# ID: svediakorp-per3473
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,698
# sentences: 854
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET J O R D B R ~ ~ T S Auditorium UT.VI$CK,LING N:r II: 1930 S t o e k h o l ma A r b e t a r e k 0.
c m a n bidc 6- den 11 .nordnt nt itan api&lt;iiai &amp; pr Aditorim mol b r ö d 1 6 r d y r l n f i h r ö d f ö r $amring o c h i t l r p t socker .k.tf M inimurit.
odi uppi- de tö- höllos: av F r ö k m E l i s, b e t h T i m m om J o r d b r i t i r.
UI- v e c k l i n g .J iider * a m i.
o c h n y a l i a n d i r a I l s f o r m e r.
vilket lm pvei i M helbu i T i d m r t - I .I h.
A n d e r, O r n e om P o l i f i i t pitentmccticin.
Ta vilk * n hop under gamla och nya / äganderätisformeii A~ ELISABETH T A M M htliprn py f l Itertommr rm hrr d m tid kOmmi4 var f ö r d ' för ägandenn.
.Mar- - inte?
Dm fdgan var föranal .för w, Dr, G u m h i l d B e r * h, a f i ~ märksamhel är riktad pä jordbni- ket.
Men det är ett scnomzaen- bok om M o d e r n.
, i lienik l i f f e de S d a g bos dem, som tala om ratnr d u av ~ 1.
1 W P I L ~ ~ undcc mhnkeo En o k ä n d " ä r i d jordbrukets nödläge att de skil- -.,.
Vad har hänt?
mer under Alka inr4-n $4.
hni.
Las och berin; a.
Jag dlram ml 1 därför att beröra det omdder.
... - -.
~~~ - ~ ~~ ~ IB ro * * d e r n a K aramasows b r o &amp;.
- i r Jag Par tillbaka till den tid, dd Ordinarie veckovaktm har t&amp;t v i r a förfider började odla jor.
sig ledigt och rest Pa landet, var.
den i Sveriges land.
D e bosatte för det blev X-Ray som PI 161. sig först i byalag och jorden de dag forniddag gick UPP PA odlade upp blev byalagets g e ritsdagsliktarea Sockerdebatten mensamma egendom.
Endast den skdie g i av stapeln och d i tmd- de mm, art dörn- _ .. I ~ _ _ _ * _.
.
A _ s tidningodebaner, an andarna skul- le drabba samman.
Men der Borde da inte alls.
K a m t a m VP * a d To dalin bsitta.
lhma bl ".
tomma till laagr A ..., A i.
.
.
.
Vai och en talte meEt för nig duv, Under cti möte om rcligiw, i dema kaut som ocM iick förnekar icke själv in den vill ut * och fl h ö d e vad de =dra sade.
fÖrfÖlidPema i Rpsland pä SN.1 Un mordiska d o a rota religionen.
Den förnekar ic.
Mac Donald har yttrat Sig aver.
ke heller an den berlutat sig för Man visiite tydligen hur det rlrul.
dentersamfundet i Köknhamn fö.
Le ga- Dcr enda 5om intresserade ?kom bestämda lvivel om an vi raskande tydligt ö- &amp; &amp; al.
an säna en kortare frist för G u l vu cn teknisk Mk: Hur ocb när I VästniroW ha en riktig bild av ten i de uppgifter vi f a i ~ ny- c existens än som frän början var rhille h ~ $ e r n r&gt;cb bonddö~~un- vad som sker.
E n dinsk journalist heter som komma f d n ~ i p Mr.
meningen.
Detta hänaer m u n a n reagerade mol detta och yttrade: man icke tro förr än de blivit med det feberalttiga tempo som ~ r ~ ~ ~ v W&gt;m ~ hela ~ världspreoscn ~ ~ ~ enstäm- ~ ~ konnollender, ~ n f räper ~ han.
Frank.
l överhuvud nu rider i Ryssland.
~ e f, iom hide mhängare bäde migt skulle iiuga, sa är det en funer Zeitung utirycker sip ännu Förut hette det: efter 1938 ingen bluid rocinldmokrater och frisin Pmssrek~rkt mycket inlrcssant f &amp; mera rakt pa 5ak:.
~ är i den ~ Gud mera.
Nu skall han vara stöna Iopnlabfikem i Europa med avklarad d a n 1932.
Det är gi.
nade.
Förra Aret var högern stand.
refeeken ' Hur kan u&gt; immalist i d i i pä Bukarest och Kovno som god arr vet att detta betyder hansynslö- iktig nb ville inte ga pä rubveo- fron SocLernäringen fick nöja lig den id &amp; att det skulle stöta pä dra mh tredje .. säger tidningen.
sam Atgärder.
Man Iär icke Van D e anförda auktoriteterna, Mar mildare mot bow=n= Gud än med det tulirkydd den redan ba.
pmsstekniska svarigheter an ljw de, FöUden borde ha blivit starkt Det firn inga tekniska svi.
Donald och Frankfurter Zeitung mol nAgon 8 % ' den nyP ord &amp; reducerad sockeradling.
Men Iik.
ngheter för pmsen.
ej heller den ha emellertid varken förnekat Sov- genr moisthdare.
M m allt medan man bombar- H&gt;m kaninema i gamla fcstamen.
na.
Under världskriget genom- jet, religionsfientlighet eller för.
(Forts. I sid.
5.)
gick p r e s w en avslutande kurs svarat den.
Vad mera är: Soviel tet säg=as idissla i hemlighct, rA lära betodlarna fortsatt med sin förlwtbnngande näring ock &amp; i hemlighet.
Men Svnieer bästa jord &amp; te ju fP sin understöd Och det fick des: d m gamla nillen och ninub.
vcntion, summa nära 22 millioner kronor.
Undra ~4 att riksdagen n r föga munter.
Regeringen.
rom mest I-t med sin fränvan.
Uppmbam.de sig a l s d n i n g m, lutade huvudena i händerna det gör regeringen när dc1 är I &amp; hgt i riksdagen och l i t e r oh * baget g &amp; över sig.
X-Ray.
- - e p - Ir med lnlk mm # E d nmi, vet i n d u t m uidömt ' * m Mm e dn.
m m kn1 ' Och m &amp; ~ t ' ly ' Q ' Ir a h 1-W mm * NU E:; FndTc- h&lt;r 1 d n detta i &amp; ijwa färger.
Och .. under den stora diskussionen om, ~ ~ ' ~ m o; ~,:, ~; n l ~ " d de ~ atgärder samhället skall vidta.
F för an bringa hjälp bör def &gt;rmlde i r k i t C k, Wallinder i K s.
B, iu sillu fm a lit- aven be&amp;=, o m i n t e orra.
mnik a 2 dm du k t d s p ~ k e r n a är0 a v m e r a d j u p s a - tiken i Bladen Wtea ende art än att de kunna I l t a s i g avfärdas genom I i I If ä I I i g a b i d r a g.
a ~ ~, ':.
w ~ ~ f: ", ~ m m Hur ~ har det nuvarande läm UPPtAtt?
Har det uteslutande dinhmoch- framkallats av väder och vind och utl; indsk spannmal.
dumping m. LLaze hor1sont.r; m. sidantl Jordbruket är ber &amp; ende av sin produktion Mm p m.
, -, dukrianen är beroende av de for-,,: I allmänning.
olika meningar, men slui~igen lyc.
Efter hand lade bralaget sig till kader kyrkan genomdriva hanr med anirränsande skogs.
och hag.
likställighet med självägande och mark, det blev byplagets allmän.
att de xsom bo p i allminningr- ning.
Där bortom.läg den stora jord och taga son efter fader s k e allmänningm, som plltj&amp;,,t var in.
la kallas bönder och ej landbori.
g e n % egendom.
Men b&amp;lkning.
visserligen kunde här spela in en ökadep och odlingarna utvid- att endast bönderna (utom i un- gadc .. landet delades upp i hä.
dantagrfall) vom skyldiga an ge rader och landskap rom avgrän.
buvudtionde till kyrkan, men be.
sadm f h varandk.
Sa lhgt slämmelren godtogs i alla fall och hade utvecklingen kommit, närde blev gällande.
d a landskapslag- nedrkrc Detta var de ursprungliga for- " os.
Där framgär kanske tydligaarr merna för att bruka och besima i Värtpötalagen.
att nybypgare jord.
Dc ha förändrats under ut- fmgo rätt till I. k. intaga pä all- u d i n g e n s lopp.
men de ha be.
männingama.
som humen tillhör- varats.
det är d m n bygga Pa, de häraderna (eller landskapen).
och rünlin~em för jordägaandc D e fingo odla UPP ett visor om- rättens natur ha medvetet eller d d e och erhölla ärftlig besittning, omedvetet utforman dter den upp rätt till sina ny&amp;lingar.
Den kurr fattningen, an brukande bör ge de odaa fördjas med svin och besinnin&amp;4n.
Men jordägande ui&lt;hirir A i r 4,- i., --, rättenE - (ur har ocu a (, tid im aa- m&amp;ecan skulk da rafnbbi %i flmt s-03 annan odaljord.
fast föMljning.
inrkränkninp och cn rätt an h i d a en bara omfattade besinningrrät- det allmänna3 intresse i avseen.
ten.
byggnaderna och det arbete de pä jorden vare sig den menig- som nedlagts pä jorden.
or d- het som representerat det allman.
dan jord erlade$ f. t &amp; ri&amp;skyld.
na Utgjort, ay haradet, Stptcn el.
Var da den E. k. allmänningskar- ler samhället.
Vi kunna även tala len an betrakta 50m äirare eller (Forts. A sid.
6.)
när det allmänna intresset samlar kerna omkring vaf sig kring jordfragul Allas upp ' Ar 1990 nr d a Ii d3 Pm-.
m timeui etn&gt;omisi.
qdrunim skulk pr Mrju mdcr D-di cpia Alm ckria ii by * it rn hogkonjunkrur lbr pmb rianimm, m Licdail i p m r m l m u l i ~ upnntinii plitik.
Under dm nu pc Oradc intemtianiih tultlrCd~ltml~c~ sen konsmeridc, an R ~ I C I I Y i - &amp; Ii 16, m majtir t u l l l d d v b I in Mji .im tilllmunr.
, ~ n f r l (k och ~ nccn h klnn &amp; be I c h n d c för rfu cumpia.
plkik.
D n ligger Upnick ö m rum- hlcn det ' " rir1drl ' 1 " I- lin ' ' ju dack uinu i ~ ~ It .. bua dir a d b pm ~ d ~ m &amp;?
?
~ ~ ~ $ ~ DC m hur &amp; ii de AP mominddöm dr- med i ug " isn Y en hinkmdr i ~ l m de " n ' ning, mm ' rot ' de ' a nlJa $ ~ $ ~, g ~ ~ $ - - G2d ' " id &amp; rnmtidLnr, ck * p dg tuap msd " (101 &amp; u- dr I fl * OJ &amp; W.
