# ID: svediakorp-per3467
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,077
# sentences: 579
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 6: 1929 Veckans ledande artikel Stopp handlar om det politiska maskineriet.
* Ljuset o c h e n Den lidande Frälsningsarmé människa A t t krisen måste komma, det viss- te vi alla som känna och älska Fräls- ningsarmen, men när, det var oss j u förborgat.
Så pass länge miste j a g dock leva på jorden, har j a g brukat tänka, att j a g f å r se hur det g å r med Frälsningsarmén.
J a g har * beräknat den stora krisen såsom in- V a d menas med exper- träffande vid Bramwell Booths död.
ter?
Så kom hans långa sjukdom, och * bågen brast.
» Riket ur dina händer I artikeln Vi måste ha o konung !.
poliser fram- kvinnliga A t t ingå på närmare personalia läggas ånyo n å g r a synpunkter på bjuder mig emot.
J a g älskar Bram- den viktiga frågan, iiärinast med an- well Booth.
H a n ä r sin store faders ledning av ett av Fredrika Bremer- förbundets Stockholmskrets anord- och sin stora moders värdige son.
Som ung var han ett helgon.
Han nat diskussionsmöte.
har gjort ett stort och tungt dags- * verk.
och han är värd mänsklighetens Vi återgiva delvis e n ur Stock Iiolmstidningen hämtad intressant tacksamhet.
Makten och riket har utredning om Påvemaktens fallit honom till och en smula stigit f r i h e t, gjord av en i förhållan- honom å t huvudet.
Han är gammal dena väl införsatt.
och sedan några å r e j helt s i g själv.
Hans hustru och döttrar ha f å t t allt E t t b i d r a g t i l l t a n k e - större inflytande Över honom, och u t b y t e t o m u p p f o s t r a n Frälsningsarmens högsta ledning o c h inflytande gives av en har fallit i kvinnohänder, som e j Moder till många barn.
, ä g t rätt » att komma sin hand vid * kommandostaven ».
Det har sin risk Tidevarvet liar hittills ej ägnat med gifta påvar.
någon artikel å t Henri Bergson Men oavsett allt detta persoiiliga samtidens främste filosof och en av i detta speciella fall, Frälsningsar- fjolårets nobelpristagare i litteratur.
Vi hänvisa till dr. John Landquists mens despotiska organisation var vackra och levande lilla bok om längesedan dömd.
Frälsningsarméns Bergsoii, som kom i bokhandeln grundare skrev order och reglemen- strax f ö r e jul.
(Bonnier.
2:75).
ten f ö r soldater, order och reglemen- Emellertid - vad Devinez idag på Tidevarvets första sida skriver ten för fältofficerare, order och reg- om L j u s e t o c h e n m ä n - lementen för stabsofficerare, order n i s k a liksom J e a n n a O t e r - och reglementen för kommendörer, d a h l s I n t e r m e z z o p å d e n men han glömde en sak.
H a n skrev sista ä r j u direkt av nuet och livet inga order och reglementen för ge- genomlysta exempel på vad Bergson genomskådat och tolkat: Vad en människa upplever i det ögonblick som just passeras ä r sammansatt och genomträngt av allt vad hennes själ valt a t t reagera för sen sin första gryning.
Och detta förbiilande ögonblick lägger ännu något nytt till, förändrar henne alltså på avgö- rande rätt till mötet med det nästa ovissa ögonblicket!
V i ha med glädje f r å n d o t e n t för införande i Höjer Tidevarvet mottagit hans vid Frank- furt-kongressen hål Ina.
upplysande föredrag om Krig och fred i folksjälen.
Axel neraler.
Frälsningsarmens grundlag av 1878 ställer Frälsningsarmens general över alla lagar.
Det torde e j kunna uppvisas någon konstitution nu gällande i vår värld, som skän- ker sin förste man en sådan makt- ställning som Frälsningsarmens Deed Poll.
Frälsningsarmens gene- ral är orientalisk despot, herre över sina officerares hela jordiska öde och ägare av varje fotsbredd mark och varje penny i sitt världsimperi- um.
, För femtio år sedan var Fräls- ningsarmén bara barnet, ett naivt.
okunnigt barn.
Med ung hänförelse och eldig håg drogo salvationisterna ut i striden under sin älskade höv- dings och generals kommando, och till varje hans ord svarade de ja och amen.
De unga världserövrarna för- ' stodo sig föga på politik.
Barnet har vuxit, Frälsningsarmen har blivit nian.
Dess ynglingar och flickor ha utvecklats till män och kvinnor med sällspord livserfarenhet.
Det g å r ej a t t behandla dem som barn längre.
Och d ä r står hären nu i en lång obruten linje och kräver sin myndig- hetsförklaring.
Och den sjuke gamle generalen nekar dem den, d.v.s. h a n s hustru och sex barn.
» Frälsningsarméns hjärta blöder » skrev en kommendör till mig i g å r från London, en helig, härlig kvin- na, som en g å n g i sin och Fräls- ningsarméns ungdom offrat värl- dens glans för e n plats i dess d å så föraktade led.
Blod och eld! » ä r Frälsningsar- méns motto o c h Armen har offrat.
mycket rent och oskyldigt blod i kampen mot världens synd och sorg.
Nu blöder Frälsningsarmen a v det sår, som familjen Bramwell Booth tillfogat den, eller rättare sagt fa- miljen Bernard, ty det ä r j u under det namnet som den sjuke gamle mannen tagit en villa vid kusten.
Det var verkligen i det psykologiska ögonblicket familjen bytte namn.
Höga rådet har hela den världs- vida Frälsningsarmen bakom sig.
Frälsningsarmen står som en man mot sin gamle avtynande general och lians livshungriga barn.
Såsom aldrig tillförne står Ar- mén i d a g i behov av sina sanna vän- ners stöd och sympati.
Frälsningsarmen ä r ett nationer- nas förbund vida äldre än det, som har sin, samlingsplats i Genève.
Frälsningsarmen ä r den segerrika banbrytaren för kvinnans likställig- het med ' mannen.
Frälsningsarmen liar !öst rasfrågan, inom dess led spelar den mänskliga hudfärgen in- gen roll.
Frälsningsarmén ä r värl- dens största helnykterhetsförening.
Frälsningsarmen ha?
ådagalagt s i g som den lidande mänsklighetens tappraste tjänare.
Och i d a g ä r Frälsningsarmen i viss mening försatt ur funktion.
Den ä r sårad och dess hjärta blöder.
Den ä r i d a g icke en kämpande ar- me, utan en lidande.
Frälsningsar- mén, alla lidandes vän, lider.
L å t oss vara barmhärtiga mot Frälsningsarmen!
Låt oss slå ett slag för den!
Laura Petri.
Rom den 31 jan.
1929.
Krig och fred i folksjälen Av AXEL HÖJER Den stora huvudfrågan: hur sko- la vi förhindra krig?, innehåller flera specialfrågor.
Viktigast synes mig tvenne.
Den första ä r den: vil- ken taktik b r a d e medvetna freds- vännerna använda.
om kriget inom den allra närmaste tiden kommer över oss?
Vad skola vi göra för att redan i d a g förbereda oss på en så- dan eventualitet?
H ä r synes allt- mer en samling ske på d e gamla pa- cifistiskt revolutionära linjerna: blockad, generalstrejk, sabotage.
krigstjänstvägran i dess vidaste be- märkelse, oblodigt men möjligast ak- tiva motstånd.
Våldet avskrives fullkomligt såsom umgängesform mellan folk och användes inom olika länder endast av dessas egen ord- ningsmakt mot minoriteter, som själva tillgripa våldsamma medel.
och endast i den utsträckning, som en minoritetsgrupps våldsamma uppträ- dande gör nödvändigt.
På denna linje synes f o r närvarande flertalet av d e intellektuella pacifisterna, som övergivit det extrema avböjandet av samhällets bruk av våld mot kupp- makare, som själva tillgripa sådant, och å andra sidan flertalet av de stora arbetarmassorna i Västeuro- pa, som avvisa bolsjevikernas häv- dande av den väpnade aktionen så- som medel a t t brådstörta händelser- nas utveckling f ö r genomförande av krav, bakom vilka ännu icke natio- nens flertal slutit upp.
Denna sam- ling betyder a t t en plattform vun- nits, medelst vilken pacifismen in- föres i den praktiska politiken.
Den andra frågan lyder s å: huru skola folkens stora massor kunna vinnas för en aktiv, medveten freds- vilja.?
A t t denna f r å g a kan stäl- las med rätta, beror på den allmänna demokratiska utvecklingen.
