# ID: svediakorp-per3481
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,451
# sentences: 753
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.. L TIDEVARVET N:r 2: 1930, r t Vär g ä s - de g s l a n d e artikel t i j h o r a d f r Fö- 5- s a n och handlar om det danska förshset till jordlogstiftning.
rom raet.
före i folketinget och över- på kmMti till utskottsbehandling.
r ~ F cirn f - re, d en - Kamp,, For&lt;limnndlfllinuy~w- lek a I f r o n t e r teatrat i tirldm.
AI dem iyp im 1 S * cril+ vilket är oertimt.
i Triuind fin- mn icke mer i0 m .Il * P portio., * i * inte m, bilftm J miap I ' Ryiilmd finnii Ipm ah i I &amp; lih n k a.
Amerika hu 1- med i c - % w - mn.
o - i Europa i alla ~ ~ riktningar $ genom $ i- ~ En maxikimaga ~l ' ?~; e; roghr ft:eypE 5: grn di~a sidor av de pa s-h rpii .m i,, i d, ~ y s ~ n o ~ c n.
&lt;imut om Dn i r inte bokförlrpm och mdr p bibliMekcL m om rmn som " * drar rün sk uppiör ä 1 1 den vid m Svea * - nftaq l m " =ka i Stockholm och up korsat av St ' %Is5r, kring vilka l i e Im, an ' de mA fram &amp; som en del.efull nog .. Och vem kan tron mll d a sin sjätte upplysningskurs ga förtätade lager av missfbrsthd levande bild, eggande a h väs.
allt veta, vika s p L d a, nn ti- 1s- Problemet Europa -- -. "
I =,.
. "
.
.. h d ~ sarh ah ~ ketligt ~ b ' er ~ sig f ö l j ~ n k t l i ~ stol ab.
bew.
och och maktmissbmk.
av ahad själv- leduide.
å i g a arbete p m i utve&amp;lingen förtrampade ständighetskänsla.
u=t viii dta f ö r d a a som ' vD mot framtida hisen språkrdttbhefer och religiö= S e re de tio aren efter värids !f " gcti ~ w. dit ir b i d e r n r sb m m d r mi * r M " id en m o d m boolmrd, av m ri od ni Dd w mänga mhen ay hur, b m nibnhct.
Dct hör IM- mrd de första.
där det egentligen hänt nignl sv bety&amp;ek,eise.
De in.
den pmonü (ln ofredjan ach h6m a,illiau bi * IIUU nod.
nn pa i det föielsen ha makt an säna Str&gt;TB slrilmdc h ö m n i u r w l &amp; tu i cti 6 %- led &amp; med m sg&amp;n a,,hopning I ' P F o l e t ä r f r o n t a n i ' ysk lig 1 " nv ilande skuggor mlwfirm av hat Dch &amp; d, att trycket $jayt skeendeni sanp,somrulladesupp I,yL li-t.ter a t u r skildrar dr. C a r l &lt; dtt " ödindigt In skaffa i fräken M a t h i I d a W i d e D a.
v i d M a r c u r, Bertin,.fyraa,- dani PkolansIä~taklasserunder- mode de unga tYLka diktarna och, + r s.
r - ~ ~ ~ u d i e de vuxnas krav pä hämnd ' TY d i .om dlllmad&amp;Uh a m u l d, och hat, Enskilda man,,iskOr, som ~l~$a, ", " ":, g r e n s hterblick.
M i n n e n o c h förnämsta arbeten.
i okunniphet och mhlöshet fan- bulit PQ.
an md$s * er, &amp; &amp; ~ ~ ~ ~ bwnf ~ j; ip är ~4 ~ * in till h ~ u 0c) r.)
add ~ * ' ' la ' IIför väldiKheten a " en ek * p i detta omade.
Sum eIi - da, nämnaes namn 6om jUie Ad-, pii.t, i " tf - O. m_ dp tlM kommn nohisk utreckling, som de ickc exempel Lan det vara nog ati tala i opinionen fömtdrat Kniom frrh in, iihm dcn ntf toiipi, E~,, - pi U gav till j u ~ e n Ut en ny bok, förtnä genomsk8da.
än mindre sty om hur den strävad att - an.
iarbetet men efter aratais tmget maänfmta~i- mdhr.
~a K a n a a n e x p r e s s e n.
Den ra.
Stridende präster och rivna binda da artodox4: kyrlrrm med iarberc upph6jt ps nyn till Ameri.
t ä r mm skdl p fihämmtt armäles i Tidevarvel under Nbri- h k o r.
amana idcal och en u n s den v a s &lt; e m o p e i s ~; ~ n nu, i, kas första namn, Där y&lt;zI Lidn ~ * ir Wns bm efter ihomion Wlda 10- ' en " O I g O n !2 I y n i n g e n I h ä- dom.
kämpande mot f h M a n &amp; h &amp; r, för n a p ir se&amp;, börju be- Gustava Heymnn ah Alenc J ~.
Tbc htidlc of sui Looit Ra, dm rar av E l i n \ \ ' ägner.
ca,,tro.
lönas med f r a d n i 8 första du- cahr, Anna Wicksell och Susie bar jlll " d. m ju vertdilt u Det är inte b g l d d e - f ö r -.
en var a bane strar efter &amp; Or- shcrbmndt, Irvinnor &amp; sin v&amp;t I&lt;-, kck Barnavirdens i r i g i n s - [utsättningar för skapandet av en donens genomfö+de.
F Ö ~ om- iorganiratiorisfömid9aoch 6in bnn.
sedan a r tar upp n&amp;pra önskem &amp; stal- freden9 wh välständets och sam- kring 400: riande fredsvilja lyckades hägna ' Film ir Fh ir da av det praktiska barnavMS- förstånders " ärid, Och &amp;, da är ur synpunkten att det nutida, en liten plats av, oann och verb smm - c % * * ris w W y ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ $detta ~ $ vad man ~ är ~ i färd n med ~ an t arbew e m alltsa o är t &amp; en liten, l,g neutialitet min i en bl&amp;nde ' pöra.
sedan h t a l i d n g a länder.
händelse i et; l i n 2 förlopp, blir .odi skjutande värld.
M w fick hö.
arkr, * arnoer i&amp;-n.
irietiq ' Och det äi d e s a törrök, som In.
ju hela Intemationeüa Kvinnoför- TB hur fijrbuodet staflat cp Stoi m .II vppcaind=ittim .klle d förr Au dLaabrern.
IWmd&amp;baidet-fOr bmidn smTBYt eti %vh#UdC ' hjällnktim ii m b idL iirfOn.
h n n v ~ &amp; d c w * pm- &amp; ~ e ~ ' Fred ' ' ningshra och Frihet - ~ som med nu sin P %ar rrpplys- T 1 detalj i ett ~ väldigt sammanhang.
~ krigsfängar ~ fran,Cibirien, d ~ om y d den * ~ j ä l ~ c d e l l e r i ~ ~ förds &amp; Men det är just inför denna de-, den kamp för fred och frihet, bok.
Over hr ' ' uirlden ' i " om de amerimJo inat p o r g y, aterge Vi ett brott.
filmerna.
&amp; ko oblik.
mm vid u m m i tid stycke ur D u B o s e H e y w a r d s Stockholm V i l l samla och filla talj vi för ögonblicket leva.
den behandlade frågorna.
- &amp; ~~&amp;&amp;l ' fiSn:~ der, ikrarnt fortryck Och strävan efter vedergällning.
Folk som I &amp; ras upp i hat och kampberedskap p i alla livets områden.
Barn re.
Slut e 1 tztik * dz F2 z, %$JrncE, ": &amp; t:z - ~- - sr i ~~~ Ak * km ~~~ ' ' ' ' ~~ ' ' ' ' ' ~; &amp; ~~ I -.
.
w * -.
(Fon,, p tid, 8-) n M orpngryn insehs; I - t ärap&gt;&gt;.
negerkmfleret.
Oversättningen är mord av E I i- ?i - - roman med samma namn.
som ligger till grund för dramat och wm W k S os5 yrra en fänedan- de 0th intressant skildeng från - mr 1 Om %,: ~~~~~~~~$~~~ Pli - man vid bedömandet av Hagar samhället at finna en syndahoek, när ' Olssons mman K ~ ~ e z p r e r s en e ~ social olycka inträlfat som * I m ' lillänipu den geda " gel " ab e @ s t 0 % dla inför en avgrund! "
f A p.
It vad mm firns och l i m bekymren ~ " liar är ett döm bmtt pom vi alla A n g e l i c * B a l a b a n o f f SH- + * ervad mm sakm skail man finna ärdilaktigai: förddcrietmetmänni- dra i 6 n m a r t y r a v i d a g a t dir är en hel dc1 att tänka över r w.
' Vad har v i gjort för an en av aiM unga vänmrs och med.
, Och förrnedla ' ridda demin kvinna?
Vem har viskat arbetares öden, studenten Sin- fin- i hennes öra de ord av hopp c d för- do ciccotti, som lever bland de.
1 Tidevarvet har tidigare d- Dm hämtar ur denna handling eggel-.
inspiration.
&amp; lun aeh t m h m f6r.
' bundenhet.
Dem kamp föres ot ur teoriernas vadd till handlingens.
Sär- .skilt p3 kvinnorna inom g m p p ut- övar hjälten Peter en fascinerande verkan.
De äro den unga generatie n e m fylgior.
Dc Im motsättningen till hinnan av en adrr k g h g som inte landsflyktiga italienarna.
i Paris.
ländrh författam drmr SOS ut- trörtan som kunde ha räddat henne? "
iörligl b e d h t i IV dr Emy Ek.
Sxvc \ ' ilka ord skulle det ha * " I, finnar har annat intresse än sargen över sin en gräl vid spelbordet.
- ~ ~ bi=raferni ocb likt m inrl, flod utmukr sig över bwlcnudtmr.
du II dmm publik.
har nlgoo rM, m m d a m y a n Iiim uuui " &amp; d d l a niann aidcrbryta PJU, a h IinEdW, NS &amp; &lt;i a b et h K r e y-L an ge.
Det föreliggande kapitlet hand- ~ ut ur h r; ~ _ h; m _; h ~; ~: i s m ~ ~ ~ Ul, rhmilal ipi rn simligcn inst a, di nd rn MO biklllai.rri i f i n bdru bo.
dmnr mmünarpr.
m till förrriad- NnE tuit e " a " de mest intrinmdh öm- ~, ~ * ~ ~:, ~ iinhe?
ocb ~ tm h ' r ~.
t =, " ett~; ~~s ", " ", ",, ~na ": t - " -.
komlig gemenskap med mänskiighc- fenr olyckliga och lidandc, att han kan: a pa sig skuldcn.
di en övergivrn: kvinna tar sig av daga med banid i sitt liv.
