# ID: svediakorp-per3472
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,479
# sentences: 511
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 10:1930.
Den kungliga propositionen, ledande artikel.
, D en b e fä ästa a dik i taturen Til och med i dessa upptagna tider Även om ~ o r n Av Tidevarvet har glädjen att på sin första sida komma med er, intressant ar- Fascism och bolsjevism ha må- tikel av D r.
G ul l i p tr i n i om Det sista ändr ingsförslaget i vår hända andra likheter.
säkert är vallag, ett område där dr Petrini är att de ha den att oupphörligt va- oomtvistlig expert.
ra föremål för alarmrykten: nu, En del av åtföljes av en just nu, ha de lidande ryska mil- lionernas tålamod tömts till sista b i.
upplagan -- Vad h a r h ä n t?
Cally Monrad it av sked av Stockholm med git av- oförglömmelig konsert.
För har ta sta dem som i avskedsstunden fingo göra sin första bekantskap med vänner väl som för hennes trogna och beundrare sedan 20,30 år till- baka blev denna romansafton - med Kjerrulf, Schubert, Stenham- mar och Schumann på program- en omordentlig ackompanjatör.
.
stor vacker fest.
Det var den verk- liga konsten som i Cally Monrads person trädde en till mötes och i hennes stämma, hennes ord och Iysande ansikte höll en fångad från första stunden till den sista.
har Riksdagen avslagit motio- nen om pension åt fröken A n n a S a n d s t r ö m.
Motive- ring: att fröken Sandström inte en enda dag varit anställd i stats- tjänst och att det farliga kan ha verkningar att börja följa princi- joriteten för avslaget dock ya^ mycket knapp och pensionen ha.
de goda förespråkare inom alla.
partier.
När statsanslaget till Anna Sandströms seminarium började indragas år 1826. skedde det inte ur besparingssynpunkt utan eme- dan statsmakterna - ehuru med viss tvekan förutspådde över- produktion av lärarinnor.
Sta- ten åtog sig att själv ran- sonen och svara för Iärarin- neutbildningen utan hjälp av pri- vata seminarier.
Den tran6 frö- - P I E R serna före kriget, eländigare ble- lienska tidningarna sedan skyndat vo de under detsamma och under de därpå följande oroliga tiderna, då inbördeskriget rasade både här och dir i landet.
och många av dess produktionsgrenar voro helt droppen, nu, just nu, kommer den lamslagna.
Mycket bättre ha de fascistiska diktaturen att störtas!!
trots energiskt, målmedvetet arbe- Lien senaste förutsägelsen lär te ej kunnat bliva under de är, nu igen vara ute och gå - en- rom därefter förflutit.
Det är icke ligt der meddelande från Sverige, gjort på ett ögonblick an sanera som framkallat dessa enkla rader.
en ekonomi som lider av alla möj- Tja, förvissa veta människors barn liga svåra sjukdomar och att för- aldrig vad som skall drabba så- kovra en industri som har nära väl dem som deras institutioner, nog inga egna råmaterial an stöd- men inte förefaller det f.
ö. vara ja sig på Det råder fortfarande något som tyder på svartskjorte- mycken nervositet inom finans- väldets bråda ändalykt.
Snarare förstående kretsar i Italien.
skat- tvärtom.
Förty att det har un- terna äro betänkligt tunga, dyr- der det sista halvåret inträffat ni.
tiden trycker oerhört.
g r a händelser som väsentligt Men den ovan nämnda kra- stärkt den redan dessförinnan näp- schen i New York har fått mum- peligen vacklande ställningen.
lande missnöje att lägga sig, kri- Den första av dessa tilldragel- tik att tystna, optimismen att stic- ser var börskraschen i Amerika.
ka upp huvudet igen.
Förenta Då den som bäst pågick, utro- Staterna är även för högt bilda.
pade en dag en i Rom bosatt de italienare ett slags underbart fransk journalist: » fascisterna ha Schlaraffenland, där pengar aldrig då en rent förbannad tur. » Väl- tryta och verkliga ekonomiska svå- kommet kom detta penningras utan righeter aldrig kunna finnas.
Att minsta tvivel för fascismen.
Dess där kan utlösas en kris som denna största svårighet är ju nämligen kom för en otrolig mängd som en den ekonomiska situationen.
Rikt fullständig överraskning.
De tal.
har Italien aldrig varit och kom- rika artiklar om amerikansk ar.
mer av allt att döma aldrig att betslöshet och amerikanska indu- kunna bli.
Eländiga voro finan- striella svårigheter, som de ita- Sis ta.
G U D R O att införa, ha ökat förvåningen och betänksamheten.
Och som följd därav värvat anhängare till för- kunnelsen, att det är fullkomligt naturligt och nödvändigt att Ita- lien också kämpar med ekonomi- ska svårigheter, da sådana finna överallt annars i världen.
» Kan Förenta Staterna ha det så be- svärligt », så resonerar man, » då är det klart.
att v i alla andra län- der också måste ha det svårt.
Vi befinna oss i en ekonomisk kris- tid och måste med lugn försöka taga konsekvenserna därav.
Och måste framförallt se till att här i landet inte nu sker några hu.
vudstupa förändringar.
Vi måste stödja regimen och hjälpa den i dess arbete för att det hela ska11 bli bättre.
Se hur det gått i Ame- rika.
Om Amerika rom är si rikt, Amerika som är så mäktigt, Ame- rika som är så modernt, Ameri- ka som behärskar alla fina nya metoder, som känner till alla tek- niska framsteg, som prövar allt, försöker allt etc etc etc ....?
Och så kväver man sin suck Över nya oförklarliga skattepåla- gor och betalar stillsamt r i v a l dem som den fördyrade maka- ronin.
Den andra tilldragelsen var (Forts. å sid.
3.)
f - bibeln sin lära, får man ju fram samma heder, andra till - hedern.
M U ~ nar vid en grav, dir det ligga a med.
människa som slutade som en trasa efter misslyckat liv.
Då man kan bli galen vid att tänka att ett är det som chance under de sista femtio eller sextio åren.
Detta liv rullade obevekligt fram som verkställandet av m dom, som av- kunnades vid konceptionen eller under den tidiga barndomen.
Är det då inte förmanade, straffade och stod i med stackarn?
Orden kommo tvekande och trevande som d e bli när man tänker högt för sig själv.
Medan jag lyssnade, tänkte grälade, sig själv.
du som nu säger detta, skulle råka att en dag på liknande sätt be- att lugna dig med att föremålet din ömkan haft sina chanser, fast de brukades dåligt.
Det har haft en rad tillfällen att välja större än det lov for gjorts, rättare.
Det har har haft möjlighe- det slarvat bort.
