# ID: svediakorp-per3480
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,168
# sentences: 632
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 19:1930 om riksdagens Vår ledande avslag artikel, på motinen handlar skydd mot vräkning av arbetare vid ar- Ett funktiona li .istis k t betskonflikter.
.Europa gi Av har G utarbetas reve C o ett Condenhove-Kalergi utkast t i l l en r- p a n e u r o p e i s k p a k t, som nu före- ligger i korrektur.
Det synnerligen in- tressanta aktstycket kommenteras i ar- tikeln om Ett funktionalistiskt Europa.
Utkast till en- paneuropeisk pakt.
Boken Paneuropa är Couden- I sin skildring av Den f j ä r d e In ternationalen de kristna kommu- till och motivering av en närma- re europeisk sammanslutning.
Den nisterna, infriar Tidevarvet ett gammaltdi löfte till sin läsekrets.
Två bokanmälningar Pier Gudro skriver om den för den italjenska kvin- cuore utan finnes nu översatt till svenska i den Bonnierska serien Dagens An- \ Vien för sex år sedan.
har för.
ca samarbetet mellan de europei- hörn någon stat kunna bli euro- ska folken ».
peiska borgare.
Det nya förbundet: » europeiska Det europeiska statsförbundet stitatsförbundetr.
skall anses vara skall betraktas som en regjonal grundat.
d i stater med tillsam- överenskommelse inom Folkför- man 120 millioner människor ra- bundet.
tificerat pakten.
Tillträde till för- D e intressantaste punkterna i bundet dock utan några pri- Coudenhoves förslag äro följan-.
vata förbehåll är öppet för alla de: 1) Den absoluta solidariteten stater vilkas område (utom kole- medlemmarna emellan gentemot nierna) ligga helt eller delvis i varje angrepp utifrån.
(Men vem Europa.
Med Europa menas den kunde angripa ett federativt Eu- europeiska kontinenten med till- ropa?)
hörande öar.
Detta betyder ett militärt för- Författaren lämnar frågan öp- drag mellan alla de anslutna sta.
pen huruvida Storbritannien och terna i samband med nedrust- Ryssland kunna vara med.
Hans ning.
Det fordrar också ett auk- första uppslag.
att bara kontinen- toritativt forum som kan bedöma taleuropa skulle räknar har näm- vem som är angriparen.
Förfat- faren nämner ingenting om vad ligen mött mycken kritik.
som skall hända om det visar sig Europeiska medborgare.
att en förbundsmedlem vid en fattarens idéer om Paneuropas vun- nit ofantligt i påtaglighet.
Han är väl också nu ungefär sex år före alla andra nu som då, Det kvinnor i Europa.
en bok om kvin- senaste paneuropeiska aktstycke nor i alla länder.
som kommer ur hans hand är U t - k a s t t i l l e n paneuropeisk Bonjourkostymen.
berättelse av p a k t.
Eftersom det första pan- Moa europeiska förslaget har utlovats inkomma till Fredsförbundsför- samlingen i hört.
och Europa allt.
så är aktuellt.
kan det kanske Alla medborgare i de anslutna vara av intresse att göra någras utdrag ut det korrekturavdrag till staterna bli samtidigt europeiska Första maj har firats med glans, pakten som författaren sänt oss.
medborgare.
Ett särskilt direkt europeiskt medborgarskap skola Inledningen lyder så här: större än på 15 år säga de som alla de ha som tillhöra det euro- minnas.
» De undertecknade suveräna peiska förbundets förvaltning Egentligen hörde ju detta till makterna sluta ett evigt förbund och den europeiska domstolen o m r å d e.
M e n Ti- för att varaktigt säkra den eu- samt alla de som bo inom förvalt- nans ställning belysande romanen Kvin- h j ä r t a, L a donna Fru Rita Ö h q v i s t, Finland, anmäler andra delen av Elga Kerns bok Ledande Vad har hänt?
kris är den vållande 2) Likaberättigande inom för- bundsstaterna för de nationella och religösa minoriteterna.
3) Skapandet av ett stort in- nereuropeiskt frihandelsområde.
ingen stat får sluta ett fördrag med utomeuropeisk stat på mest- da sig att komma ut innan kom- ropeiska freden och organisera det ningens europeiska exterritorial- gynnad-nation-basen utan att en munikationerna upphörde att fun- politiska, ekonomiska och andli- område Även de som icke till- (Forts. å sid 6) gera, och hann inte invänta den glada dagens slut.
Det var ett solsken och en värme.
som kom skollovet att kännas som beställt.
Takterasserna och promenaderna voro fulla av saftdrickande och världsvana skolbarn och andra lediga människor.
Demonstratio- nerna.
som i fjol miste uppskju- En arbetsam herre.
tas på grund av det obarmhär- sträckte han sig ända till anlägg- 3000 år av arbete.
förra veckans Jord tiga snögloppet, hade i år sam- med två timmars avstånd mellan och guld En arbetsam a h händig herre ningen av rabatter med allehan- I Chikago kunde man för hyrde en stuga i en tallbacke ute da slag av blommor Men värden jämnt hundra år sedan köpa en första ledet och det sista.
Och i skärgården.
Han betalade inte kom igen.
på Gärdet var en gröngrässtäm- så hög hyra men tallbacken er- Så stod saken när nästa hyres- ning, ett banansäljande och tid- bjöd heller inte så stora förmå- gäst flyttade in.
Då var det inte ningsutropande som kunde mäta ner.
Emellertid tog han sig för längre bara en stuga i en tall- fest som helst.
Arbetslöshetsför- säkring, fred och demokrati voro kraven.
Solen har fortsatt att stråla hela veckan med sommarlik värme, men nöjet är förrädiskt.
Om nät- detta väder för har våren sina stora bekym- mer för jordbrukarna då avgörs terna fryser det, och att förbättra området.
Han skaf- fade med egna händer dit jord a h anlade ett potatisland som han skötte mönstergillt.
Nästa år kom tallbackens ägare och begär.
de höjd hyra.
En stuga med po- tatisland måste betalas dyrare än bara backen.
Den flitige mannen fortsatte trots detta med sitt arbete och skaffade sig ett land till där han sådde morötter och, där backe, utan ett sommarställe med alla förmåner.
potatis och grön- saksland och blomsterrabatter.
Och hyra därefter.
Allt utan att värden rört en hand för att vårda eller förbättra sin jordbit.
jordstycke på 1,000 kvadratmeter för 20 dollars.
Summan motsvarar ungefär 13 dagars arbete.
mitt efter dåvarande genomsnittliga grovarbetarlön.
Sextio år senare, d. v. s omkring 1890, kostade samma jordbit 1,250,000 dollars efter ovanstående värdering ungefär 3,090 år a v mäns k- ligt arbete.
I början av 1900-talet beräk- nades i Tysklad jordvärdet för - Det möblerade rummet Vi h a n u kommit u p p arbetets riksdags- andra våning, Med den första menar jag då det för-påskliga arbetet.
Sedan komma de gemensamma voterin- garnas städningsgöromål efter påsk, när allt gammalt skräp placeras i sina rätta fack a h så g l i m i n genom dercharge- betänkandet och dess behandling en trap- på upp, där den politiska utsikten är friare och mera storslagen.
ibland Men småsakerna en finnas, alltid några i bottenvåning som inte all- alldeles få glömmas bort.
fastän det som händer däruppe är så mycket mera spän- runde.
Och när vi rannsaka oss själva och de ärenden vi från början skänkt vår uppmärksamhet, kunna vi inte k o n ma ifrån en liten redogörelse för deras öden, hur långt bort januari a h febru- ari månader än må synsas, där de för- sta motionernas breda flod välde över I fråga om lantarbetarnas bostadsför- en viktig fråga hållanden, för att ta ur högern, beslöt riksdagen i förra vec- kan enligt utskottets förslag begära fort- satt undersökning samt utredning om och hur mycket det allmänna borde träda hjälpande slog i sitt emellan.
yttrande, Socialstyrelsen att man möjligen före- skulle kunna ställa medel ur rusdrycks- medelsfonden till förfogande som nya hjälp a h stöd för strävandena till de lantliga bostädernas bästa.
Det allmännas hjälp ligger numera alltid nära lån till till hindi.
om Däremot brydde sig riksdagen inte kräva den med tillräcklig befogenhet utrustade bostadsinspection, som motio- att och reservanterna inom utskottet hemställt om för landsbygdens räkning.
Emellertid får j u utredningen tas som ett steg mot den nya inställning, som närerna behövs så väl här liksom ifråga om alla andra underliga bostäder, dar man inte är tvungen att bo själv.
Och som man mytkct ofta föreställer sig äro alldeles avpassade efter de människors sinnes- art, som inte kunna skaffa sig bättre Varför skulle det inte finnas skön- hetslängtan och behov av vackra om- givningar och välinredda rum också hon dem.
som till att börja med måste rikta allt sitt intresse på att bli av med de dragiga golven på att få förstukvist och för skall man bli så förvånad, som jag blev i julas, när jag hälsade på hos smålänningen John och fann.
att hans intresse utöver stalltjänsten var möble- i bodde tillsammans med sin mor ett gammalt hus vilken från början bestått av ett enda vårdslöst jättelikt rum Så mycket ytterväggar, så väldiga golvytor, så litet ombonat.När tiden förvandlades arbetsförhållande mellan husbonde och anställda byggdes det stora kalla rum- met om till tre små trevliga och ett Där utvecklade han all den fantasi, Denna sanna historia är inte som annars så nogsamt, doldes under enastående i sitt slag.
