# ID: svediakorp-per3462
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,916
# sentences: 501
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


R ö s t e r o c h s i f f r o r, ledan- de artikel, behandlar den föreslag- na valsystemsreformen i Norge Gränslöshet Emilia Broomé och I dessa dagar, närmare bestämt den ” Frisin ade kvin or * S i g r i d B j ö r k l u n d s nyut- komna bok om E m i l i a Broo- m 6 anmäles av Elin Wägner under rubriken E m i l i a B r o o - mé o c h F r i s i n n a d e K v i n - nor.
“ 2 december, firar Föreningen Rädda bar- nen tio Arsjubileum på Konserthusets lil- la sal i Stockholm.
Man far en anled- ning att gå tillbaka i minnet till den här tiden år 1919.
Desorganiserat, utarmat och förblött låg krigets Europa där.
Arbetslöshet, nöd, sjukdom och hopplöshet härskade.
Barnen stannade i växten, angrepos av undernäringssjukdomar, fröso, svulto och dogo.
Pressade av blockad, av den ab.
soluta hårda nödvändigheten, redde sig de besegrade länderna att underskriva de orimliga fredsvillkor som voro en verk av den nu i döden så firade Cle- menceau.
Det är en händelse som ser ut föremål som Sigrid Björklund är henne med upprops-, flygblads och som en tanke att dr Otto v. Zweig- knappast heller uteslutande lyck- resolutionsutkast I För mig var det- bergks verk S v e n s k p o l i t i k ligt.
ta författande jämnt så mycket jag 1905-1929 utkommer samtidigt Dr Zweigbergk anser att minnes- kunde uthärda av politik, men för med en minnesteckning över bilden ä r just sådan som fru Broo- Emilia Broomé var det bara en * E m i l i a B r o o m é.
Svensk libe- mé skulle velat ha den.
Är det detalj, på vilken hon dock ned- I Sverige hade vi under tiden känt Det märkliga arbete för bo- ralism första kvartalet av nitton- verkligen så att hon skulle ve- lade ett överflöd av omsorg, tid av freden på så sätt att vi sluppit ran- stadsbristens upphavande som på- hundratalet ä r ett avslutat skede, lat ha den konventionella ofelbar- och möda.
Under allt detta sam- soneringen.
Vi hade gott om pengar, och något litet samvet e. går i ett flertal tyska städer skil- tillhör historien och får följaktli- hets- och förträfflighetsbilden fast- arbete stod hon för mig sådan De som skrevo ihop och skickade av dras i artikeln om D e n b r ä n - gen sina historieskrivare.
Emilia slagen?
Var hon inte en intres- som man möter henne i denna det första uppropet, voro väl inte just n a n d e b o s t a d s f r å g a n på ett Broomé tillhör denna historiska santare, mänskligare, mera tem- bok, oupphinnlig, ogenomtränglig så förväntansfulla inför svaret.
Saken var mera samman- och idel förträfflighet.
Hennes för- icke provad än, ty Röda korset kom medryckande sätt av bostadsin- epok.
Den kan icke tänkas ha peramentsfull, spektrisen i Oslo, fröken L u l l i varit vad den var utan henne, satt person än så?
Var hon måga att låta flygblad vara flyg- forst senare.
L o u s.
Det är främst München, även om man endast kan approxi- en person vars intima historia man blad, detta vara detta, var full- Men de märkte ögonblickligen, att de som här skett - kan pressa komlig.
Det var först när vi på råkat trycka på rätt knapp.
Svaret på Mannheim och Frankfurt som frö- mativt bedöma hennes inflytan- ken Lous ägnat sin uppmärksam.
de, därför att hennes insatser hop på tio sidor medan hennes allvar började tycka olika, som uppropet var snabbt och överväldigan- till stor del doldes inom kollek- liv levdes opersonligt på C.
S.
A. jag fick se litet mera av henne de.
Friherrinnan Ellen Palmstierna, för.
het.
eningens första ordförande liksom hon tivt arbete.
i Frisinnade landsföreningens för- själv.
är dess nuvarande, drunknade samman Sigrid Björklund redogör med med sin sekreterare i brev, postanvis- Sigrid Björklund, fru troenderåd, i lagberedningen, i P i e r Gudro skriver en be- Broomés biograf, antyder själv i behörighetskommittén, i lönekom- berömvärd hovsamhet och vilja ningar, telefonpåringningar, barnkläder.
lysande och lärorik artikel om sitt företal att boken blivit så kort- mittén, i stadsfullmäktige, i Fri- till objektivitet f ö r den motsats- Om grevinnan Wilamovitz och fru Gerda Kvinnan i f a s c i s m e n s Ita- Marcus vill jag minnas att de måste själ- fattad, därför att materialet lig- sinnade kvinnor, och så vidare?
ställning, i vilken Frisinnade kvin- va lämna sina våningar emedan dessa voro lien.
Författarinnan uppställer e j den- nor och Emilia Broomé till slut till bristningsgränsen fulla av gåvor.
Det ger för nära i tiden att med full * frihet kunna behandlas.
Det är na fråga, men det finns sidor, där kommo att stå till varandra.
Hon blev att skaffa stora lokaler och extra I s l a m p å n y a v ä g a r av också vad man känner hela ti- hon rent dokumentariskt ger åt- ser dock fru Broomés sida.
Här arbetskraft.
Allt, allt stod genast till för- fogande.
E. W. handlar om de två stora den: författarens bundenhet.
Vi minstone en ledning till dess be- några ord om den motsatta.
