# ID: svediakorp-per3465
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,965
# sentences: 499
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 50: 1929 K lasslagar eller s a m- hällslagar?
ledande artikel.
• Redaktionssekreteraren i Nor- ges Kvinder, B i r g i t N i s s e n ger i artikeln om A v r u s t n i n g s: t a n k e n i Norge en översikt över de olika partiernas ställning, de olika riktningar och den stäm- ning omkring den aktuella frågan som gör sig gällande i Norge just nu.
* I Moderskapets n a t t - sida återger Tidevarvet ett ut- förligt utdrag ur advokat Hugo L i n d bergs föredrag om Fos- terfördrivningen ur medicinsk och rättslig synpunkt.
Detta hölls andra inledningsanförande Ett lösdrivar- Inför år 1930 Lampan med dess låga på ett pre- sentkort för 1930 vill erinra våra lä- sare om att årsväxlingen också ut- om mycket annat betyder ett nytt å r for lidevarvet.
Lampan erin- rar om att den tid nu a r inne, då Vår prenumerantkrets måste företaga sig att försäkra sig tid- ningen för nästa år.
Vi våga tro att våra prenumeranter nu veta, att de ha oss på post, där tidens brännande frågor diskuteras och veta vår hållning.
Vi hoppas att vi också så snart som möjligt få bekräftelse på att vi ha våra pre- numeranter tillbaka på våra pre- numerantlistor.
Genom de utsända girolapparna har åtgärden att pre- numerera förenklats och förbilli- gats så långt det ä r oss möjligt.
som år di sor skussi on i Uppsala där profes- Johan Almkvist var förste in- ledare.
* E n övervägande del av vår lit- teratursida ägnas denna vecka den finska, nya litteraturen.
J o h n Landqvists bok om Svensk litteratur i Finland anmäles av Elsa W i l k e n s.
I anslutning till denna artikel ges en kort över- sikt av J a r i H e m m e r s dikt- ning samt återges en av hans dik- ter, I en stuga vid kusten, ur k o m m i t på Holger lag.
6 kronor.
Våra * TI DEVARVET 1930 Den som prenume- fått mottaga många bevis på vän- skap och uppskattning från pre- numeranternas sida.
Detta ger oss mod att erinra om, att de inte kunna göra oss en större glädje att dra in nya prenumeranter i kretsen kring Tidevarvet.
Ett lämpligt tillfälle erbjuder sig vid julklappsgivandet.
Glöm inte bort detsamma.
Rekvirera presentkort och insänd samtidigt för tids vin- nande de sex kronorna och tydligt namn och adress på den eller de som skola begåvas med, Tide- varvet.
än teten och dess svenska försvar till frågan om Sveriges ställning i kare, riksdag, och fantasi i årtionden.
Skandinavien, i Europa, i Na- Tolvskillingsoperan på Komediteatern tionernas förbund.
Det gäller hur ar emellertid ett verkligt lusdrivardrama långt vi skola gå in för den so- med diktens svikt i sig.
Dartor ger det lidaritetspolitik som börjar ta fa- den stora samhällssatirens belysning over sta former, det gäller om den problemet.
Man förstår att det ifråga skandinaviska ödesgemenskapen om lösdrivarna Iika litet hänger @ an- skall uttrycka sig i gemensam talet individer som det ifråga om ko- forsvars- eller freds- och avrust- kainet hänger på antalet kilon.
Dessa ligurer, få eller många, utgöra ett eg- ningspolitik.
Tidevarvet har i dessa frågor gande, farligt, på något vis ogripbart en fredsaktivistisk linje.
I den gift i samhällskroppen.
mån tidningen har sina läsare med Som kontrast och avslöjare, som näs- sig här, tro vi att de skola vara vis och besvärlig frågare, som utstött angelägna att sluta upp kring dess och lockad, som fördärvare och fördär- åskådning och att hjälpa oss att vad, i sin undergång och död är lös- föra ut den så mycket som möj- drivaren en tagg i samhällets sida.
ligt.
Tiden aktualiserar för var Den tränger vanligen icke längre in dag alltmera de frågor vi togo än i fettet, inte ens när den tar form upp redan för sex år sedan: Av- av ett Petrénskt betänkade.
Men Tolv- rustning, Paneuropa, den vapen- skillingsoperan driver den kittlande nära lösa kampen, rasförsoning.
Vi tro hjärtat.
Tolvskillingaoperan, skapad på 1700- att de som vilja följa med des- sa frågor i deras snabba mog- talet, tidsbunden såsom agrepp, på sam- nad fram till avgörande böra se hällsförhållanden och människor i den vad Tidevarvet har att säga här- tidens England, råkade f å Jonatan Swifts förfärliga anda inblåst i sig, och om.
, så önskas decembernumren gratis.
Presentkort Rekvireras på expeditionen Slussplan 1-3 Stockholm Telefon N.232 43 * ar därför nar den nu framföres E n stor tilldragelse i Sverige derniserad utanför den politiska sfären men brutalaste, i nära samband med den socia- som vårt I mo- form ett det våldsammaste, grymmaste satiriska angrepp goda samhälle på länge fått det kan man re- n i är Stockholmsutställ- undantagen.
är Schildts för- d dan e r nu år 1930, förutsäga.
frågan under nästa år.
Tidevarvet det lösningen av ett socialt pro- * Lösdrivarproblemet i e n eller annan form kommer tro- Ellen Hagens bok om Iigen att föreläggas riksdagen.
P r i n s e s s a n Eugenie anmä- Här står en kamp, en principstrid, där Tidevarvet fortfarande kom- les a v E l i n W ä g n e r.
mer att hävda sin ståndpunkt.
Det ä r också troligt, ehuru in- * te säkert, att m o d e r s k a p s- s k y d d e t blir riksdagsfråga i år.
I förra numret av Tidevarvet I varje fall blir denna viktiga sak, hade insmugit sig ett missvisan- som nu skall ut på remissvand- de ombrytningsfel: där stod Dan ringens törnestig, brännande aktu- Andersson som författare till R i - t o r n e l l e r.
Författaren ä r K a r l Asplund.
ell under det kommande året.
De som vilja följa och deltaga i stri- den för moderskapsskydd böra följa den i Tidevarvet.
Jordfrågan med dess kom- plement tullfrågan blir den allt överskuggande storpolitiska drama lösdrivarna, framför allt de kvinnliga, ta för sig en oproportionerligt stor del av det intresse.
en enskild individ un- konferensen kommer att utlysas der sin korta och fullproppade tillvaro Säkerligen blir det ett betydelse- kan hinna egna sin nästa och hennes fullt år, ett å r under vilket frå- själ.
Låt mig tala om en hemlighet.
gan om S v e r i g e s u t r i k e spo- Vi h a e g e n t l i g e n m y c k e t få litiska stälIningstagande lösdriverskor som förtjäna kommer oss nära in på livet He- n a m n e t.
Ändå ha de sysselsatt kom- la frågestäIlningen förvandlas från mittéer, möten, statistiker, psykiatriker, dermatologer, socialarbetare, räddnings- nem, sjukhus, press, präster, sättare, tryc- har sedan sin första början käm- pat för nödvändigheten att gå till botten med jordfrågan.
Det har icke gjorts och krisen ä r nu här.
Våra läsare som ha intresse för denna fråga, denna reformernas reform, böra ta del av den själv- ständiga ståndpunkt som uttryckes i Tidevarvets programmatiska och kritiska artiklar i denna fråga.
1930 ä r vidare det år då den paneuropeiska första officiella D e t den fränt samhälls- kritiska kommunismen som lånar de aso- ciala elementens tungor för att utmana blem.
Tidevarvet inleder på ny- året en rad artiklar om densam- det bestående samhallet.
Det är lösdri- varen som talar, men bolsjeviken suffle- ma med en översikt av utställ- ningens idé och konturerna av rar: är ni bättre än vi?
Ni som så bra uthärda vårt elände?
Ni som vi dess förverkligande.
För att kunna göra vårt bästa måste krusa for, lustigt ljuga for, va- av vår krävande uppgift under nä- riera och brodera for, om ni skola be- sta år behöver tidningens ledning vekas att ge den slant vi behöva för hjälp, stöd och intresse av sina att icke gå under?
Ni som köpa er fri med en slant i en mossa, ni som läsare, Inspirera oss och vi skola in- ostört leva ert behagliga, högst gagnan- de Iiv, ni som rannsaka och döma, in- spirera Eder!
nan ni ger oss det bröd som är fun- damentet for all moral.
Ni som samlas i stora hye nflockar kring vår skam och vår avrattning, ni som besöka oss om natten och lagstifta mot oss om da- k Norge Avrustningstanken t e r r a p o o s b t s p e r r e v n e u r m a e m r a e d n- - f ö l j a n d e f o r m u l ä r till pre- numeration, s o m b e n ä g e t torde verkställas i god tid, så a t t i n t e t a v b r o t t i Avrustningstanken har været måtte postförsändeIser sterkt oppe i Norge i de sisste ske.