Ty så går hans blyga och inbundna till synes pas- det i verkligheten till Arbetet be.
hela landet stiga med omkring siva väsen.
En liten spjälsof a på kort- till en del nästa års öde.
medan jorden skaffar sina 500 miljoner mark per år och säkert har farten inte minskats väggen med en gammaldags avlång spe- Fastän jordbrukshjälpens hu- gel ovanför och några väl valda smak- (Forts. å sid.
6.)
vudfråga ännu inte är färdig för Hyran höjdes på nytt.
Tredje året innehavare ogörtjänta vinster.
fullt placerade fotografier.
Trasma:tor i behandling i riksdagen.är den i särskilt uttänkt mönster a h egenhän- olika delar alltid aktuell.
Sist be- digt uppsatta finn gardiner.
handlades lantarbetarnas viktiga Man är ju van att se så många angelägenhet.
om skydd mot vräk- ning vid arbetskonflikter.
hem Härvid visade sig en klar upp- bara var ordningen, som gjorde ett så- (d e t f i n bl a d i ga t h é e t) delning efter partilinjer, d. v. s. dant intryck.
det var överaskningen de borgerliga partierna mot so- att finna en personlighet träda ut ur cialdemokrater och kommunister.
sin stumhet och ta slg uttryck i detta Förslaget föll.
Fastän frågan utan för förhållandena alldeles orginella men ÄR P R O D U C E R A T I DE T R O P I S K A HÖGLÄNDERNA O C H tvivel måste få olika färg.
bero- oklanderliga rum.
S A M M A N S A T T A V DE YNGSTA O C H SPÄDASTE SKOT- ende på om den S- från arbets- Måtte riksdagens utredning verka så givar- eller arbetarhåll borde del TEN Å T H E B U S K E N.
långt, att min en John kan trivas i ändå inte vara alldeles otänkbart varje statarlägenhet och varje drängstu- att parterna kunde se bortom de ga i alla våra landskap.
Vem kan ge- skiljande synpunkterna I själva nomskåda dir, som skulic vinnas där- verket måste ju den enes intres- se vara den andres.
Casan.
Veckovakten.
till skattas S L O T T S konsum T H É välskötta,rörande trivsamma gröna bilar med, g o d a bullar
Dumt I sttrålkastarljuset Den lille kolargossen Den socialdemokratiska parti- mo tion en angående utredning i syfte att bereda arbetare skydd mot vräkning rid arbetskonflikter har av andra lagutskottet blivit avstyrkt.
Och riksdagen har följt utskottet.
Som skäl anför utskot- tet bl.
a., att då 1921 års riks- dag diskuterade förslag till åtgär- der för tryggande av arbetsfred inom jordbruket, avslogs detta på grund av att förändring eller avskaffande av legostad- gan vore förestående och att frågan om avtal för jordbru- ket borde lösas i samband här- med.
Utskottet påpekar att lego- stadgan blivit avskaffad utan att det befunnits nödigt ersätta den med avtalslagstifning, varför skäl inte torde föreligga för att nu sär- skilt utfärda bestämmelser i en enda punkt.
Socialstyrelsen har också i ett utlåtande framhållit hur ett sådant förbud skulle kom- ma att inverka menligt för arbe- tarparten genom att avskräcka ar- betsgivarna från att anställa fasta arbetare och ävenså komma att bidraga till upphörandet av av- lösning genom naturaförmåner.
Lagutskottets majoritet har an- tagligen rätt i ritt avslag av m u tionen.
E n enstaka bestämmelse angående skydd mot vräkning skulle helt visst, kunna dra med sig en del konsekvenser.
Inte att det förhåller sig så som Sv.
Dagbl.
i sin ledare vill göra gällande.
Där triumferas det över det avvisade försöket att » insmuggla klasslag- stiftning », samtidigt som man för- haver sig över socialdemokrater- nas missgrepp att avskaffa lego- stadgan.
utan att stadga annat av- tal, och socialstyrelsens yttrande anses som fullkomligt bräckande.
Socialstyrelsens påstående, att skydd mot vräkning skulle min- ska den fait anställda arbetarstam- men och avskaffa naturaförmåner- nas utgående i natura är kanske riktigt, men däremot är det ar- betsgivarparten, som blir mest li- dande härigenom.
icke arbetarna.
Den ovärdeliga fördel.
rom lig- ger i att ha en fast och god ar- betarstam, genom år och hävd med sitt intresse bunden vid jor- den -- det kan p r a k ti s k t ta- get ej bortresonneras.
Men det är förklarligt att ett ämbetsverk ej känner till den saken.
De för- delar.
som här omtalas, ha den ytterligare fördelen att vara till vinst för båda parter, även ekono- +- INDISKA FRIHETSKAMPENS NYA Och dock har det historiska arvet cerat en börda pi våra skuldror.
De SKEDE.
Gandhi är nu i fängelse.
DU säges vita inkräktarna ha under halvtannat år vara ordnat mera som ett pensionat än hundrade påtagit sig ansvaret för upp- ett tukthus, men ingen vet om Gandhi byggandet av ordningen i du indiska (E.
G Geijer.)
I Sv.
Dagbl.
spalter bredvid kommer att slå sig till ro dar.
Det är samhället Deras ämbetsmän måste bli alla utsikter for att han kommer att fasta åtlydda, deras skatter indriva.
Alterna- ett porträtt av Mussolini med fa- milj läser man den förvånan- åt mer än saltlagen, säger Brailsford som anser s it skat len de nyheten.
att Folkets Dagblad att Gandhi svarar med fasta.
Man har nu länge sökt göra Gandhi vara en orättfärdig skatt, icke minst se- Politiken och Hr.
Kilbom anföras dan vicekonungen enligt sin konstitutio- som auktoriteter.
För vår del be- löjlig dels därför att han var på fri nella rätt fördubblade den » Han planerar, klaga vi.
att vi ej blint förlita fot a h dels därför att hans rörelse var så ofarlig a h misslyckad Man måste medvetet och icke oskicklig all para- oss varken på S v.
Dagbl.
eller nu hitta på något annat att skratta i,.
lysera hela administrationen, svälta ut och isolera den Men hur skall fullt Folkets Dagblad.
De ärade tid- intetdera stämmer mera.
New lndia meddelar att kvinnor äro oberoende vara tänkbart for Indien i en ningarna skjuta stundom över må- med överallt dir uppror sker mot myn- värld som icke har avrustat eller skapat let i sitt rättrogna nit.
- Och blockad en internationell ordning?
Skulle Indien sedan man enligt Hr.
Kilboms ut- digheterna, vare sig det består i av regeringens utskänkningsställen, salt- kunna undgå den anarki vari Kina stör- sago tagit heder och ära av Hur- fabrikation, strejk eller skattevägran.
Om tats?
Representerar Gandhi en verklig mevaara utan att omtala.
varför Gandhi icke mera har de studerande majoritet av indiska folket? » regeringen ej kunnat ange skä- politikerna med sig, hu han i stället Men frågar förf.
sig, när nu mr Gandhi tvingar oss att bruka våld för let för hans utvisning kanske kvinnorna och de breda lagren.
Vi instämma i Soc.
Demokratens på att försvara både det goda och det skedde även detta på Hr.
Kil- pekande att dit är tragiskt att allt detta dåliga i den nuvarande ordningen av- boms råd övergår man till fru skall ske under en engelsk arbetarregering slöjar han inte därmed att vårt herra- Kollontay, Rysslands nya t. f. som var villig a (, ge Indien ställning välde ii en daglig erövring?
Är det minister i Sverige.
Därför att som Dominion.
Men när man beklagar inte till slut kapitalismens vinster som Tidevarvet, första gången en kvin- att den indiska frihetsrörelsen inre tog vår polis försvar?
fasta på vicekonungens löften i höstas, Vi försvara ordningen vattenledningar- na kommer som sändebud till så måste man komma ihåg hur det arna, posten vägarna och de sanitära vårt land, vågar ta in en intervju konservativa Englands press och över- åtgärderna men också saltskatten, kro- med Fru Kollontay, kallas detta hus tolkade och utlade detta löfte om garna, de tyngande jordskatterna och ut- liktydigt med att upphöja henne ställning som Dominion.
Det blev för svettningen i fabrikerna.
Vi ha indragit till Tidevarvets » kvinnliga ideal ».
många inskränkningar att inte mycket alla medborgerliga rättigheter, vi fängsla Ty Fru Kollontay kommer från var kvar av friheten.
Dessutom hade landets bästa man utan dom och rann- denna vicekungliga proklamation m vä- sakan, vi skjuta ej för att skrämma Ryssland och enligt det vällov- sentligt fel: att komma far sent.
men för att döda.
liga samhället med dess kristna Brailsford slutar med den svaga för- om » den indiska tragedien » skriver hoppningen att om engelska regeringen åskådning, finns i detta land in- gen tillhörande den nuvarande re- den utmärkte politiske skriftställaren skyndar på med sina väntade åtgärder gimen, som äger något människo- Brailsford i The new Leader en artikel underhandlingarna kanske ännu kunna Den l i l l e k o l a r g o s s e n: » ... den rätt kan läsa sitt fader räds varken fan eller -, - värde eller får omnämnas som en människa.