- S ' '.
sadm @ .Ni1wJ ' i * - d Ln ~ d c ~ ~ % &amp; d 3 ~ ~?
/ A&lt;iditmum Repm - ummULL.uat.
Dock gjorde dm 16- IMhi T - m pYt di- d e r d q s p E i L L r 10- inbibi- 2: g,2rrn2 ~~~~~~~~ ~ " ~,,: yaiinsa en Iitent med fdr kni.
h w b-katrning.
": g som a t ~ ~ a i i ~ r a t O-U Den hinger - mitim jmdGm ' Cn a h onkik b m w d+W ' m- ~ i ~ Lm ~ ~ mm m.n s c en sdfz Hon är jmdcns f ö n w m mvt ikuld.ltming, ufnpning och nilhivil För u l r del m ' 6 fdnl+r in om m m Mm ofipt icke h K~ ~ i i n i k m iIr mfmsom.nrran,pmm j o r d l g i n d a r l r t e n s m u?
, i n+ keru m=n n.
dp.
er yw w tdd mm epringtr h d i igdcrairmi lw ~ ~ " E, D: t t ~ ~ ~~~~~~ ~ dom.
w c l g aofloi, konsivert hindjur, v a n d i l l, oljdm4ghuer dkx värdrprp p '.
Ik Md.
tahm iomplmondo .y me^^ det ?id.
i blirr denar: tuilliydd och undmod ir Iihydig med f d * k m &amp; bokfönng.
Om a alf * i " s ' ' knn m0 möjüm att ö ' 1.
L.
.
i .Em mmm u en med ' Öc.
h i e Unn * in del Ahö- hYcke ' g " " pp.t.
' " ' ^ i. ' s.
mlir&lt;iru. "
mäMkli @ frmC1.C ut " ' n uPP ' kju ' a t IM etl nioriayler e i rmig .N11e ar ' O ' det pn ej och nu dcn nndlUurri ' sakm viade ' la - hi,Cime med mlngz cxmpi.
Oilpn- tioaen p, hmom OrM stsmlig "?
* tililiLa under dehtten .n ah Pldluee ~n m~ h m i t m.
8 ~ an ah I &amp; dm pubEk .om fylldc Audiwium et * Y m msm vakm i s r n u n d publik huwdutligen k l e n d c at ' ni.
@ udra arkam N i y&gt;m iiiiid im !- mendi d m Mark S1 d n p Iii.
Lga m d k t a i gar humr i inblluh Mrn l u l l c bin vclot bi deras h r b i a h l d Irntbdol * ningm dir ock &amp; Dai .om lio d e m naiurSg.
d g i n i adarm ocb v ä n d - dom.
De I i n e L ~ t
Försent.
?
Längs H orisonten Kellogspaketens Kelloggpa inarbetande i För- händelser få även vi använda oss bundspakten tullfred på två av telegrammen.
Situationen är år och en för ord.
stadd i förvandling dag för dag, niska frågor av stor räckvidd.
nande av tulfrågan - dessa tre och det som skrives andra vec- förslag fram es av engelska de- kan i mars, kan komma att mot.
Man måste dock fråga sig om legationen Nationernas för- sägas absolut av händelserna i ej ett upprepande år efter It av bunds församling förra hösten.
veckan därpå Kolkonferensen har redan sam- Den indiska frihetsrörelsen står dessa ofruktbara debatter är till lats och upplösts utan att ha kom- alldeles icke enad kring Gandhi.
mera skada än nytta, då resultatet mit till några gemensamma be- vare sig rörande hanr mål, full ändå med Riksdagens nuvaran- slut, annat än i någon liten de- självständighet eller hanr metod.
det vapenlösa upproret och boj- talj rörande arbetstiden.
d e sammansättning är givet.
Tullfredskonferensen som just kotten.
Andra grupper önska un- Riksdagens majoritet vill ej se nu ar samlad har I dagarna bli- derhandla med engelsmännen och vad som sker runt omkring oss.
vit klar över att den icke kan sluta fred på grundval av fri lik- besluta om någon tullfred.
Frank- ställighet för Indien inom imperiet.
Riksdagens majoritet fasthåller rikes ombud har tydligt sagt ifrån, Innan Gandhi började sin kam- krampaktigt vid en lag.
som på, att hanr land icke vill vara med panj, sände han ett sista erbjudan- om någon sådan.
Det vore att de om fred till vice konungen.
Han det mest flagranta sätt trampas stabilisera nuvarande proportioner uppställde sina fordringar i i l under fötterna.
Titta i en så kal- i tulltaxor, vilket Frankrike an- punkter Däribland totalförbud lad hälsovårdsaffärs skyltfönster.
ser orättvist.
Då emellertid den (för sprit och opium).
borttagan- franska avvisande hållningen väck- de av saltskatten.
minskande av i fönstrets min en bukett av mord- te förstämning.
har Frankrike jordskatten till hälften.
nedskär- vapen sonder, ämnade till fos- kommit med alternativa förslag ning av militärbudgeten med 50 bland vilka märkas förslaget om procent till en början, reduktion tetfördrivning äro lekfullt in- ett pemanent förliknings- och skil- av de högre ämbetsmännens lö- stuckna i en blomstervas och flan- jedomsorgan inom folkförbundet ner med hälften.
skyddstull mot keras runt om av mer eller min- för reglering av de olika länder- utländska bomullsvaror, frigivande nas ekonomiska skiljaktigheter.
av politiska fångar Om dessa dre otillförlitliga ' preventivmedel.
Likaså föreslår Frankrike att pla- önskningar uppfylldes skulle han alla dock utlovande full » säker- nen om en europeisk organisa- inställda sin kampanj.
tion av Europa utan dröjsmål skall L o r d Irwin har.
som man kun- het » Detta är d e n sexuella upp- utarbetas Frankrike erkänner de vänta, icke velat diskutera det- lysning » felaktig i anda och san- teoretiskt att Europa är en eko- ta förslag och följden är den att ning.
som meddelas svenska fol- nomisk enhet.
men tvekar inför att Gandhi startat sitt planerade fri- ta konsekvenserna i handling.
när hetståg Det påminner mycket ket.
Och den hindras ej av pre- det gäller tullpolitik.
o m hans metoder från Sydafrika.
Arbetet att mordernisera folkför- Han vandrar till fots från sin sko- ventivlagen.
bundspakten kan sägas ha haft la sin Ashram till en plats 25 Men när det gäller att g e fat- större framgång Som vi veta mil därifrån.
följd av sina anhän- tiga och sjuka mödrar vederhäf- medgav pakten tidigare rätt för garskaror.
Hans förnämsta vapen icke endast den bru- stater inom förbundet att under ar.
nu som i Sydafrika, hans och tiga råd vissa omständigheter börja krig hans anhängares villighet att off- tala tillsägelsen att nästa barn Man tänkte sig att en tvist uppsto- ra frihet och liv Förutom detta kostar Er livet så reser sig de som ej kunde hänskjutas till demonstrationståg har han orga- Fasta Domstolen i Haag, och niserat skattestrejk inom vissa sär- preventivlagen som ett hindrande som de tvistande parterna vil- skilt väl preparerade distrikt.
Hans spöke!
le lämna till skiljedom.
Om inte motståndare göra allt för att fram.
Och fosterfördrivningen Riks- heller Folkförbundets råd efter ett hålla att hanr utsikter att lyckas halvt års funderingar kunde enas äro små och hans politik osäker dagen är nöjd med att fastslå om ett medlingsförslag medgav och vacklande.
i l e n Gandhi har grundsatsen om fosterfördrivning ' pakten sina anslutna stater rätt i sin personliga, makt över massor- att efter månader börja na en tillgång som gör att det som en principiellt.
otillåten hand- krlg är klokast att icke räkna med V a d gör det sedan Riksda- Enligt ändringsförslaget får det hans företags utsikter som med Här gen.
att eländet snart växer oss icke hända att medlings- och för- vanliga politiska ledare .. likningsproceduren nånsin avslutas kommer en mystisk kraft till.
som över huvudet.
Men debatterna och krigsmöjligthet inträder.
Rå- är svår att värdera det skall helt enkelt fortsatta med I ett tal i Lacknow under fe äro ej nyttiga.
D e befästa ytter- sina ansträngningar tills dess att ligare människornas felaktiga in- det lyckas Enligt det förslag som bruari framställde Lord Irwin de alternativ som ligga framför in- ställning: att upplysning i sexu- nu antogs på konferensen skall rå- dien på följande sätt: ena sidan ella ting uteslutande gäller kun- det förpliktas att på den ena av fritt medlemskap i det brittiska de tvistande parternas önskan in.
brödraförbundet av nationer.
d i r skap i preventiva medel.
Foster- hämta Fasta Domstolens utlåtan- varje part med sina särskilda gå- fördrivning visserligen principiellt de om konfliktens rättsliga inne- vor knyter samman med de andra börd.
Detta är viktigt därför, att förbjuden, men i realiteten både det just varit enhällighetsregeln för d e t helas bästa På andra sidan fullt oberoende avslitande av de har som gett en enskild stat i rådet band som förenar Indien med im.
lätt och riskfri bara möjlighet att stoppa alla åtgärder.
periet.
Det skulle betyda att när pengar.
ilen regeln är n u bruten om rå- anarkiens eldsvåda förtärt allt den Skall d e maktägande någonsin det förpliktas handla på förslag kunde.
Indien slutligen skulle upp- vakna till insikt om d e stora krav, av en part.
Den enskilda statens nå ett tillstånd av bekymmersam vetorätt har betytt den enskilda och maktlös isolering.
som ovillkorligen ställes på den statens oinskränkta möjlighet att Vice konungens vädjan till sam- äldre generationen i en tid som hävda sin suveränitet inom för- manhållning och moderation är i vår med sin skarpa brytning mel- bundet.
Det är ett tidens tecken och for sig förnuftig.
Men Orien- att man börjar rucka på den.
När ten står för närvarande mot Occi- lan gammal och ny fortplantnings- den nya formuleringen kommer denten i ett trots och en upprors- typ.
Det finns ett ord som heter under debatt i parlamenten.
kan stamning som gör att sådana ord man vänta att den nya och gamla få svårt att göra sig hörda försent.
tidens representanter komma att stöta ihop om riskerna och för- delarna av att slappa kravet på Bättre lycka än med Indien har enhälliga beslut även i en detalj emellertid England haft med som denna.
Egypten Ett förslag till fördrag mellan England och Egypten fö- religger nu.
som ger Egypten rang som självständigt kungarike, dock Intresset för Indiens vapenlösa förpliktat till vissa prestationer frihetskamp når oss i de förfråg- gent emot England.
