# ID: svediakorp-per3479
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,540
# sentences: 440
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D EV A R V E T N:r 18: 1930 R.ien * tipsni tiw dag, ledande Y. Alexandra Kollontay Tyskan Dr.
Anna S k m.
c n har givit ut ' * bok fbi ungdom, som kan re- kommenderas: B u c h d e r M ä d e l Den anmäles av E l l e n M i c h e l s e n under » Jag tror allt- rubriken I n t e t är starkare än jämt att den tid h o n Bilden som p y d c r artikeln tö måste komma, reN&amp;llci d e kraftiga Haussaflickorna roan- de sig med att i dansen kasta männen då kvinnan be- UR i Wtrr.
dömes efter I smbuLd med de i d r i m ndi.
angående rrtifmiunder- visningen i rkooiomi har td1 riksdagen inlämnats en pwim v m omkting 400 Vdcncc * nsrc kräva den konfessionella t %gsu~&amp;nrwngmn.
borttagande.
sa- ken granskas nrrmam i artikeln om u p p r o r mot tvångsundervis- ta motionerna OrnT.prablernet yrke-3ktenskap s6kt til:fä,le att ry öH är icke hennes s w i f i k t man äIslrnr att föreställa Ug hos den nya kvinnan.
Hen- ner lysande grå ögon.
som piötr.
ligt t y l l a p av tänkare.
dessa inte var någon var- kommo förbi fotbollsplanen, hördes ett kraftigt jubel ur hundratals p g ö n e Srupr.
Bollen hade gått i mål.
När jublet dött upplit min lille ledsagare sin mun.
Det är inte Rit.
sade han av Skuilr jag ha predikat kollektivism w e lad kraft, av tcon eller förmanat att man bör yppge strälande och sin prwnliga fåfänga rbr en större äre- vamande per.
lystnad och gemenskap, då hade han ronlinhet, oom SI * @ dövörat till, och vilket dövöra se- rom hänt?
debatten namn söndagspromenaden under vi - mannen.
kvinnliga dygd.
förskaffar henne rn he- ni ngen.
dersplats i sam- -- hället, utan vär.
det av hennes har wmlighu som människa, W h a t g e k h a t t m har ägt ni * arbetare, med.
I ett par olika rqiriser.
t i m borgare eller beundransvärd u t l d l l i &amp; t lycka- äes andra kammaren avsluta sin andel a v uOf9iftcn på ett knappt dygn, medan första kammaren ståtliga otd an- fick taga n g en extra dag för s4r Alexand ra Kollontay än ' äamil~.
i den korta själbiografi som åter- Att lyssna ni ' var rm.
N ä r som att gå igenom en rad finnes i boken om europeiska kvin- sinsemellan osammanhängande nor, Führende Frauen Europas, men van för sig ganska rolin det mål för niket hon arbetat kapitel i en buk.
Det började helt med hela sin eldiga själ.
Kvinnans stillsamt O l d Ui inledning, som befrielse, bortsopandet uv de nr.
äldriga fördomarna har för hen- anmärkning, gan om statsrådens rätt att bibe- ne varit en nödvändig förutsätt- hålla sina primtupr&gt;dmg.
Fastän niog för rkapandet av del nya statsministern inte var i sin mest världsbetvingande form lyckades han ändå hälla ett par stora tal med framdragande av nlming % v ä h historiska förebilder ifråga om prlvatuppdrag %nkötandc statr- n d w h nilgra smä glada sLämt.
Men det vm heller inte frän bor- jan meningen att den pinkten skulle tagas sP allvarligt.
I förra veckan SUttO fem unga Sedan kom kapitlet Hurmevaa- ra.
Det var del mest mänskliga flickor tillsamman i Radhuset W h därför mest späpnande y h riunde avdelningens nmi for par- diskussionen var sak " g och pnn- ter wch vittnen.
De voro nätta cipiellt intressant.
Man måste för sin inre syn och välklädda, men litet bleka framkalla bilden av den till risrr.
och dragna.
De bytte då och då karelen ivägskickade Hurmevaa- med varandra ert ord och ett ra, rom sedd P &amp; nira håll myc- svagt leende, förresten besvara- mindre verkade samhällsfara de de nyfikna Mickar med en familjefar.
Det blir nbK,,t o p r ~ viss spotsk och tipntliK rnotväms- podomrligi i den förskräckelse inställning.
De höllo ng mycket en Sa välplaemd och siker man strama.
som man gör då man som t. ex. hr.
Forssell känner å schairnumr.
Fyra av dem stodo sitt fosterlands ngnar inför Hur- mevaaras och hans gelikars för- under åtal för fosterfördrivning, därvbringande makt.
Innebär in- den femte var väninnan som följt te denna skräck en undenltati- med.
ning av var fria kultur och full- Historien var den vanliga.
En ung kvinna dog av blodförgift- ning på ett av Strn&lt;halms barn- gammal dunkel och oändamåls- enlig kvarleva från tider.
när var främling var en fiende.
Vad NU direkt av henne själv få höra den som gör mål att WL mallig för det.
hur kvinnorna - Jaså!
lyckats infria Nej, för det ska laget NL loftet.
Madame Kol.
VL ha aldrig talat om fotbollsspelets lontay ger riälv etikett och moral.
Lagarbete och grupp- ha VI aldrig berört nnmt än rmf det av liv klar intryck och um- praltirtt i umband med skolarbetii.
s a m m morali- ska måttstock som Inte ett enda samhalkt.
Framgångarna i Pfi.
vandena för utjäiin ' g av sam.
hällets orättvisor och biläggan- det av striden mellan länder och falk äm beroende av framgång- arna i kvinnans befrielsearbete, samtidigt rnm W ' t sin tur be- tinga detta.
t- Nu är Madame Kollontay i Stockholm och det bjuder ett ut.
ljus, när hon ta- lar, hennes bå- giga ögonbryn och vackert leen- de mun ge St ansiktet ett skif- tande spel av klokhet, humor och ett Rtet vänligt drag av ömhet.
Fru Kollontay tycker kvinnor- na bevisat S; g väl fatta och fylla sina nya uppgifter -, inte bara i Ryssland.
Rent praktiskt ha de förstått att lösgöra sig från de (Forts. å sid. 4,) dan!