Tidevarvet har ingen anledning att ladas vare sig för Fru Kollontay eller Sv.
Dagbl, vi våga göra bekantskap med den förra, den senare ha vi äran att känna.
- - att vardera på sitt sätt ha rätt.
Gindhi står for en stor nations själv- respekt en nation som anser M den längre böjer sig för främmande härskare förnedrar än själ Han för- kastar vår mekaniska civilisation, dess rikedom li ksom a t elände.
I sin strid för att göra slut pi denna underkas- som telse vill han varken bryta någon mora- miskt och således m e s t för den lisk l a ~ eller skada någon medmänni- Pan som mest satsar i företaget.
ska Men var ligger rätten på den andra Om någondera för att skada den, sidan?
Med erövring följer ingen rätt.
andra åvägabringar en ändring, kan det ej ske.
utan att också besinningslöst låta sig användas skada sig själv.
Men.
vi upp- till politisk smörjolja.
Och om repa det än en gång, sämst blir konflikt uppstår vid jordbruket, så Indien accepterar NORDISKA LÄRARES FREDSFOR.
BUND håller i är sin fjärde sommar- kurs, vilken kommer att äga rum å Lahti folkhögskola Finland den 2-8 augusti.
Huvudämnet för studierna blir N a t i o n e r n as f ö r b u n d. Kur- sen i r uppdelad i två avdelningar, a rent skandinavisk under dagarna 2-4 augusti och en svensk-finsk den 5 och 6 aug Bland föreläsarna märkas bl.
a. professor A Groenfelt, professor V. Voi- onmaa, magister Greta Langenskjöld, Mr.
sen, Kommunelaerer Ingvard Nielsen, Frö- ken Matilda Widegren, Ämneslärarinnan bör man betänka, att arbetet må- Greta Stendahl, Lektor Th Blomqvist, det för arbetsgivaren.
ste gå sin gång inte bara för d. lektor Elisabet Eurén, dr Alf Ahl- När det vidare talas om att berg (eventuellt), fru Tilma Hainari, finsk vräkning inte är tilltalande ur hu- ögonblicket utan även för fram- delegatsuppl.
vid N. F.s församling.
manitär synpunkt, men ett nöd- tiden.
Ty vad man sår, det skall Pris för kursen.
allt inberäknat, utom resor och utflykter, fyrtio (40) kronor.
vändigt ont.
så är det verkligen man uppskära.
Ett annat beslut än lagutskot- Anmälan, åtföljd av 2 kronor, torde, dumt.
Humanitärt eller icke, holmsutställningen beredande av plats strängt på upptagna de för Stock- Fin.
nödvändigt eller icke, så är det tets och riksdagens hade förutsatt för med all juridisk riktighet i främ- en annan uppfattning, än den lands-båtarna, insändas snarast möjligt sta rummet d u m t.
Det var i san- som nu är ridande.
Därför var till David Bagares gata 9-11.
Stock- holm.
ning tid på att legostadgan med detta följdriktigt.
sin minst sagt oförskämda uppfatt- ning om människovärdet blev av- skaffad.
Och det ä r tid på, att kallas till ordinarie bolagsstämma å Tidevarvets lokal Slussplan 1.
2 tr. t i s d a g e n d e n 2 7 m a j 1 9 3 0 k l.
14, varvid förekomma jordbrukarna, både som jordbru- i stadgarne föreskrivna ärenden.
kare och som arbetsgivare, tram- STYRELSEN.
pa ur barnskorna.
Vi ha under Advokatverksamhet de senaste månaderna bevittnat, SVEN M O N T E L I U S, hur jordbrukarna, när det går (EN TIM. JÄRNV.
FRAS GÖTEBORG), Jur. kand. dem emot jämra som barn och statsunderstött, f u l l s t ä n d i g t 8-klassigt läroverk för f l i c k o r KOMMENDÖRSGATAN 30, i tr., med n o r m a l s k o l e k o m p e t e n s börjar i höst sitt 22:dra läsår.
Kom- STOCKHOLM.
plettering till gymnasiets näst högsta ting i kl. VII och VIII anordnas event.
Tel. N.
247 28.
Specialitet: Försvar.
Högsta uppförandebetyg fordras.
Stärkande friluftsliv med vintersport och idrott.
Inackorderings- och skolavgift för helt läsår 1,800 kr.
för fb, 2,000 kr.
för kl 2,200 kr.
kI IV-VIII, 1,500 kr.
för den praktisk-teoretiska kursen.
D e n praktisk-teoretiska k u r s e n 1 ett Ar är avsedd f ö r flickor efter Frälsningsarméns genomgången U.
VI i högre flickskola eller realskola eller kl.
IV mellan- skola.
I denna kurs 5 teoret.
ämnen svenska, historia matematik, ett språk Alkoholisthem a h barnavård samt praktiska ämnen, så som skolkök, sömnad, vävning, konsthant- verk, bokbinderi, iakttagelser i en skolan tillhörig småbarnskrubba.
Efter detta praktiska år kan elev fortsätta i kl. VII av högre flickskola om normalskole- (Åtnjuter statsbidrag oöverträffade kompetens önskas.
Prospekt.
ESTER BOMAN.
HINDAS.
f - - Aktieägarna i A.-B.
Vår Tidning H e i pe ns ione n Tyrl ng e, Hin das Bagarstugan Grahamsskorpor K u r ö n.
D:o Limpor H O R N S G A T A N 3 7 Tel. Sö.
7000 F O L K U N G A G A T.
65 Tel. Sö.
7337.
- Ca r Linnégatan 50 a " Tel. Ö.
2442.
Bostadstel.
Ö.
6617 Alla slag av såväl enklare som finare Snickeriarbeten, Renoveringar, Reparationer utföras till m o d e r a t a pri r..
O l g a E l m d a h l M o d e m a g I S i n Kungsgatan 53.
Tel. 10851 s T O C K H O L M., Herrsätra Internatskola hälso för flickor, Carlberga, 2 ha.
utanför i vacker, sam trakt, mottager begränsat antal elever pi flickskolans alla stadier.
Skolan står under K. Skolöverstyrelsens inspektion- Södertälje, N o r m a l s k o l e k o m p e t e n s Moderna metoder.
Individuell undervis- Praktiskt arbete i uppfostrande syfte.
Nybyggnad med bl.
a. modem ljus gymnastiksal, slöjd- och sjukrum.
Terrängen lämlig för stärkande f r i l u f t s l i v.
i skolan mottagas gärna barn till utlandssvenskar, då tillfälle kan beredas i n kvarstanna under fe- rierna.
Höstterminen börjar d.
10 sept.
ning och omvårdnad.
Tel. Södertälje 532 ANNA SUNDIN, Föreståndarinna.
en DE KRISTNA underbara filmen U p p - s t å n d e l s e, som är en belysning och förklaring av det tolstojska verket, visades nyss i Stockholm Den erinrar åskådarna starkt om det öde som övergår Tolstojs an- hängare i Ryssland.
Man får dem nästan synligt för sig då man ser Katuscha i slutscenen med sin säck på ryggen sjungande van- dra ut över Sibiriens snövidder mot livstids straffarbete.
Hon har sagt nej till furst Nechljudorffs, den ångerfulle förförarens gifter- målsanbud, för att ej ho- Den binda nom vid sig och vid Sibirien och rusig av sin smärta och sin se- ger, sitt grandiosa vanvett.
På samma sätt måste nu Tolstojs an- hängare i hela Ryssland ta säc- ken på ryggen och gå ut ur sina kommunistiska kolonier, som upp- Iösas och beslagtagas av Sovjet.
Denna den politiska kommunis- mens hållning till den religiösa är något av det egendomligaste man kan tänka sig.
E n kommunio- tisk stat som undertrycker och förföljer kommunismen i dess mest absoluta och ideala form!
Som gör sina egna föregångare och förebilder hemlösa och brin- gar dem till tiggarstaven, förbju- dande dem att i den kommunis.
tiska staten förverkliga kommunio- men!
Allt därför att derar före- bild icke är Marx och Lenin utan Kristus och Tolstoj.
Grupperna äro små och spridda, ett 30-tal här eller där arbetande p i en lantgård trädgårdsmästare, biskötare, hantverkare.
Det bor- de inte kunna störa det mäktiga folkkommissariatet, lika litet som den lilla vegetariska restaurang som var deras samlingsplats i som Moskva.
D e r a s r e l i g i o n är ju n något stöd för kontrarevolutionä- strävanden.
Tvärtom det ra är GÅR D E T ÄRLIG V I L J A KOMMUNISTERNA fullt av mänskligt intresse.
Det internationella sekretariatet skri- ver i sitt förord att Internationa- len vill vara ett förbindelseled mel- lan dem som.
förskingrade på olika håll, sträva efter att omsätta den gamla broderskapsidén i verk- ligheten och ge dem nya andliga och praktiska impulser.
De få ve- ta om varann och kunna träda i förbindelse med varann.
På så sätt blir en större världsomspännan- de gemenskap till.
Man känner sig ha en gemensam uppgift, ett gemensamt budskap till världen.
Skildringarna från de olika ko- lonierna i Österrike, Tyskland, Frankrike.
Belgien, England göra ett märkligt intryck.
