# ID: svediakorp-per3478
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,008
# sentences: 609
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TID EV ARV ET N:r 17: 1930 S t a t e n betalar.
GANDHIS STORA STRID en ledande artikel V i som nu leva få sannerligen turland med rad framstående vara med om världshistoria.
Aven talesmän, mot dess vilja att slå L a d y R h o n d d a kind industrikvin- de som icke äro lastgamla h i upp- ner en upprorsrörelse framför allt na, politiker och redaktör besöker för levat bl.
a. den slutliga uppdel- en oblodig.
med vild är också Sundquist Dr Alma den framstående engelskan.
föredrag av Med anledning av det stundande tusen- årsjubileet.
då isländarna fira minnet av den islänska statens grundläggning.
har Tidevarvet fått mottaga en rolig över- sikt ar de nuvarande islänska förhål- landena Det tusenåriga riket Den är skriven av en svenska fru Es- t r i d F a l b e r g - B r e k k a n sedan mån ga år gift och bosatt på Island Professor Siegmund F r e u d s nya märkliga bok.
Das U n b e h a g e n in der Kultur anmäles av Elin Wägner Veckans novell Pilsnerfrökens testamente är hämtad ur Nanny Johanssons senaste bok o c h stackare Kärnfolk -- Vad har hänt?
-- ningen av Afrika mellan kolonial- en oerhörd sak.
et vore märkvärdigt om makterna.
världskriget.
Finlands självständighet.
tyska och ryska sen i ~ ~ icke ~ skulle för.
i ~ kejsardömenas fall och kalifatets söka a t t för sitt eget folk och stenande, Folkförbundet.
bolsje- för världen i övrigt lägga händel- vismen, fascismen och kvinnornas serna till rätta Man gör detta rösträtt, Kinas frihetskamp och på olika sätt: genom att förringa Indiens upprorörörelsens styrka.
fram Givetvis ha vi icke möjlighe- hålla oenigheten i Indien, folkets ter att fatta hela väldigheten av oformåga att styra sig själva och den världshistoria rom når oss undvara Englands stöd, orimlig.
genom telegram i tidningarna om heten i att proklamera lösgöran- morgnarna Våra egna små liv de från England och full själv.
med arbete och sarger distrahera ständighet utan att vänta på re- oss för det mesta.
Vidare sakna sultatet av underhandlingarna om vi perspektiv på vad som sker.
utvidgad frihet inom imperiet.
Vem kunde veta vad telegram.
Men allra enklast kan man göra met om Sarajevomordet innebar?
det genom att framställa Gandhi V i överblicka det inte ens ännu.
såsom v u r m i g och ofarlig.
På samma Sätt är det måhända Om svenska pressen citerade med vad som sker i Asien Just den engelska för denna uppfatt- nu.
När vi nu den 21 april läsa ning så vore det ju korrekt, då i svenska pressen att Gandhi och kunde läsaren bedöma värdet av hans saltpromenad äro till 50 pro- objektiviteten.
en här plockar ur engelska tid cent.tidningssensation så är det man ihop le kanske lika riktigt som när det ningar, missledare där ~ ~ och &amp; i efter Sarajevomordet stod i Da- den indiska fri rörelsen lägges gens Nyheter att ärkehertigens upp, föregivet objektivt men i död, s i sorgligt den annars var, sjäIva verket ytterligt partisk om troligtvis komme att säkra världs- Gandhi göres löjIig så gör det freden.
Efter 3 månaders arbete har flottkonferensen högtidligen avslu- Man kan gott förstå an genom- tats i London, lämnande efter sig det icke foraktliga resultatet av snittspressen i England har svårt ett tremaktsfördrag - mellan att bedöma Indiens uppror lidel- England, Förenta Staterna och sefritt.
Den nu levande e g e l - Japan.
ska generationen står i en oer- Fördraget undertecknades om vilken de fördragsslutande försök att vinna friheten i t ett väldigt folk i vapenlös kamp med liver som insats.
Karlson förstår icke G a n d h i lästes nyligen i en huvudstadstidning.
Men Karlson utsugning av frimmande folk mot har aldrig haft tillfälle att bilda deras vilja icke var något så Sig ett omdöme.
Det är riktigt att Gandhi alls hört som det ar i dag.
Från en tid da Europas supremati icke sat- icke är en västerländsk politiker tes ifråga.
och då Asien ännu och att frihetskrig i Indien är nå- levde under den föreställningen got annat än på Irland.
Som po- att den vita rasens makt var ödes- litiker har han en annan världs- bestämd och ofrånkomlig.
Det ar bild och andra principer än vara nu gångna och döda generatio- politiker ha.
Han står kritisk till ner som knutit Englands och In.
västerländska civilisationen, och diens öde tillsamman.
Att nu släp han har modigare än Sun Yat på greppet om Indien, med risk Sen och Mustafa Kemal, vågat ta att förlora allt samt kapital och upp kampen mot den, Men sam- en marknad av vilken den en- tidigt har han tillräckltgt mycket gelska industrien är beroende av västerländsk aktivitet och so- der är en oerhörd sak.
Att hålla cial ansvarskänsla ja även väs- ett väldigt rike.
ett gammalt kul- terländsk nationalism för att vara hört svår situation i förhållande till Indien, en situation som den Den indiska frågan sina flottbyggen.
Huvudpunkter.
har England a~ i dag ärvt från na äro följande Makterna för- en tid.
då herraväldet Over och makterna hädanefter ha att utföra icke skapat.
begagna 1931 heter, vilka enligt Washingtonför- draget skulle tillkomma dem, att päbörja ersättningsbyggen av slagskepp; vardera av de under- tecknande staterna förbinda sig tal slagskepp ifråga om undervattensbåtar stad- gas vissa inskränkningar både med hänsyn till storlek och antal.
Dessutom ömsesidiga rättelser om inträffade förändring- ar i förhållandena etc, samt att makterna är 1936 skola samman- träda till en ny konferens, avsedd att vidare utbygga de nu antagna principerna De två återstående staterna av flottkonferensens deltagarn, Frankrike och Italien.
ha inte kun- nat sträcka sig till överenskom- melsen undertecknande.
Men de utlova att för sin del fortsatta för- handlingarna.
Sålunda är resultatet inte helt nedslående.
Och förvisso beteck- nar konferensens genomförande en viktig händelse i världens hi- storia.
Den är emellertid långt ifrån det enda av världsformade betydelse som för närvarande sker Händelserna i A x e n sam- la just nu världens blickar på sig.
V i ägna därför var första sida At Gandhis stora strid.
V e c k o v a k t en.
.
om vad som verkligen sker.
Ve få icke syn på denna märkliga tvekamp mellan två världar och de få icke proportionerna i detta - ~ * förståelig för oss Hans program att göra Indien självförsörjande, att bekriga alkohol och opium.
missbruk.
att höja kvinnorna och bryta ner den grymma skillnaden skulle icke fasta för att tvinga sitt nya centerparti att hålla ihop liksom Gandhi gjorde under hin- duernas och muhammedanernas värsta oenighet Men det kan väl mellan den Iägsta kasten och de andra, är ett program av inre re- formering och befrielse.
som ing- en västerlänning kan anmärka på Hans avståndstagande frän den moderna läkarvetenskapen fram- ställes gärna rom ett bevis p i okunnighet och obskurantism.
I själva verket är Gandhi inte nå- gon hednisk medicinman eller nå- gon älskare av smuts och sjuk- dom.
Han är naturläkare som till exempel den berömde Lahmann, han använder diet och vattenbe- handling som flera med honom.
Han ar så noga i fråga om ren- lighet och hälsovård att han själv kan ta en kvast och göra rent om han kommer till Nationalkon- gressen och finner lokalerna o- snygga.
et skulle inte Lindman göra i Riksdagen, och Ekman finnas andra vanor än vira.
Det finns också andra i d e a l vira.
Giandhi er en sträng kul- turkritiker och han ser icke In.
diens lycka i att civiliseras efter västerländskt mönster.
Men han är likväl.
med sin dyrkan av kan.
sina fastor.
sin asketism, sin brän- nande fosterlandskärlek.
dock en ny typ för österlänning, helt in- riktad på att bryta sitt folks pas- sivitet och lidelsefullt upptagen av ordna det bra for och höja sitt folk i denna värld och detta nu.
Han sitter icke och suckar under Karma han trånar ej till att Nirvana Hans metod an träffa England genom att bryta dess lagar som han icke erkänner som rättvisa och genom att inbjuda det att skapa frihetsmartyrer, är en me- tod rom engelsmännen själva väl känna till och använt.
Det är därför ingenting löjligt att han söker bryta saltmonopolet, och fullt så ston fiasko som det fram- ställdes vara har del icke blivit.
Om hans hustru med sin kvinna trupp håller vakt framför krogar- för att söka få folk från att besöka dem, så är det något som rätt mycket liknar den vakt bryg- geriarbeterskorna under renaste strejken höll framför bryggerier- na, men motiven äro något mera storslagna I själva verket torde Gandhi ha fler resurser an man gärna vill tro.