Därför att jag känner det så starkt, har jag ingen lust som att skudda av mig ansvaret för att det blev som det blev, vare sig på ogynn- digheter under de Livets goda sex första levnadsåren.
gåvor a h världens out- rikedom och möjligheter överväg- de alla olyckliga omständigheter.
Den här konversationen kam mig i tömliga minnet under vandringen på Zorn- utställ- ningen.
Av någon nyck tog jag mig för att göra vandringen avigt, började ä n d r i n g s ö rs l age t i vår v a l l a g.
finns det människor som sätta sig ner ah tala fritt ur hjärtat om livets frå- gor.
Vid ett sådant tillfälle höjde en del- tagare sin stämma till m fråga som for- mulerades ungefär så här.
Är inte ärvtslighetsläran och teorien om barndomsintryckens livsbestämmande be- tydelse, nya variationer av predestina- tionsläran?
Antingen man söker bevis i eller hos Mendel eller Freud för med de sista målningarna aktstudier, a h Renässans.
Jag betraktade dem först så som det väl var meningen, d r a m slutresultatet av den geniale målarens AV Gulli Petrini trolleriaktiga kunnighet.
Det föll mig inte in annat än att d e t t a måste vara De proportionella valen kunna sta.
Resultatet har nog i de fle- velse från riksdagen i överens- Zorns sIutresultat, ehuru jag för- berömma sig av.
att de åtmin- sta fall blivit an de röstande med stämmelse med en motion av ben vånade mig över den hämndgirighet och Sandströms seminarium att cynism varmed målaren utlämnade kvin- henne stora utgifter under avveck- stone medfört omväxlingens tjus- en vis5 resignation funnit sig i, Gustaf Möller.
nokroppen.
Ty jag hade ju kvar minnet ning.
Sedan den dag, då denna vad valledningen i det parti.
de Iingstiden.
av alla nekrologerna och lovsångerna över VALLISTOR REGISTRERAS Sedan hon hindrats i fortsättan- valmetod, som då sades vara så anse sig tillhöra.
beslutat.
den godmodige, generöse, vänfaste, char- det av sin för staten i högsta enkel att en folkskolebarn kun- mante och älskvärde Zorn Och har i Men blir det nu föreliggande ad gagnande gärning vägras de förstå den.
infördes i vårt land, förslaget lag, då blir fältet all- Möjligheten an lagligen skyd- sitt arbete var han icke älskvärd, nej.
har det knappast gått någon val- deles uppgivet, och valen komma da en partibeteckning anse de Om jag varit mera införsatt i konst därför att h o n inte sakkunnige endast kunna vinnas i allmänhet och Zorns konst i synnerhet, te om stor uppskattning, varken period.
utan a n man ändrat la- att enligt lag och förordning för- så hade säkerligen icke vandringen bak- av föregångskvinnan på pedago- gen i ett eller annat avseende.
läggas helt i valbossarnas händer.
genom offentlig registrering av val- gikens område eller hennes stor- Tyvärr har den inte blivit enk- Ändringarna äro föreslagna i den listorna Och man kan hålla med artade verk.
lare för det, utan valmännen och vällovliga avsikten att skydda ett om att den motvilja mot den offent- överraskande.
Under den vandringen blev valkvinnorna ha tvärtom haft litet parti för stöld av dess partibe- liga kandidaturen, som vid tiden för jag allt mera osäker på min tidigare tes.
Detta är inte någon ny händel- svårt att följa med i galoppen, teckning av grupper som partiet de proportionella valens införande Slutligen var jag framme vid de under- se, tvärtom urgammal, evigt U P P när det som de förmanades att ej ömkar samarbeta med.
Försla- gjorde sig starkt gällande, nume- bara havs- och landskapsbilderna och de noga iakttaga den ena gången, get är utarbetat av sakkunnige, ra torde vara övervunnen, d i k a n (Forts. å sid.
4.)
friskt och hänfört öga, världen a h Mo till sin bostad finner sig vandra har blivit alldeles oriktigt den nä- tillsatta med anledning av en skri- nan som ännu ägde hemligheter, djup fram utefter en hack av min.
vil- och skönhet att erövra Och d i frågade ka utan att fästa avsikt vid var- ken OFFENTLIGT.
.
grad pension, åt i tiderna fram till den unge Zorns förtjusande flickporträtten.
En ung man repad.
Den som bor på Birger- andra pa ett självfallet sätt genom närmande gar och tilltal steg.
påminna visslingar.
om hostnin- vilken legitim marknadsplats man befin- ner sig på.
T. o. m. bilarna stan- na vid trottoarkanten och deras passagerare framföra samma in- bjudan.
Beteendet kan inte kallas an- ständighetssårande eller störande.
Ty varken visslingar.
hosta eller dämpat tal är i och för sig otill- låtet.
Ser man till uppsåtet blir förhållandet ett annat.
men u p p såtet låtsas ordningsmakten i så- dana fall inte om.
Vem åtar sie att skriva lagar emot detta?
Veckovakten.
S L O T T S (det finbladiga T H g.
théet) ÄR PRODUCERAT i D E T R O P I S K A HÖGLÄNDERNA OCH S A M M A N S A T T AV D E YNGSTA OCH SPÄDASTE T E N A THEBUCKEN.
.
ko ns u m SKOT- jag mig om den Zorn, som slutade som en av världens mest berömda och betalda var given från början.
Och jag svarade mig själv, att han kunde ha lett sin genie in på andra studievägar, han kun- de erövrat andra verkligheter och uppen- barat andra syner.
Visst fullkomnade hin sin skicklighet, visst var han en heder för Sverige a h visst gav han bort en konstprofessur, men var det nog?
Devinez.
föreningen för lägre levnadskostnader.
--,
Svart Den k.pro- positionen F l o t t k o n f e r e n s e n p å g å r i Årets mest spännande k. propo- sition har avlämnats till riksdagen.
Hur har regeringen valt att lägga sin framställning om hjälp till jordbruket d ä r ligger egent- ligen det intresse.
som knyter sig till propositionen!
T Y regeringens ståndpunkt visste man.
Först och främst går förslaget ut på tullar.
Det är högerns speciella boteme- del, Och detta kompletteras med utdrag ur jordbruksutredningens betänkande.
Inmalningstvång av svenskt vete förmildrat så tillvi- da.
att det skall inträda om en frivillig uppgörelse med kvarnar- na misslyckas.
K. m:t skulle er- hålla bemyndigande, att, när så nödigt, stadga härom.
In- malningstvånget, som visat sig för- ledande för många av skilda par- tier, skulle på så vis än mera oför- märkt kunna smyga sig in och göra sig gällande, Rågen anser jordbruksminiksministern i likhet med jordbruksutredningen inte behöva skyddas genom sådana bestäm- melser, därför alt den svenska rågen är av lika god beskaffenhet som utländsk.
