# ID: svediakorp-per3477
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,163
# sentences: 586
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T ID EV ARV E T N:r 15-16 1930 P å ~ k i a l gr u n d e r?
ledade artikel.
Sverige måste besl es uta _- -, inom olika partiet väckts med anledning av propositionen angående lag om åt- gärder mot vanartigt levnadssätt.
Fröken Kerstin Hesselgrens motion åter- ges in extenso.
Med anledning av d r Gerda K j ell b e r g s i föredraget om Ungdom och siffror har Tidevarvet vanart framlagda hört sig för hos en del representanter för läkare och ungdomsvård om deras erfarenheter.
Svaret återges under rubri- ken V a d säga specialister och barnavårdare?
Medan F o r e l ännu lever av H.
L.
H.
R i c h a r d A l d i n g t o n s till sven- ska översatta bok E n hjältes död anmäles av Elin Wägner artikeln Ett litterärt giftgasanfall, E B.
G. skriver om undergöraren i Gallspach dr Zeileis såsom E n mo- d e r n d o k t o r Faust Kärnfolk och s t a c k a r e Nan Johanssons i vinter utkomna berättelsesamling (Lidblads, kr.
4:25) an mäles av C.
H.
I samband med denna artikel kommer i nästa nr.
en av de ut- märkta berättelserna.
Pilsnerfrö- kens testamente, att återges.
ny Förra lördagens försvarsdebatt beslut åsyftande kostnadsramen, vi- den första i sin slag men dare utreda b) skälen för starka säkert icke den sista.
Jämförd militära försvarsanstalter c) skä- med debatten 1925 om Våren, då len för avrustning på grundval vår nuvarande härordning antogs, av internationella överenskommel- hade den en ny karaktär.
Me- ser, di skälen för isolerad, natio- dan det d å gällde regementen, nell avrustning övningsdagar och millioner, det Hur man skall stärka försva- vill säga den s. k. kostnadsramen, ret eller avrusta ' internationellt diskuterades nu lämpligheten el- resp. frivilligt nationellt, allt inom ler faran av isolerad avrustning.
1825 års kostnadsram, det blir den Det har gått fortare att komma nöt rom utredningsherrarna få att dithän än man kunde tro.
Helst knäcka.
Svenska Morgonbladet som avrustning icke var någon idkar beslutet så att icke heller politisk fråga vid valen 1928.
In- det stärkta försvaret någonsin får gen annan stans än i Söderman- kosta mer än 1925 års beslut med- land och Halland, där det farins givit, även med välvilliga avrustningskandidater, vilka föllo.
tolkningen återstår frågan hur ett Statsutskottets utlåtande över sådant konststycke skall kunna ut- d e socialdemokratiska utrednings- föras.
motionerna är betecknande for Vi h i.
för v å r ingen an- den upplösning och rådvillhet som ledning att fors i eller söka ar till finnandes i svensk säker- avslöja det taktisk underlaget för hetspolitik.
i fråga om logik är debatten.
Var de riktigt, som de det en fullkomlig sevärdhet och behändiga uttolkarna vilja ha det, and3 hade det icke ramlat ett att avrustningsintresset endast var enigt utskott bakom sin mångtun- demagogi och ta tik så har man gade förklaring.
anledning an även de an- Eftersom utskottets förslag dra herrarna uppträdde som tak.
blev riksdagens beslut i en av tiker.
Så mycket värre för lan- sorgegudstjänst avbruten debatt; det.
om riksdagens medlemmar och medlemmarna alltså skola diskutera vår allvarligaste fråga väljas efter dess direktiv.
må vi utan allvar och uppriktighet.
Ob- här erinra om innehållet.
servera att det icke är vi som Utredningen bar: aj inrikta sig beskyllt någon för detta, utan att på att nå den i 1025 års riksdags det är den tidning som nyligen del F orel l svensk avrustning ett led i ar- betet för internationell avrustning.
Vi få alltså en utredning.
I den kommer att insättas höger.
män.
och 1925-års män, Brattia- ner och avrustare Troligen k o m mer det att lugna svenska folket att sakkunniga nu ta hand om dess öde så att det slipper på ett tag.
Men må svenskarna inte ett ögonblick inbilla si:: att man kan » införskaffa upplysningar » om hur Sverige i denna högtidliga.
.
,.
.
.
.
ännu (Forts. å sid.
5.)
lever 11-årig konsum m av sådan karaktär och skönhet att man inte avleda uppmärksamheten från den lögnaktiga historien med sirapsädla hjäl- tar mot en b a k v a d av snikenhet grym- het och förräderi Boven drunknade i gyttja, böjde och knä den i hårdhjärtade skeppsredaren slutscenen inför änkan till en av de sjömän han sänt i döden Den älskande unga kvin- svart fet nan seglade på på oceanen guds moders måfå ut utan annan ledtråd an ö just i det kritiska ögonblicket då han skulle förgås Det är litteratur från 1860- och 70-talet av sekunda slag.
och ingenting ty den som länge levat under infly- får sin syn fördärvad Antingen så att tande av sådan subtil förfalskning, han tror på förfalskningen, i vilket fal- han inte känner igen det dramatiska och han Eller också reagerar han med äckel och gör rent hus med alla hem- ligheter, alla dolda sammanhang i till- varon.
Och förkastar allt utom dra fyr- kantiga, torra sakligheten.
Det är ur denna trotsinställning som den absoluta filmen uppstått.
Filmen utan historia utan ord, utan mening kostym, smink och kuliss Den skapas av det saklig!
inregistrerande filmögat, som stäl- ler upp sig hot verkligheten överallt och på alla tider cynism som tände en cigarett, ett fotspår en tra- » fanatiske » unge professorn som på en akademisk fest blev offent- ligt skymfad för sin absolutism och svarade med ett glansande, oemotståndligt tal för » forskning- - frihet » hur har den inte hållit ut i att forska.
genomträn- gå, upplysa, protestera, visa ny väg.
alltid väga.
alltid vara redo.
(Forts. å sid.
5.)
en5, T H É.
AR P R O D U C E R A T I DE TROPISKA HÖGLÄNDERNA OCH SAMMANSATT AV DE.
YNGSTA OCH SPÄDASTE SKOT- T E N Å THEBUSKEN. '
I Den färdig » med myrorna; 15-aringen.
sig sko, en chimär på Notre Dame, en som trots sin älskade och fromma ' kyss, ett leende, rörelsen h a massan moders sorg tog på sig att vä- som väller ut ut förstadståget am mor- gra konfirmationslöftena, därför gonen allt detta som vi se och icke att de tycktes honom falska, den se, hade fått ny friskhet och mening ge- thèet).
.
filmer som äro ett förfalskningsbrott mot livet.
visades for sin vackra foto- grafering och sitt härliga statistmaterial av fransk kustbefolkning med ansikten Jag har sett två stycken, en från Paris namnen rapphönan eller helgo- och en från Moskva Den från Paris var som fann sin tröst i att ut- vackrare, älskvärdare.
Det övergivna k a l t forska fjärilars.
spindlars och my- bordet på trottoaren, sparvarna som I loc- S L O T T S alltid måst förbli henne främmande industrier.
net, I finbladiga en handelspolitisk fråga Det rör sig om en av Amerikas största export- ve uttryckte det år 1924, arbetet på - (det man inte göra ty då skulle så gott i debatt.
For vår del konstatera vi att herrarna dock genom allt tal om utskottsutlåtanden och reservatio- ner och vad-sa-du-ifjor, kom fram till huvudfrågan: avrustning eller ej.
Det är olyckligt att avrust- ningens fiender förmått prångla ut uttrycket isolerad avrustning, så att det accepterats även av förespråkarna.
Isolerad avrust- ning kan det j u aldrig bli tal om, eftersom avrustning på andra håll skett eller &amp; i görningen.
Ett bittre uttryck vore frivillig av- rustning att ingå som ett led i en försvarspolitik efter nya linjer.
Dessutom är, som Frisinnade kvinnors Katrineholmsresolution.
Det blir en gärd av enkel he- också i strid mot världens mak- derlighet att i dagens strider ter och väldigheter.
ställningstaganden och avgöran- den erinra om A u g u s t F o r e l medan han ännu lever!
Till hans 80-årsdag för två år sedan utkom en ypperlig liten biografi.
Tidevarvets nr.
15 och 16 äro skriven av hans landsman doktor sammanslagna t i l l ett dubbel- A l e x a n d e r v. Muralt Den är nummer Tidningen utkommer väl ägnad att vara underlag för inte under påskveckan utan nr.
17 av Tidevarvet är prenu- denna erinran om ett människo- liv, som i stort sett rymmer meranterna tillhanda först inom sig alla vårt tidevarvs frå- lördagen den 26 april gor.
Forel har genomarbetat dem ofta på banbrytande sätt han har fattat ståndpunkt och har däref- Arbete övervinner allt '.
ter med ett mod, en genial kraft Forels bokägarmärke.
Drottningen av Sverige och arbetsförmåga, som ej tycks Den klene och skygge lille poj- ha vetat några gränser, gatt fram för den idé han sett, bleve det ken, rom av kamraterna fick ök- ' avled i Rom freda.
gen d.
4 april 1930. stridbara Hennes starka a n d e och har under många år fatt kämpa m e d sjuk- dom.