Yen vis fotbollsspelet rkullc denna uppisining helt s j d v l d l m smyga sig in hor honom.
Pd d sätt förberedes han nu n d tidiga år för den gemensam- hetsålder, i vilkeo han rtiu leva sitt liv.
Yi stå p &amp; a säken i övergången öD denna tid, det hjälper ej hur ivriga vi wo.
Om vi ockrl stodc med fällda bajonetter vid grän- vrm för att mota revolutionen, så smy- ger den in bakvägen Det där Ulla pojb- N bara ett av de strån som ny vartåt vinden YllikommnkiUcr blåser.
Om yt !it: Stockholmsutställning- minne omf,nnr, så r vi genast hur begreppen förvandlats.
År 1930 vill rmn förverkliga ett P7-m genom en td lektiv u b t s i n u n.
i vilken de enskilda s3 YPP i det hela.
Däremot Y det icke nu som förr frågan om tävlm Orh p m Orh jämförelse mellan olik tonmnjrcr och firmor.
Vad som visas är i c k e det unika pn * tforr (dei.
YLUI typnraq icke p i a t s e utam gemensam- U n d om vid s k a m pol a en villan.
ket p; ~5~~; ~; P~is~~; ~; ~ y; kapitlet Nh,-tiet handlade ndititiill ju sett om viktlple utnkn- ministerns underl5nnhtt att höra utnknnämndem mening ifråga om nillfrtdakonierensen.
Hr.
Ymm kunde här inte försvara sig mera övertygade pn an an- dra kammaren beslöt lägga an- märkningen med gillande till handlingarna, vilket alltså var riksdifem YDBnpB&lt;L läxa åt re- geringen för den här Wgm a t är i alla fall beklagligt att denna anmärkning inte nu efteråt kan göra ogjort vad som gjordes då- ligt på tullhdferenaen.
Emellertid, dechargedebattens slutresultat gen Utter må tiik antecknas: vidare kvar.
wenn- V e c k o Y a k t en.
hetshuset eller radhuset och standard- man redan funnit en nya strömning.
NIr en film p c r m t e r u heter det: das Arbeitskollektiv besteht aus ... Ännu mera O &lt; q c k W j i för d e n bördshus.
Fallet " var misstänkt, w c k m undervidd, äär det s&gt;n.
men in i döden v ä g d e hon att erkänna fosterfördrivning och att yppa att hon haft förbindelse med vare sig man eller änglamaker- ska.
Emellertid kvarlämnade hon i en zsk en lapp med ett teldoowummer.
Med övernatur- ligt skarpsinne listade man ut att detta nummer hörde till foster- fördriverskan, och ra var oc !d fallet.
Polisen kom sålunda pb en mystisk fru en dam som upp trädde undcr olika namn och oli.
ka yrken.
nFt vimlar a " my- sterter, förklädnader, signaler, x, las med fosterfordrivning.
pabm ring &amp; pa hos veder- börande, men hon stängde igen dörren, då hon sig vem som kom.
Under den timme som för- gick, innan pnali+m tätt tillstand att bryta Sig in, hade fru X hun- nit förstöra en hel mängd brev.
Men hon hade skuldförbindelser från en del klienter som ej för- mått betala hela arvodet pa en gång, det var nämligen mycket högt tilltaget.
Dem hade hon ej nänts förstöra, lika litet sam sin adressbok.
Och hennes tafat.
signatumr, chitterannonser och al- ta historier om att kunderna vor0 la detektivromanens tillbehör, ss skyldiga för elektrisk behandling snart man kommer in i den vid- S L O T T (det finbladiga s T (Forts. å sid.
4.)
H É théet) ÄR W ' 3CKRXRP.T I DE TROPISKA HÖGLÄNDERNA O m S A M M A N S A T T A V DE YNGSTA OCH SPÄDASTE SKOT- TEN Å T H h B U C K E N.
konsum grö n a b i I ar m e d goda bullar uttrycksfull är frånvaron av alla namn.
nnruuandc T~,tluid, pl programmet namn, icke ett enda.
Man y rn kollektiv och nll ubrtr snm n t sådant, inga bedömas som ett sådant.
Pia ' urli@nr har kollektivismen mot- ståndare Ock ' ' i Ty ' k ' uid ' Då en nybö.
ven minister i sitt första z nyligen gonting, men människorna bakom ho- nom allt, vsckie detta förstämning i viua kretsar.
Äro vi ingenting?
rra@ &amp; de intellektuella, icke likt ministern Y_ p i h dessa o d i n som p r De p m m lighetstroende kände en rysning.
s k a pcrson~ighrtro utplånas, är del slut med friheten, skifmingnmL n h a f a l d m ri- kedomen i livet?
Ha vi lyckats forma ut människan ur hjordvarelsen för att rade massans tidsfilder igen?
Men p n i l d u c n sr6djdjrndc s @ pl den stumma massan och betydelsefull i kraft av den, är icke det ratta uttrycket för mer, den känner kollektivismen.
Den levande känner lemmar, icke num- or, ganiskt förbundna celler i en helhet.
I denna förlorar sig icke den stdm pu ' sonligheca den s p ä g e r sina gränser, orernnnci sin begränsning och vinner kraft, förmåga och evig liv.
Individualismen har haft sin tid Den w en nyvinning och en befrielse Nu behöva vi befrias ur isoleringen i vårt eget liv.
Mellan de båda blir det all- tid s t d.
Och det skall vara strid.
Kol- lektivism som dogm och grå tCOI1 är förfärlig.
Som Ypplrrrlu.
som en ny gestaltning av liv är den festlig, högtid- Iig och oövervinnelig.
D evi n ez.
--
R äk e n skap ens Uppror mot tvångs- u n d e rvis n i n g en om D ag vädjan - den konfessio- nella kristendomsundervisningens bontagande ur skolan har i da- garna lämnats in till riksdagens ledamöter.
Skrivelsen som är un- dertecknad av en mycket talrik och mycket representativ samling namn ansluter sig i huvudsak till den motion i samma fråga, som i första kammaren väckts av h r.
En avståndstagande från den bolsje- vikiska barnpropagandan.