D e t är således en- dast jordbrukets produktion av sämre vara, regeringen vil stöd- ja, men i så fall hade det varit konsekvent att trygga avsättning- en för all underhaltig spannmål.
Inrättandet av en spannmåls- nämnd förordas naturligtvis i den- na skrivardömets tid.
Vad man dock haft anledning att vänta var, att tanken på uppförandet av spannmålslagrerhus inte tagits upp.
Kristidens lagerhus och de.
ras sorgliga historia, borde ha kunnat förskona oss därifrån.
Inte torde deras förläggande till andra orter som gör att nya lager- komma att hus ska byggas förvandla dens väsen.
Det klokaste i propositionen är utan tvivel, att man inte på en gång ryckt fram med alla krav, utan försiktigt bebådar ytterligare tålmo tillvaro utgöra hot att kritisk, ickc sällan ohyfsad och nästan alltid rädd att visa sina verkliga käns- lor.
Men om dan är skeptisk beror det på de äldre, som icke kunnat ge goda föredömen och det stöd ungdomen be- höver.
» Om man beskyller oss för att inte ens v i l j a tro, då måste vi för- svara oss » Om diskussionen förmår lösa något av de problem som för varje steg ställa sig upp på den moderna ungdomens väg, det är inte gott att veta Möjliga ger den ändå någon övning i den svåra men viktiga konsten att ärligen komma till tals med andra.
I så fall är den nog berättigad.
Ty den konsten visar sig, dir den övas rätt, oupphörligen äga kraft att lösa även svåra knutar.
servation terna åtgärder.
Man skulle kunna sä ga, att det är en ganska skicklig sammansättning av för jordbbruket och befolkningen i allmänhet fö- ga lyckliga förslag.
vara en märklig per- färdighet och kärlek.
Stockholm.
ur d u lilla häftet ett pat stycken under punkterna D e mellan- fo I k I i g a fö r h å I I a d e n a samt D e t ekonomi s k a livet.
De av staterna alltjämt bedrivna krig- rustningarna äro icke blott yttringar av de faktorer, som hota fredens, säger För- RÖDLAKAN och KRABBASNAR.
bundet.
De s k a p själva sådana fak- Sändas till påseende.
torer, i det de underhålla misstro och Låga priser.
fruktan, stödja den grundfalska föreställ- ningen, att makt är rätt a h härigenom A N N A BRAN DBERG, tel. 14, fördröja den allmänna rättsutvecklingen Lövestad.
i världen, samt i övrigt genom sin blotta Skånevävnader SÖDERMAN L A N DS ENSKILDA SPARKASSERÄKNING mot högsta gällande ränta Låt oss mot ovanstående ungdomens yttranden ställa upp ett ord av en den äldre generationens representant, .dr.
T h o m a s Mann.
Han skriver till le- daren för den Pan-Europeiska rörelsen greve Coudenhove-Kalergi, om nödvän- digheten att bygga upp ett Paneuropa: Det gäller våra barns framtid och livs- betingelser.
D a är inte mycke sanno- likt att vi femtioåringar få uppleva det Europa, i vilket våra barn en gång skola bo och v i l j a bo.
M a vi kunna skåda det som en framtidsbild a h genom trycket av vår vilja a h vårt ord verka därhän att det uppstår.
Det är en fråga om omvårdnad a h sam- tidig en hederssak, Vi äro skyldiga vå- ra barn detta, vi stå, som generation betraktade, till en viss grad skyldiga inför dem.
Må de förstå att de inte stå alldeles ensamma, att klyftan mellan generationerna inte är fullt så hopplöst djup.
som de kunna tro.
An vi, även Om vi äro mindre förutsättningslösa, ri- kare p i erfarenhet och mera tyngda av det förgångna än - de, ändå inte helt förlorat känningen med tiden och fram- tiden, ändå inte äro utan sympati med livet, utan kärlek.
Att vi inte söka vår själs frid i det förgångna och i döden utan genom att veta oss ha en god vilja.
Off en t ligt möte anordnas av Stockholms Arbetare- kommun.
tisdagen den 11 mars 1930 kl. 7,30 e m i Audotorium.
Föredrag av RIKSDAOSMAN A NDER S ÖRNE människorna.
Politisk Patentmedicin från Förbundets byrå.
Karlbegsvägen 86 B, M o d e m a g a s i n Kungsgatan 53 Tel. 10851 S T O C K H O L M, till självöverskattning måste h a n och därför frestar till penbarelse på denna den största flott- i levnadsvilkor, som rikedomen valigen konferens som världen skådat.
skapar och som ej betingas av etiskt berättigade behov, alstrar en klasskill- nad som utgör ett hinder för gemenska- pen Den vilken rikedom tillfallit, må- FORBUNDET FÖR KRISTET SAM- ste inför sitt samvete pröva huruvida han HÅLLSLIV har i dagarna utgivit ett bäst fyller sin förvaltareplikt och fullgör litet häfte: » Allmänna grundsatser för det sin tjänaregärning genom att befria sig samhälleliga reformarbet ».
De utalan- från rikedomen eller genom att själv den, som här framläggas, antogos vid bruka den till andras gagn.
förbundets elfte årsmöte september 1929 I uttalandet beträffande arbete sä- a h avse att ersätta det program, med ges bl.
a. vilket detsamma första gången framträd- Endast genom arbete kan människan de inför offentligheten för tio år se- nå full kroppslig och andlig utveckling.
dan Dessa utalanden angiva förbun- Endast genom samfällt arbete kan mänsk- dets uppfattning av de allmänna grund- ligheten taga naturens krafter a h rike- satserna för ett socialt reformarbete på domar i personlighetslivets tjänst.
Det och en grundval av tron på evangeliet som sam- är därför en sedlig plikt för hällsomskapande makt.
Frågorna om det att utföra ett nyttigt arbete.
religiösa samfundslivet, de mellanfolkli- Det sedliga, värdet av en människans ga förhållandena det ekonomiska livet arbete betingas av att detsamma tjänar och det sociala hjälparbetet prövas här människolivets högre bestämmelse samt utifrån kristen grundsyn på det mänsk- att det utföres i trohet mot arbetsupp- liga gemenskapslivet som ett liv i rätt- giften a h i redlig tjänarevilja gentemot O l g a E I m d a h l Häftet kan kostnadsfritt erhållas Solidarisk Bank.
Grundad 1865. ett det allvarligaste referaten i pressen ge Kravet pi m snar och effektiv allmän anledning till några bestämda slutsatser avrustning måste fördenskull framföras angående dess resultat.
Om några av- med allvar och kraft.
