# ID: svediakorp-per348
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,315
# sentences: 792
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 23.
Stockholm 1 8 ' duni ' 1 9 0 8.
.
I 1 I: a Arg.
.
I ~renumorntion&amp;ris~ ' - uednktibn: Rcdaktbr o. ansvarig utgifvare: Expedition och Aqnonskontor: Br ... kr.
2: 50.
h 1 u s t e r s u e l s g t 61, en tr. ' I1 Ilr ... kr.
4: 60 E L L E N KLEMAN.
I: W (l /, ... - 8 l: 25 3 / i hlgstersamuelsgatan 511 en tr. Telefoner: Mottagnlngstid Liisnummer 10 ere.
Allm .. 63 53. '
Rik8- 122 85.
IU.
1-2.
Prcnumeration sker shvill i.
.
- lnndsorten - som 1 Btockholin b i.
Post- och telegramadress: nlirrnnstc postanstalt cller bok- D A?
N Y, Sto~kI~oIm.
Stockholm ~ m s ~, r t o ~ ~ b ~ ~ u J C e u M.
U t g i ~ i n ~ s hvarje t i ~ torsdag.
hnndcl.
-.
.
, .. J. '
I - - - - I,.
.
Annonspris: .16.6fepcrmm.
Enkel spaltbredd 60 mm.
h [~rginalannons under texten 15 n i n h h6jd per gBng 10: Rabatt: 5 ggr 6 ' Ofo, 10 ggr 10 0 / ~, -. '
~ ~ ~ ~ s 2 ~ ~ sentist mBndag f. m:.
&amp; ~, ined basta vilja i varlden - undgh klander.
.
Talar ' hon garn.a, sager mail att hon sladdrar och gr ' illa uppfostrad, tiger hon, forebrh man-llenneatt ihte ha ' folk ' vett och att inte.
gunha - tala med miinniskor; iir- h6h vHnlig o c h forekoinmmde, vildrai man geilast kari.
lek och skryter ofver frarngh~gar, visar 11011 sig tner otillganglig, finner.
man heme hogfardig.
Sallan ha medeltida fsanska darner - liksom dallier ' ofver hufvud - fAtt ett s&amp;dant rnedgifvande frin ' en lard och moralist.
- Robert ' ar ocksii fullt: medveten om sin alskvgrdhet.
I ett annat arbete, dikr hart artigt, fiirsakrar, att Gud iilskar kvinam mer &amp; a mannen, framkastar han den formodan att damerna, dk de h o r i hans bok lasas, skola bedjja f6r hans sjal.
De.
ber6mmande ord, som ggnades den franska ' medeltidskvinnan af samtida moralistmi voro, som sagdt; l&amp;tt rliknade.
DB oc6 ' dA.
finner man v&amp;l e n l ' atinsk ellei en fransk forfattare, som pliktskyldigast.
bugar sig-for. '
inakan oc11 modern, ' men h i i s ord .klihga ballan riitt ' skont i sin saftiga realism.
Man blir i - alla handelser ' Gfverraskad, d&amp; nligon talar om kvinnan vid slauda.
och vaf, som sjukvlirdarinna, som mainens r&amp;dgifver-, ska.
I skdaua ' enstaka ' fall.
har forfattaren vinligt-: obert de Blois, en fransk forfattare frBn 1200- vis tiinkt p&amp; en sarskild .kvinna, som han ' kommit talets senare halft, frarnhliller i en samling lef- ' nikra och hvars verksamhet han lart sig skatta.
S&amp; nadsregler, stalld till da.merna, den sl&amp;ende sanningen, &amp; r fallet med en gamma1 biskop i Rennes vid 1100- att det &amp; r ganska prekart ' for en kvinna att -- &amp; h e n talets slut, hvilken med verklig v6rdnad talar om en ': ': ' ii ~ a g
hogt uppsatt darn, ett monster i sitt hem, staudigt vanlig och blid, sin make till hjalp i rOd och dhd.
Aunars f&amp;r man med tacksamhet mottaga en satirikers medgifrande, att ej alla kvinnor aro skdana son1 dem han skildrat.
De berommande ordeu, blandade med niigra f&amp; historiska exempel p&amp; goda kvinnor - Maria, Lucretia och raden i f kviunliga helgon - falla sorn sparsamma, ljumnla regndroppar, men lclandret, hatskheten, f 8rak- tet brusar fram i viildig strijln.
Det konuner friin gamla testakentets ikrif ter och f r i n kyrkof aderna, upptager tillfloden frhn.
antikens satiriska f orf attare och sviiller af personligt hat, Den varelse, som Tertulli- anus beniimnde djiifvulens port, och om hvilken Cy- prianus sade, att han mer hlskar basiliskens hvlisande an kvinnos~hg, denna varelse slcildras a£ en latinsk 1100-talsforfattare - for att blott gripa en ur rnang- den - shsom ett br~ckligt ting, bestandig blott i brottet, en tarande eld, en rasande lidelse, en hemlig fiende, larande allt skadligt, ett dhligt forum, en be- driiglig ' stat, ett onus for ratt och lag.
Om hennes handlingar ej aro onda, tli.nker hon ondt.
.Eon stortar fasten och liinder.
En kvinna llit Johannes hufvud falla, en kvinna dlidade ~ ~ i ~ ~ ~ en o l bortstott ~ t o s, kvinna fangslade Josef, en kvinna stortade Urias och f orledde David och Salomo.
- Ett typiskt specimen!
- PA 900- talet hade en latinsk moralist f r h Italien gjort den originella vlindningen pP1 sa.ken, att mtin s * d ana soin Simson och Balorno sjalfva m&amp;ikda haft nRgon d d.
i sin olyclca.
Men denlia id8 vann ingeh anklabg.
Hiir se r i tvtirtom en ofverforing fr&amp;n syildarnas till synderskornas sida., d&amp; Urias och David goras till Bat- sebas offer.
Str6i1men viixer a£ antikens satir. '
Huru mhnga &amp; %nger inffims ej i snm&amp;anhang sorn detta vederstygg- liga typer och situationer ur Ovidius ' ~Khflekskonst:, eller Juvenalis ' 6: e satir!
- Dartill det personliga ha- tet.
Och slutligen den starkt gederaliserande tids- satiren, s v h nog att sikta af frHn ofriga limnen, giende fr&amp;n grofsta brott till minsta egenheter, frKn det, som icke kan namnas, t.ill ratt oskyldiga inode- galenskaper.
Och d i t detta forstlirkes och stiides af den - borgerliga satiriska berattelsea, fabliau ' n, med sitt gnp- skratt 8t)) karlekeus B yttringar, siua lasciva motiv, sin f orbluff ande mustighet.
Den klubbande kraften i dessa diktarter, med Evas synd f ortplantad i hela det kviunliga sl~iktet, med kvinno- vlirlden s k ~ d a d genom fabliau ' ns glasbgon, vages ej upp af - den hof viska diktningens raff inerade galanteri, som sedan Chrestien de Troyes ' tid alltjaint agde sina trogna och troende, foljande kiirlekskultens invecklade lagar ocli kannande dess djupaste mysterier.
Ett .egendomligt li tterart sammantraff ande gaf detta vid handen - Roman de la Rose, hvars forsta del ar ett alster af ' hijfvisk, dess senare af satirisk moraliserande.
.
diktning. '
CL. '
&amp;.
Ett par minintyrer, srnyckande tvaaae manuskript af ~osen-diktel;, ge en viss f6restlillning om huru olika begynnnren och fortsattaren ghtt till vefket.
Artisten vis&amp; den fijrre - Guillaume de Lorris - slu~nsancle i en st&amp;t,lig badd uuder en sanghimme1 i bliitt och guld och med ett ansiktsuttryck, som vittnar om ljufva drom- mar, den - senare - Jean de Meung - sittande vid skrifpulpeten inom rackhAl1 for en bokhylla med sjutton voly mer.
Guillaumes Rosen-dikt for hononi, son1 bekcant, i en dr6m till en underbar medeltidstriidg8rd, hvars ghngar dofta af fenkol och mynta, d&amp;r frukttriiden - @ ahat- trad och maudeltrlid och otaliga andra - skugga en rik grtismatta, shllad med blommor, och de plaskande fonti~nerua 18ta vattnet i fina rannilar soka sig va.g i griiset; dar dansen trhdes pB den tradfria bloiuster- iingen och rosenkvarteret speglar sig i en fortrollad kdla.
Htir bland rosorna ar det forfattaren, shrad af Amors pilar, soker bryta den kaopp, efter hvilken hall trhr.
Har utk5impar han en strid mot Fortal, Fiir- st&amp;nd, Blygsel, en strid som lyktas med att Afuud omger rosengtirden med ett oofverstigligt stangsel.
- $ ' ram- mande hiinder Lade fjiirmat Guillaume f r h llans a1- skade: han berattar det i denna luftiga dikt i tidens vanliga li tt ertira omkladnad, allegorien.
Det somantiska tradgdrdsiif ventyre t fSr under Jean de Meungs borgerligt liirda hander en biearr afslutning.
Deu tjusande rnajstiimningen med sitt f lrgelkvitter fiir- svinner, och alskaren befinner sig pliitsligt bland en niaagd robusta allegoriska personer, soin fiiga pliiminna om den &amp; lska.des personifierade kanslor.
Det sker ett syndafa.11 ' i detta Eden, d&amp; satirikern oclz kritikern intar kiirleksdyrbrens plats.
.
Af egna erfarenlzeter.
ger 11nn e j mycket, men han ldter alln de gamla franska och latinska rnoralisterna och satirikerna draga in, vida fler an de sjutton p&amp; hans bokhylla, och tonen blir den gackgnde fabliau ' ns.
Har framtrader den ...
8 knoppen~ vidriga ilFs,ti ' - 0vidiuS skapat, unde&amp;isande hur llskaren b@ piockas, hhr 8~ sariiladf allt af in- vektiv, allt lhgt de gamle sagt o h kvinnan, hvilken i sin bederliga skepnad ilr us&amp;li; &amp; are iin den hpita k o r p k.
En Lucr ' etia;, en Penelope, .. _ de fu * nos en g h g och; ej mer.
Och h d k e t t v h g &amp; r e j aktenskapet!
Ej e@s den hederljgaste kan alskas utan obehag.
Nej, l %t oss .Aterg&amp; till de tider, d$ nllt var enkelt och okongtladt.
- D&amp; nu naturen vill ta ut sin ratt, ti-r llimp@ast att bedraga pen varelse, s o n fir skapt att be- dragis.
Ge henue hbgra foga kostsamma gkfvor, ett par blornrnor ' eller farska frukter, silsom Ovidius till- rhdei, upptrtid for bf~igt blygsamt.
