# ID: svediakorp-per3476
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,083
# sentences: 429
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 14: 1930 Ungdom Må lösdrivarlagen förtvina!
ledande artikel, är skriven närmast med anledning av det diskussions- möte som N y r a d i k a l a Grup p e n i tisdags hade anordnat över ämnet Ungdom o c h v a n a r t.
De uppseendeväckande siffror som framlades Med anledning av den nyligen framlagda kungl.
propositionen vid mötet ifråga om könssjukdomarnas med förslag till lag om åt utbredning bland ungdom mellan 15- 20 Ar.
återgivas och behandlas i arti- gärder mot vanartigt lev- keln pi första sidan nadssätt hade N y r a d i k a l a vår Gruppen Flottkonferensens vedermödor belysas i artikeln B e h ö v s k n i v e n i bak- fickan?
Anna L i n d hagen, till 60-årsda- gen av E l i n Wägner.
Revolutionär konst, med an- ledning av den ryska utställningen pi Galleri Modern av en av de blivande arkitekterna, teknolog S u n e Lind- ström.
Nytt.
kvartal Glöm inte att prenumerera på T i d e från den 1 april till årets slut kostar endast kr.
4:50.
A M - insändes bekvämast # postgiro nr.
1544 varvet, som Vad har Länt?
Statsutskottet har med anled- ning av hrr.
Möllers, P.
A. Hans- sons m. fl.
motioner föreslagit riks- dagen att begära en allsidig ut.
redning av försvarsfrågan.
Utredningen skulle i första hand gå ut på en undersökning av möjligheten att begränsa ut- gifterna.
d.
Y. s. framförallt brin- ga dem i överensstämmelse med 1925 års beslut.
Den skall vidare å ena sidan pröva skalen för ä- stadkommande av starka för.
svarsanstalter, å andra sidan un- dersöka möjligheterna till avrust- ning på grund av internationella överenskommelser samt slutligen en isolerad nationell avrustning.
Mot utskottets beslut ha höger- representanterna reserverat sig.
De vilja ha en annan motivering och ' önska utredningen inte en- dast allsidig utan också förutsätt- ningslös!
Vi komma att med intresse föl- ja denna utrednings väg genom de politiska kompromissernas vim- mel.
Riksdagen beslöt på onsdagen att arbetstidslagarna från och med nästa år skola bli permanenta.
De huvudsakliga skälen emot det- ta förslag voro fonfarande liksom som under så mänga debatter förr, att en permanent lag är svårare a n ändra och jämka på än ett provisorium, och att detta är oför- delaktigt framförallt med hänsyn till Sveriges ställning till Was.
hingtonkonventionen.
Det märkli- ga i onsdagens debatt var emel- lertid att Landsorganisationens ordf. hr.
Thorberg i första och dess sekr. hr.
Johansson i andra kammaren sällade sig till högerns uppfattning och talade emot hr.
Thorberg röstade också, en- sam i sitt parti emot - lagens upphöjande från provisorium till perinament lag.
De rom talade för den linjen försäkrade, att olägen- heterna inte blevo större för det och kamrarna beslöto som sagt i enlighet med denna uppfattning.
Fru Nordgren talade för sin motion am att också sjuksköter- skornas arbetstid måne regleras och m ö n 6 av fröken Welins skar.
pa motstånd: ett så ideellt ar- bete skall inte utföras efter kloc- kan och jämställas med industri- arbete.
V i ha aldrig kunnat undgå att uppröras över dessa förhävelsens ord.
Allra helst rom det ar erkänt a n sjuksköterskorna ofta digna under bördan V e c k o v a k t e n.
- i tisdag3 anordnat ämnet U n g d o m o c h v a n a r t.
där diskussionen sålunda begränsats till de föreslagna åtgärderna be.
träffande ungdom under 21 är.
Flera intressanta synpunkter framfördes av de bida inledarna dr. G e r d a K j e l l b e r g och dr. A l m a S u n d q u i s t, och utveck- lades sedan i en livaktig diskus- sion av det talrikt besökta motet.
De båda inledarinnorna som be.
kant framstående specialister på könssjukdomarnas område och med mångårig erfarenhet av den obligatoriska polikliniska vården kommo naturligt nog a n i för- sta hand rikta uppmärksamheten på den sexuella vanarten.
H u r man än ställer sig till frå- gan om ungdom och det sexuella livet.
började den första talaren.
dr. Kjellberg, så äro väl alla over.
ens om, att könssjukdomarna som följa den sexuella vanarten åt, är ett ytterst beklagligt kapitel.
Om alla medlemmarna i ett samhälle förde åtminstone vad talarinnan kallade en strängt sedlig vandel, d Y. s. levde återhållsamt i upp växtåren och rid mogen ålder iakt- toge den största möjliga trohet i sina sexuella förbindelser, skulle med all sannolikhet könssjukdo- marnas antal nedbringas till ett minimum.
Om man utgår frän den stånd- punkten, som jag nyss nämnde.
sade tal .. att den högsta moralen är.
att i ungdomen leva återhåll- samt och vid mogen ålder vara trogen i sina sexuella förbindel- ser.
så kanske man ändå skulle kunna våga påstå, att könssjukdo- marnas antal står i ett visst for- hållande till det sedliga tillståndet i ett samhälle.
Men här spelar givetvis ännu en faktor i n Jag menar profylax- en.
både den personliga och den allmänna Med den personliga profylaxen menar man de åtgär- der, som en individ vidtar för att förebygga att bli smittad med könssjukdom under det att med den allmänna profylaxen menas de åtgärder, som samhället vidtar för att i möjligaste män förhindra könssjukdomarnas spridning, Vi ha ett utmärkt medel i 1818 års lag angående åtgärder mot utbredning av könsjukdomar samt dess adnex i strafflagens 14:e kapitel paragraf 21, som stad.
gar straff för den.
som med vets- skap eller m i s s t a n k e ' om.
att den lider av könssjukdom i smitto- samt skede utsätter annan for fa- ra att bli smittad.