Den tidiga- ningar vi mottaga om » hur det re antibrittiska oppositionen är nu i verkligheten går för Gandhi ».
rid makten i Egypten, och om D e som fråga oss tro tydligen den går med på fördraget som att vi sitta inne med underrättel- det är utsikter till, synes den ang- ser som g e mera än telegrammen lo-egyptiska konflikten löst enligt från London eller Delhi i dags.
engelska arbetarregeringens for.
pressen.
Visserligen ha v i indiska sonliga linje.
tidningar att hämta stoff ur, men det tar ju sin tid, innan de komma hit.
och för d e senaste dagarnas De våldsamma översvämnin- gama i Sydfrankrike som förstört tusentals människoliv och spolie- .rat landskapet.
g e anledning att åter ta fram den pacifistiska tan- ken om organisation av en inter- nationell hjälpkår an gripa in vid olyckor och naturkatastrofer.
I en sådan hjälpkår som skulle va- ra ett uttryck för folkens solida.
ritet med varandra ser pacifisten det positiva komplementet till av- I Sveriges Riksdag har ännu en gäng debatterats sexualhygie- e. ännu tre a man rustning, Troligen kan Frankrike siälv klara upp följderna av kata- strofen.
Men man behöver bara tänka på vilken skräckpsykos Frankrike lider av.
för att för- stå vad ett kraftigt och påtagligt uttryck för internationell hjälpsam- het och deltagande skulle ha kun- nat betyda.
Kondoleanstelegram göra det icke.
Hungerdistrikten i Kina kunna däremot icke själva reda upp sitt nödläge eller avvärja ytterligare katastrofer.
Den internationella hjälpkommissionens sekreterare har avgivit en uppskakande rap- port om tillståndet i det särskilt svårt hemsökta området, provin- sen Shensi.
Under 1929 dogo där icke mindre än 2,000,000 män niskor a v hunger, och sam- ma öde väntar ännu 2,000,000 innan nästa skörd Orsaker äro upprepade missväxter och inbör- deskrig tillsammantagna.
Därtill kommer en ovanligt stark kyla.
De döda äro så många att de ej ens kunna begravas.
utan li- ken ätas av hundarna.
Av rapporten framgår att det ic- ke vore otänkbart att bispringa åt- minstone en del av de till hungers- döden dömda Järnvägarna äro nu blockerande for militära ända.
mål Om de överantvardades I t hjälpkommisionen så att utsäde och livsmedel kunde transporteras under behövligt skydd, så funnes möjligheter att göra något.
Sek- reteraren tror på möjligheter att samarbeta i detta syfte med de kinesiska auktoriteterna.
men frå- gar sig om den övriga världen är villig att försträcka nödiga medel for att organisera hjälpen.
Vissa ansatser ha gjorts men icke full- bordats.
För narvarande ser det mest ut rom om vi i en tid av överprodukiion på livsmedel och låga priser.
skulle låta hungers- döden fritt fullborda sin hemska verk bland människor som dock kunde nås av hjälp Det är i sanning ett stort an.
svar som pålägges oss i och med att kunskapen når oss om vad som sker.
Vår tid som blottar klyftorna och motsatsera mellan falk och världsdelar, är också rik på till.
fällen att slå bro över dem.
Tävling om kortfattad skrift angående sexuell upplysning barnaåren under Enlig vår tids uppfattning böra barnen II förnuftiga och ärliga svar på sina frågor om sin egen tillblivelse.
Men de flesta föräl- drar ha svårt att finna en lämp- lig form och lämpliga uttryck att använda i sina svår.
Därför ha de svenska, norska och danska avdelningarna av kvinn- liga läkares internationella sam- mansluting på ett möte i Göte- borg den 17 nov.
1929 beslutat att utlysa en tävlan om en kort- fattad skrift angående sexuell upp- lysning under barnaåldern, att tjä- na som ledning för föräldrar och uppfostrare.
Tävlingen står öppen ej endast för läkare och pedagoger utan även för övriga intresserade.
Tävlingstiden utgår den 1 sept, 1930 Tävlingsskrifterna insändas till och upplysningar meddelas av Dr. ADA NILSSON, Trie- w a l d s g r ä n d 2, STOCKHOLM
TIDEVARVET Öppna ord d 3 Modernt från.
1887 I DEN DOLDA STRIDEN O M HYRORNA emot, Föreningen eller gamla åkrars upphjälpande medelst bland dess uppsatser och meddelanden ett litet häfte med rubriken Den stora presenten.
Detta häfte vilket såldes som särtryck för 15 öre hade författats cent h ö g r e ä n de b o r d e eller dan på sin agandes mark lagga av Ernst Beckman Uppsatsen b e h ö v d e varal!
Det är ar- under stadens kontroll vill ga- Ut sina öppna platser och breda hade till underrubrik Korta betraktelser k i t e k t W a l l a n d e r.
förgrunds- r a n t e r a a t t h y r o r n a s t a n - gator!
Och därvid tänker.
man över sädestull.
Den var skriven med an- figuren i den kooperativa bygg.
n a u n g e f ä r v i d s i ä l v k o s t - antagligen.
som tomt- och hus- ledning av den skrapa tullstrid, som då nadsverksamheten som slungat n a d s n i v å.
Kan dessa förenin- ägare tydligen bruka tänka, att pågick och det förhållandet att ” det sven- fram dessa ohöljda och anklagan- gars verksamhet utvidgas måste staden först skall b e t a l a för ska jordbruket¨ lider under en kris, som e siffror i en intervju i Dagens de också kunna inverka på bo- marken d e t pris, som betingar redan bragt det till branten av undergång ”.
Nyheter.
stadsspekulationen, och därmed på av att fina och breda gator kom- Fastän utgiven för mer än 40 år sedan Orsakerna till den o n ö d i g a hyresnivån i allmänhet.
Och jag m a att dragas fram Och redan tycks oss den lilla skriften av så aktu- hyreshöjden ligger på fyra har just Säger hr Sandberg skall husägarna få stoppa i sin ellt intresse att den ännu i dag bör läsas skrivit en promemoria till stad, ficka de fina gatornas höga hy.
vi återge härnedan brottstycke punkter, säger hr.
Wallander Hyrorna i i Stockholm äro d a lämnar staden redan tomter Nej, må staden först till expro- för närvarande 33 eller 38 p r o till billigare pris eller har rent.
priationspris köpa marken och se - - - En herr B. har en egendom som i Vanliga år givit en inkomst av 5,000 kr Genom tullarna ökas inkomsterna till 6,000 kr.
Därefter utvecklar sig saken på föl jande sätt: B., som länge varit hågad att flytta till närmaste stad, har förut hållit gården i pris av 100,000 kr.
Nu begär han 120,000 kr.
och får det av en ny B., som vi vilja kalla B. den yngre Han måste nu förränta ett högre inköpspris, och genom taxeringsvärdets Bostadskomplex uppförda av staden Wien.
kollegiet och framhållit deras väl- signelsebringande verksamhet.
Vi återgå till arkitekt Wallan- ders uttalanden.
Han har också påpekat att hyrorna hos de kooperativa byggnadsföreningarna verkligen äro cirka 30 proc.
lä- gre än i andra hus bredvid.
Men vi hyresfolk v ä n t a r m e r av dem i prisbillighet och vi tyc- ker det går l å n g s a m t med den allmänna hyressänkningen Det är inte så nådigt att hålla ut med 3.
Försäljningssumman att aldrig komma under att 25- 10 procent Ty om man inte säljer 30 procent av en lägre lönein- sitt hur till högsta möjliga pris, komst går till hyran.
är man naturligtvis en idiot, säga Men det gäller förvisso e n byggmästarna stor och djupgående strid som 4.
Hyrorna 10-15 procent.
förresten utkämpas över hela Om vi inte hålla hyrorna uppe, världen G å r m a n t i l l g r u n - d e n med den striden, uttryckes så vore vi väl inte kloka.
saga k a p i t a l ä g a r n a - h u s ä g a r - den väl bäst så: h u r h ö g t upp på inkomstskalan skall man stå, n a.
S u m m a 33-38 procent u p p for att få del av ljus, luft och skruvningshyror.
bekvämligheter.
Hur stor skall B o t e m e d l e t, som arkitekt den skaran av » mindre bemedla.
Wallander rekommenderar är att de » vara som ännu för mycket hyresfolket självt genom koope- lång framtid skall stä utanför?
rativorganisation Det är frågan ' Det är synd om de fattiga!
De na garantera staden att om den ger Iägre t o m t p r i s e r skall få snart inte någonstans att bo dessa verkligen förvandlas i lä- d å alla » billiga » bostäder gre h y r o r Dessutom kan en och bara » fina » byggas upp ', så I.
T o m t p r i s e n, 7 procent.
T y om v i inte ta ut vad vi kunna våra tomter så ta byggmäs- på tomter, så mycket större för- tjänst på dem vid försäljningen, säger Stockholms s t a d.
2.
A r b e t s k o s t n a d e r, 6 pro- cent.
Ty om vi inte ta ut vad ar- betsbrist och riv efter folk möj- liggör, så är vi dumma, säger b y g g n a d s a r b e t a r n a.
Bygg- mästarna förtjäna ju bara så myc- ket mer om vi hålla lönerna nere.
våra - rivas höj- ning till i samma belopp som k ö p e s u m m a n har ban även fått ökade skatter till stat och kommun.
Vad gör nu B. den yngre?
Jo han begär ytterligare ö k a t t u l l s k y d d Vi antaga att han även lyckas.
Ånyo ror, som visserligen inga » fattiga » kan betala!
Man kan mot dessa överallt sig lika fastighetsägare-beräknin- gar inte låta bli att engång dra- ga fram bostadspolitiken i staden Wien.
Ty sannolikt har där radi- kalare än någon annan stans i världen den satsen ställts upp: Ljus.
luft och bekvämligheter o c k s å och i n t e t i l l s i s t i » de fattigas " bostäder.
Om också bara från avbildnin- gar känner vi dem.
Wiens väldiga genheter, nya bostadskomplex kring blomster- med och smålä- träd- - planterade öppna gårdar med plaskdammar och gräsmattor for barnen och i takvåningen Kin- dergarten för de små, på kvällen kan förvandlas till sam- lingsrum för de stora.
Precis som våra nyaste H.
S. B.-hus.
säger man har.
Ja.
det kan vi med stolthet gå med på och kan också tillägga, att H.
S.
B .. husen är b ä t t r e i n r e d d a med gar- derober och duschrum.
Och v i h o p p a r, att de svenska koope- rativa bostadihuren också engång skall kunna ta upp konkurrensen med Wien på det ömtåligaste om- rådet: b i l l i g h e t e n s.