Efter v.mliga &amp; tt är han,:: i har pi rn gmPP hetsiga mgs, mo- dernist&amp;-inom vilken den egent- liga bromlingen varit att finna innan tnn mct.
Dmna grupp upp- träder i boken rom den kollektiva kul- ~ * " u m-riq ", ~ kluidmr dm därför üt deii Iörakta drt b,, ~ tll Ihn:, Ti.
pur Souls1 Det monot kundepassa de?
Jo: ' ' Livet är icke denn b a r.
nej siste a v v i k Y " F älskare.
- s a n var ornöjlin.
Med * in omitlisa rik) d+Ii+ lempo av E, B, c. wh aven for romanm.
Samma ijdentäm.
nej, tm icke det1 Det finns en aman Det htla, 8ter trolimis aa men i I i n g r l d e r o c k ~.
I d r a m a t t ä t n s d c d a lycka, rn smnare och uförgängligarc fantdtiskt transp-t till m bolger- ~ b ~ = " M ~ ~ ~ ~, ~ ~ k ~ ~ l i r c n n g mamm mm j a p s av am- än dm du nu kgater.
Borja ett " Ytt] ik $pril&lt; - Rntens.
~a~ ci- dinrE lb der fin,, Ctt ah ~ilui.L rpi dr. Ih:llct, därför att han raserat dess liv! "
lat mi tjim till att ge en förrställning m e kui.
Som &amp; n inte Lsn mi i Un ny.
Mannen mm " Agar handlingen att O?
idi.värld och nttNcku; itt ' V i bed$ % d r a r a.
d * P+ * " giftgampm i stininet för att fui&lt;om- i " - cw " ' * lp ' " uIfilm.
na det.
I romanm byter $ig ödet ställa sig inför skranket sam bmtts- gar med flit inte Pa n&amp;n anabl av ha lon inte iud,a, Mii~,iil.- b e n ä g e t v e r k r t ä l l a pre * ?.
Iiring eii mera intim historia.
t et är lingilamhäiiets stäiie,somritarett f0men i lig ' A1 ' tS &amp; ' Kan=n ' m u se ' Och hmpliccnda mmmhw IL ' m a j.
ir5ga om en man mm efter l a g I&amp;, kors över sitt jag klönas med befri- ord ringde i hans ömn.
Han lysSMde bedmr i Idn8-f. m+rati saen ' f o e a * t * tt den khover a,igest, frukianochbesvikenhet lyekai cIy, Han h.r löstbilictt till Ka ligt.
förvirrad till den nya klangen en hel ivän för an tih m m lim prbiliv bn ?a sig Ut nr Sitt trasiga liv och expressm.ron1 " endast medför PUa- klaiip ay hol mh pmnst~r, En upp hiamii m primitiv3 minnishr.
Mm d- ... dant krn dn a-.
I drama intina P r h i - sitt eget jag.
Det sker genom cti gerare, v i l h satt livet p i +. "
M m kana ~ i r den sprang som landar honom i m sä full- viktiwrc Br dm efftkt hans h m d i g f, ~ t e t = " i forl&lt;lirnri, ~ a underbrr.
~ en ~ UP- ~ ~ o j-uuidnrimi filmm for sndmbln i bet d O d N bm Filmm har dn rike dan och gin fatti *.
sina ufrrrckm+: &amp;; z;; g:y:;; &amp;:: ' " - -: oz: förrJnp ach bö,i.,sig uI iin förned.
" ng?
Rade inte hennrs lidan&lt;len orh ~ ~ * .- m&amp;w &amp; tär Qnt u (m tarar utp-t en drapp oförguls- ~t 6- cn bro so,m störtu.
fdkmiir, lighet uT ii * ct.
kaos ach iMrkcr h W l o ~ htdrilcr x h lolkmruir.
Dndr hdiga lpbaler, Iöfte,,, dmmmar?
dyrt att * " r5nl sbn filmnjärnor.
Ed &amp; - * ul man i n t ~ mnkultr.
film, iven om " I ",: ~~~cti " imp:,a ~ ~ ~ stiimorna.
Strömmxic ur intehiter ~ till henne ~ ur gPrt mm, er fil,kot ~ rxh m e d s r att mao hp jdm .. w livets du *: en d m bii.rP a v a t &amp; t ~ mr k, s,nplyiktnr pa rkuldfr~bm föriegad Paneuropeirim för vilkni ladm och IOD icke linadi, tig för film.
Men Y.
0 Vm &lt;rsli * 1 * d my ink.
betyda.
dgmi&lt;ing.
o m dr1 inte hadc varit billlgrr Il &amp; H W, och oanvändbar. "
Vad g e r det &amp; kgranser mad före 141.
- er .. - D.c * incr m ~
Ett märk- Problemet Europa ligt t fö örs l a g i D u var värdefullt an frågan om nya uttryck för europeisk sam- manhållning utreddes under upp- lysningsveckan av kanslichefen Danmark är föregångslandet i Per Jacobson som är så nära lie- jordfrågan.
Dess radikala och so- rad med Nationernas förbund.
cialdemokratiska regering har nu Därigenom blev frågan placerad framlagt för riksdagen ett förslag: inom Nationernas förbunds ram, vilket är ett lyckligt grepp.
Den » til Lov om Erhvervelse av Jord tidigare rivaliteten mellan dem til Oprettelse eller Udvidelse af som ivrade för Paneuropa och mindre Landbrug og til B y g g e dem som höllo på Nationernas pladser m. m. » Det går huvud- förbund tyckes man numera från sakligast ut på, att när en lant- båda sidor vilja upphäva.
Åter- står nu att se om det blir möjligt egendom med minst 40 hektar blir att befria och försvara den Pan.
såld på konkursauktion, skall sta- europeiska tanken från anklagel- ' formel efter vilken inkomsterna ten ha förhand på att övertaga sen att vara riktad mot de stora skulle kunna fördelas, så an alla öster och väster bleve nöjda.
Tullunion kan en.
gården till högsta anbud, som av- makterna ges vid auktionen.
Men staten om Europa: Amerika och Ryss- dast tänkas som första steg till land.
Sovjet själv har sin lösen skall i så fall göra denna sin rätt klar: Paneuropa är en maskerad en politisk union, så som till exem- pel en gång den tyska tullunionen.
gällande inom fjorton dagar ef- kapitalistisk agitation m o t kom.
Och så Iångt som till en sådan ter auktionen.
Jorden skall sedan munismen och skall bekämpas.
möjlighet.
sträckte sig icke hr Ja- utlämnas genom statens jordlag- Många faror hota idéerna när cobson i sin hastiga översikt på stiftningsutskott.
Skulle efterfrå- de skola förkroppsligas.
Icke minst Läkarsällskapet en timma före den att de mäktiga riva dem till statsrådsberedningen, där han må- gan på jord till småbruk eller till sig och förvanska dem.
Den enda ste närvara.
Snarare än tyska ri- uppförande av egnahem i städer räddningen är att Europas sam- kets tullunion borde tjäna som fö- med ett innevånareantal översti- manhållning blir en falkens egen rebild brittiska imperiets system gande 1500, ej kunna tillgodoses sak, icke regeringarnas bara.
icke med preterenstullar mellan Eng- land och dominions.
Det vill sä- genom ovan angivna föreskrift el- storfinansens.
Det framgick också av kansli- ler på frivillig väg, kan expro- chefen Jacobsons resonnemang ga: England och Kanada.
Eng- land och Australien samt Kana- priation ske.
Denna gäller dock han ansåg att idéns för- da och Australien byta varor fna- endast egendomar med en ta- verkligande hängde på om folken re, med mindre tullar, inom sig ringsvärde över 50,000 kr.
och kunde intresseras.
Det är sant att själva än dem som gälla i den med en större areal än 50 hektar ännu så länge rör sig diskussionen onda världen utanför.
endast om formerna for en eko- Det var sorgligt an ingen dis- åker och äng.
Expropriation av- nomisk solidaritet.
Men den får ser i första hand jord, som ej icke bli de tekniska experternas kussion kunde bli av, ty då hade man kanske kunnat få svar på utnyttjas till fullo.
ej heller får eller nationalekonomernas sak en.
sin undran hur ett sådant prefe- den äga rum om resterande jord dast.
De kunna icke få folken att renstullsystem kan innebära e n därigenom ej skulle komma att stå lystra, an intressera sig.
Det må- framsteg för den som likt talaren ste politikerna göra, men, väl att ar övertygad frihandlare.
Han pro- i proportion d. v. s. bli för ringa märka, politiker uppfostrade av klamerade nämligen den tesen an i förhällande till ekonomibyggna- Nationernas förbund.
e t är f ö r d e l a k t i g t a t t häl- derna.
Vidare skulle kommunerna Finns det då ett speciellt in- d l a e n f r i h a n d e l s v ä n l i g po- i vissa fall ha rätt att begära ex- tereuropeiskt problem som bör lö- I i t i k, ä v e n, m ä r k ä v e n, o m sas med utskiljande av andra propriation av jord till egnahem g r a n n s t a t e r n a f ö r a tullpo- världsdelar, åtminstone i första dock under förutsättning att kom- omgången?
Ja menade denne I i t i k.
Som belägg för denna sats munerna själva saknade egen NF-uppfostrade politiker.
Hans visade han på Sveriges stigande välstånd och förbättrade handels mark.
uppfattning var den att en stor balans, ehuru Sverige är det enda Detta förslag som avgavs till utredning bör sättas i gång röran- land som sänkt sina tullar efter de formerna för en europeisk sam.
Folketinget i november, har över- kriget.
Aven England har.
förkla- manhållning.
Detta är en uppgift Iämnats till utskottsbehandling ef- för sig och det är enklare an rade han, inrett att det lönar sig ter långvariga och häftiga debat- ta den först än att angripa frå- att framhärda som frihandelsstat ter.
Det var naturligt, att det skul- gan om reglering av hela världens i en tulltokig tid.
M e n han sade ytterligare något le framkalla en storm av ovilja varuutbyte med en gång.
Den ut- annat.
Prisläget i världen är hos högerpartierna.
Lagförslaget i. redningen, menade han, bör ic- gynnsamt för Europa Prisen på ke läggas som NF:s utredningar fråga avsåg särskilt tvångsförsälj- annars bruka göra.
Man gör an- råvaror äro nämligen låga, och pri- ning, och garantier uppställdes nars allt för att åstadkomma en sen på färdiga industrivaror höga mot en godtycklig expropriation.
enhetlig rapport och så vattnar Alltså: det Europa måste köpa är Men här gällde - långt mera än man ur alla olika meningar, till.
billigt, det som det kan förfär- diga och sälja är dyrt.