V a d man uppreser sig emot är de vux- nas hänsynslösa utnyttjande av sin makt att påtrycka barnen åsik- t e r under den ålder.
då de inte själva ha någon uppfattning el- ler erfarenhet att utta emot.
Li- ka hänsynslösa äro v i i själva verket alla, så länge vi tillåta den form av kristendomsundervisning, nu bedrives i skolorna.
Den innebar också ett påtryckande av färdiga åsikter.
Sålänge sam- hällsordningen dogmatiskt fast- håller vid, att det är majoritetens eller innan härskande samhälls- makts oförytterligare rätt att på det uppväxande släktet tvångsinympa sina som rätta och riktiga ansed- da, färdiggjorda meningar.
säger motionären, blir resultatet natur- nödvändigt religionsförtryck i stället för religionsfrihet.
Ännu S e d a n fönstret öppnats hela påsken med stor för- tjusning ha idkat gemensamhetsläsning Efter att i en improviserad ensemble ämnade vi skriva något om detta nya och tillta- lande sätt att tillägna sig den svenska litteraturens mästerverk.
Det var näm- Iigen så härligt att få vara med själv och lade denna gång en lång men ändå slippa deklamera, slippa tiga, slippa läsa tyst, slippa bli kolossalt söm- skarp strid.
Det var utrikesmi- nig.
Då v i femstämmigt läste Victor nisterns konversation och förbi- Rydbergs Drömliv, gledo vi in på ett sätt som aldrig förr i dess underbara gående av utrikesnämnden, justi- O s Många c a r Olsson.
förtörnade ord av ängs- rytm och tanke tieministerns utvisning av Hurme- Ian och sårat allvar ha förut ut- Nåja, vi sköto upp saken, ty vi bruka vaara och hela regeringens star- talats över hr Olssons motion.
just aldrig bli förekomna av pressen.
Kanske är den skräckslagna häf- ka rotfäste inom bolagsvärlden tighet Men se där, då vi togo upp första inte fullt motiverad med numret av nya veckotidningen Fön st- genom lönande privatuppdrag vilken man vänt sig detta ret funno vi en artikel om körläsning: som diskuterades.
Men oberoende angrepp mot vad som anses va- Massan t a l a r till massan.
Vår ra bästa medel till gott första tanke var att vi sedan Fönstret av om första kammaren lade an- karaktärsdanande inflytande på öppnades aldrig mer våga skjuta UPP märkningarna till handlingarna el- Iärjungarna.
Motionen är snarast någon idé.
Vår andra var glädje över ler andra kammaren gjorde detta maktlöshet, ett försök att se i ögonen en att i denna artikel få veta en hel del som kan vara obe- nytt om körläsning.
med ogillande under debat- kväm att erkänna, men som det Samma intellektuella glädje hade vi ten, låg hela tiden den politiska sig, blir innan nödvändigt att göra klar för betänkligare är, att skolan genom av flera andra artiklar, t. ex. den om det kan finnas någon fasthållandet vid denna religions- maktfrågan!
Det var förspelet till möjlighet att skapa fram något förtryckets princip berövas var- Männen bakom fängelsegallret.
Fönstret är i dessa dagar en tidens je möjlighet att uppfostra barnen riksdagens stora nummer, under- nytt.
till självständighet och frihet gent symbol.
Namnet är alltså inspirerande stödet åt jordbruket.
då det gäl- Den uymynnar i en hemställan emot de antisociala tvångsåskåd- lyckligt valt.
Vi önska redaktörerna ler för alla partier att få en gynn- om att riksdagen måtte i skri- ningar, som i allt för många fall Greitz och Andersson att alltid hålla velse till kungl.
maj:t anhålla att tränga sig på barnen från en sina rutor klara.
Det händer nämligen sam upptakt till höstens val.
Gi- sådana förändringar i undervis- okunnig och fördomsfull miljö både att det blåser damm någon gång vetvis är det fördelaktigare för ningsplanen för folkskolan ome- under uppväxtåren.
Slutligen må- och att det regnar.
Dechargedebatten har gått av stapeln.
Konstitutionsutskottets anmärkningar mot regeringen vål- som - mot skolans - ste t. o. m. oppositionen mot f ö r - högerpartiet att regeringen går på delbart f ö r b vidtagas ud u t att färdas f ö r tryck i ett samhälle bli så genom- tullfrågan än på konstitutionsut- varje s k o l a n s k r a v på ut- dränkt av denna åsiktsförtryckets skottets anmärkningar.
Det se- a n l ä s n i n g a v s t y c k e n o c h princip, att dess seger vanligen nare hade varit ett snö pligt slut, s. k. m i n n e s o r d i b i b e l t e x - endast kommer att betyda det t e r o c h ö v r i g a v i d u n d e r - gamla förtryckets ersättande med men med den uppjagade stäm- v i s n i n g e n a n v ä n d a b e k ä n - ett nytt.
Sådana förändringar i un- ning, som för närvarande råder nelse o c h t r o s s k r i f t e r; beträffande jordbrukets betryck, kristendomsundervis- dervisningsplanen för folkskolan, n i n g e n l i k s o m h i t t i l l s be- som här krävan.
fortsätter motio- kan intet tillfälle bli lägligare för d r i v e s h u v u d s a k l i g e n på nären, utgöra intet hinder för de föräldrar soni-så önska, att fort- grundval av bibeltexter en ärorik avgång.
u t a n användning a v dog- farande få sina barn uppfostra- räknas och räknas det.
Än m a t i s k a läro- och läseböc- de i sin religion.
Statskyrkans k e r m e n i d e s s a stycken bekännare ha sina präster.
som är ej sista ordet i detta kapitel f ö r l ä g g e s t i l l l ä s t i m m a r väl ingenting högre önska än att sagt.
Mer och mer frågar man u t a n läxor o c h I ä x f ö r h ö r; stå till tjänst med lördags- och den kyrkohistoriska de- söndagsundervisning åt den skol- sig, hur vårt politiska lir skall kunna vridas in i andra och vär- l v e i s n n a i v n g k e r n i s i t n e a n r d b o e m t a s s u n i d d e e r n - församlingslärare, som redan nu digare banor med större mål och v a n l i g a h i s t o r i e u n d e r- i söndagsskolan utföra denna gär- bättre medel.