Men efter Ii- d a n d e och prövnin- gar har hon nu fått.
lämna den tid vars stora o m r ä k n i n g a r maskor k r y p därför lögnaktiga och jol- mim filmer lika ledigt som ett löjstim abbornät.
Trängre maskor kan med en rubrik på första sidan meddelade att damer äro omöjliga den Medan detta land, genom ett var En ny offensiv mot lösdri- varlagen har satts gång nu inom riksdagen, där fem olika motioner Två filmer DI filmcensuren infördes,, föreningen för lägre levnadskostnader nom kameran.
Men Moskvafilmen var intressantare.
Inte därför an fotografen ve kats fotografen tåget under han låg nergrävd mellan n ' * " eller plantera kameran på toppen av en fa- briksskorsten.
Men därför att den gav bilder av livet i en rysk stad, en rysk dig.
Man fick Y påklädning och tand- borstning, den första ryckningen i ma- skinerna.
det första huvud som stacks ut genom ett fönster om morgon n. gatu- livets begynnelse och kulmen torghandel och köpenskap, sovjetvigsel och skils- mässa, födande kvinnor och den nyföd- des första blodiga bad.
blödande offer de och meningslöst Om den först omtalade filmen var dålig efterromantik av det slag som 50 proc.
av de andra som visas så var det här en ansats till ett nytt realistiskt skede.
Filmen har börjat notera, göra antecknin- gar, samt material som våra 80-tals realister.
Den vill ha berättelser ur sitt liv och ska II d a, nar filmen på andra sidan detta nya skede lärt sig att återge och mening.
-- D e vi n e z.
På vilka grunde Vad säga specialister och barnavård d are Dr. Gerda Kjellberg framställ- Det har ofta ropats på en par- lamentarisk regering under de Si.
de i sitr föredrag i Nyradikala sta åren¨.
Med två stora partier.
Gruppen häromdagen om Ung- d o m o c h vanart bl.
a. följan- av vilka intetdera har majoritet, de krav för den sexuella vanar- kommer avgörandet att ligga hos tens motverkande bland ungdo- det fåtaliga mellanpartiet, d. v. s. men: Fullt utnyttjande av de avgörandet emeIIan de större möjligheter till förebyggande verk partierna.
På så sätt äro samt- samhet, som v i ä g a genom lex men som ännu inte ra- liga partier urståndsatta till någon tionellt tagits i bruk, d. v. s. fram- politisk aktion.
Det finns två vä- förallt åstadkommande av en ge- gar ur detta egenartade förhål- nomgående undervisnning i sexu- lande.
Den ena har redan prö- ell hygien; vidare ungdomens om- vats vid 1928 års, .=], det var den händertagande genom barnavårds- nämnderna, efter barnavårdssla- borgerliga samlingen Den full- följdes icke, t y det medverkan- g e n, u p p till 2 1 å r.
inlägg, de minoritetspartiet fann sina le- gjordes från olika håll i diskus.
der än mera glesna och ville dess- sionen.
att det församlade mötet utom inte avstå från sin utslags- i stort sett var enigt om dessa syn- punkter: den vanartade ungdo- röst.
Återstår den andra.
- frisin- men bör omhändertagas efter bar- nad.socialdemokratisk samver- navårdslagens bestämmelser, inte kan.
Om någon till äventyrs trott, såsom förslaget till vanartslag att en övergång från den ena vä- stadgar efter vanartslagen.
gen till den andra varit omöjlig, I vilken mån delas nu denna blev han redan under riksdagen uppfattning är övriga erfarna re- 1929 tagen ur den villfarelsen, In.
presentanter for läkare och barna- vårdsnämnder?
om politiken.
liksom inom jord- Vi vända oss först till pro- f essor Johan Almkvist.
bruket, använder man sig av flytt- Professor Almkvist tror inte myc.
bara s. k.
» lättbroar » som anpas- ket pa lagstiftning överhuvudta- sas vid för tillfället lämpliga stäl- len, Vilka underhandlingar, som get på detta område, utan sätter veneris, ger professor Almkvist till sist, jag alldeles emot den.
Det är himmelsskriande med de gränser den drar upp efter penningkom- sten s.å att den som har h e derlig försörjning skall ha frihet att föra ett sedeslöst liv, förleda ungdom, utan att något ingripan- de kan ske, medan den som inte har inkomster kan straffas.
Jag anser den vara en s h d u t olämp- är lig lag.
tioner, som nu alltmera praktise- ras, har haft till resultat att allt flera fall komma till barnavårds- nämndens kännedom.
Anmälnin- garna ökas för varje å 1928 an- mäldes i Stockholm 72 flickor i åldern 15 till 18 år.
1928 anmäl- des I dessa åldrar 105.
Slutligen framhåller fru Törnell också betydIsen av en tidig UPP lysning i sexuell etik och hygi- en och anser det mycket gläd- jande med de båda nyss utlysta pristävlingarna om en kortfattad upplysningsskrift i dessa frågor.
B å d e dr. Kjellbergs och dr. Sundqvists synpunkter äro väl- som kända för mig, säger överläkaren vid sjukhuset S:t Göran d r.
K a r l Marcus.
och jag är med på dessa åsikter, både i det ena och andra hänseendet.
Jar är visst överens med dr. Kjellberg om att barnavårdslagen bör utsträckas.
SA fråga vi slutligen en av dem som direkt arbetar med vården av de omhändertagna unga flic- korna.
S y s t e r E l l i d a på Kvinnors Värn Unga j Stockholm, tycker efter sin erfarenhet, att det s k u l k vara en stor förbätt- ring om barnavårdsnämnderna Det g ä l l e r d å a t t utröna vad kunde fa den föreslagna utsträck- barnavårdsnämnderna själva¨ säga ta befogenheten Det händer ofta om denna utvidgade befogenhet, att det kommer mödrar med flic- kor, som just fyllt 18 år, och till F r u G e r t r u d T ö r n e l l som sin förtvivlan få höra, att man är kretsombud i Stockholms bar- då inte kan göra någon för dem.
navårdsnämnd, anser också att Man står ju alldeles maktlös.
ungdomen bör behandlas Det skulk efter bli - Det har ibland framhållits barnavårdslagen.
att det kommer att bli rvBn för förts har den stora allmänheten i f r ä m s t a rummet.
alldeles för oredigt med vanarts- lagens bestämmelser Men fru barnavårdsnämnderna att kunna e j fått veta.
men nu har Stock- fördelen av att utöka barnavårds- också svårig- Inverka något på de unga, när de holms arbetarkommun tagit upp nämndernas befogenhet till att Törnell framhåller i att den omhändertagna aro så pass stora som 20 -- 21 år.
frågan till diskussion.
I ett inled- omfatta ungdom under 21 år, där- heten ungdomen på det sättet måste Vad tror Syster Ellida om det?
ningsföredrag härom på Folkets för att jag inte vet hur det pas- - Der kan väl vara olika, men sar den unges psyke, säger pro- släppes efter fyllda 21 år.
Därefter H U S för en tid sedan yttrades föl- fessorn.
Jag anser att man vinner finns ingen rätt ens till övervak- något måste man ju alltid kunna jande: » Den borgerliga samling, mycket litet pa lagar.
Enligt min ning.
Det skulk behövas en göra.
Annars vore J U det hela som horde varit konekvensen av uppfattning måste man framförallt skyddwsimnd.
fast inte av den meningslöst.
Om man också inte den ekmanska politiken.
såg ut genom uppfostran söka att inverka sammansättning som föreslås i kan omhänderta andra än de allra Om man t. ex. tar värsta fallen, så s k d e de övriga att triumfera i 1928 års val.
Men på folks övertygelse och moral.
vanartslagen.
Professor Almkvist hänvisar till hand om en flicka strax innan i alla fall kunna ställas under " MI- i verkligheten var detta val döds- sin sexualkatekes.
de kortfattade hon fyllt 21 år, hinner man inte vakning och den brukar ge goda ringningen över den borgerliga rad till de unga angående det inverka mycket på henne, förrän resultat.
samlingen.
Hr.
Ekmans väg från sexuella liver, som han offentlig- hon måste SlaPPU igen.
Det är sYster Ellida säger också att valurnorna 1928 har gått linjerak gjort, och där han understryker grymt att hon då skall falla under det gjorts mycket litet för poi- till förhandlingsbordet med soci- betydelsen av ärlighet, trofasthet vanartslagen att det skall finnas karna i allmänhet.
Och der är och ansvar i varje sexuell förbin- en åldersgräns för samhälllets just det stora felet.
Men flickor- na anmäla inte gärna pojkarna, aldemokraterna.
Utan tvivel är delse, den må sedan vara ett lag- barmhärtighet mot henne.
Törnell Fru berättar vidare att som de blivit smittade av och det två osammanhörande kraft- ligt äktenskap d e r en fri förbin- linjer, som här mötas, hos de delse.
Och kravet på kärlek, som barnavårdsnämnden ser ut att lyc- veta förresten ofta varken namn frisinnade en partipolltik beräk- den enda hållbara grunden for kas bra med flera flickor.
Sfan för- eller adress å ¨ dem.
Men här söker behandla dem så individu- kan säkert bli en rättelse.
För- ning, hos socialdemokraterna varje sexuellt förhållande Vi måste ha en bättre uppfos- ellt som möjligt och naturligtvis resten görs numera ett mycket m- känslan att något måste göras för det svårt an dra upp några tresserat arbete från barnavårds- an bryta det maktlöshetens sy- tran i sexuella ting fur både min ar allmänna linjer eller omdömen.
nämndens sida i Stockholm just stem.
som råder.