E n thr i agat skadqr icke; ' bruka lok, eller, om lukten rojer dig, din egen saiiv.
~ l e n n a .heterpgenq.
dikt.
blef .en af mede1tiden-g be- romdaste.
Ej for dess hofviska iulednings skull, utan fijr dess larda, skickligt skrifna af slutning.
Dess kry ddor behagade vida mer an rosenghrdens dofter.
Den lifs- ~skOdning som dar framtrtidde, ej blott i. fr&amp;ga om aktenskapet utan ock betrirffande st&amp;nd och klasser, I.
.
. '
viickte det storsta intresse.
Afskrifternas stora antnl, dB hon skrifvit diirom - men, sager hon ~ k a r - of versaftningar, hearbetningar, citat och of terbildningar leken kommer mig ej vid, ' ej gliidje, ej .sm&amp;rta skanker vittna darom, ja, t. o. in.
vilfnader rned scener ur den mig '; milngen sjunger om den, hvars hjarta &amp; r 1Angt borta.
Jag sjunger for att dolja min smgrta, men dikten.
I detta bifall hordes endast nAgra svaga pro- hellr6, 1&amp;ngt hellre grat jag.
Och dess mer vill ja-g d q a tester, sorn druilkizade i det allo.~rinna jublet.
Den den sorn ingen kilnner med mig.
Ju starre orsak till bilcl af livinqaa, dikten nzeddelade, accepterades till sorg, dess farre vkmer;.
f ollo.
En Mahicus, en Deschainps ' kvinnoskildringar Ljuf &amp; r den triSst som lyrau skanker heme - och gi fva ett diirined samltli ogande ackord.
lned verklig meclkiinsl.n, paminnande sig sin egen ung- En kvinna iir den fiirstn, son1 protesternr hogt nog * doin, daltager hon i sin orngifni ' ngs gladje och sorger.
Huru tjusande &amp; ro ej inRnga af henlles beskrifningar.
att vachn gelior - en kvinna med stor auktoritet.
Christine de Pisan hade i 25-hrs Bldern drabbats Den hiirliga morgonstund, d&amp; 11011 i s&amp;llsk&amp;p ined hag- nf ett dubbclt slag, oclz cletta skhlrte 11enne auktoritet: attade ui~gdomar.
gor en utflykt till hast till klostret det gaf henne en iidel lifsstrafvan oclz en undaatags- i Poissy, dar hemes dotter var nunna.
Hur klar &amp; r plats son1 Bsldidare, f r h lzvilken hon nlecl iiztresseradt ej mbrgonen denna dag i slut et.
af april!
seined ligger lugu lcunde ' betraktn lifvets broltiga f iireteelser.
Den dar med sina 6ar och sina fiskeniit.
8.
Gerinain-skogen dubbla fmlus ten af fader och make, okonomiskt trting- bfeder ut sig ined g&amp;a griismattor, i i i ~ ~ g f a l d i ~ a m u, mindcrAriga barn och en rnoder att fdrsOrja tvin- bloinmor och stbtliga nll6er, dar trildkronorna hvalflikt af besoket - gade heline till h.anclliug och sk#a.kte litteraturlzistorien motas.
Iiitet iir rner lefvande an ~kildri~ngen om dclie en miiktig s&amp; dock en fin och aclel begl~fning, i klostret, beskrifningen pB klostreh och klosterg&amp;~den, sknpacle clen fijrsta %femme de lettres~, den forsta &amp; lf aguandet och ungdomsskarans glp da dans i trad- - kviana., son1 lefvat p5 sin penna.
garden vid harberget.
Bnligrunden i Christines persoi~ligliet och dilrtning, Men Christines synkrets Br vidare.
Darom vittnar clet reella, iir heunes lyckliga flirflutna sbsom Tomas ' henries biogrefi 6fver Karl V, hvilken, som man p l cle Pisan dotter, den franlsttiende itdienske filosofen pekat, ager ndgot af Bossuets maktiga tonfall, diirom ocli astrologen 110s I h r l V, det barn, 1: lvilket i sin vittnar hem es lifliga detagaizde i ftiderneslandets aden, ~nodcrs sallsknp fir 1368 anliincle till Louvera, fem Ar henues upprepacle forsok att forsonn de stridande hog-.
.
gammalt, ifordt rjk venetiansk d&amp;t, och diir mottogs adliga partierna, hepnes hiinforelse for den orleanska czf konu~~gen, 11vilket erlloll en vhrdacl, ja lilrcl uppf ostran jungfruu, till likars ara 11011 Ater strangade sin lyra, vid hofvet och, uppvuset, blef en reclhar acllings lyckliga ~ s e x t o n ~ w i n ~ soin e n, inga vapen tjcktes tunga och sorn mnka.
I sjii.l£vn verket synes Chiistinc aldrig betrak- dref fienden frarnfilr sig i flykt, hon som gjort hvad tat sig son1 n1edspelaada i lifvet efter makens dijd.
ingen man kuiz&amp;~t, en &amp; ra for kvinnornas slakte.
D.
~ a i i filrestiiller sig henne Mist vid sitt arbete eller,.
Christines syid~rets vnr vid iifven ti !l foljd rf c1i hou vm niirvaraude vid nkgon af de otaliga festerna, stor belas~nhet, som dock stundom verkade.
ham- som lcrinnetecknade I h r l VI: s och Isabellas regering, rnande p6 henies friska lyrik.
.
Vid dessa-studier hade sittande for sig sjalf mecl sina reflexiouer, sdsoin 11011 h o n ej undghtt att lara kanna - Roman de la Rose -- beriittar sig ha gjort pb en lysnude bgl i ktt sthtligt hvem k ~ n d e inte den?
- och 11011 l a d e kanna den bus p % en lillig plats i l ' aris.
)) Jag)), siiger ' hon, Dsom mot kviaizan ' riktadc satiren, latinsk och fransk.
aldrjg mer har nigon frtijd, jag satt pi " l en bank utan Det ar i h a j 1399 hou forfattar sih dikt ~Bref till att saga ett ord och sAg pS.
den allmiinnw, &amp; i,djen.
) &gt; Gud- kirlakr mot oli6fviska rngn, hot Ovidius,,mot Huru cljupt s h t gick kan man cloma af hennes Roman de la Rose.
tidigaste diktniag, diir man, trots rimflatuingens Denna dikt iir ett litet miistirverk.
I tihsskildring hammande band, fiuncr e n skfilfvande kiinsln, i hqnnes farst och framst.
Tiden v ?r l&amp;ttsinnig,, tiden qar p r k t - ballacler, rondeaux, virelays, shsom denua: lysten.
Man erinre sig blott drottning Isabellas int&amp;g i Paris, for hvilket tillfalle kistor med dyrbara forem&amp;l fiirdes f r h Vincennes, och dettg guld nedsmiiltes, dessa 0 grymma ddd, d u allt iirln rnig tog och gliidjelijs i denna vZirld inig stalldc; och stepar utbro tos for att srnycka hof dritkterna, sA lfigt du siinkte mig, sh hQrdt mig elog, som konu~~gen bekostade.
Christine pHpekar nu att liingre ej j a g rades f6r ditt mlde.
att lattsinnet i seder icke s&amp; alldeleles &amp; r att skrifva p&amp; Ej mer dl1 kan mig nh hvad iin det giillde:.
damernas raknbg.
Dessa klaga ined ratta infor gud.
i detta blott stt du mig lefva 1Kter.
0 att rnig snarligen din lie fallde.
.IGirlek 6f V&amp; iidlingarnas svekfullhet k h fortal.
IItir- och skilde frill mitt lil all sm3rta Atsr.
utinnan Br Frankriki viirre gn andra land.
Man suckar, inan ltitsar att karlek bleknat ens kinder, man sviir Db Christine i sina ballnder och andra dikter talar ridderlighet och tystltitenhet.
I kyrkan g&amp;r man, flitigt, om karlek, ar det .darfor blott ett sliclttande fit den promenerar fram ' och.
tillbakrt, tittar sig n.oga oinkring, 11 bf viska diktaingen; alla dessa kiirleksvers ha blott stiider sig andiiktigt mot ett altare.
Man rider u t i en svag fiirgton, liksoiil ett fjSirran minne.
M&amp;izgen staden, slatnrande, uppsluppen och ut&amp;rd, l~tsaxde hade insinuerat att Christine sjalf iniiste kant karlek, sig fullt upptagen.
med hvad man har for hauder, ', #
. '
Tro det den som vill!
- Alla karlar aro visst ej shdana, Det vore ej mer an ratt, skulle man nastan vilja saga, men mhnga bedraga med sins konster och sitt bref- att bedraga sAdana bedragare.
Men hvilka backer som tin fijrtala k ~ i n n a n s&amp;, fin- skrifvande, och sedan skrytes det i herrsfillskap ijfver framghgar och skamtas, oftast utan ringaste anled- ner ja.g intet ondt ord om heme i dem, som beratta om ning, jag vet hos hvem du har varit ..
Ja, du ar Jesu lif och apostlarnas garningar, men val tala dessa om minsann inte dell endes.
I sadant sallskap skrader stora ting hon utrattat och hijga uppgifter, hon har, hen- man inte ord.
Har nhgon gjort sig besvar forgafves, nes.
klokhet, forsthnd, uthlillighet, tro och vilja.
I sb har han dar ett godt tillfalle till hamd, som han doden, d&amp; Jesus ofvergafs af alla, stnuhade kvinnorna kvar.
Hela v %r lam hvilar p % en kvinna, och aldrig inte underl %ter att begagna.
, Ah, detta kvinnofijrtal!
Man glornmer all en nloders shg Jesus ned p&amp; dem, utau alskade och aktade dem.
omvetrdnad och alla goda kvinnor, alla skar man olver Gud skapade kvinnan efter sitt belate; han gaf heme en kam.
- Men har niigon felat, hvarfor skola alla lida forstbad och eu adel kropp.
Eva kan ej sagas ha darfijr.?
Och hvad den felande betraflar, s&amp; hofdes det bedragit sin man.
Sjalf trodde hon pb ormen, och mer att ej utpeka henne, ej niimna hennes namn, ltlttrogenhet kan ej kallas svek.
Nej, blir niigon be- ej hennes bostad.
Synden b6r man tadla, ej syn- dragen af en kvinna, har han velat bedragas.
Stuudom djupt allvarligt, stundom rent journalistiskt daren.
Det finns ocksh ridderliga man.
Men mot praster- spirituellt resonnerar Christine, of ta traffande huf vud skapet ha kvinnorua svbra beskyllningar.
PA vers, p&amp; spik, och detta ej blott i denna fornamsta forsvars- p&amp; prosa, p&amp; franska, p&amp; latiu, morgon och afton skrigt utan afven h k och d k i. andra.
