# ID: svediakorp-per3482
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,488
# sentences: 356
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kriget oc h de kris t n a När detta skrives U tstäl In ingen E n uppgörelse mellan kristenhe- ten och kriget är oundviklig.
Där- av beror kristendomens öde och troligen även krigets.
Vi skilja här med flit på kristenheten och kristendomen.
Kristi lära står ju i hela sin samlade, innersta upp- fattning mot vild, såsom varande ett tvivlarnas och de svagas va- pen.
Den är en förkunnelse om ?&amp;lekens allmakt, Gud ar kär- leken, kärleken är Gud.
M e n kri- stenheten har, mänskligt nog, ic- ke kunnat höja sig till Kristi ut- siktspunkt och förtröstan.
Den har dödat ofta och mycket i Kristi namn, och den gör i n i denna dag ett stort undantag från kär- leksbudet för allt vad som har med nationalförniar och legitima krig att göra.
Detta är visst in-.
t e den enda punkt där kristenhe- ten slår av p i de ursprungliga kraven.
Uppgörelsen med kriget ingår därför i en allmän själv- provning och rening.
Men att just frågan om den kristne och kriget En vecka har gått full av spänd står så starkt i förgrunden beror väntan.
Skall utställningen bli fär- på .att krigets tyglande och ut- dig till öppningsdagen?
Skall re- rotning är en så ångestfullt aktuell geringen falla?
Hur det blir med utställningen vet vi om ett par dagar, men regeringens öde kom- ma de lärde att tvista ännu nå- Vad har hänt?
gra T y veckor.
nog kan det gå att störta en regering, därvidlag har riks- dagen intet emot att leka två slå den tredje.
Men så kommer dagen efter och då bor d e två, som slog den tredje, ha något gemensamt att Högern leva oc och h gå dess i elden regering för.
samt bondeförbundarna vill ha tullar och inmalningstvång, folkfrisinna- de endast inmalningstvång, som övertygade soci- frihandlare icke ha någondera V a d skall nu framkomma ur denna ekvation och hur skall det gå Det för välsignade jordbruket?
vårvädret tycks inte ens vilja framkalla missväxt.
Tacka vet jag kaffeodlingen i Brasilien.
Den reder sig.
Den har Slagit fel.
Kaffeodlarna an- das åter, mäklarna gnugga sina händer och Brasiliens statspapper stiga i värde.
I stället för att varje sädespro- ducerande land omger sig med hö- ga tullmurar och samlar kassar att kasta in Sitt överskott över gran- nens höga tullmurar, vilket kal.
las dumping, skulle man ic- ke anropa Ceres, fruktbarhetens gudinna.
att hålla inne sina hå- vor i en övermättad värld!
Hit med bura in Det polis, förargliga är gumman!
bara det, att på andra ställen av jordklotet, Ki- na Indien och många andra län- der, leva millioner sinom millioner vid och under svältgränsen.
X-Ray.
svåra fråga.
I sin situation vän- tet på den mellanfolkliga rättens der sig mänskligheten också till stabilisering. » Det är alltså enligt kärlekens religion om hjälp.
h i C. med vapen i händerna som Den stora massan kristna be- man arbetar f ö r den mellanfolkli- kännare, stödda på tradition och ga rätten.
I själva verket försvå- vana och en rad förträffliga auk- rar ju militarismen i oerhört hög toriteter, ha intill den allra sista grad detta arbete.
tiden icke haft några svårigheter Vidare får det oroade kristna att förlika krig och kristendom Samvetet följande förklaring till Det h a r inte ens varit ett pro- livs: blem.
Nu finna de sig plötsligt » Kriget är mänsklighetens ställda mot väggen och tvingade passionstid.
På via dolorosa att försvara sin ställning, ja, kan- finns ingen plats för resig- ske att tänka igenom den.
att re- nation eller ulvatjut blott videra den.
Följden är en rad för smärtan och den samman.
av de besynnerligaste uttalanden.
bitna beslutsamheten.
Vägen förklaringar.
bortförklaringar, som har smalnat, så att den med alla visa hur svår uppgiften är skäl liknar vid en skarpsli- att försvara den kristnes redobo- pad svärdsegg.
som sårar fo- genhet att deltaga i k r i g och ten utan att giva denna nå- krigsövningar.
got stöd.
Och ändå finns det Som det allra senaste exemplet ingen väg därjämte, endast på denna kristna krigsfilosofi kan framåt, intet » udenom », användas det tal som hölls av do- dast igenom!
Krigets problem cent Cullberg vid auditoriemötet i är för den kristne på en gång Stockholm den 7 maj.
Han an- svarare och lättare än för an- klagar bl.
a. dem » som i kris- dra svirare, emedan det tendomens namn vilja slå vapnen öppnar perspektiven även UT deras händer som vigt människolivets mörkaste gå- sina liv I t det mödosamma arbe- (Forts. å sid.
4.)
- - D i k t o ch Boken om San Puck Munthe är den från fö- regående författarskap kända sig.
naturen för livmedikus Axel Mun- the.
som är av svensk börd, men redan något av världskrigets första år engelsk medborgare.
Boken om San Michele börjar med en betagande berättelse om hur dess författare som 18-årig svensk student kommer till Capri och fullkomligt berusas av den lilla öns sydländska och solmätta- de skönhet.
ve Michele av rk l i gh e t Doktor tolkningen med sin vedertagna f o l k n i n g e n av Kejsarnamnet kal- lar dem.
Studenten får hjärtklappning då han hor att stället måhända skall säljas.
Han går vidare på ön och tänker att här vill han leva och här dö, o m nu döden någon- sin skall kunna besegra den g l i d - je som livet här måste vara.