Folken måste gö- göranden ännu inte kunna skönjas träda ras ansvariga för att de förpliktelser i förhandlingarnas svårigheter så mycket denna riktning.
som regeringarna i och genom Versaillesfördraget a h Kellogg- tydligare i dagen.
Det berättas emellertid om den ja- pakten högtidligen iklätt sig, bliva in- panske delegaten, f. premiärminister friade.
Men sitt fulla värde som fredsfaktor Ri j i oro Wa k a t s u k i att han trots allt ser förhoppningsfullt på konferensens kan den allmänna avrustningen först få, resultat.
Han har bakom sig det ja- om den är uttryck för ett sinnelag, som panska folkets samfällda önskan om en jämnväl yttrar sig i en positiv politik sådan nedskärning av rustningarna till SY inbördes förtroendefull och handlings- sjöss att dess oerhörda skattebördor må kraftig välvilja.
kunna lättas.
Han representerar samti- Det är en bjudande kristen plikt att digt sitt lands både regering.
hemliga verka för att väcka vårt folks ansvars- gentemot de öv- råd privy council och militära general- känsla och tjänarevilja stab och har en vidsträckt frihet att riga folken.
så att det må bliva i stånd besluta på de olika förhandlingsområde- att frivilligt avväpna i det klart fal ade na Han har också givit de utländska syftet, att härigenom bryta väg för värl- pressmännen intryck av att Japan inte dens befrielse från krigsho:et och för för- kommer att hindra konferensens lyckli- troendefullt samliv mellan folken i in- ga genomförande, En korrespondent t II bördes tjänst.
den amerikanska tidningen T he He.
Om det ekonomiska livet utalar för- r a I d skriver, att Japan tvärtom sä- bundet beträffande e g e n d o m blind an- kerligen kommer att gå med på alla nat: förslag till rustningsminskning så- Istället för den absoluta äganderätts- länge dess säkerhet a h försvar inte där- idén träder, såsom en kosekvens av med trädas för nära!
Denna bisats rym- förvaltare a h tjänaretanken d e n funk- mer tydlingen en tämligen väsentlig re- t i o n e l l a ä g a n d e r ä t t s i d é n.
Den na innebär att den enskildes rätt att emellertid vara intressant att förfoga över egendom helt och hållet ta del av beskrivningarna pi denne märk- betingas av den funktion, som egendo- lige man.
M r.
Wakatsuki är inte bara men fyller å ena sidan i folkhushålI- politiker, han är samtidigt en av Japans ningen, å andra sidan i hans tjänare mest framstående finansexperter och dess- gärning och i hans personliga utveck- utom känd diktare.
Han Lr tystlåten och ing.
tillbakadragen man med ett artigt sätt Uppenbart är, att under nuvarade eko- att besvara frågor och att skratta åt nomiska förhållanden ett stort antal män- kollegernas skämt.
Han är fattig men niskor äro i saknad av den egendom hederlig!
Det hemlighetsfulla i hans som de skulle behöva för sin personliga väsen stämmer ganska bra överens med utveckling eller ior sin fulla arbetsin- dan föreställning man i allmänhet gör sats, liksom ock att många besitta egen- dom.
som icke av dem anvädes som sig om japanerna Som diktare är han tillbakadragen och fastän det påstås att medel för tjänande.
han skrivit oräkneliga dikter får man Den ojämna egendomsfördelningen samtidigt veta att han mycket ofta ge- meför många faror a h svårigheter.
Ri- nast åter förstör dem.
När det gäller kedomen utgör en själafara för den att lösa svåra problem brukar mr.
Wa- rike och ett hinder för gemenskapen.
Den katsuki dra sig tillbaka och skriva ver- frestar till överflöd i den personliga kon- ser i sin ensamhet, tills han vunnit klar- sumtionen och till missbruk av din makt het och bekymren » försvunnit med den över andra, som rikedomen medför.
Den ordens musik som strömmar från hans skänker sina ägare en inflytelserik so- hjärta » cial ställning.
som mången gång icke Såsom han beskrives av korresponden- betingas av den personliga insatsen utan anses Olga Elmdahl all p å Vitt Vid gymnasistdagarna som i år för sjätte gången gått av stapeln i S:ock- holm, lämnades som sig bör en del av tiden a h programmet till gymnasister- na själva att utfylla.
Det ämne man i år valt att särskilt diskutera hade for- mulerats så: Motsvarar tidens ungdom r rykte?
Inledare voro en gosse a h en flicka från två av Stockholms högre läroverk.
Liksom alla diskussioner om ungdo- mens särdrag i någon mån försvåras genom det ofrånkomliga sammanhanget med föregående generation, så var det också i denna svårt att få ut något riktig nytt och utöver de men allmänna beskivningarna gående.
Det är också mycket begärt att av ungdomen själv vänta besked om hurudan den är.
Ty hur skulle den riktigt kunna veta det?
Några positiva omdömen gåvo emel- lertid de unga flickorna a h pojkarna om tig själva.
Vad ungdomen än må påbördas för fel, ärlig den och ser i verkligheten de största livsvärderna den är arbetsam, men ofta för litet själv- är samt av Fröken ELISABETH TAMM Fogelstad om Jordbrukets utveckling under gamla och nya äganderätts- former.
Biljetter á 25 öre säljas från o c h med m å n d a g e n d e n 10 i F o l k e t s Hus b i l j e t t k o n t o r, Barnhusgatan.
16 samt i cigarraffärerna Fle- m i n g g a t a n 6 5 och Skånegatan 55
D a n s k t skämt D e skandinaviska folken upp- skatta varandra framför allt g e nom anekdoter.
ett ytligt sätt kan- ske.
men bekvämt.
Tänk på b u ru kolingen bestämmer uppfattnin- gen av svensken i Danmark och Norge.
Våra grannländer u p p skatta mer än vi själva historien om kolingen som räddade en dam uxur sjönöd och på förfrågan om han fått räddningslön stolt sva- rade: äsch nej, m e n j a g f i c k e n b l i c k ...
När en dansk be- rättar den repliken, tycker han sig ha fångat något av det char.
mantaste i svenskt väsen.
och allvar va^ D i k t a t Diktaturen Gerda Lundequist E n Gerda Lundequist-afton blir (Forts. fr. sid 1.)
undran för den fascistiska revolu- alltid ett glädjeämne för otaliga, Primo di Riveras tillbakaträdande tionen.
Något som på grund som älska hennes stora konst.
Det Många icke-italienska tidningar det omätbart stora inflytande präs- var också en vann v i g av beun- undrade i samband därmed om terna överallt.
men i all synner- dran och fullkomlig tillfredshet.
ej den spanska diktaturens fall het på landsbygden, besitta.
är som sammangöt de hundratals skulle draga med sig fascismens.
av utomordentlig betydelse.