När man framställer det (Forts. å ud 5.)
II^
S t a ten betalar En kungl.
proposition föreslår beviljandet av 3 miljoner kr, till Svenska Lantmännens Riksför- bund.
Förslaget gir Ut på att Kreditkassan skall tillhandahålla Jordbrukarebanken 3 miljoner kr.
för bildandet av en fond, avsedd att möjliggöra beviljandet av ac- V I S % o m E S S RHONDDA Svart på Vitt kulturella gagnar världen kan att närmare Insättarna rådde Icke för det, slutmålet, full likställighet mellan sägs det.
Nej; men var finns den kvinnor och män?
lagstiftning, som kan skilja på Den förening som Lady Rhond- självförvållat och oförvållat, som da tillsamman, med några liktän- kande stiftat år 1 9 2 0 Six kan förhindra an de oskyldiga få Point Group har särskilt arbetat lida med de skyldiga?
for följande programpunkter: li- Och nu när Svenska Lant- ka lön för män och kvinnor i männens Riksförbund misskött si- statens tjänst, I a lön för man lärare, lika rätt förutseende förmyndarskap över barnen rät - minderåriga moder och fader höjd skyddsål- det må erkännas i vissa fall der för skydd för även genom spekulation, frångå- faderlösa barn gift kvinnas ritt ende av sina bestämmelser och att behålla sin nationalitet överskridande av sin befogehet I fråga om vissa a r dessa punkter ha lagförbättringar åstad- nu skall staten träda emellan kommits u n d e r gångna 10 Aren, men åtskilligt återstår ännu att och betala även detta.
Detta förhällandc betyder med kämpa för Utgående från sin all.
andra ord, att de skattedragare, minna ståndpunkt i fråga om lik.
som icke inlåta sig på vidlyftiga ställighet mellan könen har grup- kraftigt opponerat sig mot och osäkra affärer, de ska först pen all särskild skyddslagstiftning for och främst bestrida landets utgif- kvinnor och intager i denna fråga ter och dessutom betala övriga skattedragarnas skulder.
Det är en njuta fattigunderstöd mista sin ny art av kommunism, sanktione- rösträtt Eller också skall den till- rad av alla partier, men föga sym- lämpas på alla, statsunderstödda patisk, ty den uppmuntrar en då- bankinsättare och om den om- att behålla Rösträttsalliansen och I i ternationella In- Kvinnorådet haft sin första gemensamma Den ägde rum i Haag I mars och var avsedd att förbereda och framlägga frå- gan för den med större makt utrustade konferens som samtidigt pågick i Haag nämligen Nationernas förbunds första konferens för kodifiering av internatio- da nu Många framstående kvinnor förde sina länders talan i Haag Dar engelska d. vokaten miss Chrystal Macmillan var konferensens ordf. och tid hennes sida funnos namnkunniga läkare juris- ter, professorer och andra yrkeskvinnor ända från Japan till Tjeckoslovakiet Polen och Förenta staterna De tre sven- ska kvinnoföreningar som äro anslutna till Alliansen nämligen Kommittén för internationell rösträtt Fredrika Bremer- förbundet och Svenska Kvinnors Med- mot missförhållanden som än- borgarförbund hade sänt fröken Inge- råda i fråga om kvinnornas borg Walin som sin gemensamma ställning på arbetsmarknaden och eljest, har the Six Point Group?
beslutat söka få frågan om kö.
nens likställighet dryftad vid Na.
tionernas Förbunds nästa möte i Genéve.
Man ämnar s ö k a fram ett förslag till internationell brer- enskommelse mellan de olika län.
derna vilkens huvudmoment är av följande lydelse: D e f ö r d r a g s.
st a t e r n a ä r o in g å e n d e o v e r e n s o m a t t e f t e r r a t i fikation av detta f ö r d r a g män o c h k v i n n o r s k o l a h a samma r ä t t i g h e t e r i a l l a d e o m r å d e n s o m l y d a un- d e r d e r a s r e s p e k t i v e ju- risdiktioner.
Det antyddes i föredraget att det fanns en naturligtvis ut.
omeuropeisk stat, vilken torde vara villig att framlägga detta för.
slag i Genéve Naturligtvis vå- - - gar skall ingen antagas hoppas av ett att nämnvärt förslaget an- tal stater under.
den närmaste ti- den.
men endast genom att det framlägges och diskuterar i Ge.
néve kan mycket komma att vin- nas Enligt talarinnans åsikt kan man vänta ett långt bittre resul- tat av att komma fram med ett positivt förslag om att få likstäI- lighetsprincipen på ett, bindande sätt internationellt erkänd än ge.
nom att endast opponera mot be.
stående missförhållanden.
De som ej vilja antaga förslaget måste an- ge skäl för sin vägran och hela representant Konferensens fingo träde hos presidenten för kodifikations- konferensen där de framlade och mod- verade sina krav.
Ingen kan ännu vilket resultat lom kan kam- h.
i ' - Men enligt deltagarnas uppfattning torde d e ändå finnas någon möjlighet att det uttalande till förmån för kvinnans rätt att ifråga Om bibehållande av sin natio- nalitet åtnjuta samma förmåner som man- nen som kodifieringskonferensens presi- ställde i utsikt, skulle kunna föl- dent jas av handling motståndet Varför är den stort lilla nu synnes ganska självfallna ändringen det är familjens dom framförallt måste skydda,.
säga motstån- darna men den hotas att brytas sönder av en sådan åtgärd Mot detta fram- hålla förespråkarna med anförande av de mest talande exempel att famijens enhet ingalunda är säkrad genom samma hustrun nödvändigt nationalitet som mannen Däremot ligga direkta svårigheterna för kvinnan i öppen dag som ' ex. att en kvinna som genom giftermål med en utlänning att de förlorar och liknande fördelar i de land som tillhör och där hon erhållit hon ändå sin utbildning t o g o Karin Kock, advokat Stael Y. Holstein fröken Anna Lindhagen fröken Walin dr. Pal- me, fröken Åbergsson m. fl.
Det frågades och svarades och berät- tades om kvinnornas ställning i diskussionen England Sverige för- helt annat plan endast än vad genom som kan åstadkomma, de vånad min när hon fick höra om pensionslagens olika behand- talade propositionen går igenom skilda föreningarnas arbete i oli- ling av män och kvinnor och såg medlemmar av Lantmännens ka länder.
Blir likställighetsprin- road Ut när det berättades för Riksförbund.
cipen en gång officiellt erkänd henne att kvinnor man att ville utöva hindra sitt yrke sjö- komma de övriga önskemålen att farande utan motstånd kunna förverkligas.
av omtanke om de sjöfarande En hel del av the Six Point männens moral.
I gengäld talade Group ' s » medlemmar komma att hon om att de stora d a g l i g a.
London vägra att infinna sig i Genéve i septem- ningarna % för att agitera för förslaget ställa kvinnliga teaterkritiker eme- till den verkan det hava kan och dan &amp; anse det riskabelt för da.
föredragshållarinnan uppmanade mer att vara ute så sent på nät- de närvarande att arbeta for an- tema.
s !utning till planen även från Sve- Vid tésupén fortsatte samkvä- rige.
met under angenäm stämning Efter föredraget följde m gan- A.
S. ska livlig diskussion, i vilken del.
- lig moral.
Det är onödigt.
ty vi tåla knappast vid an den blir säm- re än den är.
Dessutom kommer den, ekonomiskt sett, att bli ohåll- bar och utarma landet.
Det är en huvudlös politik.
Men så län- ge den bedrives bör den bestäm- melsen borttagas, att de rom åt- rätt s o m mannen ' Grand Hotel kord eller eftergift På förbun- I sin kåserade föredrag sade dets och föreningarnas skulder sig den älskvärda gästen vara till banken lycklig att leva i nutiden.
vilken Det har under en längre hon icke ens ville byta ut mot tid pågått en rörelse som Grekland på Sokrates tid.
och vad som gjorde vår tid så un- antagit mer och mer oform- derbar och så full av hopp ansåg liga dimensioner.
den nämligen hon framför allt ligga i det mo- att staten skall ikläda sig ersätt- därna internationella samarbetet.
ningsskyldighet för varje större Vi som nu leva ha fått bevittna en allra första början till en bankrutt.
Icke så, att vanliga min- världsregering även om vi e j kun- dre konkurser förhindrar eller na hoppas få uppleva dess fullbor- enskilda medborgare kunna.
dan.
Betratfande många stora påräkna statsmakternas hjälp.
frågor ha världens styresmän nu men så snart där sker någon stör- lärt sig att e j endast fråga vad re krasch med glans och bravur.
då skall staten betala.