år, den har likesom bare været behandlet, dröftet på en egen uvirkelig og negativ måte.
Det har ikke lykkes os å gjöre saken aktuel i norsk politik på samme måte som kampen for avrustning og nedskjæring av militærbudget- tet har været i forgrunnen i dansk og svensk politik under so- cialdemokratisk ledelse periode- vis efter verdenskrigen.
Grunnen til den nævnte situa- sjon i Norge er vel först og fremst den, a t det parti som har tat av- rustningen på sit program har været så vidt sterkt inbyrdes stri- dende i de sisste 15 år, at partiet naturlig har veget tilbake for å i * Av B I R G I T N I S S E N ta regjeringsansvaret, og d a ar- beiderpartiet efter utfoldet av vårt sisste stortingsvalg 1927 blev tvun- get til å danne regjering blev det en 14 dages fornöielse: Den förste norske arbeiderregjering blev styr- tet ved venstres hjelp allerede på sin erklæring.
Men blannt de pro- positioner arbeiderregjeringen fik tid til å senne ut over Stortinget var der også en som krævet at folkets representanter skulle ta standpunkt til i det minste ned- sættelsen av en kommissjon til utredning av spörsmålet om full avvebning i Norge.
gen!
som skilja p i » sedeslöst leverne av samhällsskadlig art » och det som ni icke blygs att anse förlåtligt och ostraff- ligt.
Hur mycket av oss finns i er, av er i oss?
Sådant är samhällsupplösande, åsikts- upplosande och farligt.
Det är para.
titel: » Sannheten om militærvæ- sendet. » doxalt av att det.
professor blivit så be- Unner titelen » Stortinget nektet tagen Man Böök behöver egentligen en utredning av avvebningsspörs- icke säga mer för dess tjusning.
Livet målet » lyder det i et avsnit: » Den ar fullt av irrationella moment.
Daniels förste norske arbeiderregjering fo- Defoes hjältinna mästertjuven Molly en reslo for stortinget at det skulle värdig pendang till förbrytarkungen Mac- opnevne en kominisjon på 7 med- Heat i Tolvskillingsoperan är tju- lemmer til å utrede spörsmålet om hel avvikiing av vort militære for- Tolvskillingsoperan heter så därför att svar og oprettelse av ett ikke mi- biljetterna egentligen skulle kosta 25 öre.
litært opsyn ved vore grenser så Nu kosta de 8 kronor, och det är gott vel i fred som i tilfelle av krig det går ihop ändå för Eklund med de mellem andre land.
Ved hjelp av få Den platserna borde haft och större de många scen, aktörerna.
större re- en slik kommisjon vilde det la surser, så hade den gjort större effekt sig gjöre å f å en allsidig belysning, och nått Iängre.
Den kunde ha blivit av alle de spörsmål, som har no- en dramatisk motsats till Remarque.
I å r er der utkommet en liten get å si ved denne saks gjennem- Emellertid äro därför de att klandra brochyre av arbeiderregieringens förelse, således at vi med full over- som mediteaterns försutto förtjänst tillfället, att medan den det vågade är Ko- sig forsvarsminister Fr. Monsen med (Forts- å sid.
6.)
på uppgiften.
Jag har inga möjligheter — sigare än Robinson Crusoe.
Det är ock- — till jämförelse mellan London och Berlin,
2 TIDEVARVET K l a s s lagar eller Skandinaviska diskussioner SamhäIlslagar?
Till de viktiga sociala frågor, 1 Danmark utspelas som vi ve- Talaren hade den förtjänsten att försvarsskandinavismen, som vänta på ett avgörande hör ta för närvarande en stor och avliva märklig kamp.
Om vi undantaga som han ansåg dömd att brista lösdrivarelagen.
Utsedda sakkun- Farao Achnaton i Egypten före i första kritiska situation.
Gemensam skandinavisk folk- niga fingo i uppdrag att ut- Mose tid så ar Kristian X den förste regent arbeta ett lagförslag och över i ett suveränt land som betänker sig förbundspolitik som en möjlighet, l ä g g a det skandinavisk avrustningspolitik detta uttala myndigheterna som en framtidssak der var fa- sina omdömen.
Man nagelfar de- medel till att hävda sin självstän- cit av mötet i Lund.
taljerna, som utan tvivel äro av en karaktär .. själv- stor betydelse.
Men allra viktigast och som oumbärligt.
Vad som hände var väl när- är dock själva principfrågan: lös- Det är förstås inte Kristian som mast att danske högerledaren drivarlag eller icke.
Därom bor- hittat på detta.
Det ä r regerings- Christmas Möller genom svensk koalitionen av socialdemokrater regi fick ett svenskt forum och ett de diskussionen först handla.
Sve- och radikale venstre som på nytt svenskt och finländskt stöd för rige hör till de få länder, som framfört ett avrustningsförslag för sin kamp mot danska regeringens ha en särskild lösdrivarlag, för öv- danska riksdagen.
Det går så att avrustningsförslag.
Danmarks av- säga ut på att göra Danmarks rustning skulle försämra Sveriges rigt finns det endast i Finland, här till en civil ordningsmakt utan militärpolitiska läge.
Därför angår Belgien och några kantoner i militär stil eller militära uppgift- det Sverige.
Det är Danmarks Schweiz.
Vår tid har en del utslag ter, en utvidgad polismakt, ej mer.
skandinaviska plikt att hålla ett Förslaget har haft sin första effektivt neutralitetsförsvar.
De humanitet.
Den kallar prövning i Folketinget - andra skandinaviska länderna böra sam- av s.k. fattiggårdar för hemgårdar och ta- kammaren -, varvid det visat sig arbeta i försvarsfrågan och först att de konservativa och venstre och främst i gemensam konfe- lar om obemedlade och mindre be- stå bestämt emot det utan överlö- rens undersöka vilken krigsbered- medlade istället för fattiga.
På pare, utan kompromisserbjudan- skap deras neutralitets- och folk- samma sätt med Iösdrivarlagen, den.
Nu är förslaget emellertid bundsförpliktelser ålägga dem.
under utskottsprövning, .och man Underförstått: en sådan konfe- när man sätter folk inom lås och kan naturligtvis ej härifrån på rens bör föregå varje beslut om bom för någon förbrytelse, som rak arm förutsäga vad som skall dansk avrustning på vilken man de inte begått, men kunde kom- komma av detta utskottsarbete, ty i s i fall finge vänta.
Ett drag politikens vägar äro underliga.
i det politiska spelet i Danmark ma att begå, kallar man det Emellertid är icke danska riks- drogs i konserthussalen.
tvångsarbetsanstalt istället för fän- dagen den enda valplats där Det var en underlig blandning gelse.
Det är gott och väl, men kampen om Danmarks avrust- av gammal och ny åskådning i den danska högerchefens tal.
Na- ningspolitik föres.
medför ingen förändring.
Den Ett ögonblick under tionde för- tionernas förbund och Kellogg- kommer först, när man går in bundsmötet i Geneve var Natio- pakten erkändes som nya moment nernas församling val- att räkna med i politiken, men för en ny princjp och tar konse- platsen.
förbunds Professor Segerstedt har den gamla surdegen med det ef- kvenserna därav.
Konsekvenserna varit nere i Köpenhamn och eg- fektiva försvaret såsom egentligt av lösdrivarlagens borttagande gat till motstånd.
Förra fredagen skydd mot rovlystna grannar var gav danska avrustningen anled- ej utränsad.
Hur ett effektivt för- blir, som i en resolution emot ning till en diskussion i Lund svar för Danmarks del skulle ta det nya förslaget betonats, ett vid- anordnad av Clarté, och i söndags sig ut, hur de tiotal millioner som gat socialt arbete, dels inom spe- hade Nationella ungdomsförbun- ligga emellan i socialdemokrater- det i Stockholm yppigt dekore- nas och högerns budgetförslag ciallagstiftningens område, dels — rat Konserthusets stora sal och in- skulle kunna markera skillnaden och framför allt - förebyggande bjudit till inter-skandinaviskt för- mellan Danmarks militära trygg- med ledaren av de dan- het och otrygghet, det fick man åtgärder, uppfostran.
Det förutsät- svarsmöte ska konservativas riksdagsparti inte veta.
Man fick inte veta hur ter också produktivt arbete åt de Christmas Möller som förste ta- långt de vildaste planerna i tyst- het sträckte sig.
Är det kanske arbetslösa.