Var är den sjuka v i s n i n g e n; - - Så -- sökande, samarbetande studier ' tillsammans söka och finna ut- gångspunkter för en egen uppfatt- ning.
Vad beträffar kristendomsun- dervisningen berättar lektor Ols- son också om en kristendomslek- tion som han bevistade i en ame- rikansk skola - landet där den officiella kristendomsundervisnin- gen är avskaffad.
Det var småbarn på 8, 10, 12 år, som fullkomli upplevde patriarkerna och berättade om deras själva öden ett som om de v e r k l i g e n l e v a t ungdom, som önskar en sådan, liv.
intresse, ett självständigt punkt i tiden, som måste angri- pas för att råda verklig bot för det politikens odrägliga tillstånd för vilket ingen bär ansvaret, fast alla äro ansvariga?
En komman- de tid lär inte lägga anmärknin- garna mot vårt arbete för folk och land till handlingarna Där kommer en räkenskapens dag, in- te bara för ministären Lindman utan för alla partiers partipolitik, för allt vad vi saknat av det äkta och sakliga, det oegennyttiga och vidsynta.
Carl Hedman SNICKARE Linnégatan 5 0 Tel. Ö.2442.
Bostadstel.
Ö.
6617.
Alla slag av såväl enklare som finare Reparationer - f förklaras, är se nings- och Här frihet - Snickeriarbeten, läsande vidare, som aldrig kunde ha vunnits genom tvångsinlärande n i n g.
samtal som Tidevarvets av motsvarande stycken i bibli- i medarbetare har med motionären.
ska historien.
o l k s k o I a n a v s k a f f a s. understryker han ytterligare att För den som försöker att li- motionen tillkommit inte av fi- Av motiveringen hur entlighet men av intresse for re- delsefritt intränga i dessa pro- blem måste det först och främst bakom dessa krav kan ligga ' inte ligionen.
stå klart, att det är verkligt re- lust till upplösande men önskan Man kan t. ex. dra en jämförel- om tillvaratagande av alla möj- se med litteraturundervisningen.
ligiöst intresse, som ligger bakom både motionen och petitionen, Ii- ligheter att utbiIda personlig själv- Den levande och utvecklande lus- kaväl som att en nydaning i fle- ständighet och allvarlig inriktning ten för litteraturen fostras inte ge- ra avseenden behöves.
inen man nom litteraturhistoria efter torra hos ungdomen läroböcker Dessa synpunkter har kan ändå inte undgå att på vissa just ur denna synpunkt lektor OIsson f. ö. närmare ut- punkter ställa sig tvekande, hu.
Det som motionen är intressant: Som vecklat i en nyutkommen liten ruvida de anvisade vägarna äro utslag av en betydelsefull rörel- samling av uppsatser och föredrag de lämpligaste.
Vad först beträffar de obligat- i tiden, väckt till l i v av den om Aktuella folkbild- riska morgonbönerna kan det sä- inriktning på skarp propaganda.
som blivit en allt mera ofrånkom- skolfrågor.
kert inte bestridas att de i de lig makt i samhället, gående ut som tillämpas av den banbrytan- flesta fall mera tjäna till extra på säkrandet av från tvång de amerikanske universitetslära- läxläsningstid än till ett uppsam- och hänsynslös inblandning.
ren professor K i l p a t r i c k i lande av kraft för dagens arbe- Motionären utgår i sin moti- hans arbete med studenterna, hur te.
Men frågan är, om man inte vering från samhällets bestämda lärare och elever i frigjorda, under- genom att yrka på deras b o r t - t a g a n d e istället för på deras r e f o r m e r a n d e kommer fram morgonböner och andra Renoveringar, utföras till moderata p r i s e r.
Advokatverksamhet SVEN MONTELIUS, Jur. kand. KOMMENDÖRSGATAN 30, 1 tr., STOCKHOLM.
Tel. N.
247 28.
Specialitet: Försvar.
O lga E l m d a h 1 Olga Elmdahl M o d e m a g a s i n Kungsgatan 53.
Tel. 108 51 S T O C K HO L M. Herrsätra Internatskola till ett förbud mot varje form av gens arbete.
Och detta kan säker- km.
Södertälje, för flickor, Carlberga, 2 utanför i vacker, hälso mottager begränsat antal elever på flickskolans alla stadier Iigen inte vara önskvärt.
I pe- Skolan står under K. Skolöverstyrelsens inspektion.
titionen begäres att skolans re- N o r m a l s k o l e k o m p e t e n s.
Moderna metoder.
Individuell undervis- ligionsundervisning bör vara sam trakt, ob- jektiv och historisk och att skolan skulle helt befrias från den kon.
fessionella undervisningen.
Från- sett det förhållandet att en kon- tessionslös undervisning i egent- lig mening är otänkbart vilket äm- Tel. Södertälje 5 32.
ANNA SUNDIN, Föreståndarinna ne det än gäller, är väl fråga om skolan alldeles bör fråntagas rätten att vid sidan av den histo- S. 31445 riska också anordna konfessionell undervisning för dem som önska LÅNGHOLMSGATAN U. en sådan.
Men den bör göras (Fullständig lärlingskurs i husligt arbete med barnavård.)
v a l f r i.
Med detta viktiga medgi- Nytt arbetsår börjar fredagen den 1 aug.
kl. 8 f. m.
Ansökningar böra vara inlämnade helst före II maj.
För sökande från klass 7 i Stockholms folkskolor den personliga friheten är kursen 2-årig och 10.
inträde fordras avgångsbetyg från nämnda klass.
Sö- undervisningens nackdelar, sam- kande med avgångsbetyg från fortsättningsskola eller 8 klass i folkskola är tidigt som som ön- berättigad till inträde i andra årskursen. "
~ j e sökande skall förste läkar- ska att just de i föräldrar nom få betyg, åldersbetyg och intyg om måls mans tillåtelse till ansökan.
sina barn undervisade i den härs- elever erhålla andra skolåret statsstipen- kande religionen ha denna möj- lighet öppen.
Det bleve sålunda Kursen är avgiftsfri, men elev betalar för mat 10 kr.
pr månad.
inte staten men föräldrarna som Utförligt prospekt över arbetet kan erhållas.
på det sättet ytterst hade avgö- H U S M O D E R S S K O L A N S ST yrelse.
randet i sin hand.
ning och omvårdnad.