Men d e t - som - utan den får tolv månader, som icke inom en eller konstlat värde och vad annan trakt inom jordklotet ser sädes- som fattas i de nödiga inkomsterna fyl- fält bärgas, vilkas gröda tack vare nu- ler han ej sällan med överdriva skogs- tidens snabba och billiga kommunika- tioner med lätthet kastas in på den yngre tröttnar efter hand europeiska marknaden.
vid att ständigt känna oket på nacken Om således sädestullen allt framgent Han flyttar till en stad även han skall hålla uppe jordvärdet och åt jor- och lyckas verkligen finna någon B. n:r dens innehavare garantera ränta å nedlagt 3. som samlat pengar i sagda stad, som kapital, ersättning för använd arbetskraft, icke tror PI lantmännens » jämna klago- samt skäligt underhåll och skälig vinst, visor » och nu vill » slå sig i ro på lan- så kan en sådan tull icke antagas bliva det ».
Även dennes öde är givet, även övergående.
han skall stupa dignande av bördor.
Tvärtom alldeles som det nu ropas i vad vinner väl i dylika fall det » sven- Tyskland och Frankrike så kommer ro- och en ökad produktion, ett ännu mera avverkning.
- - ska jordbruket » därpå att lagstiftningen pet att ljuda här:höjda tullar!
En slags nom en statssocialistisk åtgärd skaffat en med sjunkande pris ute på världsmark- naden gång på gång spränger den skyd- kapitalgåva Egendomens värde har ju endast hål- lits uppe på konstlad väg, icke genom förbättringar nedlagda på jorden, icke genom nya fälts erövrade åt plogen några oväsentliga undantag beta- lar i n g e n I Wien proportionsvis högre hyra.
T Y man har sin hy.
r e s s k y d d s l a g från 1922.
Då hade man försökt råda bot på den fruktansvärda bastadsnöden genom alt ta bort alla skatter på nybyggnader och hoppades på så sätt få liv i den privata bygg.
nadsverksamheten.
Klenaste re- sultat.
Med hyresskyddslagen pick man då en annan väg Utgick däri- från, att genom efterkrigsinflatio- nen hade praktiskt taget allt kapi- tal i Wien smält bon, u t o m hus- de ensam- ockra i bostadsnöd.
H y r e s - ror.Kvar skyddet t o g b o r t alla hy- står endast en en avgift fördel som husägare är att han är säker om en bostad för hu- sets underhåll och omkostnader.
Därtill har lagts en b o s t a d s - - skatt,som går till staden Wien Från H. s B:s lekstugor i Kvarteret Färjan på Kungsholmen.
ka uppfostrande inom byggnadsar- betarnas dugliga men bortskämda kår och få fason på vår sämst organiserade industri, byggnads industin.
Detta botemedel verkar redan ifråga om stadens tomtpolitik, for.
klarar borgarrådet Sandberg vid förfrågan för D.
N.
Inte bara till H, s, B, (Hyresgästernas spar.
kasre och byggnadsförening) som mrkitek wallander företrider, utpII rill andra koopratiua bo- stadsföreningar Och t i l] e n s k i l.
- hetsägareförening och många med den.
Men det är särskilt i en nyligen gjord framställning till stadsfullmäktige, som Stockholms Fastighetsägareförening framhållit dessa synpunkter.
Den klagar däri också över, att stadsfull- mäktige beslutat att med några penndrag framtvinga öppna plat- ser iius och luft i Gamla sta ' " iatatomt.
och husögarna helt enkelt avstå fran st " vinst p5 trångboddheten och derrutam de fattiga bli husviur.
och fa - TY en standardvåning i ett av dessa Gemeinde Wiens hus.d.v.s.
av d e n m i n s t a o c h m e s t g ä n g s e t y p e n, som består av r u m o c h b o s t a d s k ö k med gasspis och vattenledning, tam- b u r a h w. c. kostar i svenskt mynt cirka 3 kr.
78 öre pr må- nad.
Vansinnigt och orättfär- digt lagt tycker VI.
I Wien rak- nar manbinte sa, utan anser att 2 proc.
av en kroppsarbetare- eller tjinstemannalön är lagom ti:l hy.
I m.
och s i visar man på att med - - stiger egendomen, men icke på naturlig slagen fortfar -- Redan nu gives det ägarnas.Varför skulle sådan kooperativ organisation ver- ungefär säger Stockholms fastig- k a n d e i n t e än.
~.
- genom något som helst arbete utom petitionslistor och små agitationer på kommunalstäm- mor och andra sammanträden Och en ny ägare har ju i förhål- lande till egendomens genom tullen höj- da värde där fastlåst lika mycket kapi- tal som företrädaren Han börjar så- ledes från början med lika tunga bör- dor som denne.
Om åter egendomen brukas av ar- rendator blir förhållandet liknande Den arrendator som vid tullens införande är i besittning av kontrakt på längre tid har visserligen fördel av tullen så länge arendetiden rendetiden varar.
Men när kontraktet är slut lär väl antingen han eller en ny arrendator II foga sig i att till ägaren utgöra en förhöjning i arrendesumman motsvarande just den ökade inkomst egendomen ger efter tullens införande Resultatet blir således i själva ver- ket det samma: tullen verkar som en kapitalgåva en present i penningar, vil ken ken för tillfället håller några större jor- dagods uppe i värde för den som råkar vara dess ägare vid en viss tidpunkt.
Men för nya ägare och nya arren- datorer vad återstår för dem att göra?
Uppenbarligen inget annat än att ropa pa på förhöjning g i tulsatserna.
T y införseln av spannmål hejdas icke genom s. k. måttliga tullar ... Den ut- ländska jätteproduktionen av brödsädes- möjligen kringbärande - av skänkt bort tomter - om de uppförande av nya bostäder Sta- den Wien har alltså i stort sett åtagit sig all byggnadsverksamhet.
Den har också bedrivits med fart: sedan 1923 ha 60,000 nya bo- städer - huvudsakligen av ovan- nämnda typ kommit till.
Men vill någon bygga privat vil- ket sker så har han eller hon också rätt att taga hur hög hyra som helst.
Det lägger sig kom- munen inte på något sätt i.
Men i alla gamla hus, liksom i sta- den Wiens nya, står månadshyran på kr.
3,78-nivån.
Därav utgör un- derhållsavgiften c:a kr.
3.28 och bostadsskatten 50 öre.
Wien måste ju sägas ha drab- bat bostadsspekulationen dess rot.
Och har därmed nått längst i att också i d e f a t t i g a s bo- s t ä d e r skaffa ljus, luft och be- kvämligheter.
Här liksom på så - - - i dande tullbommen, som oupphörligt hö- jes, ända till dess den blir detsamma som - portförbud?
många andra områden ha makalöst handlingsdugliga demokratiska regering gjort got monumentalt, (Låt o s s ma ihåg att vad beträffar fo k l - mängd och betydelse förhåller staden Wien till det övriga Öster- rike som Preussen till Tyska ri- ket!)
Men det måste ju också er- kännas, att sådana åtgärder hängt samman med de revolutionära för- hållandena efter kriget.
vår stolthet är med rätta de kooperativa bostadshusen inom städerna och tomträttens egna hem i förstäderna Men de ha ju.
ännu på långt när ej n i a den prisbillighet.
varmed de skulle nå också » mindre bemedlade ».
Att det allvarligt arbetas i den rikt.
ningen finns tecken just nu som tyder på.
Glädjande är också borgarrådet Sandbergs anförda Ut- talande om riktningar inom sta- dens tomtpolitik Men att striden är hård, vet vi Det behövs myc- ken god vilja och mycket coda krafter för att vi utan revolutio- nära förutsättningar som i Wien skall n å till luft, ljus och hem- t r e v a n d åt alla.
S.E.F:s Stockholmsavdelning Eldbegängelsebyrån SVEAVÄGEN 25, 2 tr., hiss Öppen 10 -- 4, Fredagar även 5,30 -- 6,30 e. m.
Lördagar och helg- dagsaftnar Norr 2200 för 10 — 2.
eldbegängelser urnor och kolumbarienischer.
Norr 2280 för upplysningar och medlemsanmälningar Engångsavgift 10 kr., för be- gravningsförsäkrad 5 kr.
Krematorier¨ i Stockholm Göte- borg, Örebro och Hälsingborg
E n ok:b %d väp-l &amp; G U D S R; I K2E iIwr.olr~~epdsv&amp;rWr.d Inta land har vll i s i n - d a r blivit utmalat efter turistschablon som Italien.
Det var som en tyst överenskommelse mellan alla Ita- Iiafarare att bedöma desr land.
folk efter vad som för ögonen var: sol.
färger.
konst, ilstvsrda, opätitliga och lata människor.
SA I kom Mussolini rom ett fenomen, omstridd.
hatad eller älskad men I idlafallistand att väcka intresse för der in= Italien, för dess folk, för dess själ.
Psykologernainseatt fenomenet inte kan stä isolerat; det mäste ha en förhistoria, en förutsatming i italienskt tankeliv, politik, littentur under de Sinn irtiandma.
Man börjar SNdera !ta- lien p2 ett annat sätt.
Bildade män.
nirkor börja rakna italienskan till de spräk som äro nödvindiga an kunna.
Men ännu äro nor de svenskar iätt räknade som kmma makt, i dkt italiemh folklynhc&lt; ..
Man reagerade mot D ' AnnuMm retoriska ordkaskader och mot hano senstidii uppfattning nv till: vamm Blind opponenterna kimu Efter Fwmcis T w m.
vi bäst Giovanni Papini.
Men vi prmnreras också för en läng rad nskymningspoctcm vars försynta O,++ a,udr, * b ar * iiri röster synas oss mer sym- am ' b ' * ' d i M m * ' patiska än den bullrande Papini.
Vi förmtA ging p i g b g hur en owtbar wOM war tMkc.kanur, tillfälliz konjunktur slungat ut ett ' ?fWbo?
dem ou mrnihr namn bland de mänga, hur detta namn tagits fasta pä i Europa och av en händelse nätt andra ' Om scd i Iiami f ' 28u folk i ömrsämiing.
Det SäfTer Pa- pini, det gäller C-a Deledda.
Och a- rivmm ypp mw ' kF * ~ ~ ~ a Efter gcnomlioandet av Gunhild d4 h m ~ t 1 ' betwo.
1 lm ~!
* " ' 1 1 Berghs bok undrar man lite smdtt kur vikldm dolts f &amp; r n Y l i s h r r p.
om inte Akademien bon arsccie ra sig med henne innan de delat ut Nohelprisetl När viäida sig i d n h k t r ö m, njuta den itdienika lifteramren tt särskilt roligt kapitel haau.
arh d,,,,,kM i, nikn d&gt; dr *, PS orisinalspraket 1 alla deis ny- Im om den italienska futurismen, vilken eftrr vad man kunde vänta ' kol ' ' vmn, Ol d nS u * &amp; hö * a anser.
Att detta är en s m r njotning fatt w hejdlöst utlopp i det it=: sm d d r mol hjärtotr d o n oy i a d.
!
~ lienska tempramentet.
D~~~ ra.
der wannetti blickar o11 överme digt till m ö t e f r h bokens por.