Kan fredstanken i denna d a g starkt nog gripa folkets själ, då ä r freden där.
då blir det åtminstone intet världs- krig mera, då skall rovkapitalismen vara berövad ett viktigt medel att göra s i g gällande.
Vår f r å g a a r därför i första rummet en folkpsy- kologisk och har som sådan uppta- gits på många håll, i andra rummet en organisatorisk.
När vi d å granska våra fredsar- gument, synas synpunkterna så lo- giska, övertvgande coh självklara, a t t vi säga oss: alla folk måste ju forstå, vilket vansinne kriget är.
Då de ännu icke förstått det, borde ett upplysningsarbete kunna giva snabb effekt.
Tyvärr ä r detta endast ena sidan av situationen.
Den andra är den, a t t dessa logiska och själv- klara argument redan länge bjudits massorna och dock hava d e icke kun- nat vinnas för en aktiv fredsinsats i stor stil.
Denna motsats måste vi söka förstå, om vi skola komma vi- dare.
Redaktör Elin Wägner har med en annan bild sagt ungefär följan- d e: » Människans bröst gömmer stri- dande impulser.
I samma butik, i samma ögonblick köper den moder- na människan en fredlig gåva för att därmed glädja sin granne och en revolver för a t t skjuta honom ..
De europeiska regeringarnas nuvarande politik kan verkligen omskrivas på detta sätt.
Men vi måste d å forska efter orsaken.
Huru kunna tankar- na p i att förinta grannar och kam- rater ännu hava en sådan kraft över våra dagars människor?
Tag tror förklaringen vara den- Den begrepps-, tanke- och käns- loskatt, som är en gemensam egen- dom för bland andra den engelske John Bull, den franska Marianne, den tyske Michel och Medelsvens- na: Det ä r tio grader kallt och våren kom i går.
Kanske icke själv, ty så förnäm person sänder först budbärare, som i sin tur sän- der andra före sig.
Budbäraren var bara ert rosensken, en klarhet, ett slags ljusets återerövrade seger- visshet.
Han stannade en sekund och för- svann igen.
Men man kände igen honom.
Man hade ställt sig i det fönster, där han bäst brukar synas, vid den timma han bru- kar välja att komma, vårens timma strax före solnedgången.
Och han kom.
Dagar och stunder lär man sig någorlun- da beräkna av att år efter år beskåda sam- ma värld genom samma fönster.
Man kän- ner d5 dess Öden genom hela årets cykel.
Man lägger in sina egna tecken och hem- ligheter i det eviga spelet av himlaljuset över jorden, i dess stigande och fallande,.
dess brytningar och fantastiska lekar.
Det går så långt att man upphäver sig och säger: hur själlöst vore icke detta spel av sol och luft, hur enformigt själva var- ljusets itervändande om icke ett ögas lins och ett människohjärta funnes att bryta och uppfatta fenomenen.
Solen leker ju med snön, färgar de vita vidderna utanför i guld, i roseniarg, i purpur, i blått och grönt, och skuggan av en fågel drar en spårlös väg tvärs över fältet.
Yen när föreställningen ä r slut, ligger snön lika vit och oberörd som en filmduk efter sista akten och vet lika litet vad som spelades därpå.
Men med människans hjälp fasthåller detta skådespel, får skönhet, får mening och fortlever.
Det violetta skimret kring lövträ- dens stammar löser minnen från gångna da- gar, d5 stammarna voro lika violetta som nu.
Men vad som uppstår vid mötet mellan mig och vårens budbärare ä r likväl något nytt.
T y vårt förra möte är även det nu ett möte att minnas till de andra.
Jag har träffat fler människor, dikter och tavlor och lärt mig att se bättre.
Kanske har det hänt sen sist, att jag lärt mig fatta vad en herre, som i fjor fick nobelpriset, lart ut om nuets genomlysning och mättnad av alla andra nu.
I så fall ä r han med i detta möte liksom många andra ä r o med som vetat och lärt ut mycket.
Kanske har jag fler sorge- och glädjeärr som ila till vid ljusets knivskarpa beröring.
Så har det gam- la skådespelet nya ting att säga mig, som det aldrig sagt mig förr, och kommer mig att vilja vad jag icke velat förr.
Samma ljusets triumf väcker det ena året tillförsikt till drömmen om lycka, det andra driver det i höjden glädjen att dö, det tred- je har det ett obarmhärtigt, aggande och uppfordrande väsen, övar ett tvång att leva.
Genom mig, i mig, för mig, människan, blir varje dag ny och oförliknelig och solars och stjärnors spel blir fullt av mening.
Devinez.
son, har den likheten med en trög massa, a t t när den en g å n g inlän- kats i en viss rörelseriktning.
behövs det en särskild icke ringa kraft för att giva den en ny bana.
Många minnas från Zolas » Ger- minal » historien om gruvhästen, som sedan den flera å r under jor- den dragit sin vagn i e n cirkel.
upp- kommen på fria marken alltjämt en- dast ville fortsätta att gå runt i en Nu veta vi, att liknande cirkel.
människans tankar sedan uråldri- ga tider ha rört sig i krigiska ba- nor.
Det är d i icke underligt att våra tankar fortfarande och särskilt i tider av trötthet eller skräck län- kas in i dessa gamla banor.
Detta giller desto mer, som kampbered- skapen ligger djupt grundad i själ- va vår organism.
De flesta känna väl till människans fysiologiska kampreaktion, då en mängd adrena- lin ur binjurarna kastas ut i blodet Härigenom framkallas ett nöjt blodtryck, en fordjupad andning och görande av glykogen (socker) ur le- verns förråd.
varigenom musklerna få mera brännmaterial.
De för kam- pen mindre viktiga organen, t. ex. Forts. å sid. 4
TIDEVARVET Utkommer varje helgfri lördag.
Slussplan 1 — 3, 2 tr., Stockholm.
UTGIVARE.
Ada Nilsson.
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Elin Wägner.
Elisabeth Tamm.
Honorine Hermelin.
REDAKTIONSSEKRETERARE Carin Hermelin.
Stopp Vi måste ha kvinn- liga poliser Påvens frihe att präglas av nationalism eller av partita- Rom den 28 jan.
1929.
Medan polisnämäden i sin oöver- Skånska Soc.
Dem.
liar föreslagit Den utlandska pressen har under några gande.
- Den romerska frigan upphör vinneliga oberördhet ruvar över den samregering mellan socialdemokr: för snart tre år sedan i Stockholms dagar varit fylld av mer eller mindre, men endast då att finnas till », fortsätter ter och frisinnade, Social-Demokra- stadsfullmäktige väckta motionen mest mer, hoppfulla artiklar rörande en artikelförfattaren, som e j ä r någon annan ten i Stockholm anser förslaget » för om inrättande av kvinnlig polisav- eventuell försoning mellan påven och den an det myndiga organets huvudredaktör.
tidigt väckt .. Således inte omöjligt.
delning i Stockholm.
med samma italienska staten, den italienska däremot har » då man funnit ett medel att inför all värl- över hela linjen obrottsligt tigit och tiger den tillförsakra påven den absoluta frihet, Social-Demakraten framhåller, a t t utbildning och befogenhet som man- ännu.
varom vi nu talat » och » den stora frigan ä r behandlingen v i d årets riksdag av l i g a poliser, går livet sin ban, och Orsaken därtill ä r e j bara den att de ita- darför e j enbart nationell, den rör hela den det ena fallet efter det andra.
där arbetslöshetsspörsmålet och frågan en kvinnlig polis skulle vara önsk- lienska tidningarnas innehåll, som bekant, civila världen, è propriamente universaIe. » om avtalslagens upphävande med värd, ja.
nödvändig, » klaras » av bestämmes av annat.
än hänsyn till publi- questione kums krav på nyheter, och att till följd här- Den sista förklaringen, det ä r den som all sannolikhet kommer att visa, a t t män - eller klaras inte.
av sedan ungefär ett a r tillbaka diskussio- man å den motsatta sidan har svårast att Inför utsikten att den ovannämn- H r Ekman inte övergivit sina soci- ner om den s.k. romerska frågan äro ur godtaga.
Visserligen torde e j heller erkän- alpolitiska linjer.