Det tog ej råda något tvivel om att hela sin början.
när bankerna på mer mänsklighetens bästa.
måste be- eller mindre underliga sätt kom.
främjas av att denna vida s y n mo att stå på huvudet den ena på dess angelägenheter mer och efter den andra.
först affärsban- mer tränger sig fram.
Även feminismens önskemål kerna sedan sparbankerna, Det ha mycket att vinna på hette att det var för de små dryftas internationellt För insättarnas skull.
Medges måste, närvarande finnas bekant en att det var behjärtansvärt, lika mängd kvinnpföreningar vilka ar.
behjärtansvärt som för var och en beta Var och en för sina speciella annan, som var för sig står på syften, Skulle man nu ej genom förena alla dessa i en stort huvudet, varken mer eller min- att anlagd samverkan kunna komma dre.
, är eller samma en som bekant världens kvinnliga ledare-av storindustri- are av den po- litiska och veckotidnin- gen Time and ide och ordfö- rande i kvinnoföreningen the Sir Point Group var på tisdagskväl- len inbjuden av Akademiskt Bil- till ett samkväm ella företag ut -- -.
Med sidast några få årtionden sedan förband menige man både i Sverige och annorstädes med begreppet Island föreställningen om en märkrets och köldens hemvist.
där ett tämligen vilt folk.
klätt i skinn strövade omkring: där fanns gott om får och små- växta hästar.
och ännu levde här- uppe på folkets lappar de gamla sagorna från forntiden.
Denna föreställning har på se- nare år efterträtts a v en annan, något mindre felaktig; Island är » Sagoön », naturskön och fängs- lande bebodd av ett rasrent folk begåvat med urkraft och vikinga- lynne liksom på forntiden.
Is- land ar det märkvärdiga landet, där var bonde, var pjga, var dräng, gamla och unga, ingen- ting älskar högre än böcker, där man läser sagorna och berättar på alla lediga stunder.
där folk- bildningen står högre än annorstä- des.
landet, som vimlar av skalder, landet.
där gästfriheten är utan gränser men renligheten däremot starkt begränsad.
Denna föreställ- ning, framkallad a v turisters och vetenskapsmäns beskrivningar, rymmer 25 procent verklighet.
25 proc.
romantik, 25 proc.
välvilja och 25 proc.
bristande kännedom om resp. sagesmäns eget land och folk.
Island är ett s t ö r r e land, än man verkligen föreställer sig, van som man ar från barndomen att se det inklämt någonstans högt uppe på Nordens karta.
Dess na- tur är av så storslagen och-su-, blim skönhet, att det är lönlöst för någon annan än en skald att söka.
med o r d skildra den.
Islands folk är ett mycket litet folk ett- hundratusen invånare.
kan tänka sig halva befolkningen i Göteborg spridd över hela Gö- taland, så får man det riktiga förhållandet mellan land och folk För Man här.
Islands folk vi gör rättast i förbehåll se det som ett fullt modernt kulturfolk, precis som vårt eget, i de flesta avse- enden något efter oss i ut- vecklingen men med en brin- nande lust att hålla jämna steg med det övriga Europa.
Vid- skepelse och hedendom frodas väl ännu här liksom i avlägsna trak- ter av vårt eget land.
men i det hela taget måste man (även om man ogärna släpper sina romanti- ska föreställningar) fastslå, att detta folk är fullkomligt modernt både till tänkesätt och levande att utan vanor, u anledning ' a v sommarens märkliga ne senaste årtiondena gått så myc- att d e isländska gårdarna tills för ket framåt som Island.
tror jag kon tid sedan varit så byggda, att man far g e honom rätt.
D e att det varit omöjligt att genom- moderna tekniska hjälpmedlen.
föra sträng renlighet.
Dessa osun- som alla som med ett slag kom- da bostäder äro nu på väg att mo stormande in över landet vid forsvinna: och det år att hoppas sekelskiftet, ha fullständigt om- att tuberkulosen.
som nu årligen skapat detta land.
Islands tvenne skördar ett mvcket stort antal av huvudnäringar, jordbruk och fis- landets fåtaliga söner och döttrar, ke, som under århundraden givit skall bliva mindre utbredd.
FoIkbildningen står den hö- gre här än annorstädes?
Ja, och nej.
Tager man en genomsnitts- bonde här i landet.
tillhörande den generation, som nu är mel- lan femtio och sjuttio år, och jämför honom med hans motsva- 30 % tvättvärdigt righet, i t.
ex. Sverige och Dan pulver än i andra mark så tror jag, att jämförel- sen utfaller till.
isländarens fur- paket.
del.
Han har aldrig gått i &amp;,.
la.
har endast åtnjutit undervis- ning hemma av någon anförvant.
men v e t i alla fall fenomenalt mycket - han har läst och tän k t sig till det.
Men nä.
sta generation kan näppeligen stå sig vid sidan av sina stam- fränder.
läslusten har minskas eller kanske man skall säga in- tresset splittrats, och i fråga om fackkunskaper står ju isländaren långt bakom sina rasfränder.
Hur den yngsta generationen skulle stå sig i jämförelsen, är natur- Iigtvis inte så gott att säga, men man ger i varje fall h ä r i L an- d e t ofta skolorna skulden för en alltmer sjunkande folkbildning.
Huruvida detta är riktigt skall jag inte yttra mig om.
Islands skolväsen är j u blott ett kvarts sekel gammalt och kan vara be- häftat med många brister.
som kunna hämma bildningstörsten hor ungdomen.
På de flesta om- En intressant jäm- råden har isländaren.
när det va- rit fråga om något nytt, gått myc- förelse.
ket radikalt t i l l väga, stundom Tag ett Tvättbjörnspaket och hoppat över kanske både en och två utvecklingsformer, men ej när ett utländskit paket som båda det gällt skolorna.
Här kunde kosta 50 öre.
Lägg dem på en han haft tillfälle att vara verkligt våg.
Vita Tvätt=Björn väger mest.
radikal.
här fanns inga traditio- Lägg sedan de båda paketen på ner att bryta med eller vidmakt- ett torrt ställe i cirka 14dagar.
hålla.
Emellertid har Island på Väg dem åter.
Tvättbjörnspa= mycket kort tid fått upprättat en mängd skolor inte bara for barn ket väger precis som förut.
Men utan även ungdoms- och folkhög- det utländska.
paketet har min= skolor.
Vad dessa senare beträf- skat väsentligt i vikt.
far ha svenska skolor fått tjäna FULL VIKT!
mera 50-öres som mönster.
Vimlar landet av skalder?
V i måste hela tiden hålla klatt för oss, att det här är tal om ett folk på etthundratusen invånare.
Låt oss endast taga det sista årets produktion.
Under 1929 ut- Man frappereras inte av någon kommo bortåt er diktsamlingar, dessutom en hel del des i Norden.
rasrena typer vellsamlingar, skildringar.
äro lika ovanliga här som i sv^ självbiografiska allt detta kommer en hel rad rige, vingalynnet tager sig åtminstone inte synliga uttryck, ländaren är i umgänge snarare till skrifter med till stor del skönlit- terärt innehåll, Det skulle vara omöjligt att förneka.
att åtmin- stone I usten till skaldskap fin- nes i mycket högre grad har än annarstädes.
Även om mycket av det som utgives (här utgiva de flesta själva sina böcker) inte om man vill vara opartisk, kan vara värt namnet skaldskap.
så kvar- godsint är » sint » utom då det gäller politik förstås!
han är tålig och godmodig, kanske nå- got för mycket.
Gästfriheten är helt visst ännu stor, men det är här som i andra Iänder: den avtager i samma mån som sam- färdseln blir livligare; en gäst för står dock under det faktum, det gångna att isländsk året levelse, tjugo en gäst år sedan i våra var dagar en upp- är litteratur bara Frambragt t r e n n e verk, en dtkt- ingenting särskilt, man vet redan samling.
en roman och en novell- per telefon, radio eller tidning samling.
vilka utan vidare kunna det han eventuellt kunde ha att fönsvara sin plats bredvid det bä- berätta.
Vad beträffar r e n l i g - sta i Nordens litteratur.
om man heten, vill jag snarare prisa bedömer efter allmän europeisk måttstock.
Man behöver sålunda S.E.F:s Stockholmsavdelning inte tillgripa överdrifter såsom Eldbegängelsebyrån ofta skett d i antingen isländare själva eller personer, som något SVEAVÄGE N 25, 2tr., hiss lärt känna Island och dess folk, velat fästa Europas eller Nordens Lördagar och helgdagsaftnar 10-2. blickar på detta lands litterära produktion Om detta land på e n Norr 2200 för eldbegängelser, t i o å r s p e r i o d förmår fram- urnor och kolumbarienischer.
Norr 2280 för upplysningar och Engångsavgift 10 kr, för be gravningsförsäkrad 6 kr.