Att åhörare hon gladde med sin upp i själva verket ha jämförelsepunk- Turatis och påvens överläggning- läsning vid Nationaltemplarnas tema mellan de bägge diktaturer- ar redan begynt sätta resultat, fest på Konserthuset i söndags.
na från början varit få och med har man de senaste dagarne fått Gerda Lundequist skänkte sin tiden blivit allt färre.
Den likhe- bevis på.
Ett är att flera under medverkan i två nummer au en ten fanns dock att bägge kom- sommaren och hösten av fascister- ganska långt och mycket gatt pro- mo till efter perioder av stor oro M stoppade katolska tidningar nu gram.
Och man miste säga sig och tveksamhet, och det faktum börjat komma ut igen Ett an- Det finns mänga försvarsvapen att de korta minuter man fick att nu i Spanien efter Primos ne- nat är att flickfascisterna ds Danskarnas förnämsta är löjets lyssna till hennes röst och se hen.
derlag förvirring uppstått på nytt s. k. piccole italiane fått nya Det är ju också ett anfallsvapen ner ansikte voro kvällens höjd.
och i allra högsta grad.
stärker bestämmelser för sina kroppsöv- därför italienarne i deras över- ningar » i enlighet med den kvinn- som man vet.
Danskarna ha skrat- punkt och största innehåll.
Fru Lundequist läste denna tygelse om att detsamma skulle liga naturens och den goda sma.
tat sönder sitt försvar, de ha gång En s p e l m a n s j o r d a.
kunna ske i Italien ifall fascismen kens fordringar » hoc est i en.
skrattat ihjäl sin enda tank, ett f ä r d av D a n A n d e r s s o n till krossades.
lighet med de önskemål kyrkan makabert skratt kanske.
men ett musik, som efter Dan Andersson Den tredje är den pågående uppställt.
En tredje att den kan- verkningsfullt.
I alla fall finns det anvisningar arrangerats av Ruben flottkonferensen i London.
Med de f. d. prästen Buonaiuti som En svensk tidningskorrespon- gränser, där danskens förmåga att Liljefors, och hon gav liv åt allt den har i italienska ögon den för några år redan » för kätteri » dent berättade nyligen i sitt blad vända en situation i skratt dock det sagolika, enkla och outgrund- fascistiska utrikespolitiken hit- bannlystes och avskedades från intills märkbart osäker och tvekan- sin plats som professor vid Roms en historia vars poäng han själv upphör.
Militären har visat det liga i dikten.
Sedan kom B j ö r n s t j e r n e de - firat en stor triumf.
Den universitet, nu fått order att också inte hade en aning om.
Det är genom det satt, på vilket den u p p B j ö r n s o n s förtjusande lilla be- unge utrikesministern Grandis avlägga sin prästdräkt.
Hitintills kanske-också svenskt!
I vilket fall tagit riksdagens tilltag att beröva rättelse o m barnen Öjevind och uppträdande har varit lugnt och hade man försäkrat honom att han som helst.
historiens ger en char- den dess sabel vid sidan.
Detta Marit i E n g l a d g u t.
Den lille klan och bestämt, ingen kan tviv- - som fortfarande känner sig som mant belysning av danskt väsen.
riksdagsbeslut har följande förhi.
gossen, som ger bort sin älskade la om.
var han står och vilka syn- » kyrkans son » - kunde fortfara Professor Wieth-Knudsen som storia.
E n danstillställning gick bruna getabock för en smörbakel- punkter han företräder och det att klä sig i sutan.
konkordatets bestämmelser om an f. d. präster även i Sverige åtnjuter en tvi- av stapeln någonstädes.
D e sköna se men erfar en sorg och ånger är enligt hans landsmäns uppfatt- måste avlägga sin » uniform » hade rom kommer världen att mörkna.
velaktigt rykte för sin antifemi- tonerna och flickorna lockade en när han upptäcker vilket skamligt ning en utomordentlig fördel.
Det ej retroaktiv verkan.
Men för fä betraktas som bevis på styrka och nistiska författareverksamhet är skock unga tappra landssoldater.
köp han gjort.
Och så flickungen.
ärlighet och vilja att inaugurera dagar sedan fick han plötsligt b e utom kvinnohatare även komposi- Men dansen var arrangerad av ett som ligger uppe på sin berghäll » nya metoder i. internationell sam- fallning om att hädanefter klä sig tör.
I Köpenhamn uppförde så slutet sällskap, och de civila kaval- och sparkar i luften med bara levnads.
Under det samtidigt » civil ».
Små tecken.
om man vill, men fyra unga kvinnliga musiker en jererna vägrade att släppa in mi- ben och önskar så betvingande att Frankrike - rom i Italien ses talande högt för den som lyssnar bocken måtte bli hennes.
- De av hans stråkkvartetter.
Den skym- litären.
Denna drog då sin långa mjuka små rösterna och barnsliga med oblidare ögon än någonsin uppmärksamt.
- förefaller dem slingra och sä- fade och smädade danska kvin- sabel för att med dess hjälp bana rörelserna.
den skygga forvånin- ga mot sig själv och inte veta Roma febr.30.
nan saboterade icke konserten.
sig väg till flickorna.
Det blev gen över de underliga samman- vilka linjer som skola följas.
hang ens handlingar kunna leda hon infann sig i stort antal.
Våra dagars italienare ha ingen ett ganska elakartat slagsmål hela berättdren levde i tilltro till vackra fraser om evig Den kvinnliga kvartetten utför- de civila tyckas ha haft mod och till skådespelerskans fängslande röst, fred och broderskap falken emel- de kompositionen på ett glänsan- dödsförakt tillräckligt eftersom de gester och minspel.
lan.
Realist som han är I de sätt.
Publiken applåderade.
icke gåvo sig genast.
Efter den Och åhörarna i Konserthusets överensstämmelser med sin natur Professorn fick komma fram och betan blev militären berövad pri- stora sal skrattade så hjärtligt som är han det än mer, erfaren- ' hade de lyssnat till samtal i en buga.
I gengäld för grova smä- vilegiet att gå omkring med sa- heten av världskriget rikare.
Han tilltalar följaktligen även om delser fick han hyllning och app- bel vid Sidan.
Detta skedde ge.
barnkammare.
Att man bara kan få ha så han ej är fascist av den kärv- låder Det är knappt troligt att nom riksdagsbeslut på initiativ av roligt!
het varmed Mussolini och denna han hade nog självironi att be- en kvinnlig landstingsmedlem.
Casan medhjälpare.
då de uttala sig om sväras av situationen, Det skulle Danstillställningar äro däremot framtidens möjligheter.
nyktert förutsätta begåvning.
Men de dan- fortfarande tillåtna.