Vidare a t t H r Ek- d a motionen inom en inte alltför av- dess spalter bannlysta, men också på att nandet av hel territorialrätt kunna komma lägsen framtid verkligen skall till man inte lär gå med i en regering behandling upptagas, hade Fredrika här nere de allra flesta betrakta med för att försiggå utan svårigheter - — Men, med socialdemokratisk ledning: och Bremerförbundets Stockholmskrets mycken skepsis möjligheten av en verklig som sagt, den allra värsta stötestenen, den att det inte heller vore troligt a t t en i förra veckan anordnat.
ett offent- och definitiv lösning av den segslitna f r i - ä r påvestolens krav på att den lag varige; gan.
nom dess » reella suveränitet » skall garante- regering under folkfrisinnad led- ligt diskussionsmöte med ämnet Det första som miste diskuteras, och det ras, den miste vara av folkrättslig ning skulle bjuda på ett program, Kvinnlig polis i Stockholm.
svåraste att realisera, det ä r Den heliga a r t, och att alltså den romerska frågan Inledare var motionären själv, fru som kan föranleda socialdemokrater- stolens krav på eget område.
Ehuru de ald- e j kan lösas av Vatikanen och Italien alle- Gertrud Törnell.
Både den fullsatta rig officiellt formulerats, ä r det sedan länge nast.
na att gå nied.
Slutligen.
att socialde- salen och d e inlägg som gjordes i Frågan ä r ju f. ö. om överhuvud påvest- mokraterna inte bor driva någon re- diskussionen av representanter för känt att de påvliga anspråken p i ett sätt e j äro stora: De vatikanska palatsen och träd- vanchepolitik åt något håll, och om olika områden av socialt arbete v i - gårdarna de senare utökade med en del av lens nuvarande position kan förändras utan att detta medför förändringar inom katolska sade på ett stort intresse.
De goda därigenom deras kamp mot reaktio- det område, som där bortom sträcker sig kyrkan, vilka man just i Italien kommer att Sacchetti.
Det a r nödvändigt nära makter understödes, vore det erfarenheter man gjort i Tyskland, mot Pineta England och Australien av kvinnor darför att de: ä r trångt om rum i Vatika- känna mest av och vara minst belåten med.
enbart tacknämligt.
i polistjänst - och varför inte ock- nen trots legendens elvatusen rum, som i Redan vid de bagge sista påvevalen ha kar- dinaler av icke-italiensk nationalitet varit Det var ett glatt budskap för Hr så vanligt sunt förstånd - måste verkligheten uppgå till tretusen och till stor Ekman.
Nu vet han, att om han ha- också komma en att instämma i fru del upptagas av museer.
Vidare göres an- allvarligt p i tal som kandidater till den le- Törnells önskan att först polis- språk på den Gianicolosluttning, varpa på- diga pivetroiien.
Skulle nu verkligen Mus- ra går med på socialdemokraternas solini, vilken som bekant allt sedan sitt till- nämnden och sedan stadsfullmäkti- ven de sista åren uppfört sina nya prästse- önskningar i arbetslöshetsfrågan träde till regeringen begrundat Crispis utta- och avtalslagen, så s t å r honom vä- ge måtte kunna suggereras a t t lösa minarier samt på Lateranpalatsen och det lande: » Italiens störste statsman kommer denna fråga snart och på det rätta påvliga ronimarresidenset uppe i Castel att vara den, som ä r i stånd att lösa den gen åter öppen till statsministerport- sättet.
Gandolfo.
romerska frågan », verkligen lyckas lösa den- följen, som han med sådan förargel- Tidevarvet har redan förut upp- samma, då tyder allt p i att Pius XI till se och ovilja lämnade ifrån sig.
Så repade gånger framhållit under vil- Den stora frigan är emellertid e j om pi- efterträdare får e j en landsman utan en av enkelt ä r det.
Och de kanske inte ens ka primitiva förhållanden de sex po- vestolen skulle komma att nöja sig med annan nationalitet.
Och hur skulle detta fordra hel underkastelse, i varje fall lissystrarna i Stockholm arbeta.
De- uppfyllandet av dessa sina önskningar, eller komma att upptagas i Italien, dar man allt ras befogenhet inskränker sig till om det är sant att man på andra sidan de sedan holländaren Hadrianus VI anno do- inte flera röster än de behöva för nästan enbar vakttjänst.
De f å var- famösa hronsportarna verkligen p i allvar a t t segra, och möjligen finns en ken leda förhör eller göra husunder- umgås med förhoppningar p i att dessutom mini 1523 lade sina ögon tillhopa, e j haft annat an inhemska styresmän ombord på kompromisslinje.
Sedan ä r det bara sökningar och patrulltjänst tillkom- få en egen automobilväg ned till havet eller Petri skepp, och så vant sig därvid, att man att f å fram en kabinettsfråga, för mer dem endast i vissa undantags- en egen station p i järnvägen Roma — Civita- glömt att det allt fortfarande e j finns d- och liknande fall, t. ex. vid parker vecchia - så att diplomater och kyrkomän a t t stjälpa ministären Lindman.
Så- got som helst hinder för att rodret kan pi- platser.
skulle kunna bege sig från och till Vatika- pas av en engelsk eller fransk eller ameri- vida inte H r Lindman kommer med Deras avdelning i polishuset är nen utan att komma i beröring med det öv- kansk hand.
ett ännu bättre .förslag!
trång, obekväm och olämplig för sitt riga Rom - eller rentav, vad som alltid Många andra e j knappast mindre intres- 1928 å r s valrörelse har betecknats ändamål.
I ett enda rum.
försett varit de tyska katolikernas dröm, en smal santa frågor dyka upp vid diskuterandet med gallergrindar landremsa fram till kusten och där och hårda brit- egen som ovanligt tarvlig, t. o. m. för att av vad som skulle hända » efter försoning- vara en valrörelse.
Men.
kanske var sar utan kuddar, skola alla de kvin- hamn och egen miniatyrflotta, utan frågan ena.
En annan ä r den att en förlikning utan nor förvaras, vilka under dygnets är om den lilla stat, som den gör anspråk den början till fullkomningen av vår lopp införas till polisstationen.
Lös- pi, kan bliva den tillerkänd p i de villkor, tvivel skulle nödga till grundlig revision av antalet e j bara italienska medlemmar i kar- ids politik.
den fullkomning, som driverskor a v d i k a grader, från de den anser ofrinkomliga.
nu håller på att inträda.
Den ä r pro- unga.
som kanske anhållits för för- Enligt den av kurian ständigt förkastade dinalkollegiet men av antalet högre italien- dukten av ett maskineri som privat- sta gången, till gamla härdade, al- s.k. garantilagen av den 13 maj 1871 er- ska prelater överhuvud.
Är påvestolen su- verän men p i samma gång i vänskapliga intresset, klassintresset, med tekni- koholister, sinnessjuka.
små barn kännes påvens personliga okränkbarhet och förbindelser med Italien, finnes det e j läng- som g å t t vilse förvaras här utan å t - oansvarighet, Rives honom frihet i utövning- kens tillhjälp under de senaste årti- skillnad.
en av sin kyrkliga myndighet och fria för- re något skäl till, att de italienska kardi- ondena förmått framställa.
Det ä r H u r ynkligt man än liar ordnat bindelser med utländska makter samt ga- nalerna, som nu ä r fallet, skola fortfaran- orättvist att lägga skulden på den för de kvinnliga anhållnas räkning ranteras exterritoriell ställning i t de vati- de utgöra drygt hälften av det samtliga an- talet » Kyrkans furstar », och e j heller anled- ena eller den andra.
Det ä r felaktigt var det ändå ett stort framsteg när kanska palatsen, Lateranen och palatset i ning att tro, att e j andra nationer komma att Castel Gandolfo.
att saga, a t t H r Ekman först ska- polissysterinstituiionen upprättades.
högljutt yrka p i att proportionerna skola 1871 Med detta var påvestolen e j nöjd Det var 1908 på grund av en motion par borgerlig samling, och när det bliva jämnare avvägda, i all synnerhet U. av nuvarande kanslirådet G.
H. von och den ä r det e j 1929.
Det ä r nödvändigt, S.A., vars energiska, offervilliga men ock- inte hjälper, g å r med socialdemo- Koch.
På den tiden existerade ju än- har nyligen Vaiikanens officiella organ Os- kraterna.
Det ä r oriktigt att tala nu reglementeringen.
och samtliga servatore Romano, förklarat, » att påvens s i självmedvetna katoliker för vart år allt tydligare krävt större direkt inflytande in- om, hur högern for fram under val- byråskrivna kvinnor fingo alltså re- frihet och oberoende blir e j bara verklig om Vatikanen.
Det finns e j heller d i nå- också f ö r gelbundet underkasta sig undersök- och fullständig men rörelsen, men i regeringsställning alla u p p e n b a r så att ingen vare got skal varför Italien skall som nu besitta ningar av män.
De nyanställda po- låter silkeslena toner ljuda.