I denna lag har samhället ett ett diskussionsmöte över oc alldeles utmärkt verksamt profy- laktiskt medel.
Och ändå finnes i denna lag en paragraf, som ännu ej blivit tillämpad ehuru det nu är mera i n i l år sedan lagen trädde i kraft.
Jag menar köns lagens paragraf 27. dar det heter konungen förordnar om de åtgär- der, sam erfordrar för att bland allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas natur och smit- tofarlighet etc. En annan av samhällets åtgär- der som åtminstone är avsedd an verka profylaktiskt.
ehuru dess verkan är av ytterst dubiös natur, är lösdrivarlagens tillämpning på i. k. prostituerade kvinnor.
Det är om denna profylaktiska åtgärds vara eller icke vara.
som striden just nu står.
Alla äro ense om att den gamla, nu gällande lösdrivar- lagen är olämplig.
Men man är inte överens am vad man skall sätta i dess ställe.
När man talar om ungdom och vanan tänker man kanske när.
mast på den sexuella vanarten.
Och då ligger det nära till hands, an ha könssjukdomar- nas antal som en objektiv mätt.
stock på den sexuella vanartens utbredning i samhället.
Om man t. ex. utgår ifrån.
att ungdom un- der låt oss säga 20 år bör leva återhållsamt, så måste man medge.
att de ungdomar.
som h Vanart re granskat de statistiska uppgif- terna om könssjukdomarna.
Vi se an sammanlagda antalet könssjuka i Sverige befinner sig i ständigt stigande intill 19.9 idet Aret.
då lex veneris trädde i kraft) för att redan hastigt och stadigt sjunka.
Denna lyckliga omständighet får man dock inte enbart tillskrivs lagen.
Den hin.
ger tillsammans med en del an.
dra omständigheter.
Det har näm- Iigen virat s g, att könssjukdomar- nas antal stiger under goda eko.
nomiska konjunkturer för att se- dan sjunka under s. k. dåliga ti- der.
Och som vi alla veta var det just högkonjunkturer åren 1917,18,19 för att sedan åtföljas av Den stigande kurvan för könssjukdomar- na i åldern 15-20 år för Stockholm.
bli smittade med könssjukdomar, äro i mer eller mindre grad vanarta- Din stigande kurvan för könssjukdomar- na i åldern 15-20 år i % av hela antalet könssjuka för hela landet.
De sjunkande kurvorna fä könssjukdo- i alla åldrar tillsammantagna: marna Överst för Stockholm underst landet.
för hela de.
För att bilda mig en omdö- me i denna sak har jag närma- de siffror 13,5 och 16 proc.
Allt.
så aven här en stegring ehuru ej så hög.
Vad beror nu detta på?
Ja.
i n det överhuvudtaget förekanimer könssjukdomar i denna ålders- grupp.
då alla strängt taget bor kristiden.
Detta gäller hela lan- det och det gäller framför allt Stockholm.
På kurvan nr.
1 Y vi.
att trots att Stockholms stads innevånar- antal under 10-ärrperioden 1 jan 1919 till och med sista dec.
1928 stigit med c:a 60.000 innevånare ha da könssjukas antal under samma tid sjunkit frän 10,146 ner till 4,819. alltså med mer än 53 proc.
Hur fördelar sig då dessa könssjuka på de olika åldersgrup- perna?
Jo.
v i se på kurvan nr.
3 att under det att hela antalet könssjuka i Stockholm befinner sig i ständigt sjunkande.
i t ger relativa antalet smittade i åldern 15-20 år i oroväckande grad.
Under det att antalet smittade i denna åldersgrupp år 1920 utgjor- de omkring 16 proc.
av alla köns- sjuka.
utgjorde der är 1628 nära 22 proc.
Detta betyder.
alt år 1928 mer än 1 / 5 av alla köns- sjuka i Stockholm voro under 20 år.
Se vi på samma åldersgrupp frän hela landet utgöra motsvaran- de l e n återhållsamt, hänger na- turligtvis ihop med en hel del so- ciala missförhållanden: att ungdo- men så tidigt måste ut i förvärvsar- bete, att familjerna äro så trångbod- da och att ungdomen på grund här- av måste söka sina nöjen utom- hus.
De myckna dansbanorna och biograferna med sina lyxfi mer spela nog också en viss roll.
En bidragande orsak är helt säkert, att mödrarna nu allt mera äro ute i förvärvsarbete och inte ha varken tid eller krafter att vaka Över sina ungdomar, som de kun- de förr i världen.
Att landsor- tens ungdom inte är så angripen som storstadens beror naturligt.
vis på, att frestelserna på landet in- te äro så stora rom i Stockholm och att könssjukdomarna där in- te äro så spridda.
Att levnads- sättet i övrigt på landet är un- gefär detsamma som i Stock- holm är tydligt, ty om det kom- mer en person frän Stockholm med en könssjukdom så ser man, att det genast blir flera personer smittade.
Man behöver endast er- inra om kreaturshandlanden i Västra Värmland.
Att ungdomen på landsbygden skulle vara me- ra förfaren i den personliga pro.
fylaxen än ungdomen i Stock- holm ar ju uteslutet.
Om vi nu betrakta de 2 sista kurvorna se vi, att de visa en tendens till nedgång år 1926 Det är ju inte uteslutet.
att detta för- hållande skulle kunna tänkas stä i samband med, att barnavårds nämnderna i landet den 1 jan.
1926 fingo utsträckt befogenhet, så att den, rom före 18 års ål- der kommit in under nämndens behandling, fonfarande intill 21 år fick kvarstanna under nämn- dens beskydd.
Nu frågar man sig: hur för- håller det sig med de könssju- ka 20-25-åringarna?
Vi se att de år 1919 och 1928 ära ungefär i lika ston antal, omkring 1 / 3 av alla könssjuka.
Åldrarna 15, 16 och 17 är för både gassar och flickor hälla sig tämligen konstant.