Att inskränka sig till lare.
meningen bland intresserade att vissa straffbestämmelser är en be- Redaktör Sven Backlund tala- Sverige och Danmark böra hjäl- lade i Lund och utvecklade sin kvämare väg, men den går ej till kända plan att de nordiska län- pas åt att låsa Öresund och Bäl- frivilligt ner jorden stått ansett det förnämnsta roten av det onda och kan inte åstadkomma någon förbättring.
Lösdrivarlagen väcker-inte nå- got vidare stort intresse, många kanske inte ens ha reda på den.
Men vi ska komma ihåg, att den inte endast berör de oförvållat el- ler självförvållat olyckliga, som äro hemfallna under den.
l lösningen av den frågan ligger vår uppfatt- ning om hela samhällssystemet.
Klasslagar eller samhällslagar?
Särställning åt en viss art av missförhållanden, vilkas berätti- gande därigenom stadfästes, eller ett fördjupat socialt och moraliskt ansvar?
Vad välja vi!
.
fallet annan derna borde nedrusta efter den ten?
Den finske talaren på samma norm som sattes av ententen ge- nom Tysklands avrustning.
Tysk- afton, professor Ingman, precise- land får nu ha en yrkesarmé på rade sin uppfattning om försvars- 100,000 man, men ingen värn- skandinavism som ett slutet för- plikt och ingen luftflotta.
Om Nor- b u n d s vänt mot det ryska hotet.
den proportionsvis pressade ner Vi ha nu att vänta en rysk re- sina militära anstalter till denna aktion på detta, det resultatet är standard, då skulle vi ha en oan- säkert av unghögerns möte.
griplig position i Nationernas för- Försvarsskandinavism ä r otänk- bund och genom vår handling bli bar.
Men det är viktigt att vi sö- en ständig eggelse till de folk som ka utvidga det skandinaviska sam- avväpnade Tyskland att uppfylla arbetet utöver de: rent kulturella sitt löfte att nedrusta.
inför detta och rättsliga områdena.
Det är.
förslag som står i en viss mot- mycket att göra ännu for att stär- sats till det danska avrustnings- ka samarbetet inom Nationernas förslaget, undrar man bara hur förbund.
Fredsvännerna och av- en dansk.
avrustning efter tyska rustningsvännerna kunde också ha normen skulle ställa sig i förhål- gott av ett närmare samarbete.
lande till det nu framlagda dan.
Vi äro för små att uppträda splitt- ska förslaget.
Kanske bleve det rat.
Vi f å ett helt annat värde an radikalarel Vidare: Hur myc- en helt annan ställning, då vi h a ket skulle det lämnas kvar av gemensam politik utåt.
den svenska krigsberedskapen, om Danmark har genom sin ställ- vi inrättade oss efter tyska pro- ning, sitt läge, sin historia varit portioner?
Enligt officiella siffror skickat att ta initiativet till en använder Tyskland per person drastisk handling i fredens, den hälften så mycket för militära än- nya politikens riktning Den hand- damål som vi.
lingen har redan återverkat i Nor- E n dansk talare, en f.d. riks- ge och Sverige.
Den ä r intet hin- dagsman, gjorde ett försök till att der, men en eggelse till samar- dra upp en gräns mellan det neu- bete.
— — tralitetsförsvar som underskriften på en neutralitetstraktat förplik- tar till, och det som man ej kan begära eller tänka att en liten neu- tral stat skall kosta på sig.
Det var ganska subtilt och svårför- ståeligt åtminstone ' i referatet, men tycktes gå ut på att ett 1 i t e t angrepp måste avvärjas med va- pen, ett s t o r t angrepp mötas med protest, eventuellt med passivt mot- stånd.
Hans mening var att dan- ska regeringens förslag inte rik- tigt räckte till för neutralitetsför- svaret sådant han fattade det och borde ökas på.
Här var alltså en röst för kompromiss i danska avrustningsfrågan, en röst som från svensk botten talade till dan- ska riksdagen.
,.
MODERSKAPETS NATTSIDA Genom älskvärt tillmötesgående utgår ifrån att totalantalet aborte- ning på 2 Mosebok 21: 22-25, där rädda moderns liv.
Tillåtligheten sin privata praktik drabbas av från advokat Hugo Lindberg är rande utgör 250,000 kvinnor, som en förfalskning eller felöversätt- eller icke straffbarheten i dessa straff.
Tidevarvet i tillfälle att återge på grund av aborten måste under- ning i Septuaginta lämnade nö- fall har konstruerats fram, därige- Detta dekret har efter vad jag kasta sig klinisk eller poliklinisk be- dig motivering för dödsstraff vid nom att handlingen anses sakna erfarit under årens lopp under- en del utdrag ur det föredrag som handling under genomsnittligt 30 fosterfördrivning.
Bibelstället ta- ett rättsstridigt intresse, och den gått väsentliga modifikationer, advokat Lindberg höll vid före- dagar och kommer så till en to- lar om påföljden vid mäns slags.
inneslutes i de juridiska begrepp exempelvis i så måtto, att den ningen Laboremus offentliga ' dis- talkostnad av 52,750,000 mark som mål, att någon stöter till havan- eller snarare konstruktionerna fosterfördrivande handlingen icke kussionsmöte i Upsala i förra förlust i nationalformogenlieten.
de kvinna.
så att hon föder fram n ö d eller n ö d f a l l.
får företagas, sedan fostret nått en Men jag förmenar, att även fos- viss utvecklingsgrad.
veckan, Fosterfördrivning Stränga straifsatser skulle blott foster, och att om skada då upp- Man har anledning antaga, att u r m e d i c i n s k o c h r ä t t s l i g ha det med sig, att brotten komme kom, mannen ägde bestämma bö- terfördrivning på grund av sociala indikationer med god vilja mycket ytterligare modifikationer skola s y n p u n k t.
På grund av bris- att begås än mera hemligt, och väl skulle kunna inrymmas under tillkomma.
att i och för sig mindre tjänliga tande utrymme äro vi tyvärr för- medel, men i stället desto våd- samma juridiska konstruktion.
Emellertid har denna fria till- hindrade att återge det intressanta ligare for hälsan, tillgripas för Alltså anser jag det icke vara lämpning av fosterfördrivning av nödvändigt, att i lagen inrymma sakkunniga sitt stora intresse vid föredraget in extenso.
Nedanståen- fosterfördrivningen.
Osakkunniga en uttrycklig paragraf, som stad- studiet av de följder och risker, de utdrag tyckas oss emellertid och klåpare ägna sig åt dessa gar medgivande till fosterfördriv- som äro förenade med även den vara av stort intresse och på ett brottsliga behandlingar och resul- ning i vissa fall.
tatet är och måste bli skrämman- av sakkunnig person företagna utmärkt sätt belysa de synpunkter de.
B e t m å s t e b l i v a e n s e d - f osterfördrivningen.
på den föreliggande frågan, som i v a n e r ä t t s l i g bildning.
E t t är dock visst, att fosterför- Jag ber därför att i detta sam- Tidevarvet förut framhållits.
drivning äger rum i en skrämman- Jag vet, att denna uppfattning manhang få redogöra för en åt- delas av jurister och läkare i minstone enligt min mening högst Efter att ha berört fosterfördriv- de stor omfattning.
Och så har det nog alltid va- vissa a v våra grannländer, liksom intressant statistik, som återfinnes ningens stora omfattning enligt i även om i de ursprungligaste ock att läkare d i r motiverat och i marshäftet i år i Zentralblatt fur Sverige tidigare publicerade siff- rit, lagarne det icke definierats som utfört fosterfördrivning med socia- Gynäkologie.
Det ä r en artikel ror övergår advokat Lindberg till brott.
Som sådant får det sin spe- la indikationer, utan att detta hit- av dr. I. Levit, B. grundad på den statistik som föreligger ifrån ciella markering framför allt ge- tills föranlett polisingripande.
statistik från Leningrads Gyneko- nom den kanoniska rätten.
Tyskland.
E t t land ha vi, som i viss mån logiska Klinik och Det statliga in- H ä m n d mera än vedergällning legaliserat fosterfördrivningen.
stitutet för gynekologi och födelse- blev straffets egentliga karaktär hjälp.
Det är Sovjetrepubliken.
Den statistiska undersökningen Paragraf 146 i Sovjets straff- Enligt en statistik från Tysk- med den kanoniska ritten, som lag stadgar, att fosterfördrivning, visar: land, som återgives i professor undanträngde den romerska, den germanska etc.
Sträckbänk, som med modems medgivande 1) att i enstaka fall och trots Liepmans arbete D i e Abtrei- företages av person, utan medi- all försiktighet en uterusskrapning bung, en medicinsk sociologisk dränkning i säck, stegling, av- cinsk utbildning, eller av läkare k a n leda till perforation av ute- studie för läkare, jurister och so- dragning av huden, levande be- under icke tillåtna omständighe- rus (livmodern genomborrad).
ciologer, beräknades för år 1923 gravning, brännande på bål be- ter, straffas med fängelse eller antalet aborter i Tyskland till tecknar den kristna straffrättens 2) att lätta infektioner under seger över föregående barbariska tvångsarbete intill 1 år.