Det måste va.
och kallt räkna med krig som en av de antagligaste bland dessa, ska damerna torde ha haft roligt.
ra grymt förargligt., Det finns vir- och av den skärpa varmed de Den saken skötte de bra.
ra ting som det ar omöjligt för en oupphörligt fastslå.
att när allt militär att ta med gott humör.
kommer till allt, så är varenda nation ändock först och främst intresserad av att rädda sig själv En annan historia om m man och att tillskansa sig själv för- Till dessa ting hör naturligtvis som straffades med applåder.
Den också avrustningsförslaget.
Det ar delar och vinning.
är mindre charmant och mera Den fjärde tilldragelsen är när- den nuvarande civile försvars- mandet mellan Vatikanen och Qui- elak, ger alltså en ny nyans.
ministern förbehället att ironisera rinalen som ar de sista dagarnes En man frän Färöarna kom till over den bluff som Danmarks neu- Den ' danska regeringen företar sista nyhet.
Före.
försoningen av Köpenhamn och annonserade en tralitetsvakt var under kriget.
Han sig emellertid andra och farliga- den 11 februari 1929 brukade det rad föredrag.
Redan i det för.
gjorde det härom dagen på ett re ting än att avväpna militaren sägas.
att mellan dessa bida parter sta angrep han häftigt det dan- rätt som till och med chockerade och gyckla över det danska for- rådde ett tillstånd som närmast ska fonrycket och krävde full na- den svenska pacifist som skriver svaret.
Tidningarna berätta just kunde betecknar rom fred i krigs tid.
Efter försoningen uppstod i tionell självständighet, eller om dessa rader.
Han berättade hur nu att regeringen förbjudit en stället vad som med än större skäl dansk vapenfabrik att leverera va- det nu var anslutning till Norge., den danska säkerhetsvakten.
då pen till en främmande stat, en.
kan definieras som krig i freds- Den gången lat publiken överras- den ryckte ut vid krigets början som enligt fredstraktaten är eller tid.
Smekmånaden var nämligen ka sig men vid nästa möte var för att skydda gränserna, icke äg.
skall vara avrustad Det kan sy- mycket mycket kort.
Innan ens man beredd I ett annat land skul- de patroner för mer än en dag.
nas som en enkel och självfallen traktaterna blevo ratificerade.
grä- konsekvens av Danmarks ställ- lade man om allt upptänkligt och le kanske polisförbud följt på det Trots detta höll den högre mili- ningstagande, eftersom detta ju grälade på skarpen.
Och har se- första foredraget.
men ej så i tären på att den skulle ligga ute innebär att Danmark själv hädan- dan fortsatt därmed till alldeles Danmark.
Föredraget fick aga - för att bluffa alltså.
Landets efter uteslutande ställer sig under nyligen.
Då tvisterna blivit såda- rum.
och salen var full av åhörare.
civila regering slöt då en kompro- fördragens och Folkförbunds- na, att man å ömse sidor insett Den färöiske talaren steg nöjd miss med arméledningen.
Hälften paktens skydd.
Men det är icke den tvingande nödvändigheten av en Ian sak att utföra i prakti- att visa, att man med » försoning- upp på estraden och än nöjdare av gränsvakten hemsandes.
och åt en » dock menade NÅGOT, och ken.
blev han då han halsades av en den andra hälften beställdes 32 Fabriken har genom detta in- att man, om ack på olika sätt, osedvanligt lång välkomstapplåd.
millioner patroner i Amerika.
En.
gripande råkat p i obestånd, vari.
ville arbeta för Italiens enhet Det Minut efter minut måste han vän- gelsrmännen köpte emellertid fabri- genom arbetarna bli arbetslösa var därför som fascistpartiets ge.
ta, innan han fick ljud och kunde ken och Danmark fick inga pa- Det betyder för regeringen att neralsekreterare Turati för ett par veckor sedan avlade ett besök hos börja med sitt: Ärade församling.
troner.
P å samma sätt gick det vålla svårigheter för egna parti- påven.
ett besök som hade den vänner.
Både Mac Donald och Längre hann han icke.
förrän en med firmorna nummer två och Branting ha på sin tid ryggat för for dylika visiter ytterst ovanliga applådåska på nyttt bröt Ios.
Det tre som efter varann fingo beställ- åtgärder som skulle kasta ut rust- längden av en och en kvarts tim- var rent märkvärdigt vad köpen.
ningen.
D å danskarna komma till ningsindustriens arbetare då ar- me.
Följt sedan, dagarne där- efter, av besök av resp. senatens hamnarna voro förtjusta.
Till slut den fjärde firman för att där pla- betslösheten var särskilt stor.
Dan- och deputeradekammarens presi- lyckades han sticka emellan igen: cera sin order.
visade man dem ska regeringen har rört vid en denter.
Och enligt vad man vän- av de ömtåligaste punkterna.
AF den tomt, där fabriken skulle byg- betarrörelsen är fredsvänlig.
men tar så småningom också av Mur ärade församling.
jag står här gas upp, som skulle tillverka pa- den vet att den först kan göra Mussolinis egen så ofta diskuterade tronerna.
Fabriken levererade sin stora insats till krigets bekäm- visit hos Pius XI.
Givetvis i fråga om själva dem också mycket riktigt - 3 pande, d i den börjar ta i kri- huvudtvistefrågan: ungdomens månader efter krigets slut.
Men tiskt betraktande det arbete som uppfostran, förefaller det e j finnar industriarbetaren utför och tar be- under tiden betalade .danska fol- talt för.
Hittills har arbetarrörel- större möjligheter nu än förut för ket kostnaderna för den vakt som sen vägrat att ta det moraliska att kyrkan och fascismen skola skyddade hus och ladugård, folk ansvaret för arbetets art, den har kunna mötas.
Därvidlag äro skilj.
haft övernog med att kämpa sig aktigheterna för djupgående.
Men och fä för tyskarna.
uteslutet är ej, att man kan med Man undrar inte på an den nu.
till inflytande på arbetsvillkoren.
ömsesidiga eftergifter få bort en Står den danska socialdemokra- varande svenska regeringen är b e tien minne bakom sin regering mängd slitningar och a n fascis- kymrad över att gå miste om det i denna affär?
I så fall utfor den men därigenom skall kunna åter- vinna en hel del av de präster, skydd som ligger i Danmarks en pionjärgärning.
som under de senaste månaderna Devinez.
försvar.
alltmer betänklig svalnat i sin b e En ny salva dränkte ögonblickli- gen fortsättningen.
För var gäng mannen försökte få fram en ljud, klappade publiken i händerna.
Till sist måste han Iäma estraden, nedtystad av applåder.