Krematorier i Stockholm, Göte- borg, Örebro och Hälsningborg- jubileum vid än lasta d e n En annan sak är Denna vikt beror ing på att det utländska paketet inne= vatten, som avdun= håller 30 % star och pulvret torkar.
när Ni köper Vita Tvätt-Björn så får Ni ett paket tvättmedel och icke en mängd vatten Det pulver N i då får är av allra högsta kvalitet.
ty d e s huvudbeståndsdel är en högfin tvål, som renar bättre än någon annan.
VITA TVÄTT= BJ Ö R N * Extra stora paket 50 och 75 öre.
H 52 befolkningen ett hårt förvärvat men ytterst magert levebröd.
ha sedan sekelskiftet nått en fenomenal utveckling.
In- gen kan längre med f o g tala om Island som ett fattigt och magert land, tvärtom, det är ett rikt land, bringa e t t litterärt verk, som om dess möjligheter tillvaratagas: kan stå vid sidan av det bästa i omätliga jungfruliga marker vän- den övriga Norden, så anser jag, ta här på plog och harv för att att folket redan dämed skulle ge bärgning at hundratusenden, ha hävdat sin begåvning far och runt kring kusterna trängas millioner av fisk, som det ba- påstår, att in- ra gäller att taga.
Jordbruket och tet Land i världen under de tven- f i s k e konkurrera starkt om den skaldskap.
den fåtaliga Tingvalla fåtaliga befolkningens arbetskraft.
Med maskiner och relativt mo- dem drift och mindre möda ger jordbruket nu mångdubbelt större utbyte än det tidigare gjort.
Bon- den är inte längre beroende av köpmännen, inhemska eller ut- ländska för att bli av med sina varor.
De väldiga » Kaupfélagen » (andelsföretag) taga bondens pro- dukter, skeppa dem direkt utan mellanhänder och förse honom med allt vad han behöver och det blir för var dag alltmera.
som en isländsk bonde och hans hu- stru anse för » livets nödtorft ».
Men fisket kan hastigare med mindre möda ge större och ekonomiskt utbyte, och ungdomen flyktar från jordbruket och ström- mar till köpstäder och fiskeplat- ser.
lockade av de svindlande för- tjänster, som under goda år bju- das där.
Tyvärr äro ju utkomst- möjligheterna vid fisket inte Ii- g o d a året om,följden blem, som i andra länder: ar- blir att man för att komma från en del av landet till en annan fär- das ridande på smala stigar ofta fick man vada eller ro de vattendrag man skulle över N u finnas nästan över allt bilvägar och goda broar ha slagits över de flesta älvarna, Nu kan man p å två dygn komma med bil re- lativt bekvämt från Reykjavik, till Nordlandets huvudstad, Aku- reyri.
Dock skall det tilläggas.
att detta endast låter sig göra under årets bästa månader.
ste över Isländaren är oerhört starkt in- tresserad av politik och pressen vet att utnyttja detta.
Kvinnan har haft rösträtt sedan 1913 men deltager föga offentligen det politiska livet.
Men e t t spår har hon satt i lagstiftningen: rus- drycksförbundets genomförande blev möjligt tack vare hennes medverkan.
En kvinna har säte i Altinget.
Sedan 1927 har » Framsoknar » - partiet, det liberala bondepartiet majoritet.
I sträng motsats mot det- ta står » Ihaldspartiet », = de kon- servativa, som nu kalla sig » Själf- stædismenn » de självständiga.
De båda övriga partierna » Jafnadar- menn » socialister och » balschar » = kommunister stå varandra Iigen nära, rösta gemensamt, och stödja den nuvarande regeringen.
Den 26 juni i år firar Island på den minnesrika slätten vid Thingvalla.
där Altinget samman- trädde från 930 -- 1800, tusenårs- i täm- på många ställen, men d e äro på väg att försvinna.
Ingen b y e ger i våra dagar ens uthus av torv.
Men det är inte lätt att insätta en bild: » typisk modern minna av den isländska statens grundläggning.
År 930 antog inte ännu hunnit utvecklas någon typ.
Vanligen äro de nya går- darna byggda av sten be- o f t a av t i m m e r, tong,mindre och och med platt tak, det är omöj- ligt att kalla dessa gårdar vack- ra, men de äro givetvis betyd- ligt bättre ägnade till människo- boningar än de gamla.
estetiskt sett mera tilltalande torvgårdarna.
Kommer man in i en gam- m a l isländsk badstofa sovrum och uppehållsrum för familjen och tjänstefolket, har ingenting med bad att göra) med väggfasta sän- gar, ett bord, ett par kistor, kan- ske ett par stolar, så vill man strax säga att där ser hemtrev- ligt ut.
Rummets litenhet tillå- ter intet vidlyftigt möblemang, bristen på material har skapat denna enkelhet i möbelväg, som trots sin torftighet likväl har nå- got av kultur över sig.
Man kun- de önska för detta land.
att det kunde lyckas att efterhand skapa något som kunde kallas möbel- stil för de moderna gårdarna.
som tyvärr nu sakna just » hemtrevlig- het ».
inredningen är d t a fullt modern.
centralvärme, elektriskt ljus, badrum hör till här som an- norstädes.
Värmen får man an- när- tingen från en varm källa i heten eller också har gården sitt eget lilla elektricitetsverk.
kan- ske tillsamman med ett par av grannarna.
M a n hälsas inte längre ute på tunet av allt gårdsfolket i tunga isländska dräkter och lätta is- Iändska skor: lackskor och silkes- strumpor och skräddarsydda habi- ter ha snart trängt ut allt in- hemskt.
tyvärr kanske man ville säga (i varje fall är det beklag- ligt att vävningen är så gott som alldeles bonlagd.)
Äldre och me- delålders kvinnor även i städer- na använda ännu den isländska folkdräkten.
en relativt sen ska- pelse * litet dyster och tung men ganska klädsam.
Den finnes i fyra versioner, och är med tillhö- rande smycken och silver- eller guldbroderier en ganska dyr- bar dräkt, egendomligt nog är allt material till denna folkdräkt av utländsk tillverkning.
Att ha- va flera vida, tjocka sidenförklä- den och många olikfärgade r e d a silkesslipsar att byta med vid kyr- kobesök och gillen är isländskans stolthet.
Ännu för ett tiotal år sedan må- - man det.
och Island blev i och med detta en republik med fri författ- ning efter att dittills ha varit en samling självständiga riken eller » godord ».
Altinget förlorade un- der unionen med Norge och sena- re med Danmark till stor del sin myndighet tills det vid det dan- ska enväldet 1800 helt lades ned.
När det på nytt upprättades år 1845 hade utvecklingen gjort att man av praktiska skäl flyttade det till Reykjavik, där Islands 42, de- » riksdagsmän », till antalet lade på två kamrar, varje år sam- manträda cirka 3 månader.
Det ligger många års förbere- delse bakom Tusenårsjubileets fi- rande, och när nu representan- ter från nästan alla kulturländer och många tusen isländsk - ameri- kaner anlända fär att glädja sig med detta lands bebyggare.
hop- pas, vi, att vädrets makter skola vara blitt stämda och låta en strålande sol belysa Thingvallaslät- ten från festens början till dess slut.
Ty Irland skall ses i sol- sken.
Estrid Falberg-Brekkan.
Man tänker sig mest Freud som en benämning, en åskådning med ett ord, något abstrakt.
Men riktig läkare som har han är haft riktiga patienter.
och hans fru visste inte av att han var världsberömd, förr än hon fick matpaket från utlandet under svältåren i Wien.
Jag har också en gång suttit i Freuds väntrum, men icke för att bli analyserad utan för att fråga ut honom själv.
Hans väntrum var litet, mörkt och plyschmöb- lerat.
Där sutto de slappaste per- soner jag någonsin sett.
De Iik- nade tomma säckar och måste ha varit i det stadium av behandling- en, då patienten har tömt Sitt in.
R på alla upplevelser under hela livet även de glömdaste, de som skavde på nervsystemet.
De sutto antagligen nu och väntade på att professorn skulle ge dem samman- hanget i deras osammanhängan- de minnen, hålla upp roten till deras onda framför dem: se här den skenbart obetydliga orsaken till er sjukdom.
Varpå han skulle plocka in allting igen i dem och säga: gå nu ut och lev ridare.
så gott ni kan i denna olämpliga vidd.
Men de fingo vänta nå- en ännu En norsk författare.
Ingjald Nissen, har i sin bok Sj el e I i g Forsvar r erinrat om att Freud och hans skola vid utövande a v själsläkekonst använda sig av sug- gestionsmetoden.
Freud utövar en oerhörd suggestion längt utanför kretsen av sina direkta patienter.
Mer eller mindre medvetet.
mer eller mindre renlärigt, laborera massor av människor inom vår kulturkrets med hans uppfattning.
Litteraturen har icke kunnat und.
gå att ta de största intryck, så alt den som icke läser psykoanalytisk litteratur.
får infektionen genom romaner.