Eller lissystrarna hade alltså redan där sig individ eller regering skall kunna an- 280 biskopar under det t. ex. Frankrike hur socialdemokraterna äro snabba en stor uppgift a t t fylla: men f a s t - vända sig av hans politiska ställning för att äger endast 88 - även i det fallet torde att förgäta motståndet mot deras än såväl polismästaren som manliga beskylla hans bestämmelser och läror för icke-italienarna i s å fall komma att begära ändringar, men om italienarna vilja finna egen sak för att erövra några till- poliser uttalat s i g om deras oum- sig däri, det blir en annan fråga.
fälliga förmåner.
De ä r o alla doc- bärlighet, har man ändå inte velat rättade i diskussionen hur hon en I varje fall, bakom dessa underhandling- g å n g tagit del av ett polisprotokoll, kor, som ledas efter matematiskt be- utnyttja uppslaget in i alla p r a k - tiska konsekvenser, som det skulle som rörde 1 0 små flickor i åldern 5 ar, ledda på Qvirinalens sida av den skick- räknade system, nummer eller ma- kunna innebära, lige juristen och diplomaten Amadeo Gian- till I I år, vilka varit utsatta f ö r sed- skindelar, som röra sig enligt den Det detaljerade nini, p i Vatikanens av Pacelli, som stött I verkligheten går det nu till så lighetsförbrytelse.
på » svårigheter av ofantligt allvar », stå förhöret.
som visit inte var avsikt- mekanism, de och deras föregånga- här.
Om en kvinna anhålles föres t v i män med järnviljor.
I år ä r det den re varit med om att skapa.
De måste hon av ilen manlige konstapeln till ligt pinsamt utan lett efter bästa enes jubelår, året som förklaras » heligt » så avskräckande.
att förmåga, var göra varv efter varv och komma a t t polishuset.
Där får hon stanna i po- det var nog för a t t låta e n genom- p i grund av Pius XI:s den 20 december göra det intill den d a g, maskineriet lissystrarnas vård så länge lion vän- skida niidviindigheten av en förän- firade femtioårsjubileum som ' präst, och tar på förhöret.
S ä r detta vidtar den ' andres, Mussolinis, » stora år », året är utslitet.
Om inte dessförinnan di.
upphör polissystrarnas befogenhet, dring.
kommer ett främmande föremål i förhöret skötes helt av män, även om F r u Törnell och med henne fle- han förklarat skall bliva märkligare än n i - ' got annat under hans styre.
Dock, mäktiga dess väg så kraftigt a t t det förorsa- det gäller sådana saker som sexuella ra av dem som yttrade sig vid Fred- som de äro står ingen av dem ensam och kar en bräcka, och det hela säger förhållanden, där det j u måste vara rika Bremerförbundets möte fäste oberoende.
(Ur St.
tidn.)
också stora förhoppningar vid d e stopp.
Det finns olika slag av före- pinsamt för den anhållna a t t ensam kvinnliga polisernas förebyggande bland män svara på de mest ingåen- mål.
K r i g och revolutioner!
Rätts- verksamhet.
Härvidlag äro vi mera de frågor.
åskådning, vilja och mod!
Eller en husundersökning.
Poli- benägna .att instämma m e d h r Elis sen kommer tidigt på morgonen.
Floodh, Som påpekade a t t åtgärder- På begäran kanske kvinnan i f r å g a ännu inte na måste gripa djupare, för a t t kun- meddelas med anledning av brevet till T i - hunnit stiga upp.
I polisens närva- na avhjälpa prostitution och andra devarvet i förra veckans nr.
fröken Elna ro ä r hon tvungen att klä på sig.
Är förseelser, begångna under trycket sådant befrämjande för sedligheten, av efterfrågan, fattirdom och nöd.
Pousards adress: Roslags-Näsby en översättning av den tys- samt lämnas Däremot vilja vi med f r u ' Törnell i vars intresse måhända hela appa- raten satts i gång.
Kan det vara till hoppas, att en omsorgsfullt lagd ut- ka inskriften, omnämnd i artikeln Medan de ännu strida: polis, syftande bildning av kvinnlig någon uppfostran f ö r dessa kvin- Hat och hämnd heter fienden.
nor, a t t så öppet visa, ' hur man an- till en effektiv och human behand- Endast förenade skola vi leva.
ser blygsamhetens enklaste regler ling av klientelet, möjligen skulle O folk.
Lyssna till de dödas r ö s t vara upphävda för dem ..
Dessutom kunna g e impulser till fördjupat Slutligen ett förtydligande angående den skulle en kvinna troligen i de flesta psykologiskt intresse också bland de liknande fall ha större f r a m g å n g manliga poliserna.
Ty utan a t t vilja i J.B.H:s artikel om Råkost i U. vid såväl undersökning som förhör, nedsätta deras ofta samvetsgranna S.A.
omnämnda apelsinsaften på fastande a t t f å reda på vad hon Önskade veta.
och förståndiga uppträdande, måste mage.
Det är ingalunda vår söta apelsin- Det ä r också tydligt a t t förhör man dock medge, a t t även på detta saft, utspädd med vatten, utan » orange- med små barn måste bli mera skräm- håll finnas misstag a t t rätta och juices, den medels en särskild apparat di- mande, om, d e utföras av manliga luckor i utbildning och förståelse att rekt ur apelsinen pressade saften, som ner- veras fradgande frisk.
poliser.
Fru Fjällbäck-Holmgren be- fylla.
Vad menas med experter?
D e n motstöt som man v ä n t a t f r å n krigsberedskapshåll ä n d a sen Frankfurtkongressen har nu kommit i Sv.
Dagbladet.
A t t det är f r å g a om en motstöt och icke o m a t t a l l s i d i g t och f ö r - utsättningslöst d i s k u t e r a det moder- n a k r i g e t.
bevisas d ä r a v a t t endast d e som t a l a f ö r g a s k r i g e t s humani- t e t, dess relativa o f a r l i g h e t och m ö j - ligheten av ett tryggande försvar, f å ordet.
K a p t e n Brunskog, som ser problemet f r å n a n d r a sidor, v ä g - ras a t t f å S v.
Dagbladets pulblik i tal och f å r skriva i Socialdemokra- ten och S v.
Morgonbladet.
Dessa uttalanden i S v.
D.
skola t j ä n a e t t dubbelt s y f t e, det a t t lug- n a svenska f o l k e t och s a m t i d i g t het- s a det till upprustning .. F ö r den som s t å r u t a n f ö r krigsmentaliteten, förefalla d e f e m experterna.
t v å m a j o r e r, en kapten, en i n g e n j ö r och en professor, Skrämmande cyniska i s i t t s j ä l v f a l l a nonchalanta ac- cepterande a v k r i g e t och särskilt g a s k r i g e t, sin advokatyr, och s i n a tystriader, d ä r så befinnes lämpligt.
O m e n försvarsberedning skall gå i den stilen, d å f r å g a r man s i g, vart den skall leda det a r m a svenska fol- ket.
F ö r g ä v e s söker man e f t e r e t t medgivande å t fredsarbetets berät- t i g a n d e e l l e r en reaktion mot det.
moderna k r i g e t s väsen.
' Tvärtom, experten f r å g a r hånfullt, v a r f ö r in- t e pacifisterna förorda gaskriget såsom humant, v e r k n i n g s f u l l t och oskadligt på en g å n g.
D e n herre som uttalat s i g om g a s e r n a s hu- m a n i t e t, d ä r f ö r a t t de f ö r s ä t t a de stridande u r aktivitet med r i n g a risk f ö r deras l i v, visste icke, a t t experten i spalten under honom skulle s k r i v a, a t t d e t ä r » e t t ele- m e n t ä r t villkor » för en stridsgas Datt v a r a så dödaiide som möjligt .. Över huvud g e r en j ä m f ö r e l s e mellan d e o l i k a uttalandena d e mest överraskande resultat.
M a j o r v. O t t e r a n f ö r såsom bevis på den pa- c i f i s t i s k a propagandans ovederhäf- tighet a t t den skrämt med lewisiten, och han f ö r s ä k r a r a t t d e n n a gas e j m e r a tillverkas i Edgewood.
M e n därmed m å v a r a hur som helst, det verkar b r a litet lugnaiide a t t höra a t t man upphört g ö r a lewisit i Ed- gewood f ö r e 1923, n ä r en a n n a n her- re, som v a r i t senare i A m e r i k a, t a - l a r om det » l i v l i g a * intresset f ö r s t r i d s g a s e r s j u s t i Edgewood, a m e r i - kanarnas s t o r a g i f t g a s a r s e n a l.
D e t ä r u n g e f ä r l i k a s t o r tröst som a t t få höra a t t risken f u r gasbelägg- n i n g a v s t ä d e r ä r l i t e n, så l ä n g e sprängbomber ä r o mera effektiva.