500,000 och man anser, att 50 perioden efter aborten ofta föror- procent av alla kvinnosjukdomar tidsåldrars.
Vid fall av yrkesmässighet, el- saka svåra komplikationer, i ic- B e n gamla romerska straff- härleda sitt egentliga ursprung till ler då handlingen sker mot kvin- ke mindre än 35 proc.
av fallen rätten kände icke straff för föregående aborter.
nans vilja, eller då döden upp- sterilitet.
E n officiell tysk statistik från fosterfördrivning, och så ej heller kommer som effekt höjes straffet 3) att i 20 proc.
av fallen, som behandlats polikliniskt, man kun- till 5 år.
.
sjukhus och kliniker etc. visar att den germanska rätten, ej ens den Reglerna för tillåten fosterför- nat konstatera uppkomsten av kro- under 1921 antalet missfall och ab- mosaiska, men tack vare kyrkans drivning återfinnas i ett dekret niska lidanden i genitalorganen.
orter utgjorde 62,595, varav 1,160 makt, och sedan de romerska kej- av år 1920.
I ingressen till det- med dödlig utgång, siffrorna 1924 sarne anammat den kristna lä- Härtill kommer ytterligare de h a stigit till resp. 73,319 och 1,223. ran, straffades fosterfördrivning terna.
Orden s k a d a eller i c k e ta framhålles, att i Västern som i stor omfattning uppkommande Det beräknas av Liepman att såsom mord.
Kejsar Konstantin skada i originalet felöversattes i Sovjetrepublikerna under de se- neuroser, som konstateras som över 60 proc.
av alla graviditeter var den förste, som lät bestraffa med l e v a n d e eller i c k e l e - naste årtiondena antalet kvinnor, följd av aborter och beroende på fosterfördrivning med dränkning v a n d $ foster och fick därigenom som avbryta sitt havandeskap stän- därav uppkomna rubbningar i aborteras.
anknytning till bibelställets fort.
digt ökats.
Andra länders lagar det inresekretoriska systemet.
Ovan citerade Liepman har i säck.
för liv, alltså döds- bekämpa detta onda medels be.
E t t rättsfall från denna tid, re- sättning: liv Något måste göras när vi ha gjort en beräkning av vad foster- fördrivningen kostar staten.
Hans fererat i ett reskript till Karte- straff.
Och denna falsköversätt- straffning såväl av kvinnan som klart för oss fosterfördrivningens ning levde sedan kvar och satte av läkaren som utfört aborten.
år 1214.
E n präst sermunkarne av oerhörda risker, och att den blott siffror äro från Tyskland och han tillhörande nämnda orden hade sin prägel p i den kanoniska rät- I fortsättningen av dekretet kon- i undantagsfall får företagas och uppehållit intim förbindelse med ten.
stateras, att detta förfaringssätt ic- då utföras av sakkunnig läkare.
L u t h e r har väl senare över- ke ritt bot för det onda, utan Och det är u p p l y s n i n g, som en kvinna, som blev havande ge- nom honom.
Genom viss behand- satt bibelstället riktigt, men den blott haft med sig, att hanteringen går ut på förebyggande av foster- ling, som hon utsattes för, fram- förfalskade ande, som felöversätt- bedrivits i skymundan och ut- fördrivning.
Som det allra viktiga- kallades ett missfall.
Vederböran- ningen väckte, har satt spår än- övats av vinningslystna och ofta ste räknar jag här med en ordnad de klostermyndighet ansåg, att da in i sen tid.
okunniga abortörer med följd, att sexualundervisning redan i sko- Vårt tankeliv regeras från gra- c:a 50 proc.
av dessa kvinnor fal- loma samt inrättandet av kom- prästen genom sitt förfarande lämpligen icke borde få i fort- varne.
- - - l a offer för svåra infektioner och munala rådfrågningsbyråer.
Som bekant förekommer ju in- upp till 4 proc.
avlida.
sättningen fullgöra altartjänst, V I ha en lag, som man aldrig men påven Gregorius IX, var av om läkarpraktiken understundom Arbetar- och bonderegeringen, kan förbigå vid talet om foster- en annan uppfattning, som han fosterfördrivning.
Den sker på s. heter det, har insett vådorna här.
fördrivning.
Den lyser med Skan- delgav i det ovannämnda reskrip- k. medicinska indikationer, i fall, av för samhället och har, för att dalens grella färg från lagboken, tet, att något hinder för fortsatt i d födseln skulle innebära risker stärka det socialistiska statssyste- det är den s.k. preventivlagen.
altartjänst icke vore för handen, tör moderns liv.
Det är ostridigt, met velat med en kraftig agita- Som bekant förbjuder denna of- om fostret vid tiden för abor- att flera fall förefinnas, där de nie- tion möta detta onda, och då mån- fentligt utställande eller förevis- ten ännu icke varit begåvat med dicinska indikationerna så nära ga kvinnor av sociala skäl tvingas ning av föremål, avsett att före- själ.
Fostret ansågs ju under viss falla samman med de sociala, att till fosterfördrivning har Kommis- bygga följder av könsumgänge, de icke kunna särskiljas.
tid sakna liv o c h själ.
sariatet för folkhälsan och Justi- sålunda även förebyggande av Härmed äro vi inne på frågan Man vågar påstå, att utveck- tiekommissariatet som en effektiv överföring av venerisk sjukdom.
om orsaken till att den kanoni- lingen tenderar mot att på sätt metod att bekämpa de okunniga Även salubjudande av dylika fö- ska rätten straffade fosterfördriv- professor Almkvist anfört plats be- och snikna abortörerna beslutit, remål är förbjudet.
Här vill jag icke ingå på det ningen så hårt.
Hade fostret själ redes jämväl för de sociala in- att kostnadsfritt låta på de offent- eller icke, och vid vilken utveck- dikationerna, som laga skäl för liga sjukhusen utföra aborter, vettlösa i lagens anda - ty där- dock med de inskränkningarna, om råder väl blott en mening utan- lingsgrad fick det själ, var ett på fosterfördrivning.
sin tid synnerligen gouterat dis- J a g vill dock anmärka, att la- att den blott får företagas av le- for riksdagens fyra väggar - men något uppehålla mig vid frå- * gen visst icke lämnar något ut- gitimerade läkare.
kussionsämne.
Barnmorska som utför foster- gan, huru i praktiken t. ex. för- J a g vill fylla ut professor Alm- tryckligt medgivande åt kikaren kvists rättshistorik på denna punkt att ens p i medicinska indikatio- fördrivning drabbas av straff och budet att » genom tillkännagivan- med en liten viktig och belysan- ner åstadkomma abort, lika litet berövas ritten att utföra sitt yrke.
de för allmänheten till salu ut- de detalj.
Kyrkan och den kano- som exempelvis företagande av Jämväl läkare, som till privat vin- bjuda dylika föremål » verkar.
(Forts. å sid.
6.)
niska rätten stödde sin uppfatt- k r a n i o t o m i å fostret för att ning företager fosterfördrivning i.
HISTORIEN OM PRINESSAN EUGENIE Helg J a r l H e m m e r blev först rik- tigt bekant och läst i Sverige genom sitt stora bondeepos R å - g e n s r i k e, Att det.
kröntes med första pris i en stor rikssvensk pristavlan blev introduktionen, se- dan vann Jarl Hemmer sina lä- sare av egen kraft.
I fjor utkom en novellsamling, som förf.
kalla- de B u d s k a p emedan alla be- rättelserna äro byggda kring sam- ina motiv: de hemliga, oförklarliga Det har kommit ut en vacker bok om prinsessan Eugenie, rikt illustrerad med prinsessans teck- ningar och akvareller samt por- trätt av Oscar I:s familj.
Det är Ellen Hagen som har äran att ha samlat detta rika kunskaps- och bildmaterial.
Som anledning anger forfattarinnan, att vi nu nalkas 100-årsminnet av prinsessan Eu- genies födelse.
Den djupare an- ledningen är väl att prinsessan stått for henne som hennes barn- doms goda fé, en strålande gestalt som icke upphört att sysselsätta henne.
Pastor Wadström, Ellen Hagens far, var prinsessans med- hjälpare och vän.
D å barnen Wadström blevo moderlösa, tog sig prinsessan an dem alla fyra och bjöd dem å r efter år till sig som sommarbarn på Fridhem.
Sin förstahandskunskap har emellertid Ellen Hagen utnyttjat synnerligen diskret, alltför disk- ret, tycker kanske läsaren, ju mer intresserad och itänd han blir av den människa som växer fram ur skildringen.