~FiSrr i varl- klandra de kvinnorna, och aldrig tryta dem ord.
Ur dens, lhter hon t. ex. en dam saga under ett resQnne- hvilka bocker de hamta sin visdom, kan jag inte mang.
pet en fest,, kan det ju haida att Inan dog af forstA., men ljuga.
gora de mer an en- drucken.
karlek, som det s % rorande heter i .dikterna, men san- Och sh mart de f % larjungar, gifva de dem sina skrif- nerligen inte nu fijr tiden, ty nu iilskar man blott ter som ofning och ' exempel och som lardom fijr fram-, pengar och att for&amp; ett makligt lif.
Minsann det finns r med olyckliga illskande.
Men tiden.
Tidt och ofta, sB, saga de i sina rim, blef Adam, nlgra k y r k ~ g i r d ~ fulla ' David, Simson, Salomo och hundratals andra bedragna val hander det att mannen, sedan han slagit sin hu- hvad jag alskar dig!
', Vid andra af kvinnor; hvem skulle d&amp; kunna st&amp; sig?
~ n d r a stru, sa.ger: ' h, beratta, att kvinnorna aro falska, oplilitliga, obestandiga tillfhllea ar.
det djupaste allvar.
Hon ber i en boa och lattsinniga.
Andra Ater anklaga dem for storre till jungfru Maria, att deniia .m&amp;tte beskydda jungfrur laster ' och klandra dem i allt - det finns intet och hustrur fr %n fortal och i aR&amp;d till min sons siiger som ursiiktar dem.
Prasterna vilja icke, att n %gon hon: ~ T r o ej allt.
ondt, som bocker saga om kvin- skall filska en kvinna, och lara darfbr ut Ovidius, norna.
Du vet af egen erfarenhet, att det films god&amp; som de sjalfva last i barndomen so111 grammatisk kvinnoi.
Bedrag och fortala ej kvinnor, och n6-j dig med att alska m.
Vill du lefva ratt, sb afh %ll dig ofning.
o, Kommer nfigon nu och sager, att man i alla fall bar frbn daliga bocker.
Las ej Ovidius ' ~K&amp;rlekskonst satta tro till sbdana bijcker, db de skrifvits a£ fram- ej heller Rosen-diktens.
Christines modiga upptradande mot hhundradenas st&amp;eade man rned skarpt omdome, s&amp; svarar ja.g, rttt de som skrifvit dylikt, icke tankt pB annat an att be- och dagens kvinnofortal vackte storsta uppiniirksam- draga kvinnor och standigt varit pA jakt efter nya het, och hennes sBref till Gud Karleks ofversattes pB erofningar.
Hvad David och Salomo betraffar, sd utlaudskt sprhk och benamndes l&amp;ugt ef terht d3oken vredgades Gud pB dem for deras synd och straffade mot Rosen-dikten w.
I Frankrike rorde det upp storn vAgor.
Hennes dem.
Oiridius och prasterna, som jag namnde, voro tokiga inte i en, men i tusen.
Och sanaerligen hvad.
angrepp hade varit s % traffnnde, att framstiiende mfin.
de uppsokte, var inte bast8 sort.
For ofrigt farstk jag soln prefekten i Lille och konungens sekreterare bor- inte hur en kvinna s$ kan bedra en man.
Det Br ju jade byta ord med henne.
En litterar strid uppstod, inte hon som uppsliker honom, hvarken.
i kyrkan eller som frAn Rosen-diktens anhangares sida var het nog.
annorsttides.
Inte heller kan jag forstb, att Ovidius Christine klngar i ett par dikter of ver hvad lion fhtt ~ c h hans efterfoljare Jean de Meung i Roman de la lida, hon som alla, hvilka tala for ratt och sanning., Rose behoft ge rhd om hur kvinnorna sk&amp;a bedragas, Hon vacklar dock ej, utan forklarar sig beredd ntt db de.
enligt utsago aro s % svaga och lattsinniga.
Det off entligen inf or hederliga miin forsvara sina Asikter.
iir ju lojligt att strida om ett redan intaget faste.
Ph hennes sida stiillde ' sig ocks&amp; vardiga hjalpare, den Att det kan vara en sh besviirlig och ornstandlig sak, tappre marskalk Boucicaut, stif-taren af en ridderlig att alla medel miste tillgripas!
Men allvarligt taladt, orden till damernas forsvar, ocll den beronlde kauslern hvad vet dessa herrar om kvinnan?
De ha ju sjalfva Gerson, som i ' e t t allegoriskt nrbete slog ned p6.
Ro- skrifvit, bockerna och di) ina utan att hora den andra sen-diktens immoralitet och i predikan forbjod dess parten.
Med den starkares ratt gor man sig allting till lasande.
En a£ kvinnornas nutida f orsvarare i Frankrike, godo.
Hveini % felet an m&amp; vara, kastas alltid skulden.
p i kvinnan.
Och dock ha mbnga ~ v i n u o r varit trogna.
en ung juris dolrtor, har forebratt Christine att blott
-- -- l j u n ~ t hafva fort sitt kons t a l a ~.
Enligt min hsikt har hon gjort s&amp; mycket hon pi % sin tid kunde.
Hennes rBok mot ~osen-dikte;; lefde i Brhundra- den,.
hon uppbhdade Gerson och kom .en ej ringa litteratur till kvinnornas forsvar att uppvaxa frhn 1400-talets midt.
PA samtiden och eftervarldea verkar hon a h e n genom sitt iidla exempel.
Val vore hon vard - - - - - - - - en hedersplats i sin ~ C i t e des dames&gt;, diiz hon teck- nar forntidens och samtidens stora kvinnogestalter, f r h antikens kvinoor till den salntida i illuminerings- konsten val flirfarna Anastaise, som Bbattre an-nagon manr kunde illustrera en bok och som vi troligen ha att tacka for rnbnga nf de magnifika manuskripten a£ KEBSTIN HARD AF SEGERSTAD.
Christines arbeten.
- M E D A R B E T A R - E.
1 DAGNY.
Bland de framsthende kvinnliga pennor, som stallt sig till tidningens forfogande, miirkas bl.
a.: GerhwE Adelborg, Signe &amp; vgfr; an, Hilma Borelius, Emilia Brood, Frigga Curlberg, Lotten Dahlgre~, Ellen Hagen, Kemtin Hesselgren, Ann- Margret Holntgren, EersEin Hdrd af Segerstad, Anna Hojer, Tyra meen, SigriJ Leijon- hufvud, Gzwli finder, Anna Lindhagen, Ellen htmclberg, f. Nyblonz, Agda Mont~li~s, A n ~ a M. Roos, Anna Rylandw, Hilda Sachs, Hikm Soderbe~g, Elna Tenozo, fijdia Wahlstrom, Anna Whitlock.
Nagra ogonblicksintryck under r6san genom Holland till kongressen.
Amsterdam den 13 juui.
talrikare befolkning an den, som bygger och bor inom Sveriges landainaren.
Val anlarid till v8r resas mhl, Amsterdam, driijer det ej l b g e, forr an man f %r se nPzgra af dessa speci- ellt tvpiska drag for Holland, hvilka tillsanimans bilda.
ett totalintryck, starkt och sareget.
Se d %r en grupp af smh morka, egendomligt kladda varelser!
Ah, jam- neser!
D&amp;r hafva vi en lre7cslzuit!
Och den beprisade holliindska renligheten deinonstreras intensivt a£ en he1 miingd smh kvinnliga tjausteandar, som tvattn husdorrarna och viiggaraa.
.
Det &amp; r icke utan att den enformigh.et, som ligger ofver landskapet, striicker sig till Btskilliga af Amster- dams gator, hvad arkitekturen betraffar.
J a enhetlig- het ar ju en fGrtjiinst, men emellert-id finns har ju fortjusa11d.e gamla hus har och hvar och griinsknncle planteringar p A 1x1 Baga 11411, tyckes det.
I Dagnys spalter bar redan programmet for kon- gressen meddelats.
Niir detta publiceras, har den re- dah ijppnats och alla se xned glada fi-jrviintniagar emot kongressveckau.
Val och vanligt tycks det vara siirjdt for ggsternas trefnad, och ni Anga intressevackande personligheter fhr man tillfalle att se samlade i Consert- ANNA I~LENAN.
gebouw. '
Det g.r icke med nhgra spanda forvantningar om ofvervaldigande naturintryck, som man forsta ghngen reser till Holland - i synnerhet icke for den, som i hogsta grad alskar lioga berg och djupa dalar.
Hvad kan clar - i detta E~gland - ersiitta den intensiva njutningeri af att lyda denna Ah %, son1 bland fja.llar och alper drifver en hogre och hogre for att kanske - dB man viil befinner sig i bergstopparuas kristall- rena atmosfiir och n juter af svindlande synvidder - med koldrysningar konstatera att lif vet pA hoj derna illa passar oss, den lhga jordeus barn.
Nej, nkgra sensationer, starka som dessa, kan val knappast Holland bjuda ph.
Men i stallet ~nkste man ju ined hapnande undran skHda p&amp; en natur, som egentligen ar att betrakta son1 ett med konst fram- bragt verk.
Sjsllfva ' marken, jorden, ar byggd af inne- vknarna sjglfva.
I kamp mot hafvet erofra de sitt land, och detta v %ta element - en standig fara - forvandlas genom dem till en lydig tjanare, livilken skapar fruktbara &amp; rar och bordiga .betesmarker och - gor det lilla Holland - som ar mindre iiu vhrt J ~ l n t - land - till ett rikt och lyckligt hem for en betydligt I Bland Edra bekanta finnas sakert mdnga, som annu ej prenumererat p6 DA G NY.
Upplys dem om tidningens tillvaro, striifvan och m61 och sok formd dem aft unilerstodja desamma genom prenumer,ation.
Hedda Cronius.
7-en dodsringning, so111 for n&amp;gra fh clagar sedan @ i jullieftermiddageus stillhct ljod ut Giver Stock- holm, v %ckte i lninga sinnen en kiinsla.
nf ve- mod och sorg.
Men begrafningsklockorna talade ej endast om dod och forgangelse, de klingrlde tillika som en stilla aftonklamt~~ing, en kknelse till den txotte arbetareu att lmila efter viil fullbordadt dagsarbete.
Det var Hedda Cronius, som efter slutacl lifsggraing.
f8tt hembud och nu fordes till grafvens ro.
E j alla iir det beskiirdt, att, niir aftonen skymmer, soin lion kunna se tillbaka pB en lefiladsdag, upp- fylld af rika intressen, adel strtifvan och vdsignelse- bringande arbete.