Sådana parhäs- beträffar, sä- Men man kan ändå säga att det pojkarnas skull Svårigheten ofta går att göra ordentliga flickor är emellertid att de ofta Pro över tar ha svårt att dra jämt, men 18 år och därför inte kunna bli av dem, duktiga i Sitt politiken är det möjligas konst.
¨ någon sätt omhändertagna Om man träffar på ett sådant När det bästa inte står till buds, med makt.
Röster, som endast får man söka nå det näst ha- räknas i siffror vilka när som där flickebarn på Eira eller St: På vår f r å g a hur det förhål- helst kunna förflyttas till en mot- Göran.
säger fru Törnell, och ta- ler sig med pojkarnas omhänder- sta ».
Där säger man således att un- satt sida, äro ingen makt.
Det tagande svarar d i r e k t ö r K. derlaget for en livsduglig politik måste vara något, som inifrån bin- och andra, kan ’ det hända att hon Löfing på barnavårdsnämnden å ena sidan skulk utgöras av » be- der dessa röster samman och gör sätter upp ett förvånat ansikte och att nämnden sielvfallet gemom Si- kretsombud låter undersöka räkning », andra sidap av käns- dem l d ~ c " enhet.
&amp;, vår politik säger, att der där har aldrig nå- Ian att » något måste göras for att verkar wag därför, att vi gon sagt förut Del kan också la fall.
som den fått anmälan om.
hända att hon säger att jag tänk- För inte så längre sedan omhän- bryta det maktlöshetens system, sakna en majoritetsregering.
så te nog på det efteråt.
Det gäller dertogs t. ex. 5 pojkar for sedlig som nu råder » Det första skillet är den svag, därför att den al- ju att göra klart för dem, att det vanart.
I stort sett kan man nog lämna vi ur räkningen Beträffan- drig vågar räkna med verkliga inte bara är mot det förhållandet säga, att o m h ä n d e r t a g a n d e de det andra fråga vi: kan makt- värden Den räknar och räknar att de blivit smittade.
som man av sådan anledning är mindre löshetens system brytas genom en och utbildar sig i tekniska färdigt- vänder sig utan mot deras slar- vanlig, det stannar vanligen vid - n över uppfostran Vad vanartslagen för arbete.
hennes ansvar både mot sig själv " = ', samverkan byggd på s i löslig heter, men tror aldrig på en sa k grund?
Maktlöshet måste brytas och en saks inneboende kraft.
Det är lätt förklarligt, ty de enskilda människorna vederfaras s i l l a n rättvisa, därför tro vi inte att rättvisa finns i utvecklingen.
v i arbeta för våra mandat, vår framgång, vår möjlighet att lösa livets frågor, vi ha varken mod, lust eller tro till att arbeta for en sak, därför att vi hålla den för rätt, fastän vi veta att vägen till seger alltid måste gå genom möda och nederlag.
När frisinnade och socialdemo- krater nu överlägga om samver- kan, må denna icke byggas på en överenskommelse o m kom- promiss i vissa frågor.
Då kan den väl få majoritet m e n saknar framtid.
Må den föregås av en självrannsakan å ömse hall och om förutsättningar därtill fin- nas lända till en radikal sam- ' ling, inte kring d e näst bästa, utan det bästa.
- - reagera i och för sig.
Och detta fastän alltid hjälper med det inte an siga det bara en gång.
Fru Törnell anser det ännu för tidigt an yttra rig om verkan av ' - förebyggande ofta åtgärder.
olika s l a g, av vanart föranleder ingripandet och det det är därför in- rtrickning der sedeslösa levernet utgör anledningen.
Men som sagt barnavårdsnämndernas utsträckta SA fort barnavårdsnämnden får befogenhet.
Men det är alldeles anmälan, ' vidtar den genast pi- tydligt art det vidgade samarbete åtgärder.
med andra personer och institu- en
Ny offensiv Med anledning av k. proposi- tionen nr.
240 med förslag till vanartslag ha flera motioner väckts i båda kamrarna, samtliga med.
stark kritik mot förslaget.
I socialdemokratiska g r u p p m o t i o n e r, framlagda av hr.
M ö l l e r i första och hr.
H a n s s o n i andra kammaren yrkas a v s l a g på p r o p o s i t i o - n e n och anhållan hos regerin- gen om nytt förslag.
Motionärer- na .önska bl.
a. följande synpunk- ter beaktade i ett nytt förslag: så Lösdriveriets kriminaliserng, att beslut om internering må kun- na fattas endast av domstol, inte på administrativ väg; det sedes- lösa levernets avskiljande från la- gens tillämpningsområde.
Ingri- pande mot vuxna personer, som lörleda ungdom till otukt bör ske efter strafflagen.
likaså ingripan- de mot dem, som genom inbju- dan till otukt väcka anstöt på all- män plats.
Äldre oförbätterliga prostituerade böra kunna omhän- dertas genom utvidgade bestäm- melser, eventuellt i internerings- lagen; ungdom under 21 år skall omhändertas enligt barnavårdsla- gen.
H r r.
M o s e s s o n och Hal- l é n yrka i sin motion i andra kammaren inte avslag på förslaget men en del ändringar bl.
a. att ingripandet mot personer, som hänge sig åt sedeslöst leverne, för- leda ungdom etc. i n t e m å v a - r a b e r o e n d e av om perso- n e n i f r å g a h a r a r b e t e el- l e r medel t i l l - s i t t uppehäl- I e.
I första kanimaren liar hr.
om a v - s l a g på regeringsförsla- g e t samt att riksdagen måtte i skrivelse till regeringen begära förslag till nästa års riksdag om u p p h ä v a n d e a v 1885 å r s l ö s d r i v a r l a g och i samband därmed ile författningsändringar som bli nödvändiga.
lir.
Winberg motiverar sitt av- med att de slagsyrkande bl.a. i lagförslaget ifrågasatta åtgärder- na icke endast utgöra ett mot de allmänna rättsprinciperna stridan- de ingripande mot vissa personers självbestämningsrätt utan även äro fullständigt ineffektiva som I i an förordar förbättringsmedel.
istället dels uppIysningsverksam- het; dels utnyttjandet av de la- gar som redan finnas såsom al- koholistlagen, barnavårdslagen, lagen om internering av återfalls- förbrytare och psykiskt abnorma samt lex veneris.
Winberg motionerat 1 första kammaren har slutligen f r ö k e n H e s s e l g r e n väckt motion om avslag på vissa delar av lagförslaget samt i övrigt fle- ra betydande ändringar.
Vi åter- g e här nedan motionen i dess hel- het: ' Den föreliggande kungl.
prop.
nr.
240 företer framför förut fram.
lagda, förslag ett givet framsteg genom bestämmelsen i § 4 mom. i, att » Närmaste befattnin- gen med ärenden enligt d e n n a l a g t i l l k o m m e r så- v i t t a n g å r d e n s o m ä r un- d e r 2 1 år, barnavårds- n ä m n d - - - » Värdet av denna förbättring synes mig dock i hög grad in- skränkas av det faktum att enligt propositionen behandling av des- sa, ungdomar icke dessmindre skall ske enligt vanartslagen och mot icke efter barnavårdslagen.
Socialstyrelsen framhåller i sitt yttrande Över 1929 års betän- kande sid. 255, k. prop.
bl.
a.: » Enligt 1 § av sedeslöshetsla- gen må åtgärder vidtagas bland annat mot den, som fyllt 18 men e j 21 år, där han är hemfallen åt otuktigt leverne i tillfälliga och lösa förbindelser samt i följd där- av uppenbarligen är i fara att bliva oförmögen till hederlig själv- försörjning och samhällsnyttigt liv.
Denna föreskrift utgör uppenbar- ligen ett avsteg från huvudregeln, att samhället e j bör inskrida mot sedeslösheten såsom sådan.
Det förebyggande syftet är här helt dominerande.
och inskridandet från samhällets sida sker när- mast i individens eget intresse.
Vill man att samhället på allvar skall söka motverka prostitutionen och därom torde delade me- ningar ej råda - lärer dess in- skridande mot sedeslöshet höra ske just i nämnda åldrar.
Härvid öppna sig två vägar för lagstiftningen.
Antingen kan man så såsom.
i det föreliggande försla- get inordna detta klientel under förevarande ' lagstiftning eller ock kan man hänföra det under lag- stiftningen om samhällets barna- vård.
Erinras må nämligen, att sedeslös ungdom jämlikt den nu- varande barnavårdslagen kan om- händertagas före fyllda 18 år samt vårdas intill fyllda 21 år.
För att det klientel, som här åsyftas, skall ingå under barnavårdslagen, er- fordras sålunda i huvudsak, att nämnda åldersgränser flyttas uppåt.
Även om båda vägarna torde vara framkomliga, synas övervä- gande skäl tala för det senare alternativet.
Inordnandet av i- frigavarande speciella klientel un- der den nu föreslagna lagstiftnin- gen skär emot de i övrigt upp- rätthållna principerna för denna, något som ej kan undgå att i — gen finge i denna del konstrueras mot den se- delösa ungdomen i åldern 18 — 21 år bleve av i stort sett e n a handa beskaffenhet soin det, vil- ket enligt barnavårdslagen skall tillämpas mot ungdom under 18 år.