Under för- den jord som till äventyrs kunde dess de kunna gå tillsamman.
Bätt- utsättning av en viss sammanhåll- ning vore framtiden därför ljus uppfattningar av dess förverkli- för Europa.
M e n skall då denna problemet, vår tids spörsmål om gande fri plats och fullt uttryck, sammanhållning egentligen bara jordfrågan.
Det är ett i allra hög- så att man finge ett diskussions.
bestå i att Frankrike och Tysk- land hålla högre tullar mot Ame- sta grad märkligt förslag.
Det var material.
rika är inom sig själva sins emel- handels- lan?
Skall inte den ekonomiska gen Vid föreslog senaste Förbundsförsamlin- lagen slå tillbaks även mat Euro- sig nöja med tillförsäkran om er- Det beslöts att en konferens skulle pa som en enhet?
Aven i en sådan fråga som den sättning till fulla värdet.
Ty när inkallas under 1930, och Natio förbund gör sina förunder- om tullar eller icke spela de man diskuterade de olika paragra- Det Den mänskliga passionerna in.
ferna, diskuterade man samtidigt sökningar för densamma.
finanskrisen har kom finns nya folk som resa sig tull.
principerna till rätten att besitta amerikanska mit emellan och fördunklat läget murar, icke bara därför an de jord.
De behöva i sanning diskute- så att det kan hända att konferen- ha en (felaktig) uppfattning om deras nytta.
utan för nöjet an öva ras.
Det har kunnat ske i Dan.
marks riksdag.
i Sverige tycks där inte finnas något parti.
som denna suveräna makt och för nö- anser dem värda att nämnas, in jet an om man också skadar sig själv kunna skada grannen dess- te ens fast erkänna jordbru- I komma att fråntagas respektive re vore att ge vänner och motstån- klart, att motståndarna skulle kal- ju engelske nernas alla kets kritiska läge.
Vem äger jor den?
All egendom medför ansvar Men Lan jorden besittas av några av samhällets medlemmar utan hänsyn till de övriga, utan ansvar utan samhällets rätt eller plikt at ingripa?
Och huru?
Var?
Och när Det är frågan, som vår tid ej undkommer att besvara.
mera.
Protektionism och frihandel två sinnestillstånd, tyckes det, olika attityder mot världen samma gång som det är två äro två på na- tionalekonomiska mer.
Jämförel- sen mellan protektionister och för.
svarsivrare, frihandlare och freds vänner ligger snubblande nära.
Om den icke drogs av talaren själv under föredraget, så måste åhörarna göra det.
På vilken väg man än angriper problemet am fred, så når man ner till an det är folkens bundna själar som måste befrias ur fruk- tan och misstro.
Det kan inte va- ra annat än glädjande an de sak- kunniga på det ekonomiska om- rådet leverera bevis för att ge- nerositet lönar sig.
Så banas då d e n vägen in till själarna, och det är en bra väg.
B arnavår d ens För inte länge sedan var jag i en där flera av gästerna, som voro från olika delar av Sverige, voro verksamma i n a barnavårdsnämnder, som barnavårdsmän eller på annat sätt personligt knutna till den allmän- N barnavården.
Samtalet rörde sig om barnavårdsfrågor, hur lagarnas föreskrifter U sig ut, prövade m o t verklighetens detaljer och skiftningar.
Det var en ganska stark kritik som sällskap, kom fram, i någon mån till den oin- vigdes förvåning, eftersom våra lagar på barnavårdens område i allmänhet ha ett så gott anseende.
Det var de praktiskt arbetandes uppror emot pa- ragrafer, som trots allt äro stela i till- lämpningen och vilka i somliga kom- binationer rent av motarbeta det mål som de borde främja, nämligen de en- skildas oavlåtliga medansvarighet i irrgångar gen, barnavårdsnämndens förestånda- re i Stockholm.
som jag frågar ut om vad hon vet om denna sak.
De sista erfarenheter jag har äro från Köpen- hamn där jag i somras deltog bl.
a. i en del inspektioner.
Jag kan berätta ett exempel.
Det gällde en frånskild hustru.
ty rätten till understöd till- kommer inte ban ogifta utan också frånskilda och övergivna mödrar.
Denna moder hade tvillingar som hon behållit hemma hos sig.
Tillsammans garna mellan lagen och verkligheten.
Det kan trots allt inte hjälpas att m o derns ansvar i många fall i onödan hakas av.
Om hon behåller barnet själv kan hon ju i trängande fall få fattigvård.
Men utackorderas barnet kommer det under barnavårdsnämn- dens tillsyn.
Moderns skyldigheter in- skränkas då till betalningen, som efter viss taxa erlägges till barnavårds- nämnden.
Förresten har hon inte med barnet att göra och bör så litet som S a k k u n s ka p!
Socknen var inte stor, den omfatta- de en ö, två mil lång a h en halv mil bred.
Huvudnäringen var strömmingsfis- ke, och så hade man det lilla tegel- d e t blev litet bruket, som gjorde att tnte var vem som helst, och att um- gänget dem emellan gärna kunde övergå t i l l ordinarie söndagsbjudningar, och att barnen kunde ffi bekanta sig med var- ann till framdeles bestånd kanske.
på de andra öarne.
Ty det var ett En handlare som blev nyvald i fjol tynande krig mellan fiskarpojkarne sig upp och sa, att som det har och tegelslagarne naturligtvis om flic- visat sig att pojkarne alltid slogo sönder tegelpannorna på taken, så ville han för- korna.
orda att nämden förelade fullmäktige att Ola Persson hade läst Tyréns kommu- köpa korigerad plåt till de kommunala nallagar och gång gjort ett förslag uthustaken, dessutom ville han tacka hr.
prästgårdstaket på en kyrkostämma.
Persson som ej visat sig gnugg utan grund av dessa meriter hade han velat det som rationellt var.
Men Ola med sin egen arbetsinkomst hade hon möjligt lägga sig i dess skötsel.
Hon hamnat i fullmäktige, ja t. o. m. i Persa tackade inte han, när han igen genom det allmännas understöd en kan inte lägga till - om en sådan kommunalstämman hade han blivit in- fick ordet.
Han talade sig varm för visserligen liten men säker inkomst önskan skulle finnas, vilket ju är gan- vald, fast fattig som han var hade han den » korumperade » plåten (som han al- ställde aldrig till steg med de andra drig hört talas om förr) svårt tills barnen blevo stora.
Och hon kun- de ha ett hem for dem, där hon hade avlönad hjälp, medan hon själv arbe- tade borta.
Allt var välskött och or- ska sällsynt - därför att betalningen hålla jämna hur oduglig är bestämd.
SI kan det i verkligheten och kor och många strömmingsskötar.
och att man var skyldig gynna sock- hända, att en mor inte kan få ge ett Nu hade han emellertid blivit god vän nens egen industri o. s. v. par byxor i t sitt barn.
om det är om- med tegelmästaren och det var minsann Stämman var villrådig.
En talare me- dentligt.
Danmark riskerar helt enkelt händertaget av samhället.
därför att inte f y skam ty tegelmästaren fräste nade, att de inte var skyldiga gynna denna summa och det beräknas att det inte finns någon form för er- alltid åt alla bönder, de fick vara hur tegelbruket, så mycket utgifter som det andryga som helst.
drog på socknen, alla de oäkta barnen läggandet av sådant bidrag.
vården av sina barn, också i många man får igen ungefär hälften.
hade varit inbjuden på kon- som arbetarne reste ifrån, öns rikaste av de fall, där samhället av en eller.
För att återgå till de i början av ar- Vad säga de erfarna om detta?
jak Ola och Persa när han på ett ögonblick fick bondson satt ju också på fästning för annan anledning måste lämna sitt stöd.
tikeln omnämnda sakkunniga hade de C.
H. klart för sig, att hans stuga med de det där tegelbrukets skull, flickan han också andra exempel på motsättnin- två små-låga rummen omöjligt kunde skulle gifta sig med, gillade bättre en Den ganska temperamentsfulla och mäta sig med elegansen, hans nye lång tegelslagare, an honom, bondsonen, ibland med halvt skrattande förtviv- väns stadsköpta hem, insåg h i n i n han när då bondsonen försökt minska litet lan uttryckta kritiken kunde samman- måste på något sätt visa jämlikheten på tegelslagarens skönhet hade manicy- fattas i stort sett i tre punkter.
Den dem emellan, att ej bekantskapen månde ren blivit för skarp och tegelslagaren hade dött av behandlingen.
stranda.
riktade sig för det första emot det ' förhållandet att barnamodern enligt » Ja ha, som du vet har jag suttit Oh Persa fick åter ordet.
Hans hjär- vår lag, även a hon är ordentlig.
saknar rätt till ett underhåll, som inte kan krävas ut av henne.
Allt utlägg för barnet skall hos oss gå emot både fader och moder, både vad det gäller fattigvård och barnavård.
Detta kon aktighet och ansvar i barnets vård kopplas av a h blir inskränkt till att betala den vissa fastställda summan ' till barnavårdsnämnden, utan att hon sedan vidare behöver bekymra sig om barnet.
skulle få från "., socknen än tegelpannetaken, affärsman, - som han gissade han att det låg » affär » under Ola Persas förslag.
Han- delsman beslöt forska ut Ola Perssons klart INVENTERING för sig att Ola -- Persa.
.
Y av D e v i n e z Europa Nyåret är inventeringarnas tid.
Man stra varningssignaler till svenska folket märker man alltför litet till det faktum och vilken förvandling i könens undersöker sitt varulager, sina kassor, vin- genom att ställa det inför m framtid att en enorm revolution håller på att förhållande till.
varandra detta har åstad- ster a h förluster.
De svenska kommu- då vårt fosterland bebos och brukas av förnyelsen fullborda sig, alltmer därigenom fullständigt att kommer generations- un- kommit.
Fordom rättades sådana abnorma för- nerna födelsetal undersöka folkökning och och dödssiffror minsk- mongoler.
Den första: har Ni uppmärksammat der mäns och kvinnors fria val.
En hållanden genom utsättande av flickebarn, För många äro säkerligen inventerings- den i detta sammanhang rätt intressanta engelsk sociolog liknade denna revolu- genom att placera de övertaliga i kloster ning, Sorterade kval.
ja även så underligt du kan låta: Kul.
kval.
Men låt oss några stycken, som av olika skäl icke kunna intressera oss för Som bekant gäller både i Danmark vad de vita veckorna och de kulörta att bjuda av enastående kvalitéer och i Oslo kommun en annan rätt.