N~ir inan sA.g det lBuga sorgtAget, hvars led till sH stor del utgjordes af form och ny- ligen utgiagna elever IrBn cle b %da anstalter hon grundat eller varit med om att grunda, dh forstod man battre Bn nagonsin den rika insats hon gjort i fostrandet af vbrt lands kvinnliga ungdom, sgrskildt i h a d som angbr dess utbildning till praktiskt dugande rnedlemmar i samhiillet.
Nar man i minuet drojer vict Hedda Cronius ' lifs- gaming, gbr tanken ovillkorligt tillbaka n&amp;got tiotal hr i tiden, till de oinst&amp;ndigheter, soin Bro forknip- pade med gruildandet af Praktiska Husl~,Sllsskolan i S tockholln.
Enligt hvad Hedda Cronius sjalf meddelat, vacktes redan Ba 1865 110s heme taaken p&amp; betydelsen af en dyljk praktisk bildningsanstalt.
Ron var d&amp; liirarinna 1 Ostermalms folkskola, och under sitt arbete oroa- des hon ofta af tanken pB hvrtd det viil skulle bli af B hennes flickor) &gt;, sedan de slutat skolan och koininit.
ut i lifvet.
Shsoln medlem af skyddsfijreningen hade hon i mihga fall en sorglig erfarenhet af hemmens ofor- mbga att bibringa de unga flickorim duglighet i prak- tiska varf.
Bristande arbetsduglighet hos de unga bade mer an en gBug vA.11at att de antingen fhtt dB- liga platser eller ock stktt helt ocli hbllet utan arbete.
SB hade de kommit i dhligt siillskap och ej siillan dukat under for storstadslifvets frestelser.
Det var tanken p i allt detta, son1 gjorde att den skickliga lasnrinnan, som sh varmt intresserade sig for det unga slaktet, blef alltmer of ver tygad om niidvandighoten aJt gruuda en anstalt med syfte att fostra 16 Brs flickor till dugliga tjanarinnor.
Hen % lyckades att for saken intressera en mangd varmhjartade persoaer; gemen- samma bemodanden krijntes med framgAng, och efter n8gra &amp; r ha&amp; 11011 gkdjen att se sin tanke for- verkligad.
Det 24 april 1870 oppnades Praktiska Hus- h&amp;llsskolan i en for andamhlet fdrllyrd 15igenhet vid Kaptensgatan.
Den var blott en ringa borjan - en- dast 6 flickor, 3 frBn Jakobs och 3 frkn ' Ostermalms forsamlingar, kunde autagas som elever i den lilla byggnadeu med gafveln At gatan.
Men Hedda Cro- nius skrif ver sjalf i en liten minnesksrif t, berorande Praktiska Husln %llsskolans uppkomst och utveckling 1870-1891.
)) Den 24 april 1870 var en harlig dag.
Solsken ute ocli stilla gladje in~ie i det lilla lzemmet.
Skolans styrelse och nBgra andrw skolans vanner samt foresti,ndarinnczn, froken Andersson, och 6 flickor in- stgmde i sing och ban.
Pastor Bring (diakonissanstal- tens dhvarande f6restBadare) nedkallade Guds valsig- nelse ijfver det nyn forretaget och gaf shorn tanke- sprAk kt oss alla:, Bed och arbeta!,: - Liirjuugarnns antal okades emellertid ratt suart.
PB vBren 1872 Imde inan redan en sA stor nl ' ngd elever som 18, och for dessa ~blef stugan for trhng)), I oktober sainma Ar inflyttade skolan i eget bus, nr 11 (numerx nr 15) vid Jakobsbergsgatail, dar den allt- sedan varit inrymd.
Hosten 1875 ofvertog froken Cronius sjalf fore- stbndarinneskapet vid Praktiska Hush~llsskolan och inaehade denna befattiling tiil 1.891, d % hon person- ligev ofvertog ledningen af den af heme forut grun- dade Nya HushBllsskola.n, sorn har t#ill uppgift att, St bildade fl.ickor meddela undervisniug i ruatlagning och huslig ekoaomi.
For den vid Sundbyberg bel.iigna Lilla Hushhlls- skolan, sorn hon iifven varit med om att stifta, liyste hon alltid ett varmt intresse och kvarstod till sin dod i dess styrelse.
Under de hr Hedda Cronius innehade ledarestall- ningen vid Praktiska Hushdllsskolan Adagalade hon den varmaste intresse for sin uppgift och bidrog i hog grad till skolans forkofran.
Ett onskem81, som hon satte hogt, och for hvilket hon ej sparade n&amp;gon moda., var, att skolan szZ mycket som mojligt skulle kunna underhblla sig sjalf.
Ett nytt konto, bestulkzingamas, borjade iaforas i rakenskaperna; hushhllsskolan mot- tog.
bestallningar pB brollops- och andra festanord- ningar, och redan under 1878 var bruttoinkomsten af dylikt arbete, 6,760 kr.
Forsaljningshodar uppstodo i olika delar af hufvudstaden, charkuterivaror o. d. till- verkades och forsAldes inom skolan, och inko~nsterna borjade o h.
Med aldrig svikande intresse foljde f bresthdarinnan elevernas utveckling; hennes makt ofver ungdomen berodde bland annat ph en vaken blick for de individuella anlagen och dkjiimte p&amp; mycken humanitet och 11 jarteva.sme.
Den 24 april, Brsdagen af Praktiska EIush~llsskolans invigning, sam- mankallade lion forna och dbvarande elever till en hrsfest, och efter 1891 har hon samlat sina ~ g a m l a ~ flickox i Nya Hushbllsskolans lokal.
O p dessa fester skrifver Hedda Cronius: ~Arsfesterna bade en stor betydelse for hela hus- l~bllsskolan.
De yngsta fingo se huru det gick for de aldre, ae kande alla sin samhorighet.
- Och ntir se- dan de, som voro i tjanst, stannade kvar i sin plats flern Br, ibland till dess de flyttade, i eget hem, nog blef detta for de yngre mAngen g %ng ell maning, att f olja exemplet.
Till hvnrje Arsf est brukade jag skrif t- ligen uppsatta en redogorelse for hur m b g a flickor som voro gifta, doda eller hade flyttat till Amerika.
Den, som varit 5 %r i samma tjaqst, namndes d % vid nalnn, och pastor Bring, som " vanl-igen upplaste den.
lilla redogorelse ' n, smalog sA godt, nar han sBg sig omkring bland flicko~na.~ Af ven for Nya Husl~Bllsskolans elever forblef Hedda Cronius till det sista en moderlig van, som visste att.
uppmuntra de modfallda och gifva.
fart Bt arbetet.
Hon fijljde dem sBvidt miijligt &amp; fven sedan de lgmnat skolan, alltid fardig att hjalpa dein med sin erfaren.
het och sina r %d.
Genom detta sitt fostrande arhete bland de unga har froken Cronius kraftigt verkat i det forebyggande sedlighetsarbetets tjanst.
Varmt intresserad a£ sociala frggor, omfattade hon med sarskild ifver allt arbete,
som g&amp;r ut pd att soka Bstadkomma en 118joirg af, ar ofver nu och ej viirdt att mera tala om.
ICanske samhallets etiska plan.
Sedan m h g a Ar til.lhorde 11011 behofs ja.g annu en liten tid h8; r nere.))
B ' ederationen, och I.vinnokommitt6n af 5 februari, Men hembudet kom dock till sist.
Det kom p&amp; soin likalecles satt till sin uppgift att bektimpa den pingstdagens afton; just pA sjalfva Andens, lianryck- .kr&amp;nkniag af kvinnans mii.ilniskoviirde, som reglemen- niugens stora f est var det, som hennes verksamma teringen af prostitutionen innebar, hade i heme en ande stilla lostes ur sitt holje.
Och dbden, ehuru i ktresserad och verlwm medlem; bl.
a. upplat lion den stunden kanske ej vantad, kom forvisso ej till alltid sin primta bostad till kommittchs lnader vissa h e m e som en sforskrackelsens konungw, utan som en tider mycket ofta Aterkommande sarnmantraden.
For- ljuflig budbarare och ledsagare till lof tets harliga land, eningen Vaksainhet, son1 under sin flerhriga tillvaro mot hvilket hennes blick s i ofta varit riktad.
haft henne t.ill medlem, har pB sainlna satt upprepade Nar ph begrafningsdagen det lhnga sorgthget stod .g&amp;nger fhtt rona prof pb den valvilja och den for- i begrepp att folja den blomstersmyckade kistan till .sti.else, hvarmed lloa 01nfatt.a.de foreningens verk- dess rum .d&amp;rute pA kyrkogkden, horde undertecknad - samhet.
en af Hedda Cronius sflickor, - nu gift med en Hvad som for Hedda Cronius under alla lifvets hygglig arbetare - med thrade ogon saga: ~ G u d viil- fiSrh811anden utgjorde den baraude kraf ten, var hennes ' signe froken, hon, som var s % rar mot oss alla.
Hon varma, lefvande fortrostan p i Gud.
For heme var glomde inte sina flickor, utan bade hjarta for dem, kristendomen icke lara blott utan lif, hou utgjorde en ii.f ven sedan de lamnat skolan.
Om hon var sjuk eller illustration till orden w Guds rike besthr icke i ord, om lion hade aldrig sti brhdt, nog hade hon tid for utan i kraftw.
Med ljus f6rtrbst.m blickade hon frkn mig och nog fick jag traffa henne, niir jag hade a&amp;- - emot eviglletens hopp, och denna fortrostan svek heme got arende till henne.
Och p i salnma satt gjorde hou ej, afven niir under de senare h e n sjukdomen brot med andra.
Hon rackte till for a1la.s hennes kroppskrafter.
Under samtalets gang kunde Ja, hon rrackte till for allas, och darfilr lamnar .det hiinda, att man 11h forfrBgan om henne~~halso- hon nu ett stort tomrum efter sig.
Men minuet af tillst&amp;ad fick ett i gladtig ton afgifvet svar: wA jo, i den framstiende foresthndarinnau och fostrarin~an, m t t trodde jag mig sB sakert skola f&amp; hembud, an- den alskande system, den trofasta vtinuen - det min- fallet kom s5 sv %rt.
Men)), tillfogade hon oftast, sdet net skall lefaa i tackamma h.iartalz.
-- V&amp;a kvartals- o o h halfarsprenumeranteq hvilka onska att DAGNY utan afbrott skall komma dem- tillhanda, uppmanas att i god tid fore den 1: sta juli fornya prenumerationen.
Denna sker i narmaste postanstalt,, - I, I= pris kr.
2, 5 0 for halfir, kr.
1,25 for kvartal.
-- -- I, I, I- -- -- -- -- -- -- Kvinnokongressen i Milano.
Bref frhn v h italienska korrespondent.