Stegringen giller alltså 18-19 åringar Om vi på samma s i t t reda upp ål- dersgruppen 20-25 åringar, se vi (Fons.
å rid 4.)
Må lösdrivarlagen f ö r t v i n a Vanartig dikala Gruppen i Stock- började sin bana i tisdags med en diskussion under r Ada Nilssons ordförande- p över Ungdom och vanart med anslutning till regering- vanartsproposition.
Första in.
ren, doktor G e r d a K j e l I. g, angrep problemet med en dersökning av de smittosam.
könssjukdomarnas utbredning nd ungdomen.
Även om det självfallet att man därmed inte ker hela vanartsproblemet, så ste det ju sägas.
att spridning- riska sjukdomar bland är en mätare på hur har det i art och van.
niskor veta att köns- minskats efter infö- av lex veneris i samband Iementeringens avskaffan- UPP dessa för- siffror i sina bestånds- och skiljer ut ungdomsgrup- Ilan i 5 och 20 år, så kom.
an till det märkliga resul- et att här finnes en brant steg- i könssjukdomarnas före- st hos ungdom under de sista.
Lex veneris har alltså ic- hjälpt ungdomen!
Den gamla drivarlagen hjälper heller icke löser man den nuvarande lösdrivarlagen och eventuellt under vanartslagen.
Den har därför rätt alt fordra upp- lysning om existensen av de lagar och förordningar den riskerar att komma i kontakt med.
Den har rätt att få upplysning am sexual- livet och om nödvandigheten av behärskning och ansvar, am fa- rorna av oregelbundna sexuella vanor.
Men statsmakterna äro icke intresserade for den upplys- ning de anständigtvis äro skyldi- ga ungdomen.
Den stora upp- lysningsplanen ligger färdig, se- dan l e x veneris antogs, och intet är gjort för att satta den i ver- ket, trots upprepade påminnelser.
Under den livliga diskussionen framkom även den meningen att det nya lagförslaget dock vore bättre än gamla lösdrivarlagen och an man bör inrikta sin ener- gi på att förbättra den.
innan den gir igenom.
Fru Olivia Nord.
grens intresse uppslukades härvid- lag av nödvändigheten att få van- artslagens bestämmelser, evad det gällde ungdom under 21 år, ut- brutna ur vanartslagen och in- Debatt Det var o t u r efter räd- dens s &amp; att mäta - för Sigrid Fridman, att Hr.
Fredrik Ström motionerade till Stockholms Stads.
fullmäktige om inköp av hennes kentaur och brunnsskulptur.
Ge- nom konstnärsklubbens uttalande för ett par dagar sedan fick man lära sig, vilken lång väg genom höga ämbetsverk och myndighe- ter alla brunnar och monument.
vi se p i gator och torg, haft att passera, fast en vanlig dödlig kan- ske inte alls förstår varför just dessa i ädel tävlan vunno pri- set.
Det är givet, att Sigrid Frid- man, som så nyligen varit utsatt för en hetskampanj, mer än nå- gon annan skulle råka ut för an- inköp.
Konstnärsklubben och Svenska konstnärernas förening låta påskina, att där finns åt- skilliga konstverk, som vore me- ra förtjänta av att komma i å- tanke.
Därom vilja vi icke yttra oss, men det är på sin plats att förda i barnavårdslagen.
Där- med bestämdhet framhålla ett par med ansåg hon att man gjort det mesta man f. n. kunde och fick låta lagen Eva passera.
Advokat Andén hade dock het » är det allena avgörande.
Ic- ke heller konstens Utgör något un- tydligt mötets majoritet på sin dantag.
Om så vore, skulle de Den våldsamt stigande smitto- sida då hon fastslog faran av att främsta bildhuggarna och målarna jen får ett hak år 1926 Där- så mycket av den gamla uppfatt- regelbundet hållas mest i ära de er stiger den icke mera så brant, ningens surdeg räddades över i bästa skådespelarna alltid t den stiger.
Men år 1926 var en Den ny lag.
gamla lagen har allmänna de största skalderna vara rikast!
t år, då barnavårdsnämnderna k befogenhet att i fall av be- meningen emot sig och krymper Så är icke förhållandet.
Intrig och v behålla uppsikten över sina därför samman.
Dess tillämpning byråkrati måste ha sitt ord med laget.
När konkurrensens tid är digare skyddslingar upp till 18 inskränkes av polisen rom är rädd förbi tillkommer det sedan efter- Samhället fick alltså då vid- för pressen.
En ny lag får man fälla ojävig dom.
d befogenhet över en mindre lov att efterleva, och vi skulle få skrev något bevittna ett oanat nit mot Iösdri- om, att Sigrid Fridmans verk anhanget mellan dessa vare.
borde underkastas samma gransk- Må alltså den gamla lagen t.
Y n icke bevisas men man r väl ändå med doktor Kjell- få vara kvar men låt oss fortsätta ning som skulptörernas, fast hon rg anse att här ligger en fin- som hittills med att skära ner om- var skulptris.
Det är en radikal gervisning om på vad sätt ungdo- rådet för dess tillämpning!
Man syn på tingen, som vi livligt bi- en skall skyddas från vandrin- har förut dragit ungdom under träda: mäns och kvinnors lika ' rätt till arbete och lika ritt inför n till Sankt Görans sjukhus och i8 år ur dess armar och räddat lagen.
Men vi veta ju ändå att era sådant: genom stöd vägled- dem in under barnavårdsnämn- tiden ännu inte hunnit så långt.
ng och upplysning.
derna.
Låt oss nu P hon även Än måste en kvinna i tävlan med spela,, upplysning r A l m a S u n d q v i s t s hu- av.
Hon uppvisade först det nde lagförslagets karaktär sslag och könslag och det a i att bunta ihop åtgär- r mot luffare och tiggare med gärder mot prostitutionen.
Hon sade att lagförslaget indirekt ger ätt att förleda ungdom åt dem m ha pengar och arbete.