Om han blott kunde bli ägare till ka- pellet och vingården vilka han då skulle sammanlänka med » girlan- Munthe bli hans o m han blott vill betala priset.
som består i att av- stå från sin framtid, att bli en » Kunde-Ha-Blivit », samt dessutom ännu ett pris som dock e j skall utkrävas förr än han frän den plats han vill äga har sett solen gå ned över många molnfria dagar av lycka I fortsättningen studerar den unge mannen i Paris, tar sin exa- men, ar då Frankrikes yngste lä- kare och börjar praktik i Paris.
På Anacapri, det ena av de små der av vinrankor.
och rosor och Det blir en snabb och stor fram- samhällena på Capriön får han dunkla cypresser och kolonnader gång.
Han gör kurer som låta se ett litet förfallet kapell.
Det heter San Michele och tillhör ing- en.
Nedanför kapellet ligger den gamle Mastro Vincenzos vingård vars mark är full a v lämningar från kejsar Tiberius anläggning- ar, » roba di Timberio » som b e är utställningen ännu kan undandraga sig dess inflytande.
skil- fullbordande och loggior befolkade med mar- morgudar och kejsare av brons.
..!
I en litet gammaldags-roman.
tisk vision kommer han till tals med en underlig mefistofelisk skepnad som lovar den unge mannen att allt detta unge att man omöjligt dagen, dringarna i pressen, den avstannade annonseringen firmorna samla sig till en sammanträngd jättereklam den en- - - ligt uppgift tillbakahållna hos Stockholms innevånare och de för- utlänningarnas ankomst.
Det är myc- ket annat, som betecknar utställningens väg mot sin fullbordan.
Så t. ex. har linje 22 med skylten Utställningen börjat tas i trafik.
Det känns onekligen nymodigt och ut- ländskt att stiga på vid Norrmalmstorg och fara den trevliga sträckan Strandvä- gen-Diplomatstaden.
Ett alldeles nytt mål för en spårvagn har uppstått i Stock- sta snara holm.
framtrollad En ny, vid solbadad, Djurgårds-Brunnsvikens färglysande värld strand.
Det är med spänningen hos en upp- täcktsresande vid stranden av den palm- bevuxna ön man går genom porten in till det nya.
Tegelstenar, plankbitar och be- ojämnheter sökande att i kliva vägen och tvinga balansera ännu och de bi- draga därför ännu mer till intrycket av som skall erövras.
Ty forsk- ningsfärder ha aldrig gått på jämnade vägar.
nytt land Väl inne på det avskilda området spar- kar man sitt förmiddagsarbetstyngda sin- ne av sig som en träsko.
Troligtvis kommer det aldrig att bli så roligt, se- d a n det hela är en är alldeles färdigt, som nu skojfrisk och hjärtligt bekant stäm- ning ute bland na plåtplanken byggnaderna.
ter ligger hela glashallarna d i nystruk- och outgrundliga små Välkomnande och mun- platsen, skämt och upp- lysningar får man gratis, hela Sveriges dialekter klinga bland de hastande arbe- tarna, dalska, roslagsmål och skånska i den vackraste omväxling.
- Det är funktionalistiskt härute, sä- ger en trädgårdsmästare och placerar sin bår med plantor och jord på stensättnin- gen vid stranden.
Det måtte vara der i grund och san- Inte barr i ning.
förbluffande yttre måtto såtillvida som man finner kök, badrum och toaletter placerade i rummen sitt skal.
Utan så att det känns som en närstående, välbekant och värmande värld i all sin underliga fyrkantighet.
Här kommer nog människan att finna sig tillrätta.
som kärnor i tala om sig, hans namn rom nerv- Så ter det sig åtminstone medan den läkare blir känt huvudsakligen i aristokratiska och internationella snälla goda vardagen ännu vilar över kretsar.
Patienterna trängas i fältet: Ett trevligt jobb måtte de!
h i hans väntrum, guldet strömmar in, varit, trots ansträngningar och besvär, han kan köpa Mastro Vincenzos att bygga UPP detta lilla strålande sam- hälle, bjärtrött, mattgrönt, lysande blä (Forts. å sid.
4.)
kande.
Nu måste man också genomgå pröv- ningarna, som bli oundvikliga i bind med ständig förhöjd och dess vådor i hela sam- folkträngsel Stockholm.
Men eftersom bordet aldrig dukas vackert åt en själv, får väl priset betalas för att alls få se det dukat och främmandet må välkomnas.
Och så återstår endast att öppna por- så att den sammanträngda kraf- tarna, ten därinom får flöda ut och göra sitt omvandlingsarbete i alla vråar härute.
Genomsyra våra gamla hushåll och sin- nen med nytt, som enligt löfte också skall vara gott.
Casan.
F u l l fart - fullt ansvar S v a r t på Vitt Den internationella k o d i f i e - ungdom att rensa » provokationsfönstren » Andra lagutskottet har gjort nå- relsemedlem i K. A.
K., fram- r i n g s k o n f e r e n s e n i Haag, på från mordredskapen?
gra viktiga ändringar i regerings- håller, fastän fullt på det klara vilken det ankom att behandla och vi- förslaget till ny motorfordonsför- med att onykterhet hos motorfö- darebefordra frågan om de gifta kvin- ordning.
Det gäller först frågan rare miste strängt bestraffas, att nornas nationalitet till resp. regeringar, om lagstadgad maximihastighet.
till grund för ett kriminaliserande gjords om man ser saken ur kvinnor- Vanartslagen kommer inte att i riksdagen i ii.