Ohere.
at Tyra 1 (14n.
oppnade den, och den iutelligentare aristokratien och hogre bourgeoisien tog aktiv del i den, lika val som %r andra kvinnokongress - den forsta for kvinn- t. ex. representauter for socialismen s&amp;som Linda lig praktisk verksamhet - har nu iigt rum.
Malnati, den beryktade milanesiska agitatorn.
Den Den slots i gBr ined ett utmiirkt tal af Ellen Key, ett forenade sslunda alla onskvarda egeuskaper for att tal rner an-dla andra egnadt att hoja kvinnomedve- rtfvSipna fienderna.
Och pressen riktade ocksii sin tandet till en bilttre ftjrsthelse af dess egna uppgifter; htersthende fientlighet mera mot de enstaka sektionernas .att inge nyt-t lif och mod efter all den fientlighet arbete an mot kosgressea i sin helhet.
som kvinnororelsen annu mijter ofverallt i Italien - Professorskan Montessoris uttalanden om den sexu- nled undantag ka.uske af den del af pressen, som hor ella uppfostran (att e-j mer for ungdomen maskera till de ytterligast radikala .i politiskt afseende.
De s. k. lifvets heinligheter med liigner) och fru Buchners om moderata tidningarna aro riidda for atf det skulle dolja enhetsmora.len (att a.f mannen fordra samma m6ral sig niigon.
slags upprorsgnista i f ordringarna att f % afven som af kvinnan) kommo dessa, bei.rar att skrika och kvinnornas rattigheter representerade.
Enbart det fak- skyla sina ansigten.
Sedan, vid kongressens-afslut- tum, att alltid hvarje modernt socialt initiativ genast ning, hade man gjort sig skyldig till nya brister i for- uppfattas af folkligare partier, stammer dem till oreflek- men for inbjudninga.raa, och det var detta, som vack- terad antipati och ger anledning till forhhnande utta- te den varsta oviljan mot kongressen bland journa- landen, mer eller mindre miittfulla alltefter artikelfor- listvarlden, som ju ar siirskildt 6mtiilig just i slidant.
fattarens bildningsgrad.
Men storsta uppsthdelsen rkdde ej hos pressen utan Till Romkoagressen var det kvinnornas national- i societeten, och detta med anledning af frrbgnn om forbund, som tagit initiativet; dar presiderade prin- religionsuadervisningens borttagande ur skolorna.
sessan Laetizia di Savoja Buonaparte, enkedrottningen Sedan denna andra kongress oppnades, pA initia- Margherita visade den all sin sympati, drottning Elena tiv af Unione Femminile (med socialistisk anstryk- Milano den 30 1na.j 1908..
ning) sA rnhste man, mer iin nl~gonsiu beklagcz, att de t v i.
kongresserna p&amp; grund af smilaktigt personliga hansyns akull ej kunnat sammanslis till en.
Den lugnt ofverl %gsna karaktar, som Romkongressen haile, darfijr att den forenade alla olika partier och rikt- ningar till ett gemensamt mbl, saknades har helt och hAllet; kongressen inskrankte sig fiiljaktligen till att bli yttringen for ett enda parti, en klass, en farg, en riktning.
Pressen, van som den iir vid olika partiers dagliga stridigheter, hade under den forra kongressen aldrig in- sett den, jag skulle vilja saga, evangeliska skoaheten och det socialt vardefulla i en sammanslutning, sorn for- enade dell s. k: svagtme halften af manskligheten i ett stort gemensamt intresse, en gemensa.m krslftan- striingning, gloinsk ' af all den sisndring som privata intressen och klassintreesea Bstadkomma.
Vid denua kongress Bterfann sig pressen p % sin gamla valk-da mark, och hiir kunde den, sin vans trogen, bidraga ti.11 partiernas stridigheter och underblilsa deras 6111se- sidiga ovil ja.
Icke ens Ellen Keys vackra tal, sorn dock i san- ning stod ofver och utanfor hvarje politiskt partita- gande, fann n&amp;d infor en viss journalism, som, sttitt ofver nl~gou mhttfull allusion ph dess fientliga hhllning, ville kamnas till det yttersta och fornekade all ide- alitet i hemes synpunkter.
Om jag uppehhller mig vid kongressens journa- listiska eko, sB ar det d~rfijr, att det ju &amp; r pressen som helt och hgllet reglerar den allmiinna opinionen; och nu har hvar och en fltt liira sig af sin tidning att.
feminismen iir bAde failig och fiSrlluftsvidrig, att den ar lika med ijf verspiindhet, fritankeri etc.
Jag uppehiiller mig diirvid for att praktiskt bevisa nod- vandigheten af tolerans och samhorighet.
Ferninis- men tar sina forstn stapplande steg i Italiens offent- liga lif och m&amp;ste stdedes ha alla fel och fortjanster hos unga partier - mycken idealitet och foga praktiskt sinne.
Men i sin idealitet borde den veta, att i nllas intresse offra siua egna politiska hsigter, borde kanna, att i det gemensamt manskliga intresse, sorn den re- presenterar f orsvinna, al1.a partier.
Dock var det en he1 del arbete af viirde och in- tresse, som utfordes vid denna forsta kongress for praktisk kvinnlig verksamhet, isynnerhet i det soul rorde undervisuing och uppfostran samt skydd for kvinnor ocli b a ~ n.
Det h6gtidliga oppnandet iigde rum den 24: de inaj i Kungl.
Casinot bakom Scalateatern i narvaro af borgmastaren, markis Monti, saint en representant f or ' prefekten och med ett tal af fru Sullam Rignano. '
Oaktadt frhvaron af hederspresidenten, Ellen Key, som anliinde fijrst den 26: te maj samt af diktarinnan Ada Negri, forhindrad at: sjukdom, forklarades kon- gressen oppnad, Till president valdes Ersilia Majuo Bronzini, hustru till socialistiska riksdagsmannen, advokat Mczjuo.
Nar 11011 oppnade motet, holl hon p ~ sitt ' ledigt varldsvana.
stitt ett vackert inlednings- tal, i hvilket hon iofvade lika bemotande mot alla.
Me.d ett fbredrag a£ professorskan Gariboldi inled- .des darefter diskussiohen 0111 uppfostran och kvinnlig undervisning.
Mesta bifallet rijnte liirarinnan Fasolos fijrslag om att den obligatoriska elementarskolan borde ge utbildning i sbdant, sorn iir direkt nyttigt i det praktiska lifvet, samt ijfverlamna Qt forts %ttaude skolor d l veteilskaplig och teoretisk uppfostran.
Den antireligiosa undertonen i foredraget fram- tradcle nhgot val tydligt, och som styrelsen saknade den erforderliga beharskniagen for att val leda ett mote, s&amp; kom det till stormiga protester och en foga.
mhttfull diskussion; uar den kom in p&amp; den anti- religiosa omrostnin gen, applhderad e president en, fru.
Majno, p&amp; ett satt, son1 just inte ofverensstamde rned hennes utlofvade opnrtiskhet.
Den ateistiska under- meningen blef sA ohehagligt kannbar, att sjiilfva fri- tankaren Linda Malnati med sitt hederliga samvete fann sig foranlilten att protestera och fijrkl ' rade, att si- v d vid denna, soin vid den fijreghencle kongressen om -- rdstningens sgfte ej varit ateistiskt, utan endast giillde borttagand et af religionsundervisningen ur skolorna och ijfverliimnandet d %raf till kyrkau.
Den, som ej ar italienare, ln&amp;ste finna dessa strider besynnerliga samt forvhuas ofver att detta ateistiska rop kominer just f r h lararinnorna, till hvars ansvar ungdornens uppfostran anfortxotts.
Men I.nl man ' ej fiirglornma den smartsamma punkten i Italiens historia, att det var det romerska pHfvevaldet som, for att bibehhlla sin v&amp;ldsliga makt, oinskrankt under tre sek- ler hindrade italienska nationen.
att formn sig efter medel- tidens feodalism.
Det gor att hvarje italienares in- tima sainrete &amp; fosterlandsk~rlebens vagnar proteste- rar mot katolicismen; det gor att .en politisk karaktar alltid lyser igenoin under hvarje religios frliga; det gar att, alla partier, utom det klerikala., det, som] lor till och direkt beror af phfven, sluta sig samman mot prasterskapets inblanching i d et off entliga; och det ar slutligen skulden till detta proklamerande af.
det religiosa fritankeriet shsom ett ideal af absolut frihet.
~ n d a till fijr tvh hr sedan var det att vara katolskt klerikal liktydigt med att ej tn del i nggou som helst politisk eller adrninistrativ rostning, och darigenom l %g det nara till hands att i det allinanna medvetandet ideutifiera religiositet och bristande fosterlandskansla.
Det Br detta som underblAst ateismen.
Afven de mera moderata, som vilja bibehilla sin egen religiositet, onska skilja skolan fr&amp;n prasterskapet f6r att afskara dettas politiskt-klerikala.
inflytande.
Att denna allmanna onska~i ej lyckades gB igenom i riksdagen berodde p i att otaliga persouliga intressen spelade med, och omr6stningen fiirgades af den opportunism,, som instiftats sen urlninnes tider - det att tv8 sina hiinder sorn Pontius Pilatus.
Det ofver- la~nnades bt kommuuerna och familjefsiderua att for- soka 1 6 s ~ problemet.
.
.
Dettn skulle annu vara en bra lijsning af saken, dh undervisningen, om man sR onskar, utdelas af den, som egentligen bor-de vara till for detttl andamA.1 d. v. s. prasten.
Men prasten tolereras ju inte i skolan a£ ofvann&amp;mnda skal, o c l ~ d % blir det lararinnorna s o n ge religionsundervisnii~g, och litrarinnoraa aro oftn ateister.
- Reflexionerna gora sig sj iilfva.
Infor de beklagans- varda resultaten af denna unclervisning utan ofver- tygelse kan man latt forsti dessa tv8 kongressisters sthndpunkt.
Jag iifverghr till lifriga frigor.
Kvinnans sociala verksamhet i familjelifvet och i olika yrken afhmd- lades.
Intressanta argumeuter framkastades af signora Camrueo och signora Giacomelli; men diskussionen blef liflig forst niir signora Celli upptradde och talade om sjuksktiterskor och bl.
a. farslag ville, att dessa skulle rekryteras uteslutande bland det gifta stindet.
Oaktadt styrelsen bistod heme med hela sitt inflytnnde, filll .f 6rslage t i genom.
Herr Caimi ville for aktenskaps ingQende fh till st&amp;nd nhgon garanti for en sund fysisk konstitution och framlade ett farslag till en sAdan.
Staten borde.
ej sorn hinder utan sorn varning foreskrif va uppvisan- - det nf lakarbetyg.