Erfarenheten synes utvisa.
att, där ungdom hemfaller åt sedes- löst liv, detta i stor utsträckning sker redan före fyllda 18 år.
Om nu den unges sedeslösa lever- ne tilldrar sig barnavårdsnämn- dens uppmärksamhet och ett fö- rebyggande förfarande inledes - av naturliga skäl söker nämnden ofta undvika ett definitivt omhän- dertagande - så måste detta för- farande avbrytas, när den unge når 18 år.
Men då man nu, vilket styrelsen anser riktigt, vill öppna möjlighet till fortsatta stödjande och förebyggande åtgärder från samhällets sida.
mot åldersklasser- na 18-21 år, skulle ansvaret för dessa åtgärder för denna relativt korta period flyttas över från barnavårdsnämnden till skydds.
nämnden.
Detta vore knappast ägnat att främja konsekvens och ändamålsenlighet i behandlingen av dessa ömtåliga fall.
Styrelsen förordar alltså, att samhällets skyddsåtgärder för ungdom i åldern 18-21 år, som påkallas allenast på den grund, att den unge hemfallit åt sedes- löst leverne, sker jämlikt barna- vårslagen och att denna sålun- da ändras på så sätt, som be- tingas härav. » Kungl.
Maj:t anför huvudsakli- gast två skäl varför propositio- nen icke helt ansluter sig till SO- cialstyrelsens uppfattning att bar- navårdsnämndernas behandling av den omhändertagna ungdomen skall ske efter barnavårdslagen.
Det framhålles d e I s att kostnads- frågan skulle bereda svårigheter, d e I s att ifråga om de ungas be- handling icke någon fördel sto- de att vinna genom att hänföra dem under bestämmelserna i en utvidgad barnavårdslag, då de yngre åldrarna vid vistelse å all- män arbetsanstalt förutsättes skola hållas skilda från det äldre kli- så, att förfarandet lagen lösdrivar entelet.
Vad det senare skälet beträffar tillåter j a g mig att framhålla, att även am detta skulle vara möj- ligt i de fall, då det sker å sär- skild anstalt, detta avskiljande i särskild avdelning av samma an- stalt torde bli skäligen illusoriskt.
Men oavsett interneringsfrågan torde, som socialstyrelsen med rät- ta framhållit, de förebyggande åt- garderna vara av väsentligt stör.
re betydelse.
Det synes mig då olämpligt att åtgärderna mot de ifrågavarande åldersgrupperna upp till 18 år, och mellan 18 och 21 år skulle ske icke endast efter olika lagar, utan även efter helt olika principer.
Framförallt torde detta gälla då vanarten hänför sig till sedeslöst leverne.
Enligt barnavårdslagen kan ungdom under 21 år, som gjort sig skyldig till sedlig vanart, om ingri- pandet skett före fyllda 18 Ar, göras till föremål för ingripande och har detta skett i stor utsträck- ning sedan 1926, då lagens till- lämpningsområde utsträcktes.
Till att börja med torde detta ingri- pande ' dock huvudsakligast riktats mot den kvinnliga ungdomen.
Först på sista tiden har, åtmin- stone vad Stockholm beträffar, åt- gärder även riktats mot den i sedligt avseende förkomna man- liga ungdomen.
Detta ingripande vare sig det gäller manlig eller kvinnlig ungdom sker oavsett de- ras förmåga eller vilja att » ärli- gen försörja sig ».
Enligt vanarts- lagen däremot kan ingripandet ske (paragraf 3) endast då uppenbar fara är för handen att han till följd därav icke kommer att efter förmåga ärligen försörja sig, eller (par.
2 mom. 3) om han undan- drager sig att efter förmåga ärli- gen försörja sig o c h tillika för- leder annan ungdom till otukt, vacker anstöt eller verkar störan- de-, sålunda en högst väsentlig inskränkning, som också är av stor principiell betydelse.
Då det emellertid ligger i sam- hällets intresse att i största möj- liga mån söka förebygga all sedlig vanart, vilket också i motivering- en i samtliga lagförslag med styr- ka framhållits, så måste en av de viktigaste uppgifterna vara, att söka nå vanarten på ett mycket tidigt stadium och med de lämpli- gaste metoderna.
Atgärderna mot ungdomens vanart böra därför läggas på en mycket bredare bas än det föreliggande förslaget gör.
Det gäller även att tillrättaleda ungdomen utan att alltför mycket brännmärka densamma.
J a g kan i detta sammanhang icke undgå att än en gång på- peka behovet av åtgärders vid- tagande till ungdomens sexuella uppfostran förutan vilken aldrig en verkligt bärande grund för samhällets åtgärder till ungdo- mens skyddande kan, läggas.
Motionären hänvisar till den of- ficiella statistikens uppgifter an- gående könssjukdomarnas utbred- ning bland ungdomen, vilka voro återgivna i förra numret av Tide- varvet och av vilka framgår att en stark ökning skett för ålders- grupperna 15-20 år, och fortsät- ter: Denna de senare årens starka stegring visar en tendens till av- tagande från och med 1926. det år, då barnavårdsnämndernas ökade befogenhet trädde i kraft, och omöjligt torde ej vara att här föreligger ett orsakssammanhang.
Enligt siffror som framlagts of- fentligt av läkaren vid sjukhuset S:t Görans poliklinik, dr. Gerda Kjellberg, visar det sig, att om man delar upp varje årsgrupp för sig och dessutom skiljer på poj- kar och flickor så ser man att sjukdomssiffrorna för åldrarna 15, 16 och 17 år, både för pojkar och flickor, hålla sig tämligen kon- stanta och att stegringen sålunda gäller huvudsakligast 18, i 9 årin- gar.
Vidare finner man, att om nian på samma sätt delar upp ål- dersgrupperna 20-25 år stegring- en för flickornas vidkommande stannar vid 20 år, under det att Mötesplatsen Göteborgsavdelningen av F. flutna regera en förändrad nutid och en K.R.
jämte Göteborgs Socialdemokro- oviss framtid.
Det är lika ansvarslöst tiska Kv.
distr., Fredrika Bremer För- som lätt att spela på gamla nationella bundets Göteborgskrets och Föreningen strängar och vädja till uråldriga för- Frisinnade Kvinnor i Göteborg hade den domar så som sker, framför allt i stor 31 mars inbjudit fröken Kerstin Hes- utsträckning i den för opinionen så rik- selgren att tala om förslaget till lag tiga dagspressen.
De nya makthavarna om Moderskapsskydd.
Föredraget, som i Ryssland framställas i svensk press ägde rum i Hvitfeldtsskolans aula, hade inkonsekvent nog antingen som världs.
samlat en talrik och intresserad publik, frimmande kammarlärda, marxistiska fa- som sedermera enhälligt gick in för att natiker, som söka tvinga in en mot- ansluta sig till den resolution.
som tidi- spänstig verklighet i sina teoriers tvångs- gare å flera orter antagits av frisinnade tröjor, eller också som diaboliska skur- och socialdemokratiska m.fl. kvinnoför- kar (gärna av » österländsk » r a s, som i eningar.
Opinionsmötet fick ett synner- sadistisk fröjd river ned allt.
I båda ligen gynnsamt mottagande i Göteborgs- fallen drivs Ryssland mot sin snabba pressen.
undergång.
Officiella meddelanden i motsatt riktning äro på förhand dömda, men den (tillåtna och ibland stränga!)
» Inför tidens ansikten.
kritik, som framkommer i sovjetrysk Lindomeföredragen med ovanstående press avtryckes noggrant, och de obe- gemensainina titel fortsatte den 26 mars, tydligaste telegram ur grumligaste källa då fil.
kand. Ingemar Lundgren talade (ex. emigrantkretsar i Riga, Helsingfors över ämnet » Sverige och Ryssland ».
o.s.v.) slås upp med jätterubriker.
.
De faktorer vi ha att räkna med som Ryssland har outtömliga naturrikedo- avgörande just nu i vårt förhållande till inar och oerhörda människotillgångar.
Ryssland äro av två slag, framhöll tal.
Skall det inte lyckas den nuvarande kraf- Vi har ännu medvetet eller omedvetet tiga regimen att organisera en stark stat, den gamla rysskräcken i blodet; till lir det bli svårt för någon, allra minst denna kommer så den nya » bolsjevik- för de forna herrarna.
Men lyckas bol- skräcken », rädslan för det okända.
gigan.
sjevikerna skapa en ekonomiskt och poli- tiska experiment, som denne vår tusen- tiskt stark stat, är Sverige och hela årige arvfiende nu bedriver, och räds.
det inbördes splittrade Europa i en svår lan för vad detta kan få för följder situation.
I ett ekonomiskt världskrig för oss.
De många svenska krigen med - minst lika farligt som ett militärt Ryssland berodde på, att Sverige stän- är Europa då svagast organiserat.
och digt sökte sig österut, erövrade provins dömt att bliva delat i intressesfärer mel- efter provins och måste kämpa för att lan de starkare Amerikas Förenta Stater bibehålla dem.
Sverige ingrep i inre och Rysslands Förenta Stater.
Det fordras ryska förhållanden och sökte ju t. o. m. organisation, teknik och » good-will » att en gång sätta en svensk prins, Gustaf förhindra detta och skapa varaktig fred.
I I Adolfs bror, på Rysslands tron.
Det Ref. är ett farligt fel att nu låta det för.