Det är 40 år sedan prinsessan Eugenie dog.
Hon har befunnit sig i den period för de döda, då ingen har personliga minnen av dem mer än från deras sista, åldrande tid och då de unga ic- ke h a den blekaste aning eller intresse i detta fall, kanske snara- re om något avoghet på grund av en kommersiellt framdriven och utnyttjad rojalism.
Det historiska perspektivet har ännu icke u p p S V E N S K LITTERATUR I FINLAND John Landquist: Modem svensk litteratur i Finland.
Natur och Kultur.
Kr.
6:50. förligt.
Den expressionistiska sko- lan omnämnes på slutet med några roande citat av daismens under- liga produkter men dess först- lingsnamn Edith Södergran, till- erkännes ett genis rangplats.
Hon har genom sin isolerande sjuk- dom nått höjder, där hon andas samma luft som Nietsche men i sin självbesinning når hon läng- re än Nietsche och förblindas e j såsom denne av hybris.
Landquist bemöter den ofta återkommande synen på hennes diktning såsom blott uttryck for en sjukdomspro- cess.
» Sjukdomens svävande k a n s lor voro blott ett oformat mate- rial hon begagnade.
Intet kan vara oriktigare an att betrakta denna bildvärld ovan molnen som ett haltlöst drömmen.
Den har en utomordentlig energi och vad som gör denna energi, det är ett moraliskt faktum.
Det ä r offret.
Diktaren har sett i ögonen att hon offrat livets ägodelar.
Hon har segrat över sig själv.
Den be- segrade men fortlevande smärtan är det brännande elementet i ex- Det är ingen invänd- tasen.
ning att denna diktning ä r sjuk.
I sin egenskap av övervinnande ä r den frisk.
Edith Södergran har fyllt en sångares kall.
Hon har i förhöjd mening trätt fram som Det ä r lustigt att iakttaga, hur olika kritiker behandla den litte- ratur de skola kritisera.
Läs den av Sven Stolpe så beundrade Fre- drig Böök!
Detta väldiga tempera- ment liar en förmåga att blåsa upp sina författare, färga dem med vackra ord, stuva om deras livs- verk till en behaglig kryddad rätt.
För honom är författaren ingen- ting annat än råmaterialet till en skönlitterär produkt, vilken i och en ödemark skriver ned sitt si- för sig är mycket njutbar, men sta budskap, den uppenbarelse han som i allmänhet ger oss mer kun- förnimmer som den frälsande san- skap om Fredrik Bööks psyke än ningen.
Men ingen är d i r att ta om deras som vi egentligen ville veta något om, nämligen förfat- emot det .. .. Holger Schildts förlag som nume- tarnas.
E n slående motsats såsom kriti- ra utövar sin verksamhet i Stock- holm har i år utsänt en diktsam- ker ä r John Landquist.
Han ut- ling av Jarl Hemmer, Helg.
Den plånar sig själv inför diktaren speglar ett själsliv av starka bryt- med den sanne vetenskapsman- ningar mellan smärta och extas, nens ödmjukhet.
Med utgångs- allt efter » andens underliga räk- punkt i det psykologiska orien- nåtts, det är alltså en orättvis tid nesätt ».
Helg är därför knappast terar han sig i författarens liv, och en nedgångstid.
Men den en betecknande titel.
Broder- omgivning och andliga miljö och brytes då det kommer fram en skapstanken, aningen om det djupa far med oändlig finhet fram det samlad skildring sådan som den- inre sambandet mellan människor, utmärkande för var och en.
Hans na.
Den döda och hennes öde får dyker fram i denna diktsamling böcker sakna Bööks medryckande därmed helhet och sammanhang liksom i den nyss nämnda n o temperament men ge i stallet en igen.
vellboken.
» Jag söker i tusen ge- större omväxling och större ut- Om man haft en allmän före- stalter det ena. » säger han.
Det byte för den, som söker objektiv ställning om prinsessan Eugenie sökandet ger väl hårdare möda kunskap om de behandlade för- som en sjuklig, religiös, välgöran- i en miljö av starka motsättnin- fattarna.
John Landquists nyutkomna de, äldre dam med blankt ned- gar som Finland.
Men själva kammat hår, tålig min och en splittringen, de bittra erfarenhe- bok om Finlands svenska littera- stor brosch, så är den nu borta.
terna från inbördeskriget ä r det tur från 1880 till våra dagar ger Här träder fram en märklig kvin- hinder som erbjuder till, eggar i hög grad ett sådant utbyte.
Vi na av stora mått, vacker, rikt be.
till övervinnelse.
Just därför att får där kännedom om utvecklings- gåvad, full av livskraft, med ge- motsättningarna plåga så, måste linjer alldeles skilda från våra nial förmåga av inkännande i det de övervinnas, det ä r priset för svenska.
Vi får veta att Tavast- undersåtliga livet utanför hovkret- harmonien.
Men att sedan stjerna på 80-talet representerar sarna och med en expansiv god.
hålla denna ställning, det fordrar en kosmopolitisk tendens, som het, även mot hertiginnan av Da.
ny kamp.
Och så är mon åter strävade att erövra det isolerade larna.
Den enda betydande kvinn- där, oron, som blir dikt hos dik- andefattiga Finland for Europas större vyer.
Vi få följa det na- liga medlemmen av familjen Ber.
tare.
nadotte tillsvidare.
Hon var själv Ilen dikt som vi tillåta oss ci- tionella uppvaknandet med Mika- mycket ödmjuk, hon skrev sig tera ur samlingen: I e n s t u g a el Lybeck, Hjalmar Procopé, Ar- Mörne och Bertil Gripenberg, som » Eder ringa medarbeterska », v i d k u s t e n är kanske icke så vid när hon meddelade sig med typisk, men den har en mild stäm- och bevittna denne senares kamp- de personer, framför allt män, ning av försoning, avslutning, som fyllda lyrik som av John Land- ned vilka hon samarbetade i passar till årstiden och avrund- quist raknas bland de yppersta på svenskt språk.
T v å avgjorda vården av sjuka, blinda, van- ningen av ett år.
föra, hedningar, olyckliga män- egenheter beteckna den östsven- ska litteraturen.
Den ena ä r niskor i allmänhet.
Men trots hen- nes och hennes biografs tillba- Driven av en medlidandets stora det ' överväldigande intresset för kadragenhet, får man klart för fantasibegåvning levde hon för att landskapsbeskrivningen, som har sig, att hon ledde och förvand- ta hand om samhällsmaskineriets ett tyngre patos än vår mera ljust lade människorna omkring sig, avfall, om de hopplosa.
Det var färgade.
Det andra särdraget är, och att hon i alla dessa företag ingen ringa eller otillräcklig gär- att så gott som intet historiskt inte var en vanlig kunglig beskyd- ning, tvärtom.
Men en klok och intresse gör sig gällande i den- dare utan den ideellt inspirerande ömhjärtad person brukar just ge- na litteratur, motsvarande Heiden- och den praktiskt mest verk- nom den nära förtrogenheten med stams Karolinerna eller Selma La- de enskilda olycksödena ledas till gerlöts Gösta Berling.
Det när- jamma.
Man vet inte om det ä r Ellen önskan att få hjälpa i stort, att varande politiska läget gör sig all- Hagens avsikt eller ej, men skil- inte bara lindra det lidande som tid starkt kännbart för de finska dringen ger ett djupt patetiskt in- ä r ett symtom utan också gå till författarna.
Det ger dem ämnen botten och söka orsaken.
Men nog och det lägger en viss tyngd: ryck.
Är det inte grymt att tänka sig den vägen var stängd för Euge- och kärvhet över deras språk.
att här gick en vacker, en i sin nie, på grund av hennes kön och » Den finländska diktens språk ger ungdom strålande frisk och tem- hennes ställning.
Aldrig fick hon oss associationer med hårda ting.
peramentsfull kvinna som självfal- vara med dar de avgörande beslu- Dess ord äro blanka som av ha- let betraktade hustruskap och mo- ten diskuterades och fattades.
Var- vet sköljda hällar.
Dess livskäns- derskap som någonting som häng- för skall man ta för givet, att hon la ä r fårad som klipporna i havs- de samman med export till en icke kunde h a saknat denna möj- bandet.
Den finländska dikten ä r liten obekant tysk furste!
E n prin- lighet?