Forshget antogs. '
'
DAGNY I frhga om barnaskydd hade flere darner verkligt bra saker att saga.
Jag uamner signora Ravizza, ett kaudt namn for allt det goda hon redan utriittat.
Efter att ha talat om en mangd missforh&amp;llanden och lidanden, som drabba bnrnen, foreslog hon upptagan- det af en ny skatt)) Pro-Infanzia~, som skulle an- vandas till bamaskydd.
Signora Montessori talade om ett barnhem, sou hon gruhdat i Rom, d. v. s. en slags friskola, hvilken smhbaruen f&amp; besdka, nar de vilja, anda tills de n&amp;tt vanlig skolhlder.
Darefter komino vi till ett nytt stridsitmile: akten- skapsskilsmassa, en gamma1 frbga, som tander alla klerikalas vrede.
Ett redan inycket trampadt slagEaIt for partier, som - liksom nar det galler religionsun- dervisningen - skiljas af en sb intensiv hiitskhet ii bRda hhllen, att n&amp;gon firrsthelse sf hvarandras syn- punkter iir f ullkomligt utesluten.
De klerikalas for- stoder sig p&amp; den svar f h iik tenskape ts ouppl~sligl~et religibsa dogmens oantastlighet och kunde naturligtvis ej hSUa sthnd mot de m&amp;nga rattftirdighetens och kanslans argumenter, som skilsmassans forkampar hade att komlna med.
FrAgan gick jgenom med 13 rosters motsttind.
Intressant var zifven froken Lidia Poet, Itnliens forsta kvinnliga advokat ', med sin studie ii-fver den mhngfald orattvisor mot kvinnan, som italieuska lagen sanktionerar, enligt hvilka kvinnan jitmstitlles med lninderhriga och otillrakneliga.
Soin ffiljd af detta foredrag jamte ett annat af fru Schiff, befunno vi oss iter in£ or frhgan om poli tislr och ad~ninistrativ riist- ratt.
Signora Poet ville ern&amp; den poli tiska rilstratten efter en period a£ kvinnlig uppfostran i de lcominunala adlllinistrationerna; men mdra anshgo detta system ullt for ansprAkslost, och resultatet a£ omriistningen blef, att kvinnan erkiindes redan nu v~lxen allmiin koin- munal och politisk rostriitt.
Det sista fkredraget, som satte lif i auditoriet, Bolls af Argentina Altobelli, en kancl socialistlederska, ofver arbeterskornas organisationer; men hennes patetiska ton lmde yassat biittre p i ett socialistmote Sin pS en kongress.
Det blef protester och diskussion.
Sh slutade kongressens fijrsta del lned ett kiinslo- fullt tal af fru Majno ocll nkgra nobla ord af Ellen Key.
.
.
.
.
31 maj.
Under kongressens andra a.f delniag presiderade signora Ravizzn; f brem !d f or behandling .var den hvita slafhandeln.
Jamte en del ideella och humana, tal om skydd, om uppfosjran, om hojande af kvinnans moral, framfordes hiir iifven fordringar ph hojandet a£ man- nens moraliska nivA; hitt tills har mannen strafvat att hijja och utveckla sig pA alla omraden utom just pb detta, dar han annu ar brutal och djurisk som primi- n fiirf ' alskat sin pliktkansla, att tivvarelsen, diir h ~ sb hall blifvit oformagen att fatta den sanna inorallagen,.
.
Signora Montessori tillade att kvinnan mhste radda mannen fijr att radda sig sjalf: Mr de Meuron de Ginevra talade om moderns plikt mot det kommande slaktet, i fijrsta ruinmet i det svhra och irn~thliga probleinet angAende frestelserl~a f r h man- nens sida.
hfr M?
A. Coot talade om den va.lgorande verk- sarnhet, som utolvats i England for att radda unga flickor.
Signora hfajno talade om de olika svhrigheterna for hnjandet af moralen, hinder som m6ta lika mycket inom ofverklassen som inom underklassen.
Slutligen talade dr Dino Majno om bristerna i vir lagstiftning for skycld af minderhriga; det kan ej kal- las nhgot skydd.
alls, ty clet upphor vicl .12 Ars filder, och tillarnpningen a1 lagen ar &amp; nnu bristftllligare an dess bokstaf, ty i pr~ktiken frikiinnes i Italien nastan alla, som begAtt dessa oh.yggljga forbrytel- ser mot minderiiriga.
Det forslag hail framlade gick itzenonl.
u SB slutade denna kongress fiir kvjnnlig praktisk verksamhet.
Om, den ocksh gjort sig skyldig till en- sidigl~et och till en del opraktis1cl: ~e t i f orslagen, s $ ~ har den dock i m h g a b&amp;oseendeh signerat en vacker sida i den italienska ferninisinens begynnande his torik.
Mi vi nu kunna boppas, att vi Btminstone delvis inhtte ff se fiirverkligadt det program, som vh-a bhda.
-.
- kviui~oIto~~gresser med eutusiasm satt uyp.
Det fordras ofvertygelse och mycket t&amp;lamod.
CARLA CELESIA D l VEGLIASCO.
AR Nl EN VAN AF DAGNY och onskar framging i t densamma, gor d i hvad Ni kan for en okad spridning genom att uppmana vanner och bekanta att prenumerera.
Betfink att en tidnings spridning utgdr den ekonorniska grundvalen f * r. dess existens.
Kvinnliga kont orist- och expeditforeningen.
ar foreningen m_ed dettn nainn for fen1 6r sedan bildndes p % initiativ d Fredri ka-Breinerf orbundet., kuncle inan 11nfva skal att antaga, att den skullc blifva en stor och lifskraftig fijrening p,S, grund af det stora antalet kvinnliga lrontorister och exped.iter, uppgHende till omkring 10,000, sorn arbeta i Stockholm.
Nhgon storre anslutning bar emellertid foreningen icke haft att gladja sig %t; dess nledlelnsantnl uppghr for nar- varande till tvhhundra.
Skalet hartill f8r man vH1 narmast soka i den tyvrirr allt fijr vanliga bristen pB solidaritetsk~nsla mellaa de arbetaude kvinnorna, iif ven- ' so111 diiruti att nilgon gemensam yrkesutbilclning icke forefinnes, hvillten j o aunars skulle sainmanfijra dessa frill1 sb skilda hbll rekryteracle unga kvinnor.
Hur viktigt dct emellertid vore, ntt just denna kh, dtir de ensk~lclas intressen i cle flesta fall iiro sA foga tillgoclo- seclda, geuoin sammanslutning sokt8 att shviil in % so111 utitt forbiittra sina forhbllmden kan icke nog framhU- las och betonas.
Hvad foreaingen sj5ilf shsom shdan skulle kunna gora for sina incdlem~nar i form af pen- sionering och understod, om tillslutuingen blefve allmiin, skulle redan det vara af betydelse.
Att den darutofver
skulle kunna verka for hela khrens hbjande i intellek- tuellt och socialt.
h h s e e n d e, s&amp;val som for ett riktigare och riittvisare ordnande af arbets- och 16neforhRllanden vore knnske af a n n u stbrre vikt och rackvidd.
E n intresserad fore~~ingsmedleln har n u inbjudit foreningem medlemmar, och tifven intresserade utom- stilende, att inkomma med farslag till huru foreningen skall kunna orclna sin verksamhet s&amp;, att den verkligeu skall kunna samla denna stora kategori af arbetande kvinnor, vacka cleras solidaritetsk&amp;nsla och genoili cleras egen sammanslutnjng kunna A.sthdkomma niigot till gagn och betgdelse for dem sjiilfva ..
Det iir i form af en pristiiflm, som dessa forslag skola framkomma.
l ' re pris ltomma att utdelas h resp. 50, 30 och 20 kronor for de basta forslagen, men i 1~Bildelse nhgot prisbe- lijnadt forslag befinnes vara afgifvet af icke forenings- medlem, utbetalas intet penningpris.
Fijrslagen - auo- nyma - skola vara inslinda fore 15 september till fro- ken A. Theorell, Sturegatan 8, och so111 prisdomare komma froknarna A.
' I ' horstenson, G. Meyerson, A. Kleman, G.
$joberg och A. Theorell att fuugera.
.
Foreningen har skridit i forfattning o m att till hosten bilda en pensionsfond, men for att denna plan skall kunna realiseras, inhste medlemsantalet vasentligt okns.
Man beraknar, att kassan skall btira sjg s j d F genom premierna.
Som det endast a r i niigrrr fA undantags- fall, som det forekommer, att priucipalerna sjiilf va gora nigot till ordnande af p e n s i o n s f o d ~ ~ l a ~ ~ c for l e l sins l kontors- och expeditbitriiden, yore bildnndet af en ge- mensam pensionskassa inom foreniigeu i hogsta grad onskviird.
Man liar tankt sig att IsArniedlemmarna sjiilhd - eller deras principaler for ileras riikning - skulle ing&amp; i pensionskassaa.
Skall deusamlna emeller- tid fylla sin uppgift, fordras det, som sagdt, att de ar- betande kviunorna sjalfva pii det mest nktiva s&amp;tt arbeta pB en lifiig auslptuing till foreningea.
i E ' a~eningen Dagny bora losas p i tidningens expedition snarast rnijjligt mot iterstillande af interimskvitto.
I troenderdd intill niista lnnclsmote, ealigt ofvan omaHmnclt forsl.ag af lokhlorgnnisntio~~en for Skaraborgs 1K11, s; Iisoni sup p,lcnnt seininnriead junliten fru J&amp;ny Velnncler.
- Bland ofriga leclamoter valdes bl.
a. for Stockholm froBen Anna Whitlock och som suppleant Iru Emilin Broom&amp; Foreningsmeddelanden.
Stockl~ol~~~s lii~~sfiirb~l~rd fiir kviin~ims politisk~ riist- riitt hnr bildats pH mote i Stockholni nied ombud frill foreningnrna i Oregrund, Osthammnr, Vnxholw, Lil jehol- Inen och Soclertelje.
Detsnlima liar, i likhet med nyligen Notiser.
gjorda snmmnnslr~tningar i Slrbne, Ostergotlnncl, Orebro och Giifleborgs lKn, till syfte att laman stijd At cle cnskilda Stockholi~~s stndsfulliniiktigcs bei~ccl~~i~~gsutsliott bar foreningnrnn.
S tockholn~s liinsf6r bund &amp; all hblla nioten tv8 gAngcr Arligcn niellnn delegeracle f r h de olika for- infordrat.
utlhtande frdn stndens niimnder och styrelser enihgaraa.
Mellan .dessa moten.
beclrifves det for lfinet nngiiencle clen a£ hr ICjellberg rn.
fl.
viicktn motionen rorancle gemcusnmmn arbetet nE en kommitt6.