äro mera eller a t t fosforbomberna effektiva ä n termitbomberna.
Den e n e s ä g e r a t t risken ä r liten för civilbefolkningen och skyddsåt- g ä r d e r l ä t t a a t t g e n o m f ö r a, den a n - d r e t a l a r om vikten a v civilbefolk- ningens gasdisciplin.
Å t e r en a n n a n talar om a t t l u f t - värnskyddets effektivitet - är tre gånger större ä n d e t v a r under världskriget men nämner ingen- t i n g om a t t l u f t f a l l s v a p n e t s ef- fektivitet m å n g f a l d i g a t s.
Man nämner i n t e utlåtandena f r å n Nationernas förbunds expertkommit- té eller e r f a r e n h e t e r n a f r å n l u f t m a - növrerna över världsstäderna förli- den sommar som e n l i g t många sak- kunnigas uttalande voro epokbil- dande.
M a n förkrossar d e pacifistiska argumenten med den f ö r oss redan bekanta nyheten a t t det finnes skyddsdräkter mot de blåsdragande g a s e r n a och medel a t t impregnera vanliga d r ä k t e r med, men j ä m f ö r f ö r s i k t i g t v i s icke den tid impregne- ringen och gasskyddsdräkten ' håller ut mot den tid som gasen behåller sin dödande verkan.
Man löser ej heller g å t a n h u r en befolkning skall k u n n a impregneras p å d y l i k t sätt.
U r dessa uttalanden i Sv.
D a g b l a - det samt III ' d e repliker, som o f f e n t - liggjorts i andra tidningar, anföra vi till v i r a läsares t j ä n s t n å g r a ut- d r a g, valda på d e väsentligaste a v d e s a k l i g a punkterna.
Respektive tidningar finnas j u tillgängliga för komplettering: Brunskog: T. o. m. prof. Haber, " den tyska giftgasens fader ", som är fylld a v en egendomlig kärlek till sina giftiga skapelser och som bemödar sig a t t i si- na böcker framställa gaskriget som något humant, sade i ett föredrag för Interparlamentariska unionen i Berlin 1926: " Gasen framkallar en obeskrivlig bluffande okunnighet om det moderna Brunskog (S v.
M.
5:1): En tysk panik och ger sålunda upphov till ett kriget.
gardesofficer uttalade vid Frankfurt- tillstånd, som ingen ordnad stats- och Väl kan det vara sant, a t t en del mötet, a t t det under världskriget ofta krigsledning kan uthärda. "
gasmasker i och för sig äro ganska ef- hände, a t t en hel trupp försedd med fektiva mot giftgasen, men de kostna- Major v. Otter, styresman för Åkers der, den organisation och den disciplin gasmasker ändock totalt bröts ned.
Den enskilde soldaten i gasmasken kände sig krutbruk (Sv.
D.
4:2): Gaskriget är som absolut erfordras för a t t civilbe- isolerad, omklamrad a v döden, hans nu ett oundvikligt etablerat faktum, en folkningen skall kunna skyddas genom nerver brötos sönder, han förlorade all utveckling i human riktning, en för- gasmasker, nämner h r Engel endast i motståndskraft.
När detta kan hända fining i stridstekniken och ett effektivt förhighende.
Han anför, a t t endast en trupp i fält, bur ska!)
det då inte bli stridsmedel, som sätter en hel del folk kollektivskydd (i bombsäkra valv) är för en storstads civila befolkning.
In- u r stridbart skick en f y r a à fem måna- att föredraga framför individuellt gen stat och ingen stad har hittills löst der med relativt små risker för deras skydd, och glömmer därvidlag, a t t det detta problem.
Och j a g tror inte a t t liv.
ena hänger intimt samman med det an- det kommer a t t ske.
Chefen för en av Brunskog (S v.
M.
6: 2): Det finns dra.
T y - och detta är, värt a t t på Tysklands största gasmaskfabriker ytt- något som heter själslig invaliditet ock- det kraftigaste understryka - vid ett rade nyligen vid ett samtal j a g hade så.
Jag träffade på ett sådant fall luftanfall mot en storstad kommer det med honom, att det är fullständigt löj- nyligen i Köpenhamn.
Mannen såg alls inte a t t bli fråga om endast gift- ligt a t t tala om möjligheten av ett ef- kroppsligt frisk ut.
men själsligt var gaser.
Även spräng- och brandbomber fektivt försvar för civilbefolkningen.
han som en vrakspillra, själsligt bru- komma med i leken.
Sprängbomberna Kapten H. Gustafsson, artilleristaben ten med hjärnan paralyserad av gift- komma först, de skola rasera husen, förstöra elektricitetsverken, ventila- (Sv.
D .. 4: 1): %Amerikanarna ha lyc- Fil.
kand. Leif Beckman (Sv.
D. gasen.
kats lösa problemet a t t impregnera klä- t i o n s o r d n i n g a r n a till skyddsrummen, 22: 1): Det bör för det första fram- v. Otter (Sv.
D.
4: 2): Särskilt förvandla gatorna till stora granathål, der så a t t de skydda mot senapsgas.
hållas, a t t ingen människa kan med be- viktig är gaskrigets moraliska verkan, sätta hela samhällsmaskineriet med en Dels h a de oljekläder som skydda f y r a stämdhet påstå, hur ett krig i fram- de taktiska rörelserna fördröjas och enda gång ur funktion.
Med andra ord: à fem timmar mot flytande senapsgas- tiden kommer a t t föras.
Vi ha sålunda kosta därför både mer tid och pengar sprängbomberna skola förstöra gift.
stänk, dels framställes ett ämne för im- endast a t t i f r å g a om flyg- och gas- samt äro dessutom defensiva och giva skyddsanordningarna och omintetgöra pregnering a v vanliga kläder, så a t t krig bygga på erfarenheterna från ett ypperligt flankeringsskydd.
Det är för befolkningen a t t sätta sig i säker- dessa skydda mot ångorna.
Impregne- världskriget samt de försök, som sedan här viktigt a t t poängtera gasdiscipli- het.
Hur vill man transportera män- ringsmedlet utlöser klor.
Over huvud dess gjorts inom respektive armeer.
nens stora betydelse.
niskor, livsmedel etc. till skyddsrum- taget äro amerikanarna intresserade av Kapten J. Brunskog, medlem av Beckman (Sv.
D.
22: 1): Man torde men, mitt under ett regn av sprängbom- gasvapnet och hava stora fabriker för Dem.
Krigsvetenskapsakademien, (Soc.
kunna trösta de gasskrämda med a t t de ber?
Och hur vill man förhindra pa- framställning av fosgen- och senapsgas 4: 2): Erfarenheterna från världs- slippa g å gasdöden tillmötes, ty ännu nik, när brandbomberna samtidigt bör- m. fl.
stridsgaser i Edgewood Arsenal.
kriget!
De äro talande nog, trots den Till slut påpekar kapten G. a t t luft- j a sitt verk och staden snart s t å r i lå- står sprängbomben högst i kurs.
, ringa omfattning som luftanfallen mot gor?
Den största faran i e t t kom- värnsproblemet är ett allvarligt pro- " hemländerna " då hade (se bl.
a.
” N.
Ingenjör Erwin Engel, gasskydds- mande krig består f ö r civilbefolknin- blem och a t t man sannerligen icke bara Kr. ” sid. 76-84).
Även chefen för 3: e specialist (Sv.
M.
6: 2): Tråkigt nog gen liksom för soldaternas vidkomman- får s t å och gapa med händerna i kors.
tyska bombeskadern major von Bülows för gasvapnet äro skyddsmedlen över- de just däri, a t t giftgasen intimt kom- Tidevarvet tillåter s i g till sist a t t rapport är upplysande i sin nakenhet: lägsna anfallsmedlen.
Senapsgasen in- bineras med spräng- och brandbomber, återtaga ordet på en principiell " Efter e t t av anfallen mot London t a r därvidlag en särställning, men är De komma slag i slag, förödande, för- punkt.
I motsats mot vad som i Sv.
inträffade bl.
a.
28,000 fall a v nervöst dock huvudsakligen en defensiv gas.
härjande, livsutsläckande.
A t t under Dagbladet, insinuerats, ä r det icke sammanbrott och 8 självmord. "
Tidnin- Det finns två sätt a t t skydda sig mot sådana förhållanden söka upprätthålls det moderna (krigets a r t och än min- gen The Globe skrev: " Nästa stora luft- gasen, genom gasmask och genom a t t " gasdisciplinen ", är en omöjlighet.
dre enbart gaskrigets a r t, som ä r angrepp mot London kan kosta 5,000 utrymma ett gasbelagt område.