Or- ha låt oss syssla ett ögonblick med resul- dentliga mödrar ha där rättighet att tatet av Stockholms folkräkning.
få ett visst understöd, som inte kan Enligt vad pressen meddelat har den tas ut av dem.
Om barnafadern inte na inventering givit vid handen att h i - betalar kan modern av d e allmänna lansen mellan födda och döda för 1929 sämre resultat i n for året d i r - få det understöd som han skulle ha ger ännu De döda i Stockholm voro under alltså, sin grossör i staden.
Men han räknade också ut att plåttaken skulle Alla var förvånade över den annars d försiktige Ola Per % men dem ne endast tänkte på att tegelmästaren Om detta måste jag fråga en av realisationerna nyårets stora händelse.
De Stockholms barnavårdsmän.
Hur slå ivrigt UPP tidningarna och läsa väl- praktiseras det med styvfaderns betal- diga annonser om att nu äro till ena- stående billiga priser tillgängliga ningsskyldighet?
Ja, naturligtvis kan han lagenligt krävas, svarar barna- Högfina kval vårdsmannen och ofta framkallar d e - som också kan följa med i äktenska- plåten som en som betyder något men den nye handelsman räknade ut hemma hos sig att en god affär gått honom ur händerna, ty han tänkte ffi leverera dumhet, ty att sakkunskapen kunde få hända att barnet är utackorderat.
Det kan också hända att det är det bästa för barnet att fä vara kvar hos foster- föräldrarna.
De ha fäst sig vid barnet lämnat.
Ett visst normalbelopp digt, taken kunde lagas, nu som man alltid gjort.
Ola Persson fick ordet och han sade sig ha sett do omtalade taken och de var trasiga att d e t gick ej laga dem förresten bara laga och laga det blev bara dyrt i längden ned med att han det gamla och opp med nytt!
Gamle hemliga affärer men utan resultat, och nämdeman viskade till klockarn att Ola han gissade på vanlig bondenvishet och Persa gick på som en » ryss » (bolsjevik var inte antaget ännu när man ville beteckna rövare utan man höll sig till stadsfint rum det kunde aldrig falla en det kända » ryss » som kunde betyda un nykter och affärsmässig handelsman in.
gefär vad som helst.)
Dessa förhållanden leda i verklig- heten till många svårigheter.
Det kan ta förstås starkt missnöje.
Men jag lad * net.
stort överseende i sådana fall, så att man inte går allt för strängt tillväga.
Nästa kommunalstämma var d lägligt att skolmästaren i Västerby begärt nya tak till uthusen Samtliga talare yttrade sig den anda att nya tak var onö-, Någon måste alltid betala, det är den i vår svenska lag gällande rätts- grunden.
Antag ett tall, där modem till ett utomäktenskapligt barn gitter sig med en annan man än barnets far.
Den ovannämnda rättsgrunden leder titt att kravet kan riktas emot den nya mannen i äktenskapet, barnets styvfar.
Att styvfadern ofta finner detta orimligt är lätt att förstå, allra helst om han inte förut vetat om bar- detta är det bästa för barnet, för att betalningskravet skall undgås.
na arbetade ypperligt, ty äran och mån- ga konjakar stod på spel.
Han sade verkligen inte trott att stäm- man skulle nappa på första nymodighet som lades fram och att skatterna från M tegelbruket var större i n från sock- nen i övrigt, ävensom trodde han sig fattas a h leveransen te sockna ska du kunna gå i god för att det skulle kun- ha som i en liten ask.
na ordnas med rabatt på tegelleveransen.
Stämman beslutade enligt Ola Persa.
Ola Persson hade glädjen se tegel- Denne satt redan samm kväll hos te- mästaren riktigt skina upp och konjaks- flaskan kom fram ännu en gång.
gelmästaren och njöt av att bli behand- medföra orättvisa och olägenheter.
Nämligen att moderns personliga del- och vilja gärna behålla det och vårda det förträffligt.
Men det händer inte så sällan att det hämtas hem av mo- dern och styvfadern, oberoende av om i kommenalnämden i många år och du ska se, att de brukar allt ta i akt va ja säjer, och säjer ja att vi ska ta tegel härifrå te de kommenala byg- gena, så gör di dä också, och nu ska du vara så gemen och se inom hos mej när d u får tid, en konjak ska inte förut.
Detta är ett faktum av allra största pet med en annan man och som ger modern intresse, men denna spalt är icke plat- möjlighet att själv ordna för sitt barn.
sen för en befolkningspolitisk utläggning.
Tillåt oss bara att i förbigående ställa Denna anordning fungerar tydligen ett par frågor till dem som genast från utmärkt, säger fröken Anna Lindha- predikstol och redaktionsbord sänt ut dy- tion vid uppfinningen av boktryckerikon- eller på bålet.
sten men det var säkerligen för litet stämda Den stigande nackdelar, humaniteten ty nu måste har sina de leva be- sjunkit kata- sagt.
stofalt?
Den andra har Ni någon an- Frivilligt moderskap!
Vad ligger inne- kunna.
Men allting ledning att tro att Sveriges kvinnor skola slutet i dessa två ord ha vi ännu alls inte börjat att fatta låta tubba sig att höja nativitetssiffran?
far sig.
stå vid porten till en ny æra Ett par andra siffror från folkinven- och d u kan kanske vara dem en tröst Det förefaller osannolikt i betraktan- de av att icke ens Mussolini har lyc- teringen äro av största intresse a h d u som nu leva som nunnor utan kloster uppgift som Hertig Larsson ger i sin nyutkomna bok om Mongoliet, den att nativiteten d i r sammastädes i massor som de rättar till sig i längden, alla maktmiss- vi kats på den vägen.
Han har stiftat lag är de som ange proportionen mellan ny- a h efter lag, han h u hållit tal på tal, födda gosse och flickebarn.
När goss- han har belagt barnlöshet med böter överskottet är d nätt vid födelsen som och fastslagit barnrikedom som beford- det var i fjor, då i elva av Stockholms ringsgrund för statstjänstemän Men allt församlingar föddes 1428 gossar mot utan resultat.
Nativiteten sjunker ändå.
1387 flickor, d i kan man räkna ut att Detta misslyckande har som man bevis folkpsy- kologiskt riktigt stämplat på att pessimism tiden råder Men hur vid kvinnor den tid en då förskjutning dessa 1428 skett skola till söka flic- utan bål.
C L A RTÉ sig Tidskrift för socialistisk kultur.
kornas nackdel.
och misströstan om fram- ' ska Italien.
man då häxor Ingenting är så ödesdigert för kvin- Redaktion: förf.
Bertil Almqvist, fil.
kand. kunna skräm- norna som övertalighet.
Kvinnor kunna Leif Björk, fil.
stud. Mauritz Konow, aldrig vara få nog - d a är kanske förf.
Karin Boye, amanuens Alf Jo- ma fram barn i Sverige?
hansson.
Glädjen över att kriget var slut fram- för mycket sagt, men det ligger något i Utkommer med 12 nummer Per år.
kallade karaktäristiskt nog en tillfällig det.
Fåtalighet är deras ena stora chan- höjning av födelsesiffran här i landet.
ce, om man nu ser frågan ur ren makt- Prenumerationsavg.
för helt år kr.
Är det kanske glädje rim skall göra synpunkt.
Den andra ligger nog på lin- 3, för halvår 1:50.
Lösnummer 25 öre.
det hälsa, trevnad, gott mod, goda bo- jen av det frivilliga moderskapet.
Adr.
: Clarté, Box 443, Stockholm.
Postgirokonto 2873.
Man behöver bara se på hur städer, moderskapsskydd?
I allt som skrives om denna fråga leva högt på sin relativa fåtalighet i - männen
Från proletärfronten.
T d ens tempo.
Till vildfåglarna.
i tysk litteratur Kom.
.. i ni alla vildfåglar Den omständigheten att den tyska fram av egen kraft.
Kanske att han som har eviga havets svall och flodernas oro litteraturen under den sista tiden al- t nöjd med att känna en längtan efter - strat den ena proletärromanen efter något annat och att d u blir sporren i i ert blod den andra hänger utan tvivel samman hans liv, även sedan han upptäckt sin låt oss bestiga d e i gryningsdunk- let väntande med vändningen mot aktualiteten i skådespelarbegåvning och börjar upp-.
hela den tyska dikten.
Men när litte- träda på biografer och kabareer.
Ty vilda hästarna raturen på ett fullt medvetet sätt vän- inte heller d i förmår han lösrycka sig och storma fram över vidderna der sig mot det som sker pi torg och helt från sin miljö, han stannar kvar i mot morgonens berg gator, står man alltid och plötsligt den tarvliga våningen, d i r han levat mitt inne i ett naturalistiskt skede.
Och samman med sin mor och sina syskon Låtom oss lämna striden om den bästa platsen det är också fallet.
Hur mycket av vilkas vägar äro av mer betänklig art. denna naturalism som är resultatet av Detta samliv mellan sonen och mo- vid moder Livets bröst.
konjunkturjakt och reklamlystnad kan dern är romanens höjdpunkt och om- Låt oss upplyfta våra huvud man knappast längre konstatera, till strålad av en sällsynt ren poesi mitt och se in i hennes ansikte.
den grad har litteraturen i de stora på sophögen.
Det ä r moderns eviga länderna angripits av vinningslystna- kamp för att rädda sitt hem och sina Låt oss lämna dagsverkssysslorna dens mikrober.
Men i alla händelser barn från undergång.
Den är från och den säkra dagspenningen är det intressant att naturalism, som första början hopplös men just där- och vår vanliga plats vid bordet.
för en kort tid sedan föreföll full- för heroisk, då det gäller en idé i hög- Låt oss framvandra skrattande utan mynt i fickan.
ständigt avsatt och föraktad.
på detta re grad än en verklighet.
vis återigen sticker upp huvudet.
Och denna poesi förhöjes av för- Det är för övrigt alls inte under- fattarens musikalitet, röjs i hans Låt oss tända en ny och ren eld ligt, att man just i Tyskland sysslar stil och i de ovanligt fina skildringar- i våra hjärtan.
så flitigt med proletären, ty det är ju na av musikaftnarna i direktörens Låt oss fylla våra bägare blott ett mycket tunt skikt som inte villa.
Det är blandningen av under och med ett nytt och brinnande, vilt vin.
tillhör denna grupp.
Varannan männi- överklass som träder fram i denna ska är så gott som arbetslös eller för- subtilitet och förmåga att tillegna sig tjänar trots tappert arbete så litet att det mest själfulla vi människor för- Låt oss vika av från de dammiga vägarna hon nätt och jämnt kan betala d u all- unnas att skapa, musikens mästerverk ra nödvändigaste skuldsätta barn av den djupaste lidelse och och vandra i ängarna och under träden högsta andlighet av jord och av him- s i g för resten.
mel.