Praktiskt arbete i uppfostrande syfte.
Nybyggnad med bl.
a. modern, ljus gymnastiksal, slöjd- och sjukrum.
Terrängen lämplig för stärkande f r i l u f t s l i v.
I skolan mottagas gärna barn till utlandssvenskar, då tillfälle kan beredas att kvarstanna under fe- rierna.
Höstterminen börjar d.
10 sept.
S,5097 Maria Husmodersskola vande åt Obemedlade och mindre bemedlade skolan
«Intet är I strålkastarlj uset starkare än hon ÄNT L I G E N E N U N G D O M S B OK välja vad som vi vilja turhistoria och ordna detsamma ta emot icke från andra världsdelar.
Detta kan bäst göras genom att vi sluta så att det kan framläggas för konferensen Vi önska också fö rsla g rörande de sätt, varpå samman och mötas för att begrunda denna konferens kan stödja de orientali- gemensamma arv och öde.
ska kvinnornas gemensamma ideal och Manifestet inbjuder därpå till ett för- sta möte i Lahore, Indien, och förklarar att de indiska kvinnorna ha både medel och erfarenhet till sin disposition för att organisera en sådan kongress.
Det på- oss vårt, att den kommer att passa in med ningar detta manifest som tala för att Stillahavskvinnornas kongress i Honolulu västerländskt kvinnoinflytande varit med augusti 1930, asiatiska lärarkongres- om att stimulera det hela Likaså bor visar i sen.
Haus- sa- flickor.
åter blir insatt i alla sina ned- är da rättigheter.
Doktor A n n a Siemsen vän- der sig med sin fina lilla bok (B u c h d e r Mädel, Urania Ver- lag, lena) i främsta rummet till den proletära ungdomen.
För bor.
garklassens egen skull få vi emel- lertid hoppas, att också många från det hållet kommer att läsa den.
Det har varit Anna Siemsens mening att g e nutidens kvinnliga den som njuter frukter M av föregående kvinnogenera- tioners kamp för ritt och frihet en överb lick över den arbetande kvinnans l i v jorden runt nu och i förs ångna tider.
Hon v i l l visa hur tungt och arbetsfyllt kvinnans liv alltid varit, men hon vill ock.
så visa hu: vägen trots allt går från mörk er till ljus.
Ett av bokens intressantaste ka- pitel ha nlar om den afrikanska Haussastammens hårt arbetande och på grund därav också stor- v och kraftiga kvinna Lika- le des får man en skildring av e skimåkvinnans arbetsfyllda till- varo Så följer i några bilder - eviga följeslagare: Vera Figner och Rosa Luxemburg.
Boken slu- tar med det underbara brev Rosa Luxemburg den 2 maj 1817 skrev till Sophie Liebknecht ur fängelset i Wronke.
Till denna bedårande lilla skrift till sist endast ett par randanmärk- ningar!
I sin ljussyn på framti- den är doktor Siemsen, synes det mig.
a I l t f ör optimistisk.
Så förklarar han på första sidan att den stora vida världen n u står flickan lika öppen som gossen.
Man kunde nästan fres- tas tanka, att Tyskland vore fritt från orättvisa lösdrivarlagar dub- belmoral, prostitution och slav- handel!!
Likas5 förvånas man över att ingenstädes, inte ens när det är tal om Söderhavsöarna finna nå- gra häntydningar på det svunna matriarkatet.
Doktor Siemsen sy- nes mena, att ju längre tillbaks i tiden man kommer ju sämre har kvinnans ställning varit.
De Bachoten-Morgan-Vaertingska teo- rierna vidröres märkvärdigt nog alls icke.
Underligt är också att hela den väldiga omvandling in.
redan rikedom.
Det finnes en grundläggande kulturell enhet bakom de djupa och skif- tande olikheterna i Asien.
I de ytterlig- heter av heder a h slaveri som Asien bjuder sina kvinnor u det ett.
i sin dyrkan av familjen och det hopp det sätter till barnet för det närvarande och tillkommande livet är Asien ett.
Den österländska civilisationen har ideal rö- rande livets helighet och kvinnorna kall som rasens uppehållare vilka fullända den uppfattning som hyses av andra värlsdelar.
Det samma är fallet med dess konst, filosofi och religion.
Asien kvinnor, de yttersta väktarna av denna orientaliska kultur, äro olyck- ligtvis så gott som okända för varan- dra En hindukvinna vet ingenting om den kinesiska kvinnan, de burmanska kvinnorna veta ingenting Om sina per- siska systrars levnadsförhållanden Vi äro instängda inom våra nationella gränser och ha endast reda på dem som komma till oss.
Den kinesiska kvinnan vet mer om den amerikanska, den japanska mer om den holländska, den indiska mer om dan engelska än vad vi veta om var- ten sköljer över oss från alla sidor.
Det är hög tid att vi orientaliska kvin- nar göra en kraftig ansträngning att lära känna varandra och att inom oss utveckla en anda av asiatiskt systraskap.
Vårt mål skall bli att bevara allt rom är värdefullt i gångna tidsåldrars natio- nella och samhälleliga kulturer och ut- am kvinnovärlden, vi själva i dessa dagar med egna ögon be- vittna, nämligen den mohamme- danska kvinnnas borrläggande av slöjan, icke med ett enda ord be.
röres.
Trots dessa brister är den lilla boten av ett utomordentligt vär- de.
Den visar hur kvinnornas » sva- ga » släkte är oerhört starkt och motståndskraftigt.
Någon » biolo- gisk tragedin lär hinnan minst av allt vara trots alla försök att göra henne till detta I stallet har hon trots århundradens misshan- del och smälek förmått lyfta sig själv och påbörja den uppåtsti- gandets väg.
som numera intet i världen kan hindra henne från.
Walt Whitman, den store profe- ten.
har framtidens kvinna sagt, att intet är starkare än hon.
E l e n M i c h e s e n. om Benares i december, indiska kvin- kongressens sekreterare hos en dam med i engelskt namn.
Men i alla fall.
det är en grupp indiska kvinnor universi- tetsbildade eller gifta med kända indier, som tagit ansvaret för denna nya och djärva idé.