Själen är en hundgård med skällande hundar.
som väl kunna låta sig kopplas och munkorgas.
därför att kulturen och samlivet fordra det, men som svårligen kunna uppfostras.
Nevrosen med alla sinn många symtom är en revolt mot den olust människan känner inför tvånget att få svälta och koppla sina drifter.
Varken sexualdriften eller förintelsedrif- ten.
varken kärleken eller hatet få leva ut sig efter behag i ett kultursamhälle.
Man får icke äga sin moder och döda sin fader.
och man bär långt inne på skam.
men rigt göra bruk av hans termino- logi.
Men givetvis äro hans re- sultat färgade av hans judiska.
österrikiska och gammalmanspes- simism.
Med en liten vickning på jordklotets lutning till Skandina- viens förmån skulle vår värld bli en annan och våra kullar klädas med vin.
Och ändå skulle allt vara detsamma som förut, vår kana skulle se likadan ut.
På sam- ma sätt kunde man tänka sig en helt annan belysning över Freuds vetenskapliga upptäckter, om man- nen varit en smula gladare.
Frågan: är det nyttigt an den- na människouppfattning får rota sig?
är lättare att besvara.
En got, medan jag släpptes in.
Där- inne i ett anspråkslöst mottag- ningsrum satt den omtalade man- nen som såg ut som om han al- drig kunde dra på mun mera.
Som sällskap hade han några små vidunderliga föremål, något mitt emellan onda andar och förtids- djur.
Vad var det för några?
Kan- som angreppslusta och fientlighet.
På det sättet är det hela me.
ningslöst.
Freud säger själv: jag böjer mig for den förebråelsen att jag ingen tröst har att ge människorna sedan jag smulat sonder deras illusioner och låtit dem i min spegel se sina av- skyvärda anleten.
Så långt är allting enligt sche- mat i denna bok.
Men han slu- tar icke där och det är det över- raskande.
Först gör han slut på religio- nen, som enligt hans mening är en kvarleva från urgamla själs- tillstånd, en fixerad barnaktighet, alldeles som krokodilen är en kvarleva från en djurvärld före däggdjurens.
Så gin han slut på den förlåtliga stoltheten över kul- turutvecklingen och på tron på människan.
Men så tar han ett oväntat steg utanför slutet på allting och står helt oväntat vid början igen.
Människan är fan- tastisk och förtjusande, även Freud.
På sista sidan ar sin sista bok anropar han mot all reson Eros, » den himmelska makten » visserligen med citationstecken, men i alla tall.
om att rädda mänskligheten.
Det han säger har en förvillande likhet med en gud- lös bön, en tvivelsjuk tro.
en hopp.
lös förhoppning.
» M ä n n i s k o sl ä k te t s ö d e s - f r å g a, » säger han » s y n e s m i g vara o m och i vilken grad det s k a l l l y c k a s kulturut- vecklingen a t t övervinna mä n n i s k a n s a n g r e p p r l u s- ta o c h f ö r i n t e l s e d r i f t som f ö r d ä rva r s a m h ä l l e t p a s a m l i v e t på j o r d e n.
I d e t avs e e n de I h a r v å r t i d s i t t sä rs k i I d a i n t r e s se.
M i n n i. s k o r n a h a n ä m l i g e n kom- m i t så l å n g t i b e h ä r s k - ning av naturens krafter att d e m e d h j ä l p av d e m lä t i l l sista v e t a de, o c h där a v f ö r k I a- ras m y c k e t av d e r a s oro, d e r a s o l y c k a o c h ångest. » Mot denna sats har man ingen- ting att invända.
Freud talar på ett ställe föraktligt om fredskvin- nornas barnsliga tro att det a t så lätt att skapa fred.
I själva ver- ket ha vi vetat, långt innan Freud talte om det för oss, att vi ha som motståndare just förintelse.
viljan.
kladd i den bästa mord- rustning den någonsin haft och dessutom uppträdande med falskt pass som folkens livsvilja.
Vi ha ockra förstått, att det är osäker- h heten inför framtiden.
den dol- a ångesten som förklarar den oförklariga vägran hos folken att gå på djupet med pro- jen.
gesliv ning oss derstuckna motiv för våra hand- lingar, våra försummelser och Siegmund Freud.
sjukdomar.
Endast den vane själs- tydaren vet vad vårt lilla fräcka Es menar med an låta oss kom- ske det själsliga innanmätet, till- ma.
försent, glömma ett namn el- av hans många avfälliga lärjung- ar, kanske Freuds käraste och hastig tandvärk.
hörigt patienterna därute?
Den ler Människor må sky och char- nu sämst tålda, Alfred Adler, sä- gången hade jag inte hört talas om Freuds uppfinning, das Es, gera denna uppfattning hur myc- ger nej.
Han menar att den mo- ännu, det lilla okuvliga underja- ket de villa.
de skola ändå, nar människan är nog osäker get på vilket kultur &amp; uppfos- det passar dem, tala över männ- ändå, nog hopplös och minder- tran äro i hög grad bortkastade skor med freudsk terminologi och värdebetonad, Freuds pessimism och som regerar människan ef- tillämpa hans satser för att för.
förutan.
Vad hjälper det männi- ter sin primitiva, fega och grym.
klara psykologiska gåtor.
Freuds skan att få veta att kulturen och ma vilja.
Annars hade jag för- ande svävar Over kafferepet men hennes innersta jag äro oförson- stått, att det.
var en rad Esar också över domsalen och föreläs- liga motsatser?
Så lär Adler for sin del att människans värsta som prydde den store mannens ningssalen.
arbetsrum.
En sådan makt har alltså denne fiende är hennes maktbegär, men Emellertid är den mannen sä- Freud, denne gamle israelitiske det är en infektion, icke en natur- ' dan i sitt mäktiga väsen, i sina profet, lika bittert människofient- lag och kan övervinnas.
Vägen verk och ritt andrahandsinflytan- lig som Hosea men utan någon till räddning är vägen i n i den de.
att man antingen måste böja tröst av Gud Hämnaren och För- mänskliga gemenskapen.
Det nya ord vi vänta på, är en ny lösen sig för honom eller övervinna ho- lossaren.
gemenskapen, das Gemein- nom.
D e t vill säga.
övervinnaren Har han då rätt?
Det är en för schaftswort.
går icke från kontakten utan att alltför formaten fråga att ställa.
Freuds nya bok: Das ha tagit djupa intryck.
det vore Han vet mycket.
Det säger en ju dumt att förneka.
Helt und- hel del att vi stumma och råd- gen in der Kultur är en gripan- gå honom kan man icke.
villa människor till den grad iv- de bok som bekännelse en snart 70-årig själaforskare.
Freud är här så öppet mänsklig om sig själv, vilket kanske icke är något nytt.
Men det är alltid rörande med en fruktansvärd person som visar sig så mycket mindre farlig än förut.
Boken verkar en samman- fattning, ett sista ord.
Ovanpå den är egentligen ingenting mer an stått att det är en ny våg av säga.
Han gör ett överslag av kärlek som skall till, men vi äro kulturens resultat och finner det få en derna dra unbeha- ' ' som lingen löper sin bana fram över Tröskeln till den kooperativa butiken markeras övergången från planlös hushåll- ning till ordnad ekonomi.
människornas huvuden, i trots av deras djupaste instinkt.
Den strä- var konsekvent på att binda dem samman i större och större en- heter och djupare beroende.
Om människorna äIskade varandra, kunde de trivas med detta star- kare beroende och bundenhet.
Men de äro inbördes fiender.
En- dast gemensamt hat, tillexempel germanernas till judarna, bolsje- vikernas till borgarna, kan förmå dem att hålla hop.
D e lyda under dödsdriften som tar sig uttryck man.
Detta annars Vi ha därför också länge för- rar satsen på på nytt med all den inkonsekvens och auktoritet var- av han är mäktig.
Så här slutar han boken: N u f å r man f ö r v ä n t a att d e n a n d r a (den f ö r s t a är d ö d s v i l j a n) a v d e t v å him- melska makterna, den evige Eros, k o m m e r a t t gö- r a e n a n s t r ä n g n i n g f ö r a t t hålla s i n l i k a s å o d ö d l i g e m o t s t å n d a r e stången.
E l i n Vägner.
--
Pil i sner f rö k e n s testamente I min tidiga ungdom, då jag t kam kar få dela rum med stackarna där- Jag trodde först att hon var pen för dagligt bröd kastades omkring uppe, -- Säg till din fru att pilsner- död, men när vi fått henne i vär- i världen, hamnade jag en gång a m fröken är här, full som vanligt och men gav hon lite livstecken ifrån sig.
städerska på ett litet privathotell i sta- vill ha en säng, sade hon när vi kom- Läkaren, som vi skickade efter, förkla- den mellan broarna.
På den platsen mit upp.
rade att hon druckit denaturerad sprit, träffade jag många underliga figurer.