Man får se hur oerhört prövande gemenskaps- livet är, men hur underbart.
när det verkligen lyckas och b ir vad det skall vara.
Så här skriver en ungdomskoloni i Österrike om barn i statens s rism och kapita upplösts och led kristna kapitalis ka litet rom de vikiska tolerera leva efter det idealet.
Vårnumret av sister krigstj tionalens tidskr av redogörelser rarnas öden ut lära milita- Grupper ha ngslats.
Det samhället li- niska bolsje- a som söka gliga kristna ur W ar R e- grarinterna- också fullt gstjänstväg- &amp; inne i ma kategori och deras husmödrar få höra nä- finna sig i att räknas till fariséernas ka varandra stora skara.
I varje fall till de dogmtrog- rna höra al- nas och traditionsbundnas.
För en tid sedan stiftade jag för å meningen av den in- första gången på ett möte bekant h offret.
De skap med hembiträdenas egen organisa- om den sam- tion här i Stockholm och det var san n och oftast nerligen väl så tankeväckande so:n stundom.
Medl dem som och nödvändig1 dividuella insats arbeta långt på hälleliga lagstift i motsats till de något kafferep, avhandlande motsättning en husmoder hembiträde.
Det var visst intet allmänt skall på husmödrarna - - sig själv: » Man måste sluta upp att över- lasta sig med teorier, man måste riva ut ur sin hjärta alla kon.
ventioner och fönorkade föreställ- ningar.
allt som man ärvt och icke själv förvärvat.
man måste radera ut allt som påtvungits en.
Man måste försöka att i det dag.
liga livet utan kompromiss om- sätta sin allra enklaste uppfatt- ning om broderskap, tjänare.
ren- het och gemenskap.
Gör man det.
d i blir ens väg utstakad åt en av en hand, obekant och dock genom aningen förnummen.
Det sker på ett sätt som ofta kommer en att bäva.
Ett stort förtroen- de vaknar hos oss.
Allt blir bra, när man erbjuder sig som ett vil- ligt, lyhört verktyg ... ». » men nog förklarades det med eftertryck att husmödrar I sin egenskap av arbets- givare är » det konservativaste av allt konservativt som finns ».
Man diskutera de lugnt och sakligt de vägar som hem- biträdena ha att använda sig a v för att få sin yrkesutövning beträffande arbets- tid, löner och uppsägning i nivå med alla andra yrken.
Det kan gå genom en .y?, a. jämte ett de koncen- d dess vik- dsdelar och Gruppen berättar också att den har snickarverkstad och väveri, atelier för dockor och marionett- figurer för teatrar, fruktodling.
biodling och härberge för lika.
ODEN, ed ensam- en använt om kexen i g v kex begär i a hembiträdenas fackförening, kollektivavtal, eventuella strejker, blockader etc.
Det kan ske smidigare genom separatavtal med de tusentals arbetsgivarna, endast man lugnt och sakligt kunde komma till tals med dem i gemen.
Nu har hembiträdeskåren en ytterligt svår ställning, betonade man eftertryck ligt, därför att denna väldiga kår består av så olikartade element.
Ända ifrån skickliga yrkesutbildade personer till små slarvflickor, som intet kunna och egent- Iigen heller intet vilja lära därför att de tagit arbetet som en nödfallsutväg, vilken de ämnar övergiva vid första bästa tillfälle.
Det saknas dessutom statliga yr- kesskolor för de hembiträden som vilja ordentligt lära sig sitt yrke och i många fall anställer en h husm or förr en Man anser på något förunderligt sätt av det räcker med medfödd begåvning och yrkesutbildning för arbetet i hem och hushåll i r modernt snobberi.
Medan jag satt och begrundade dessa synpunkter k i m jag osökt att jämföra husmödrarna med kyrkoherde Pehrsson i andra kammaren, tagen såsom känd och stridbar typ för de konservativa elemen- ten.
Han har ett så enständigt sätt att säga nej t i l l alla sociala reformer och rättvisa utjämningsförsök att det skulle varit revolution för länge sedan här i landet, om han fått hållas.
Det är inte svårt att förstå att folk kan bli så ifrån sig av denna förstockade konservatism att de lätt ta överbalansen in blind våldsmetoderna.
Det är fara värt att husmödrarnas envisa ovilja att lägga yr kessynpunkter på hemarbetet och deras blinda tro på att det under inga för att K r å k p e n n i n g e n har Det skrivits om det här en gång förut för en del år sedan Men för- hållandena ha inte blivit annorlunda än man gott ännu en gång kan föra på tal, att kråkan är ett av de djur, som da ut sitt andra nummer.
Så Gruppen ser skapelsen som en man anser allra bäst göra skäl för be- svårt är det för denna rörelse att stor enhet, vars hjärta är Gud.
teckningen » skadedjur », och att det slätt få ut en tidning, något som an- Allt som avsöndrar sig därifrån.
inte finnes en kommun i hela landet, man inte årligen utanordnar en sum- nars är så lätt.
Det är inte bara hemfaller åt döden och måste om där ma t i l l hennes efterhållande.
Ryssland som måste kväsa de möjligt hämtas tillbaka.
På platser, där hon förekommer i floc- kristna kommunisterna, inte bara Vi anbefalla dem rom äro in kar om upp mot tusen talet exemplar det röda samhället som rädes dem, utan även de vita.
Internationa- tresserade av denna rörelse att a h d i r man alltså har möjlighet få ned lens centrum är Prag i Tjecko- själva läsa vidare.
Häftet kan en tre fyra stycken eller fler med varje slovakiet och detta centrum har fås för 30 öre plus porto hos skott, och likaså där man kan varit illa ansatt av polis och myn- Premysl Pitter, Prag X Karlin, åt en del genom att utlägga gift om- besörjes naturligtvis detta efterhållande digheter.
Ledningens korrespon- Celakovskiko 7 Särskilt intresse tilldraga sig de av vuxna personer.
Men i bygder, där dens är beslagtagen, ledaren.
Premysl Pitter själv, är dömd till grupper som jämte de ryska tol- hon endast kan påträfas som en och nu ha det svårast näm- en, är det tydligt och klart att ingen fängelse möten och utgivande av stojanerna skrifter f ö r b j u d n a.
Krigstjänst- Iigen Dukhoborgerna i Kanada.
vuxen, vettig människa spiller tid med vägran och kommunism anses Det är ryssar till ett antal av att gå på kråkjakt.
nämligen och med rätta farligt 170,000 som nu eller tidigare ut- Man kan säkerligen icke uppdriva en för statens bestånd.
Icke dess vandrat till Amerika för att få enda kommunalnämndsledamot tillräckligt mindre har nu nummer 2 utkom- leva och uppfostra sina barn i enfaldig att inte inse detta Och där- på en förhoppning att de som frihet efter tolstojanska principer.
för när man ändå i dylika kråkfattiga sympatisera skola betala tryck- De ha nu, och särskilt den vän- bygder utanordnar skottpenning å kråka ningskostnaderna.
Det tror jag stra flygeln Frihetens söner, kom.
så gör man det i fullt medveten för- också att de komma an göra, så mit i strid med myndigheterna, hoppning, att församlingens småpojkar märkligt är det lilla numret och emedan de vägra att låta sina skola ombesörja efterhållandet.
lektivavtal och noggrant skrivna lagar en vacker dag, vilket troligen mången anser vara alldeles på tok och vilket givetvis heller icke medför samma smi- dighet som separata avtal Det framlades en gång ett förslag till avtal mellan husmödrar a h hembiträden av hembiträdesföreningen här i Stock- halm inför Husmodersföreningarnas Rik- förbund men det avslogs utan vidare med den motiveringen att landsmötet, som skulle behandla frågan, icke ville ens upptaga den 1 \ 11 diskussion därför att det icke ville stå som arbetsgivare r i d ett sådant avtal Det förefaller som om föreningsmedlemmarna åtminstone kunde underskrivit avtalet d i det inte innehöll några värre fordringar än en be- gränsad arbetstid mellan klockan 7 på morgonen och i på kvällen, således myc- ket längre än de flesta andra männi- skor.
Extra arbete därutöver skulle en- dast så påfordras efter gemensam över- enskommelse.
Nu invänder givetvis mången gammal erfaren husmoder att det är omöjligt att så strikt uppdraga arbetstiden inom ett hem.
J o minsann att det går, bara man har ärlig vilja och släpper gamla fördomar.
Så klena husmödrar vi unga än anses vara så få många av oss k l i n s i g med ett hembiträde, som kommer exempelvis klockan 8 på mor- gonen och sar klockan 4.
Det går all- deles utmärkt även om det finns flera barn i huset.
Frågan är bara att or- ganisera arbetet så att huvudparten av sysslorna äro utförda under denna t i d I Amerika har man förövrigt infört ett alldeles nytt system, som visat sig fun- gera förträffligt, där det praktiseras.
En byrå utbildar kunniga hembiträden och till denna byrå är ansluten ett antal familjer, vilka byrån fullt förser med ar- betskraft.
Lönen utbetalas av byrån, som å sin sida har avtal med familjen.
Hem- biträdet varken äter eller bor på sin ar- betsplats utan kommer på morgonen, se- - gen.
inte systemet passar i Sverige så visar det i alla fall att en omläggning av arbetet ingalunda är omöj- lig att genomföra.