Det måtte ändå vara något särdeles att bo i en vaknande världsdel.
En Paneuroeisk kvinnokongress h i vi i n t e hört andas am trots att den pan- europeiska tanken nu strider sin hårda kamp för att sätta sig igenom A.-B.
STOCKHOLMS KEXFABRIK De de yppersta råämnen - ett koncen- trat av bananfrukten med dess vik- tiga mineraliska bestånsdelar och är tillverkad enligt CANDAL-METOOEN, som är ett av oss med ensam- rätt vid kexfabrikationen använt tillverkningssätt, varigenom kexen blir mer lättsmält, näringsrikare a h bevarar sin arom och håll- barhet längre än någon annan kex.
vid inköp av kex begär alltid AIDA BANAN-KEX A I D A garanterar alltid en hög- värdig kvalitet.
Finnes i speceri- och matvaruaf-.
färer i paket om 1 hg.
à 25 öre; i paket om 1 / 4 kg.
à 50 öre.
Tillverkas under kontr.
av prof. Håkan Sandqvist vid Kungl.
Farmaceutiska Institutet i Stockholm.
EN KÄRNTRUPP T I L L FRAMTI- DENS ARME.
Den stora iranska tidningen » Paris- Soir » meddelade nyligen med feta bok- stäver: » tyskarna komma för att hjälpa, översvämningens offer i Frankrike ».
Vad betydde detta?
Jo att schweizaren Pierre Ceresole som år 1919 ledde tyska frivilligas arbete på återställandet av de förstörda områ- dena men kördes ut, nu tänker komma tillbaka.
Han har icke bara tyskar med sig.
Han är befälhavare for en trupp av tyskar, fransmän, engelskmän, österrikare, tjecker och skandinaver rom skola hjäl- pa till med att återställa de förstörda områdena.
Arbetet skulle börja den 5:te maj i församlingen Albefeuille-Lagarde.
Deltagarne få mat och husrum men ing- m lön.
Pierre Ceresoles adress är Mon- tauban.
(Tarn-garonne) France, poste restante.
Detta företag visar att lanken på den internationella hjälpkåren såsom en er- sättare av de nationella arméerna lever och manifesterar sig i verklighet.
JAPANSK poesi Det litterära livet i Japan tycks vara vi känna till i Väs- A.-B.
STOCKHOLMS KEXFABRIK.
fant stiskt alika det, den hålles på kejserliga slottet Till den poetiska festen har utlysts en litterär pristävlan över ett givet ämne.
I år var det » klippan vid stranden » Det nokongressen på nyåret 1931 och Stilla hade inkommit 34,769 prisskrifter och av dem hade utvalts 5 stycken till upp- havskongressen i Kina 1932 Därpå slutar manifest på följande läsning.
Vart och ett av dem lästes två gånger och sedan lästes hovets poem, sätt: Systrar i Asien!
Vi hoppas att ett började med de lägre funktionärernas varmt gensvar i edra hjärnan, skall mö- och slutande med kejsarens.
De kejser ta denna kallelse att sammanföra våra liga prinsarnas och prinsessornas poem spridda menigheter och d r a orientali- lästes två gånger, kejsarinnans och än- ska kulturer t i l l Asiens och världens kekejsarinnans tre gånger, men kejsa- fromma.
vi önska eder hjälp fur att rens poem upplästes hela fem gånger.
denna panasiatiska kvinnokongress må Därpå avslöts festen.
Man tror kanske att den varit oänd- lyckas.
Edra tidningar och magasin, edra kvinnoföreningar måste offentliggöra ligt lång, denna fest, för att man skulle och stödja vårt initiativ.
så även alla hinna läsa så mycken poesi Men japansk intresserade kvinnor.
Hjälp oss genom vers skiljer.
sig i högsta grad från väs I att samla matrial rörande ert lands kul.
terländsk.
Följande översättningar kunna
Alexandra VID SKAMPÅLEN Det är fru Anna Fahl- ström, hotell- och pensionatinnehavar- inna i Stockholm, som firar sin 65-års- intresse.
Kollontay dag i denna vecka.
- Hur skulle f r u Fahlström ha tyckt (Forts. fr. sid.
1.)
som hon allt för väl behövt läng- om att ha varit tvungen sluta sitt ar- eller klädningar hon sålt dem - re fram.
(Forts. fr. sid.
1.)
hindrande bördor som l å g o i den bete redan för fem år sedan?
de gingo inte i polisen.
Vad händer sedan med flickan?
Fru X häktades och hennes Ja sen komma påstötningarna gammaldags utformningen av fa- - Det skulle jag inte ha trivts med, klienter uppspanades a h åtala- från fru X.
Det gäller att betala, milje- och hushållsbekymmer, och der.
Det fyra av dem som det gäller an spara och bita ihop som inte längre gingo att inpas- i sjun- tänderna.
Kanske är fästman.
sa i arbetsmaskineriet av i dag.
de avdelningen.
nen försvunnen.
» Sedan hade de De ha blivit fria att med odelade Det är ömkliga historier som icke träffats förr än vid polis- krafter delta i arbetet vid män- blottas i polisrapporten.
D e äro förhöret », heter det i en rapport.
nens sida.
I Ryssland var det kvinnorna alla lika i sina .huvuddrag.
En Och så kommer till sist åtalet.
ung flicka med plats i familj, E n vecka gick.
Vid nästa rät- själva, som från början gjorde i affär, eller i något av statens tegång var det en hel trupp ung- uppror mot d e små avskiljda bo- affärsdrivande verk träffar en ung dom.
dansbanebarnungar, som städerna, där varje husmor var man, en chaufför, ett biträde el- marscherade fram till skranket, bunden i sitt lilla kök.
Det var ler en veterinärelev.
D e bli be- flickor och fästmän, d. v. s. d e kvinnorna, som inspirerade arki- kanta och efter längre eller kor- hyggliga fästmän som genom att tekterna till den nya bostadstypen tare preludier fartfolk.
Det går hjälpa flickorna gjort sig delak- i storstäderna, dar varje männi- ett par tre månader eller ett halv- tiga.
Inalles var det bortåt ett ska, man och kvinna har sitt år, så tror sig flickan igenkän- 20-tal.