Det är det Utskottet ansluter sig till de i av alkoholförtäring får inte läg- nas synpunkt, inte så mycket av sin avgöras uppgift.
I fyra artiklar föreslogs vissa sista glädjande budskapet frän lösdrivar- propositionen föreslagna 65 km.
gas bara ett antagande.
Det må- lättnader i kvinnornas villkor, varav den lagstiftningens front.
Även om det kunde ste vara klara bestämmelser, men föreslår att länsstyrelserna längst gående innebar att en gift kvinna vara behagligt att föreställa sig en vår Tidevarvet, som på sin tid re- själv skall få avgöra om hon vill följa utan protester mot nya lösdrivarlagför- skola kunna utfärda förordning om fri hastighet på särskilda vä- dogjorde för sakkunnigförslaget, sin mans nya nationalitet i de fall, slag, måste man med tillfredsställelse konstatera det nu föreliggande förslagets gar.
Vad beträffar motarbetandet har väntat på detta tillfälle att då han själv byter.
är 40 stater röstade för konventionen men sålunda minskade utsikter.
Der av onykterhet vid ratten har ut- på nytt ta upp saken, för att svara den undertecknades endast av ett 30-tal, att hoppas att insikten om den nuvaran- skottet föreslagit: indragning av på en i nr.
15-16 införd insän- bland dem var inte Sverige.
Det var också de inställningens brister kommer att körkort och straff, böter upp dare från Dr.
Bengt Hallberg i växa sig så stark att den får bli be- stämmande, när det slutliga avgörandet till 100 kr.
skall drabba den, Norrköping.
Dr. Hallberg vände som » vid förandet av motorfordon sig mot de önskemål, som i nr.
ligheter att bestämma.
Endast 8 tinder skall fattas.
är så påverkad av starka drycker.
13 framfördes av kvinnlig Bilist hade skickat kvinnlig.
representanter och en av tidningens vänner, som av dem vom inre ens alla delegater utan att han kan antagas icke äga nöd.
suppleanter eller rådgivare.
vändigt herravälde över sina hand- på redaktionens begäran yttrat sig Efterspel t i l l diskussionen om Amerikanska delegationens tekniska om saken.
De i denna artikel rådgivare, dr E m m a Wold, som på k r i g och kristendom i Audi- lingar. » I propositionen hette det istället, » att han icke kunnat på framförda önskemålen sammanfal- återresan från Haag passerar Stockholm, torium 7 maj.
tillfredsställande sätt föra fordo- la nog heller icke alldeles med lämnar i ett samtal med Tidevarvet Då undertecknad ä nyssnämnda möte redaktionens ståndpunkt, fast det några närmare upplysningar om arbetets halvannan timme efter det jag begärt net ».
ordet inre kunde beviljas detta ens en Mot utskottets förslag ha an- villigt må erkännas att i numret förlopp.
minut för att göra publiken ett erbju- märkningar riktats, både reserva- icke förekom något avståndstagan- Delegaten från Kina berättar hon, ned dande, ber jag få göra det här: lade sin röst ifråga om de fyra artiklar- de.
tionsvis och i pressen.
Åtskilligt upprörande och för Kristi na, inte för att de voro felaktiga men Om Tidevarvet skulle tillåta sig emedan de inte överensstämde med Ki- kristendom vanärande i Ingeniör Noréns Genom att höja maximihastig- heten frän 45 till 65 km.
vinner att i denna fråga ha en egen nas liberala lagar på området och efter- och Docenten Cullbergs inledningstal för.
man ingenting annat än att rio- mening är det den, att lagstadgad som de inte alls motsvarande den nya anleder några enkla, f o r en samvets- kristen oundkomliga frågor.
Men då det kerna ytterligare ökar, ty ansva- maximihastighet i c k e bör finnas, tidens krav på full likhet mellan könen.
nu inte är tid att framställa dem här, ret kommer fortfarande att avlyf- annat än för tättbebyggda sam- Amerikanska delegation rösterna emot, så skall varje åhörare, som lämnar namn avböjande att låta sig nöja med en tas frän den enskilde föraren och hällen och ifråga om lastbilar.
från felaktiga utgångspunkter beslutad och adress till mig, få nästa n:r av tid.
läggas på hastighetsbestämmelser- Det senare inte enbart för vägar- otillräcklig ändring.
Italien och Holland skriften Fredsmissionären gratis och även na, men den tillåtna hastigheten nas skull, utan därför de äro voro däremot mycket konservativa.
A V därpå följande n:r gratis för att kunna övertyga sig att Hrr.
Norén och Cull- är större.
Den enda tillförlitliga svåra att möta och köra om, och ri- större betydelse än konventionen anser berg i c k e k u n n a svara på de krist- Wold konferensens rekommendation anordningen måste vara att m o va upp otroligt med damm vid hög frågan om till de olika staterna vara, som anbefaller ligt avgörande frågorna i torföraren själv får hela ansvaret fart.
Redaktionen har inte kunnat krig och kristendom, inte ens om de taga sina bundsförvanter Rektor Man.
vilken fart han än håller.
Vidare märka några olägenheter av den är det omöjligt att ha olika fart- fria hastigheten vid resor i så- nen, samt föreslår dem att besluta att fred Björkquist och Överste Emil Me.
till hjälp Antingen tiga de eller bestämmelser för olika delar av dana länder, där den tillämpas, gifta kvinnor själva skola fä avgöra - lander svara de så, att svaret intet svar är ramma väg.