Utan att vänta pi något svar lade men han trodde inte det var så farligt I två rum, ej överdrivet stora, loge- bon sig på golvet i förstugan och som- rade femton sexton män, alla hörande nade tvärt och hon vaknade inte ens, till storstadens » undre värld ».
Mer än en av dem berättade sin sorgliga saga, ofta med ett stänk av humor, som ly- ste upp eländet en smula.
Efter vad de själva sade, hide de nästan alle- sammans haft en god start i livet, men snart nog hide de mött en fien- de, som blivit dem övermäktig.
Ja, det vill säga, rid första mötet hade de inte anat att det var en fi- ende, utan tvärtom trott att det var en vän- En vän, a m kom med ljusa, starka vingar och hjälpte en i n svinga sig så högt, att man kände sig mäktig att storma himlen och erövra jorden.
Men de glänsande vingarna höllo al- drig länge.
Flög man rid tvåtiden på natten genom rymderna som lyckans för- klarade prins, vaknade man frampå för- när frun och jag lyfte in henne och lade henne på en provisorisk bädd i det rum, där jag själv skulle ligga.
Jag hide bett att få lägga henne här.
Frun hade inte haft den minsta betänklighet umgänget med denne till vän för- klädde fiende, blev det snart värre än att plågas av kopparslagare, ens inner- sta livsnerv blev anfrätt, och man miste kraften att göra sig lös.
Så hade d e t gått med dessa mina vänner, som jag träffade på privathotellet.
Där var t. ex. den begåvade artisten, vars bana började så lovande, men som nu, innan han fyllt trettiofem år, var så till den grad spritförgiftad vi hi redan anat i n fienden w spriten att han skakade som i frossa och nästan var ur stånd att få kläderna på sig om morgnarna innan han fått något starkt i sig.
Där var också f. d. prästen, som älskat sitt ämbete och skött det med trohet och nit, tills spriten tog kappa a b krage av honom.
Utom artisten och prästen funnos här advokater, läkare, militärer och ämbets- män.
Minsta procenten av våra gäster voro egentliga kroppsarbetare.
De fle- sta som bodde hos oss voro män, m a a och annan kvinna letade sig också hit. '
En som mycket ofta kom kallades pilsnerfröken.
var Ni.
hon jag mellan första trettio gången och såg fyrtio henne, år bar var ytterligt illa - låta henne lägga tig i ett av de rum, där det låg fullt med karlar.
Hon sade att alla kände pilsnerfröken; hon var vän och kamrat med dem alla, och ingen tycktes tänka på att det var något underligt i att hon låg där, men jag tyckte i alla fall det var ruskigt.
Medan hon sov satt jag och såg på henne.
Säkert hide hon sett bra ut gång i tiden; nu var ansiktet så härjat, men dragen voro regelbundna och det lockiga, kastanjebruna håret var mycket vackert.
Frun sade om hen- ne, att hon sett bättre dagar och jag mot att som om han sedan sin frigivning 1924 skulle legat frän politiken för att nu i ett kritiskt ögon- blick dras in igen.
så är det icke riktigt.
Han har gjort ett oerhört personligt propagandaarbete un- der dessa år, han har företagit långa resor genom landet från by t i l l by, folket känner honom bätt- re nu än förra gången, och hans inflytande ä r större.
Men han har sett en rörelse växa upp till vän- ster om sig.
en kommunistiskt fär- är avsett a användas mot mjäll gad revolutionär rörelse, och han och håravfall och är enligt sam- har stora grupper till höger om sig, som anse att han och Natio- stämmig erfarenhet, synnerligen verksam I dylika fall.
Även i nalkongressen gått f o r Iångt, då långt framskridna fall har Sano- d e formulerade frihetsrörelsens crin vid regelbundet användan- mål som full självständighet utan- de oftast god inverkan på åter- för imperiet.
Och ändå har leda- ren för den revolutionära vänster.
växten av hår.
gruppen inom Nationalkongres- Vad orsaken sen, den unge Nehru, blivit fängs- till denna Sano- lad nu såsom en deltagare i Gandhis oblodiga strid.
Och vem vet vad som kommer att ske med crinets över- dessa moderata?
Det är icke så gott att hålla sig moderat.
när lägsenhet?
Det är två egenskaper, som här de egna landsmannen fängslas i massor och när den främmande äro avgörande.
makten förklarar belägringstill- 1.
Svavlet är fast b u n d e t och stånd.
For närvarande är allt- befinner sig i verklig id så med detta belägringstillstånd kolloidal) lösning.
Detta vore den konstitution temporärt upp- dock ej tillräckligt.
D u avgö- havd rom Indien fick 1919.
Det rande i. att; ä r inte precis rätta inledningen 2.
Själva lösningsmedlet är fysi- till en diskussion om utvidgande kaliskt-kemiskt så sammansatt, av de konstitutionella rättigheter.
att det förmår föra det i det- na.
Det var just denna viceko- samma lösta svavlet fram till nungens maktbefogenhet att upp- - - medfaren, är men av - gå ut och köpa en flaska åt henne.
På min invändning att det var natt och alla affärer stängda svarade hon, att det fanns ett ställe i en grind helt nära, dir jag för hennes räkning kunde få hämta pilsner vilken tid på dygnet som helst.
Jag skulle bara ge en särskild signal, som bon kunde lära mig.
Men det hann hon aldrig, just som hon på- kallat min uppmärksamhet, sjönk hen- nes lig huvud snarkning ned sade pi bädden mig att och hon ljud- sov.
men såg betydligt äldre ut.
Jag hide Och hon vaknade inte förrän på mor- nyligen tillträtt platsen och knappast gonen, när min fru tom och väckte hunnit vänja mig rid in här dok upp henne.
den ena individen underligare in den När hon gick sade frun åt henne andra.
att detta var sista gången hon fått ligga Hon sade sig vilja ha rum, men jag här, så nu var det inte lönt hon kam svarade henne som sanningen var att igen.
Hon hade ju inte en enda gång alla våra rum voro upptagna, och upp- haft ett öre att betala med och dess- riktigt sagt var jag glad att så var, utom höll hon sig ju aldrig snygg.
för jag ville inte ha in henne.
Det gjorde mig förfärligt O01 om Har ni heller inga sängplatser le- henne, men själv tog hon inte så djupt diga?
frågade hon med en ton, som vad frun sade.
N Y jag släppte ut hen- tydligt sade att bon var hemmastadd ne, viskade hon: här.
Så här har frun sagt varenda gång Sängplatser ha vi bara för herrar, jag gått härifrån de sista fem åren, svarade jag och MU upp porten i bopp m a bon har ändå aldrig kört ut mig, a hon skulle avlägsna sig.
Men det så du får allt öppna för mig även nästa gjorde hon inte, utan hon stannade och gång jag kommer.
Åtminstone i fem befallde mig kort och gott I t stänga.
år till kommer jag nog att gå hit, när Eftersom det inte var utan att jag d u Y för kallt att krypa under en buske var litet rädd för henne gjorde jag i Lilljansskogen eller a presenning i som hon sade.
Jag var bara sexton år Stadsgården.
och inte alls så modig som jag ville Det såg verkligen ut som om hon gälla för att vara.
skulle få rätt.
Hon kom den ena gån- När jag stängt porten såg hon på gen efter den andra och även om frun mig, log litet ironiskt och sade: grälade fick bon ändå stanna.
- - - Jaså, lilla v i a från landet, du tror ni har herrar däruppe - det är misstag, kära du, ni har inte en enda herre, bara slavar och vrak, och till den skaran hör jag också och jag bru- att - - - - Fram på vårvintern kom hon ofta, för varje gång såg hon eländigare ut, det gick hastigt utför med henne.
Till sist fann jag henne en kväll liggande i häva de konstitutionella rättighe- Sanocrin ste kopparslagare.
Och fortsatte man hade själv själv märkt, att hennes röst och och materialet att döma hade också den » sett bättre dagar ».
När hon sovit ett par timmar, vak- nade hon och satte sig upp.
Hon bör- jade g genast känna i sina flickor efter papper och drog fram den ena lappen efter den andra.
Ge mig en penna bad hon.
Jag håller på att skriva mitt testamente, men det blir visst aldrig färdigt, det är så mycket j a g vill ha sagt i det.
Kon började bläddra i sina pappers- lappar, men när hon hållit på med det en stund förklarade hon, att det var omöjligt in skriva ett ord innan hon fått en pilsner.
Hon fiskade upp några kopparslantar och ville att jag skulle Gandhis stora strid (Forts. fr. sid.
1.)
stil a sjukdomshärdarna i hårsäckarna hon w född, vilka hennes föräldrar voro och i de djupare cellagren.
och vad da hette (att hon hette Ulla Sanocrin framställes efter anvis- i förnamn hade vi aldrig hört förr.)
Hon ning och under kontroll av Med.
hade haft et gott a h lyckligt hem och en ljus uppväxttid.
Före sitt tjugonde d:r C. Cronquist, Malmö.