Vidare hjälp och straffåtgärderna, uru formellt lika för män och innor, dock äro så lagda, att e i tillämpningen gå ut över den vinnliga parten i prostitutions- reteelsen.
Den ensidiga an- reppsmetod är alltså bibehållen m misslyckats i flera tusen år.
Ungdomen hemfaller under di- garna, under förvittra av sig själv och till slut förs svinn a helt och hållet.
Ungdomen räddad från lösdri- varlagen!
Ungdomen i tid om sexuallivet!
Ungdomen handledd i yrkes- val och utbildning!
Sen behövs ingen vanartslag!
upplyst en man om ett arbete först över- vinna därmed förenade svårighe- ter och därtill den att vara kvinna.
ö Hallandsstäder - Och så till sist det vore önskvärt, att vårt svenska språk, när det användes för att tolka motsatta uppfattningar, e j miss- Tidevarvet har tidigare talat om hur man på olika platser lyckats till stånd föreläsningar i sexu- alhygien för skolungdom, föräl- få drar och uppfostrare.
Vi nämnde då Sundsvall, Här- nösand och Nacka och den till- som på dessa med fredsställelse platser anordningen allmänt ut.
talats.
Under förra veckan hade på liknande sätt en serie sexualhy- gieniska föreläsningar anordnats i de tre Hallandsstäderna Halm- stad.
Varberg och Falkenberg.
Föreläsare var d o k t o r A d a N il sson.
Hur kunde ni åstadkomma det- ta?
fråga vi företagets egentliga upphovsman, fru G u s t i F ö r s t - b e r g i Varberg.
.
na, som kommo fram med för- slaget, säger fru Förstberg Vi lyckades vinna både folkskolesty- relse och barnavårdsnämnd för saken och erhöllo också genom dessa bidrag till kostnaderna.
Det var verkligen mycket besvär först- innan det lyckades.
Men sedan måste jag ge både folkskolesty- relse, barnavårdsnämnd och lärar- kår det erkannandet.
att de ställt sig mycket välvilliga och förståen- de till saken.
Tillslutningen var utomordent- ligt stor till föreläsningarna, som uppdelade särskilt for för- äldrar och lärare, for gossar och för flickor.
Och det var stor sym- pati och tacksamhet från åhörar- nas sida, både mot föreläsaren och över att dessa tillfällen till vederhäftig och vä väg d edande u p p lysning verkligen kunnat beredas.
Det var inte bara barn och för- äldrar som var belåtna.
Överlä- raren uttryckte också sin stora uppskattning.
- Nu, berättar fru Förstberg vidare äro vi inställda på att för.
söka få en fortsättning på detta arbete.
Vi äro några i de olika staderna, fröknarna Lindström a h Paulsson i Halmstad och fru Jacobsson i Falkenberg som sam- arbeta för saken.
V i ville försöka åstadkomma antingen årligen återkommande föreläsningar eller utbildningskurser för lärare och ärarinnor och så ville vi ha un- dervisningen obligatorisk i skolor- na.
Det kommer förstås att ko- sta mycket arbete, men det är också viktigt att visa att det verkligen finns en önskan om det- ta.
Och vi glädja oss verkligen åt det allmänna omdömet om de nu avslutade föreläsningarna, att de varit fullkomligt glänsande- voro brukades till att samtidigt g e ut- tryck åt en ton, som förråder brist:: +, på höviskhet.
Vårt umgängessätt, vikande betydelsen av att hos den det gäller olika me- enskilde finns vilja och intresse också ningar, skulle vinna på att föras att satta en rörelse i gång.
p i ett högre plan.
Det bör man kunna begära även beträffande en daglig huvudstadstidning, som I samband med denna före- lägger an på att vara kulturell.
dragsresa var doktor N Nilsson in- Och hur det än blir med Ken- bjuden att i den ärevördiga in- tauren, hoppas vi, att Hr.
Ströms stitutionen, Kvindelig Lesefore- motion ej måtte ge anledning till ning i Köpenhamn inleda en dis- om Vor ungdom og en förföljelse mot en konstnär av Sexuelle spörgsmaal.
Till den a n pressen och andra ned- diskussionen hade inbjudits ett läto sig till rörande Fredrika Bre- stort antal läkare, pedagoger och andra intresserade, och den be.
mers staty.
handlades utförligt och intresserat i dagspressen.
Bland de frågor som särskilt underströkos i diskussionen var bristen på lättfattliga, konfitta.
när kussion
Anna L i n d h a g e n BEHÖVES KNIVEN I BAKFICKAN?
Det ' har sannerligen inte varit Här hos oss har major Bratt något glädjande att rapportera byggt hela sin argumentation för från flottkonferensen de si- solidaritetsförsvar på det postula- sta månaderna.
Fortfarande v i - tet att Frankrike aldrig kommer gar man inte spå att resultatet att gå med på nedrustning utan blir en verklig flottnedrustning.
militära garantier.
Så absolut sä- ja knappast en begränsning i flott.
kert kan detta icke vara.
efter.
h yggnadsprogrammen.
som de andra makterna funno det Det har varit många och lån- lönt att erbjuda en vänskapspakt ga underhandlingar.
Först kom utan militära garantier.
Enligt de allra senaste underrät- frågan om nedrustningen skulle räknas efter totaltonnage eller var- telserna har man även i frågan je klass av båtar för sig.
På den om militära sanktioner eller icke punkten nåddes en kompromiss liksom i alla de föregående av.
da man enades om att på något givit ett blandat svar.
Idén om mystiskt sätt använda båda be- den rådgivande stormaktsförsam- räkningsmetoderna.
lingen som sammanträder i fall Sedan kom frågan om avskaf- av krigshot tycks vara säkrad.
fande av undervattensbåtvapnet.
Svaret på frågan om vad som Amerika och England med domi- skulle ske, om denna församling nions förordade detta.
Japan sprucke på uppgiften att avvärja Frankrike och Italien voro av krigsfara har en utomordentligt annan mening.
Det v i i i säga: Ita- stor principiell betydelse.