På exempelvis sträc- t, ex. i Tyskland, där farten över- i lika grad som männen - om de vilja på den fråga det gäller, vilket härmed byta nationalitet eller ej.
kan Stockholm-Jönköping skul- allt är obegränsad utom i samhäl- skall bevisas le man kanske bli tvungen att Även de, som icke voro med på mötet byta om lagsamvete varannan tim- a h hoppas att ändå något till slut skall i Auditorium kunna få de båda n:r komma ur de enträgna försöken att änt- mot insändande av 25 öre jämte namn me.
Det bör vara alldeles nog alla bilar under 4,000 kg.
Vad beträffar motorföring och Iigen fä kvinnans lika rätt erkänd i prak- och adress före 22 maj till med den hastighetsbegränsning.
.
- - - att mrs.
rätt, som de lokala myndigheterna kun- na fastställa.
I Grenna t. er.
var för några år sedan genomfarts- hastigheten I5 km.
Vem kan hålla den?
Det vore bättre med en ni- got högre men rom man rättade sig efter.
Också utskottets förslag angå- ende straff för onykterhet hoa mo- torförare väcker kritik.
Kapten Norlander, generalsekreterare i K. A.
K., påpekar att det skulle medföra de mest oöverskådliga konsekvenser och uppamma ett avskyvärt spionerisystem.
Kapten Bernström, också mångårig sty- Kyrkoherde john Woxström, spritkonsumtion stå vi ifråga om tiken.
GUSTAFSBERG.
den Bergmanska motionen på pre.
cis samma ståndpunkt, som dr Hallberg.
nämligen att » en lag, som stadgar straff för den som fö- re eller under motorfärd förtärt alkohol, skulle på ett betänkligt sätt rubba polisens möjIighet att rättvist fördela ansvaret för för- seelser, som falla under straffla- gens paragrafer. » För övrigt an.
se vi att motorföring under in.
toxikation av alkohol, eventuellt andra nervgifter eller vid uppen- bara sjukdomstillstånd i och för sig bör kriminaliseras, då ju er- hällande av körkort förutsätter nykterhet och gott hälsotillstånd.
Härmed sammanhänger frågan om ej intygen behöva förnyas ef- ter viss tidsperiod.
De böra i vår- je fall e j förfalla till en tom for- malitet.
Hur skulle det va- ra om även de.
som gå i borgen för en persons nykterhet och hänsynsfullhet för körkorts er- hållande också till en viss grad finge gå i sorgen om vederböran- de visade sig vara motsatsen här- till.
upprörande Den handeln med sonder och andra lika farliga, för fram- kallande av fosterfördrivning avsedda me- del, som bedrives i oerhörd utsträckning hälso- och sjukvårdsaffärer, har gjorts till föremål for ett skarpt angrepp i tid- ningen F ö n s t r e t.
Tidningen påpekar hur dessa mordverktyg fria och öppet ställas ut i skyltfönstren, som i många fall därigenom ge en direkt fingervis- ning i den framkallade abortens teknik.
Och ingen talar om riskerna.
Tre kvinnliga läkare, dr. A l m a S u n d q u i s t, d r.
G e r d a Kjellberg och dr. A d a Nilsson ha intervjuats av Fönstret och med stöd av sina er- farenheter bekräftat vilka ödesdigra verk- ningar denna snedvridna upplysning har för de enskilda.
Den som är okunnig och tycker sig vara i en förtvivlad si- tuation griper naturligtvis begärligt efter första bästa medel som bjudes av kanske lika okunniga och därtill förvärvslystna personer.
Det är helt naturligt, med den upplysning i sexuella frågor som samhället tycks tillåta och som ställes i blixtbelysning av den skyltning man mö- ter överallt och som Fönstret glädjande nog velat brännmärka.
Att det är straf- hut och livsfarligt är ingen som talar om.
Vore det inte en idé värdig tidens av
För något mer än tre ä r se- har nästan en hel socken blint dan hade jag tillfälle att i den.
stämd för vaccinationsvägran och rättegången pågår därom i en socken i Gästrikland ha ett 100- tal föräldrar vägrat vaccinera sina barn.
Medicinalstyrelsen har själv ta- vad herr Rydén från början git initiativet till lagändring.
vil- benämnt den, en gyckelpara- tyder på en ändrad.
om än graf.
Medicinalstyrelsen konsekvent stode på för ett eller annat år sedan med punkten, att en efter konstens al- en a anmo dan om att till styrelsen la regler utförd vaccination icke i och för sig kunde medföra sjuk- inkomma m e d upplysningar an- na tidning göra en utredning i vaccinationsfrågan.
Jas framhöll dar för det första att den s. k. samvetsklausulcn i 1916 års vac- cinationslag var och förblev, den som domsrisk,måste ju avstyrka varje användande.
Jag framhöll ridare hur människo dock fortfarande vägra att vacci- nera sina barn, hellre betala böte och gå i fängelse samt att även on vaccinationens motståndare ofta anförde fantastiska och oveder- häftiga skäl, kunde dock ingen med säkerhet sisa.
att vaccinatio- nen trots alla förbättrade meto- der var fullt ofarlig.
Det hind i alla fall, att barn dogo av vac- cination och för livet bestående sjukdomar kunde genom vaccina- tionen påföras dem.
aven om så hände ytterst sällan.
Men smitt- koppor drabbade dem också yt- terst sällan i vårt land.
Jag framhöll vidare, att statens tvångsåtgärder mot de smittofö- rande sjuka, även om de i första hand skedde i .samhällets intresse, dock lättare uppfattades såsom be- rättigade,på svagt ändrad,uppfattning hos komplikationer, som Iakttagits i samband med vaccinationen, ha.
va antingen uppträtt helt obero- ende av denna eller också varit betydelselösa.