Hon var sondotter av en särskilt stark, när den ger uttryck sessa som aldrig fick bli k ä r i — herre som möblerat om åtskilligt åt motstånd, åt omutlig kampvilja.
i varje fall inte erkänt kär i - i Europa, revolutionen var val Bakom formens kultur i finlandsk någon av de hyggliga, begåvade bara en hörsägen för henne, men dikt möter man icke bara este- vackra män med vilka hon dan- en nära hörsägen ... tisk smak, men framför allt den sade, muciserade, läste högt el- E t t ovanligt drag hos henne var hårda viljan, som vill göra av ler höll styrelsesammanträden!
att hon älskade Norge, tyckte om språket och av sin tankes innehåll Enligt biografen uttryckte hon dess natur och räckte till att från s å mycket den förmår och eljest detta faktum som en djup tack- Stockholms slott även leda nor- döljer sig så mycket som ä r lämp- samhet mot sin frisinnade fader ska syföreningar.
Om läkarna hit- ligt.
Denna hårda vilja ä r ett ge- som l ä t henne slippa att gifta sig tat på att ordinera henne norsk mensamt kännetecken för denna och som gick med på att hon högfjällsluft för hennes lungor och östsvenska dikt. » stannade hemma som en gammal om dynastien gett henne Norge E t t särskilt utförligt kapitel äg- fröken.
Men även om denna tack- som uppgift och en fil av rum i nas R u n a r Schildt, den egenar- samhet inte hade någon medveten kungliga slottet i Kristiania, så tade och utomordentligt begåva- inre upprorssicla, utan fick slå kanske det aldrig hade behövt bli de representanten för den skepti- ut i klenhet och undergivenhet, någon unionskris, vem vet.
Åt- ska perioden i början a u 1900- så blir den bara dess mer pate- minstone hade e n konfliktanled- talet som sammanfaller med Hjal- tisk.
ning varit undanröjd: det tomma mar Söderberg här hemma och Och nog är det grymt att den- slottet i Oslo.
delvis påverkats av denne.
Ture na konstnär aldrig fick egna sig Sådant nu hennes yttre liv for- Janson, Alma Söderhjelm, klassi- på blodigt allvar åt sin konst - made sig genom omgivningens kern Zilliacus och romantikern att det kunde ha lönat sig det ömma missförstånd, så gjorde hon Jarl Hemmer behandlas även ut- ser man på de akvareller och i alla fall mycket därav.
teckningar som finnas i boken Hon fann i sin levande fromhet - aldrig fick göra en aktstudie en kraftkälla, i sina kärleksverk go utveckla sig.
H ä r var e n män- annat än på barn, därför att mam- en ersättning och en lyckomöjlig- niska som i c k e fick visa vad hon ma Josephine förbjöd det, aldrig het.
Hon vittnade om sig själv, var ämnad att bli, och vad hon fick sjunga och spela annat än att hon var lycklig och menade skulle blivit under större krav och för familje- och hovcirkeln.
det otvivelaktigt.
Men den som större tider.
Inte heller i samhällsarbetet nu betraktar hennes öde, måste Elin Wägner.
fick denna verkligt intresserade säga sig att här lågo rika möj- människa bli annat än amatör.
ligheter nedlagda som aldrig fin-.
- tolk för tyste, som tiga, tiga och lida blott. » E. W — ns.
315 tusen körkort Det är inte mycket mer än 30 år sedan de första ahspråkslösa och enligt nuvarande begrepp löj- ligt fula bilarna började uppträda på svenska vägar och gator.
Un- åren der de sista 20, j a 10 åren efter kriget - har den snabba utveckling skett, som nu gjort frå- gan om motortrafikens ordnande till en av våra aktuellaste.
E n - ligt den tabell som 1927 års mo- torfordonssakkunniga bifogat sitt i somras avgivna betänkande upp- gick vid årsskiftet 1928-29 anta- let registrerade motorfordon i Sve- rige till sammanlagt 177,263.
An- talet körkort beräknas till omkring 315,000.
Dessa siffror likaväl som de dagliga erfarenheterna visa tydligt på behovet av en moder- niserad lagstiftning för motortra- fikens räkning.
På något mer än 20 år h a vi också hunnit växa ifrån tre olika förordningar på detta område.
Det i å r framlagda förslaget skulle om det blir antaget, utgöra den fjärde.
Fastän det i stort sett bygger på föregående lagstiftning - de sakkunniga påpeka att en fullständig omarbetning av denna lagstiftning bör få anstå tills man ännu klarare kan överskåda den pågående utvecklingens resultat - innehåller det i alla fall en del nyheter av ganska stort intresse: framförallt ändringen av hastig- hetsbestämmelserna och en del åt- gärder till förebyggande av onyk- terhet hos motorförare.
Det främsta syftet med sak- kunniges arbete har varit att tryg- g a trafiksäkerheten utan att sam- tidigt hindra motortrafikens ut- veckling.
Att de nuvarande has- tighetsbestämmelserna inte just fylla sitt ändamål i det första av- seendet är ganska allmänt erkänt.
Lagarna överträdas så ofta att det blivit regel - de motsvara inte längre verkligheten.
Men de kun- na också tas till försvar för vårds- löshet, som t. ex. när en förare förklarar att » jag körde inte mer än 45, j a g rår inte för att det gick galet. » Sakkunnige föreslå att bestäm- melserna om maximihastighet för personbilar och motorcyklar på landsbygden slopas.
Det föreskri- ves att hastigheten skall anpassas efter vad hänsyn till trafiksäker- heten kräver och nödig försiktig- het bjuder.
Bilen skall alltid kun- n a stannas inom en tredjedel av den framförliggande överskådliga körbanan, onödigt buller undvikas, - I en stuga vid kusten A v J A R L H E M M E R Nu äro vi där igen.
Tvingas att gå igenom en jultid till, den förfärliga tid, som vi valt att gestalta som höjdpunk- ten av den dyrkan av oväsentligheter, V a d här är enkelt allt: med vilken vi fylla livet.
Det ar många som äro på det klara Fönsterkorsets kvällsblå skugga mot gardinen, med, att bekymmer och overansträngning en Kristi bloddroppe som bugar mjukt fur otaliga växa i omvänd proportion mot antalet dagar, som återstår till jul.
med röda klockor, I god tid börjar man också på initiativ- och bortom den det oandliga havet kraftiga håll att vidta åtgärder för åstad- kommandet av någon slags balans mel.
oktoberblekt, belyst av en tvinsjuk sol, lan lidandet och glädjen.
Vi känna i som snart försvinner.
vårt innersta på oss, att det aldrig kan gå an att låta dem, som hela året ha M o t denna tavla står orörligt det eländigt, f å sitt elände extra för.
ditt silvergråa huvud, när d u talar: storat under den tid som vi själva ha före att avnjuta en enkom förberedd gläd- " Mannen min blev borta vid Ostindien jens period.
Så startas julinsamlingar och skickas och sonen min vid Nordkap, julsändningar till sjömän och landsmän och nu går jorden in i mörker snart i frammande land och till barn och till nästa vår.
fattiga och andra, som man kan v i - g a sig på, att visa vänlighet emot, Och jag skall dö i vinter och förbida Men allt det där ä r bara en bisak, den nödvändiga lilla mödans skugga, som min nästa vår ".
vi av gammal vana finna lugnast att låta falla på våra fester i livet.
Det Det skymmer snabbt.
Jag sluter stugans dörr, är ändå inte hjälpsamheten och sjömans- men dröjer undrande på trappan.
strumporna och kaffepaketen till de fat.
Kanhända allting ur så enkelt.
.
.
tiga som ha makten och bestämma ju- lens färg, Kanhända alla frågors m a r är detta:.
Nej.
Det är jakten efter rekordet av Nästa vår.
kopt lycka, av säljande, ätande och dric- kande, hetsen efter att blända sina med- människor med det skarpaste ljuset, sina barn med de storslagnaste presenterna Det gäller att ta ut yttersta kraften av affärsbiträden, hembiträden, typografer, hantverkare och sig själv för att sitta all denna glädje i scen.
Och medan hänsyn visas för mötande o.s.v. v i förbereda glädjen vända vi suckande Naturligtvis bör bestämmelsen bort ansiktet från granris och ljusbågar Avgörandet vid varje särskilt till- fälle lägges alltså i den enskildes om maximihastigheten för person- och julmarknadens hela överflöd och ön- bilar och motorcyklar slopas.
När ska, med allt som kan öeva under tradi- hand.
utvecklingen gör lagarna orimliga dion, att vi måtte f å bli lämnade i Det har i detta sammanhang kan d e inte efterlevas.
Och då fred.
sitt intresse att påminna sig, att slappnar naturligtvis ansvaret på Det ar ju förvånande att minniskorna, också i England ett förslag bli- den punkten.
En sådan bestäm- som äro så skickliga, så mäktiga, så vit framlagt som avskaffar has- melse däremot som att behörig kansliga, så ambitiosa och uppfinnings- hänsyn ska tagas till vad trafik- tighetsbegränsningen men istället säkerheten vid varje tillfälle kräver rika skola vara så tafatta när det gäller att fira fester.
Och alldeles särskilt julen, skärper för vårdslös körning.
av försiktighet litar till den enskil- den förnimsta på året.
