sig under fanorna 1872 skönlitterära tendensböckerna även leva så länge att hon f å r varken Nora eller Giftas, varken se en glimt av den allra yngsta Hertha.
Lejonets unge eller kvinnogenerationen.
Den fram- jag ber om ursäkt för den fräcka ställes något orättvist - näs- sammanställningen Pennskaf- tan l e d åt att hela världen står tet.
öppen framför den.
ja led i t att På listan åt de vetgiriga ha kravet på sig att vara själv- domarna kan man alltså hädan- försörjande och yrkesutövare.
osä- efter De upproriska k e r på om det är riktigt att gå norna.
Man kan rekommendera den med samma fras som en i. d. krigsdeltagare använde då han moderskap.
utan ärelystnad och skänkte Remarques bok till sin utan hållning och vilja.
hustru: » jag har Ingenting kun- Det är givet att ju närmare för.
nar förklara för dig.
men Sa här fattarinnan kommer vår egen tid, var det ».
ju svårare blir det för henne att Detta är också en krigsbok.
välja ut figurer som vi erkänna Detta är historien om en revolu- som typiska.
Vår tid har ju ock- tion.
så minsann den kvinna som ic- Kvinnorevolten slår upp ur ett ke har tillfälle att fundera och förnedringstillstånd som just i välja, som drives av ekonomiskt rian på 1800-talet nått sin yt-, tvång att ta vad betalt arbete som tersta möjliga gräns, ur samma bjuds och som inte är i tillfälle förtvivlans mod och med samma att artigt gå ur vägen för män- risk som andra revolutioner, Ut-, nen Allmängiltig är i varje fall omordentligt skickligt har förfat- iakttagelsen att en viss tvekan tarinnan i historien om enskilda och reaktion inträtt efter de stora kvinnors revolt flätat in de so- författningssegrarna i samband ciala sammanhangen.
Symaskinen med kriget en viss svårighet att och John Stuart Mill som båda uppbringa entusiasm för att hål- vilja göra kvinnorna fria.
den ena la och befästa positionen mot d e från efterstyngen och den andre angrepp som göras på den.
De mest klarsynta veta myc- från mindervärdeskänslan, kommo bida ramtidigt till Holland.
ket väl att kvinnorna alldeles ic- ke äro färdiga med ens sin för.
Förtjusande är den första lilla upprorsmakerskan av 1840 skil- beredande uppgift att orientera drad, hon som icke böjer sig sig i samhället och inta sin jäm- varken för den allmänt härskan- bördiga plats där.
D e veta att de suggestionen att hon tillhör ett trots det gängse slagordet att kvin- odugligt och svagt kön eller för norna nått likställighet är detta det husfaderliga tyranniet, Med icke fallet Den formella likstäl- stor Spänning följer man hennes ligheten löste icke deras problem.
upprorsförsök och hennes flykt, Boken är inte bara en bok om när motståndet visar sig oövervin- kvinnor utan också en bok om neligt.
Och man är mycket glad män.
Den säger ifrån att mannen när hon 30 är senare återkommer redan från första stund satte ett II Leiden för att locka den kvin- lidelsefullt motstånd mot kvinnor.
nogeneration som då är ung till nas försök att frigöra och utveck- dem - Bet har sagts att bara fyra my.
sterier kunna rycka människan ur hennes egen intressefär och få henne att begå handlingar som stä i strid med hennes naturliga in- tressen: Kärrlekens mysterium.
Re- ligionens myrsterium, Konstens och Vetenskapens mysterium.
Av dessa fyra har Konsten det i våra dagar svårast särskilt den bildande konsten, tycks ha tappat kontakten med människor- na och hemmen av idag.
- Vi som enmancipatonen maktkamp göra det ännu.
Sveriges postex.
peditörer som frånkänt kvinnor- — kretonger, blommor.
brokiga kud- dar.
Den nyaste riktningen vill inte ha några tavlor alls och det finns röster som försäkra att må- larkonsten om 50 a 100 år u p p hört att finnas till - på samma sätt som man under upplysning tidevarvet avsatte Vår Herre.
I denna betryckta tid har » SäII- skapet för den moderna konstens befrämjandes i Wien gjort ett djärvt försök att återstäila k o n - takten mellan Konsten och män- niskan av idag.