Det Major R. Sjöberg, artilleristaben (Sv.
huvudanledningen till kampen mot människor livet i stället för som nu som vid ett kommande krig blir av stor D.
4:1): kriget.
Ä v e n.
om det inte trängt Luftvärnets effektivitet har blott 600, och h a till följd uppror och vikt är gasdisciplinen.
Vi h a exempel efter kriget ökats i än högre grad än f r a m till experterna h ä r i Sverige.
regeringars störtande i hela världen. ” f r å n kriget a t t förlustsiffran från ett så ä r det ä n d å f a k t i s k t s i - a t t pro- flygvapnets.
Markförsvaret ä r den vik- a v två kompanier, som hade sina stall- blemet h u r man skall avlösa k r i g e t Beckman: I ett föredrag den 1 okto- ningar.
bredvid varandra, genom sin tigaste faktorn, men man f å r därför med a n d r a urngängesformer, är ett icke försumma försvarsmedlen i luften, ber 1923 förklarade " de tyska giftga- dåliga gasdisciplin hade tjugu gånger Faran för luftbom- a v världens mest allvarliga och ak- sernas fader ", professor Haber: " De större förlust än det andra.
Vad gas- jaktflygplanen.
tuella problem.
D e t ä r så, emedan bardemang bör icke överdrivas, men amerikanska försöken a t t göra lewisi- beläggning mot städer beträffar är ri- k r i g på det stadium i utvecklingen ten användbar som krigsgas synas nu sken liten så länge sprängbomber äro heller icke underskattas.
E n fruktans- vi n å t t ä r u r moralisk ?., politiska och vara uppgivna ".
Men trots detta tycks mera effektiva.
Med gas kan man värd förstörelse kan t r ä f f a den stad, ekonomiska synpunkter f ö r k a s t l i g t som icke h a r ett luftförsvar, men jag det ännu här i Sverige vara förenligt omöjligt betvinga en civilbefolkning, är lika övertygad om, a t t en stad med och outhärdligt.
med de pacifistisk-radikala elementens som är beredd på faran.
Kollektivskydd ett effekivt luftvärn kommer a t t f å re- intressen a t t uppjaga en panikstäm- är för civilbefolkningen a t t föredra- lativt små skador.
A t t fullständigt ning hos en del folk, som sätter tro till g a framför individuellt skydd.
E n in- I pressläggningsögonblicket medde- hindra en fiende från a t t nedsläppa deras " vetenskapliga fakta ".
Och le- tensiv saklig upplysningsverksamhet bomber ligger utanför möjligheternas las i Sv.
Dagbladet att generalerna wisiten har här varit ett gott slagord.
torde här vara på sin plats, så a t t även gränser.
E n verklig katastrof kan så- Sparre, Hammarskjöld, de Champs Av det sagda framgår, att vi för närva- befolkningen har en erforderlig gas- ledes undvikas, men man kan icke und- och Amundson, amiralerna Schneid- rande icke h a rättighet a t t räkna med disciplin.
gå en och annan skada.
Luftförsvaret ler och Lybeck samt generalfältläka- mer än förut nämnda t r e gasarter (ar- re Bauer ingått till regeringen med be- Kemisten d r Naima Sahlbom (Sv.
M. är en sak, som rör hela befolkningen, senik- fosgen- och senapsgas) som gäran om allsidig utredning av frågan 4: 2): Sv.
D:s gaskrigsenquête är som måste vara med och försvara sitt egentliga stridsgaser, mot vilka den mu- om ordnande av landets försvar mot betecknande för den svenska högerpres- eget skinn.
derna gasmasken och beklädnaden är fientlig makt som begagnar stridsga- sens taktik.
Frankfurtkongressen ig- Brunskog (Sv.
M.
6: 1): Beträffande- tillfyllest.
Det finnes dessutom en stor ser.
Utom svårigheten att f å till stånd norerades av denna press eller avfär- mark- eller ortsförsvarets effektivitet, del vetenskapsmän och militärer, vilka en överenskommelse om förbud mot dades med några fantastiska anekdoter så må här endast hänvisas till vad som användande av stridsgaser i krig på- påstå, a t t då skyddsmedlen, som nu är eller förlöjligande glåpord, medan kon- framkom under den stora luftmanövern pekas det från många håll framställda fallet, uppnått en sådan effektivitet, servativa världstidningar som Le i augusti 1928 mot London.
Enligt kravet på att stridsgaserna skola folks- kommer gasen knappast a t t spela nå- Temps och Times togo den på allvar Times lyckades omkring 60 procent av rättsligt erkännas som stridsmedel, gon som helst roll i ett framtida krig.
och införde anmärkningsvärt neutrala bombmaskinerna trots den starkaste be- emedan de, all döma av erfarenheter- referat.
De meddelanden som lämna- vakning och det kraftigaste försvar na från sista kriget och under förut- des om det moderna kriget vid Frank- a t t genomföra luftangreppet mot sättning av erforderliga skyddsrnedel, furtkongressen kommo från särskilt till- världsstaden.
General Groves, en fram- lära förorsaka procentuellt mindre kallade experter, erkänt kunniga veten- stående auktoritet, uttalade efter ma- dödlighet och invaliditet än övriga hit- skapsmän, militärer, teknici, officerare, növern följande: " Det synes slutligt tills använda stridsmedel.
Giftgaser i läkare och nationalekonomer vilka an- bevisat, a t t d e t ortliga försvaret av kommande krig torde vara ett faktum modats g e en allsidig belysning av det London är av underordnad betydelse att räkna med och det är därför nöd- moderna krigets inverkan på folkens och a t t försvarsvapnet är icke så myc- vändigt a l t också Sverige liksom näs- och civilisationens livsbetingelser.
ket jaktflygplanet som fastmer bomb- tan alla stater bereder sig att möta Härtill kommer den ekonomiska svå- flygplanet, varmed motanfall kan ut- detta slag av krig.
Man bör inrikta sig righeten för ett effektivt luftskyddssy- föras på fiendens område. "
på individuellt och kollektivt gasskydd, stems genomförande.
F ö r ett effektivt Den yttersta konsekvensen härav blir avskaffande av lämpliga saneringsme- skydd å t Tysklands befolkning beräk- givetvis en ömsesidig förstörelse utan del, organiserandet och utbildandet av nas över t r e miljarder mk.
I Sv.
D. en- trygghet för någondera landet.
erforderlig skyddspersonal m.m. Vi- quête finns icke en enda kostnadssiffra Fysiologen, professor G. Liljestrand dare böra anskaffas lämpliga strids- nämnd.
(Sv.
D.
4: 1): Angående kroniska lung- medel för att vårt land i fall av an- När man nu mobiliserar fram bl.
a. sjukdomar som en följd a v, gasförgift- grepp må kunna vidtaga motåtgärder.
en tysk gastekniker i svenska statens Det är att hoppas att den begärda ning, ha riskerna stundom betydligt tjänst, måste man fråga om denne apri- överdrivits.
Senapsgasen ger j u hud- utredningen, ifall der.
beviljas, blir ori är en större vetepskaplig auktoritet sår, men tränger icke in genom en ef- djupgående och allsidig nog.
Kanske än den skottske universitetskemisten dr fektiv gasmask.
Vad denna beträffar, kommer man då fram till att de nöd- Carthey och den schweiziske gas- är den j u ett synnerligen gott skydds- vändiga skyddsmedlen bli så outhärd- skyddschefen dr Steck.
Båda dessa her- medel.
Man bör dock icke vid dess kon- liga och påkostade allt krigets avskaf- rar anse kollektivskyddet ännu myc- struktion endast taga hänsyn till de fande måste ske med andra metoder.
ket problematiskt och oerhört mycket tekniska, problemen utan även till de svårare att förverkliga för en storstada medicinska.
I fråga om gasmaskskydd befolkning än när det gäller en väl- vilja fysiologerna hava ett ord med i rustad och disciplinerad trupp.
laget.
Andningsfysiologerna hava j u i —.
Brunskog (Sv.
M.
6: 2): Hr Engel vågar det djärva påståendet om skydds- medlens överlägsenhet över försvars- medlen.
Detta bevisar on nästan för- utlandet inlett en fruktbärande samver- kan med de militära sakkunniga.
F ö r egen del anser j a g den engelska gas- masken överlägsen don tyska.
Krig och fred Bidrag till tankeutbyte Forts. fr. sid. 1. tarmkanalen, urkopplas och ävenså om uppfostran de högre psykiska funktionerna, as- E n gång när j a g hade glädjen gästa med gröt igen, troligen med mera fram- sociationerna och känslorna.
V i f i n - Medborgarskolan vid Fogelstad under gång.