Och nog är det visst och sant, att Iivet skulle bli betydlig ljusare för både husmödrar och hembiträden för att inte tala om de eviga klagovisorna om okun- niga, slarviga och pretentiösa hem- biträden och griniga, fordrande och nyck- fulla husmödrar.
Man behöver först och främst en ny förhandlingsbasis, men f o. m. den är nog så svår att finna inom en kår på tusentals arbetare där varje arbetare motsvaras av en arbetsgivare.
Och ändå värre blir der givetvis, om arbetsgivarna varken vill kännas rid sin uppgift eller önska taga befattning med gen.
Även om den.
Rita.
-- låta, om en pojkstackare tog sig före att gå omkring och draga huvudet av till exempel kycklingar eller starung- Hur skulle han inte komma på scha- votten inför anhöriga a h allmänhet t som en alldeles särskild liten djurplågare.
Och ändå skulle den gärning han gjor- på Och det göra de också Men vilka resurser har väl en skara sju-elva och fjortonåringar att taga till när det gäller att få bukt med en orts kråkstam.
Vår hället skulle ha belönat honom för om efter vår ser man dem driva omkring i det varit kråkungar han förgripit sig på de sig skyldig till, inte ha varit någon skogarna för att söka peta ned de halv- vuxna ungarna och bona.
Slita huvu- den av dem och bära dessa till någon av kommunens stöttepinnar för att ut- bekomma den tjugofemöring per huvud vari » skottpenningen » vanligen består.
Är det verkligen anständigt av o s. att inte ha uppsikten över våra skad djur annorlunda ordnad, än att sådant kan ske?
Inte bara tillfälligtvis något år i en enstaka kommun.
Utan mycket allmänt och det ena året efter det andra komma mit hållanden går att organisera och reglera del efter gängse principer så småningom får samma effekt.
Vi har både kol- f alltid blevo tidigare frikallade men be- dömligt handlande.
handlas nu som vanliga desertö- En tysk grupp.
Bruderhof Neu- rer.
Likaså har de tolstojanska hof, består av 70 personer, en kommunerna förut lämnats ifred inre krets vigd till fullkomlig Det är som om sovjet, ju mer egendomslöshet, och en yttre det själv avviker från sina tidi- hjälpande krets.
Den har sam- gare ideal, finge allt svårare att band med de kristna kommunis- stå ut med att andra framhärda ticka kolonierna i Amerika som med att hålla fast vid sina.
Den bestått sedan reformationen, allt- materialistiska och militaristiska så i 400 år och bildar sig efter kommunismen kan icke uthärda dem.
Alla avgörande beslut fat- den religiösa och pacifistiska.
Ar tas av broderskapets gemensam.
det kanske en olidlig sammanställ- ma krets.
En är utvald att för.
ning?
Eller är det så, att man medla kontakten med yttervärl- är rädd för att religionen skall den, en sköter hushållet, en den finna en tillflykt undan utrotnin- gemensamma kassan och förrå- gen just i dessa små tolstojan- den, en uppdelar arbetet.
Man ska kommuner och därifrån åter har jordbruk och trädgårdssköt- breda ut sig i det avkristnade sel, smedja.
sadelmakarverkstad, Ryssland?
Finnes det något an- konsthantverkstad, skola, förlags- nat svar på frågan: » varför rädes verksamhet.
sovjet för tolstojanerna? », vore det Vid middagar och aftnar för- intressant att få veta det.
samla sig gruppens medlemmar Det har gått en par år, sedan till en gemensam.
enkel måltid, Tidevarvet senast skrev om den varvid sjunges eller läses.
Man kristna kommunistiska internatio- har också samlingsstunder för be.
nalen med anledning av att for.
grundan och andakt.
Endast ge- sta numret av d e s tidskrift kom- nom denna gemensamhet kan man mit oss tiIlhanda.
Vi lovade att bära sin djupa fattigdom och sitt liv.
Alla medlemmar må- återkomma, men det har dröjt tarvliga ste utrota sin personliga önskan både ett år och två, innan Inter- och låta enhetsanden bestämma.
nationalens ledning kunnat sän- Nog kan man kalla det fariseism att begagna sig av ett yrkes upphöjdhet a h dess utövares höga kallelse för att på denna väg hindra utvecklingen fram mot begränsad arbetstid, ordentliga löner och i övrigt tidsenliga förhållanden.
Sjukskö- terskorna hör ju till de arbetare som äro alltför barmhärtiga och människo- vänliga för att vara värda bland annat åtta timmars arbetsdag det hörde man i riksdagen helt nyligen Och månne inte hembiträdena i många fall hor till sam- per fängelset.
Dessa la till MED Och hur är det möjligt att kommuner- nas barnavårdsnämnder kunna tillåta att barnen, som som ju stå und er deras upp in i något dylikt?
Även om man inte själv sett upph tsningen hos en skara sådana små huvudjägare, bör det väl vara lätt att förstå att den gar- ning de härvidlag nödgas begå för att sätta sig i besittning av den tolvskil- Iing, man låter hägra för dem inte är av den art, att den lämnar deras nerv- oberört.
Och hur skulle det väl inte komma att system Tillsynen över våra skadedjur är illa ordnad.
Och kanhända är den inte så lätt att ordna.
Men låt oss åtminstone för våra barns skull få ett förbud, som förhindrar kommunerna att utbetala kråk- penning under tiden första maj-första juli.
Det är väl tämligen lätt utfärdat eller hur?
Ändå rör det Den italienska kvinnan utveck- las ej - den italienska kvinna,.
förblir vad hon alltid varit ma kan och modern som lever helt i hemmets undangömda värld un- dandragande sig offentlighetens ljus, andra kvinnors frihet och andra kvinnors problem vet hon intet om etc etc. - uttalanden i denna stil hagla så snart nå- gon sysselsätter sig med Italiens svagare - eller bittre?
- kön.
i förbiseende av att nog också i Italien kvinnan rör sig på ritt sitt!
Ett av de sista och ingalunda ointressantaste försöken att bevi- sa detta är en liten nyutkommen roman: L a d o n n a senza c u o r e som skrivits av E s t e r Lom- b a r d o.
Till Sverige torde näp- peligen författarinnans namn nått annat an möjligen i samband med den tidskrift V i t a f e m m i - n i l e som hon startat och redige- rar.
Hon bör emellertid hemma kunna förtjäna en smula upp märksamhet också på grund av en resebeskrivning hon förra året utgav.
som bl.
a. rymmer ett par spirituella, om ock ej d under.
bart kunniga.
kapitel om Sverige.
På sitt konto har hon dessutom en välskriven samling noveller Lettere d ' amore som kom 1927 och då väckte allmän uppmärk- samhet genom den dristiga öppen.
en het varmed författarinnan ogift kvinna framlade sin tydli- gen ofantligt ingående kunskap om allt vad till erotik hörer.
Och nu har hon alltså till dessa ar- beten lagt den ovannämnda ro- manen vari hon vill skildra » den - - - sig?
Le sätt i stånd ett konkordat som räddar » hans » minne och gör hen.
ne till bankens generalsekretera- re.
Och i nästa kapitel har han så efter tre års kamp vunnit se- ger, tillfredsställt fordringsägarne.
ordnat upp alltsammans och ska- pat banken en position vars soli- ditet respekteras av alla.
Förresten får man ej veta om henner arbete annat än att hon inte klätt möblerna i sitt arbets- rum med skinn utan med violett siden, och att hon därinne är k o stymerad i svart rock med hög krage.
för att ej de besökande skola distraheras frän viktiga af.
färer av hennes » vita bröst.
Och så att hon jämt och samt tycks ha tid att resa bort: till Park.
Konstantinopel, Orienten, Capri.
Rivieran man har förnimmelse av att ifall denna Banco di Cre- dito frodas, så måtte det bero på andra än på dess » vackra unga strålande sekreterare ».
Dess mer får man emellertid veta om hennes kärleksliv.
Ro- manens första tredjedel handlar om hennes förbindelse med förfat- taren Bompiani.
Han är fattig och skyggt misstänksam, ger li- tet men begär desto mer, njuter ofta av att plåga henne men fån- gar henne ögonblicket därpå ge- nom att spela ensamt.
illa behand- lat barn.
Det är en förbindelse med många slitningar och få pau- ser av vila och lycka, och den slutar brått efter några fruk- tansvärt sårande ord utkastade av honom i ett anfall av dåligt hu- - - mör.
Hans.
efterträdare.
.. är bankiren, H hon leder en bank, vilket förfat- tarinnan oupphörligt framhåller med en vördnad som aldrig för- svagas.
För övrigt är hon då ro- manen begynner tjugotvå år och om man så vill, Hon änka har levat några är som älskarinna åt en bankdirektör, då ridån går upp har han just, inför medve- tandet am bankens vacklande ställning skjutit sig.
Anna är för- lamad av sorg men rycker plöts- ligt upp sig, offrar de dyrbara juveler han givit henne, och får därigenom på ett något dunkelt - på Capri - delvis av lust att er- övra henne, delvis också av öms- kan att genom henne få pengar till hjälp för sina mångfaldiga, i högsta grad osäkra affärsföre- tag.
Men denna nya förbindelse blir inte stort lyckligare den.
An.
na som för hans skull riskerat sin banks medel på ett sätt som vedervågar dess ställning får i sista stund otvetydiga bevis för an han.
ekonomiskt som mora- liskt, hela tiden fört ett kallblo- digt Den f intressant grafier - som soc plomat som jur skådespe - skald sitt liga kunna kvinnan, halv i brokig liv någ, polis.