- den för pojkarna först stannar 22 år.
vid S t e g r i n g e n k o m m e r sil- lunda i båda fallen se- d a n barnavårdsnämnder- nas möjlighet till, ingri- p a n d e upphört.
Är det så, att barnavårdsnämn- dens ingripande har i någon mån .motverkat, könssjukdomarnas ut- bredning i åldersgruppen 15-18 år, så torde väl kunna antagas att samma verkan skulle uppstå för åldersgruppen 18-21 år därest barnavårdsnämndens verksamhet på samma sätt kunde utökas, d. v.s.
enligt barnavårdslagen.
Möj- ligheten för barnavårdsnämnden att efter vanartslagen på ett ef- fektivt sätt kunna motarbeta köns- sjukdomarnas spridning bland ungdom, torde uppenbarligen vara mindre.
Vad åter kostnaderna beträffar torde det icke möta några oöver- stigliga hinder att staten överto- ge en större del än vad nu ä r fallet av kommunens och lands- tingets kostnader för skyddsupp fostran.
Skulle den föreslagna van- artslagens bestämmelser i denna punkt antagas, skulle det kunna medföra att vederbörande kommu- nala organ väntade med sina in- gripanden, tills den vanartiga u n g domen i fråga fyllt 18 år, då kostnaderna enligt förslaget ifråga skulle helt övertagas av staten, ett resultat som säkerligen i mera än ett avseende vore att beklaga.
Vad beträffar de föreslagna åt- gärderna för bekämpandet av se- deslöshet hos vuxna (personer över 21 år) torde k. propositionens syf- te nås enklare och effektivare gé- nom vissa ändringar i strafflagen samt genom kraftigt understödjan- de av det enskilda hjälparbetet.
d e l s reformering av lagbe- stämmelserna angående skyddsål- der i överensstämmelse med hr.
Petréns särskilda yttrande i 1929 års betänkande.
Åå grund a v vad ovan anförts yrkas att vanartslagen må äga tillämpning endast å personer som fyllt 21 år; avslag å 2 § mom. 3 samt avslåg å 3 §; samt i övriga §§ härav betingade öndringar; samt att riksdagen beslutar begära att kungl.
maj:t till 1931 Ors riksdag ville inkomma med förslag till sådan ändring av lagen om samhällets barna- vård, att denna lags tillämpning kom- mer att utsträckas till ungdom under 21 år och a t t i händelse föreliggande lag- förslag icke antages, nu gällande lös- drivarlags tillämpningsområde indras från 18 till PI år.
Vidare yrkas att riksdagen beslutar begära det kungl.
maj:t till 1931 års riksdag ville inkomma med förslag till ändring av strafflagen efter ovan an- givna grunder.
blot de företeelser, som avses uti paragraf 2, mom. 3 i vanarts- lagen böra straff bestämmelser in- föras av följande innehåll: d i överensstämmelse med reglementeringskommitténs för- slag straff för provokation till otukt, särskilt då denna provoka- tion riktas mot ungdom eller per- soner i viss beroende ställning till provokatören; d e l s i övrigt erforderliga till- lägg i strafflagen avseende straff för sådana företeelser, som om- förmälas i $ 2, mom. 3 i van- artslagen, evad de begås av dem, som undandraga sig att ärligen försörja sig eller av andra;
Ett li t te r ärt, i ft asan fa ll giltg Inför talet om Richard Al- dington, E n h j ä l t e s död, rea- gerar den svenske bokläsaren gär- na så här: en krigsbok till?
Nej, tack, jag har läst Remarque, resp. sett.
Sheriffs Journeys End, det är nog.
Emellertid är Aldingtons bok dis inte någon upprepning av dessa eller andra krigsböcker.
Al- dington är för det första ett t e m permanent helt och hiller för sig.
Han är oändligt mycket fränare i n de andra.
Förtvivlan lan över kriget slår in som en själslig förgiftning.
och när sen boken slutligen skrevs, gav han ifrån sig giftet med en hatfullhet.
bitterhet och cynism, kanske oöverträffad i styrka se- dan Jonatan Swifts dagar.
Men skillnaden ligger inte bara i tem- peramentets reaktioner.
Richard Aldington tar sin uppgift vidare an båda de ovannämnda förfat- tarna.
Han vill visa att det var humbugen förr kriget som möj- liggjorde humbugen under kri- get.
Och därför inleder han bo- ken med ett hänsynslöst anfall mot den victorianska tiden.
mot föräldrarna till dem som sändes ut i kriget att do.
Han spottar åt alla ideal som dessa människor ägt: gud, fosterlandet.
äran, spor- ten, gentlemannen.
kvinnan, kar.
leken, äktenskapet.
Raseriet över den äldre generationens okunnig- h e t, dumhet, oskicklighet, hyck- leri, sentimentalitet och hjärtlös- het går ut över även de ideal den omfattade.
Den engelska för- behållsamheten, älskvärdheten, behärskningen, respektabiliteten har här slagit över i eller av- lösts av konträra motsatser.
En- dast det hårda trycket av här- skande u d och härskande mening- ar kunna slunga upp en sådan kaskad av cynismer och otidig- heter i luften.
Han kallas ' 890- talets England för ett I En m o d ern doktor Faust - patienter Mitt i den lilla hyn Gallspach i sig med otrolig hastighet Just denna tidigare manliga re- aktion mot kvinnornas kamp för Oberösterreich dit ingen järnväg och strömmade dit i tusental och det gäll- frigörelse, arbete ansvar och kmppast hyggliga vägar nå - står ett de att skaffa bostäder Logar och uthus självständighet har ett visst sam- manhang med den senare bittra manliga reaktionen mot kvinnor- " *, som går ut på att de under kriget i c k e ägde den självstän- dighet, ansvarsfullhet, frigjordhet som behövts för att de skulle stå tals kvinnor.
som varit vana vid mannen söp u p p förtjänsten, att vana vid slit, misshandel och på- tvingad graviditet.
ö n s k a de kri- 47.462 gets fortsättning, därför att det betydde e n fortsättning på de ekonomiskt trygga karlfria söte- brödsdagarna.
Ställer man dessa symtom mot varandra, blir det klart att kriget gett anledning till en grandios uppgörelse mellan könen » Kvinna, du saknade mig icke nog.
då jag var borta du led för litet!
Man.
du hade icke varit sådan mat mig att jag kunde sakna dig!
Kvinna.
din kvinnlighet teg stil- In.
du slök krigspropagandans Iög- ner.
du kom icke till undsättning, du lät oss förgås!
l a n.
du tålde aldrig tidigare att jag hade annan mening än din.
Du krossade min egenart och be.
gär sedan räddningen av den. » tyskar, 189 amerikanare, skandinaver » däribland 1 2 8 1 mest 16.987 tjecker, 42 perser, kineser och japaner, 49 afrikaner m. fl s v svenskar » m fl.
inalles 140,000 besökare under med sin smak för romantiska uttryck Man jnmtcir honom än med Paracelsus än med Cagliostro och i likhet med hans stora föregångare ses honom - än mänsklighetens räddare, än i n kvack- salvare och charlatan Det berättas att han under sin vistelse i Indien genom en fakirs saliv räddats t i l l livet från ett kobrabett, att han med elektriska vågor - redan före Marconi - från järnvägs- måste tas I anspråk, gamla vagnar fraktas dit a h utrustas till ho- tell, hönsgårdar tapetseras med gamla rade träbårar och korgsängar fullborda raden av fortskaffningsmedel.
verklig de- mokrati råder Priset för varje behand - ling är lika för alla tre schilling d v. s kr 1,50 - undantagen bestå blott däri att dessa ibland efterskänkas just nu har Zeileis och hans institut blivit särdeles aktuella.
En professor från Berlin har i ett offentligt föredrag an- gripit hans metoder såsom mest varande hade ej detta England, vilken sjö- makt, vilken odräglig optimism.
vilket orättfärdigt hyckleri.
Bred i baken satt Victoria på sitt folks vilja.
tunga i baken sutto de maktägande klasserna på folkets nacke ».
o. s.v.
o. S.
V.
För författaren är England un- der kriget inte en bit bättre än England före kriget.
Han hatar kriget, de som färberedde det.
satte te det i gång.
tillät att det fick dra ut över fyra år.
Han hatar dem som omsvepte det med en dimbildning av lögner, falsk pa- triotism.
falsk idealism, självdyr- kan och nedsvärtning av fienden.
Han hatar dem som kunde sko sig på det och ha roligt under det.
Han hatar kriget men de enda människor han egentligen tål och kan uthärda äro krigarna.
De fingo åtminstone lida för det all- männa stora brottet.
Deras fruk- tansvärda lidande försonar för ho. '
nom det lidande de tillfogade an- ' dra.
Han ställer aldrig upp den möjligheten, att soldaterna kunde h a gjort s l u t på kriget genom vägran.
De voro infångade i en grym och skoningslös maskin, I som malde sönder dem.
det voro allierade och centralmaktsol- dater alldeles lika.
Liksom alla andra krigsskildrare är han full av respekt och sympati för fien- den.
Bland de föraktade hemma- sittarna äro kvinnorna de mest föraktade.
Aldington är en repre- sentant for det urskilda dag av kvinnoförakt som uppstått efter kriget bland krigsdeltagarna.
Fe- nomenet är mycket intressant att fördjupa sig i.
Det är bra en- faldigt att avfärda en ramlad olustreaktion hos det ena könet mot det andra ban med hån smädelse och löje, enfaldigt att tillskriva det låga motiv i stället för att undersöka om där kan ligga något berättigat däri.