Servera barnet si litet av de n a häri underlaget f ö r krigspsyko- pågående kurs fick j a g vid middagsbor- motbjudande grönsakerna att dessa till s i n.
' Denna kampreaktion h a r sä- det min plats bredvid en ung journalist.
en början knappast kännas bland den kert en g å n g varit den enskilde och Hon redigerade kvinnosidan i en lands- andra maten p i tallriken.
öka små- folken till stor nytta.
Jag tror, att ortstidning och hade denna dag satt sig ningom dosen.
Hellre än att barnet i i g å n g n a tider de ständiga krigen före att skriva om barnuppfostran.
Som god tid på onsdagen skall börja gruva mellan stammar och folk o f t a bidra- hon var helt ung och icke kunde ha hun- sig för persen vid ärtsoppan dagen där- g i t till ett urval av krigsdugliga så- nit f å s &amp; djupa insikter i ämnet, frå- på, kan det få en portion purré eller dana, som sedan visat s i g mäktiga gade hon de närsittande om deras me- annat som lättare går ner.
Till en tid!
av utomordentliga krigiska och fred- ning och kastade sig med lustigt säger Detsamma gäller barnets inlärande l i g a prestationer.
Men dessa tider intuition genast på matfrågan, barnets till lydnad.
Fatta målet klart i sikte: äro lingesedan förbi.
Rasbiologer- mattider, lämpliga rätter m. m.
- allt det späda barnets vänjande vid anstän- na synas eniga därom, att kriget ' detta som i si hög grad spelar in vid diga mattider och det mer försigkomma icke längre har någon sådan gynn- barnets uppfostran.
barnets förmåga att äta allting och att sam verkan.
Det förhåller sig j u nämligen s i, att lyda.
Men gå klokt till väga !.
Låt det Djurfysiologerna lära oss, a t t denna ömsesidiga fostran som föräld- e j komma till strider och ledsamma nap- nämnda kampreaktion, till vilken r a r och barn utöva på varandra.
vilken patag med bannor, straff, gråt och jäm- också hör en rodnad, ett frambrin- börjar snart sagt s i fort bar- mer.
Sådant fräter p i både barn, för- gande a v skrämmande läten, som f ö r net ä r fött och som icke slutar s &amp; länge äldrar och hemtrevnad.
Du far hitta övrigt folk i k r i g göra ännu i d a g, nigondera parten lever, fast den längre på utvägar, du ä r j u kvinna, du ä r j u liar till första ändamål att injaga fram lämpligen kan kallas inflytande, diplomat!
Använd dina givor!
fruktan hos fienden och så eventuellt den börjar just med barnets ätande.
När barnet självt börjar f å nigot undvika strid.
Redan i historiens Den lilla nyfödda vill, efter allt att slags omdöme tror j a g det är klokt att g r y n i n g hade människan komplette- döma, ligga dygnet runt vid moderns låta det i någon min avgöra hur myc- rat sina fysiologiska stridsmedel g e - bröst, vill när som helst ha tillfälle ket mat det orkar och hur mycket klä- nom vapen.
hämtade f r å n den omgi- och rättighet att taga sig några klun- der det tarvar.
Om man proppar det vande naturen.
I v i r a dagar bety- kar näring för att därefter försjunka i med för mycket mat och pulsar på det der icke längre kampreaktionen en- mjölkdoft och härlig vila.
Modern där- för mycket kläder blir följden bara den dast en rodnad, utstötande a v oljud emot har helt andra planer.
Hon vill att barnet slår ifrån sig också när man eller liknande, mera primitiva å t g ä r - att barnet skall äta sig mätt på en gång yrkar på det nödvändiga.
L i t det väg- der.
utan det tysta utglidandet av med fyra timmars mellanrum, j a hon leda dig, det blir mycket mindre besvär.
oerhörda luftvidunder i 100- eller vill t. o. m. helst utsträcka fastetiden till .Ett förfarande som också kan spara 1000-tal, som f a r a att förinta vår t v i gånger fyra timmar mellan kvällens grannes land och med säkerhet för- sista.
och morgonens första m å l.
De.
dig besvär är att en gång för alla och anleda hitkomsten av en liknande ä r klart att det miste komma till kon- med så vitt tilltagna gränser som möj- ligt bestämma de områden inom vilka samling.
som skall förinta vårt.
flikt.
Uppfostran börjar!
Denna våra dagars kampreaktion ä r De första 14 dagarna kunna vara barnet har tillåtelse att röra sig fritt, sålunda icke längre liksom den na- kringliga nog.
Har modern skral hjälp, detta både i egentlig och figurlig me- turliga ändamålsenlig utan skjuter ä r hemmet trångt med möjligen en eller ning.
Därigenom undvikes mycket käx.
vida över målet.
annan ömtålig granne, tycker j a g svå- Men också här vare det modern obeta- Frågan ä r nu, om vi kunna om- righeterna skulle vara stora.
Även i ett get att efter noggrannt eftertänkande Om modern vandla denna krigiska kampbered- enfamiljshus kan det bliva ledsamt till ändra sina föreskrifter.
skap i en fredlig sådan.
A r vårt en början.
Men om man trots allt hål- nämligen av någon anledning finner för psyke bildbart n o g?
E l l e r skola vi ler i sig blir ens belöning stor.
Att gott att stifta tillfälliga lagar eller för liksom yruvhästen fortfara a t t gå själv frisk och sund f å amma och skö- tillfället upphäva gällande sådana, skall i cirkel, v i skulle kunna säga i den t a ett litet friskt och väl fostrat lin- hon tydligt för barnet omtala sina skäl officiella, franska tankecirkeln, som debarn inenbär en sötma, en ljuvlighet därtill och förklara varför barnet nu f å r vad som annars ä r förbjudet, varför kan uttryckas så: säkerhet endast som ä r utan fläck eller skugga.
genom ökade rustningar, avrustning Det gäller att vara fast.
Dock det nu miste vad det annars slipper.
En annan sak som du också måste först efter ökad säkerhet.
Måste v i skulle j a g genast från början och allt- gå vår undergång till mötes, pro- jämt vilja avråda från f ö r mycken fast- avhandla med barnet, är om ditt tåla- dukter av en forgångeii epok.
liksom bet, för oryggliga principer, från att mod är kort och du behandlat det de stora historiska jättedjuren, som gå för rakt på målet.
Det faller av orättvist.
Säg som det är, att du ä r icke kunde anpassa s i g efter föränd- sig självt att man icke går för hårt ledsen och bed barnet förlåta dig.
Med rade förhållanden?
tillväga med en liten ’ nyföding ’.
Men kort tålamod menar j a g e j dåligt humör V å r f r å g a blir alltså den, om f ö r också längre fram ä r det klokt att gå eller surhet som under inga omständig- närvarande några nya förhållanden fram med lämpor.
Om barnet vaknar heter någonsin får förekomnia.
inträtt, som kunna gripa djupt nog i och börjar att ihållande skrika redan Försök aldrig att göra dig bättre in- folkens själ.
Man brukar d å i f ö r - efter 2 timmar s i försök s i vackert att för barnet än du är.
Ä r du god och be- sta hand hänvisa p å de förändrade få det lugnt.
Lyft upp det och håll undransvärd vet barnet det instinktivt samfärdsförhållandena, som bringa det rätt upp, om det skulle behöva få långt förrän du själv vet det, ä r du full folken i närmare förbindelse med upp luft, giv det litet vatten om det av skavanker har barnet reda p i dem varandra och därigenom komma a t t skulle vara törstigt, lägg det p i magen innan du tror detta vara möjligt.
Ibland som man menar automatiskt medfö- över ditt knä och klappa det på den tror j a g barn kunna älska sina föräld- ra en.
förbättring.
Utan tvivel lig- lilla baken.
Skulle det ändå inte vilja rar så högt att de äro blinda för deras ger häri en mycket väsentlig förut- hålla till godo med att ligga i bäd- fel men det ä r nog inte så vanligt.
De Sittning f ö r organisationen av fred- den kan du j u mata det en eller en halv veta om v i r a fel men de hålla av oss än- liga förhållanden.
I och f ö r s i g f ö r timma för tidigt denna gång för att då.
den dock alls icke till sådana.
Den nästa gång uppnå bättre tider.
Detta att ha saker klara mellan sig g e r tvärtom nya problem, som lätt Allt detta ä r j u välbekanta saker och barnen tror jag inte nog kan beak- bliva till krigsorsaker, den gynnar för var och en som haft med spädbarn tas.
Ris och rotting och ovillkorlig auk- kapitalet och industriernas vandring att göra.