Det är konsthi- Om den Underkastas majoritetens vilja Men det är livväckande och livgivande Om den Stora massan kan föras därhän att vänta något livsviktigt och betydelsefullt konsten.
- — Ernst Neuschul: II tendens bok motarbetade kvinnornas e n s a m lektioner för betalning.
Rösträtt och arbetsrätt som mannen i yran efter kriget gåvo med ena han- — - = " storikern Doktor Hans Tietze Den första salen är ägnad tiden Och hans fru som genom en ny larm av utställning vilja visa hur före kriget » avantgardet från nära den moderna konsten står 1910 » Den har en underlig kao- stämning Och skildrar bättre oss och hur viktig den är för den an någon historia upprorsandan mot en övermättad kultur.
varje alla ens tids livsformer angå en, konstnär tycks, obekymrad om tradition och sammanhang.
gå » Denna utställning vill inte be- sin egen väg.
Det ä r Spänning visa att våra dagars konst är bätt- och oro i lugten och man får en re än konsten av igår eller i förrgår utan att den står oss närmare och därför är viktigare sa trådar binda konstnärerna till- för oss » har skrivits Över ingång- sammans och förråda ett djupare en Och fru Tietze står varje för- yttre och inre sammanhang.
Mel- middag till tjänst för att På begä- lan Matisse (fransman och Mac- plats och begränsning.
och göra ke (tysk) mellan juden~zionisten minnen så mycket sorg.
Chagall och österrikaren Kokosch-, om det är översättaren som ka dyker tydlig släktskap fram Skrivit reklamen på baksidan till och man lär och förstår att den den svenska översättningen, så dåtida revolutionen i konsten var En måste man kompIimentera ho- en euroepisk angelägenhet.
sal därbredvid visar hur spännin- gen i våra dar minskats och en ö stavelsen v e r s ä t av t n vad i n g det är fråga om- viss harmoni återställts men Där står nämligen i reklamen att hur å andra sidan nya problem dykt upp änskliga ej kommer Eftersom konstnären lever i för kvinnoemancipa- tionen » Och så er det just bo- det mänskliga samhället.
ar han kens förtjänst att den fått fram beroende av dess struktur.
Förr i det djupt mänskliga i denna kvin- världen tjänade konsten kyrkan noemancipation.
Om inte detta är och furstarna.
På 1800-talet blev ' mänskligt.
vad ar då mänskligt?
den borgerlig.
Det är helt natur- Det ar mitt att begära något ligt att den i vår tid ger uttryck ytterligare utöver det som boken åt arbetet i fabriker - åt arbe- ger.
Men man kan säga utan tarna Förr i världen behandla.
klander att den stora visionen av des det temat sett från lagom lattas.
Detta är en långt perspektiv - » genre » - aktigt historisk roman av en som själv människan hur som tisk fatta att rande otrevnaden, den onödiga friktionen och kraftförbrukning.
en.
Följden är också att män- nen fått behålla kvar en hel mas- så kvinnor på sin sida.
som tycka ungefär som de bedrövade mam- morna till 1872 års pioniärer: att det är oklokt och gudlöst a v kvin- norna an inte nöja sig med sin derordnad roll Sådant formska- pande kan helt och hållet avstå från skönhets stravan^ men genom att söka den fullkomliga överens- stämmelsen mellan föremålet dess uppgift blir det vackert Det kan också gå så Iångt an försöka ge uttryck åt ett föremåls innersta Idé.
T. ex. En automobil skall inte bara vara snabb utan skall också genom sin form ut- trycka snabbhet.
E n brygga skall ge en föreställning av ett språng som förbinder den ena stranden med den andra.
De tjänande ting- en n i fulländad skönhet bara ge.
nom högsta ändamålsenlighet.
stark Samtidigt grafik avläsas 1830 där röda.
- författningarna än kvinnorörelsen, ännu vissa fall och Iänder, Det har icke gått upp för dem både agitator även de skulle kunna tjäna på värdesättare, kvinnligt medsrbetankap samhällets nyskapning och vid Boken kallas för en kvinnobok, skapning.
Följden är den nuva- alldeles som Marie Stopes » Mar- den ha de mycket skickligt tagit - — — - befattningar skymundan direkta arvtagare till dem som hetsigt ofta parti i det ämne som han har trängt djupt in i; uppfattar det olika alltefter sin gemyt.