Den manliga reaktionen mot feminis- terna är ett varnande exempel.
Aldington hyser en förälskad bitterher mot den moderna kvin- nan, hans egen generations kam- rat.
Hon har av frihet icke för- stått mer än erotisk frihet.
av emancipation icke förstått mer i n emancipation från hjärta, ömhet, trohet.
anrtändighet.
Hon är grym och osårbar men trots allt förtju- sande som det framgår av hans beskrivning över de två kvinnor.
na i hjältens liv.
Om själva krigsskildringen som avslutar boken må sagas.
att man läser den med den reflexionen: » Ja, så har jag alltid tänkt att det var, fast jaa aldrig fick något belägg för det Och det stiger upp i en något av den Aldingtonska vreden mot alla dessa skrivande och talande skyttegravsbesökare, som Iånade sig åt militära och po- litiska syften och gåvo en oärlig bild av kriget: krigskorresponden- ter, politiker.
präster, stora för- fattare.
(Dehmel, Maeterlinck, Kipling.)
Det är sent, att en annan bild nu kommer fram, men det är väl att det sker någon gång.
Det är rätt intressant att be- tänka att der är d~ föraktade och omoderna romanförfattarna som varit redskapet därtill.
Man kun- de ju ha tänkt sig att skönlitte- rära författare icke hade någon uppgift som folkupplysare i de stora dagliga tidningarnas och d e Wien lyckats antända en vedstapel i hokus pokus och förklarat de goda re- Indien, samt att han levat och verkat redan 300 år före Kristus Enligt myn- digheternas mera nyktra uppgifter föddes Zeileis 1873 i Unterfranken, var först låssmed, sedan magnetisör och innehade da världen står på professorns sida därefter en hönsfarm År 1912 köpte han i.
d. patienter ha samlats filt massade- Schloss Gallspach, där han kort efteråt monstration för sin räddare undergö- började med sin helbrägdagörelse.
Un raren från Gallspach derrättelsen om hans underkurer spred E B.
G..
- - charmanta populärtidskrifternas tidevarv.
Y e n ett faktum är att pressen under och efter kriget i stort sett fått gå i de gamla hjul- saker och ting.
Tack vare några få skönlitterära verk från senare år skola vår tids människor må- hända finna uttryck för tankar inte stöta publiken, partiet, annon- sörerna.
aktieägarna, ty den beror av dem alla.
Den enskilde jour- nalisten må ha tänkt och vetat detsamma som Aldington om det skoj som bedrivits med allmän- heten, han tillåtes inre saga det, emedan ledningen fruktar en obe- haglig reaktion i form av minskad dingtons andliga giftgasanfall på förkrigsgenerationen dess ideal och föreställningsvärld vore den tänkbarast bästa form för upprens- ning.
När anfallet är över och man beskådar de svartbrända res- terna av en blommande värld så märker man att det icke bara är de fräcka lögnerna, hyckleriet och humbugen som blivit bortbrända.
Men den som själv har lidit djupt, den som har genomskådat och den som ser faran av att folken bänka.
rusta och trampa på vidare som om ingenting hänt den förstår A Adlington och hans likar och finner även i denna desperation symtom på mänsklig- underskattar publiken, men i all- mänhet är man nog på den säk- ra sidan om man är oförarglig lägger an på att smickra, roa utlägga publikens egna meningar.
Det har därför blivit den själv- och sitt hjärtas harm, sorg och för.
tvivlan och sitta nya namn på e " kris E l i n Wägner.
vänster hand av en till det yttre Serbien har honom att tacka för skall stadga sig i Europa.
vem minns från 1890 den då bruten gubbe.
är från tiden efter begynnelsen av en nykterhetsrö- och allvarsamma tid bör handla.
gen Och få vi då be om ett beslut 42-årige schweiziske Iäkaren, som kriget och utgör en studie över relse över huvud taget.
Det är som om Forels kamp folkförbundsexpert upp upp- ut från vad som är rätt och lands- för Uppsala studenter talade om internationella och inre politiska ysa om det, intet än så grundligt gagneligt och som ligger i fram- Dryckesseden, dess h hygi- förhållanden i myrvärlden – med för nykterhetssaken vidgat hans om hur andra ha hand- tidens linje med åsidosättande av e n i s k a o c h s o c i a l s b e t y - ständiga utblickar i människovärl- blick för de sociala frågorna – Ingenstädes i Europa vet partiaktiska hänsyn.
d e l s e och gav denna slutkläm: den.)
och under dessa sista år på 80- Då utredningen tidigare varit ' Mänsklighetens nästa steg fram- Så hade det hänt en dag år talet börjar också hans strid vid hur man skall handla it ty materiellt kan den knap- 1886 att Forel lät kalla till sig Josephine¨ Butlers rida i anti-rep.
D a n m a r k.
Ty Europa past komma vidare – måste va- på sjukhuset en skräddare Barr- lementeringsrörelsen.
och ingen vet vart hän övergån- officiell utredningskommitté med ra av etisk och intellektuell inne- hardt, ledare av en förening för Från sin läkare-vetenikapvek gen leder.
Man har ännu inte uppgift att fritt fördjupa sig i av ens tagit ställning till frågan vad vårt fosterlands problem och u- börd.Alkoholen, jämte dyrkan sid. (Forts. fr.
1.)
ingen studium man utom i – av upprättande drinkare Forel, han dock icke.
Under sammma stor nittonde århundradets djävul.
lat och » botat » otaliga alkoholis- djupaste intresse del i Nancy-sko- Måtte det tjugonde komma att ter, hade måst för sig själv er- lans forskningar på hypnotismens besegra båda!
känna, att de efter att ha läm- område, blev själv en av samti- Och vem minns honom samma nat sjukhuset alltför ofta återföllo.
dens skickligaste hypnositörer år i Stockholm på Federationens N u ställde han en fråga till skrid.
och kunde vid schweiziska lakar- Internationella kongress svänga dare Bosshardt, hur det kunde föreningens årsmöte 1888 för sina sitt gissel över staten såsom or- komma sig att d e n n e så ofta » nästan andlösa » kolleger lagga ganisatör av prostitutionen och fick b e s t å e n d e resultat.
Sva- fram sina märkliga erfarenheter över den mäktiga kår, som kallas ret kom uran tvekan: Det ar myc- och resultat på detta område.
specialister.
Prostitutionen må va- ket enkelt.
herr Professor.
jag är Hypnotismen – liksom senare psykoanalysen som han studera- ra aldrig så gammal och äre- absolutist, och det ar inte Ni.
vördig sade han den är dock Forel böjde sig för överbevisnin- de alltifrån dess för-Freudska tid blev i hans hand och åskåd- en a b n o r m i t e t, ty den gör gen, och världen märkte det snart.
könsdriften till självändamål, utan Inte b a n att han efter två år ning ett bland andra verktyg med ’ statens uppgift var ledare för en mönster-alko- uppgift att tjäna hälsant stora än- kärlek.
– är att undersöka, varför så mån- holistanstalt – Ellikon – vars damål, men klart såg han också ga kvinnor sälja sig.
Då skall förste husfader blev Bosshardt.
dess begränsning.
den nå ner till fattigdom, okun- nighet råhet och andlig abnor- mitet.
Den sociala frågan folk.
bildningen, folkmoralen finns dar- Det skall vara hjär- bakom.
– nan hos en specialist, rom knappt ser mer av en människa än hu- den och könsorganen.
som kan finna också ett etiskt berättigan- de i den statliga reglementering- en.
Medicinen – behöver eti- ken för att duga något till.
Ja, e t i k e n ä r h ä l s a n s g r u n d - val. '
Detta hände alltså i Uppsala och Stockholm för fyrtio är se- dan.
Vad var d &amp; Forel?
Det är inte så lätt omtalat.
Ett är dock säkert – han var i n t a » specia- list ».
Men sedan ii är var han chefsläkare vid det stora sim- sjukhuset Burghölzli i Zürich, som han från grunden och vidare dag för dag reformerat från att ha varit » det beryktade helvetet Burg- hölzli ».
Samtidigt föreläste han som professor i psykiatri vid uni- versitetet i Zürich och har &amp; - i: genom utövat ett bestämmande in- flytande på detta forskningsom- råde Föreläsningssalen- kunde of- ta ej rymma de skaror, som ock- så från andra fakulteter strömma- de till.
Hjärnforskning¨ och ärft- lighetsforskning var hans » speci- al » - område, men redan från 1880-talets början hade han fört fram rom sin mening.
att orsaken till sinnessjukdomar till hög pro- cent var att röka i u p p f o s t - ringsfel såväl i bortskäm- År 1904 beslöt sig Forel, efter ning som å andra¨ sidan i råhet Och inte heller bara att Burg- och kärlekslöshet.
Han hade vi- hölzi så småningom blev helt ab- ingående rådgörande med sin hu- dare arbetat för en ny strafflags- solutistiskt, både för patienternas stru, att utarbeta en omfattande stiftning, som tog hänsyn till alla och hela personalens räkning.
och allmänförståelig framställ- de fall då förbrytare borde be- Men nästa år blev Forel ordföran- ning av den sexuella frågan h a n d l a s och ej straffas.
och de vid den 2:dra internationella därpå utkom hans 600 sidor digra han hade gjort förslag till en ny sin- antialkoholkongressen och var se- verk Den s e x u e l l a f r å g a n Den översattes så gott som ome- nessjukvårdslag Dessutom var han dan undantagslöst närvarande, redan sin samtids erkänt främste som den ledande drivande fram.
delbart p i 16 språk och har i myr-forskare (Forel har under sitt sta kraften vid ' alla dessa kon.
hundratusentals exemplar spritts liv beskrivit över 3.500 förut out- gresser tills kriget ändade deras över världen.