Men kvar ändock den stora, kanske finner vi nya källor Hungern efter livet den stumma frågan.
hur skall du mät- och förut okända blommor.
Därför är redan titeln på den bästa ta miljonernas hunger, vad skall du proletärroman som utkommit så be- göra, när du går på gatan en mörk U t oss tina in till folket i ko.
loma lysande: Mich hungeri!
Jag är hung- och kall natt och från någon port ro- rig - och man får inte fatta detta led- pet Jag hungrar når dina öron?
och förebåda det annalkande och glädja oss åt morgonrodnaden motiv alltför ordagrant utan även i Ett arbetarhem I Berlin i deras ögon överförd bemärkelse, en hunger efter På ett annat sätt har en ung för- livet självt och allt vad det bjuder på fattare, Günther Birkenfeld, gestaltat och åt munnar som slår Ut till blommor.
av äventyr och fröjder.
i grund och samma motiv, men - -,, ", den - står fattare av Mich hungert är en under- lig kurre har l y c k a t s att det är fråga om en författare som - förlaget - Nej men vet att en en fullfjädrad ä hans roman inte heller, den är hjälpgumma ehuru även hon sett bätt- re dagar, den äldsta dottern är en kall egoist, som efter att att f å ett barn och ruinerat en man flyttar sin väg.
Den andra yngre flickan är en liten vacker kokett uppenbarelse, som till som skall ligga där och glöda i tills en dag elden uppblommar: renar elden som elden som bortbränner slagget och förtär agnarna.
Låt oss i den stora stunden har vi inte träffats - för att tigga ... Hemma arbetar hans och Österrikes är nog?
Mill öde hör till de vanliga.
O c h förresten tro inte att de ' går någon d mig de han och rätade upp is.
Jag ir självständig, det där är min egen många som har det myc- det * - - - låda.
Det är lilla farlig även för en annan överklass- Jag minns bur ståtlig han sett ut samma raka hållning.
- bland ett kortare Här det bästa tänkbara wienkaffe, förfinade smör- gåsar och drömlika omeletter och d- till facila priser.
Frau Hofrat Herr Hofrat serverar.
Det lader, allt lagar mat.
och värsta snart är att måste rörelsen de visst växer sadla och om växer till ... kapitalister igen.
son barn en övertygad medlem av är det - Det gäller bara att kunna sadla socialdemokratiska partiet och har låtit Skall man ränna huvudet mot livets lo- Men i det är inte alla som haft - - - inte - - - dra på sig smokingen och leka gent- Under de levnadströttas rubrik återfin- ner vi tyvärr inte så sällan f. d kam- rater.
Det är litet för lätt att ö- gaskranen eller att slarva med gamla skjutvapen ..
Nej, nu.
.
måste jag iväg igen, det här för sig längre!
Se nu noga pi min toto.
Steyr 12.
Jag kallar den inte » Hinüber », efter min gamla ridhäst.
Och - tom så vinka bara på Hinuber och jag bjuder på » Schwarzfahren » (åka svart lika med utan att betala) Küss die Hand, Gnädigaste säger, på äkta vis, den galante chauffören - österrikiskt i i ö var han i susande fart ... vist ord: i tidningen om den unge » Går du före din tids idéer, så bära I. artillerikaptenen, som om dagarna de dig går du med dem så ge de sitter vid ratten som jag och i pri- medvind men går d i emot dem, vata livet är ledare för ett litet men d krossa de dig.
' E.
B.
G.
- - - - dra tack vare sin glada dylika ämnen.
De ha således även ny- - i den gäddgrå österrikiska uniformen - - Ja, ni vet naturligtvis att en fördressen med läderjacka och flygar- mekaniker i en stor b i l f i r m a och att v kvinna, som den unge gossen lärt kän- - Vad har hänt ?- skrattade majoren.
samma väg utan utbyte pärlorna mot statsvälvning - delning - uppe vinbergen i Wienerwald.
En valutafall och ekonomisk katastrof - underbar utsikt - idealiskt mål för inte mera en utfärd.
bjuds på - sådan sinlig kraft säga medan vi nu talar om fortsätter majoren - - git oss ner visst han - Men - Berätta om edra öden.
Vad hade så småningom under kriget och ef- har hänt?
började jag, sedan vi sla- terkrigstiden förvandlats i pengar och i ett litet caféhus mitt- pengarna hade mistat sitt värde.
Nu ville hon inte låta sin sista egendom gå s p r i n g a upp överst på stormste- räcklig förklaring på livets gåtor roar garna sig med att under vissa perioder leva pojken av sin Kring detta motiv kretsar hela roma- försupne fader skickas ut på gatan nen, och man kan förstå hur det slu- slunga vårt blodröda jubelskri samman med den undre världen, vil- ket slutar med hit man mördar honom.
tar.
Brodern, en mycket sympatisk fi- Över världen Artur Lundkvist.
Dessa episoder synas vara utan familjen från en fullständig ruin, den- gur försöker sin utkomst som boxare (Ur Glöd, Bonniers 1928.
2:75.)
.
sammanhang, och det är också till en men behandlar fruktansvärt illa och viss grad fallet; det är inte fråga om na sällsamma moder, som uppvuxen lemlästas så att han inte kan uppträ- en hel del olika typer, olika yrken och i u t r i k konservativt judiskt hem till da mer.
Han träffar en ung fabriks- nationer.
Och den som läser igenom en vanlig roman, det konstnärliga är inte det viktigaste utan själva be- sin olycka får syn på den ovanligt flicka och mellan de två utspelas en den breda detaljskildringen får så ännelsen, den djupa tron på det reli- vackre drängen och fäster sig vid - ho romantisk kärleksperiod, men då de småningom en hel bild av hur denna nom till den grad att hon inte längre slutligen båda två äro arbetslösa fin- tredje klass verkligen känner sig som giösa hos oss alla, som representeras kan vända om.
vad än hennes familj ner den dödssjuka modern den rätta en tredje klass, inte bara på över- av två olika typer.
Den ena är en pa- säger.
Och nu måste hon uppleva.
hur Iösningen: glidandet över i den förmo- resan utan i varje samhälle.
Återigen ter, som gjort uppror mot den hävd- vunna katolska kyrkan, den andre är h i n vid hennes sida gradvis sjunker dade andra världen med hjälp av en får man en stark förnimmelse av hur allt djupare och misshandlar henne öppnad gaskran.
samhällsskiktningen arbetar automa- en obildad återuppstånden tiggarmunk som ehuru dödssjuk vandrar omkring och hennes barn, bara därför att hon Denna rätt banala historia är be- tiskt och utan hänsyn til individen, i Berlins olika kvarter och slutligen inte bragt honom de rikedomar han i rättad med avgjord begåvning, och om hur denna inneboende d r i f t i den m " - även spårar upp den försvunna dot- sina halvt djuriska instinkter väntade också själva stilen är utan udd, har tern I det ögonblick hon är på v i g att pi.
Det går så långt att han största författaren nalkats ämneskretsen med under.
Han vill framför allt hand- delen av året lever hos sin väninna, stor flärdfrihet och blick för det vä- ling och offer och inspirerar även an- som är av ett solidare virke än judin- sentliga hos dessa människor.
Under- naiva tro pi nan, ända tills kriget bryter ut och ligt nog är det Iänge sedan den så att faller.
Men en litterära litteraturen sysslat med ter, där den fyraårige - oss » omsadlade » - - ni nyligen.
- förr?
Major x Är - det jo inte det stämmer,?
min nå- säg, kände ni Frau Hofrat v. S.?
Ja- diga - sade chauffören och log brett och så inte -.
Jo, hon upptäckte en vacker vänligt.
träffades - sist?
Kommer Det var Ni andra ihåg, tider när di .. vi dag, band att ägde hon platt förutom ingenting.
ett äkta Allt pärlhals- annat tadellösa vita mer än inte ett hem i den stora kasernen, där så, men kanske att just därför det sociala inslaget verkar ännu mer gri- pande Ty vare sig Georg Fink själv upplevat sin hjältes öden eller ej, det hela verkar med det upplevdas in- spirerade kraft.
Det är en jagskildring från Berlins mest rysliga arbetarkvar- - monarkistiskt - kejsarinnan det bättre att man hänger sig på, bakpå bufferten, som baronen sade när han skyfflade kol.
Och tro mig farten är lika bra på sladden som i täten.
- Jag är inte ensam heller.
Glau- ben S mir det är nog ' inte så säl- botten denna gång utan den egna upplevel- Låt oss ge stålmättade hjälpande lan som samma lilla slant till dricks vibrationer.
Han har valt ut ett tryckes i en hand, som förut alltid b i r ord i Berlins arbetarkvarter dir fa- handskar o c h var i ern efter kriget blivit supare och av- åt skökorna som gråter över livets över 500 officerare chaufförer, där- gått med döden, lämnande efter sig Låt oss elände.
som predikare ibland en överste, tre överstelöjtnanter en änka med två döttrar och en son.
a h fjorton majorer.
På dagen knogar Nu gäller det att hålla skutan över vandra i gränderna, man ärlig som prolet på kvällen vatten.
Men det lyckas inte, det finns utsående våra frön kan man om man har lust och » ork » be- hem hem att det är han fråga om en författare, som uppträder som filmskåde- spelare Hollywood.
Och ännu sak - ra d proletärroman är - och dricks sträck- kar dock han för tio Groschen parti?
I arbetet på lediga tac- när jag mötte ett par pigga grå ögon, stunder utbyter han telegram med det sikte.
blickade fram ur ett bekant an- Zita som Allra högsta och kung Herrskapet Otto.
te Jag just hade fram betalat 25 Groschen droskbilen i deras Denne for-.
i överhuvud läser böcker förefaller tro- Det är det visar sig efter hans för tidig bortgång i d u man varit ur stånd att leta ratt på en ny ledare.
Jag håller för troligt att den b- Sonnenschein tolske författaren haft i tankarna, när han skrev sin roman, och att han skildrat hans verksamhet och typ i bida sina katolska gudssö- kam.
Det har tills vidare inte lyckats honom an slå en bro mellan den undre och den Övre världen.
Romanen du- tar med en utvandring till Kanada och med tiggarmunkens död, men man måste uppfatta den som e n mänskligt dokument.