Motverkande av onykterhet hos da människans omdöme och läg- Den skulle förstås firas så att man ger hela ansvaret på henne - och motorförarna är vidareett av de tvingar henne också att ta det på hade roligt.
Då skulle det äntligen vara själens tur att få sitt och bli tillfreds- viktiga spörsmål som sakkunnige ett helt annat och mera samhälls- ställd, den stackars del av vår själ, som haft att lösa.
Något förbud för solidariskt sätt.
annars brukar få förställa sig till att Bibehåller man bestämmelsen skratta åt historier den tycker är dum- motorförarnas räkning ha de sak- kunnige inte ansett sig kunna fö- att motorfordon ska kunna stan- ma, att rakna mannekänguppvisningar som reslå, det skulle kunna verka som nas inom tredjedelen av den fria något viktigt och den dyra supén utan korbanan, så bor det kunna räc- kärlek som ett nöje.
klasslag.
Istället förordas upplys- k a även för trafiken i » tättbebyggt Den kunde begara att f å bestämma ning.
Varje körkortssökande bör samhälle » och alltså aven dar hur vi skulle förfara vid julen, efter- få undervisning om alkoholens in- maximihastigheten kunna slopas, som vi en gång för alla forklarat att Naturligtvis bor körkortssökan- vi med denna ämna fira en händelse verkan på människokroppens or- ganism.
Alltså även de små do- de vara kand som ordentlig och som mest av allt angår sjalen, nämli- nykter.
Men intygen därom får gen födelsen av den bundsförvant, som sernas skadliga inverkan.
Vidare man nog inte tillmäta alltför stor skulle hjälpa den tillrätta i dess för- framhålles den stora betydelsen av betydelse.
Det finns ändå alltid villelser.
det frivilliga nykterhetsarbetet rum inom gränserna för ett » nyk- Om vi hade glömt denna vår förkla- tert och ordentligt levnadssätt)) ring och istället sagt: Vi fortsätta vå- bland motorförarna.
för den ringa kvantitet alkohol, ra förfäders vana att med mat, dryck Om det nya förslaget i flera som kan bli ödesdiger vid motor- och tanda eldar fira solens återkomst, avseenden lämnar stort utrymme korning.
Man kan inte få hela eller: Vi ha funnit det for vårt ni.
organisation för den enskildes omdöme och den bilförande allmänheten till att ringslivs ändamålsenliga ansvarskänsla föreslås å andra si- vara absolutister.
Men man kan lämpligt och främjande att åvägabringa begara - och här måste man va- en stegring av omsättningen just ett tag dan stränga straff för lagöverträ- ra sträng och gå radikalt tillväga, omkring midvintertid.
Då skulle vårt nu- delser.
E n motorförare som är - att den som tänker inom nar- varande sätt att begå denna tid onek- så påverkad av starka drycker att maste timmarna köra bil eller mo- ligen röja både smak och den känsla han kan antagas inte äga herra- torcykel avhåller sig från varje for stil, som vi alldeles ofrånkomligt in- välde över sina handlingar kan få slag av alkohol.
Alltså ett absolut nerst inne äga, Men så länge vi hålla fast vid den fängelse i högst tre månader el- förbud med sträng laga påföljd åsikten, att julen skall vara en minnesfest mot att inom viss tidrymd (av ler böter till högst 1,000 kronor. '
kunnige utredd och fastställd) ef- och en hedersbevisning åt min- Undersökningar pågå och väntas ter förtärande av alkohol föra mo- niakokarlekens konsekvente förkunnare på snart vara klara, rörande möjlig- torfordon.
Och överträdelse bör jorden, borde vi ju lämpligen vanda den heten att genom blodprov och un- medföra förlust för en tid av den ström av pengar och tankar, som nu off- frihet, att röra sig i samhället ras åt onödiga mödor och ytliga njut- dersökning av utandningsluften som man missbrukat - alltså fän- ningar till uppgifter av annan sort.
Vän.
fastställa gränsen mellan vad som gelse och inte enbart böter, vil- da d e n till att bevattna de fattigdomens skall anses som tillåten och otill- k a lätt nonchaleras av den som odemarker, vilkas barn äro de arbets- - de som f4 en plats lösa låten alkoholförtäring.
har gott om pengar.
Overhuvudtaget skärpta bestäm- vid nödhjälpsarbetet som högsta uppmun- För visad vårdslöshet och likgil- tran - de hemlösa, som gå brand- tighet för andras liv eller egen- melser för överträdelse av trafik- vakt i storstäderna om natten, luffarna, stadgan och låt oss få en modern dom kan fängelsestraffet uppgå trafikstadga: större frihet under som skölja den enda skjortan i isbäc- till sex månader.
större ansvar.
Till sist i världs- ken vid vandrarhärbärgets lutande knut, magra mödrar och ängsliga små barn Som vi redan nämnt är allt det- organisationens föregångstid utan mat.
Alla som gå omkring med ta en angelägenhet som nära an- kanske borde hela den nya mo- bleka ansikten och förtvivlade ögon och torförordningen föregås av en b o går mycket vida kretsar av be- stämmelse om höger - istället för händerna frysande och fåfänga i byx- folkningen.
Tidevarvet har frågat vänsterkörning för att länka in fickorna.
F o r människorna, som ha så stora om- en bland sina prenumeranter, fru även vår svenska motortrafik i störtande och skapande krafter till sitt Rut Adler om vad en motorförare ett mera universellt spår?
förfogande, borde det väl inte vara o- själv tycker om de perspektiv för- R u t Adler.
möjligt att bygga om julen, så att de slaget öppnar.
V i återge här ne- kunde glädja sig åt den.
Så att de för- tvivlade ögonen blevo ljusa och den ge- dan fru Adlers svar.
.
.
- -.
.
.
.
- - nerade själen blev sig själv igen.
Och luffarna fingo ett hem och den 24 de- cember blev ett föreningsband istället för en avgrund mellan mörker och ljus.
Casan.
Tidevarvet börjar 1930 sin åttonde årgång.
så Lördagen den 14 dec.
1929 I — Avrustningstanken (Forts. fr. sid.
1.)
sikt over saken kunde gå til en avgjörelse. » Den efterfölgende venstreregje- ring tok forslaget tilbake Fal- kets representanter blev spurt da.
Der trenges kanske at krigs- ungdommens oprörsskrifter kom- mer og minner os om at vi har hat en verdenskrig, nu mer enn et decennium efter våbenstilstandens inntrædelse.
Menneskene glem- mer ialfald har det norske ven- streparti glemt sit valgprogram fra 1921 med posten: » I den utstrek- ning det internasjonale fredsar- beide og hensynet til den mel- lemfolklige avrustning og til lan- dets sikkerhet tilsier, skrides til innskrenkninger i vårt forsvar med s i k t e på avvikling. » ikke tet precist inntryck av stemningen.
Vi vet ikke hvor mange det er som finner sig tilfredsstillet av den ånd som gav sig uttryck på det möte i höst som Fædrelandslaget fremla de nevnte retningslinjer.
Stemningen i den borgerlige presse i Norge i höst har væ- ret bestemt av det faktum at Stor- tingets militærkomié har sittet samlet og aviserne har påtat sig den opgave å forsyne med faglige artikler om hærordningsspörsmå- let her og i utlandet.
Samtidig har aviserne sat i gång enqueter blandt ledende officerer i anled- ning opförelsen av Journey ' s end på Nationalteatret Og - de nye opIag av ungdomskrigsbökerne.
Stemningen er ytterligere forster- ket ved direkte bidrag fra kvin- kvinners frivillige len, Locarnoavtalene, de nordiske damer.
Norske voldgiftstraktater, det danske av- rustningsforslag og nu tilslut den internasjonale fredspakt som gjör krig ulovlig, siden 1921.
Men i 1928 våget man ikke å kreve en utredningskommisjon.
Denne vil- le bragt avrustningsspörsmålet forgrunnen i vor politik, og tvinge i r de enkelte vælgere til å gjöre sig rede for spörsmålet.
Det er jo også mulig at det på dette tidspunkt vilie v a r e en forhastet snarvei til å bringe klarhet i kemeningen på dette punkt.
det vi nu vil er klarhet i folkets d y b t og sikkert grunnlag, tvinges frem mot en naturlig for- fol- at vi beredelse av en folkeavstemning på saken.
Allikevel efter hvad som hænd- overvældende betydningsfullt at Stats- og utenriksminister Mowin- ckel officiellt på spörsmålet Om hvad han anser som den störste » Fred og forståelse mellem fol- kene og oplösning av krigspsyko- sen i menneskenes sind. » Mo- winckels hans foredrag folkeforbundsarbeide og fredstaler, hans optreden unner debatten om de nordiske voldgiftstraktater allt ta- ler om en velvillig internasjonal innstillet politiker og pacifist Og regjeringschefens holdning sin- delag må j o dog ha en betyd- ning: Avrustningsspörsmålet k a n s. d Selv i s k u t det e r e unner » Grönlandsstri- og den » nesten litt chauvinistisk an- strökne » Norigs Ungdomslag » har oppe til hat avrustningstanken dröftelse.