Till största delen forskade myrarter och varianter.
tillvaro.
Och dock var detta blott ar den en anatomisk-fysiologisk re- är till kommer hann psykologiska en liten del ar den propaganda- dogörelse.
Men den tar också och sociala forskningar i myr- verksamhet av gigantiska mått, stallning till med sexuallivet sam- världen.
Han har publicerat om- som han för nykterhetssaken ut- höriga etiska och sociala frågor: äktenskap, kring 250 uppsatser, broschyrer övat i tal.
i skrift.
i handling.
om synd och skuld, och större verk om myror.
Det Anda till Mindre Asien har hans dubbelmoral, prostitution och sista, i fem band, skrivet med företagsresor sträckt sig.
och » penningäktenskap », om kvinno- – – – – – * med man menat Folkförbundet, kompromiss eller hänsyn klart Hur värdefullt material utred- enkelt samt med lägga ett fram program det för för en folket för- ningen än kan samla, det blir svarspolitik i ny mening.
Vi fin- dock nödvändigt att fatta ett själv- na tiden vara inne att åter er- ständigt beslut för Sveriges räk- inra om denna plan till den kraft ning såvida man icke vill slå sig och verkan det hava kan.
tåligt på att menin- _- ner och vänta frågan, kvinnorättigheter och för.
det armenska folket under stilla- delen av an alla barn bure sin tigande från Turkiets bundsför- m o n namn, am barnbegränsning vanter.
Han korresponderade till och sterilisering.
om fattigdomens mycken allmän förtrytelse, med och det mekaniska livets skuld i Sovjets undervisningsminister i sexuallivets förgiftning etc. etc uppfostringsfrågor,¨ men nedlade På världens dom över så öpp- hos det då ännu befintliga ryska na ord var väl Forel beredd, men gesantskapet i Bern sin energi- kanske knappast på att plötsligt ska protest mot Sovjetregeringens bli en hela världens rådfrågnings- våldsdåd, och avvisade med sam.
byrå för dessa spörsmål.
Hans för- ma motivering en vetenskaplig ut.
ut stora korrepondens svällde till märkelse därifrån.
något oerhört, men han gav sig 1916 slöt sig Ford till schwei- aldrig ro med mindre varje räd- ziska socialdemokratiska partiet, frågningsbrev blev omgående be- ' och under generalstrejken svarat.
ofta med verkliga avhand- fick han anledning öppet kläda lingar i brevform skott för sin övertygelse.
Frän.
Världskriget åstadkom hos Fo- början avgav han som sin me- rel ett genombrott till att aktivt ning att lämna sitt bidrag i att rikta sitt tänkande och handlande göra arbetarrörelsen e t t i s k t beto- in på politiska uppgifter.
Visserli- nad, ty socialdemokratien måste gen hade han redan 1913 i en vara etisk.
eller den kommer ic- publikation för den av honom ke att vara alls. » grundade Internationella I flera skrifter och i en oänd- o r d e n f ö r e t i k o c h k u l t u r ligt antal föredrag däri han gint offentliggjort en uppsats som han sitt djupa vetande i de mest skil- kallade K r i g e l l e r F o l k f ö r - da ämnen och sin rika livserfaren- bund.
Men i oktober 1914 skrev het.
har Forel under sina sista han ett program för världens åter- år tjänar den etiska.
framtidsbyg- uppbyggande, som sedan på oli- gande socialismen.
Gripande skil- ka sätt och olika stridsfronter av drar v. Muralt som ögonvittne ett honom drivits fram och formats sådant föredrag för två år sedan ut intill den dag som är.
Dess i Forels 80-onde levnadsår.
huvudpunkter äro i korthet föl- Långsamt långsamt stapplade den jande: progressiv avrustning och gamle vägen fram till den lilla armeernas ersättande med freds- föreläsningslokalen och han käm- trupper.
d.
v. s. för sociala än- pade sedan med talsvårigheter damål redobogna miliser av man Men mäktigt svepte han fram över och kvinnor; grundande av Euro- sin ämne, v a r i a t i o n e r i be- pas.
sedan världens förenta sta- g r e p p e t m ä n n i s k a och ter och införande av ett världs- gick så vidare in pil dagens fä.
språk (esperanto); systematisk or, om Folkförbundet om nöd- kamp mot privatkapitalistiskt ut- vändigheten av avrustning och nyttjande av mänsklig arbetskraft; stannade till sist vid glädjen över utbyggande av.
gemensamhetspro- den härligt organiserade.
intern, duktion; frihandel; kolonisyste- tionella civiltjänsthjälpen vid mets avskrivning; kvinnorösträtt översvämningarna i Liechtenstein och upphävande av alla särrät- Forels ögon ha sedan flera år tigheter; straffrättsreform efter inte klan kunnat urskilja hans moderna linjer och med bortta- iivs små vänner, myrorna Han tagande av dödsstraff: skolreform, har också, utan ordande och sen- byggd på arbetsskolan och lant- timentalitet lämnat sin myrsam- uppfostringshem med samuppfos- ling den i världen, till tran; rusdrycksförbud och födel- naturhistoriska museet i Bern.
sekontroll till människomaterialets Men över hans liv stå ristade, med kvalitativa höjande; pressens re- gåtfull djupskrift av sanning och verklighet.
de enkla myr-oden: formering övervinnes genom Från Forels verksamhet under AIIt krigs- och efterkrigsåren faller a r b e t e.
mest i ögonen av * - tester, framförda med hela tyng.
den av hans personlighet och drä- Alex.
v. M u r a l t: August Fo- pande framställningskonst protest mot behandlingen av krigstjänst- rel.
Orell Füssli Verlag.
Zürich vägrare.
mot indragning av paci- Pris 2:50 fistisk litteratur.
mol kränkningar 1918 – – största Året om en av serie asylrätten, mot utrotningen av
Vårl u f t Längs en av Söders kullerstenslagda bakgator ligger ett uthus, byggt på själv Rätt igenom uthuset går kommer direkt in på den- samma från berggrunden bakom, men gångens mynning mot gatan når man ej utan hjälp av hissanordning eller stege.
smala känner mig plötsligt som ensam hedersgäst på en större generalrepetion.
Gångens myn- ning är en scen, låt vara av enklaste slag, vars rampljus, en gatlyckta, ännu ej tänts.
De uppträdande aktriserna äro, Jag står mitt emot, på den gatans andra rännstenskant, och två sex år, Förnuftiga lagar tör motorförare ...
Det är det märkliga med N i n ögonen ständigt förmå att upptäc- » Tidevarvet » hu sedan snart ett års tid tillbaka varit en mina bästa vänner.
n y J o h a n s s o n, att hon behö- ka och uppskatta solsken och Med för varje nummer stegrat intresse ver inga stora människor eller skönhet, blommor, ungdom har jag följt dess orädda kamp för den händelser att skriva om för att Den berättelsesamling som Nan- verkliga liberalismen Den har synts mig åstadkomma högst fängslande be- ny Johansson i vinter givit ut närma sig idealet för framtidens männi- rättelser.
Ur det mest vardagli- p å Lindblads förlag, K ä r n f o l k ga lockar hon fram allt som är ska frihet, bunden endast av det an- o c h s t a c k a r e.
kan visserligen svar som individen har såsom förvaltare spännande och märkligt i män- niskors tillvaro än sett från inte mäta sig med det föregåen- av en del av samhällets arbetskraft.
de arbetet.
Men det minskar in- - - Det är därför med en viss grad av förvåning som jag vid ' flera tillfällen g sista tiden sett Tidevarvets stäl nings- tagande till en revision av motorfordons- förordningen.
I nr.
13 av tidningen såg försvar för b i b e h å l l a n d e t a v Den äldre, stor, grov och robust, står maximihastigheten under vinglande på ett ben allra längst ut i alla omst ändigheter!
gången I ena handen håller hon en Denna » Tidevarvets » ståndpunkt till gammal bandyklubba lekfullt utsträckt.
Klädd i m vid, brungul kappa, färgrik den föreslagna nya ordningen på våra toppmössa och stickad långschal liknar vägar förefaller mig passa illa ihop med bon mest av allt en glad färgklick, som tidningens gentemot många - och be- problem visade för- av en händelse blini uppkastad på den tydlig viktigare Lilla scenen.
Den mindre gråklädda va- ståelse lur nya och kanske till synes re- relsen bredvid tyckes h a n följt med av volutionerande synpunkter.
bara vinddraget.
Minsta rörelse den stora » Intet förefaller väl för utomstående flickan gör efterapats i detalj av den lilla mera naturligt än att den bör vara Mellan pärlande skratt, fnitter och hyss- bs o l ut nyk e r, som sätter sig vid ningar från de små åt varandra kommer ratten för att styra en bil - » står a brutna ord och melodier av utnötta det i nummer 13 av Eder tidning slagdängor, tätt följda av den säkert Men vad menas då med att vara absolut onödiga visan Gubben Noah Fnitter nykter?
Därom får man en aning ge igen och så några danssteg.