Han gjor- de inga vidare försök.
sägs det, att söka nå offentligheten med sin separatistiska propaganda av - - - - - - - - ... - -
S ist a än dr in g s f ö r sl a Se t ~ötesplatsen a h .an vml,nlhhm Edan skulle fi Ilca xumnm obefintliga mm i0, T d j s larrdngi i dea - 1 (ram b SI &amp; l.)
r d e med ritch d n f 6 r t i d e n s an.
sköta sig själv ungefirligen m m ten tillriknu Partiet.
didatuRma am m h B;, off&amp;liql nu, mcn det är inte förskrivet s i k t a .a0 iaordnin ev L i i d o m o redan nu.
am de wks$ ej offi &amp; e ~ registreras.
~ t hlen derfinns an- att Sa skall ske.
och förresten blir HUR GAR DET M E D KVIN.
.. d.; .imEeo ~ ~ i.
dra invsndningnr mot förrlazct det ju inte v a l k r e t s e n rom fbr NORNA?
k r i n a o r s r i kr1örbu.d @ dc mm lom äro dess a~lvarslmmare, ut= s i t t ombud.
utan det skall D~ sakkunnipe &lt;yctr inte.
in i förr- e i bh * n * d M n a a p ~ ~ detia l shlle j aniökan ~ om komma ovandter från rikrlednin- rcgirtrering av en partibettckning, gen.
Förut har det btminstonc va- det för en valmansgmpp rom tar Iabniu.
F a d r i g h p u l r c N d:r or.
a sällandc for hela landet kunna gR T l t valkretsens B Y VäljarnC Själva en partiheteckning men ändrar tii sa.
F r i o s c - ~6tebom e alltmr ps.
rar hos en offentiig mmdig+,et valde ledare, rom styrt med.va- namnen e l t u ~ ~ ki &amp; kostande att lämna bidrag t i l l ya- Iidc 6rr kw i B o ' L 6 d c r ' m a d r i r (eycmpeiviP stati&amp;ka centralby.
let.
och de röstberättigade ha " 2 1.
rin) ay cn partis styrrlsc.
vid i regel haft tillfille att ~å partiet5 let av " &amp; KOII av de officiella O c h b a r n i m * t r.
D:r wn F r i e n MLpLd * at!
ansökan skall fogar Ctt earnipiar valmörrn rösta på vilka kandidn.
partikandidatema.
ad5 manfirför- ay pan~ets rtidgar.
partiet &amp; il ter d e villa ha uppatta.
men nu utsätta att gruppen hellre " il1 der, mm srtu till folkh.t.ni bajindc vara en rikiarganisation.
.j en un.
skulle ett dylikt beslut understähs främja ' n 5 ~ 0 n av kandidaterna &amp; U i k t r p (c j blon &amp; a&amp;il deravdelning ay cm sadan.
hiyn riksvalb-sen eller den han dar.
frin det pani, under van beteck- ar hmu undrr * km * Oh .Lo1 ' 1.
ning man skulle rösta än att se ' dighetcn har an tillse att parti- Iiil fdrordnar.
OtbL a b * " re v) ird * " Om olika grupper inom psifict en kandidat frbn nigon BY de duq y- beteckningen t&gt;.dligl &amp; iij.ir sig från.
annan förut registrerad si.
s.&amp;som nu är vanligt vilja ha olika andra partierna valdn Detta är medn ' M =du h.
" rnd " bW " adm dan.
innan anmälan godtags.
SE listar med samma partibeteckning, dock att helt enkelt inte litsas Det ar av rikt.
YI den m ö l d c dvU b u klut ftir sig betydal- dan skall partiets tyrelse till m p 5.6 skulle det också nu gb för sig, om den förnimsta olägenheten i s n ~mhilln digheten anmila viss person att men det måste ske med valbor- foreskriften.
Dc1 förekommer gan- Yn ~I &amp; dalu t6dmnde .rh vr ".
ska ofta att en grupp inom en vara partiets rikrombudsman.
Den.
sens samtycke.
mnnKa nrll.
kompBluloncr Och ne man blir sedan si gott som De rakhnnigF ha emellertid parti vill ha en säpkild Person diktator över valet inom s:tt par.
tydligen hafr p i känn an det vald t. ex. att kimnorna Inom sJukdom.ir kunna undvdvikas De ' hr vd avenska folket har sin ' valfrht ett parti viii ha en p i n n a UPP innu * J fl " in * del dlmh- d- ii i hela landet.
En grupp väiiarc (minst 25 stycken) inom en viss =ngta kär, och därför k o m i t stslld -, men att de inte vinna * crindn l h d m s ä t n n g u o l PI &amp; o valkrets har ritt att inkomma mcd gehör p i valmötet.
utan därför bli.padi di,,, h. un hyddclr svai vilja uppföra personen p i en sär- avalförslaga till Konnhzcnr befall- h i h Ridlrtie lista.
men under samma partibe de ' niioddi ningahavande.
Ovanför kandidi- för bmde madru " O där.
teckning.
Detta sker oftast med Nqsbficr temas namn skall partibetcckning vara utsatt.
Ar partibeteckningen valledningens goda minne.
d l det for Cif e- 1 r=m n-nz anser, att siirlirtan drar röster till Eho en d I ~ o ömrulrt amt Ump ej registrerad för hela riket.
regi- mera^ den nu för denna valkrets.
partiet, och 58 skulle det väl gb fig. Atgrder ~t br .., uidc M e n vill forriagrstillarna använda h; - ka mdcr kk.
och skolAlden &amp; ror- sig av en riksregistrerad partibe i h0gre ort utsedde valbossen inte de3 ockr ' bnt ' drrma &amp; ' ykh teckning maste till fön ' aget bi- fapns; tt skriftligt medgivande tycker om den ifragavarande per- i m d e.
sonen, s3 kan han säga nej till hinill av partiets riksombudaman.
eller BY nbgon som rikmmbuds- listan, och d i har gruppen en-, dast att falla tillbaka p i den nyss mannen förordnat att i valkretsen nämnda utvägen art ändra den of- företräda partiet.
Ar icke dct:a att lägga 10, stor makt i en mans ficiella listan: DS 157 den m e l - hander?
Antag att nkrorganirato lenid inte sätta sin specialkandidat är svart nem styrelse utser en p r s o n.
som först utan mbste rom f ö r s t a är besluten alt i en bestämd frb- ' namn uppföra en av de regi.
människa rtrerade kandidalerna Detta inne- ga driva sin Likt igenom.
Han har d b suverän rätt a n i alla bär likväl att den.
rom rtår först mäote bli vald, innan rösterna till- valdistrikt vägra att godkänna var.
DM nra - sk4 godoräknas den person man verk- je lista under sin partibetcckning Iigen v i l l ha, men d i blir ju ock- " y ' litch * m &lt;n.h d " m. som upptager namn pS pcrroner.
sa listans r&lt;icftal reducrrat 1 1 I d ~ n V m t d d med - md som han vet ej hava samma hikt andra sammanräkningen.