6ub.
d e b a i grdnnvgn&lt;ndni trätt oeh vi tro honom om att yrnk bmt m olock orh fien hau, iu, nei rallrkap lär man sig att lägga Hät öppnar sig en okänd Mrld, uvilja riva ned Fimuer medeltids E, brck h b !ott fo,, i o, ~ märke till den nyarte fasonen pd tjusande, pittorerk, väl värd an Evarter Iör att i stället bygga lokomotiv och tredjeklassvagnar kä " na för sin =gen skuU och fabriker och anendem odi doda ON * a i Hrnoahu.
och tiU Kystbanenr fyrsparighet.
Att detta kommunikationsverk är Inte m ' nsl för de I&gt;ersFktiv d m d u oför&amp;tande romantiska män.
en intressant vadd för sig.
borjar öppnar att första det italienska rkeneh vid ColasWm.
hied fris &amp; man fatta.
när man blir initierad folkets själ.
Gunhild &amp; w h visar mod kastar han bon madiiianm Mw-ldt ej-.-.+ sig som den ideale föraren i der.
och vill s k a p en ny konst 5om Y, k,,,,rM !fltes f;, di " ryl ~ ~ ~ ~ h: ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ r + u ~ ~ ~ ~ ~ nar.
vaxlat, klattrat upp i stall- ta Itaha a1drig sku1le en in.
bättre st-mer med flygmaski- ~) J.,k.,branJci 1, w + verk och utfort a ~ ~ en a sationa- född italienare kunnat höja sig riil nens tidevarv.
res h=ndgrepp.Detfordradesmsc.
denna opartiskha, denna förma.
Att PirandeUo ej beller är nl i lirs cM0 clorrmot ' 5 .. ken energi for att dels tilltvinga ga att se det goda i de dika rikt- gon mn3tamde fÖmekutan har sig ritten an la g l igenom denna,, ingama och b e d h m a författarr manga föregdngarr inhämta vi förstär man &amp; er gmomläsandet av en mumme rrreoarbn s i m bäte,,, tillägeplati is, än här.
doktor GunhiId Ber &amp; lika sakrika närmar sig en främmande storstad omdagen, s2 lojalt häller hon sig som entusiastiska handbok Över erfar en ssrdeles trygghet om han till statsbanorna och firjan.
1 hen. '
den nyare italienska litteraturen.
vet sig väntad av vanner.
För all del.
man kan hitta själv till sitt hotell.
man kan läsa p i gatrkyl.
tar och trassla sig iram med i &amp; gor.
man kan besöka bodar, tea- trar.
restauranter och m u r k pä egen hand.
M e n ett bekant an- Fra $kr pk ~ ~; p hamn, gör hela skillnaden.
Om ~ ~ ~ ~ $ 1 ~ ~ - ' ' ' ' ' det ansiktet tillhör rinna Wester- gaard - Tidevarvets lärare kän.
na henne som en av d-sr vanner d i har man och medarberare - ~ zs ~ n~,ade,,so~n~ä \ $~ ~ ~, $: ~ a, d i r f o r att hon känner adresser och kombinationer överallt.
Utan dirför ' tt hon med ' ht gemyt öppnar porten till stadens väsen, t i l l detta obeskrivliga rom ä r sa tksande i sin blanrlning av nsr- het och Grhet, välbekant och 0k ' i " t.
' *, - o I $ ~ ~ ~ ~ och i e böcker ~ ~ var ~ efter {~ sin!
art kontorstjinsten.
Men nu har ock- sl belöningen kommit.
d i Anna ' ' ' estergaard i ' avlan med ett par hundra män blev utnämnd n11 Fuldmaktig i jamvaEsstyrelien, en post som hon 5jiliy orerritter med andre byrkhcf.
Hennes upp occn Sven, lihom " i fa kännedom om CiAt.
sidr &amp; d m w, d- Mnm.
enstaka föregangan till fascismen.
snart k du hi &amp; hrd brtrnti Ett dmg 4.m ~ I I M faller I i mm ge 011s nyckeln on fönti d a se, .y&amp;,, @,) r unh ögonen vid bedömandet av Itali.
gensvar Mussdini mnnit inom sh tid.
" ~ ens litteratur är dess brist p i en- m h g a läger.
Det sista kapitlet hetlighet.
Författareperronlighc visar oss de försök rom göras till ter uppsta i Sicilien, Sardhien.
en ny fascistisk litteratur.
Denna.
Napoli.
och hakriva var i sin bygger i själva verket @ den stad siit folk och dess karaktär.
gamla prpinsidirmen.
B i r n i d m riat urföra.
am han icke si=lv gart Verga skriver om Sicilien p &amp; 80- lilla byn finns det italienska folk.
Bv en-,van fähare fra " p,,iifiska och kommunala möten.
din grund.
i der pralcnska arbetet ute pa sta.
talet liksom Deledda om Sardi- lynnet.
ännu oförstbrt i all sin murade allvarliga livsuppfattning- tionerna.
njen @ 18CUtalet.
Rriaen p l ma.
sunda kraft.
Men det är hela It=.
en ' bakom skrattrynkorna och de Det var naturlignio ynerst tionalkänrla ar iögonm fallande lien, d a n y i Italim.
som rkaH ge- muntra infallen.
de orkiliakti~a oviw om detta prov verkligen tillbehören: ciparretten.
cykeln med ett enda stort undantag: " omsylas darav och där ha dik- skulle,,, edföra avancmang D ' Annumio.
Denne stare indivi- tarna sin stora uppgift * ven.
och gmhnsmannaponfdljcn-ailt om det gjofi.
Snarasr Efter genomläpandet av Gun.
detta star för den svenska vännen farde froken wertergaard det för d d s t med den överströmmande som en speciell dansk blandning.
att visa att hon tog konsekvenser.
livskänslan bröt på ett avgörande hiid Rerghs bok delas man mel.
Om vi finge en kvinnlig byråchef na av sin agitation fer rost- a t t med dni detaljrika realisti.
lan tva kändar.
~m a är tack.
i K., ärnvagsrtyrclsen, skul,e hon kanske ha,, issa drag, gemensam.
~ &amp; b ~ " ~ ~ ~ t h +a ~ folkdddrinm.
~ han ~ P P S u w samhet för att hon har förstatt ma med sin kollega 1 Danmark.
lojets och logikms " apen ss länge 1 Sig strömmar frän Europas alla alt i ett iiviim och omväxlande Den självr1änd:ga ämbetrkv.nnan for kvinnorna$ &amp; ning, att det hörn och proklamerar Sig Stolt spräk framlägga d värdefulla hrr av i dag.
med eget hem.
saker.
ligger en dubbel rättvis i belö- Mm överminniskan.
for vilken allt skaper pa ett inmEs,ant miäde är tillatet.
E n glödande fascine- av mänrkiigt sjalsliv, nrn =,,dra ningen.
när den kom.
" ri~~a,,Pi " " e~ ", ~~~ politiska liv, fercter vi55a likhe- .,, Flon har nu sitt tjänstemm i lande sprak.
en stomande hänfö- är ledsnad över att ej kunna mer !arnväpsstyrelsen som är inrymd hlen Anna r e k en vid bildning och alltom.
italienska än att man behöver Ilta.
ter over hela varldcn, Westergaard som kan fa folk att I en fördetta karern.
Det Passr fattande intelligens pör honom till va sig fram geno,,, allz söver.
skratta och hundar att g r h a !ltef- henne ock ' a i hennes egenskap Italiens störsra prydnad.
satta italienska boktitlar och imak- telSom hon Lpelar pi ol.ka Sträng- av varm pacifist och krig före Hur har nimonvägatuppresasig proc p i italiensk poesi varav bo.
ar av ritt register ir och förblir ' PIakare f ä r aVNStning.
1 Charlottenlund där hon har mot denne gud?
Hur har n2gon Len Överflödar.
Kanske hade det i =ila fall en enastaende uppenbu.
sitt hem tillsammans med sin van författare kunnatgöra sig gällande ilarit lämpligt att till svmska över- Tell &amp; A- werter-d rCYT ofla till fröken Mathiasen i Telegrafver- bredvid hanom?
Gunhild Beigh m t a titlarna p i fiminstone de Sverige för rekreation odi $kan.
ket härskar ro och fred elter da.
viktigaste verken av varje färfat.
dinavisk - arbete, hon gör det gens arbete.
Men icke bara TO.
exempel a n kommunen vilie av.
&lt;are.
Som det nu är häste den ehuru hon i Jin epniskap a " pn.
~ n n a \ vVestergaad i r radikal dre byrachef i jainvägertyrelren medlm av stadsfu:lmäkti~e och hysa nägra arbetarfamiljer frän som är alldelca obevandrad i ila.
reser frirt över hela E ~ T~~~~ ~ dar hinder ~ ~ itskilligt ~ rom.
kräver deras hem, emedan dessa siälv- liensks känna sig skäligen utarr blir nog detta hade hon aldrig sett Maimö- ingripande.
Nyligen hände till byggda hus nominellt icke u p p för, ven for ma,,gtn fyllde byggnadstadgans fordrin- gar.
Anna Westergaard stillde sig (; unhi ' * Berghs bok en sPo * e td ' genast som deras riddare, i borjan, okat studium i det adla soriket., ensam.
sedan med stod av en ZD Man kanner att här ligger rikc- ~ cialdemokratirk stadsfullmaktig.
domar inom räckMII som r w ej Med tal och skrift har hon n v d har rid o tt lita liggn, upp en sädan uppmärksamhet am- E.
W-.
kring denna rak, att maloriteten börjar ria till retritt i sin far- dran p i att de smä anspr.3krlöoa hemmen skala utrymmas.
Det är en för Anna Westergaard typirk historia, ty hon ir stridbar och oforskräckt och full av skoj men Gunhild Bngh!
M * rm im ' ienak också öm och barmhärtig.
litteratur.
NLNI och kultur.
E. W. Kr.5:-.
o, "; l,; l " dFy~b;) pt; b genoia 2 ":.
:: i f$; I I I -- u - L - - - - 1 I [i, pa rhemrcn, r j Cncswtth, CARL ELOF SVEnNING.
,
TIDEVARVET 4 --.
- r- " - - - ' - - B R ~ D E R N A KARAMASOW.
.
(F O ~.
fr. sid.
i.)
deras a v skräck~kildrinDi Över SwjeB att Siina d e m .itt program ' ïenom Initt i den maktlöshet man erfar över att in- veta ' si fr ' gar man sia Om det ' vrkligen vara jet ' att den känslan Cenom att d @ ligiÖsa miinni5k~rna?
ICllcr oiil det ar sant att bolsjevikerna stnlla de kristna i att sin tro manyrer ' skadespelet frin kristen- domens genomförallde eller refor- mationens nu atemp~repa sig.
fran den tid da man offrade motsidans troende som en giva if Gud och ett tecken P % sitt eget nit?
säger man sig, det nr inte moj- iigt.