Han målar rå t tröslöshet flammar i temperamentsfull protest mot orättvisor eller uppenbarar förbor- gad.
storslagen rytm i den till.
varo som Iedes av maskinerna.
Han tar sig ofta an de förtryckta — möjligheten lust söka vi hellre att mätta med bryta självförsörjande.
sig en egen För b a n a har många brister.
Doktor Ti- Tietze har skridit till verket med » eId och blod H a n s brinnande åstundan att befordra konsten skyggar inte tillbaka för att offra konstnären som individ.
Om kon- sten i vår tid skall kunna leva måste den stiga ned från stånd- punkten konsten för konstens skull skall rätta sig efter allmänhetens Kollwitz.
Grosz D i x - Man lägger märke till att alla de konst- närer som utställts i salen med namnet » Den sociala tanken.
äro mer eller mindre vänsterbeto- nade försåvitt man kan tala om en partipolitisk riktning och man undrar om det beror på att konstnären i allmänhet är ra- dikal - eller särskilt den mo- derna konsten.
som ju ofta be- traktas som » bolsjevistisk » eller o m urvalet är ensidigt?
Doktor Tietze försäkrar oss att det sist- nämnda inte ä r fallet.
Den konst- när för vilken det sociala proble- met Inte existerar.
sysselsätter sig inte med det och kan således inte vara representerad.
Med om konstnären fått upp ögonen för detta problem som behärskar vår tid så ligger det för det mesta i hane natur att anamma det hjärtevägen.
Och p i detta sätt får det en ny och brinnande ak- tualitet.
Vi komma sedan till en sal g g s n f t on som jag skulle vilja beteckna med föreskrivna lagar visst inte ett ord sam vi i Sverige gjort konstnären skall skapa som ho.
som uttryck för den nya saklig- nom lyster som han kan och heten.
» die neue Sachliehkeit » - måste men konstverket skall, nämligen funktionalism.
Denna som uttryck fö sin rid, inrymmas avdelning vill visa att det finns inom bestämda former och genom en formskönhet också hos råda- utställningens sammansättning gö- na föremål som inte ha framställts ras förståeligt för den Stora all- med skönheten som mål eller mänheten.
Det är konstens död där det estetiska spelar en un- vaggar i våra rum och vår färg ung- att bli — inte tavlor allmänna han så konstnären satiriserar - - ran ge ytterligare förklaring eller romantiskt.
Nu för tiden utställningen åsyftar då man skildras det enkelt och sakligt utan ju är medveten om att detta första heroisk onaturlighet eller falskt försök till n y åskådlighet ännu patos Men konstnären tar också ried love » ämnad som en råd- givare för män här i Sverige ian- cerades som en kvinnobok.
Men liksom upproret i Indien angår både indier och engelsmän så an- går denna bok både kvinnor och män E l i n Wägner.
_- — 1910 och grö- na och gula nummerlappar beteck- na de olika epokerna, 1890 visar en självsäker min ett rike av denna världen bara lever i det synliga och nått största fär- oighet att återge det.
1910 en för.
färligt överhettad upprördhet, som sätter sig över alla kroppsliga former för att na möjligast star- ka själsliga uttryck &amp;, som fyller världen med dystra kval.
fulla aningar.
1930 som sagt en förminskad spänning — nya tekniska och sociala problem.
Det har naturligtvis från konst- närshåll höjts många upprörda Protester mot denna utställning.
Det har stått en hetsig strid om som - — den i pressen o c h i privata » .Schöngeist » - kretsar.
Men den har väckt en liv aktin^ intresse och kanske att det varit e n » Uro i retning mod Inderlighet ».
E l s a Björkman- Go I d s c hmidt.
V å r tid ...
än för husmodern och det läxlä- sande barnet.
Det är en plats för N:o 4 A v t a l s t i d e n: 14 dagars jag satt pi den tiden i i uppsägning i stad.
en månad på landet Kaukasus, i Tiflis.
Av en tillfällighet föreslogs L&lt;!
gälla för såväl arbetsgi- hade jag kommit i~ liksom jag blivit vare som arbetstagare.
häktad a~ en tillfällighet, men mina cell- kamrater, tjuguåtta till antalet, togo hygg- N:o 5.