Ameri- lien förklarade sig gå med på att ka lär ha förklarat att det icke slopa undervattensbåtvapnet om förbinder sig till några militära de stora sjömakterna slopa slag- sanktioner utanför sitt område.
skeppen mot vilka undervattens- England.
Frankrike och Japan båtarna avse att vara ett försvar.
skulle däremot lova att stödja Det ville inte de stora makter- varann mot en angripare inom na vara med på, och undervat- den europeiska och asiatiska zo- tensbåtarna behålla sin plats.
nen i enlighet med av folkför- Dock tänker man sig en viss in- bundsrådet fattat beslut.
Denna skränkning i deras officiella r i t t formel bär märke av Överhettade att attackera civila handelsfartyg.
konferenshjärnor ty den är j u När de konfererande makterna bara en omformulering av redan lade fram sina flottprogram visade bestående förhållanden.
Och vem det sig att Frankrikes byggnads- som helst av dessa makter står program upptog 50 nya undervat- det fritt att i rådet förhindra var- tensbåtar.
Då Italien i sin NI je beslut om militära sanktioner.
krävde likhet med Frankrike skul- Alltså: vi.
England Frankrike Ja.
le detta for Italien ha lett till en pan, besluta att v i i rådet okning O m Frankrike framhärda- de.
Frankrike som icke ville veta ar paritet med Italien, stod då in- for utsikten att öka ännu mera o. s.
Y.
På den punkten lämnade man diskussionen om antalet skepp och övergick till att på Frankrikes förslag diskutera vilka politiska och militära säkerheter som kun- de erbjudas Frankrike som er.
sättning för dess överlägsenhet som sjömakt.
Den diskussionen har tagit Iång tid, och det såg ut som om konferensen skulle gå sönder på den frågan Italien höll på sin paritet med Frankrike, Frankrike ville icke höra talas om den, Frankrike begärde ett me- delhavslocarno med militära sank- tioner mot en paktbrytare, medan, England sade absolut nej till en Anna.
, en om sig för att erkänna att konferen- sen slutat i fiasko och fara hem.
Det var för riskabelt.
vilket man visste.
Och så gjorde man ett nytt för- sök att ta upp underhandlingar- na ut frän en ny utgångspunkt.
Vad skulle Frankrike säga om en överenskommelse u tan militära sanktioner?
Skulle det vara Frankrike t i l l någon tröst och trygghet om de fem makterna A m e r i k a i n b e g r i p e t lovade a u bilda en » rådgivande » fem.
maktsförsamling att inkallas vid oroande hotfulla politiska situatio- ner?
Hur vare det med en över.
enskommelse som vilade på öm.
sesidiga löften om god vilja till fred utan att vara backad av Iöf- ten om militärt understöd eller hot om militära sanktioner?
Så sågo vi alltså det underbara hända att flottkonferensen efter två månaders teknisk instruktion nått fram till mänsklighetens sto- ra livsfråga för ögonblicket: kan man undvara militära maktmedel som skydd eller kan man inte?
Kan man tänka sig att tilldela en fredlig överenskommelse var- de.
när den inte är bekräftad med löften om militär hjälp eller hot am straff?
beslutar militära sanktioner så sko- la vi också utföra dem!
l praktiken har man alltså in- te hunnit en steg Iängre än för- ut ifråga om militära sanktioner.
Men man har heller inte sagt ab- solut ifrån att man icke vill veta av dem.
Kanske kan detta trösta Frankrike och möjliggöra ett re- sultat?
Det stora framsteget är Ameri- kas medgivande om den konsul- tativa fredsförsamlingen.
Humlegårdsgatan 6 --.
Tel. 78615 Rekommenderas REPARATIONER UTFÖRAS Vid uppvisandet av denna annons l ä m nas 5 % rabatt Anna Lindhagen är 80-talist, så vitt hon överhuvud liter fånga sig inom något tiotal och någon for- mel.
Hennes ungdom inföll un- der ett skede som mer än något senare hade en modig, entusias- tisk och offensiv inställning inför de sociala problemen.
Ett ske- de med en samhällelig ansvars- känsla som senare tiders barn a b solut inte fatta.
där de var och en fullfölja sina smala linje ge- nom livet.
Själv ägde hon av föd.
sel en expansiv natur, ett eldigt hjärta och en snabb hjärna.
Den miljö där hon fostrades var det högborgerliga, socialt vakna Stockholm.
Hon syntes alltså för- utbestämd att bli en av de med.
borgare vilka en ung segrande demokrati förtroendefullt ger an- svaret att utföra dess vilja Man kan tryggt säga att hen- nes bana fick icke sitt av be- gåvning, familjetradition och 80- talsinriktning bestämda förlopp.
Visserligen var hon i många år den första att ta itu med och den sista att pläppa taget i oräkneliga samhälleliga företag.
Hon var socialarbetare på den praktiska linjen i barnavårds- och koloniträdgårdsarbetet, hon var utredare och lagberedare på eget bevåg, rösträttskvinna, petitionär, motionär, opinionsbildare, som ta- lare och journalist, väckare, b e straffare.
vägrödjare för nytt och bevarare av gammalt.
Hon var Stockholmspatriot och samtidigt internationalist såsom socialdemo- krat, ententevän .och fredsarbe- tare och organisatör av svensk efterkrigshjälp.
Hon var det- ta och mycket mer.
Den na- turliga gången är att sedan man anfört de rösträttslösa oppositio- nella skarorna it ' mot centrum för att knäcka motstånd och bry- ta skrankor, så placeras man själv i centrum och ges tillfälle a t ~ arbeta därifrån med de refor- mer man lagt ut program till.
Det- ta blev icke Anna Lindhagen för- unnat i den grad som hennes skicklighet och förtjänster och hennes ovärldsliga hängivenhet hade berättigat till.
En artikel om Anna Lindha- nell, bleve gen om man osann icke och låtsas konventio- om den stora missrikning som före- gick och den stora missräkning som avslutade hennes mest verk- samma 25-årsskede i början av detta sekel.