K i Oslo, na van sitt arbete, d personligt kvinnor: lomon, och W Woker i såsom Mary ska akademiker- n och Simons; gt och i allmän- betonat Tysk- och Schweitz ’ s blott Alice Sa- na Erdmann biokemikern Rich- n, och författar- skt rykte såsom ndel-Mazetti och forskarena Enrica Maria W Ett temperament strålar e Muss skildringarna arbeterska, den Margherita landsmaninna ero, glödan- ens » ethos, av edårande oefter- a stil.
v i följa andlös spänning ntay, den kom- onärens och di- ska öden eller änniska och som beundransvär- är av Gina L de av: Colette I härmligt munistis plomatens den såväl skådespe Där finnas medvetet stäl dramatikern Gina Lombro skriftställarin dra åter som vars Iitterära vicka vårt åter, t. ex. caresco, där ertygade om att ng under det si- radet återuppstår t, skälvande av ch kallet karak- dan av det sätt kvinnor skildra verksamhet o c h igt och reserve- entanter från de på vilket sin utvec sitt mål rat n av denna hög- g karta självbio- et snabbt efter.
a del.
kvinnan så- r, mälarinna.
di- kt, kvinnan så- onist, biolog och m polischef och det mest person- måste dubbelspel och bryter har- tigt.
Och när så romanen slutar, dant.
hon ä befinner hon sig uppe i Merano som innehar, kraftkälla d e m utgör för arbe tet.
- En och annan har genom valet mellan man och kärlek å ena sidan och en fri utveckling till arbete i idéernas tjänst å an dra sidan Ställts inför en svår kon flikt.
Vad förenar då dessa tack va re ras, nation och kall så olika öden?
Vad ha de gemensamt ifrån ga om arbetets och kampens mål Hos många f nna vi I k n n ' e upp levelser och impulser under ung domstiden.
De flesta ha tvungits att kampa sig fram, för att finna vägen till yttre och inre frihet till vetenskaplig och konstnärlig verksamhet trots hindrande tra- ditioner, familjehänsyn och fördo- mar av många slag.
Det första impuls, som drivit dem in på den.
na bana ä r en andens och sjä- lens osläckliga törst, en längtan att få tillägna sig kunskaper.
att aktivt få hjälpa och skapa nytt Den tanke, som innerligt före nande starkast lyser fram ur alla dessa kvinnors visen och verk- samhet, av många medvetet an given såsom den ledande grund.
i deras liv, är tjänandets idé.
» Tjänandet i det betet i det rättas tj stens tjänarinna,.
» fre inna » Ännu den mer än 90-åri- ga Marianne Hainisch.
som allt fortfarande arbetar for fredspropa- ganda och inom social hjälpverk- samhet.
betonar sin » brinnande önskan att tjäna mänskligheten ».
En följd av denna strängt etiska inställning, av denna samvetets va- kenhet är, att de flesta arbeta för fredstanken: såsom organisatörer, skriftställare, giftgasforskare be.
kämpa de kriget och sträva till ett förståelsefullt samarbete.
obe- roende a v nation och parti.
dock klart och värdigt bevarande sin nationella egenart.
En storslagen symbol härför utgör den första delens titelbild av Käthe Koll tanken innor, som oss författarinnornas inställning ande verk- till sitt eget livsverk och till om kulturella givningen: tacksamma för karak- en svenska tärstärkande kamp och vinningar.
Steenhoff, ödmjukt stolta i medvetandet att den polska få vara med am att bygga.
att owska; an- så för framtiden art få bereda tt h e l t ge vägen för kommande genera- målarinnor, tioner.
En möjligen förefintlig författarinnor bitterhet har mestadels luttrats till ögsta grad en humorfylld överlägsenhet; to- Hos andra nen är måttfull och alls ej agres- nskan Va- siv, då det blir fråga om motstånd rära arbe- från omgivningen, isynnerhet med u p p männens sida.
Beredvilligt och politiskt så- tacksamt erkännande omnämnas la diktare de personligheter.
vilka som verk.
plats inom liga ledare och lärare gynnat ar- betet.
uppenbarar Så utomordentligt denna bok kvinnans klart, huru ar- om kvinna nens arbetsprestationer (Miss Al- na, vilken len), att man önskar boken även många manliga läsare till fromma för ett förståelsefullt framtida Europas, 16 samarbete.
- För att boken verk- ligen måtte verka ömsesidigt be.
Bd.
3, fruktande vore det önskvärt att ge in 16 den översattes till andra språk,, M möjligen utkomman- Leinen 9.50 de tredje del omfattade kvinnor flich.
Her- från Spanien, Portugal, Irland och Finland.
.
Kern.
Ver- Alt bokens titel ej helt motsva- München.
ras av innehållet torde ej kunna undvikas.
Konstnärinnorna t. ex. äro e; så mycket ledarinnor som fastmer representanter för särskil- da det andliga livets yttringar betingade av ras, nation och tid.
Utgivarinnan betonar därför även i förordet till andra delen .. att le- dandet ej betecknar ett förmätet tillägnande as makt utan tvärt- om en förpliktelse.
- » men att leda betyder även att gå i spet- sen - någongång, någonstans och sin personlighet som Pro Band ävenså att - asin I R i t a Öhquist.
r oa Karl Anden hade befunnits olämplig till allt ordnat arbete och när han be- stämt påyrkade att få gå in vid häst- gardet, gav hans faster, som ock var hans fosterfarmor, beredvilligt sitt löfte Att få hennes löfte var detsamma som al: karlen Karl- lita på dej.
otacksam ä du också men en kan ju inte låta sin egen brorson ligga ute eller hur far? » » Låt pojken komma in I få sej lite mat å lite torrt p i sej d i klart. » Och » pojken » som var en stor grov karl, fick stanna fick nya kläder och skur, fick arbete på garden och var nöjd med tillvaron ett tag Han hade alltid hört att styvföräldrarne hade sparbanks- Bok och som de inga barn hade, tyckte han d a var deras skyldighet att ge ho- nom av sitt överflöd Att båda arbetade dagen lång, styvmo- dern med vävar och styvfadern i en ladugård, som han skött om i trettio år för en löjligt liten betalning och att de genom alla försakelser lagt öre till öre för sin ålderdom, så långt tänkte inte » pojken ».
Karl Anders hade tur hos kvinnor.
Karl Anders blev hästgardist.
Efter ett år kom han hem, i full parad, och hälsade p i Styvmor var stolt över den stilige sonen, med den raka hållningen och all grannlåt på rocken.
Du får allt hälsa på mor din, nu när du sir ut som folk, påminde hon Karl Anders riktiga mor var gift med en finare karl.
än den hon i barnslig kärleksyra gick och slarvade bort sig med i ungdomsåren - Karl Anders hide inte gärna varit sedd hos henne alldenstund han oftast uppenbarade sig - En så stilig karl.
Sa bra han efter rymningen från någon bondplats dansar, Så fint han är k l ä d d.
Karl med trasiga skor och uthungrad Anders bytte ofta om fästmö.
Men på den punkten gick det ej Jo då, K u l Anders skulle allt be- söka » morsan », och visa att han var att rubba styvmor Hithem kommer du inte släpades värdig att bli mottagen.
Styvmor följande också med.
Det visade sig att riktiga me någon fabriksslampa så mycket du mar blev nästan lika fjolligt förälskad vet det, d i skulle just bli ett par, du i Karl Anders som hon tidigare varit det och en som stått på fabrik 4 inte kan i styvmors bror, » den vackra sotaren », ett skapandes dugg.
Det var styvmors oföränderliga svar, som han kallades, och som var Karl Anders far.
Karl Anders blev kallad när Karl Anders ville bjuda sina för- » min rare pojke », fick tjugo kronor till älskelser hem på kaffe Styvmors hemliga tanke och önskan present och en riktig kalasmiddag.
där styvmor kände sig riktigt överflödig, enär var att Karl Anders skulle träffa något ingen tilltalade henne, utan alla fjäskande rivande fruntimmer, som kunde hålla honom i arbete.
med K u l Anders.
Varje år luffade Karl Anden iväg Styvfar n:r två skålade med Karl An- ders i en hela » Bergmans » öl, och de och varje höst kom ban igen, blev upp klädd och arbetade nödtorftigt under vin.
blev d u och bröder.
» Och nu ska du ligga här över natten, tern En sådan vinter träffade han en stockholmsbåten går ju i morron, så flicka som styvmor gillade, och som di ingen idé du traskar ut till Karls- Karl Anders fick bjuda hem.
sons a h ligger där, när du ändå ska Det var en präktig landsflicka, Y hit till båten i morron » Nu var styvmor betsam och kunnig i arbete på landet, och fullkomligt hjälplöst förälskad i arg.
» Dä blir i så fall första gången på den tjusige Kul Anders.
22 år dä, som han får den äran, å j a Det blev gifte av.
undrar va far ska säja när ja kommer Styvmor gjorde allt hen kunde att hem ensam, å är du så fjanti Karl An- skyla över styvsonens värsta fel, och ders, så du tänker vara på nåder här de fick ett så pass gott handtag till nu, när d i inte ville se dej när du va bosättning att Karl Anders kunde taga.
.
.
.
.