Utbildningsfrågan: Husmoder, som i sin tjänst tager en ung flicka, bör söka bereda denna till- fälle och ledighet att genomgå utbild- bund, Husmodersföreningarnas inför men det avslogs utan Riksför- vidare ning i ningskurser.
saken Härvidlag bland både kräves husmödrar upplys- och med den motiveringen att landsmötet, hembiträden nummer L % som skulle behandla frågan, icke ville ens - tvättstugor.
Bakteriedödaren solen hemförhållanden a h fördjupad utbild- ning i husmoderns kall och yrke inom alla samhällsgrupper Förbundet är allt- så på intet sätt att betrakta som en arbetsgivarorganisation i förhållande till hembiträdenas fackorganisation.
I och är inbju- med den, Den är inbjuden även att bleka av och patinera de våld- samma färgerna.
Bad finnes även de billigaste lägenheterna.
de som i Hyresgästföreningens hus hålla sig omkring 1,000 kronor.
i fängelse 19 av Tidevarvet fin- en artikel » det går med vilja, » i vilken återfinnes ett ut- talande om Sveriges Husmodersförening- ars Riksförbund, som är I hög grad missvisande.
Uttalandet lyder: » Det framlades en gång ett förslag till avtal mellan husmödrar a h hembiträden av hembiträdesföreningen här I Stockholm I nes intagen samvaro, läsning, dann, sömn, ra.
upptagna den t i l l diskussion därför att diolyssning och vila Dess cen- det icke ville stå som arbetsgivare vid trum är dagligrummet med mat- ett sådant avtal » vrå, jag tycker man kan i Husmodersförbundet är en sammanslut- detta sammanhang g e en honnör ning av husmödrar ur a l l a samhälls- åt Elna Tenor som för 20 är klasser mul uppgift att verka för bättre sen linjerade Upp i Solidarboken vad som nu är gestaltat - resten av utrymmet är kökslaboratorium och små sovkabysser Hyreshusen ha gemensamma lekstugor och att Förbundet såsom sådant skul- le gå in för ett avtal med Hembiträdes- föreningen i Stockholm skulle det er- hålla karaktär av en arbetsgivarsamman- slutning.
Ifrågavarande avtalsförslag var ett diskussionsförslag.
som utarbetades av tvenne representanter för Hembiträdes- På det hela taget tycks man föreningen jämte Husmodersförbundets på väg alt lösa stadsbons bostads.
dåvarande ordförande och en annan re- och livsföringsproblem i vad den presentant för Förbundet a h återgives yttre ramen angår.
Återstår att lö- härmed N:o 6.
Lönefrågan: unga hembi- träden, utan utbildning och erfarenhet, böra e j få påräkna samma lön som de verkligt kunniga.
Lönen utbetalas den 1 i varje månad v i d tillträde av plats betalar arbetsgivaren flyttningskostnader- na.
En betygsformulär utarbetades även, vilket användes bl.
a. av Stockholms läns arbetsförmedling.
Detta förslag godkändes av Hembi- trädesföreningen, men då detsamma be handlades av Husmodersförbundets styrel- se, ansågs att det pi grund av ovan angivna skäl e j kunde upptas annat an som diskussionsförslag.
Såsom sådant har det också legat till grund för dis- kussioner i föreningarna och senast vid diskussion på 1929 års landsmöte.
Ur, ett referat i förbundsorganet av denna diskussion, be vi få citera: » Därför böra även vi i möjligaste min inrikta oss lantbefolkningens.
Ludvig, kraft.
Vi böra redan nu söka taga hänsyn till och beakta de avtalspunkter Nordström anger mycket riktigt DIKUSSIONDFÖRSLAG I RIKT- i sin berättelse om Svea Rike att som här framföts » lösandet av jordbrukets ekonomi- NING ATT REGLERA HEMBITRÄ- Förbundet anser emellertid denna ska problem hiller på att bli Sve- DESFRÅGAN INOM HEMMEN.
fråga ej kan lösas e n d a s t genom in.
. "
(Ev grundval för utarbetande av av- talsbestämmelse vid anställning i hur- ligt arbete.)
N:o 1 A r b e t s t i d e n från kl. 7 förande av avtalsbestämmelser och ord- nade förhållanden på ifrågavarande ar- betsmarknad utan att den intimt sam- manhänger med den stora samhällsfrå- f. m. till kI.