Dctta i rn r) rld .a.-.
som han i frbgan, även om pir- tietr underavdelningar i v m a gör, an om gruppen wksb har d landsändar till sin majoritet inta m h g a röster.
att den enligt van- en motstt ståndpunkt.
Dessa lig proportionell Tätlvisa skulle ha Det ir m i n ut M rmniih ' kunna då visserligen anmäla sin ritt att lä sin kandidat placerad, ylm A&amp;,, _m pd 4 lista under en annan partibetcck- denne kanske andå far stanna vy @ ocb arnjut utanför.
Om ett parti utser en ning och salunda rösta p i dem Och vm h &amp; ".
de vilja.
men detta miste dack kvinnofientlig riksombudrman kan han dledcs kanske utestinga göra dem stort avbräck, om de- ras anhängare äro vana vid M kvinnorna i " hela landet från att Dci " in .Y.
virr partibeteckning.
och rikrval- bli valda inom detta parti.
odi bossen styr am en lista i kretsen det lönar Sig inte att beklaga kinmm dl m.
d.
I L &lt; 1 I Q efter sitt sinne med den gamla sig infdr tikrorganisaiionens sty- rn ej h n bnilu partibetechingen.
rek den har ingrnting att Sa- nnd h &amp; " * iks @ &amp; NAgon kan förstS.s, säga.
ga till om.
sedan ombudsmannen M så kan dock icke en an- en g&amp;ng i r vald, det står ingen- warsmedwten partiman hand- städes an uppdrager kan &amp; terkal.
M~ d * il - ie &amp; h la, eftersom det uppenbarli.
lar.
Och denne man med ICre- af ' u ' * i en himmel gen skulle leda till förbittring och och bindenycklarna tycks endast och n i i u * ymd splittring inom partiet.
Men dit ha rättigheter inga skyldighe- ah döms i " brldm n m d är ingenting an I.ta pi.
ty kom ter.
inte ens an inom bestimd tid ma lidelserna riktigt i g h g i en svara m vslgmpp.
om han vill Signe O l o l i dotter .. bestämd fråga kan valbossen tän.
ge tillståndsbevis p5 dess iirta el- ka: * bara vi f majoritet just nu ler ej.
Att han skulle kunna bli T Y v L I a n d. för det vi vilj+ 4 blir det nog häfiigt sjuk, eller rent av avlida, bra redan - det är fyra dr till, ra att hela maskineriet avstannar, trista a n d r h m a r v a l.
dA kan 1 tycks ej heller vara förutsatt.
Det ___ mycket hinna ske)).
Den som minns.
kan också anmärkas att då valför- hur hänsynslöst en majoritet i slag ej m.4 avgivas tidigare än i n t e p a r t i o r g a n i s a t i a n r r - riksdagen, tillkommen emot folk- a trettioforsta dagen.
dier senare rias o c h v a l b o s a a r n n c meningen genom den ryktbara an å sextonde dagen före den D e sak %mnige anse sig endast maiskasseringen av valadar i b1sta dag.
i vilken valet i val- ha fatt i uppdrag att göra en ut- Stockholm 1887. utw:t ad: denna kretsen ager rum det kan bli svart redning om skydd för p a r t i b e sin position for att fastlisa tullar- med ett viktigt niedgirande.
En nog att pS fjor &amp; dagar klara nt t e c k n i n g a r, och hava därför na känner sig inte benagcn, att valiarc behöver inte ta de offi.
en situation.
som kan uppsta.
om utgått f r i n att bibehhbllandet av tro p i nbgon blyghet hos en nks- ciellt anmalda listorna ofbrändra- en valbosr kranglar med valkret- pantbeteckningarna vore en för- valbose just nu.
Det kan mycket de.
Men för att det d å inte skall sens listor eller en partibeteck.
utsattning för utredningen.
Där- * al Lmkas, att en höger- eller gå p &amp; tok med hela skyddet för ning unde; kannes på gnind au med ha de tyvärr kant sig för- bondcforbundrvdbosr p i drtta partibeteckningen.
vilket det ju för stor likhet med en annan el.
hindrade att förerli ett annat me.
ritt forroktc undertrycka f.ihan- otvivelaktigt skulle gCra.
om en dyl.
Det ar iisreriigen mycket del att l ä s den gordiska knuten, delsvanliga.
men för Övrigt Par- person har ritt att ta partibeteck.
asmpatiskr att falk annekterar Wnligen p a r t i b e t e c k n i n g.
Iitrogna.
valmän exempe:vi5 i ningen och skriva vilka karter- andras parrikteckningar utan de.
a r n a s b o r t t a g a n d e, Men Konland.
liksom n a n i n i 6 s de ska namn han vill under, $5 före ras mcdpirande.
och det ar visst vill man hindra valens ytterligare övriga partiernas valbossar hin- 61.5 de att, for att en valsedel som önskligt.
att detta kunde for.
mekanisering.
men inda bibchilla na tankar handla p i enahanda använder en registrerad partibe- hindra .. !den om detta en.
den proportionella rattvi- torde s i t t mot protektionistiska underav.
teckning skall godkännas måste dart kan ske penom att på detta det nop gå darhän att maLmåste delningar B landsbygden.
den som f ä r s t a n a m n upptaga satt tillintetgöra eller åtminstone tanka på nbgon forn av p r o p o r. VALBOSSEI \ ' MASTE GE något av de namn.
som =ro 4. ytterligare kringskara möjligheter- t i a n e i i perronvalmeto &amp; rtrerade under d:nna pattibe:eck- na för viljarna att själva bestam.
Man har ju börjat experimentera slTT SAMTYCKE, ning.
\ ' alsedel B vilken cj utsatts ma, vilka dc villa sätta upp som med den i de anglosachsisk län- De sakkunnige ha v i s d i h r a någon a v dc registrerade parti- kandidatrr d i mkte man deraa.
tydligentankt sig.
att rikrombuds.
bcteckningarna dr ogill.
Har val.
vidare adta härifrin.
Riks: ': C u l l i Petrini.
mannen i regel skulle utse e n sedel riktig partibelcekning, men g e n ä r d o c k a v s e d d att va.
m b u d för partiet i vur ' vallrets, ogiltigt första namn anses samt.
r p f o l k e t s r e p r e s e n l a t i o n.
.
- * * * y " - .II - ' ' " ' -. "
--.
~&amp;@~?
: ", o~~ i:; zz " '; En - _ ~~ D &amp; &amp; vara y ' " ' * * '.
- - ' * * - - - - _ 1 - ~ ~ ~ ~ d ~