M &amp; ~ icke ~ kan ~ Sovjets uppfostringsdogm som en ledtrad genom alla förvirradc UPP- gifter 0111 vad som sl:er?
Dess tes ä r den att miinniskan kan fiillkom- iigt omskapas i bestamd önskan, blott man tar im Ilog cdigt me:, hynne.
[' ad kommunisterna än tvivla p&amp;.
inte ar det p5 männi- skans bildbarliet.
De iiro överty- gade att tro p i en Gud och en himmel, liksom kärleken till pen- chiiingen.
lusten att äga mer i n an- dra och att hävda sig på andras bekostnad.
kan utrotas blott maii på ett tillrädtligt tidim stadium tar itu ' med den blivande skan.
Alldeles som förbrytares och vagabonders barn.
kunna vänjas till ärlighet och bofasthet.
om man ' a $ ~ tio.
~ ~ g ~ d o: .ii ~ aiab ' $:sau::: ?t ".
Feligiösa inflytelser.
* ärder som ske ha De it- itminstone u r ~~~~~ Ler men inte vem eller när.
B&amp;- net inser att det finnes en viss Plan i Kckernas u~pställnii4 en mystisk ordning som den icke b e griper men anar.))
cudsu~pfattningen har men den tron har ha en egen väl- dia wdsdarenhet.
andra ha b a n trott dessas vittnesbord, men rät- tat sig rffer d r m och tröstat sig deni efter fattig fömsga.
Det är detta Som Sovjet nu skall utrota Människan far icke längre sträcka sig mot Gud eller längta hinsides.
iion skall tvingas med vald att koncentrera sig p5 denna jord.
Människan skall bs- rövas Gud och givas bröd och skådespel.
Regementsmusik skall vid begravningar ersätta uppstan- delselöftena.
De och nöjda behöva ingen himmel, De människor som nu plötsligt väckas upp ur sin fäderneärvda fistendorn för att att guds- förnekarna vilja rycka deras barn till sig, &lt;rh som nej, ha f5tt sig en " aldig tilldelad i hi- kunna fra,, en syn- sett vara beklagansvärda men de äro ocksa Valdim kompensationer ha vantar dem som statt upp för sin tro.
De ha som Stefanus sett him- len öppnad.
ha stundom fatt se Saulus över Da sin sida och vad större kan handa en fat- tig människa, man icke pa att tvangs- atgärder lyckas mot människor, behhe.
man icke frukta för att [le skola lyckas mot Gud.
Ocll man behöver Iieller icke hjälpa Gud medrls samina sorts atgarder, som de som nu anlandas mge:;; i som om i ' isternar $ fönamling ~ ~ ~ vill; D ': z: ~ I ' i~te~r0pa ~ ~ a mot ~ vad vad ~ som man sker Ryssland, h / mot brin- ' Orn som spiida och UPP dem efter formaga.
Det a r en stamping-out-metod man följer.
Y ' kyrkornas.
kloc- ' komas och helgonbildernas för- störande vill man förhindra smitt * ämnets överförande p5 de ännu obesmittade, om det kunde kas att de kri; tna vara, s k d e bolsjevikerna troligen inte bry sig om dem.
Sen kan det naturligtvis mycket ~l tänkas an religiösa och kontra- revolutionära liksom religions- fientliga ah plitista fil- tras ihop, ty människorna följa aldrig klara linjer.
Det fantastiska och.
oerhörda i vad som sker ä r jätteförsöket att, metodiskt utrota det Gudsmedve- tande föijt ge nom hela Iicnnc$ Ilisioria.
Min- niskan har alltid känt närvaron av en en skapare, upph (tl- lyssiiare ocli bön- lare, neri i sig r * n " " T;; " o: ";, som belyses av hennes egen.över.
blick.
Som Einstein dett m som ett litet barn som vars in i ett bibliotek hyllor finnas böcker på all dens tungomal.
Vi först &amp; att ni.
ha skrivit dessa böt- -, gats att tro sker i Ryssland.
allt ~ m ~;, " ~ a d f ö n a n d l a t just s i ligF2 2 indi.nera a Guds 5 .. I Y Mötesplatsen sini s k d i u i a läsare att ~ y s s l a r d, &amp; svariihrnu.
&amp; U för jorfiNkets vd- infallit i Bessarabien d v S över de K~,,,,~~~, svitiMu jd- * C m. fallit Rumiinien, d i ' dan &amp; den den a f e b r rrSwR i Nonk+ng, Fru turlifl nog i pnuunlr,rdcts en sorglig dans efter den där rim.
N ~ L ~ ~ ~ ~ ~ * till ~ ~ ~,, sLLr nu i av i Iömcentralens i Riga pipa.
ordförande.
Till styrelsemedlemmar Lm. '
1&amp;gkonj * knu.
rörn bar jord- v i skulle uppriktigt önska att vddri frnkn- ett^ Olwn, ch bruko, 1 o,, * Du Okats oron inom de religiösa s a d u n - Hickner, Agda Bcn@sm och di^ h y d l i n, konsumtionen av ven.
den Över vad som vederfares de Nilsson, u m t fruarna ~ r ~ ~ ~ l d 611, f " r a n i m ~ s b, fMr, k n s m i i Rysstand inte ps d p p t n p u,: ~ &amp; f.
i ~ ~ ~ * n,,i l i ~ ~, swku,lu srtt k m d e anVän&amp;s att tjäna * l« *, ing och K, s&amp;n, nmlda .mvrndighet ikad politiska syfte, Amla fmkta fru Benner-Andersson, duktion p i en omriide, där (inrpmduk.
Pr * vi att det ä r sa.
Det hjälper inte n l l c e n r ~ * y r d r n i ~ ~ ~ h 1 n d ~ - fnl.
[ini vari att alla ord av hämnd och veder- m a r n Y w l l L. crönr4d A u en s,,,,,,erliga oklok pU6k.
g ?illning varit bannlysta frh de nerllng, h El; a w&gt;, att offentliga protest-ochbönemötena.
B. obson och E.
~ a ~ k ~ Taiam ~ ~, det oftast vore en s lok pditik, a sadant läget är, tro,, i att de Efter rrsmötnförhuid6p mera skadat än * gagnat.
~~t är Rar redogjor&lt;le ordföranden cemnl stafen icke blandade sig iiiii ' buirigslivet inte napot tvivel om a n de bli stywlsem * tet dm l och I febr, och di, " a n e; z t; " fönhget;, ";:; &amp; P missförstadda pa andra sidan.
kutades det där framlagda utveckling till ett svenska .olik anordningar hjälpte jordbruket in M,, ska man da inte fa sjunga Om F, K, pa vägen t111 alud proddction av at$ kviruiors vanne * örbund.
ut med sin sorg över den fara det kvalitets.
Ordf. höll därdter förrdrng om för.
malier ' samt som hotar de kristna, det m c k pdulrtion En sänk.
alla daget till lag om moderslapsskydd och och samvetstv&amp;ng som övas mot Nng av indumitullnia, som med 36 sig den reda&lt;iOn hrdema Karamasovs milj. kr.
mera belasta jordbmter.
vore Skola vi utan en bön till Gud ase antagim, +d det av F, R, R, och god hjälp A t detta och ett steg n.
en ~, +,, &amp; ~ b,,,, ~ ~ i ~ i att avsjala A ' joschka? '
P5 den f d g a n ville vi s v a n stOckhdrn den Till avslutning erinnde k- ' orni med e?
annan: vilket ä r farligare möt ".
.
an det är d e o+Jdade i n d u n r i m för kmenheten att förtäras av lom skapat Snrigcs-rykte @ värld, No * opng den 4 man 1830. perniciös anemi som i västeuro- w h u d e n och uttal.de en f ö ~ s r n i n g pa ' att sättas pa eldprov som om.
att Swrigc, som no stode i en B e t t y O I S S on.
i Ryssland?
Sedan när ä r den sälbynt g&gt;an~am situation, s h l i e hiiv &amp; ljumma vanedyrkan av Gud bittre * sin wälining gmom a n SM sig igenom an den fiendskapen?
Det man ut ge sig in @ hPaddipoliti&amp;a " kfics att] nötet.
i Stockholm OPP- Lidorneavdehiinpen av ~ridnnade i w l e n n ~ g i r.
nade de närvarandes blickar för lyckan att äga religionsfrihet och hinnon riksförbund fortmm M onda- * f5 leva utan samvetstryck.
Hov.
pm sin födragswrie i Andatorp.
F &amp;.
predikanten Clemens Ahfeldt har r * rwhallare var denna gang redaktör B l e k i n.
l t l i n s f ó r b u n d v i Fr. &amp; Y som talade över ämnet uttryckt en annan mening om H ~ Hjijme.
sinnade kvinnors riksförbund den saken.
» K r i s t u s t j a n a r " Jodbmk och indu &amp; *.
W d m Q a Arr *.
i Hotell h r - m. rcdogjordr too&lt; för h h w m s han, lang j a g inte,.
' * lurig i Kulskmaa.
An- r s j a g m a s t e m ö r d a, m e n i mörka spadomar 1921 ' om följdema av k ' ä a i m " u Vu tiW&lt;t odi o r d f ö m e 1 a n d e t s v i r1 d, h a r m a p ~hstemsti1lbakasl8ende av h 3 - s t ä l l t s P t i l l a t t j a g m 5 s t e milaimon slagit ra.
I ~e nr a r b d m f d m Ebba H o l e n m * tR * u t j ä n a S a t a n.
G u d m a f ö r- löshet och tillbakagSng har rests en kon.
o c k 4 i s i a halsaingal sin &amp; dje ö m d " " Uilumingcn - ui @ som 5 t a m i g, j a g ä r i n t e k r i s- k u n e n s h f t PA v ä r l d s m k n d n som lm hJanligt. * omna.
a d a r till världx&gt;msp !innande indusnier, vilka e n m e n G d s 6 m f ö r l t a, t gjort det svenska namnet känt i en a l l i, s k a l l " &lt;.
m " " " ~m H a n v e t a t t m a n h a r utsträckning som ddrig förr NU är det jordbrukets tur.
Ater m &amp; föredr@ts och s t ä l l t t i I 1 s a a t t j a g f r, i n- ' l1 " ' ordidanude t e S 0 m S t a t. b o r g a r e l e v a ter högern upp med försiag om tullar Holgerssoq e f t e r N y a T e s t a m e n t e t s av olika dag jämte inmalningstvhg m. m hannishus.
Ovriga ledamöter av styreha k r i s t e n d o m.n äro automPaskt de olika förenio Nar handeiserqa i ~ y s s l k d b.r jsg f- Wr er för- i m bli &amp; g a r n s ordförlode, G m l i g a frölcm Hed- vig Falck, Karlskrona, fröken.
~ uhibia v e r k l i a e n riva-.- vara hjar- &amp; j&amp;het, Nilsson, Rödeby, fröken Maja HLLaPssoi5 nar Nättraby, fröken Magda Thulin, R o m e ' lar över oss, d å skall resultaten visa sig i Jag w feg och tordes sällan i en bro- by.
fröken O k a Herrlin.