Medicinalstyrelsens förslag.
Konferensen kom till det resul- tat att det mäktiga skyddsmedel vi äga i en obligatorisk skydds.
koppympning av barn i c k e kan övergivas men att vi böra gör- ligaste mån förekomma den post- vaccinala encephalitens uppträdan- som iakttagits av dem under pe de.
Medicinalstyrelsen föreslår därför i en skrivelse till Kungl.
rioden 1924-1928.
Man Maj:t den 20 februari 1930 vissa knappast misstaga sig påstår, att anledningen till detta ändringar i vaccinationslagen, Medicinalstyrelsens nyvaknade in- som sedan återfinnas i Kungl.
gående vaccinationskomplikation- torde tresse för vaccinationens risker är att röka i den internationella smittkoppskonferens, som ägde rum i Haag 1926, anordnad av Nationernas förbunds hälsovårds- kommitté, med ändamål att dis.
kutera frågor som sammanhängde med smittkoppor en form av k o alastrim- ppor och mildare vaccination.
Man fattade bl.
a. det beslutet att noggrant följa de sjuk- domar i centrala nervsystemet, som under senare år uppstått i liga länder, framförallt Holland och England och som lett till att vaccinationstvånget i Holland tills vidare upphävts.
Sverige kunde ju Maj:ts proposition nr.
213.
Där en förordna att ympningsplikt skall under viss bestämd tid icke vara gillande beträffande landet i dess helhet eller viss del där av » Vid innevarande års riksdag ha- de redan förut väckts motioner av hrr Rosén och Björck om vis- sa lättnader i vaccinationstvång- et.
Hr.
Roséns motion går ut på upphävandet av bestämmelsen om revaccination av värnpliktiga.
Hr.
Björck hemställer om att ansökan om befrielse från ympning icke skall behöva ske under så om- ständliga former som lagen nu för utsätter, utan på så sitt att om nå- gon » som är ansvarig för barns befordran till ympning säger sig hysa farhågor för att ympning- en sa kan för barnet medföra ohäl- anleda komplikationerna.
Det är föga sannolikt att vaccinationens motståndare böja sig inför den enskilde ymparens auktoritet.
Föga lyckligt blir det även, om rid eventuella besvärsmål den ene läkares intyg kommer att spelas ut mot den andres.
Vem kan för- resten intyga att i ett visst fall absolut ingen risk förefinnes?
Medicinalstyrelsen tror att om tvånget borttages vaccinationspro- centen hastigt skulle sjunka.
Det är föga troligt när man betänker den stora vaccinationsvillighelen vid enstaka smittkoppsfall skola Erfarenheten från utlandet är dubbeltydlg.
Medicinalstyrelsen anför erfarenheten lig samvetsklausul.
De som vilja barnet efter framställning som mer än dubbeltydig.
Man kan i för- få sina barn befriade från ymp- skall ingivas till Medicinalstyrel- sta hand åtminstone helt bortse från länder, där de hygieniska ning skola fortfarande tvingas att förhållandena äro helt annorlun- landsfiskalen inställa sig inför för magistraten att inför dessa eller lagutskottet inhämtat medicinal- da än hos oss, såsom Ryssland, lindrigt sakkunniga myndigheter styrelsens utlåtande.
som utfallit Där lägga fram skälen för sina be- bestämt avrstyrkande.
nationstvånget närmare till.
Norge däremot har intet tvång, hög vac- tänkligheter.
Enda skillnaden är att ansökningstiden utsträckts från Samvetsklausulen avböjes.
cinationsprocent och praktiskt ta- barnets femte till dess sjunde år Kgl, Maj:t föreslår vidare att den Medicinalstyrelsens ställningsta- get inga smittkoppsfall under de medgivna rättigheten: » att från gande grundas på ett principiellt tio åren.
Samma är förhål- skyddkoppsympning skall den un- avböjande av den s. k. samvets dantagas, som vederbörande ym- klausulen, som ju givet den Björck- tvånget upphävt utan ännu öka- pare finner till följd av sjukdom ska motionen leder till och varige- de smittkoppsfall.
Stora numret är eller sjukdomsanslag eller allmän mon skulle förfelas systemålet med England med sin samvetsklausul.
sen undantagas från ympning ».
Randstaterna Polen,Tjecko- sista landet i Österrike och Belgien.
rimligen icke neka att deltaga deltaga i svaghet men av kunna komma att erhålla den skyddskoppsymp- sin låga vaccinationsprocent och att den den undersökning och Medicinalrstyrel- avse högst t r e å r i sänder, istället Människorna skulle säkerligen i koppepidemier, visserligen av gan- g r u n d av lagstadgade tvångsbehandlingen även uppenbarligen vore till den sjukes basta.
Men ifråga om vac- cinationstvånget riktades åtgärder- na mot värnlösa, friska barn och det är lätt att förstå, att ju längre bart faran är för att smittkopporna skall nå barnet, ju mer stegrar sig föräldrahjärtat inför den ome- delbara sjukdomsrisken.
Jag tillät mig därför uppställa den frågan sen hade därmed medgivit att för som förut högst ett år samt: » har barn under minst tre år jäm- e n oklanderligt utförd vac- likt första st. varit undantaget från cination kunde medföra risker.
ympning och kan det av anled- även V i d en skandinavisk konferens anordnad i slutet av september 1929 mellan danska, norska och svenska medicinalstyrelserna dis- kuterades resultatet av dessa och i Danmark gjorda liknande undersökningar.