Jag framhåller det också toritet som uppfostringsmedel ha tagits t i l l orter, d ä r arbetskraften ä r bil- endast som ett exempel på vad j a g me- ifrån oss.
Vad återstår oss då?
För ligast.
och omvänt, arbetskraftens nar med att driva sin vilja igenom med överflyttning till orter, där den f å r lämpor.
Likaså, för att taga ännu ett så vitt j a g förstår endast ömsesidigt förtroende och kärlek.
Endast om bar- i betalt, och den skärper kampen exempel f r i n samma område: det två-, net eller ile unga lita fullt p i mig om råmaterialerna.
tre- eller fyraåriga barnet har ofta mot- Visserligen har den livligare sam- vilja mot gröt, tyvärr också ganska of- och hålla av mig kan mitt råd och mina varningar bliva till nytta.
färdseln blivit av stor betydelse för t a mot spenat och andra tillagade grön- Det förfärligt allvarliga ä r bara att att lätta på den andliga isolering, saker, mot löskokta ägg, ärter, kål m. i vilken i synnerhet de stora folkens m.
Försök med välling i st. för gröt hur vi än bara oss åt beror det ändå massor befinna sig.
i långt högre eller - om också välling kännes tjock till sist på vad vi själva innerst äro.
grad än .i de små länderna h a dessa i munnen - s i tag till något helt an- Om vi äro osanna och bedrägliga, hur massor f r å n de första skolåren bli- nat, flingor, frukt eller vad du kan skall barnet för vår skull kunna vända vit systematiskt inriktade på det eg- hitta på.
Efter en tid kan du försöka om från en krokig väg, om vi äro själ- viska och lystna, hur skall barnet ge- n a landets storhet.
I Tyskland f r å - gas: vem är världens störste dikta- gränser som tryckande skrankor och nom oss få kraft och lust att offra sina re?
Goethe.
Den störste musi- icke som förbindelselinjer med vän- önskningar eller avstå f r i n tillfreds- ställandet av sin njutningslystnad?
Kan kern?
- Beethoven o.s.v. I skapliga folk.
Italien: vem ä r världens störste O m också samfärdsmedlens ut- någon jäva mina ord när j a g säger att - Leonardo da Vinci.
veckling h a mycket stor betydelse p i oss beror om tiden ä r ond?
Om alla konstnär?
f ö r att motverka en sådan isolering föräldrar vore goda, var vore d i tidens Vilken stad ä r sedan århundraden världens huvudstad?
- Roma.
och även systematislkt utnyttjas i Fransmännen med Rousseau och Na- sådant s y f t e av ett flertal interna- poleon, engelsmännen med Milton, tionella organisationer, kunna vi Shakespeare och Nelson söka lika- dock f ö r den närmaste framtiden ic- ledes i första hand betona det egna ke vänta oss n å g r a avgörande resul- landets storhet på bekostnad av de tat härav.
Ej heller kan världs- Övriga folkens.
V a r och en mäter språksrörelsen f å någon större be- sig själv med andra mått än d e an- tydelse förrän det vuxit upp en g e - dra och så uppammas systematislkt neration, som lärt ett sådant språk en nationell hänsynslöshet och skaf- redan i skolan.
fas gehör f ö r en imperialistisk poli- Forts. i nästa nr.
tik.
D ä r f ö r se alla stora folk sina - INTERMEZZO och inflytande.
A v J E A N N A O T E R D A H L H o n nickade leende.
J o, det viss- - Du!
- Ja.
- Han tog den hand som te hon, hon hade redan läst det.
Han tände p å nytt sin pipa soni höll om stoppkulan.
- V a d var d e t?
- I n g e n t i n g!
Det var barn det.
- Det ä r nog, sade han, och kysste handen.
Därpå forsvanii han åter bakom tidningen.
F i n g e han inte läsa den nu, skulle han inte ha tid för den på hela dagen.
Men hon som satt med ett av lians trasigaste strumppar i sina händer hade råd att låta tankarna gå och att nysta deras gyllene tråd runt den klenod som var det enda ordet.
H a n hade rätt.
Det var nog.
- De kortaste orden rymmer mest, tänkte hon.
Gud.
Hem.
F a r.
Mor.
barn.
Kortast av alla är Du.
O c h medan f i n g r a r n a flögo soni fågelvingar över den slitna strump- hälen, och hon lät hålen försvinna i konstmässiga stoppar med n i g o t av den innerlighet, som var hennes eg- naste, mätte hon djupet och vidden a v det enda ordet.
- Oandligt, tänkte hon.
Hans väsens upprinnelse någonstädes i ett f j ä r r a n, så avlägset a t t det trotsar varje tankens ansträngning att f a t - ta det.
Oräkneliga liv.
manliga och kvinnliga, kvinnliga och manliga tvinnade samman till en oupplöslig enhet i detta enda väsen.
Och detta väsens växt från dess första d a g.
genom månader och å r, barndomen, gossåldern, ynglingaåren, d e s k i f - tande faserna i mannens liv, allt soni fröjdat och allt som smärtat, allt som givits och allt som tagits, nederlag och seger.
ä r a och skam, tårar som torkats och tårar som ingen sett, drömmar soni grusats och drömmar som tagit gestalt, arbetets svett och möda och arbetets lycka.
Och allt det som Iåg gömt i den ofödda f r a m - tiden, allt vad åren skulle föra med s i g å t honom, innan han stod vid gränsen d i t alla måste komma.
Och sedan - bortom gränsen i landet I n g e n vet.
Oändliga möjligheter att svindla inför.
J a, nu ' har Europa f å t t en ny diktator igen, sade han och vände tidningen.
- ondska.
Åtminstone hade den e j kraft nog att rycka fotfästet undan v i r a barn.
Nej, vrånga föräldrar och vrång tid.
Men varför skola vi vara vrånga?
Ha vi e j rätt att var och en säga: mitt liv får e j bliva till förargelse, mitt liv får e j ens rinna spårlöst bort.
Med mitt liv vill j a g hjälpa mina barn och andras barn.
Jag vill och skall bliva en god far, en god ' mor.
Men sådant ut- går icke annat än av bön och fasta.
Moder till många barn.
slocknat och fortsatte läsningen.
Hon nystade vidare sin gyllene tråd.
- Du!
tänkte hon.
I hans d u ä r mitt j a g inneslutet som pärlan i musslan, på samma sätt soni hans i mitt.
J a g finnes därinne med allt mitt f ö r g å n g n a och a l l t mitt ' var- dande.
två oändligheter soni omsluta varandra, som på samma g å n g ä r e t t och två, skilda och förenade.
Men i hans du f i n n s också allt vårt ge- nienaamma, det soni varit, som ä r och som skall bli.
Och hennes tankar g i n g o tillbaka till d e underligt smärtfyllda och glädjerika åren då de funno varan- dra f ö r a t t mista och åter finna.
D e - ras gemensamma hade sannerligen inte varit lättköpt.
D e t hade betalats med mycken lönlig ångest.
med kral- fylld tvekan, m e d allt vad två man- niskor egentligen kunna betala f ö r möjligheten och rätten a t t l y f t a den andres du in i sitt j a g, H a r du set; att d e tänker lätta p i frukttullen?
kom det f r å n andra sidan tidningen.
Mycket f ö r n u f t i g t och inte en d a g f ö r tidigt.
B a r a det nu blir a v också.
- D e t vill j a g väl innerligen hoppas, svarade hon, och kände s i g alls inte ryckt f r å n sina höjder.
T y kroppens och dagens enkla liv, det som varje stund måste levas, ' hörde ju också till deras gemensamma.
Deras gemensamma fyllde tillva- ron.
Hemmet och arbetet, det dagli- g a brödet, människorna omkring dem, smärtan över barnet, som al- d r i g kom, därför a t t det varit allt- för sent för det a t t kunna ' komma, längtan och tro, skönhetsglädje och missräkningar, allt, allt.
Också på- frestningarna, som funnas f ö r dem som f ö r alla.
Och ändå, det var hen- nes dyrbaraste visshet, voro d e f ö r varandra som två pärlor, a v egenar- tad skapnad, okränkbara.
D ä r f a n n s som a l d r i g ett » noli m e tangere » brutits a v någondera.
V a r kanske in- te detta den innersta hemligheten i deras lycka?
H a n såg p å klockan och vek ihop tidningen.
Det var tid a t t gå till- baka till arbetet.
Också f ö r henne var det tid a t t gå.
Hon plockade samman sina don i stoppkorgen och borstade bort en smula spint f r å n kläningen.
- J a, ajö då, sade han och reste sig.
Och fångande en snabb g l i m t ur hennes ögon höjde lian sig has- t i g t ner och kysste hennes panna.
- - DU!