år hade hon aldrig haft sprit inom sina Åberopa denna tidning och be- läppar och hide heller aldrig ämnat ta gär broschyr!
det.
Men på en bjudning samma år bon fyllde tjugu hade några ränner Aktiebolag äldre än ban och for övrigt respektabla kommit överens om att människor skämta litet med hennes nykterhet.
När MALMÖ hedersgästens skål dracks i champagne, Nederlag i Stockholm, Harry bad man henne dricka ett glas apelsin- saft fur att ändå göra sällskap.
Saft Winberg, Kommendörsgatan.
Till salu å apotek, i kemikalieaffä- hide hon ingenting emot, men ... Vid första klunken tyckte hon dock, att den frisérsalonger här hide en konstig smak, men vär- S a n o c r i n b e h a n d l i n g i fri- dinnan förklarade att det var en ny sorts » saft », som b i n hon hade recep- sérsalonger.
tet till, och för att inte vara oartig drack Ulla.
Alla tittade med intresse på Ullas med henne.
Dagen efter skulle han la- saft och när hon satte der tomma glaset ga att hon blev omhändertagen.
Men ifrån sig blev det ett stormande jubel den gången kom d o inget » dagen omkring henne.
- Det var likör han efter » för henne.
Efter ett par oroliga druckit och no var hon således inte timmar somnade hon a h vaknade al- nyktrare i n de andra.
Hur hon just då känt det var så drig mer.
Visst var det hemskt att sitta vid denna dödsbädd, men på mor- suddigt skrivet, att det var omöjligt gonen kände jag det ljuvligt att denna att läsa, bara det förstod jag att det spillra av människa äntligen skulle bränt som eld i hela hennes varelse och i vilt raseri hade hon kastat sig slippa kastas kring i världen.
När hon blivit förd till bårhuset och över dryckesvarorna på bordet och bör- jag skulle bädda sängen hon legat i jat stjälpa i sig.
fann jag ett smutsigt a h skrynkligt Orden jag kunde läsa i fortsättnin- kuvert med en del papper i.
Överst gen voro ungefär dessa: på kuvertet stod: » M i t t testamen- Eld, eld jag drack för att te ».
Det var adresserat till min fru, släcka men värre brann det.
Min allt så jag lämnade det till henne.
När ban.
strupe, min bröst, mitt huvud övertygat sig om att det endast innehöll allt - en enda brand från helvetet!
dessa smutsiga lappar, ville bon inte - Jag kände mig kunna mörda för att ta någon befattning med det utan bad få dricka!
Jag hadc blivit galen, män- niskorna sprungo sin väg.
Fem starka mig försöka läsa vad dir stod.
Det var skrivet med blyertspenna, karlar försökte hålla mig, men jag slet drack!
- » mycket suddigt och med en för övrigt mig lös och drack - d r a c k Efter de orden kom det ett stycke, svårläst stil.
Men jag lyckades ändå något så när få ihop vid de!
skulle vara.
ännu mera svårläst, med en massa ut- Till en början var det några självbio- rops- och frågetecken.
Det nästa jag grafiska anteckningar, såsom när och var kunde läsa var, att en läkare talat om - Kris t tallin - rer, parfymerier, - - - - - - - - terna som var en av huvudorsa- kerna till motståndet med besvi- kelsen vid den förra uppgörelsen med England.
Tank om England for tio år redan hade varit villigt att gå så längt som det gör nu!
De som vilja en fredlig av- veckling av striden snarast möjligt på basen a v en överenskommel- se som kan tillfredsställa rimliga indiska anspråk på självstän- dighet hoppas nu på att den be- ramade Round Tablekonferensen snarast skall kamma till stånd.
Det är bara frågan om inte Eng- land innan dess skall ha tvingats t i l l för hårda tag, och upprorsrö- relsen skall ha kommit for bra i gång f ö r att låta sig hejdas.
Säkert vore en överenskommel- Y om att hälla ihop och hjälpa varann bäst f o r båda länderna.
Men det är inte alltid m i n är i stämning att handla som det är bast.
Så enkelt är det inte.
att man gör vad som är bäst för en.
När man ser rött, när århund- radens hopsamlade bitterhet sti- ger i en som av översvamning, och det skimrar rött för ögonen, då vill man till varje pris leva ut sin affekt.
Och Gandhi är själv i upprorsstämning.
han är mitt i striden bland fotfolket.
han kan icke kallt överväga och nyk- ten handla eller oemotståndligt stilla stormen om den skulle göra ofog in han tänkt.
Vad han kan ar att strida och dö.
ärftligt begär, som legat latent men n i blivit uppväckt.
Fadern hade harmsen tillbakavisat det, varken han eller flic- kans mor hade någonsin varit rörda av starka drycker.
Till svar härpå hade läkaren citerat Bibelns ord om Honom som låter fädernas missgärningar drabba barnen intill tredje och fjärde Id.
Dir fanns också många sidor om hur den stackars Ulla förts från sjukhus till sjukhus och från den ona anstalten till den andra men allt hade varit för- gäves.
Den ena gången efter den andra rymde hon från föräldrar och anförvan- ter och till sist nekade dessa att er- känna någon släktskap med henne.
Och snart därefter började hon gå på Stock- holms gator som » pilsnerfröken ».
En av lapparna hade till överskrift: » Den d ö d s d ö m d a s sista v i l j a o c h bön ».
» För dessa som av snöd vinning leda spritfloden ut över världen beder jag: Förvandla klangen av deras guld till dårars hesa skrän, slavars förbannelse, änkors suckan och faderlösa barns hun- gerskri.
Förvandla deras glittrande diamanter och rubiner till blod och tårar.
Förvandla deras lyxhus till stinkande pest- hålor.
Och låt dem så till sist känna några gnistor av helveteselden i mitt innersta.
Den som av ondska, obetänksamhet eller välvilja nödgar någon att dricka beder jag: Stöt dolken i din nästa, men av barmhärtighet sätt inte ett glas i hennes hand.
I enkel och ful fattigkista sänktes pilsnerfröken i jorden, men det var en ljus vårdag, solen sken och fåglarna sjöngo.
Ingen följde henne till graven, men hemma sutto våra logerare och ta- lade med dämpade röster om vilken trofast vän hon ändå varit.
- - - Nanny Johansson.
- stackare av
Mötesplatsen, Unga röster om Gandhi På inbjudan av L i n d o m e a v d e l - U r d e u n g a kväkarnas t i d - ningen a v F. K.
R. och som ett skrift, T h e Quest, h ä m t a vi någ- led i dess föreläsningsserie » Inför tidens ra o r d o m G a n d h i, u t t a l a d e a v anlete » talade onsdagen den 2 april d r.
några a v h a n s vänner i oli k a J u l i a v o n S n e i d e r n i Anderstorp länder och världsdelar,en ame- över förslaget till V a n a r t s l a g.
rikanare, en i S y d a f r i k a h o Lösdriveri a h sedeslöst liv äro sam- satt s k o t t e o c h e n e n g e l s m a n.
hällsföreteelser av allvarlig natur, ytt- D e u n g a rösterna tala f ö r sig rade di.
von Sneidern, och de innesluta sj älva.
inom sig förvisso moment av fara a n hot mot enskilda människors hälsa, m o raliska vandel och allmänna välfärd.
D e Jag har haft den stora förmånen att olika förslag som framkommit på mindre samarbeta med Gandhi, innan han ännu än 10 år äro ett uttryck för statens betraktades som Mahatma, när han var nit, men också för de utomordentliga helt en av oss som en man bland min.
svårigheterna att lagstifta bort denna sam- Vi som stodo honom nära kunde då Y hällsfara.
Tal ville i fortsättningen be- honom som han är, ömsint, tillgiven, gränsa sin framställning till den del, humoristisk, ädelmodig, alltid ivrig att som i 1929 års sakkunnigeförslag nämnts tjäna, alltid som ett föredöme.
Om man » sedeslöst leverne av samhällsskadlig art ».
drog sig för att arbeta var ingen mera Lagens uppgift är tvåfaldig, dels sam- redobogen än han att gorr det.
Ingen h ä l l e t s s k y d d, som är det primära, kunde som han komma m att skäm- dels i n d i v i d e n s tillrättaföran- att så icke är fallet Statsrådet d e.
När det gäller samhällsskyddet är oss påpekar det sin motivering.
Vår er- det främst u n g d o m e n s s k y d d som farenhet även från det ekonomiska li- lagförslaget vill ta sikte på Lagförslagets vets område lär oss, att upphör ef- förtjänst ligger i dess i motiveringen terfrågan så för svinn e r varan betonade starka ansvar inför ungdomen.
ur mar knaden.
Men hur få slut på --, Det vore ur stadsrådets egen synpunkt som behövde omhändertagas, behandla- des av en barnavårds- och ungdomsnämd efter barnavårdslagarna.
Så har icke skett.