Karlshamn.
och fröken Ebba Hdtqnst, Solvesborg.
Vice dtörre än ett vältaligt mö- ders ögp, ordförande bkv fröken Hedvig Falck och te och en - förvanansvärt liten, h när sekreterare fröken Maja Iiiikansson.
Till - Da ska vi Oss ' ' 9 " Ir arbetsutskott utsigos ordföranden, v. ord- varför vi uppskjutit försöken att hröders foranden, * * meram och f r ö k a Magda och införa himmelriket pil jorden m e d Nu min " kt är Thulin.
Revisorer blevo fröken Josefina jag- k sak till d t l Gud, d länge till dess vi uppväckt och Lik ' ~jellherg~ motstandare som försöka p &amp; sitt Och j * g i r mot döden gurp d r aii,, Thulin, Johannishus.
satt genomföra det utan Gud.
Da Mer d befallt.
brott för Ortiiöramim e 1- M * ea c ska vi ma ' glömma Och andras Om vara förlig d o g i n a b e för det förslag tiil m o lh~örb-s av I, - Amt -, " ' a " " börja sig väg- nar och gripa honom som en fö- rev:indning att komma det kom- munistiska systemet till Iivs?
Det finns i Sverige en mycket last och citerad tidning som är kand för att ha sorgartiklar digt på lager.
Den gör allt för decou,ge, kraft och mal och mening.
O1n nigon försökt ta tron ur män- niskorna sa är det den.
Den upp nu som en frimodig be- av (;,, ds makt att rida ut ' len ateistiska stomen.
Den b e i i hat- över- Bindm8d3rfÖr med en trasa mim skygga dmU&amp;dd.
varar inte ens skenet a r nitälskan lämnades till riksdagen.
Mötet beitit s+ och bon Om - Den ligt högvatten av överväldigande.
sluta sig till den radotiop som m strax sitt hemliga bimotiv bly som j * d * &lt;Icn religiösa indignationen.
det Man i detta ~&amp;u~mui.
kom1 ... togs cialdemokrati.lo pd det a v ~ F. i i n K. m f R. ö r b och m d SV.
de ~ 20 o.
att komma det kommunistiska sy- hang o ~ l k o r l i g e n Dan Andersons Dock m ord, a t enda litet.
Aten * nov.
lem i K o n ~ r t h u M i i k h o l m c n d ö m d e.
Med under- dikt D anddnade mötet.
att anar mn har han skrivit hören, hören min predikm h m ur skym- Med anledning av ' det föreliggande för- vilka följder detta fälttag mot bart psalm, ' Orn fromheten en g i n g skall f %.
De den shget till losdrivarlag antog mötet det ' I män kunna Iörena Oss den krafter vilka nu 10sgöi-as komma uttalande.
- m beslutatwvid det av SBm- hö- psalm Idar var ' jds att slunga pendeln lika langt i lands distrikt av Soaaldemokratiska Knn- ' Och motsatt riktning som den nu slar ras bakom ndörbundet och Wcrmanlands LLidör- sko le^ jag tya har * örtat mot d m bund av F. K.
R. den G nov.
1929 i denna; Den som griper till vapen " Ora Ord: och vUd, han frambesvärjer kraf- kära jorden ned, i Nyköping anordnade mötet.
och som ter vilkas inneboende natur ä r sa- ', I " &amp; = ' ontagim @ ett f l m a a d r a orter.
aila mig med frid förlats.
ingm 1 %- eder, jln, nu jag dan, att deras lag blir den urgam- Dirde distut &amp; den f &amp; d- k r o ~ p w 4.
.jPmt Idla la: öga för öga, tand för tand. » * l- fr- om F " - det att anta att den har där dödmr vindar mumla ö m Md Eljest skall 1 %.
sjav bdriad UPP kvinnon framtida rrbcre och uppgiiter.
En som skriver sa, gama skall höra ' gräsa m i h ?A &amp; och óde hed, I med röda synder dömda dör C " ycket livlig och medan min hämndens timme SIS?
Ryser hen ~j för cd,,, inför dr utspann mg, och nun beslöt all forisätis verkligen så mycket över kommu- kindi mö Utna @ a densamme pi m extn länsmöte i hört.
nisternas uppförande?
Ar hela hans 1 själ med de t e n g d a och bedrö- och jag tackar er av bjm.t vade?
Gläder han sig inte över mig a n dö.
att kommunisterna givit sina fien- der en lösen att förena sig om- kring?
Skulle han inte gärna se Svagt i k ~ e VU k min hjärta inför mina d e kristna staterna i attack mot ' kvJ ' Ryssland sasom Guds och de m * Edq bdeq är kristna d r t y r e m s hämnare?
mina KURSER I MEDBORGARKUN SKAP: Om det inte a r s %, blir i var- * j- 181. je fall verkan sadan av dessa och ~jätiskhetens ande bar mig i min mg- Historia med statskunskap, ' psgk ok&amp;, kommunalhunkap, .mötes-,,, _ " " ' ": ~ $!
~, ttt " ~ ~ ~ i I - - - st$ " ' i; t; n "; ysning - &amp; wa, - a '., rj,&amp;domu, mildra, roabbi # b ' Stcrt med NEvRoSII \ I E (~~ " pmrcoir d - odtcum., ' K v i n n l S g a Medborgar- skolan vid Fogelstad, 8dljm endut d apotek.
Begär som mycket väl veta vad de vil- ja yppnå.
När aet ganska neg- matiska .Sydsvenskan meddelar jag dem Och, dc&lt; Onda e j av VU, hos Rektor HONORINE HERMBLIN, adress: Fogelstad, JULITA
JORDBR UKE TS UTVE CKLING Stackars N. F. Tio-årsdagen av Sveriges inträde i Na- landbo.
han ägde byggnaderna, pital är gott och väl, men låt oss brukningsrätten och arbetet på tanka p i den » jordägare », som får tionernas Förbund firades med en under- förmånen av en sidan hjälp.
vare ligt stillsam fest i Stockholm Medan de jorden.
Äganderätt.
arrenderätt, åborätt sig han hör till det fåtal, som ge- båda talarna, F r i h e r r e M a r k s v o n - äro de gängse formerna under nom skyddsåtgärder kan få nä.
Würtemberg och d i r e k t ö r Ven- vilka vi bruka jorden.
Aborätten gra kronor-mer för sin spann- nersten påpekade att tio-årsdagen det är en ny.
eller snarare gam- mål till avsalu eller han hör till trots en del besvikelser och misslyckan- dock betecknade en viktig period mal form av äganderätt, fast den det flertal, som därigenom enbart den inte har vunnit så stor utsträck- får utfodra sina djur med dyrare och ett beydelsefullt steg för svenska ning.
Men när man talar om kraftfoder.
Han har sin för högt att fira sutto på bänkarna framför dem jordbrukets utveckling i förhållan- taxerade jord högt intecknad.
Han föga mer än ett sextiotal av dessa sven- de till dess olika former är det kan inte komma ut med räntor.
ska medborgare, som saken så nära an- en faktor.
som inte kan förbigås.
na.
Han belånar sina inventarier, gick.
Och blind dem som kommit till Det är j o r d v ä r d e t.
Vi veta al- levande och döda lånar för att städes voro säkert många flera redan väl ÄGANDERÄTT, ARRENDE- la, hur jordvardet steg under kris- betala räntor på lån och får redan införsatta i Nationernas Förbunds verk- R Ä T T, ÅBORÄTT: tiden d i penningvärdet sjönk.
ännu högre räntor.
Ar jordbruket samhet, än sådana som verkligen kunde särskilt de så Iönande, att det kan förränta ha nytta av den givna upplysningen.
Med den begränsning samhäl- Jordegendomarna Det finns ingenting som tyder på att lets befogenhet ger - och som är som hade skog blevo föremål ett värde, som det inte ens har.
självklar för oss alla besittes för en hejdlös spekulation.
De intill 100 proc.?
Det återstår då allmänheten av slöhet eller avoghet nekat jorden även statens med gingo ur hand i hand.
många av en utväg: han belånar sin skog att infinna sig Den hade bara inte fått vad vi kalla äganderätt.
Men dem.
Så kom vändpunkten.
Pen- och sin säd.
Vad har denne jord- veta att din skulle gå dir. Felet var jordägarna ha mera jord än de ningvärdet skulle stiga igen och ägare redan för rörelsekapital och anordnarnas, S v e n s k a förening- själva kunna bruka.
Och det finns jordvärdet skulle sjunka.
Det rörelsefrihet?
Hur skall han kun- e n s för Nationernas Förbund och Sveriges A k a d e m s i k a f ö r - de.
som vilja bruka jord.
men in- sjönk.
men det kunde inte sjunka na sköta sin jord?
e n i n g f ö r Nationernas För- te hava nog kapital att köpa den.
normalt.
d. v. s. i samma grad I C K E D E h u n d, som med sitt exklusiva uppträ- Darför ha pi arrendeinstitutionen.
som penningvärdet steg.
Det var J O R D B R U K E T TILLFÄLLIGA INNEHA- dande underlåtit att med bred och effek- Om man betänker att c:a 1 / 4 av för mycket jord, som var för högt VARNA MÅSTE BE- tiv reklam göra mötet till ett verklligt all åkerjord är utarrenderad så betalad och dess köpeskilling ha.
FRIAS FRÅN S K U L D.
upplysningsmöte.
Detta hade naturligtvis visar det att här föreligger ett de till stor del blivit täckt genom verkligt behov.
H ä r mötas två inteckning.
belåning.
En del gick Jordbrukets nödläge är ofrån- varit dess enda berättigande istället för intressen.
Det finns givetvis män.
över styr - men innehavarna av komligt, Samhället måste träda att det som nu blev en liten privat ga alldeles utomordentliga arren.
alla dessa inteckningar, de kapi- emellan.
Men v a r och h u r?
Först fest för de införsatta Föredragen kunde datorer, som sköta sina gårdar talstarka, hade intresse av att hål- bör det klargöras, om det är j o r d.
verkligen ha varit roliga att höra för som om det vore deras egna.
men la jordvärdet uppe för att inte för- b r u k e t eller de tillfälliga inne- dem.
som inte visste det mesta förut.
AIIt detta kunde ju i nödfall ursäktas a r r e n d e f o r m e n i och för sig lora.
Så kom dåliga år i följd.
havarna av jorden, som det allmän- är inte sidan.
att den ur samhällets 1929 gav bittre skörd men pri- na har intresse och skyldighet att Om det inte vore ett sådant tydligt tec- synpunkt tillgodoser jordens bästa serna föllo genom inverkan av hjälpa.
Det måste vara j o r d b r u - ken på dessa föreningars liknöjdhet för skötsel och i längden mesta produk- den utländska marknaden.