(Ved sit landsmöte som- meren 1928).
Imidlertid har det nye borger- lige tiltak Fædrelandslaget i ok- tober offentliggjort sine retnings- linjer.
Et par av de viktigste punk- ter virker ikke egentlig pacifis- tiske i sin ånd.
Punkt I I lyder: » Fedrelandslaget fortsetter sin kamp mot kommunismen og en- hver annen revolusjonær politikk. » Vi vet hvad denne » kamp » inne- bærer unner valgene.
Punkt IV lyder: Fedrelandslaget vil styrke nasjonalfölelsen og motsette sig den selvopgivelse ikke å ville for- svare vårt land: » 9 december stod den utmerke- de frihandelspolitiker og folkefor- bundsmann, forhenværende uten- riksminister Ræstad i Nobelsalen i Oslo og holdt foredrag om mu- ligheten for en forandring av Fol- keforbundspakten for å bringe den i overensstemmelse med Kellogg- pakten.
Gledelig ville det jo være om Hr.
Rastad i et föl- gende foredrag ville tale om for- andringer i Norges grundlov, overensstemmende med Kellogg- pakten.
Pacifisterne er ikke tydelig o r - g a n i s e r t i Norge (uten forså- vitt som arbeiderpartiets medlem- mer kan kalles pacifister!)
Vi har ingen oversikt over situasjonen, in- får Ni dec.
månad gratis!
N; r 50 i Norge Iannets prester til unnerskrift.
Ord- lyden var:.
» Undertegnede PrEster i den norske Folkekirkes Tjeneste an- ser det for vor Pligt overfor vort Folk og den Kirke vi tjener, at udtale som vor Oberbevisning, at al Krig staar i absolut Modsæt- ning til Kristendommens Grund- tanker, saaledes som de er aaben- baret i Jesu Kristi Evangelium.
U d fra dette Grundsyn maa vi arbejde for Afrustning, som den sikreste Vej til a t komme bort fra Afgørelsen af mellemfolkelige Stridigheder ved Krig og naa til en Forstaaelse mellem Nationer- ne.
Vi opfordrer herved alle Med- lemmer af den norske Kirke til at slutte sig til vort Krav om Af- rustning.))
s e l v.
Noen o g sytti prester var verneplikt, en to år gammel or- for ' og det samme antal var mot ganisation var innkallte til » mas- - men adressen gav anledning til Gjennem Rödekors och ett, par krasse uttalelser i mili- taristisk retning fra höiere geistlig nernes vernepliktsforbund og lan- hold.
dets forsvarsforeninger lures for- Denne lille uforbeholdne svarstanken appelerende mot bedre til vidende fremdeles fædre- sikt er git i tillid til den overbe- andsfölelsen inn på ungdommen visning at i vore dage hvor Eu- og på kvinnerne, åpent gjennem ropas Forenete stater synes innen fædrelandslagstaler, mer skjult rekkevidder, hvor verdensforenete gjennem arbeide for civilbefolk- stater i en viss forstand nesten sy- ningens beskyttelse mot gaskri- nes en realitet unner Verdens- fredspaktens tegn, gjeller ik- gen.
Motstannen er opfinnsom, den ke lenger partiprogramposter fra fornyer sig og seirer hvor de dage for vore respektive regjerin- radikale konsekvente antimil itaris ger på folkenes vegne ratificerte ter ikke altid er på vakt med op- Kelloggpakten.
Vi kan saktens ta- lysning, oplysning, oplysning, k åpent om hverandre, om de ord hvori man igjen og igjen imöte- og tendenser som ved, inkonse- går de samme innvendinger, de kvens bidrar til misbruk av sel- samme så fortvilet let vundne ar- ve de dirigerende ideer,.
over fol- gumenter hos nye vælgere, nye ken ' s liv ideer som man ungdom.
på papiret har git sin sanksjon.
den negative, avdekken- Modne tenkende mennesker i de, opryddende må föres uten alle lande begynner kanske for stans overallt hvor gjengangerne alvor og ane hvad indhold dukker op, positivt blir arbeidet det nu gjelder å gi t ædrelands- ved troen på at folkeviljen vill kjærlighet, sterkere, bevisstere enn velge rett, når den får lov å nogensinde för, men også sann- finne sig selv.
Men d a må pröven fardig ere netop for det interna- på hvor de norske kvinner egent- sjonale samarbeides skyld.
Men lig står i avrustningsspörsmålet de vet også at vi mer enn noen- legges dybt nok.
De krefter som sinde för må tale åpent om situa- kan og vil hjelpe til her er i det sjonen, militarisme er militarisme minnste ikke organisert.
Arbeider- enten det gjeller det britiske rike, partiet har ikke ubetinget flertal U.
S.
A. eller Sverige, Danmark i Norge.
Dessuten er ikke dets eller Norge.
O g militarismen i fredspolitik ubetinget!
Skolen og alle dens former og utslag skal kirken står svak og uklar som bekjæmpes.
I tillid folkeviljens för, hvor de ikke er altfor klare!
verdighet er det vor plikt å söke Norges fredsforening har i år på kunnskap om hverandres arbeid initiativ av en kjennt pacifist, prost utover landegrenserne og - sö- Castberg, utsennt en adresse til ke samarbeide.
kvin- ber.
over- — — — Kampen, ga förloppet vid infektionen.
På fråga uppgav han beträffan- de sonderna, att den legitima lä- kekonsten i ytterst ringa omfatt- ning hade bruk för dessa och att enskild person i minimal utsträck- ning hade anledning bruka dem, men att erfarenheten visat, att de en sond och bad om anvisning, hur den skulle användas.
i synnerlig stor utsträckning bru- kades i fosterfördrivande syfte sådan med förödande resultat.
Jag skrev vid den tiden en ar- inte lämna: att det vore vådligt j a g gick i h ä r n a d mot att d e s s a belagt brotts- och mordverktyg finge säl- med höga straff att fosterfördriva.
Man förstår patientens förvåna- jas offentligt i en tid, när ofarliga gifter äro under recepttvång och de fråga: Men hur kan de då få när jag icke får köpa ett salongs- sälja dem?
Jag fick också upplysning om eller jaktgevär utan särskild licens.
Men dessa mordvapen få säl- att det per år i Sverige då sål- des jag tror det var - 100,000 jas okontrollerat!
Ja, det har gått så långt, som J a g har hört mig för och er- jag konstaterat vid en rundvand- farit, att sjukhusens och läkarnas av sonder för legitima än- till ring ett antal skyltfönster, att dessa sonder, likt d a m å l belöper sig till blomstjälkar samlade i vaser, de- sig till att cirka 100,000 sonder korera fönstren samman med de levereras per år i brottets tjänst, s. k. livmodersprutorna, som - till folkhälsans fördärv.
jag citerar en annons ur Svenska Månne det icke snart kan vara Dagbladet, som föll mig i han- på tiden att stoppa denna er- den - säljas med spetsar i 3 oli- barmliga trafik.
Men den pockar ka storlekar, vassa spetsar etc. också på en ändring i lagen om Det kom en kvinna upp till en fosterfördrivning och ett bort med kvinnlig läkare och hade med sig preventivlagen.
Moderskap - - min (Forts. fr. sid.
3.)
Varje tidning från Folkets Dag- blad till Svenska Dagbladet in- nehåller stora annonser, vari des- sa föremål salubjudas.
Från vart- enda utställningsfönster i de ota liga hälsovårdsaffärerna salubju- das varorna och vem har ej sett den där ljusreklamen där i eld- skrift ordet » Gummi » lockar och bjuder.
Allt detta sker trots lagen.
Kan det vara ägnat att höja respekten för lag överhuvud ta- get, när dylikt uppenbart skoj med lagen är möjligt?
Och tolereras.
Lär folk hur de skola kunna förebygga följderna av könsum- gänge så skulle helt säkert anta- let fosterfördrivningar högst av- sevärt minskas.
- - - Jag vill till sist referera ett fall ur min erfarenhet.
E n kvinna stod åtalad för fosterfördrivning.
Hon hade behandlat en havande kvin.
na som dog.
Utredningen gav vid handen att fosterfördrivning.
en skett såsom numera oftast är fallet med en s. k. sond som in- köpts i hälsovårdsaffär.
En lä- kare som hördes som vittne i målet, redogjorde för det antagli- anvisning kunde hon och dessutom, att det var gon tillsammans med en läkare damål några hun-