7 e. m. Övertidsarbete en- ligt särskild överenskommelse mellan U .. betsgivare a h arbetstagare.
Övertidsbetal- ning torde hänföras t i l l de frågor, som behandlas med försiktighet, och e j tills vidare upptagas Hembiträde bör disponera fritid varannan söndag f. m gan om yrkesutbildning i det husliga arbetet för såväl husmödrar som hem, biträden.
böra samt efter kl. 6 varje söndag e. m, jämte några timmar på dagen, en be- stämd dag en gång, veckan sin Agaspis som håller sig varm N:o 2.
S e m e s t e r f r å g a n efter hela dygnet runt, men o ve!
den 1 / 2 års tjänstgöring pi samma plats er- kostar lika mycket som årsarren- hålles 14 dagars semester Efter längre det på ett hell mantal.
tids tjänstgöring på samma plats bör E I i n W ä e n er.
längre semester kunna påräknas.
Under semestern uppbär hembiträdet full lön jämte kostpengar, beräknade efter veder- tagen taxa Betygsfrågan Vissa tryckta betygsformulär borde (utarbetas).
användas N:o 3 Inom Husmodersförbundet har Anna Bergstrand, Uppsala, fördjupat sig i denna fråga och genom artiklar i för- bundsorganet samt föredrag i föreningarna sökt väcka och upprätthålla intresset far de av nutidens förhållan- den betingade kraven på detta områ- de.
Vid frågans behandling inom För- bundet har tydligt framgått, att såväl ledningen som enskilda föreningsmedlem- genom mar insett betydelsen härav Stockholm den 13 maj 1930 Eleonor Lilliehöök.
Ordförande för Sveriges Husmodersföre- ningars Riksförbund.
__ Vid arresteringen hade de blivit så o- mänskligt slagna att såren på ' I - voro variga efter m och M halv m- Var morgon när vakten öppnade dör- ren, för att arrestanterna skulle få tvät- ta sig, kom en mager, medellång duko- borz och sopade cellen Han samlade ihop alla teköken för att hämta hett S a n o -- c ri - n - För det är avsett att och håravfall och stämmig mjäll är enligt sam- synnerligen erfarenhet, crin vid regelbundet användan- de oftast god inverkan på åter- växten av hår.
Vad är orsaken till denna Sano- crinets över- lägsenhet?
Det är två egenskaper, som här äro avgörande.
1.
Svavlet I. fast bundet och befinner sig i verklig (ej kolloidal) lösning.
Detta vore dock ej tillräckligt.
Det avgö- på att införa ordnade förhållanden på det husliga yrkets arbetsmarknad, t i l l båt- nad för både hemmen och dess arbets- sa » full slagkraft i världskonkurren- sen » ~- det sista uttrycket är ett litet återfall i gammal termino- logi från hans moderna världs- medarbetarskapstanke.
På samma sätt måste en ny utställning gripa sig an med lantbefolkningens hy- gieniska och bostadsproblem, ty nu förvirring och osä- u p p l ö s n i n g och endast allt- för långsam nydaning.
Den som verkligen gjort något för lant- hemmet är ingenjör Dalén med UR DET TSARISTISKA RYSSLAND A V K R O T K Y MIROFF och hembiträdesfrågan (Forts fr. sid .1.)
H ä r skall inte göras något för- sök att bedöma huruvida och hur långt utställningens många dug- liga samarbetande krafter lyckats detalj för detalj.
Så mycket vågar man nog ändå säga efter en has- tig genomvandring, att det är rätt v ä g man slagit in på Prunkrum, prunkmöbler, hårdskötta kök äro icke bannlysta.
tänkt Hemmet som arbetsplats är egentligen annat D U K H O B O RZ E R NA Husmoders förbundet rande är att; 2.
Själva lösningsmedlet är fysi- i mitt liv jag mesta var hans ansikte all- varsamt, nästan strängt eftertänksamt, när han började tala] * hans ögon och ett godmodigt, hjärtevinnande leende vek inte från hans läppar.
- Hör nu Efim, vi har kommit i fängelse för att vi har kämpat mot de maktägande, mot tsaren, frågade jag.
Och vi därför att vi inte har gjort motstånd, svarar han godmodigt och vil- ligt.