år, vid bröllop tyget såg glans ändå, och Karl snyftade och sad han ä när han Jag glömmer aldr i uniform och, säj nu åt en h kostymen utan h kommer te mej Föreningen Årsta, Damhotell, Smålandsgatan 20, Stockholm erbjuder sina ljusa, hemtrevliga och bekvämt inredda rum till resande damer.
I alla rummen bekväma sängar telefon, tvätt- rum med varmt a h kallt vatten Badrum.
Pris för enkelrum 4.50-7 kr.
dubbelrum 7.50-10 kr.
Lunch.
och middagsservering; även för allmänheten.
- begravningar, men.
art a h nytt ut riktiga mamma vet j u så stilig nytt på sej han kom till oss frågade om han hade någon kördräng- plats ledig.
K u l Anders njöt som al- drig förr, hjärnan arbetade, men han säljer den här var inte människa till att få fram på sej om han ett passande svar, förrän förestånda- ng. » ren kom med en vadmals- och stövel- klädd patron a h de två hövliga dräng- arne Tick höra, hur Karl Anders blev hundsvotterad för sina korta och dåliga betyg, och hor hin till s i l blev anta- gen som ladugårdskarl.
När Kul Anders kom hem på kvällen hade han ett blått öga.
En halvfull dräng hade gett honom stryk utanför vändas mot mjäll en ölstuga.
» Du k l i ut dej ditt djävla kräk 5 inbilla folk att du ä någe när är enligt sam- het, synnerligen du bara ä komajor » hade drängen skri- kit och dängt till Karl Anders Så fall.
Även i fall har Sano- kom polisen, högg drängen i kragen, bundet användan- bugade sig för den bonjourklädde och inverkan på åter- frågade » om herrn yrkade ansvar ».
Nej, Karl Anders ville bara gå hem.
Trots det blåa ögat hade det varit strålande d i g denna den första i bon- jourkostym.
Visst var det pampigt i gardistuni- form, men det var mest bara fruntimmer över- som tittade på dylik grannlåt och var- enda människa visste att en bara var et?
gardin men det här.
varken drängar enskaper, som här eller polisen visste vem en var när en kom klädd så här, de trodde man var en s t b u n d e t och herre.
Karl Anden var herre just nu och verklig han ville att Mia skulle tycka detsam- ng.
Detta kligt.
Det avgö- ma.
Men hon som tappat all fantasi, yttrade då I Anders ville ha en ren h a n d d u k sig om munnen ngsmedlet är fysi- med efter och potatisen, » ty ser- så sammansatt viett hörde till när en var fint klädd » föra det i det- » om en inte kände dej hur galen svavlet fram till du i och högfärdig så kunde en tro na i hårsäckarna du blitt riktigt tokig nu, di dir pal- are cellagren.
t e r n do har på dej kommer du bara ställes efter anvis- att ställa till spektakel mä å en blir kontroll av Med.
utskrattad, d i vore bättre du tala am, Malmö.
an du fått en plats, eller om vi ska sluta som riktiga tattare och fara åge som en greve, San crin, -, - orsaken a Sano- - - diner, luftade och eldade och hade fint så grannarna sade hon var högfärdig.
Men mången bondpatron erbjöd Mia att stanna som mjölkerska, och låta Karl Anders flytta bäst han ville.
» Nehej si dä gör jag inte, för då blir dä ett riktigt kräk av honom, » Ja men hin är ju elak vid fru Karlsson isynnerhet när hin har sprit i sig. » » Ja di är ju alla karar tid sina frun- timmer, så dä inget att göra åt. » En söndag de varit åtta dagar på en ny plats kommer grannhustrun t i l l lir » Skynda sej titta ut Im Karlsson, hon Y vår nya präst.
Hu såg ut.
Det var Kul Anders gårdens ladugårds- får k u l som kom från kyrkan dit han gått, » för att nån gång få klä sej som en människa ».
» Jasså ä de prästen Mia kom sig e j för med att säga något annat, » je- ses han kommer ju hit » a h grannfrun störtade i n till sig Ett par dagar efter fick Mia höra i förstugan om » krakar som lekte herr skap och lurade ärligt folk. » Det var enda platsen där Mia sade åt Karl Anders att de måste flytta.
Vid en gård stannade de i två år.
Det var kristid.
Smeden på gården skulle begrava sin far, och hade inga kläder 611 begravningen.
Hin fick låna Karl Anden bonjourkostym och Mia fick ett tjog agg, och ett kilo fläsk, för smeden tyckte han aldrig varit så lin.
Efter den dagen sydde Mia en sär- skild påse till bonjouren för att inte malen skulle komma till.
Spanska sjukan gick, många dogo och många av gårdens kvarlevande lånade Karl Anden kostym och Min fick många tjog ägg och många fläskbitar » En kostym av papperstråd kostade femti kronor, och då var der värt något an få låna en fin ordentlig och rekordelig kostym » menade man.
-.
far n:r två tog den granna gardisten med ut på stan, allt medan gummorna fördjupade sig längre och längre, min nen och hågkomster.
Styvmor gick ensam hem, och styvfar n:r två och Karl Anders kom fram på natten, vingliga och bråkiga och väckte UPP hela huset, där trettio familjer bod- de, som hade sin utkomst på » koppar- hemmarn ».
Karl Anders var gardist i tre år, sen skulle h i n bli något och tog avsked från tjänsten Han skulle bli brandsoldat eller polis.
Karl Anders blev ingendera, han lul- lade a h drack tills riktiga mor körde ut honom och då var det att försöka hos bönderna igen Naturligtvis blev han mottagen en kväll hemma h o s styvmor, när han tra- sig a h förkommen bad att få vara över natten.
» Fast nu vet en ju, att de ä omöjligt uppe på flyttlasset synliga allt efter som de växte till Styvfar dog och styvmor skulle vara hos Karl Anders, men när han bara ideligen frågade efter sparbanks- boken, flyttade varje halvår och söp och trätte och regerade, så flyttade styv- mor till en fattiggård, lämnade sina små besparingar där, för att vara säker på litet hygglig vård men tog undan så pass mycket att hon alltid förfärade Mia, Karl Anders hustru, en femkrona, när hon kom på besök, ty styvmor hade ont samvete för Mias skull, hon tyckte ibland att hon nästan lurat på henne en odåga till man Karl Anden hade nu mist alla utsikter att ärva.
Något fick han ärva ändå, ty styvfar n r två dog han också och när Karl Anders Mia hjälpt till med allt grovgörat till begravningen, fick hon en bonjourkostym med hem till Karl Anders.
Kostymen hade varit med trettio __-_- till kojs och mån om beröm på högre ort, ra- Harry kade säga åt Kul Anders » att latare mendörsgatan.
och djäkel hade h i n aldrig sett ».
Karl An- De två barnen voro ute i, i&amp;,~ kemikalieaffä- M i r tänkte m nu skulle de ha det bra, ders tog mått av den arga förmannen frisérsalonger om Karl Anders bara ville vara stilla och undrade ut i luften » vad det vid plats.
Men Karl Anders jagade skulle bli av en sån d i r spektor när ling i fri- fortfarande efter den paradisgård, dir han b l i r stor, som var så bakom när han skulle II det som han nne ha han var liten. » det.
Från Dalälven och ner till Skåne- - - gränsen började både hin och Mia bli K u l Anden var död.
Mia var änka.
orienterade.
Ibland fingo de nytt fint Mia bodde på socknens bekostnad invid husrum, då draperade Mia gardinerna kyrkan, i den socken han och Karl på stadsmanér, gnodde de flyttfilade Anden bott längst, två år Och där var brukligt möblerna med fotogen, och bad till Gud man uppskattat Karl Anders bonjour- nne med pen- om kvällarna, att Karl Anden skulle kostym.
bli kvar till döddagar på den platsen.
Kyrkvaktaren hade köpt den av Mia gstid för Karl Oftast kommo de till hybblen svarta för tjugo kronor.
V u söndag såg och flottiga myllrande av vägglöss och honom I kostymen » men » sade hon till en granngumma, » maken till Kul An- ens tjänstebyrå kackerlackor.
Han hide bon- Då gav sig Mia ingen ro förrän hon ders att bära opp kläder d i fanns inte, blankade skor, fått rent och fint, och fått » spektorn » h i n såg ut som en präst när han va drängar när- att köpa nya tapeter Hon tapetserade finklädd, dä var många som tog fel i hand, och själv, draperade åter sina billiga gar- på honom och en präst ».
olm, - - - - lite arbete, trots att släkten bet gar.
Det var åter Anders.
Han var inne och hörde efter jourkostymen på vit ren krage.
made sig med att Mia
Funktionalistiskt JORD OCH G (Forts. fr. sid 1.)
europeisk klausul inryckes.
Alla (Forts. fr. sid.
1.)
existerande politiska och militära särfördrag skola upphävas, och under senare tider.
Enbart i Ber- alla nya fördrag underställas för- lin växte jordvärdet under 20-års- perioden 1870-1890 med 3 mil- bundsrådet.
Öppna Afrika för alla européer!
4) Vad som kanske är det nya- ste och viktigaste: inom råvaruom- rådet i tropiska Afrika skola alla ekonomiska.
civila rättigheter.
Därmed har författaren försökt att lösa Tysklands och Österrikes be- folknings- och ekonomiska fråga.