Det anses troligt att po- eget rum, och där kök och barn- na symtom på grosses.
Är den lisen ämnar låta det stanna vid kammare och samlingsrum äro unge mannen då en riktigt bra detta antal.
Men det kunde lika gemensamma för hela huset.
Nu och hygglig pojke.
så ger han gärna blivit det flerdubbla.
Vad tror man ofta att detta sätt att flickan några tior och diskuterar väntar dem?
Kanske fängelse, ordna sina bostadsförhållanden in- nebär något slags tvång, som av solidariskt med henne att gå och kanske villkorlig dom?
» ta bort det ».
Kanske förhör han Detta är förvisso en oändligt staten påbjudits.
M e n det skall sig också hos Sitt manliga gäng banal historia.
v i ha berättat den särskilt understrykas, att var och am en lämplig adress.
Överhu- förr.
D a är bakgrunden till kra- en har rätt att själv välja om vud är skildringen av hur ung.
ven på vederhäftig sexuell upp- hon vill ha sina barn hos sig i domarna kommit i kontakt med lysning och utredning angående hemmet, om hon vill ha dem fru X mycket belysande.
Antin- fosterfördrivnings- och preventiv- hemma om nätterna eller sköta gen sker det genom pojkbekanta lagens bestånd eller ändring.
Den dem under fritiden, Många mö- till fästmannen.
Eller också har ä r verkligheten som lagstiftarna drar säga att vi orkar inte skö- flickan ifråga långt tidigare kon- g e katten i när de lagstiftande ta vårt arbete förstklassigt, om versationsvis fatt höra talas om avslogo den Hesselgren-Nord- vi alltid skall bli störda av har.
fru X och » märkt si g nam- gren-Ostbergska motionen år nen om nätterna, men vi vill inte ne t, i f a l l h o n n å g o n g å n g 1929.
Den är verkligheten som ha dem längre bort än att vi s k u l l e k a m m a i grossess » press och präster predika över, kan se om dem, sedan vårt ar- Eller har den fyndige fästman- när våra befolkningssiffror kom- bete är slut.
Vid ett tillfälle t. nen annonserat i Dagens Nyhe- ma upp på nyåren.
Den är verk- ex. när det skulle byggas nytt ter efter plats åt obemärkt och ligheten som man skjuter undan hade läkarna förordnat att barnen fått från fru X svaret: » vill ni då man lägger å sido förslaget av hygieniska skäl skulle b o i inte i stället bli helt fri? » till moderskapsskydd såsom för en byggnad för sig, alldeles skild En par av fallen ha särskilt dyrbart, då man rycker på ax- från ’ det övriga bostadskomplexet.
upprönnde förhistorier.
Det ena larna bara åt tanken på statspen- Mödrarna protesterade.
Vi skic- gäller ett litet hembiträde från sionering av barn efter Dan- kar inte bort våra barn.
Och man fick rätta sig efter dem.
landet (så oskyldigt att det före- marks och Norges exempel ..
Denna utveckling i fråga om slår fästmannen äktenskap!)
som Hur förklarlig under nuvaran- aldrig i sitt liv hört talas om de förhållanden dessa tafatta ung- kollektiviseringen är inte alls ena- fosterfördrivning.
f ö n än hon domars reaktion vid upptäckten stående för Ryssland.
Den för- får fru X fråga emot sig: vill av havandeskap än må vara, rom siggår med snabba steg överallt.
ni bli helt f r i?
Det andra gäller fortsättning på deras fattiga kär- Skillnaden är bara den, att i en flicka rom redan har ett barn leksaffär, det är tragiskt att deras Ryssland har man medvetet gri.
som han tidigare haft med sig första tanke i denna situation pit sig an med dessa försök, i i plats men nu har utackorderat skall gå till fru X.
Och inte min- Sverige och andra länder ha de a v nödvändighetens för 40 kronor av de 60 hon har dre tafatt är samhällets ingrepp, tillgripits i lön.
Barnafadern, kanske skyd- sådant det manifesterade sig på tryck.
dad av unga karlars värn: lands- sjunde avdelningen.
Där stod fru I Ryssland finnas j u inga la- eller stadsfogden, betalar ej ett X och hennes unga klientel g a r eller bestämmelser som in- öre.
Hon har förgäves sökt plats framför skranket.
bakom vilket skränka den gifta kvinnans fria som obemärkt men ansetts för tronade i upphöjt majestät en vit- möjligheter.
Lyckas eller miss- klen.
Vad har hon att göra?
Vä- harig rådman med en min a v lyckas i arbetet beror på henne gen är banad till fru X.
En av plåga och hans bisittare med me- själv.
Hon har visat sig som de andra flickorna har kanske in- ra oangående miner.
Den kvinn- fullgod samhällsarbetare just i te ens varit i grossess.
En läka- liga journalisten kördes ut förstås, den mån hon befriats från dub- re har förklarat att menstruatio- tillsammans med de unga männen beltjänstens handicap.
Och det nen uteblivit på grund av blod- i åhörarbåset.
Det var nödvän- är inte likgiltigt om kvinnan är brist.
Men ändå ger hon sig i digt, ty nu skulle genomgås alla med eller inte.
Alla stora rörel- sin förskräckelse för barn till den detaljer i denna american trage- ser kräva hennes delaktighet.
Hur dyra och tydligen ganska okun- dy i Sverige.
Lag ä r lag.
Men skulle t. ex. Gandhi kunna fora niga fru X och misshandlas med lag är icke alltid rättfardig och sin stora kamp, om han inte hade sonder och plockas på allt r a d lag är icke alltid nog.
Dessa ung- kvinnornas stöd.
hon har.
domar hade hatt rätt till att Nej, fru Kollontay är inte be- Skildringen av hur behandlin- tas om hand långt tidigare och sviken.
Hon ser med ljusa ögon gen tillgått är ömklig och pin- på ett annat sätt.
mot framtiden och tycker att lös- sam.
Flickorna äro nervösa och Vad är det samhället brygger ningen av problemet yrke äk- fru X oskicklig.
Ibland misslyc- ihop åt sig för framtiden?