20 fall av nervkomplikationer om att e tvånget j tiden kunde vara lättas, inne natur- för hade i vårt land iakttagits i ligtvis med bibehållande av till- gången till kostnadsfri, och så risk- fri vaccination som möjligt, även för barn.
undersökning Internationell, om v a c c i n a t l o n e n s risker.
Frågan är nu ännu mera ek.
tuell.
Människor ställas fortfaran- de inför domstol, därför att de vägra att utsätta sina barn för vaccinationens risker.
I Dalarna sam- band med skyddskoppsympning under åren 1924 -- 28.
Av dessa antagas 13 som säkra fall av post- vaccinal hjärninflammation.
Un- der första halvåret 1929 tillkommo trenne fall.
De flesta forskare hålla for sannolikt, att sjukdomen upp- kommer hos sådana individer, som före vaccinationen varit infektera- de med ett smittämne som antages vara mera vanligt förekommande i vissa länder, såsom Holland och England.
Andra olägenheter och ning som där sägs fortfarande an- tagas att barnet kan erhålla men av ympningen, må dock Medici- nalstyrelsen efter framställning av den som är ansvarig för barnets befordran till ympning f ö r f r am- t i d e n undantaga barnet från ympning. » Vidare » föreligger enligt ympa- rens mening på grund av sjuk- domsfall i den ympringspliktiges omgivning anledning antaga att hälsofara för annan skulle uppstå genom ympningen må ock undan.
tagande från ympningen medgi-.
vas ».
Helt nytt är även femte para- grafens fjärde moment.
» Vid in- träffad eller hotande epidemi av annan sjukdom än smittkoppor el- ler d &amp; så eljest prövar nödigt ur hälsovårdssynpunkt äger konung- allt större och större utsträck- ning, om e j tvånget funnes, låta bli att vaccinera sina vid en eventuell epidemi nödvän- diga massvaccinationen ska beskedlig art med låg död- lighet.
Och hur utsatt är icke en- gelska hamnstäder, med sina liv- liga förbindelser med den ständiga skulle smittohärden Indien.
Men ända in- som hr.
Björck anfört.
dock ic- ör icke England vaccinations- ke vara så effektiv, dessutom med- E n g l a n d h a d e v ä r r e e p e d i - föra stora kostnader och minskade mera välvaccinerat.
Svenska Me- arbetsdagar.
Endast den ymp- dicinalstyrelsen framhåller att det ningspliktige hälsotillstånd kan skulle vara mycket billigare för England att införa tvångsvaccine- ring än upprättandet och drivan- det av alla isoleringsjukhus for smittkoppssjuka.
som de nu tvun- nen gits till.
När England ändå hål- ler fart vid sin samvetsklausul är Ansvaret överflyttas på det säkerligen icke av oförstånd ymparen.
om de ekonomiska konsekvenser- na utan av dess erfarenhet om Styrelsen vägar sålunda icke vaccinationens värde och av res- släppa tvångstanken, men medger pekt för den personliga friheten.
dock att en risk finner.
Ansvaret flyttas över på ymparen att be- döma dessa i många fall ännu okända faktorer.
som kunna för- vara utslagsgivande vid ansökan om befrielse, och styrelsen anser a t t vederbörlig hänsyn härtill tagits i Kungl.
propositionen.
Ada Nilsson
den unge studenten framgång och IL BAM BINO (Forts. fr. sid.
1.)
(Forts. fr. sid.
1.)
Överansträngd och skriver författaren helt blygsamt tor lättare emedan lidandes- vingård.
vägens hemlighet icke är ho- sömnlös lämnar han efter några till stor del en enastående tur som nom obekant.
Varje strävan år Paris och bygger UPP sitt San visade sig i nästan allt som han vud och undrade om det verkligen var förståndigt att skicka ut ett så litet gos- Kriget o. de kristna D i k t och verklighet att minska mänsklighetens li- dandes börda måste han göra till sin; därför har han att ställa sitt hjärta och förstånd i fredsarbetets tjänst.
Men han kan icke undandraga sig samfundslivets hårda villkor, så länge rätten hotas av vål- det; därför står han i hem- sökelsens stund tveklöst so- lidarisk med sitt folk.
A n till en enhet sammansmälta den- na dubbla uppgift är hans kristna plikt. » Deltagandet i krig har nu bli- vit ett kristligt martyrium, bomb- kastning och gasanfall handlingar jämförliga med Kristi vandring på smärtornas väg mot korset.
Man undrar icke på att mötet inte kunde följa dessa djupsinnig- heter.
Det var tillställt av den för- svarsvänliga gruppen inom den frikyrkliga rörelsen som en protest mot den radikalare riktningens opinion för värnpliktsvägran och svensk avrustning.
Men initiativ- tagarna fingo en ganska stadgad opinion emot sig.
Detta bekräftade uppfattningen att inom frikyrkor- na åsiktsomvandlingen gått långt.
Det kan ju tyckas att det vore mycket lättare för frikyrkorna än för statskyrkan att göra denna radikala och betydelsefulla åsikts- omvandling.
Det har alltid varit inom de mot statskyrkorna oppo- nerande fria rörelserna ända från montanisternas, waldensarnas och kväkarnas tider, som det i ord och handling protesterats mot de krist- nas deltagande i krig.
Men å an- dra sidan ska vi komma ihåg, inriktad på den enskilda männi- skans frälsning undan den onda världen til den eviga saligheten.
Det är därför en stor andlig om- välvning att fatta medverkan i Guds rikes tillkomst på jorden som den kristnes främsta uppgift.
Det betyder att man skjuter un- dan den enskildes frälsningssak f ö r mänsklighetens.
statskyrkan Inom är omvandlin- terskapet och de statskyrkotrogna höra som helhet välsinna- till de menten i staten.