Blickar nom följande mening strax efter: » Men änges under lugg mot mig, som dras ganska många vilja kallas nyktra, fast allt närmare innan barnen vimmelkanti- de strax före a h till och med under g av bara livsglädje draga sig tillbaka en bilfärd förtärt större eller mindre in i gången för en tidig rådplägning mängder alkohol.
Nog borde det bliva Liksom påverkade av skymningen, som en lag, som absolut förbjöde förare av härskade därinne, äro de mera still- motorfordon att förtära alkohol i varje när de efter några ögonblicks dess form under eller strax före motor- paus åter komma fram färd Bergmanska motionen kunde.
bli lag.
Det är ju, inte här Armarna lyftas nu, händerna läggas gärna fråga absolutism allmänhet utan mot varandra och föras med mjuka rö- i samband med motortrafik - » relser mot tinningarna.
Ögonen slutas endast Konklusitionerna av detta resonemang och de små kropparna vaggar fram och kanske inte författarinnan av art. ifråga åter som videkvistar i vårblåst.
Kanske gjort riktigt klin för sig Det är i varje de, inte är så underligt när de sjunga fall lätt att förutse verkan av en dylikt videvisans första vers.
Betagen lyssnar ja till den ljuva melodien och orden lag.
P r o p r i m o.
Nästa generation tom komma så opåräknat innerligt och all- mer antagligen i ännu mycket större varligt.
utsträckning än den nu levande att fär- das med motorfordon.
Om 30 ar tidigare kommmer alldeles Sov du a vide ung, än så vinter, givet varje all vuxen ålder kommen man eller kvinna att så gott som di %- Än så sova björk och ljung ros ligen föra antingen bil eller motorcykel hyazinter Än så är det långt e vår, Innan rönn i blomma står.
Solskensöga ser på dig, solskensfamn Sov du lilla vide, än d vinter.
- -,, - om - är det sannolikt.
.
* är det röra - -.
dig Vid andra versens början skiljas ar- fingertopparna vid marna åt, endast varandra - - vaggar, Snart blir grönt på livets stig och var blomma flaggar.
Än en liten solskensbön.
Vide tiren blir så grön, Ögonen blinka ända solskensglada mot mig Solskensöga ser dig, solskensfamn dig på gatan nedanför.
Nu är det bara vaggar huvud a h ben som arbeta.
Vinden har förmodligen mojnat av.
Orden dö bort, Långsamt och motvilligt drar jag mig endast melodien är kvar men även den brytes hastigt och oväntat av.
Äldsta baklänges.
Innan de sista orden förklin- flickan ögonblickligen secunderad av den gat bryts sången av på nytt.
Två par armar sträckas ut genom en glugg i en lilla utbrister: två röster blandade med Tant hjälp oss då att sjunga, vi kommer inte ihåg orden.
- Tant, tant gå inte, kom tillbaka över pannan.
svarta men - - Vad gör d a in att en krog med jag står pi gatan två ordningsmän utan porten ligger några meter bakom oss i bakgrunden, att ett signalhorn skär genom kvällens stillhet.
Vi ta glade- ligen tillsammans upp andra versen på nytt för deras egen enkla utgångspunkt än efter större mått.
Men alltid på ett ovanligt friskt och skarp- synt och förtjusande sätt Efter som hon märker allt i röster och mindpel och tankar och kläder tycker hon också det är roligt att berätta och hennes intresse och berättarglädje tar läsaren all- deles fången Den a l l a märkligaste historien har Nanny Johansson berättat om sig själv i boken om E n Oväl- k o m m e n och En O v ä l k o m - men rom s p r i n g f l i c k a o c h f a b r i k s a r b e t e r s k a Ett ur många synpunkter överväldigan- de stoff har här fatt en utomor- dentlig behandling.
Men det är framförallt en beundransvärt hel och frisk personlighets vag ge- nom livets öknar och trollskogar, dar de alltid glada, alltid goda: eller vad det nu kommer att kallas det där lilla bekväma fordonet mitt emellan båda som vi vänta på såsom cykelns '!
:; (" - - Men det märkligaste kapitlet i Kärnfolk och stackare är säkert historien om B u l s e b u b s r i d - d a r e.
En fiolspelande dräng.
god bilförare att anse som onykter som innan en bilfärd förtärt även » en mindre mängd ganska vanliga händelsen, hur alkohol ».
Och alltså enbart genom denna bondflickn förnas att överge sin sin förseelse hemfallen åt straff.
Även van for en henne mera värdig man om aldrig så många opartiska och sak- och den rtackars spelunannenr kunniga vittnen kunde intyga att en- tunga öden, skymtar rpelet av out.
grundliga och starka makrer.
D e t ar inte bara trollkraften i finn.
värjts.
Hui vore f d a t à priori domd eummans gestalt, utan o c b i den g grwid av dr, gin.
vin han kanske oryggliga styrkan i den Öyergw.
druclii oas, rimmu I " Mn oi) .clan Med ne spelmannens visshet om sin fl " kc pr momnrtnikm.
och - i ~ i t r n i oruinimndi unnulih kol &amp; urvmk.
iinp skulle en dytik ias betyda d a samma döden.
uigdäz mm CII toillfbrbud och t o m m att b l @ av de koorkucnrcr, mm iro » Han brukade säga, att varen- k r l i r d a alla hmr, iam c j h sjn r O t da människa hade fått en giva, i ett allmänt riitmedvciindc - mn.
som hon var skyldig an dela med skad rrapkt för hgcn i d o r hlhn sig av, och hans gåva var mu.
Pro secundo En lag som stad- gade straff för den som » före eller un- der motorfärd förtärt alkohol », den lagen skulle på a t betänkligt sätt rubba po- lisens möjlighet an rättvist fördela in.
svaret för förseelser, som falla under strafflagens paragrafer.
Det måste utan tvivel anses vara ett§ sätt i n binda händerna g en opartisk domare om den ena av parterna ex. skall anses dömd enbart genom det att han förtärt alkohol En helt annan sak är om han kan v i p.
ha varit berusad Då talar ju detta hans tillstånd starkt lär att ha varit vållande till olyckan.
Pro tertio.
Finns det inte andra möjligheter att förlora herraväldet över sig själv än g om sprit?
Skall alla sinnessjuka eller på annat sätt otillräckligt behärskade individer gå fria och endast Men jag ban vinkar a h ler mot de den människa straffas som är akut al- små Det är på mig signalhornet kal- koholförgiftad.
Detta vidlyftiga ordande lat på nytt En bildörr öppnas Och slås om motortrafiken vittnar först och främst igen och så rullar en med bensingas om en sak: att utvecklingen har gått frustande bil gatan utför mot Hornstull för fort för att alla skulle kunna orkat följa med.
Gentemot alla nya förteel- ser har man försökt så långt tillbaka som historien går att skapa undan- tagslagar.
Så även ifråga om motor trafiken som dock för länge sedan ing %,, som ett led i det stora flertalet männi- skors vardag.
Det har därför förvånat mig att Y » Tidevarvet » blind dem som fortfarande tro att undantagslagar hava något berättigande i fråga om denna den moderna teknikens stora landvinning.
- - ens längtan efter att snart få uppleva fortsättningen på E n oväl.
kommens oförgätliga historia.
Och baken själv är också god nog att läsas med stort nöje.
Några av berättelserna äro nästan rena min- en flyktig berö- nesteckningar ring med ett människoöde, som författaren skildrat utan andra an- sprak an att till läsaren förmedla verkligheten precis som hon såg den.
Och den ar ofta märklig nog.
Lösryckta ur den samman hängande skildringens starka grepp verka dessa minnen visser- det lisen ofta fragmentariska finns inte alltid något dramatiskt slut till hands p i en verklighets- upplevelse.
Men man undgår inte att bli intresserad.
I berättelserna am fröken Granlund i Kåkbrin- ken och hennes grannar eller den stackars Pilsnerfröken möter man också en trevligt gammalmodig.
förtroget skildrad Stockholmsom- givning, som är ganska rolig.
te - - Norrköping april 1929 B e n g t Hal lberg leg. läk.
- siken .. M e n hade också också fått andra gåvor att värma själarna se » - Om det var aldrig så kallt.
brukade de som foro förbi honom stå med knäppta händer och skida ut over vidderna Om den körande d å tog sig tid att gå fram och ställa sig hos P i l några minuter.
fick han visserli- gen inte många ord av honom men nar han gick tillbaka till sitt ök och fortsatte färden, kände han det ändå som am han blivit rikare.
Pål hade rom få gåvan att öppna ögonen på folk.
Man var ju så van vid skogen och vem hade tänkt på, att där var något särskilt vackert, men efter en stund hos Pål kunde man inte låta bli att se det Han bru- kade också säga.
att i vinterns vita stillhet skulle man inte bara se utan även höra - ja kanske framförallt höra.
För sin del trod- de han.
att det bästa inom oss hade ordet i tystnad och stillhet och därför älskade han vintern nästan mer än sommaren.
På sommaren var det ett sådant myl- ler av liv i skogen, som satte hans livsandar i rörelse och tju- sade honom på sitt sätt, men vin- tern gav stillheten. » Bu I s e b u b s r i d d a r e - it en fin berättelse.
Och Nanny Jo- hanssons böcker äro alltid väl.
komna.
Måtte han länge vilja fortsätta med att dela med sig av sina gåvor.
C.
H.
-