Man bör tala om det hon icke nådde, likaväl som om det hon nådde, om det hon i c k e blev, lika väl som om det hon blev.
Själv gör hon det icke Själv står hon där nu vid tio år, helt lugnt färdig att som hon säger börja om fria början där hon var vid trettio år börja ' med att samla människor a v lik- anat sinne, upplysa, bilda opinion- petitionera och tränga inåt mot centrum igen för att nå inflytan- de p i utvecklingen.
Om man ser på hennes mycket vackra ansikte, skall man bli klar över att oköpande får man icke en sådan beslutsam resignation.
Och därav följer också att bör- ja om från början där hon var för trettio år sedan, det behöver hon dock icke.
Det är på en gång lättare nu och svårare.
Det är svårare för en gammal 80-talist som trott att man skapar demokra- ti genom författningsändringar, och inför manlig eller kvinnlig röst- rätt genom riksdagsbeslut, men nu lärt att det är mera inveck- lat än så.
Det är svårare redan man lärt inse inte bara all lag.
stiftnings betydelse men också dess stora begränsning.
Det blir att börja, inte från början men, djupare in.
att arbeta på införan- det av demokrati hor människor- na, sedan den införts i författ- ningen.
Det blir att ge sig själv in i arbetet på den inre förny- else, den andliga väckelse som en- sam kan spränga den reaktion som nu ligger tung över oss, blir att hålla sig själv från att flyga i flintor över de beslut och åt- göranden som ske medan man arbetar p i det förberedande sta- diet.
Men arbetet är samtidigt lätta- re, så som det alltid är lättare på andra sidan en illusion.
därest man överhuvud taget har någon nerv kvar.
Det är också lättare när man kartat överbord all per- sonlig barlast och om man är fri från bitterhet och krav och otå- lighet.
- Lindhagens ungdoms missräkning var den att hon ic- ke kom att ta studenten och im dem juridik.
P i grund av en tillfällig klenhet, dömdes hon has- tigt och lustigt obekväm till stu- dier och fick använda de år som skulle vant hennes studieår till ett underordnat och mekaniskt är- bete som kontorist.
Först da hon var 30 år, vågade hon språnget in i det sociala arbetet, dit hon trådde.
Det fanns inte mycket att välja på för en kvinna och sär- skilt en som icke hade examina.
Hon fick emellertid en ringa plats inom den kommunal.
barna- vården, där hon alltjämt har sitt verksamhetsfält, nu som förestån- dare för utackorderingsavdelning- e n Gärna tog hon ett knog för 75 kronor i månaden bara där- för att hon där kunde lägga ner intresse och energi och ta ett an, svar.
Under många år var hon barnavårdsinspektör och förvärva- de sin stora insikt i samhällets underlåtenhetssynder gent emot barnen Den som studerar v i n barnlagars förhistoria, skall o&amp;- så finna Anna Lindhagen verk- sam på ett mycket tidigt stadium, förberedande vägen för den lag- stiftning, som senare kom till stånd.
Men det kan också hän- da, när man tror sig komma fram med någon ny idé och går till- baka i tiderna för " dokumen- tera sig, att man finner att An.
na Lindhagen hade samma idé för 20 år sen.
Har det hänt ett par gånger, då är man bräckt.
Den som varit med på ett hörn i rösträtts- och fredsarbetet och en del andra omöjliga och impopu- lära företag i början på 1900- talet har många minnen av Anna Lindhagen.
Man ser henne i en församling plötsligt med våldsam kraft deklarera en avvikande m a ning mot sina egna meningsfrän- der som se högst förbluffade ut.
Man ser henne sätta krut i en död församling, man minns hur hon såg ut, då hon falnade till aska i smärta över de närvaran- des omöjlighet eller flög upp och Y- g Rösträttskvinnor, hästar och mi- litär - en svunnen tid!
.
sade till dem eller skrämde dem, allt eftersom.
Man minns henne brytande in i ett sammanträde, som man trodde man skulle få skynda igenom utan henne och (Forts. å sid 4.)
GODTAG INGA S.
K. ERSÄTTNINGAR- Använd blott sigt, enna a livfullt bedårande här.
ner s u r För såväl ljust som mörkt hår i paket 35 öre
UNGDOM OCH VANART Mötesplatsen (Forts. fr. Ud.
i.)
SÖDERMANLANDS LÄNSFÖR- AV F. K.
R. hade årsmöte Revolutionär konst Den ryska konstutställningen i Gal- flicko; na.
BUND leri Modern har av konstkritiken blivit att stegingen för f i i c k o m ~ vid- tresrerade pig mera för kommande stannar vid 20 In Il- i Flen hade den möteslokalen 25 mars.
ordnats " gott till " festsal en ka hland der under pojkama det att antalet fiirrt k~,,ss,u.
sta " nal E t t faktum redliga vandel är i än alla für fall, poikamas.
att det lät med dukat kaffebord, blommor och spätt är först på allra sista tiden som björklöv.
I sitt hälsningsanförande före vid För 22 överskådlighetens år för att därefter skull sjunka.
har könsläkarna i någon större ut- spådde fröken Tamm att det skulle visa jag här gjort en sammanfattning sträckning börjat samarbeta med sig, att var timme av vår samvaro skulle Stock- ge oss mer och mer av glädje An frö- dels av alla könssjuka under 15 barnavårdsnämnden i holm.
Och att detta och över 25 Ar, dels av alla 15- ken Tamm även den gången skulle få rätt, var givet på förhand.
Återseendets 22-åringar och åringarna.
Vi se dels då, av att 2 den 3 och först- 24- i tillfälle de fall, att som föija, Jag lett har till varit lycko- j glädje hos dem som sedan länsförbun- samma resultat, det tror jag mig nämnds gruppen befinner sig i det bildades arbetat samman, är utan ständig nedgång; att kategorien kunna säga med bestämdhet.
grums a h de, som under åren inträtt, 15-22 Aringarna befinner sig i Man kan konstatera, dels att sam- vitsorda.
att förbundets möten alltid äro ständig ökning.