För att vi inte ta gevär i vår hand, ty Kristus har sagt, du skall inte döda Och du måste älska din nästa mer än dig själv och får inte glömma att du alltid och evigt måste vara de andras tjänare.
D i tuktar man sitt onyttiga hög- mod och uppsamlar kärlek i sitt hjärta.
När vi kommit si långt uppstod van- ligtvis ett obeskrivligt larm.
Från alla - håll kastade man sig över honom, hå- nade honom och kallade honom en feg tålamodsåsna.
Det fanns omkring etthundratjugu du- koborzer fängelset, kvinnor och ål- dringar, barn, män De bodde som vi i stora salar, mitt emot, vid den mot- satta sidan av fängelsegården.
Tidigt på morgnarna a h på kvällen strax efter kvällsmåltiden församlades da i ett gemensamt rum a h vi herde deras och i de djupare cellagren.
välljudande psalmsång.
I början var Sanocrin framställes efter anvis- det några som gjorde narr av dem, ning och under kontroll av Med.
men deras skämt togs inre så väl upp d:r C. Cronquist, Malmö.
av de flesta.
Ty dukoborzerna voro still- samma människor, de grälade aldrig, Åberopa denna tidning och be- bråkade inte, de tilltalade alla med du gär broschyr!
och broder a h togo inte av sig mär Aktiebolag san för någon.
Man kunde be dem om vilken tjänst som helst, de utförde denna alltid vänligt och beredvilligt.
Kvin- norna sydde a h tvättade f ö r hela fän- MALM0 gelset och togo inte emot ett öres be Nederlag I Stockholm, Harry talning för sitt arbete.
W i n b e r g Kommendörsgatan.
Jag såg hur dessa människor så små- Till salu å apotek i kemikalieaffä- ningom blevo fängelsets medelpunkt.
Det rer, parfymerier, frisérsalonger tycktes utstråla ett ljus av fridsamhet o. s. v. a h samhörighet över alla S a n o c r i n - b e h a n d l i n g i fri- Också de mest förhärdade naturer tyck- sé rs al o n ger.
tes vekna i sitt hjärtas hårdhänt, när d e kommo i deras närhet.
De besvarade vänlighet med vänlighet a h på tilltalet ligt emot mig.
Det var till största delen broder svarade de broder armenier, georgier, bergsfolk och så vi Det var tidigt på morgonen strax efter fem ryssar inspektionen.
Någon ropade förskräckt Det fanns tre, fyra bildade bland fång- vid fönstret: Se där, se ... arna och några arbetare.
annars var vi störtade fram till fönstren och det mest bönder, de flesta av dem kun- klättrade upp på varandras axlar.
Den de inte resa sig från sina madrasser.
stora fängelsegården var full med sol- samma lösta svavlet fram till sjukdomshärdarna i hårsäckarna.
Kr is t a l li n.
...
Ni röva jorden från mig, dock e j och är det blott en strimma smal och väldiga krafters urbild.
himmeln, trång Dock hellre jag visste Dig, smal emellan murar och järngaller, hörde Dig, kände Dig.
så gör det dock mitt sinne fritt.
kom Du rom budskap Det ger dock kroppens sinnen vingar om annan kraft, - igenom gallerna, kringgärdad utav murarna.
och vingar åt min fria själ, om folkets kraft.
Det är dock nog, och jag blir mera f r i, än N i, Tjutande storm di kunna skåda dig, du saligt klara rom tänka att med bojor kunna Du ej befriar mig, fängsla annan kraft, folkets kraft, bli, vars ljus om även dämpat till mig når, och förgöra mig.
väntar jag längtansfullt.
att även hit emellanåt Otåligt lyssnar jag.
ett glättigt fågelkvitter dansar ned.
(Karl Liebknecht hade blivit dömd När skall den kalla mig, till fyra års tukthus.
Dikten skrevs när sända bud med Dig Det Yr dock nog att kunna skåda k o n efter hans inlämnande på tukt- om fredens och frihetens krig!
en munter skata, svart och snattrande, huset i Lückau, vilket skedde den 8 den stormvind som gäller nig.
(en trogen vän från mina fästnings- dec.
1916.)
Storm, kamrat, kallar Du nig?
dagar), en fågels fria flykt Ännu jag ej kommer Stormvindens tjutande är mig älsklig och molnens växelfulla vandring.