Barnavårdsnämnden skall vis- serligen omhändertaga ungdom under 21 efterfrågan?
Köparna må väl bäst veta, såväl de äldre som de yngre.
Man måste av ovan antydda skäl ställa sig synnerligen skeptisk till lagens förmåga att fylla s i n p r i m ä r u p p g i f t, samhällets, tar från helt andra håll än dem lagen utpekar.
Här måste andra vägar beträdas.
Först naturligtvis verklig och effektiv upplysning om det sexuella livets pykologiska lagar.
Men k u n s k a p om det rätta är inte nog för att handla rätt Vi få ställa vårt hopp till en n y motivbildning för de ungas käns- sväret med behövlig utbyggning av bar- Uppbyggandet av en lo- och viljeliv.
navårdslagen Detta stora mål vore ju: annan uppfattning om sexuallivets nor- Inga samhällsparasiter mera på grund av olyckliga hemförhållanden eller bris- tande förståelse for.
för tidigt manifeste- hörande inom psykologien tillhörande de rade dåliga anlag!
onormala formerna av sexuellt liv utgöran- Men att stifta lagar för begränsade de ett » bestialiskt drifttillfredställande av vuxna människors samhällsskadlighet, ovärdigt män. » Liksom när det gäller där denna anges bestå uti, att veder- alkoholmissbruket måste man även på bnörande utan » ordnat » arbete och he- detta område räkna med en ny inställ- derlig försörjning hänger sig At sedes- ning.
löst liv i tillfälliga förbindelser o, s. v., Förutom denna väg, uppfostrans, jäm- miste inge betänkligheter.
Samhällsfar- te förut antydd utbyggnad av barnavårds- ligheten skulle främst b e d i u n g d o - lagarna blir samhällsskyddet säkerligen mens f ö r l e d a n d e till dylik sedes- bättre tikkgodosett genom ingrepp mot löst leverne.
Enligt förslagets uttalanden missförhållanden inom hem och samhäl- åsyftas endast de prostituerade och inga le och genom omhändertagande av intel- andra Emot prostitutionen som sådan lektuellt mindrevärdiga resp. arbetsskyg- skall intet inskridande göras enligt 1929 ga eller psykopatiska individer i den års förslag.
Socialstyrelsens a h statsrå- ordning samhällets lagar redan nu ge dets mening.
Men hur skall man tolka oss rätt till.
statsrådets mening?
Ligger f faran uti, att de prostituerade förleda unga individer av sin eget kön till att salubjuda sig själ- va, eller menar statsrådet att samhälls- faran ligger i att de prostituerade for.
föra unga män med ordnat arbete till otukt.
T Y de!
är ju mot förföran- d e t ej mot prostitutionen som lagförsla- s get nu rikta sig.
som statsrådet flerstädes uttalat som la- malitet utgående från bl.a. Forels upp- d i vet, vem som förför?
Ar de!
i1 visst att det alltid är de prostituerade?
Frfarna män icke mycket på de yrkesprostituerades samhällsfarliga förmå- g a att förföra u n g a män Den faran hmar mera från en annan sort, som ägnar sig åt ordnat arbete eller något som ser så ut dessa som 1926 års för- slag räknade ' med, men som 1929 års förslag med rätta fann omöjlig att tinga in under någon förbudslag.
Erfarenhe- ten lär, att ungdomsförfarandet hmar i högre grad Och vidare utsträckning från kvinnor, som ägna sig A f ordnat ar- bete och icke störa ordningen eller väcka förargelse varken inom- eller utomhus.
Men lagförslaget talar bara om den samhällsfara, som består uti, att den m a n l i g a ungdomen blir förförd av helyrkesprostituerade.
Det finns dock en annan sida av saken, den av ingen vettig människa förnekade förförelse for vil- ken k v i n n l i g ungdom är utsatt, av gamla och unga män av alla u- grupper, och ingen vågar väl påstå att den är mindre samhällsfarlig, mindre mo- raliskt förödande.
Vad små flickebarn få uppleva i sina hem med inneboende- system höra vi blott någon enda gång ett förskrämt rop om M a hjälper det att tvångsuppfostra vuxna min och kvinnor kommer prostitutionen på detta sätt att försvinna?
Historien har lärt A n arbeta tillsammans med Gandhi att få en lektion i konsten att vara man.
Mod var hor honom mer än en fysisk egenskap.
Sanning var u, angelä- gen och påtaglig verklighet, icke en vag dimfigur.
Ledarskapets sanna prov kommer icke d i en strid är vunnen a h det sti- gande tidvattnet bär segern med sig.
Ledaren prövas då han är ensam, då han motser förräderi och nederlag men likafullt håller sitt inre öga stadigt fäst mot en fjärran vision och förmår medela något om sin syn och sin visshet om dess fullbordan till sina kamrater och följeslagare.
Där ligger Gandhis, stor- het som man.
Hur pressad han än kan vara av tunga omständigheter, hur tal- rika hans missräkningar, hur smärt- var samma hans nederlag.
han sviktar aldrig.
Han förstår mänskliga svagheter, mänsk- liga sorger, mänsklig ofullkomlighet och dårskap och gör så ännu ett offer för att förhindra konsekvenserna därav.
Han hu varit det stora exemplet pi högt mod.
ridderlighet, hopp och tro.
- lagförslaget, vanartslagen.
Anledningen anges vara den, att användandet av bar- navårdslagen skulle kräva vissa ändrin- gar i densamma.
D: r von Sneidern ifrågasatte starkt, om icke det stora mål, Men vem mas genom sin oförmåga att fatta att man kunde vara slö och senfärdig.
Ingen var så påtaglig i kritiska situationer.
tro Motto: Individens problem - världens problem.
Gandhis landsmän hysa en slags and- följes icke längre bara som en ledare, han dyrkas ram ett helgon och profet.
Och i och med denna dyrkan av Kris- tus i den första kristna tiden har ett verk blivit påbörjat, som skall oroa Im- periet och världen till dess Indien är fritt, Asien befriat från sitt elände och Den man som mänskligheten befriad.
icke förstår att Gandhi är mäktig tillhör sorten som icke vet av annan makt den Men det finns en makt som kommer än slagfältets.
utifrån utan växer inifrån.
Gandhi Ar mäktigare nu än han någonsin har varit förut, därför att hans upphöjda själ stän- digt är närvarande for hans folks le- vande samvete, så som den möjligen kan komma att bestämma mänsklighetens levande samvete.
En sådan makt ludd av ande är ett evigt och skapande ting Liksom krafterna i världsrymden förmår den sätta världen i rörelse.
, Ödet tvingar honom framåt.
Hans egen önskan är oavlåtligt riktad mot det in- arbetet bland lantbefolkningen för hemslöjd och nykterhet, mot opium- bruk, pariasskräck, etc.
Jag är säker på att han måste vara trött på det politiska livets vinglande och på att arbeta till- sammans med människor som äro så mycket mindre uppriktiga i sina strä- vanden än han själv.
Vid sina skolor i Sabarmati a h Wardha höll han inga offentliga tal, utan arbetade i stillhet - tensiva, bland folket, som älskade och att han i var mycket lyckligare där än någonsin Men nu ser jag honom, en patetisk och tragisk skepnad, tvingad av om.
ständigheter, över vilka han inte kan, inte finns någon återvändo Andra män- niskors oförnuft har framkallat krisen och väntar av honom att han skall lösa den.
Ingen är mera rädd för denna kamp än han själv, men han känner att d a har påtvingats folket Senast utkomna n u m r e t innehåller hela landet bl.
a.: tillvaro rium?
Är vår - ett olösligt myste- och att han är den ende som kan hop- pas på att föra du, till ett lyckligt slut, hur matt detta hopp än må vara Ingen Yoga en l e v n a d s k o n s t for den människa kommer någonsin att kunna förstå vilken Ingen detta beslut hu moderna människan.
kostat honom I detta fruktanssvärda ögonblick, när fängelsets murar redan tycka, sluta Reklamen rom nyckel till världs- sig omkring honom och när fångenska- pen troligtvis betyder detsamma som död fred i fängelset då önskar jag att alla människor även de som inte förstå dessa hans sista handlingar må ge honom allt det förtroende och den hög.
F r i g j o r d kristendom.
En paralell m e l l a n d e t gamla och aktning som hans sanna, ädla, givmilda själ är värd.
Säg vad ni vill om hans det nya förmåga.
Hans mal och redbarhet ha aldrig strålat så klart som nu.
Jag undrar inte längre över de blinda massornas tillgivenhet.
Snarare har jag blivit rom de.
Om det också inte funnes något annat skäl skulle jag följa denne - - - - ledare bara för hans ridderlighets skull Och det skulle hela världen göra, den kände honom.
- R Ä T T E L S E.
I förra numret av Tidevarvet förekom ett beklagligt ombrytningsfel.
Under ar- tikeln Vårluft hade författarnamnet.
S a r i Ivarson, bortfallit.