Han lämnar de spanska, franska italienska och engelska intresse- jarder mark.
är också beaktans- vän.
Där har fastighetsvärdet sti- varor: gummi, bomull, socker, ka- Förbundets första och andra kammare.
it e t organ t mås e skulle vara v a ra ga och ratificeras av alla anslutna stater.
I övriga frågor skulle rådet besluta med enkel majoritet.
Det- ta förbundsråd skulle sammanträ- da två gånger i månaden.
För- fattaren tänker sig att det skulle utgöras av de resp. ländernas mi- nistrar i den stad där förbundsled- ningen har slagit sig ner.
För- fattaren hoppas att det skall bli Wien.
Förslaget förutsätter en ny diplomati, men den kan kanske uppstå.
Professor Barany får skynda sig med sitt politiska uni- versitet.
» Här rin till 3,720 miljoner kr.
år 1928.
1928.
I rerade områden samt de betydan- lägges enbart - - ses det minsta motståndets lag, Förbundets med det vä de skola te b e t e - e n omkring 70 miljoner för inkorpo- komma ald nor.
Vi erinra som mellan - sed som ständig gen git från 125 miljoner kr.
är 1862 Brisman i bete och byggnadsmaterial vid bebyggelsen, men man vågar nog enligt beräkningar, som fram- lagts i H.
S.
B:s tidning.
Vår uppskatta själva jord- Bostad värdestegringen till ungefär hälf- Sydaf- ten eller ett par miljarder kro- vatorialområdena öppnade för na- tionellt utnyttjande i fri tävlan ett exempel om vid Norrmalmstorg, där tomtpri- a l l a européer.
set uppgick till 3,000 kr.
pr kvad- europeiskt folköverskott, dels tjä- na till att förse Europa med rå- r a t m e t e r.
förhållan- de t i l l folkmängdens växt i de stora staderna i allmänhet bely- skulle bli mera oberoende av de övriga världsdelarna.
Han tänker närmare sig tydligen att Europa, följande (Verdandis småskrifter nr.
150), där man får veta, att för den civiliserade världens större städer Asien och koncentrera sig på det varje nytillkommen innevånare be- motståndslösa Afrika.
Så vitt man tyder en ökning i värdet på vet, har han icke frågat afrika- 1,500 till 3,000 k r nerna vad de tänka om planen.
Strängt taget vore konsekvensen En ström av värden av denna idé om det nära sam- bandet mellan de två sig kom- rinner bort.
pletterande världsdelarna ett eu- Dessa fantastiska summor gå roafrikanskt förbund.
med mycket få och mycket små na i fred i Nord- och trafikmedel i sin tur åst jarderna.
I arbete.
dess la vila som på alla k o Varje dag, någon åtgär obotliga ska dan åstadk ra något fö Jo visst, alla göras och m medlet klan Jordvärdeste vidare utny av professor 20 I Sverige år sed Stockholms gjorts mång igenom och och högerh tillfällen up hajts till de o. m. en ut uppdrag ut sel år 1909 partementet denna utarb undantag direkt i de enskilda förordning oavlåtligt skänkta från sta.
långt från l vor, dens innevånare till det lyckliga ter upp till 1 million skola få sända en delegerad.
stater mel- lan 1 och 10 miljoner 2 delege- rada.
stater över 40 millioner fem delegerade, som är det högsta.
Det bleve denna församling som skulle förkroppsliga den europei- ska viljan.
Vidare skall förbundet ha en europeisk domstol för avdömande av tvister, ett verkställande utskott med en förbundskansler i spet- sen och ett sekretariat.
i Men fråg som i Stock ening H.
S.
N u ä r de lander i sp igen och på gan om jo stat och sta samt införa för stadens bart upptag Motioner väckts i Sto tige i år - tas.
Huvudsak Entrè till Europa.
nytt tränger Författaren föreslår an utgifter- bildar en sta sakkunniga inom förbunds- na för denna nya organisation den igenom.
skott: ett nationalekonomiskt för skulle bestridas genom att Europa Bostad gjo att förbereda borttagandet av de arna visa, överträda den europeiska gränsen Några stick duktionsområde.
Ett finansutskott na vid Dro mycket både för en värdesteg De innereuropeiska tullarna och or- i likhet med U.
S.
A. toge upp att lösa problemet om europeisk utan entréavgift.
utskott att organisera ett inom- för till lands, sjöss och lufts.
Ett mi- litänitskon för an förbereda de europeiska arméernas och flottor- nas samverkan i en förbundsar- mé.
Ett juridiskt utskott för att knyta samman de europeiska rätts- systemen och kodifiera den euro- peiska folkrätten.
Ett kulturut- skott.
Förbundet skall också ha en församling med delegerade från och emot detta förslag, och och det I begynnelsen var ordet.
Men för- en samla sig omkring, något att femtio år på Vad vi ännu att sedan geno kättra och förbättra.
Det är för Där betalar detta ändamål författaren kastar det allmänna sitt ben bland det europeiska värde, riodiskt till åte v ut hundkopplet.
Om i n t e t i d e n ä r ar uppskar i alla fall mogen för att diskutera denna avgift den framtida europeiska byggna- dens konturer och inredning.
-- av de komm betyder allt!
hälften av och företags Exemplet Rör LD lysning, vilka a värdeöknin- rm av hyror, höjas i kapp mtvärdet, som professor n anförda ar- ström av sam- bort, och de aka.
Varje år land nya mil- uppsugna mil- av vårt folks r, och de sko- gande börda generationer.
lyter, utan att es lägger nya es, dem, som re- äger som vill gö- da strömmen?
något måste a också bote- sig?
det (Forts. fr. r i d 4.)
ten hon ställt annat, det an kvinnotyp har mindre grad upp för sig.
Ett stilla fram en ny hon däremot i lyckats realisera.
Det finns t. ex. i slutkapitlet ett samtal mellan Anna och en hennes äldre gifta väninna.
Den senare påpekar att » mannen är - nyttig för kvinnan han sparar henne slag och stötar han är bra att ha då man åldras och börjar känna sig ensam en familj måste man ha omkring sig ».
Till vilka nyktra förklaringar An- na genmäler att problemet för den självförsörjande kvinnan är ett annat än det tidigare varit.
Där- att » den m o d e m kvinnan » är rival och fri och oberoende blir för henne ej någon verklig andlig förening möjlig.
Hon gör därför klokare i att tro blott på fysisk kärlek och att ej hålla fart vid en förbindelse längre än tills - - för att eller ett v. s. stalla sig in från början på av tomträtten.
att » intet varar beständigt », och a utvägar på att inte en på hundra möter nä- na redan för gonsin d e n stora Kärleken ».
iksdagen och Alltså förstå an inte ge upp allt, lmäktige ha d i väl brytningen sker.
men veta att driva dem att tacka för vad som varit och från vänster- göra klan för sig själv, att om id upprepade man gråter man gör det utan att mmade röster veta själv om det är » där- att man sörjer en förlorad ån.
Vi ha t. i frågan, på illusion eller därför att man kän- professor Cas- ner sig sårad av det sätt varpå om finansde- ens kärlek dödats och förråtts. » grundval av Dessa av nyss liden smärta t förslag till framkallade ord ljuda emellertid stegringsskatt skäligen tomma och oäkta utta.
inte varit så lade av denna » bankir », som i alla avseenden lika fått försjunka för lk i li förefaller en benägenhet for att förringa de män de ställa som motparter t i l l sina hjältinnor och Ester Lom- bardo bildar intet undantag från regeln.
Snarare tvärtom.
Hennes uttalanden om » andlig motsätt- ning », om » svåra andliga slitnin- gar » etc. falla ned, därför att man förstår att det i hennes förhållan- den till dessa män aldrig varit fråga om något som helst oand- ligt,).
Bompiano är bittre skildrad hans toskanska elakhet är bra återgiven - men han såväl som Lupi äro så obetydliga, så veka, så tarvliga, att en liten del bara kunde varit nog.
Liksom man också skulle nöjt sig med en del av de vackra ord som slöras på Anna.
Hon är » överintelligent » hon är » glödande varm » henne; » hjärta kallnar inte ens i gra- ven », hon är » moderlig och öm » hon är skön som en dag, hon klär sig bättre än någon annan kvinna i Rom, hon cider och styr sin praktfulla bil och fattar de svåraste affärer på en halv sekund, hon är full av samhälls- omstörtande och samhällsbetydan- de idéer o. s. v. o. s. v. Men hon förefaller den syndige läraren som framförallt en i ganska hög grad sensuell och i ännu högre grad lättöverrumplad liten kvinna som till varje pris vill tillfreds- ställa sin äre- och njutningslyst- lystnad.
- ej skulle tillåta komma fram på svenska.
Och den har ett överflöd av skarpa.
kvicka iakttagelser.
kanske dock emellanåt en smula lösligt inpassade.
Men den har framförallt sitt intresse för det första som bevis för att » en 1 alla fall eller just därför ny tids kvinnotyp » börjar dyka det beror på hur man tager fram i italiensk litteratur och för det-är La Donna senza Coure det andra på grund av an denna m intressant bak.
Den är väl » typ », fastän skildrad av en kvin- skriven, snabbt och lätt och mun- na, ej är mer » ny » än den är.
ten.
Den har många humoristi- P i e r Gudro.
ska scener vid sidan av andra som svensk tryckfrihetslag kanske - -