Ännu är jag fängslad.
melodi Dock är jag, storm, Det är I I strimma smal, dock sista då vild h a n störtar fram mot muren en del u t Dig.
~ och in i trånga gångars trängsel, natt Och dagen skall komma uppstrålade en stjärna klar, i denna när han ljutande söker dem spränga, då kedjan jag bryter när hans fladdrande kappa gränd.
då jag brusar med Dig.
Det var den klaraste av firmamentets vilt mot stenmuren slår, stormar som Du stjärnor när kon rasande griper fatt i över jordens vidder, galler och stänger och strålande från världens kant genom jordens länder för att dem bryta, till mig i djupet av min cell.
och i människors Så ljus, så klar, så världsbehärskande när hans andedräkt, den kalla den hjärnor och hjärtan, hero, den aldrig strålat Er Ni utanför Stormvind, som Du.
(som gyllne hälsning föll ett stjärn- genom fönster och springor mig når Luekau, mars 1918. och huden kyler och blodet eldar.
skott ner).
Du, nattens tjutande storm, Ni röva jorden från mig, dock e j Övers.
: Elisabeth Adler himmeln, gärna jag hör Dig, Gott owt.
om även blott en strimma mitt öga når _ -- - - med sin stövel.
Hon jämrade till och blev liggande medvetslös.
Vi stodo tysta Och kände oss nära att kvävas medan barnen samlades ihop i mitten När gendarmeriofficern sparkade till Jag vet inte om någon gav ett tecken den slagna kvinnan gav en av oss till eller om de gjorde det av vana - ett skrik, snyftade och stammade: de föllo på knä.
Händerna voro knäpp Vad ar detta, broder ... ta mot bröstet a h huvudena ödmjukt - Har ni inte något hjärta ... sänkta.
Skall vi Y på det har .. Och nu hände något, som ännu i O Gud, o Gud ... och han vred denna dag är mig obegripligt ... någon sina händer a h började ropa som en stämde med darrande röst upp en psalm: vansinnig.
Gud, varför bu du övergivit oss, var- Dessa ord väckte oss ur vår förste- för vredgas du på oss?
ning och nu skedde något oerhört.
början ljöd sången ängslig, men Hela fängelset började stöna, tjuta, stämde hela skaran in.
Stämmorna rasa ... som hade en mäktig orkan bru- avbrötos, skälvde och förstummades l i t lös, som hade den höjt sin obe- Regeringen har inte lust att längre ibland under knutpiskornas slag, det var tvingliga virvel, förmörkat solen, bragt hålla på och sköta Om er.
Om ni inte så mycket bönfallande, så mycket gråt allt att vackla Och störta, virvlat man- ögonblickligen ger ert ord på att era i sången.
niskorna med in i stormen a h hos dem karlar äro beredda till militärtjänst kom- Jag vet inte om kosackernas samvete väckt protesten, uppoffringen for de li- mer jag att utan misskund Ula genom- vaknade eller om deras hinder helt en- dande, för deras bröder.
prygla er, ja just genomprygla.
kelt inte förmådde att böja sig mot dem, I alla rum bultade fångarna på de Ur dukoborzernas skara steg en gam- som inte gjorde motstånd, men för ett låsta dörrarna, slogo ronder fönsterrutor- mal vithårig gubbe fram och ställde ögonblick sänktes alla piskorna utan ett na, sleto ramarna ur sina fogar, bröto sönder britsarna och beväpnade sig med sig framför guvernören ord av befallning, de slogo inte.
Broder, återtog den gamle med V u det verklighet, eller misstog tag bräder, slogo med knytnävarna mot fon.
bedjande röst.
mig i min förvirring Och förskräckelse, strens rostiga galler.
Ack.
människan bu Vad talar du om broder, din gamle men jag tyckte mig se tårar i kosac- smitt dem för fasta för människohänder.
Förbannelser ljödo från alla läppar, l u r k, rasade guvernören, Excellens, be- kernas ögon ....
slutligen lågo där 12 döda, trettiosex griper du?