Jag ber då ännu hället ännu inte tagit i bruk alla trevliga och givande samarbete -.
könsläkarnas samarbete med bar- navårdsnämnden först så sent eta- blerats, att denna Även det är att få samverkans lätt igenom en olämp- l i g och orättvis lag och hur oänd- ligt mycket svårare det är att få bort densamma (betänk reglemen- det tog 40 års in- tensiv strid att avskaffa och pre- teringen som närer övligt klassificerade sätt behandlad, och fått jämförda sina konst- med de stora » fäderna » från gångna århun- draden o. s.
Och varför inte?
Det b ju endast mot de nyskapande an- darna som stora släggan behöver bru- kas.
Och dessa konstnärers form och rytm b traditionell, vuxen ur den indi- vidualistiska bondens miljö.
Men propa- gandan i denna konsten - alltefter politiskt tycke och smak har den be- undrats eller fördömts.
Som om då konst inte alltid varit » tendensiös » Kan man inte med lite god vilja se agita- Dagordningens första punkt var över- tion för farao i den » egyptiska » kon- läggning om Svenska Kvinnors Vänster- sten, för kroppskultur i den » grekiska » förbund.
Diskussionen tog närmare tre Karl XII:s likfärd icke att förglömma.
timmar i anspråk, och intresset för äm- Det är endast tendensen som växlat net var så stort, att man väntar på De som söka skapa ett nytt Ryssland nästa c. s. möte för att ånyo ffi kan icke vara dessa konstnärer, utan arbetare ingenjörer, regissörer, arkitek- taga upp ärendet Efter 1 möteslokalen intagen frukost- ter.
D e grundlägger den kollektiva-in- middag - en av medlemmarna hade dustriella mentaliteten.
I de ryska fil- sörjt for dess iordningställande, a h en merna om banhyggen och jordbrukets stor skara unga krafter av länsförbun- kollektivisering lever en kinetisk konst dets medlemmar tjänade vid bordet -, i vattenmassor, roterande maskiner och böljande människoströmmar.
Där är den socialistiska propagandan icke endast ett litterärt innehåll utan verkets bärande ventivlagen, denna skam för all lagstiftning, som vi ännu dras med).
Är det för mycket.
slutade dr. Kjellberg sin redogörelse för des- sa märkliga siffror bakom vilka ligger inte bara specialistens om- sorgsfulla och tåliga arbete Utan också en starkt socialt intresse är det för mycket att hop- pas att riksdagen ville beslut- ta att ge barnavårdsnämnder- na befogenhet att ta hand om all ungdom intill 21 år och att f. ö. upphäva lösdrivarlagens tillämp- ning på prostituerade kvinnor.
För de synpunkter som framla- des av dr. Sundquist redogöres i vår ledande artikel.
Det av omkring 250 personer besökta mötet följde med stort - Sa n o c r i n - 22 år har de stigit.
en gång att få betona, att ök- ningen av 21 och 22 åringar en.
dast gäller de manliga individer- na.
Och att slutligen 23 och 24 Aringarna hålla sig tämligen kon- stant.
Det är ju alltid vanskligt a n dra slutsatser av förhållanden så- dana rom dessa.
Alen tänkbart är väl åtminstone, an barna- vårdsnämndens verksamhet här har spelat en roll.
Den mindre branta kurvan efter 1926 talar At- minstone i n t e emot detta antagan- de.
Vidare se vi.
att könssjuk- domarnas stegring vad beträffar kvinnorna slutar vid 20 ars ål- der.
under det att beträffande den manliga ungdomen kurvorna ytterligare 2 år befinna sig i sti- gande.
Detta skulle väl i någon mån kunna bero på att barna- v i d a igenom alltihop.
Man minns henne också som värdinna i sitt hem, fullkomligt förtrollande.
skämtande över allting.
sig själv inbegripen, tätt intill randen a v en djup tragisk avgrund.
Det snapshot från 1909 vi här publi- cera är taget medan den intet ont.
anande Anna Lindhagen på Stureplan sålde vår första rost- rättstidning.
Den intagande situa- tinnen må bättre än ord fullborda bilden av den tidens Anna Lind- hagen.
Den stora missräkning som av- slutade, icke hennes verksamhet men en epok d i n.
var uteslut- ningen ur stadsfullmäktige 1923.
På det sättet lönade Stockholms socialdemokrater ett det mest niti- ska och kärleksfulla arbete som en borgare i huvudstaden kan tänkas Prestera.
Ett arbete som sträckte sig till en rad initiativ i bostadsfrågan, den kommunala barnavården, trafikfrigoma och bevarandet av Stockholms natur- liga skönhet.
flon får nu vara gränslöst tacksam att hon fått sit- ta kvar i stadsplanenämnden och där hålla ett öga på vad som för.
beredes, där kampa för parker.
för urberget, for bevarandet av några glimtar av det försvinnande gamla suder men också fur sin idé om de stora trafikproblemens lösning.
Att det tragiska i detta öde till stor del betingas a v hennes Vad är orsaken till denna sano- crinets över- lägsenhet?
ter för flera olika arbetsområden, nära sammanhängande med ung- domsvård, det var också anmärk- ningsvärt mycket ungdom.
I rak tycktes bland de olika uppfattnin- garna full enighet råda om de två huvudkraven: att omhändertagan- det av ungdom bör kunna utsträc- kas upp till 21 år; samt att detta omhändertagande lämpligen hör ske.
efter b a r n a v å r d s a g e n icke efter v a n a r t s l a g e n.
samma lösta svavlet fram till sjukdomshärdarna i hårsäckarna och i de djupare cellagren.
Sanocrin framställes efter anvis- ning a b under kontroll av Med d:r C. Cronquist Malmö.
Åberopa denna tidning och be- - otur att vara kvinna i en tid och ett parti som är generat för alla självständiga kvinnliga samhällsinsatser, är utan vidare säkert.