Redan denna flyktiga överblick ro- jer hur proletärfronten i tysk dikt vidgar sig och hur man försöker att med hjälp av olika litterära metoder och världsåskådningar loda den gåtan, vadan lidandet kommit in i och hur det uppträder i skiftande för- klädnad och hur det d?
allt komma världen fanns för kort tid sedan en ka- omkring dock på ett eller annat sätt römd, det var doktor Carl Sonnen- ciala miljön.
Svaret på frågan, hur man i en tid, då allt blir modärnt for att med?
Vad säga våra folkbibliotek om rektörens hem, denne direktör som efter sjunka ner i dju- arbetarklassens studier av den egna dit vem som helst kunde komma för bleve enligt dessa dokumentariska protegerar d u rikt begåvade barnet och verkar en smula konstruerad i jämförelse med den omedelbara äkt- het som präglar varje interiör från proletärmiljön.
Vad som kanske dju- past griper oss i denna framställning det är att den på ett sällsamt vis är sedd både inifrån och utifrån, både som upplevelse och som konstverk.
den Författaren utomståendes är t i l l sociala all lycka s en fri lime från di- Han konstaterar blott att så och så gestaltar sig proletärens liv, och så kommer det enligt alla tecken alt döma att förbli under långliga tider.
Och ännu mer: Proletären har ingen barndom i egentlig bemärkelse, han vet inte vad skuld eller oskuld är, han är född gammal och allt det könsliga är i hans ögon det mest självklara i världen; det finna a rikedom av slå- ende iakttagelser i denna skildring, borde intressera socialpolitikern.
Och när man erbjuder den unge Ted- dy att få åtnjuta samma bildning- gång det rika huset, säger hans instinkt nej!
Han vill kämpa sig litet.
som som sonen i ett halvår den paste glömska.
Framför allt är B i r - miljön?
För Tyskland är är det dock be- att klaga sin nod, man strömmade dit och han visste alltid någon råd.
Det den visar på det mest otvety- på ett förlag som kallar sig Interna- var inte nog med att han var en myc- sätt, att det sociala problemets tionaler Arbeiterverlag.
ket lärd och skarpsinnig man.
han för- Doktor Sonnenachein, den oersättlige fogade tillika över den mest utpräg- förbättras så länge inte den löses Då Även från katolskt håll föreligger lade begåvning när det gällde att fun- vi tack vare en oöverskådlig kapital- en märklig roman, som likt Mich hun- dera ut de rätta människorna som brist äro oändligt Iångt avlägsna från gert lämnar en inblick i den övre och skulle hjälpa den eller den.
Han be- en bättring av arbetarbostäderna kan den undre vädden.
Den visar hur den gagnade härför mycket drastiska me- tyranniska uppfostran i ett borgerlig toder - hur sällsynt en sådan person man tänka sig konsekvenserna!
hem i Berlin fördriver enda barnet en Samhällets tredjeklasspassagerare dotter och hur hennes Ett steg längre har en annan förfat- löser upp faderns hela tillvaro; från tare, Kurt Kläber, gått, när han skrev att ha varit en säker och iskall doma- sin ” Passagiere der dritten Klasse ".
re, blir han ett rö för vinden som ir- Enligt egen utsago gjorde han det så rar omkring på Berlins gator och kro- att hans bok blivit en nästan stenogra- gar för att sluta med ett självmord.
fiskt trogen framställning av deras Den unga rika dam med vilken den samtal och handlingar!
Märker man försvunna Gitta i ett hemligt ero- hur vi åter äro inne på de franska tiskt samliv, undermineras av - in- naturalisternas program?
flykt, &amp;,, när hennes beundrare tet i främsta rummet verkligheten in- från barndomen anländer från Kana- fångad av den mode- tekniken.
da för att hämta henne, yppar hon sin nya sakligheten stegrad än en gång hemlighet för honom med det resulta- till fotografi.
Kläber har studerat tet att han vänder sig från henne och tredje klassens passagerare på deras hon frivilligt går ur livet.
Ett rikt ori- överfärd från Amerika till Europa, ginal,-som inte heller finner någon till- ment: kärna kärna alltjämt är ett och detsamma, försvinnande levat Dokumen- " - Den - skrifter, i n man måste börja med mil- jön, med samhällets former och först redan vända sig till den enskilda män- niskan.
Carl David Marcus.
Georg F i n k: Mich hungert.
Günther Birkenfeld: Dritter Hof links.
Kläber: Passagiere der dritten Kurt Klasse.
F r a n z Herwig: Hoffnung auf Licht.
E n martyr av i id ag Dödsmässan Angelica Balabanoff har nyli- andliga kval så grymma, att den Då arbetet för dagen var slut och gen från de politiska fångarnas mänskliga fantasien nekar att fö- Porgy hade omsatt en del av dagens reställa sig dem.
Han s i g hämnd- förtjänst i aftonmåltiden av fisk a h bröd, helvete på de italienska öarna mot- lystna brutala väktare, som slogo var det hans vana att sitta i gatu- tagit en ung meningsfrände som och bespottade fångarna och för- landsflykting i Paris.
Skälvande ödmjukade dem sig p i alla sätt.
kraf- Han måste försvara av alla av indignation tecknar hon åter ter för att undgå denna skam, han smuts och elän- en bild av en av vår tids mar- måste ligga i de, han måste försaka den dyrba- tyrer för ris tro.
raste av alla mänskliga rättighe- ter, den personliga friheten, och gå igenom de förfärligaste upple- velser.
Ständigt hade han för Varje historisk period, varje ge- ögonen de sämsta subjekt, pro- neration har sin uppfattning om dukter av den fascistiska även- pliktuppfyllelse och hjältedåd.
I en tyrsregimen, sådana som kry- tid av hård klasskamp, de utsug- Pa för de mäktiga och förtrycka na, rättslösa, arbetande och för- de besegrade.
han såg det råa sakande massornas kamp emot en våldet och den gränslösa skräc- gynnat mindretal för rätt och fri- ken rasa, han levde i en atmo- het och alla högsta mänskliga sfär av absolut rättslöshet, och i en sådan tid är det skriande orättvisa.
Själv blev han värden, naturligt att de som vilja tjäna ett förnedrad, kedjad, misshandlad.
ideal sluta sig till socialismen.
I Under åratal var han hänvisad till De Rosa sågo vi en plikttrogen, en press, som förhärligade fas- modig natur, som av fascismen cismen och utgav arbetarrörelsen berövats möjligheten att på ett I hela världen som död och be- normalt sätt arbeta för massornas graven.
välfärd.
Far ungefär 25 år sedan Och ändå!
Sedan några veckor gav den nu avlidne store tänkaren, lever denne min unge menings- professorn i etik och filosofi, An- frände i landsflykt såsom hans tonio Labriola i sina föreläsningar far gjort redan många år.
Sig- vid Roms universitet följande de.
frido hann knappast komma till finition på pliktuppfyllelse mot Frankrike förrän han skrev till idealen: Moral och etik bestå i centralen för det parti.
som han våra dagar i alt man ställer ve- tillhörde i Italien och uttalade tenskapen i arbetarklassens tjänst.
sin önskan att deltaga i partiets Att ägna sig i t de arbetande mas- arbete i utlandet - i främsta sornas upplysning och organise- ledet.
rande är att fylla den nyttigaste uppgift, att eftersträva det hög- Hur ofta jag än sett och talat sta mål som samtiden kan u p p med honom har jag aldrig hört honom tala om sig själv.
Inte en visa.
Några generationer hade i Ita- enda gång!
Jag ser för mig den -, lien arbetat för detta mål innan hjälp det korta stycket tvärs över gården till sorgerummet.
L i k a låg på en ting i ett hörn av rummet med ett lakan upp till ögonen fönstret och Y pi världens gång.
De och på dess bröst hade man ställt ett stora bomullsvarven lågo uppåt floden stort blått tefat.
Ett tjog negrer stodo ovanför Raden, och d i bomullssäsongen i krets omkring sängen eller sutto på pågick tyckte han om att sitta och se golvet med ryggen mot väggen, några fororna komma förbi i skymningen.
De sjöngo, andra vaggade fram och tillbaka dånade plötsligt mot stenläggningen fram och trummade med sina stora fötter på ur mörkret och från sin låga stol tyckte golvet.
inte för ett enda ögonblick sedan han, att de reste sig skyhöga och hem- liket hade svepts och lagts där hade mäs- lighetsfulla i den tätnande skymningen.
sandet avstannat.
Med varje timme blev Ibland var det tjugu stycken i en rad, det mäktigare, tills hela den väldiga bygg.
med stora snabbfotade mulåsnor, hop naden tyckte.
råka i dallring Porgy hade hört att Robbins inte efter- krupna figurer till körsvenner och bomulls- balar uppstaplade som ett tom bakom lämnat någon begravningsförsäkring, efter- dem.
Alltid, d i bomullsbalarna droga som lördagskvällarnas festande hade för- V vacklande förbi, erfor Porgy a svag tärt den smala marginalen mellan d a men inte oangenäm känsla.
e. fruktan.
dagliga inkomsten och de ögonblickliga Det var mäktigt, väldigt och förfärande, behoven.
Då han nu fick E tefatet fur.
han skulle ha kunnat krossas till intet, stod han, att ryktet inte hade tagit miste.
om han kommit i deras väg.
Men nu Det hade varit ett gammalt bruk blind när han satt trygg i sitt fönster kunde utfattiga negrer att göra i ordning liket han Y på dem i lugn och ro.
Ibland på detta sätt och sedan sitta och sjunga då det var en ovanligt lång rad, fram- dödsmässor, tills grannarnas medlidande kallade den utdragna mullrande åskan försåg dem med vad som behövdes för från vagnarna och den jämna våglinjen en hederlig begravning.
PI senare år av stora massor förbi fönster en hadc det kommit till en försäkringsagent underlig fantasi hos honom och han såg och » begravningslogen » och det gamla för sin inre syn underliga former och bruket hade försvunnit.
Det hade lagts trimmande orter, som kommo och för- tungt till last för den dödes familj att ha svunno.
en medlem, som var » en tallriksbegra- magra, undernärda, kanske ock- I hans Men dagen efter mordet var hans fön- ven neger ».
Vid nedre sänggaveln satt änkan, böjd den öppna dörren bakom honom, hördes den rytmiska döds- den mässan från Robbins rum.
palm på stranden för den starka havs- Vad har hänt, små barn?
kom ver- vinden.
sen.
Och motversen rullade mäktigt fram Åsynen av det instängda i svaret:, rummet, den förfärande gestalten under Smärta fattar min kropp och jag lakanet a h den ständiga pulsen i sån- gen, som träffade hans öra, bidrog att kan inte stå still.
väcka till liv en underlig önskan h a Porgy.
Plötsligt kastade han huvudet till- åskådning socialistiska traditio- tidigt iakttager honom kunde man ner, innan fascismen segrade.