Till mecllemmm hvillia tjfinster inom mgda niimnder och styrelser, son1 af clcnna valdes fr6lrnnrna Elna Nilsson frKn &amp; egruncl mil kunna tillsiittas mecl bvillnor.
och Anna .Lindhngen frAn Stockholil~.
snmt fru Maria Stina Quints stipcndicr for sjulm smisliollKrarinnor Dehn f r h Sodertelje och till deras suppleantcr frolinnrna ha ~necl 75 kr.
At h \ ~ ~ r d e r tillclelats a Anna Espelund, Signe Jakobson f r ~ n ~ a t h ~ m r n n Anna r, Ljungberg frhn K, ?rlshsmn, Gercla Johnasson,, Pj#llbaclra, Josefine I&lt;arlsaa, Stockholm och Maria Hallstrom frbn Soclertelje.
Trosn, Olga Linclliolm, Norrlioping, .Marin Nilsson, Viistra Piircningc~r f i r kvill~li~l~s politiska riistriitt, son1 bil- Torp och Anna Srcneson, Stora Ved.
50 lir.
hvarclern dades i Briicke den 10 mnj dettn Rr, nnorcl~mcle pingst- .erhAll,z Eclith Johmsson, .Eemmene, Eva Olsson, Ekeby,.
.
clagen en offentlig fest i Templnrhuset, hvnrvicl fijrekoni och.
Ernma Vik, Nyland.
s h g, musik, deklamntion och forelasaing.
Festen var.
.
.
.. - gsnska tilrikt besokt .. I i v i i ~ n o r n a s rostrattsrorclse roller .mycken sympnti sdvlil i BrKcke som ute i Inaclsbygden, Bfven blnncl iniinnen.
Foreningen har bildat en sy- och 1ii.secirkel for att ansknffr~ medel till utvidgadt riistrKttsnrbete.
.
Vid frisinlmdo liii~ilsfiirci~i~i~cns viistgiiti~krcts Bra- mote i Slrara vnldes till suppleant i lok,zlstyrelsen dcktor- innnn Jenny Velnnder.
~fvenledes uppsattes doktorinnan IT.
pA forslag till representant i lrindsforenii~gens for- troenderid.
Vid f~~isiiu~ibdc Imdsfiirc~~i~~ge~rs mote i Stockholm invnldes bland cle personer, som skola utgijrn pnrtiets for- r: I Insand litteratur.
Albert Bonniers firrlag, Stockholm: Den ' dolda ortagiirden af Sigzwd A g ~ d l.
- Ungdom nf Gzutuf Ullnu~z.
- Kvin- nor fran minareternas stad af Elsa Lindbay-Dodctte.
- .. Himmelens folk at Carl cif Ugylas.
- 1-kronas bi- blioteket: Blomman pa Kinnekulle nf G.
H: Mcllin.
Sagor af 1~elc~z.a N@o~ %.
Valda dikter af Daniel PuM- s t ~ o n z.
Tvik hustrur af d n m l; lTccllcnberg.
Aktiebolaget Ljus, Stockholm: Social Handbok d G.
' H.
2; o ?z, A70c7i.
Wnl~lstrorns B Widstrand, Stockholm: Kronan af Lazwicls Bmnm.
- Adalens poesi af Pdle Molin.
P.
A. Norstedt &amp; Soners forlag, Stockl.lol111: Handledning for deltagare i rzldplagande och beslutande forsam- lingar nf B. Tiil.nebladh.
-- - Rekvi~em prof~utttmer rrf Drrytly$ % ufde / itly 6 / 4 ointter oeh be- kattfl.
Ui sii~dir med mi@ gratis oeh porfofiiff 6ehb; A ' ij~f .rmra / exem&amp;irr.
r h landets FornBn~stn ORGL AR f fabriker ssljas mot er- laggande af 4 % d priset strax och och sedan 12 % i hvarje foljande kvartal under 2 Rr samt mot 4 % strax och 8 % i llvarje kvartal under 3 Ar.
Kataloger och narmare upplys- ningar erhlllas mot 20 61-0 i frim.
PI ANINON P.
0.
AKERLUND. '
Extra fina Dorrskyltar, Stamplar och Sigill erhAllas nlltid billigast frAn GUSTAV HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
Rodens famska miclt for Berzelii pmk.
Tapisseri- handarbeten.
Dam- o. presentartih.
Egnahemssparbanken.
Kontor: Vasagatan 38.
Regngna dennn sparbank for in- s8l; tning H sparbanksriikning.
I&lt;aa nnvlindas afven for huahkllsriikning.
Intill 500 kr.
kunna i regel u t f h u t p uppsagning.
Oppen half 10 f. m.-7 e. m. Rikstel.
73.
Allm.
tel. 9 17.
Inlklingsr#nta f. n.
5 ' 1, proc.
I ~ e j b ~ s b a o d Sjokhm s vid Skelderviken (BmkAkra station, VBstkustbanan) for ben- oeh korteltuberkulos, raehitis oeh allm.
svaghet, mot- tager barn .och ruxna, dagafgift 4-6,50 la-.
Oppet dret om, centrid nppviirmning, hiirligt lLge i barr- skog vid hafvet.
Llikare: Dr Ernst .T,indahl vid Kronpr.
Victorias Kustsanatoriurn, Barkhkra.
Kemisk Tviitto A,-1.
Hyn BIB BUM, - Stockholm.
- I landets alla postanstalter och boklhdor kan man bestalla Masfersamuelsgafan 54.
Strornsbro.
JACOBSONS, 2 Hamngatan, Hvar kan man prenumerera pcl ~ k n y?
S9d- 0th Hudiksvall.
Hus~~IIssRoINI, Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- kurs.
Slojdlararinnekurs.
P i resor huru mAnga ex. som helst.
Skall man allfid prenumerera cl dessa sfiillen,?
Ja, ifall man Unskar .end %&amp; 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gtira det.
Hvad kosfar Dagny i posfansfalfer och boklddor?
, Dagnys postprenumerations- och bokl5dspris til: kr.
4: 50 for I /,, 2: 50 for I /, och 1: 26 for I /, &amp; r Hvllka vl~lko; e i h M a prenumeran fsamhre A Dagny?
Den, som sarnlar minst 5 prenumeranter, erhhller en provision af kr.
1: - far hvarje hel %rs-, 50 are for hvarje halfArs- och 20 6re for hvarje kvartalsprennmerant.
nledfdres Fil.
Dr. P. Hlkanssons Saliibrin a€ dls, soin forsokt det Huru skall man f6rfara far denna nrovisions er- mot ~lrosknf, 6111111n fiitter, shr, hillande?
t ryck, ~~~uskolfiirstriick~ii~~gi~r~ in- soktstyug, l~ndsjukdonlsr eller Sedan man samlot mimt 5 prenumeranter, ghr m.m ti11v&amp;~a soin lart att yardera det som pA ett af foljande siltt: tonlottnlcdel.
1) Antirigen: Genom insandandet a£ prenumerationsafgiften OBS.!
G16m icke alt nledtnga med afdrag af provisionen bestaller man det behsfliga dot flrtskorna meclfoljnnde omsla-.
ahtalet ex. (hur mbngs som helst, men a2ltid rninst 5) direkt get!
Salubrin lian nu ~nijjligen frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlxens adress I&lt;omma nt t behof vas for nK.got i ett och samma paket sander alla bestilllda .ex.
Samlaren iinda1nH1, llvnrfiir Ni icko f i h t har d i att ombesorja utdelningen till de samlade pre- bclliift alrviir~da dot, och db knn numeranterna.
det vnrn nddigt genomss beskrif- 2) Ellw: Man prenumererar A narmaste postkontor (ej an- ningen, om Ni skdl kunnn begagnn norstiides) for de.
samlade prenumerante ' ma, detta under slitt.
Salubrin p % M~.rclnmAlsenligt hvers och ens adress, begar postens kvitto A samtliga er- OBS.!
Mot anv~ndnncle a£.
god- lagds afgifter, tillstliller oss detta kvitto, dB vi omglende tycklign efterapningar vvrnas.
Sa- pr postanvisning siindsr samlaren den stadgade provisionen.
lubrin tillhnndal~bllos i Parfym-, Hvar, och fill hvllkef pris kan man nummervis liisa Speceri- och FMrgnffMrer.
Pnrti- lager 110s Geijsr ck C: o, Stlllm.
Dagny - -?
I stiddernas tidningskontor och cigarraffiirer samt 110s Dag- D e nu sA moderna.
nys komlnissionjirer i landsorten.
Pris 10 iire pr nummer.
Exlilb~is (Bokagaremarken) utfiirns konstniirligt och till liigsta ' pris RE Ci~rl.Jils~011~ JJj~~stryckst~ilst~lt, Stock- 11 (, 11n 0.
ProIvcr och prislistu mot 10 ores porto.
Agentcr antngns.
Alla.
slirifvelser riirande expeditionen adresseras: - DAUNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Prenumercmtsamlare II DAGHY LBrarinnekurs i matlagning oeh handarbete (fullstlindig, rarinnekurs i huslig elronomi) btirjar den 1 sept.
Anmal ' an till in- slide goras fore den 1 juli.
Husmoderskurs rned undervisning i matlagning, siin~nacl och hl LlsolBrn, och narmast afsedd for flickor rned.
h6gre - - skolbildning bbrjar den 1 sept.
Anmalan ftire den 1 aug.
Dagnys ExpedMon, Stockholm C. Speeialkurs (hogre husmoderskurs) i finare matlngning, kliid- sijmnad och barnavRrd b6rjnr den 22 aug.
Anmnlnn fare den 1 ang. Praktisk yrkeskurs fur utbilclning a£ kokerskor och hushH1- lerskor Borjar den 22 aug.
AnmaIan fore den 1 aug.
Ans6kan till de Lararinnekurser (endast far skolkijk), som irtt frBn boklhcl~ul hcm- T 3: UPPLAGAN.
~ borja i jan.
1909, insiindns fore den 1 nov.
sknlfn M.
L. Gagrfers EN U T M ~ ~ R K BOK.
I Tryckt program gratis och franko pB begaran.
brosch y r om Inspektor: Professov 0.
Ha~wrna~.sten .. Barn och Biograffore- Foresthndarinna: Frokaz I d a ATowb ?y.
stallningar sokas pii alla platser i landet och erhiilla fordelaktiga villkor.
Tillskrif Gl5m ej h 25 6re.
Frilgnn iir nk- tucll och broschyren be- nktuns~iird.
Till Sonimarlektyr nnbc- T: ~lles s: ~rslrilclt: Hermelin: Frin svenska bygder h lcr.
2: 50 och Wide: Kamraterna p i Forsbro h kc.