Det är k e t.
Staten kan inte utgå ifrån den sak de bildas for att främja.
tion.
Arrendatorn k a n sköta jor- därför med fullt skäl man talar att betala a l l a medborgares skul- den förträffligt och jordägaren om jordbrukets tryckta läge.
Men der.
Med jordbruket som utgångs- nya äganderättsformen, med k a n få sitt arrende, sin säkra in.
vad är den djupaste orsaken?
In- punkt är det nödvändigaste a t t komst år efter år Kvar står att t e liga priser och sämre skördar lösgöra jordvärdet från det tvångs- ärftlig och förytterlig besittning+ det blir med arrendatorns ekono- utan: ett jordvärde för högt att läge, där det hållits av skuldsätt- rätt.
När det gäller större gir- miska fördel förenligt art suga ut kunna förräntas och en jord f ö r ningen, och befria jorden från spe- dar med arrendegårdar - del dir- jorden, att inte kosta på den skuldsatt att räntorna kunna beta- kulation.
Det behöves skyndsam- av i lämplig storlek för eget bruk.
mer än han själv har nytta av las av inkomst under dåliga ma åtgärder.
Därför vore det för Och vad beträffar äganderätten den att inte underhålla husen syste- och med fallande priser.
Den ic- omständligt med en ny fastighets- vilkendera är mest ägare matiskt han har sin arrende- ke skuldsatte jordbrukaren betalar taxering.
Låt oss i stället få taxe- som med lagfart och fastebrev är tid.
Ägaren har inte heller eko- icke mer, än den mycket skuld.
ringsvärdena nedsatta genast med skuldsatt upp över öronen eller nomiskt intresse att lägga ut mer Satte.
Därigenom sänkas arbets- en viss procent, vilken procent den som besitter jorden på obe- succesivt ökas årligen intill nästa gränsad lid.
kan sälja den och än det minsta möjliga i din mån lönerna.
det gäller hans skyldigheter.
ny- fastighetstaxering blir.
Det vore ge den i arv?
Samhället måste kunna inver- S A M H Ä L L E T S HJÄLPFOR- dessutom önskvärt både för jord.
byggnader och sådant.
Förr gyn- nade lagstiftningen jordägarna, nu MER H A I C K E V A R I T ÄN- bruket och för det allmänna att ka reglerande på jordvärdet för har den övergått t i l l att skydda DAMÅLSENLIGA.
skattesystemet uppmuntrade jord- att t rygga jordbrukets lugna ut- Hur har samhället ställt sig till förbättringar i stället för att som veckling.
Det kan inte g5 enbart arrendatorerna.
M e n j o r d b r u - k e t!
Ty vad hjälper alla bestäm- denna kris för jord och jordbruk nu skattlägga dem.
Men en jämn genom taxeringen, beskattningen.
melser.
am själva formen ar fel- som inte är ny, den har på och rätt tvis beskattning g i r inte Om inte staten behärskar en viss aktig.
gått många år --?
Vad har sam- med självdeklaration.
Och vida- mängd jord.
som är åtkomlig mot » I svenska folkmedvetandet lä- hället, staten, gjort for att hjäl- re må samhället inlösa skuld- en årlig avgäld motsvarande rän- rer finnas en djupt rotad över- på jordbruket att organiskt av- satt jord, inte ge lån till nya skul- tan på normalt varde.
blir det tygelse om äganderättens ovill- veckla kristidmr efterräkningar, der, genom de medel statsmak- taxeringen, som i stallet följer korliga företräde framför varje an- det uppskruvade jordvardet och de terna nu vilja offra, genom utby- jordvärdet, vilket vid inträffande nan upplåtelseform » yttrade lag- obetalbara skulderna?
Vid 1928 te a v statsobligationer mot jord konjunkturer springer i höjden.
rådet för en del år sedan.
Det är års fastighetstaxering höjder taxe- genom placering av fonder, särskilt Spekulationen är fri.
Kan sam- otvivelaktigt att en sådan folkme- ringsvärdena i regel.
Enligt sak- pensionsfondens medel, 1½ mil- hället upplåta sin jord mot en av- ning finns.
men vad har skapat kunniga, som skulle utreda fri.
jard om 53 år i jord.
V i l k e n gäld, rom rättar sig efter genom- den?
Det kan inte endast vara gan om primär farstighetskredit, jord?
Den, som är sämst ställd, snittspriset på lantbrukets produk- ägodelssinnet det vore större höjdes taxeringvärdet för åker- f ö r s t.
I det förslag danska re.
ter för den närmast föregående förtjänst att då placera sina pen- jord i genomsnitt 1 proc.
men geringen framlade i höstas för perioden av fastighetstaxeringen gar I mera vinstgivande företag.
i vissa fall.
särskilt i större jord.
folketinget am samhällets rätt att - så är det i Danmark - blir Biavsikterna kunna vara mänga- bruksdistrikt vida mer - i stället förvärva jord, finns en paragraf,.
det avkastningen, som bestämmer handa, men jag tror att det miste för att det naturliga varit att de.
som går ut på att staten skall ha jordvärdet.
Men det måste äga ligga något riktigt till grund för beroende på penningvärdets sti- förhandsrätt till jordegendomar rum i sidan utsträckning, att sam- det föreställningssättet.
Jag tror, gande, blivit sänkta.
Kronoom- med viss minimiareal, försålda på hällets vikt i vågskålen blir av- att.
dir det är akta.
är det; kär- buden yrkade på höjning.
Att en.
exekutiv auktion till samma pris görande.
leken till jorden.
till arbetet med skilda jordigare också ha gjort som högsta vid auktion avgivna A N S V A R OCH T R O H E T I den levande utvecklingen och en det för att ii låna mer, kan ju anbud såvida staten inom 1 4 da.
ARBETET.
önskan att när man själv går bort inte ha varit något avgörande skäl.
gar gör denna sin ratt gallan- kunna I lämna sin gärning att full- en del fall.
särskilt för mindre de.
En sådan bestämmelse kan Det är inte min mening att sä- följas av dem som stått en när- gårdar, överstiger nu taxerings.
inte vara beroende av skillnaden gå.
att inte åtgärder för höjande mast i livet och som ha fram- värdet t. o. m. försäljningsvärdet.
på klimat och jordmån i Sveri- yrkesskicklighet tiden för sig.
Samhället har ge- F ö r att få skatteobjekt hjälper sta- ge och Danmark den kunde ge- och utbildning inom jordbruket nom den privata äganderätten er- ten till att hålla det konstlade jord.
nomföras även här.
Av den till äro behövliga.
Jag har endast ve- kant och stadfäst att det ligger värdet uppe.
Det är en orättvis årets riksdag avgivna k. propo- lat framålla att vilka anslag som Det ligger ock- sitionen framgår.
att de erekuti- än beviljas, vilka åtgärder som an i dess intresse att tillfredsställa .beskattning.
en sådan folkmening.
Men därmed så en motsägelse i statens egna- va auktionerna på jordegendomar vidtagas, kommer aldrig vårt sven- är inte sagt att d e n n a ägande- hemsrörelse, som avser att bere- väsentligt ökas här i landet.
Med ska jordbruk att resa sig ur sin rättsform är den enda, som UPP da tillgång till jord på billiga vill-.
sankta taxeringsvärden minskar nuvarande betryck utan en djup fyller det berattigade i kravet på kor.
Där lånar staten ut allmänna möjligheten att inteckna och jord- gående reform, en reform som att besitta jord.
Jag erinrar om medel för inköp av lord till vär- värdet sjunker.
De exekutiva auk- återställer jordvärdet i normalt det flertal.
som kan ha ramma den.
som staten själv varit med tionenas antal kan därigenom läge som ger jordbruket den betingelser att väl förvalta jor- om att höja.
och som aldrig kun- ökas, den invändningen kan gö- trygghet en sund utveckling förut- den, men saknar kapital till kö- na skäligt förräntas.
Låt vara att ras från jordbrukarehåll.
De kom- sätter och samtidigt skapar ägan- pesumman.
Deras fråga - är inte räntorna äro jämförelsebevis låga ma ändå att ökas.
Valet står nu derättsformer som möjliggöra helt löst med arrendeinstitutionen men det motväges ofta av att mellan att med statrshjälp under- brukningsrätt utan en skuldsätt- oavsett samhället.
Finns dir nahemsinnehavarna just på den hålla jordbruket under det att kra- ning, som jorden ej kan bara.
Det ingen annan form än äganderätt grund anses kunna betala sin jord schen det oaktat hemsöker den kan inte ske utan offervilja från som har dess företräden utan att dyrt.
ena efter den andra - eller ock.
samhällets sida.
Men inte hel- ha dess nackdelar.
Jo - lagen Och när jordbrukskrisen nu så en naturlig avveckling snarast ler utan offervilja från jord- av 1926 om upplåtelse under åbo- kommit till en punkt.
som är så möjligt.
Krisen ä r oundgänglig, ägarna.
Låt oss därför från rätt av viss lord.
som tillhör kro- allvarlig, att man begär statsmak- men en krasch tar inte borr or- stad och land samlas om en lös- nan, mot avgäld och med ärftlig ternas ingripande.
vad blir svaret?
sakerna.
den har ingen förebyg- ning av jordfrågan för det all- och förytterlig besittningsrätt för Är det att genom konstlade me- gande inverkan.
vilket däremot en männas bästa Vi skola stå till obegränsad tid.
Det är en för- del ytterligare hålla jordvardet UP avveckling kan ha.
Brukningsrät- räkenskap för eftervärlden hur vi nyad form av » intaga » på härads- pe.
Är det att ytterligare under.
ten till den jord samhället sålunda förvaltat jordbruket.
hur vi bidra.
allmänningarna, som ägde rum lätta jordens skuldsättning.
Att da övertar bör givetvis upplåtas git att lösa de svårigheter, som förr i världen och där allmän- ordna jordbrukets kreditförhållan- med förhand för den förre inne förorsakats av förhållandena un- tingskarlen var bonde och ej den och ge möjlighet till driftka- havaren, om han är duglig, under der vår tid.
Ha vi kant ansvaret, (Forts. fr. sid 1.)
om hur Karl IX befallde sina fog- dar att hos dem som illa » bru- kade sina hemman och lät dem förfalla » hålla husesyn » efter lagen och den ordning Vi däruppå hava göra låtit ».
Earl XI:s re- duktion eller våra expropriations och vanhävdslagar m. fl.
det är samma grundåskådning.
som går igen.
Den har alltid funnits och finns.
Men jordbruket är bero- ende av, hur den tillämpas.
- - - - - - - - den år - - - - - - - - - eg- ha vi haft troheten i arbetet för vårt lands modernäring, inte bara i ord utan i girning, s i att vi framför enskilda intressen vilja se jordbrukets, då skulle vi också kunna bereda väg för ett bärkraf- tigt jordbruk till gagn för hela folket.
Elisabeth Tamm