Den fredsvilja som givetvis finnes hos de andligt livaktiga söker i det Iängsta en form för kompromiss med för.
svarsviljan.
Den hjälper s i g med kriget och understrykande av bro- derskärleken men iakttager tystnad i fråga om den enskildes handlan- de inför krigstjänst, och politiska vänliga riktningen inom engelska kyrkan funnit: vi komma att vä- gra vårt lands regering varje stöd inför krig, därest vår regering vägrar att acceptera skiljedoms.
utslag i en tvist, » kanske accep- teras av motsvarande riktning även i Sverige.
Den betecknar Michele med marmorpelare, loggi- företog Nervsjukdomarna sig.
or och pergolor och utsökta konst- uppburne läkaren lida av en ögon- som oförskräckthet.
sinnesnärvaro sjukdom, framkallad eller åtmin- och ett temperament som låter ho- stone förvärrad av platsens star- nom » gripa Fortuna i lockarna ».
ka solsken och lämnar sin prak- Den medicinska vetenskapen har gått framåt med stora steg på t i k.
e j mer få glädja sig åt de sista åren och dess praktiska solen var ett pris som måste be- tillämpning har i många avseen- talas för San Michele.
Och det den tagit n y a former.
En del pris som bestod i att offra sin av vad som berättas i denna bok framtid, att bli ett oinfriat löfte, ger belägg harpa.
men har i alla en » Kunde-Ha-Blivit »?
fall stort intresse.
I många av bokens kapitel ges Härom kan en utomstående ic- ke bilda sig en mening.
Ett män- exempel på författarens ömsinthet niskoliv kan te sig så olika om och finkänsliga hjälpsamhet mot arma och betryckta.
men han vi- det ses inifrån eller från utsidan.
Utifrån sett gick sar ingen vänlig inställning till den mycket stora grupp av patienter präster undertecknade det upprop utgjorts av nervösa » hyste- o m avrustning som Fredsmissio- riska » kvinnor.
Vad han yttrar närens redaktör, kyrkoherde Wox- om dessa verkar föga sakkunnigt ström utsände i vintras tillsam- och mycket osympatiskt.
Visser- Iigen berättas ett Par drastiska man med komminister Gyberg.
» Allt v i d krig heter står i ab- exempel på deras förmåga att prö- solut motsats t i l l kristendomens va tålamodet, men en läkare bör grundtanke, » heter det dar.
Kravet väl knappast reagera för sjukliga på avrustning.
är emellertid icke fenomen på samma sitt som om preciserat.
Ar det fråga om in- dessas natur okunniga personer.
ternationell avrustning i största Psykoanalysen vilken i så hög allmänhet så torde även Freds- grad bidragit till den modärna missionärens motståndare Ljung- uppfattningen om nervsjukdomar.
lund kunna ansluta sig.
na avfärdas av dr. Munthe så- E m e l l e r t i d är formuleringen än- som nonsens som då sådan, att det är en akt av undrar särskilt de - visserligen - fåtaliga obefordrade präster skrivit på.
Uppropet har s o m stor förbittring på sina håll.
Tonen i de protestskrivelser som T o n e n i den protestskrivelser tid- ningen till del, är häftigt upprörd, i hemsökelsens stund har väl Ryssland betalt » är nå- står tveklöst solidarisk med sitt gra stickprov ur prästerliga brev står tveklöst solldarisk m e d sitt till Fredsmissionären.
Men vad righeten.
Och den lämnar ur sikte bevisar detta?
Att denna nya rö- relse är en tagg i de kristnas frågan om icke ett land en tid hjärtan, ett krav och ett angrepp av nöd och tvekan kan ha plikt de icke kunna lätt och grepp, att göra en föredömlig gärning.
de skaka av sig: Den radikala fredsfalangen in- Den svenska kyrkan står lyck- om svenska statskyrkan är i alla ligtvis icke utanför de stora om- som ett välvningar som ske i tiden.
-- av många slag har för- O m djur de roande och rörande.
Apan Bil- ly. full av okynne och spritbe- g ä r är e n trevlig bekantskap.
Hun- darna stå författarens hjärta myc- ket nära, visserligen, säger han kan hans visserligen, som läkare för människor vara omtvistad men som hunddoktor är han obe- stridligen högst framstående.
Åtminstone den engelska uppla- gan säljes till förmån för djur- skyddsverksamheten i Italien och den svenska är tillägnad » Drott- ningen, de förtryckta djurens be.
skyddare, alla hundars vän ».
Kär- leken till djuren är också ett huvudmotiv i sista kapitlet där författaren i en vision ser sig själv inträda i himmelen och sig till rätta för sitt förflutna.
Detta kapitel hör med sin sentimentala be rörighet det svagaste till Sant ’ Anna skakade på sitt gamla hu- sebarn en så blåsig dag, och om det åt- de, att hon icke behövde vara ängslig, hon bra säker på att den lille skulle få hört välkomna där.
kommo att barnbarn skulle föras till?
Madonnan sa- bli hans egentliga område, men han sysslade även med annan praktik, de första åren t. o. m. med obstretik, » och », säger han med en viss galghumor.
» vår Her- re hjälpte moder och barn.
Det var rent märkvärdigt hur väl mi- na patienter stodo ut med be- handlingen ».
En skicklig läkare vill han ej påstå sig ha varit, men väl en framgångsrik, med klar blick för att det ofta kan vara en be- tydande skillnad mellan en skicklig och en framgångsrik lä- kare hur paradoxalt detta än kan låta då det gäller en verksamhet som man tycker skdlc kunna be- tygsättas av sin framgång.