2: 25, nllt i .. bok- lAdorm~ pll LARS HOKER- BERGS forlag, Stockholm.
- @ VARA I BARNS I @ Lediga platser I F C ~ w a n d e till I inom alla omrhden a£ for kvin- nor liimpligt arbete annonseras Profvad a£ fGr4ldrar i itnsental och tnclrsamt fordelakiiga8t i Dagny, hvilken, befunnen god.
B6r ej saknas i ndgot hem, nd,got folkbibliotek.
S#ljs i boklddor snmt A som tidning for svenska k.vinno- Lws Hokerbwgs forlag, Stockholm, A kc.
2: 75. rerelaen, torde erhhlla den mest Ger gagn for sitt pris mhgdubbeltl vidstriickta spridning landet rundt.
rekommenderas det skandinaviskn pensionatet Villa Elsie i San Remo (Norditalien).
Pensionatet forest&amp; af en dansk dam.
20 rum och tr %dgArd rned otsikt ofver Medel- hafvet.
Moderata priser.
Vid ElementarllroverRet f i r fiiclror i Falun for Llihande f6restbndare for fat-.
- tigv&amp;rcleanstalter fimles plnts leclig inst.
hijstterinin 5 0kt.-1 B p i 1 1908: Teoretislr- undowisning i fattig- FiSr 18rarinnn mecl t$nstgijrings- vlrd, halsovlrd, sjukvbr51, b ~ r n a - skyldighet hufvuclsakligen i historin vbrcl, o ~ kon h torsg6 ' r ' ombl.
Prnktisk och tyska, tifven pA hdgsta stndiet.
Begynnelselijn 1,500 kr.
utbildning vid olikaatads- och lands- Ansi~kningshandlingnr insiindas anst alter.
BegrSnsadt antal mnnl.
och kvinnl.
elever i Alder 21-35 fare den 1 juli till foresthdarin- t mottagas.
Anstikan insiiindes nan, froken Gercln Martin, Falun.
.
I fore 15 juli till Srcusks Fnttlgr.iirtlsf6iirb11~~10t, L RLoc7clt.oZrrc.
I p Agir min.
- ...
.
Stora ' ~tforsaljning '.
af tusentals Promenad-Drikter, ~ q ~ o 0&amp;r= r, Underkjolar, Blusar, Siden-Jackor, Morgon- rockar.
W 2 6,000 metervaror,.
Drakt- Kladningstyger, svarta o. kulorta, iIyile,.
tyger,.
' 0.
.
.
siden, linne, bomull.
.
.
.
.
.. .. - Hid Onsby ~ealskola Enorma (Samskola) - finnes till nasta Ifis5.r plats f6r en kristligt sinnncl elementarbilclad tolksliolliirari~~na.
Undervisnings- $innen: m e n s k i 5mnen i cle hogre D n p fiir ~ hnlfva priset cllcr klesserna.
Lon-: - 1,000 kr.
jamte fri bostnd ocll vedbrand sanit hnlf- SLOJDJ~IRARINNA, utex, f ~ q n vg pensionsafgiftcn.
Ansiil~ni~igsl~indlingar, stiillda till NWs, s a ~ n t The Tdoyd l ' rainlng School, Boston, med flerhig under- stpelsen, i n s h d a s fortast rnojligt visningsvana, Gnskar anstiiillning.
till skolnns Rektor.
Ref. H. Karling, Gbteborgs Sam- skola.
DS.
E. M.B.
Adr.
: Dahllbf, Gclteborp.
PLA TSSOKANDE.
prisnedsiitningar!
:::::: Allt miste bort!
.
DC Slllsynt tillfiille till fordelaktigt inkijp.
4, a3 F. W. CA~~P ' ANIUIS We.sterl&amp;ngga ' tan, I lasarett LATS i finare familj 6nskas af P sirskildt.
- fruhtimmer, har det i; inge varit eft 6nskningsmHl att kunna tifverlimna vlrden af sina vardepapper och skotseln af sina.
affarer 3t nigon person eller institution, som med absolut sakerhet forenade punktlighet och nog- grannhet i utforandet - af.
det anfortrodda uppdraget afvensom pris- billighet.
En sHdan institution ar ~ h kapitalisterj ' ' Stookholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lif fa ' Nyga f an 2 7, expeditionstid 10-4), bilttre Plicka, att mot fritt erhMla tv6 aJdelni~zgsslcot~~s1cov sn- son1 under ' garanti af Stockholms ~ n s k i l d a Bank Btager sig vHrd och vikre gA frun tillhanda, %r villig stiillning den 1 instundande Au- forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
- cleltags i hushkllsg8romAl.
Svar gusti mot Arlig lbn fijr hvnr och Exempel I.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar niBrkt ~Fdrlofvad~, under a d r e ~ s en af 400 kr.
jnmte allt fritt.
An- obligationer, inkasserar ' Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger S. Gumzelii Annonsbyrd, Stockholm, sbkningar, htfiiljda a£ prlistbevia och tillhandahlller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- f. \ I.
b. och lakarbetyg samt kompetens- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponenten lmndlingsr, instindds fore 1 in- i ' god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam- MEDELHLDC RS BILDAD DAM, slundande Suli till Lasavettslakaven nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
ined god formAga och vana i ~rnslilildsvik.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, ~ t ekdta t ett hem, 6nskar plats underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna in- som vii~dinna ftirestl enkemans ARARINNEREFATTNINGEN i teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som eller nngherres hem eller ock s5- hoslig ekonomi vid Landskrona inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, sorn hj#lp och sillskap At aldre Elementarlaroverk for Flickor iir att inteckiingarna blifva i ' vederborlig tid fornyade.
Om en hos af- dam.
God.?
rekomrnenclationer.
fr.
0. '
nl.
instnndande hosttermin delilingen deponerad inteckning genom underlHten f6rnyelse skulle Svar till DO.
N.D, under adr.
: S. ledig och s6kes 110s skolans sty- forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkommen Gutnzelii Annonsbyrfi., Stockholn~, relse mast miijligt.
Den Krlign skada.
f. v. b. Fbrvaringsafgift: 50 ore for i r per 1,000 kronor af depositio- IiSnen, beriilrnad efter minst 2, hogst 4 dngars nndervisning i nens varde, dock ej, undertvB kronor.
FRISg, HURTIG OCH BARB- vecknn; utg6r - 200 kr.
pr under- KAR 19 Brs FLICliA, kunnig visningsdag.
i 11anda.rbeten och musik, 6nskar Landskrona clen 27 maj 1908. plnts i batt-re fa~nilj som lnedlein Stydsen.
for ntt lara och deltaga i alla hns- I liga gororngl, mot 1613, fr. o. m.
Ledig plats nid Tranis 3-klasaiga den 10 eller 15 juli.
Svar emot- Rikstol.
27 62.
Forbundets byr % 6ppen.
11-4.
' Allm.
.tel.
48 16.
1 ses tncksanlt till ~ A g n c s ~ Gefle, hogre folkskola, ~redrika-~iem ~ 6 e r b ~ n d ~ t s ~ ~ j u k s k i i t e ~ ~.
~ ~ u ~ n: e n b ~ ~ / s r c.
a t t " ~: 1!
2 5.
1 Dagblads exp., Geilc.
e. o.: aiidra liirare (manlig ellel ' kvinnlig): med undervisnings.~ ' kyl- Rikstel.
68 98..
.
.
-.
-.
.
: - A l h.
f el; 82 11 .. - ...
ATTRE, HUSLIG, ~ X K B dighet ~.
.
.. ' * - huf vudsakligeil i rnoders-.
= -.
*.
- - - * FJ ' ICKA tinskai * for sominaren mftlet, historia och geogrnfi, 1011 I plnts ' i faluilj p l Ixndet, .helst i l.,6OO.
: kr.
pr Ar; platsen kommer Stockholins nlirhet, mot fritt cller snarast ~) ~tijligt att besBl tas med 1 betala nl \ got f8r ' eig.
' Svar till ordinarie innehafvare.
A nsbknin- DH.
L a, LinkBping, p. r. gar ineilndng fore den 10 juni till - ordf. i styrelsen for T r m h h6gre P R I V A T SJUI&lt;V&amp; (lnskas af Eulkskola, ndr.
Tmnhs.
van skbterskn, aEven kunnig i Dagens numqe.r.
.. inn.ehilIer: -.
-: ...............
....
.. II&lt;ARIERANDl3 S R ~ E R KA S ninsssge.
Svar till ~Gennst O8,,.
.
.
.
.
.
.
for 2 m h, onslras genast A HumlegHrdsgatan 9.
Eh st rid 1: i k ?iik1tofi.8~ ?mr - .- .-: i.
: kPOQ.
.
t ' i~ I- e t i s l !ft ?ilkl: i&amp; *.
.
A£ - Med.
nfd.
af Lasarettet i Falnn.
-.
.
,.
.
.
ITersLin I&amp;W.
p f ~ejerstul.
- .3!
-: ' -.
- -- rD HEMSL~~JDEN I ~GLMO Annes plats ledig for en Lil.
N&amp;gm iigo~rbticksirrt~y - - - .. o k -) In@;: Tosn * _ _.
_ ~JIulli~td.
.
.
.
., till.
dad dam, helst med teknisk under-.
.
-.
.
-- .-.
. '
*.
.
koirgr_cs_scn;:: - A1 &amp; 1: 1 4 Kp~ngil.
.-,.
-,.
-.
: -.
Malmbergots Saim&amp;oltt.
byggnad eller fallenhet i den rikt- 2 l~rnriiineplatser skola tillsattas: ningen.
Reflekternnde torde inom en n ~ e d undorvisilingsskyldighct Ejorton dngar hiinvantla sig till Po1.est6ncZal.i~ ?1~an.
(renlslrolans kurs) i mate~natik ocll naturl8rs;.
lo11 1,400, me4 fysik EGENDOM I .OSlCli; RGOT- 1,500; en med undersisnings- LAND fhr undervisningsvan, skyldighet (realskolans kurs) i svenska och geogafi; Ion 1,300 B helst seininariebildad ltirctrinna 1,400 beroende pld kompetens.
An- plats f6r lb&amp;ret, bor kunna tala Notisor.
sokningar torde fare 20 juni sgn- tyska, elever tv % gossar 7-9 Ar, das till styrelsens ordfarande, pa- 16nevjllkor 400.
Nya 1nack.-Byrhn, Insiind littoratur.
.
.
.
.
Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
stor L.
E.
Enge, Malmberget.
L IB ' - - r --.
= a.
, - V I LEDIGA PLATSER.
I V I _ ' - - - &lt; ', - ' a - $cham, A " -- Prenumeration ik Dagny sker t % narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r - 5) eller bokhandel.