Annars rycker jag skägget - Varför upphör ni.
usling gar ... fram som maktlösa, fångna djur rasade vi Och svårt sårade fångar och alla övriga voro av dig.
med soldaterna slå med gevärskol- i våra celler a h utfordrade med obeväp- slagna halvt till döds.
nade händer den fruktansvärde fienden Broder, återtog den gamle med varna, krossa skallen på dem Tre månader låg jag i fängelsets sjuk- samma lugna mit, var inte förargad på Och vi borde de dove slagen av ge- till kamp.
På fängelsegården stodo guvernören hur med sönderslagen skalle.
Jag fan- oss, vi äro stilla människor, som inte värskolvarna som föllo på böjda ryggar a h officerarna ett ögonblick handfallna.
tiserade i feber och hela tiden malde önska Ont åt någon.
Förstå det broder, och skuldror.
den tanken i min huvud: känn det med hela din vi är De sjöngo vidare: H Hör Gud, min röst, I nästa sekund förvredos deras ansikten Vem hu rätt?
De eller v i 7 Skall kristna a h kan inte ta vapen i vår min klagan, skydda mitt liv för den av ett elakt och triumferande leende.
Gud höra dem?
Och o m han inte gör Att göra av med människor som inte hand, därför att vår lärare har sagt, förskräcklige fienden det ... då.
men vid den tanken stoc- du skall inte döda Kvinnorna, ropade plötsligt guver- gjorde motstånd tycktes dem alldeles kade sig andedräkten i min bröst.
for färglöst och ynkligt ... Ahå, ni kan inte, ni kan inte, nören, slå kvinnorna och barnen så ge d är människans blod, deras lidande, de- Men nu kunde det börja på allvar.
De skrek guvernören och stampade i mar- de sig fortare.
ras orubbliga t r o förgäves och tomt be- ken, men jag skall visa er, jag ska En av gendarmeriofficerarna trängde gnuggade händerna, ty de förutsågo en drägeri.
jag spände min tankeförmåga ny slakt.
tvinga er, jag ska lära er att göra sig fram genom skaran av knäböjande De samlade kosackerna, soldaterna a h till det yttersta, men mitt stackars sön- tjänst annars jagar jag er levande i dukoborzer och gav en av kvinnorna ett derslagna huvud kunde inte finna någon graven.
Han vinkade till sig löjtnan- slag på huvudet med hela sin styrka.
poliserna, beväpnade till tänderna skic- kades nu mot oss värnlösa fångar i cel- lösning på den plågsamma frågan ...
En- ten och gav honom befallning.
Sol- Kvinnan vacklade, stönade a b föll mot dast mitt hjärta viskade sakta: dater och kosacker satte sig i rörelse.
sin granne ...
Officern ryckte häftigt lerna.
Fastän vi voro obeväpnade gjorde - De ha ändå rätt!
Ett enda ögonblick, men ett ändlöst, duken från hennes huvud, grep henne i vi tappert motstånd.
Häftigt och modigt slogos sydlänningarna med dödsförakt.
rådde en fruktansvärd, dödsstel spänning håret och släpade henne därifrån.
bland människorna.
Jag såg hur kosac- Kvinnan grät men gjorde intet motstånd kerna obeslutsamt höjde handen med pis- och ingen av männen, som hon släpades kan men lät den sjunka igen.
All.
förbi, försökte värja henne, ingen lyfte väntade att de andra skulle börja.
sin hand, ingen försökte gripa tag i Vinandet av den första piskan ljöd henne a h rycka henne bort.
som det första åskslaget i ett oväder, Officern släpade den stönande kvinnan sedan följde flera, ständigt flera.
efter marken ungefär tio steg från kret- När slagen började falla bildade män- sen, släppte sitt tag I hennes hår och nen en trång krets omkring kvinnorna, gav henne en kraftig spark på ryggen (Forts. fr. i d.
5.)
dater, kosacker.
Många officerare både från gendarmeriet a h armén, polisen och fängelsedirektören voro närvarande.
I ett hörn stodo dukoborzerna i en liten klunga.
kvinnor, män och barn, om- ringade av en kedja av kosacker.
Deras ansikten voro skräckslagna men behär- skade.
Trupperna satte sig i rörelse, bildade front, officerarna intogo sina platser.
Gu- vernören trädde fram, hälsade militäriskt, vände sig sedan hastigt om och rikta- de följande ord till dukoborzerna: - - - så.
.
- .. - - ... - ... själ, - - - .. u-.
.
.
.