Hur tenskap för kvinnans räkning kas behandlingen alldeles, o c h skall det gå när kvinnan e n gång förti närmare sin lösning än man flickan ar fortfarande i grosses får moderskapet fullt i sin hand någonsin f ö r r vågat hoppas.
efter att ha betalt ut en summa som en frivillig gärning?
C.
H. var nu sutta vid skampålen en - icke ge poemen rättvisa men man får åt- minstone ett begrepp om deras tilltalande korthet.
Så här lydde kejsarens dikt: Starka äro klipporna vid stranden de motstå brottsjöarnas ständiga angrepp.
Och kejsarinnans: En majestätisk kli- reser sig ur oceanen en nyårsmorgon, glim- mande i solens strålar.
Änkekejsarinnans: Jätteklipporna rid stranden förvandla i alla tider vågornas vita kammar i mil- Iioner glimmande juveler.
Den bästa poeten bland de 34,000 var fru Matsue Matsuyama.
Hennes dikt lydde som föl- jer: Fågeln drömmer fridfullt då han häc- säger fru Fahlström, som står mitt uppe hastande värv, efter att redan ha varit i arbete flera timmar.
Vi befinna oss i pensionat Esplanades salong, där man ser gästerna gå ut och in, på väg till arbete, måltider och dagens mångahanda; och personalen är i full gång med morgonsysslorna.
Fru F. berättar om hur den rörelse begynt, vars alla trådar hon nu håller i sin hand.
Som ung änka började hon att i sin våning i Kristianstad ta emot barn och vuxna som inackorderingar.
Hon hade tre små barn att uppfostra och höll samtidigt ett hem för dem.
Nå- got måste man ta sig till och den när- maste utvägen syntes då vara att ut- vidga och utnyttja den verksamhet, där man hade den största träningen, hus- modersarbetet.
Så småningom växte rörelsen ut.
Fru F. flyttade till Stockholm och grundade först Hällegårds pensionat på Lidingön, sedan Fredrikshovs pensionat på Fred- rikshovsgatan och slutligen förra året sitt tredje företag, hotell och pensionat Es- planade på Blasieholmsgatan.
Ingenting fanns det att börja med och allt måste i morgonens noga räknas ut.
Fru F.
övervakade ock- så från början allting, från ritningarna vid ombyggnad och reparationer till in- redning och möblering De behändigt och praktiskt tillvaratagna utrymmena med rymliga badrum och garderober och bekväma, välmöblerade rum visa också att det är en erfaren och omtänksam husmor, som haft i sin hand och har ledningen - Vad är det nu allt som åligger husmor med så stort en verksamhetsfält?
Ja, först och främst måste jag ju varje morgon beställa maten för alla tre ställena och göra upp matsedeln.
Se- dan är det besök som skola tas emot och tusen saker att övervaka och om- besörja, från morgon till kväll.
En fransk liten flicka hoppar sjun- gande in i rummet och fru F berättar att hon alltid har mycket utlänningar bland gästerna, från alla Iänder Emellertid är huvudintrycket av Es- planade hemtrevnad och en god och behaglig ordning, där älskvärdheten bå- de från värdinnan själv och från uppas- serskor och städerskor bidrar till dit in.
bjudande intrycket.
Vi måste erkänna, att det var väl använda husmoderliga kunskaper som kunde sträcka sig till att genomvärma ett stort pensionat på 47 rum i två våningar med en sådan hem- trevnadens och trivsamhetens luft, som i Blasieholmsgatan 3 C.
- TOMTVÄRDESTEGRING Det är synnerligen glädjande att kon- statera, att Hyresgästernas Spar- kasse- och B y g g n a d s f ö r e n i n g börjat fästa sin uppmärksamhet rid tomtvärdestegringens betydelse för hy- rorna.
Föreningen har framgångsrikt ar- betat för kooperativa bostäder och koo- perativ byggna sekundärkreditens ordnande.
Enligt det kar bland klipporna a m sköljas av det måste vara riktigare att spara dessa små föredrag som i tisdags hölls av arki- hyllningar åtminstone tills den normala tekt Wallander i Stockholm, lika väl Ijudlösa tidvattnet om morgonen.
I ett sådant land kunde vem som pensionsåldern inträtt, år.
Även om som enligt sista numret av föreningens helst vilja vara prisdomare.
I Sverige är det måste erkännas att inte ens denna tidskrift Vår Bostad har nu arbetet til s med full kraft tagits upp för att påvisa tomtvärdestegringens betydelse som den grundläggande orsaken till de ständigt verksamhet.
Den första 65-åring vi träffa på efter höjda hyrorna.
KRING EN FÖDELSEDAG.
Detta är synpunkter som i många år Tidevarvet har ibland firat 60-årsda- att hi fattat vårt viktiga beslut är kan- gar.
Men vi ha betänkt, att det C ske inte så känd, men har en arbets- framhållits i Tidevarvet.
Det är anled- bra tidig att redan vid 60 år summera dag bakom sig, som är väl värd vårt ning att med glädje konstatera deras framförande inom den livskraftiga och ihop vad en människa gjort som om målmedvetna rörelse som H.
S B. utgör.
d e då skulle vara slut med allt arbete Vi hoppas även få återkomma till några av betydelse och endast återstå att över- av de framlagda siffrorna.
blicka vad som redan blivit utfört.
Det ålder alltid kan anses beteckna någon slags sista milstolpe inom en människas det redan betydligt värre.
• - C LARTÉ Tidskrift för socialistisk kultur.
Redaktion: förf.
Bertil Almqvist, fil.
kand Föreningen Årsta, Damhotell, Smålandsgatan 20, Stockholm Leif Björk, fil.
stud. Mauritz Konow, förf.
Karin Boye, amanuens All Jo- erbjuder sina ljusa, hemtrevliga och bekvämt inredda rum till hansson.
resande damer.
I alla rummen bekväma sängar, telefon, tvätt- Utkommer med 12 nummer per år.
rum med varmt och kallt vatten.
Badrum.
- P savg.
för helt år kr.
Pris för enkelrum 4,50-7 kr., dubbelrum 7,50-10 kr.
3, Lösnummer 25 öre Lunch- och middagsservering; även för allmänheten.
Adr.
: Clarté, Box 443, Stockholm.
- - Prenumerationsavg.
--