Man kan kosta på sig att slå fait det.
eftersom hon själv inte talar därom eller tycks ha ont av det mera.
Hennes sam- tida kunna därför hylla henne nu utan förlägenhet.
blott tacksamhet för det de icke lyckades hindra henne att göra.
I ett av stadens hua Fjällgatan 31 har Anna Lindhagen f i n sig inredd en vindsvåning, i vilken ingår ett stort samlingsrum med en utsikt som spänner över tre fjärdedelar av Stock.
holm från Kungsholmen till Djurgården en underbar bild av vattenomslingrat stadslandskap.
Detta hem, till vilket hör en täp- pa med ett lusthus på andra si- dan om gatan.
passar henne lik.
som Strand passade hennes kära vän Ellen Key.
Nar hon där ram.
lar folk till föreläsningskurser över Stockholms historia har hon rom åskidningsobjekt sitt livs stad un- der fönstren hon har den i närmaste närhet, så att hon ser detaljerna och ser människorna röra sig ser lastning och lossning rivning och byggning.
grönskning och gulning.
Men hon ar sam- tidigt lyft över den till en ut- siktspunkt rom ger de stora lin- jerna.
- - E l i n Wägner.
rytm.
verksam i dylika fall.
Även i möjligheter till social utveckling, blir den långt framskridna fall har Sano- gamla mentaliteten a h kulturpessimis- crin vid regelbundet användan- men främmande, a h man söker nya d de oftast god inverkan på åter- gar som den ryska filmen har gjort och Piscators politiska teater, Kandinsky växten av hår.
i sitt abstrakta måleri, Gabo och Moh- ly-Nagy i den kinetiska konsten Man strävar bon från den stelnad exklu- siva konst som vänder sig till konstsa longernas publik, därför att varje man.
niska äger en begåvning a h ingen är fråntaget att ursprungligen kunna upp leva sinnesförnimmelsernas hela glädje.
Det är två egenskaper, som här Men de nedbrytande verkningarna av äro avgörande.
den tekniska civilisationen, standardise- I.
Svavlet är f a s t bundet och ringen och begränsningen inom själsli- befinner sig i v e r k l i g (ej vet, måste hävas Icke genom att des- kolloidal) lösning.
Detta vore perat förneka situationen och längtans- dock ej tillräckligt.
det avgö- fullt kasta blickarna tillbaka efter de gamla gudarna.
utan genom att på nya rande är ut; vägar söka nå fram till harmoni 2.
Själva lösningsmedlet är fysi- mellan människan och produktionen och skapa en sundare levnadsbasis.
» Dem intresse inledarinnornas framställ- ning.
Bland dem som yttrade sig i diskussionen voro representan- -.
Man blir åter påmind om motsätt- ningen mellan stadens nya livsformer a h de gamla som dofta av jordens mull och trädens safter.
Vlaminck h u gjort sig till tolk for de senare i sin nyut- En individua- är avsett att användas mot mjäll komna » Farlig kurva ».
Men a b håravfall och b enligt sam- lists revolt mot gemensamhetsarbete.
stämning erfarenhet, synnerligen för dem som bejaka tekniken med dess - Antalet könssjuka i åldrarna under 15 och över 24 år har sjunkit Mellan 15 @ gär broschyr!
Aktiebolag.
kämpfenden bleiben, dass der muss klassenkampf immer letzen bewusst en- des nicht um d u kapital, nicht um dir produktionsmittel, sondera in wahr- heit um dar recht auf eine befriedigen- de beschäftigung, innerlich ausfüllende arbeit, gesunde lebensführung und erlö- sende kräfte-auswirkung geht. » (Moholy Nagy).
Konsten medel är obegränsade, och Gabo a h Pevsner talar om det från Egypten härstammande misstaget att betrakta statisk rytm som konstens enda Kris t a l lin.
element medan de själva förkunna den ki- netiska rytmen som det vitala Ljusef- Stockholm, Harry fekter, film, jazzmusik 8 miljoner gån- W i n b e r g, Kommendörsgatan.
ger förstärkt, som p i Stockholmsutställ- Till salu 5 apotek, i kemikalieaffä- ningen, fotomontage, hemmet for den parfymerier, frisérsalonger upplösta familjen allt i skön blandning är redan erkänd konst.
Begreppen » ol- v. S a n o c r i n b e h a n d l i n g i fri- jemåleri » och » grafik » är ruttna gär desgårdar i traktorernas tidevarv sérsalonger.
MALMÖ Nederlag i Sune Lindström.
.
fortsatte med stadgeenliga förhandling- Förutvarande styrelse med fröken Ett i högsta grad förnämligt inslag Tamm som ordförande omvaldes dock fick mötet genom rektor Honorine Her- med den ändringen att fröken Anna melins föredrag om Mac Donald.
Skoglund, Gnesta, som i nio år varit Efter föreläsningen vidtog samkväm, an- föreningens kassör, a h fru Sigrid An- ordnat av Julitaklubben, med kaffe och dersson, Flen, undanbådo sig återval.
Fru en myckenhet av ljus i den improvise- Evy Malm, Malmköping, övertog kas- rade festsalen Julitaborna blödo även san, Gnestakretsen lades tillsvidare till på mycken och vacker sång.
V. U:s ar.
Malmköpingskretsen, och nyvaldes som styrelsesuppleant sjuksköterskan Hulda Lundqvist, Flen.
Den resolution angående moderskaps- skydd som antogs vid det av Frisinnade Kvinnors Riksförbund och Soc.
dem.
Kvinnoförbundet anordnade mötet den 20 nov.
1929, upplästes och antogs enhäl- ligt av mötet.
gen! » Länsförbundet svarade med en bön, att hon måtte mottaga förbundets kallelse till hedersledamot.
I ett kort, välformat anförande med telegrammets: » Lycka till dagen! » som utgångspunkt framförde fru Rut Malm förbundets tack till fröken Tamm och