Han tro att han endast utifrån betrak- är nu 26 år och studerar kemi.
För tat de förhållanden vars offer han måste han avbryta sina studier, han skic- varit och som pinat honom till hennes sorg, resterna av frihet avskaffades i Italien och alla politiska partier upplöstes, blev han utan varje mo- tivering efter en pinsam undersök- ning kl .5 på morgonen i för- äldrarnas våning häktad och ef- ter två månaders fängelse till- sammans med 114 andra politiska » förbrytare » skickad till ön Lam- pedusa.
Resan räckte i flera vec- kor.
Hela tiden voro fångarna fastkedjade vid varandra, fullstän- digt utlämnade åt bevakningsman- skapets råheter a ena sidan, åt stormen å den andra.
När de kommo fram till bestämmelseor- ten packades de alla ihop i ett rum, som låstes klockan 5 på ef- termiddagen och öppnades först kl. 7 följande morgon och där de fångna måste tillfredsställa alla sina fysiska behov.
.
Från denna ö skickades den un- ge frihetskämpen till ön Ustica, dit resan försiggick under likadana.
förhällanden.
P i natten när far- tyget sökte hamn, kastades d e sammankedjade fångarna i ett smutsigt fängelse, utan mat.
På öarna fanns intet vatten, det må- ste hämtas i cisterner och detta i ett klimat så hett, att man re- dan i februari började bada i ha- vet.
På angivelse av en spion be- skylldes Ciccotti för försök att organisera upplopp a h för att ha velat återupprätta det genom fas- cialistiska partiet.
På denna miss- tanke fördes han under fruktans- värda umbäranden till fängelset en fullt satt på sitt kammargolv och Porgy och tjugu.
DU hade varit m bra dag.
baka och tjöt långdraget och darrande.
Kanske hade den sorg, som vilads tung Han genomströmmades strax av en in- över hans sinne, ingivit de förbigående tömde tensiv känsla handen av full lättnad.
med Han småpengar tjöt igen, på medlidande än vanligt.
större - Vad har hänt, syster?
Jedus har vår broder och inte stå still.
tefatet och sjönk ner på golvet vid sän- gens huvudända.
Snut började han jag kan smågnola med de andra, en känsla av jubel fyllde k l i hans varelse och tvingade Alltsen Porgy kom hem hade luften honom ut ur dödsmässans förtvivlan till en mera triumferande takt.
darrat till rytmen av mässandet.
Han delade sin penninghög i lika de- Å, jag har en liten broder på den utomstående ögonvittne.
Inte ett ord a r klagan, inre ens hat emot Iar och liens deportationsöar.
Han var iv- dem som marterat honom, utan en del rigt verksam inom den socialis- 1926, en månad innan de sista under dubbla bördan av sorg och ster stängt och genom fascismen fick herraväldet.Sigfri- gen blick.
Ser man honom och hör riksdagsman, tillhörde den sista italienska generation som fick till- nom för en mogen fyrtio års man.
tre o c h ett halvt år sedan utan solen sjöng han.
stoppade han nya kyrkogården.
Vad skiner klarare än fickan.
Omkvädet svällde ut ur takten, växlade ko- A, jag ska möta ’ n i det gyllne Smärta fattar min kropp och jag lind.
Då inträffade ett brutalt avbrott.
En kan inte stå still.
Han tvekade ett ögonblick hällde där- småväxt, gul neger störtade in i rummet.
efter ihop alla slantarna på nytt valde Han hade en låg, oljig och genomträn- ut ett tjugufemcentstycke, som han stop- gande röst.
Han var helt och hållet svart- pade fickan och tog resten i handen.
klädd och såg mycket viktig ut.
Sången Därefter gick han ut och släpade sig tunnade av till nära nog tystnad, som dock hade en viss antydan till rytm.
Mannen gick tvärs över rummet till in.
kan vid sängändan och rörde lätt vid alla dessa som berövas brödet för hennes axel.
Hon höjde ut ansikte som dagen och frihetens luft och alla utbränd aska.
som kämpa med dem för mänsk- Hur ä de me tefatet nu, min Iighetens befrielse, få de tänka på syster?
viskade han och kastade samtidigt sig själva, s i n familj och sin fram- en värderande blick på föremålet för sina tid? » Varför skulle man göra un- frågor.
dantag för honom?
, - Dä 6 inte mer in femton dollar, objektiv skildring av han- - t i l l att börja med i ren: igen i styrka.
Han berättar utförligt om hur nästan alla medlemmarna i » ko- lonien » på Ustica voro sysselsatta med skolan, som fångarna byggde upp för fångar.
Varje f i n g e får 10 lire O m dagen till sitt uppe- hälle.
(Ungefär 1:75 kr.)
Av des- sa pengar sparade de för att kun- na tillverka bänkar och bord och inrätta ett bibliotek!
Bland arbe- tarna på ön fanns mer än en som skickade hälften av sin manads- lön till sina anhöriga.
När Cic- cotti börjar tala om dessa pel på hjältemod stråla hans ögon av stolthet och ungdomlig glad.
je.
Men om någon av emigran- Jag vet att kamrat Ciccotti kän- terna i hans närvaro yttrar tvi- vel på den italienska arbetarklas- ner och tänker så, även om jag sens framtid, d i darra hans läp- aldrig talat med honom om detta.
Och eftersom jag vet att han al- par ' av ett ironiskt leende.
drig kommer att läsa denna Om man ber denne fiykting artikel så vill jag för denna skriva en artikel så föreslår han mig så sympatiska, svenska tid- att sätta upp en statistik över för- ning tillstå hur han ter sig för hållandet mellan arbetare och in- mig: tellektuella i de olika fängelserna, Denne unge man som tar på och deportationsorterna eller över med de olika yrkenas förekomst eller sig de förfärligaste något annat ämne, lika långt från ett sådant överlägset lugn, som allt personligt.
Jag är fast över.
något självfallet, som ställer sitt tygad om att om någon skulle eget jag i skuggan, emedan han säga till den 26-årige Ciccotti att upplever sin plikt, sin lycka, sin han är en hjälte eller martyr, skul- stolthet i samhörigheten med d e undertryckta örig behärskade.
le han alldeles naturligt visa detta påstående som en smak- som bistår dem lika troget under deras hemsökelses tid som när löshet.
rörelsen gick fram från seger till Som övertygad socialist, f a n för- seger över alla hinder denna enad med de undertryckta mas- unga människa levandegör vår sorna, skulle han inte kunna för- tids högsta ideal, han är samtidens hjälte och martyr.
Han förkropps- ligar den stora utpinade italien- arbetarklassens främsta dyg-, exem- lidanden tillbaka- stå hur man kan framhäva den i Palermo och ställdes inför tri- neligas namnlösa, stumma lidan- ska honom anskaffas kedjades kunde stå om man uppmanade honom att vara » försiktig », att tänka på terligare en O, Ponza.
sin framtid, sin familj och Sitt eget Pi dessa 3 och ett halv år har han liv.
Den frågan skulle genast stå fått utstå kroppsliga likaväl som upp inom honom, » och de andra.
A n g e l i c a Balabanoff.
svarade hon med tonlös, förtvivlande röst.
Å han måste begravas i morn, ro- pade en förfärad röst, annars ta häl- sovården hand om han och @ han till studenterna.
Änkans skrik trängde genom märg och ben.
Hon reste sig på knä och klämde Gudi skull, mannens hand begrav mellan han sina på båda.
kyrkogårn.
Å, för Jag ska jag arbeta på måndag och jag svär ska betala varenda cent.
sekund upphörde till och mad ryt- men och luften blev nästan pinsamt fylld av väntan.
Vitt uppspärrade ögon, som fästes på mannens ansikte, hade en tyst bön i sig.
Och med detsamma förlo- rade han sin yrkesmässighet.
En Ja syster, sade han trohjärtat.
Med den och i de övre rummen togo upp kista och en vagn kostar det mig mer den, tills hela den stadiga gamla bygg- än tjugufem.
Men jag skall stå dig bi.
naden tycktes darra i sina grundvalar Alla kan va fädiga klockan åtta i mor- i takt med den.
ron.
Kvinnan De är sjönk långt tyst till ihop körgårn.
vid sängens fotända med huvudet mellan sina vitt utsträckta ga ni, steg armar.
sången Och i från triumf: rummets trån- - Å, jag har en liten bror på den solen?
, Rytmen svällde ut och röster på går-
Morgongrynngens Kampen för f r e d (Forts. fr. id.
I.)
stavligen på olika fronter, som Kvinnoförbundet fört genom sina kongresser i länder, där förso- ningsarbetet hade särskilt stora uppgifter att fylla mot gränshat och brännande minoritetsprob em. T.
ex. den nordisk-tyska konferen- sen i Flensburg-Sönderburg 1928. den tysk-polska 1927, Där var slutligen skildringen av förbundets i sommarskolor, årligen hållna olika länder, upplysningsarbetet angående den moderna krigföring- en - vars sista verk av större spännande förvecklingar mellan d e olika kyrkorna.
som under årens lopp visat tendens att skärpas eller lösas.
Men d u har på allra se- naste tider visat sig att det finns en hjälp.
Den rent personliga vän- skapen och förståelsen kan utföra sådana underverk som andra mak- ter inte förmått, Som t. ex. när en tysk Professor blev av en frans- man kallad att för första gången i historien föreläsa i det fanatiska franska Montpellier en anmo- dan som vant otänkbar som re- sultat av politisk strävan men som - mått var den av antigakommittén var den natrurliga och välsignnelse ferensen i Frankfurt och freds- varo mellan de två männen vid missionen vid olika gränser, Ett en konferens för religiösa frågor, mångsidigt arbete.
som man är långt borta i någon Balkanitat.
beredd att på alla punkter fort- rätta.
Av stort intresse, mot bakgrun- den av tusenåriga fördomar och misstankar emot allt som kan gå under benämningen kättare, var pastor P a u l S a n d e g r e n s fö.
reläsningar om Kyrkans i n. sats f ö r mänsklighetens e n a d e, en översikt fur det för- sta över schismer och unioner.
för det andra över de moderna strä- som gå gå under namnet Life vanden Life ' Det är.
sade pastor Sandegren, få makter som inom mänsklighe- ten haft en sådan förmåga att ena och binda ' samman som religio- nen, m e n som också vid otaliga tillfällen förmått gräva de mest oöverstigliga klyftor inom folken.
Det kan t. ex. hända-något så- dant.
som att en av ledarna i Indien, ordiöranden vid den år- ligen återkommande nationalkon- gressen, riktar följande vädjan t l i sitt folk: tag bort religionen, som endast splittrar oss i två fientli- ga.
läger.