Han anser sig ha börjat sin yrkesutövning med en bristfällig utbildning och att hans vidare ut.
veckling löpte fara att hämmas genom att han så snabbt blev lä- karen på modet.
Men han stic- ker icke heller under stol med att han ägde vissa personliga för- utsättningar för att lyckas.
En som han anser medfödd förmåga att väcka tillförsikt och lugn hos både människor och djur har han redan vid mycket unga år funnit sig besitta.
Och vid läsningen om hans säregna upplevelser, finner man nog att hans så kallade » tur » säkerligen kan förklaras även ge- cessionen.
Efter år av arbete börjar den nom en del andra egenskaper ge- kristne l i t e n.
Det var läkare till- verk.
Besparingarna frän Paris börja emellertid att krympa ihop, han slår sig ned i Rom och får snart även där en glänsande praktik bland millionä- rer och förnämt folk från alla län- der.
På Roms gator far han om- kring i en viktoria med röda hjul dragen av två präktiga ungerska hästar under det att stadens 44 övriga utländska läkare få noja sig med att färdas i urmodiga åk- don eller också gå till fots.
Somrarna tillbringas i San Mi- chele som blir alltmer fulländat och dit berömdheter från hela världen komma som gäster.
Traktens befolkning består av enkla och okonstladc manniskor för vilka den berömde Romdok- torn känner en varm sympati och med vilka han umgås på vänskap- lig fot.
Han blir hedersborgare i Anacapri, det görs ett uttryck- ligt undantag för » il dottore » när prästen i kyrkan dundrar mot protestanterna, kyrkans lilla Jesus- barn » il Bambino.
avlägger enligt en gammal sed varje år ett vec- kolångt besök på San Michele och vid den fest som årligen hålles till ära för det undergörande skyddshelgonet San Antonio går San, Micheles ägare med i pro- ett stort framsteg jämfört med den minst » Landsförrädare! » sagt.
» Satan! » - » Vet hut! » - » Det här fall icke så vanlig grad.
Sin g r a d.
som i ken.
Tillsammans med några an- dra litet romantiska sidor kunde det gott ha utelämnats till för- att små barn voro bäst att låta gossen gå, efter- han han nödvändigt ville sin gå, egen visste vilja, hon inte att redan hide liten som han var.
S:t Joseph blev ej Det var som ens tillfrågad, han hade förresten al- drig mycket att säga i Familjen Don Salvatore, den yngste prästen i Anacapri, lyfte försiktigt ned vaggan från altaret, sakristanen tände vaxljusen och så bar det iväg.
en liten korgosse som ring- de i en klocka, sedan kommo två Fig- blå sä; or.
h iom sakristanen.
svän- gande rökelsekaret och sist Don Sal- vatore med vaggan i armarna.
Då de passerade genom byn, blottade männen sina kvinnorna upp sina egna huvuden, småttingar för att höllo de skulle få se hur det Kungliga Barnet låg i sin vagga med guldkrona på huvudet och en silverskallra i form av en siren kring halsen som skydd mot det Onda ögat och gatpojkarna ropade till varan- dra: Il Bambino!
II Bambino!
Vid porten till San Michele stod hela - - mitt hushåll med rosor i händerna för att välkomna vår gäst.
Det bästa rum- met i huset hade förvandlats till en barnkammare med golvet strött med blommor och girlander av rosmarin och mynta kring väggarna på ett bord täckt med vår finaste linneduk, brunno två vaxljus, att ty små bli lämnade I ett hörn av barn tycka ensamma i barnkammaren inte om mörkret.
stod min florentinska Madonna med sitt eget lilla barn i famnen, och från väggen sågo två putti av Luca della Robbia och den Heliga Jungfrun av Mino da Fiesole ned på vaggan.
I taket brann den He- liga lampan.
Ve huset om den slockna- de, det betydde ägarens död innan årets slut.
Vid vaggan lågo några anspråks- de åstadkomma för att hålla Bambinon sällskap: en skallig docka, den enda överlevande från Giovanninas och Rosinas barndom, en illa medfaren träåsna, lånad av Elisas äldsta flicka en i form av ett horn mot Onda ögat.
I en under bordet sov Elisas katta med sina sex nyfödda ungar särskilt installe- korg rade i barnkammaren för tillfället.
I en rad blommande i rosmarin.
rosmarin?
Jo, därför Vet du varför att när just Madonnan tvättade Bambinons linne, hängde hon hans lilla skjorta att torka på en ros- marinbuske.
Don Salvatore satte ned vaggan och överlämnade Bambinon i kvinnfolkets vård, efter de mest noggranna förma- ningar att vaka över Honom och se till att Han fick allt vad Han önskade.
Honom sällskap, och vid Maria knäböjde hela hushållet för att hålla Ave kring vaggan och läste sina aftonböner där.
Giovannina hällde litet mer olja i lam- pan för natten, de väntade en stund till dess Bambinon hade somnat, och gingo sedan sin väg på tåspetsarna.
När allt var stilla och tyst i huset tittade jag in i barnkammaren, innan jag gick till sängs.
Ljuset från den Heliga lam- pan föll över vaggan, jag kunde se Il Bambino ligga där och le i sömnen.
Stackars lilla leende Barn!
Han ana- ej att den dag skulle komma, då vi alla som nu knäböjde kring Hans vag- de ga, skulle svika Honom, då de, som sade att de älskade Honom, skulle för- råda Honom, då grymma händer skulle slita guldkronan från Hans huvud, och ersätta den med en törne c k ^ och nag- la Honom till ett kors, övergiven av människor och Gud.
(Ur boken om San Michele.)