V i vill arbeta för fred.
de från mera a l l m ä n n a stämningar på detta område, som låta en kommande försoning skym- ta i fjärran, må vi i korthet re- dogöra för vad pastor Sandegren berättade om den rörelse som be- nämnes Life and Work Namnet är det engelska.
mottot på ecume- niska mötet i Stockholm.
Det har vunnit allmän spridning så- som beteckningen p i den nya at- härar (Forts. fr. sid 1.)
och fullborda ett eget öde, Männi- laste gömmor, ut hennes eget väsens skam inre spänning är skapad av djup?
oförenliga begär efter självständighet Till Kanaan!
Till Kanaan!
Allting och gemenkap.
Hennes svängningar annat är sken och bedrägeri och för- göra livets rytm, Vilken är att före- falskning.
Lidandet är en lögn.
ond- draga av hennes två manifestationer?
skan och vreden är en lögn, hämnden Den levande anden är alltid att före- är en lögn.
Döden är en lögn.
Männi- draga, där den är.
rättfärdigar den skan bär inom sig en outplånlig viss- sina uttryck.
Dend frivilliga.
gemenskapen är skön, het: Livet är icke det kaos det synes vara Nej!
Nej I Liv och död, himmel den slöa eller sammanbitna underkas- och helvete.
jag och andra, allt detta telsen är döden.
Frigörelsen ur en död är ett sken.
Det finns en högre enhet, gemenskap, fullbordad av den som ut samband.
en enda odelbar verklig- har mod att ställa sig upp mot en het.
Det gåtfulla Majestätet.
Alla värld, är också skön, men självkon- namn kan förnekas men inte den bju- centrationen och den ödsliga en-.
dande rösten i vårt inre: Människa, heten är döden I de högsta ögonblicken fullbordar du är icke dödens och icke livets slav, du är fri!
Följ mig och jag skall visa sig syntesen, d i givas de fullkomli- dig det förlovade landet.
Jag skall gaste uttryck för prsonligheten i den leda dig ut ur tvivIens snärjande dim- fullkomligaste gemenskap.
Men mel- mor, ut ur skuggvärldens förvillelser, lan dessa sällsynta ögonblick ligger till frihet.
sanning och ljus!
; ' den ständiga brytningen och förvand- Entusiasnien for denna nya sanning lingen ur det ena hän mot dess mot- har en kritisk avigsida: föraktet för sats.
det gamla.
för det förflutna, det som Äro vi nu i skridning mot en kol.
nu står i zenit och har makten, för lektivistisk tidsålder?
och eteticism (som f. ö.
Hagar Olsson,för att återgå från från atmosfär i v i l k e n en stor del av pessimism punkt hos unga flambäranrna).
hennes bok väcker flera och Det vill saga en rörelse av leva.
de tvivel ” Den gamla erotiken, den gamla inkast än jag tror det är meningen.
idyllen.
den gamla människan var död.
Den är genomsyrad av tron på kollek- Leve Den Nya Människan ” Morgon- tivismen, men dess utslag här ter sig gryningens härar gå till strid emot på något vis ansträngt.
Det är äckel världsskymningens.
vid d u egna jaget snarare än männi.
Den som förenar förväntan inför skokärlek och gemenskapens inspira- det nya med vänlig kontakt med det tion som driver hjälten ut i kollek- som varit och är måste inför detta tivism Låt hoppas att förhållan.
utbrott erina om att målet mycket det är annorlunda med de unga eld- länge varit Kanaan, även då man gick bärarna och att man i nästa bok skall till fots som pilgrim i stället för att finna dem sysselsatta med att tilläm- färdas med express, pa sin åsikt i en politiskt program vil- Gemenskap intill självutplånande, ket är en allvarlig och farlig sak.
v i Östersjöländerna med sina utgivande av jaget för du hela h a r i veta, av denna bok och av andra un- tydelse, Vår lösen skall vara, fred nya maktkombinationer äro en genom att avskaffa religionen.
fri- exempel p i hur starka motsätt- vår värld alltid avlöst och avlösts av derrättelser, an de unga radikalerna i het genom att övervinna den.
ningar mellan den gamla och den individens trotsiga brytning med ge- Finland, icke inom fosterlandets grän- Och å andra sidan finnas män- nya ordningens kyrkor kunna by.
menskapen för att följa e v a stjärnor ser finna näring nog för sin kollrkti.
niskor, som komma fram till en tas i vänskap och välsignelse.
Ett vism och aktivism.
De söka sin ge- motsatt lösning, som utifrån si- annat exempel är Sönderjylland, lighet och fulländning menskap bland paneuropeerna och Sin na personliga erfarenheter om re- där såväl kyrkliga som nationella också i Europa en annan finns littera- ligionens betydelse säga.
vi måste minoritetrförhållanden kunna an.
tur, en mera målmedveten och handlingslinje i fredsaktivism.
Det försöka fördjupa den religion som ses vara mönstergillt ordnade.
Och självkritisk.
Dessa unga diktare vore ju en paradox om Finland i in.
vi ärvt eller genom omvändelse där man tydligt kan följa infly- ha ingen lust att endast spegla.
tresset för internationella anknytnin- förvärvat.
V i ha visserligen ännu tandet av en enda människas per- sin eget öde, så som den gar och uppgifter med etl språng inte nått någon lösning, men vi sonlighet.
den danske biskopens föregående i sin litteratur.
känna att den måste vinnas ge.
i Haderslev, som starkt bidragit De ha mera av social handling, skulle gå om oss svenskar som icke nom en religion.
allvarligare a h till detta befästande av samför- av väsentlighet, en medvetet syf- haft någon motsvarande nationell an- mera allomfattande än vi hittills stånd och förlikning.
tande mot förbättring och refor- spänning kunnat gestalta d e n För att slutligen nämna e n ord mer.
Men det som ter sig som en para- Det mest ödesdigra på de reli- om förbundets ställning till den po- Om man skall faställa vad den- dox har säkerligen sin naturliga för giösa problemens område är trots litiska freden må framhållas.
an na unga generation redan ptesterat kan man hänvisa till tre av dess klaring.
Skalet omkring den nya sta- allt som säges inte kristendomens forbundets kongress i Prag i som- direkta.
för hållande till andra re- ras samlades kring Kelloggpaktens programpunkter.
Den första är av ten är ännu icke så tjockt ligioner.
T y dess ställning är inte utfästelser.
I sina uttalanden kräv- religiös art Motviljan mot gam.
Det är väl heller ingen tillfällighet.
en kampställning gentemot andra, de konferensen att de högtidliga ' mal kristen dualism tar sig i olika att den här boken skrivits i Finland så som missionens bedömare ofta fördrag som de till N. F. anslut- länder och olika former ut- och ingalunda i Sverige.
hålla före.
Nej.
det ödesdigra är na 55 besvurit, måtte föl- tryck i en ny art av re- Elin Wägner.
den sekuladseringskris.
som nu jas i verkligheten.
E n vädjan ut- ligiositet.
den s. k. livstron.
E n övergår hela världen.
d i r man kan randen till alla kyrkliga samfund representant för denna är hos oss saga att alla religioner kämpa på i Europa att verka för rustnings- bl.
a. Erik Blomberg.
Denna tro ena sidan.
inte kristendomen en- minskning och införande av fred- p å livet för dess egen skull är sam mot de andra.
Tvärtom.
kri- liga metoder istället för krig rid utmärkande för många av d e nya, stendomen kan i denna kamp g e uppgörelserna av staternas mellan- från Romain Rolland och Wells a v sitt liv åt andra religioner, som havanden.
Och en uppmaning till till d e unga tyska arbetardiktar- annars inte skulle kunna stå emot kyrkan att i detta syfte använda na.
sekulariseringen.
Som ett ewn: sitt moraliska inflytande.
Den andra punkten är den nya pel må nämnas en av den gamla psykologien den tredje internatio- generationens i Indien främstere V i komma efter denna korta nalismen.
Stellan Arvidsson är hos Gandhi.
hos vilken kristendomen rundblick på de kyrkliga strävan- oss en god representant för dem i högsta grad har förstärkt och dena för fred och försoning in alla tre.
givit liv åt den religion i vilken på e n helt annat område, nämligen Den längtan efter handing och han vuxit upp.
den nya generationens inställning dåd som finns hon d e unga.
sa- Om alltså kristendommens innersta sådan den tar sig uttryck i den de lic.
Stolpe, bygger inte på nå- väsen är enhet och inte strid.
visa efter kriget utkomna litteraturen.
gon ljus livsuppfattning, tvärtom, emellertid 1000 -- 2000 års världs- Det var bilden av en ganska där är ofta förgängelsetanke utan historia hur kristendomen stritt upprotad och illusionslös ungdom, evighetshopp.
en ofta kvalfull in.
mot allt som kunnat benämnas kät- oförmögen att inpassa sig i det sikt om alltings förgänglighet.
Men tare.
Hur den kämpat med det gamla.
som fil lic. S v e n S t o l - den kan samtidigt ofta bli till en gamla arv som den släpat med sig P e gav, med exempel främst ur social kampsång.
i inskränkthet och lidande.
Den- den moderna franska litteraturen - Det sitter bredvid mig en na kamp pågar ännu i våra da- Melankolien är detta sekels onda ' man vars studentår inföllo om- gar.
Dir finnas kyrkor i Östeuro- som enligt en av de unga själv; kring 1910.
- Tro inte på vad ' pa t. ex .. där schismen mellan kris- präglat den nya tidens unga dik- de säger om den gamla generatio- stenhetenr två huvudkyrkor a r så tare, dessa Remarques jämnåriga nen; säger han.
v i var inte så skarp, att man blint tvungen att och olyckskamrater i Frankrike.
fredligtrilin idylliska heller.
Jag tror praktiskt gripa sig an med dess Men om många av dem visa upp att vi i grunden är ganska lika.
lösning.
Vi kunna inte gå när- en fruktansvärt påfrestande tillva- - Och kanske han har rätt mare in på de intressanta ro utan hopp om fullkom- C.
H. men vi måste först övervinna reli- praktiskt fredsarbete, som inte ba- ra nöjer sig med vanligt konferens- arbete utan tar fatt i de brännan- de praktiska uppgifterna, en rö- relse vars verkställande organ är V ä r l d s f ö r b u n d e t f ö r mel- lanfol k l i g t s a m f ö r s t å n d g e n o m kyrkosamfunden.
Arbetet sker bl.
a. genom samman- kallandet av regionala konferen- ser, där representanter mötas för olika riktningar och åskådningar a h som hållas i Iänder där mot- satserna äro mest brännande.
om- staterna och