Tacksamheren att kriget var slut, och Föreningen var bildad för att va- religionernas, kristendom och mu- ha icke här i Sverige den tradi- svarande med nej.
att man sluppit helskinnad undan, kräv- ra en hjälporganisation till Fri- D e t parti i boken vilket den hammedanism, förhållande till tion som t. ex. i England att de sitt utlopp.
Kontrasten mellan hur varandra, sådant det framställts frankt och okonventionellt be- som skriver detta kan kollatione- sinnade landsföreningen, och så man själv hade det och nöden ute i i B a s i l Mathews nu till sven- handla även framstående, även le- ra med rent personliga erfarenhe- ville fru Broomé ha den.
Det Europa var för outhärdlig.
ska översatta bok med samma ti- vande och även nyligen bortgång- ter gäller Emilia Broomés arbe- var när den ville växa ur denna Bara en gång förut har jag varit med tel. I anslutning till denna anmä- na personer.
Därför blir också te i » Frisinnade kvinnor)) under uppgift, skapa fram ett eget pro- om att ropa och få ett sådant svar.
Det var då denna tidnings utgivare star- gram, där tyngdpunkten låg på perioden 1914 — 24.
Må det där- denna minnesteckning med all les Marika Stiernstedts tade brödkortsinsamlingen till den hung- H o s h ö g o c h l å g i M a - dess samvetsgranna materialsam- för tillåtas att dröja något där- andra håll och andra Frågor än rande finska gränssocknen Kolari, under i landsföreningens, som Emilia ling, dess vederhäftighet och vid.
rocko.
finska inboideskriget och det plötsligt Man kan mäta storleken av Broomé mer och mer kom i en bildade sig en enig front från grevin- * grundlighet icke mycket mer än ett meddelande av fakta och ett Emilia Broomés önskan att ge- motsatsställning till övriga ledan- nan Eckerman till Fredrik Ström, vilka Veckans novell, Fö uppräknande av prestationer och nom denna förening f å ett kraft- de krafter.
Likväl höll hon av ansågos som ytterligheterna på den ti- g e n, är hämtad ur G u n n a r H e - förtjänster.
Att författarinnan tillskott till den liberala politiken, Föreningen och människorna i den.
Den som likt mig aldrig haft någon d e s berättelsesamling.
D e trog- gjort studier så att säga runt om- mäta den på det stora mått av tid den och kunde icke släppa av n a, i höst utkommen på Bon- kring föremålet för sin skildring och energi hon lade ner på den- dem att följa sina egna vilda vig framgång med något av sina många fö.
retag under ett långt liv, har anledning gars väg.
Det var däri tragiken niers.
är tydligt.
Men hon har aldrig na förening.
Hur många timmar att minnas hur det var att drunkna un- kunnat eller vågat se henne på har icke den som skriver detta låg.
Hon delade icke dessa as- der en störtflod av brödkuponger och * håll.
Att vara till åsikter så full- suttit i Emilia Broomés våning pirationer, hon behövde icke söka kunna sända iväg mjöl i tonvis till hungrande människor.
(Forts. å sid.
6.)
på Kungsholmen och trälat jämte Tionde delen av H å g k o m s - komligt sammanfallande med sitt Var svenska folkets barmhärtighet mot andra olyckliga utanför våra gränser ba- ter och Livsintryck av ra ett övergående fenomen?
Det ar en svenska män och kvinnor fråga som framställer sig, så snart man har i år utgivits från Lindblads är inne på tankar över det positiva för- förlag och anmäles av A. B — n.
svaret.
Det försvar i vilket skulle in- — ga som ett led en hjälpfond att an- vändas så som Radda barnens fonder en gång.
För närvarande arbetar Sveriges Räd- da barnen endast för svenska barn.
Det mottar på sin central Munkbrogatan 2 kläder till fattiga norrländska barn och till kolonibarnsutrustning.
Men Förenin- gen har fortfarande förbindelser med den Internationella organisation, varav den är en del.
Skulle därifrån komma varnings- signal om att hjälp behövs för barnen på någon hotad punkt, så finns Rädda barnen att ta upp sin verksamhet från förr.
Det är den förblivande betydel- sen med Rädda barnen, att den var det första försöket att ifråga om barnens val och frälsning uttrycka och organisera en mänsklighetens solidaritet som icke visste i v några gränser.
Devinez.
Röster och siffror Opinionen växer Norge står i begrepp att för- Till socialministern har för nå- ändra sitt valsystem.
Stortinget gra dagar sedan överlämnats ne- behandlar regeringens proposition danstående uttalande emot forsla- get till losdrivarlag.
Uttalandet om » listeforbund ».
- » Listefor- som författats av den i Tidevarvet bund vil si, ar to partier eller grup- förut omnämnda kommitté, vilken per, som vil opstille egne lister, tillsattes på det förra söndagen av Sörmlands socialdemokratiska blir enig om å stötte hverandre kvinnodistrikt och Södermanlands gjensidig. » - Då man läser detta länsförbund av Frisinnade Kvin- nors Riksförbund anordnade mö- i ett norskt tidningsblad, fram- tet i Nyköping, har underteck- står den brokiga blandning, som nats av de båda organisationerna.
Vi anse att i vårt nuvaran- möjligheten till valkartell givit an- de samhälle med dess stän- diga arbetslöshet en lag mot ledning till i Sverige.
Och då vi sett, att norska kvinnoorganisa- vad som benämnes lösdriveri tioner, särskilt Norske Kvinders är vilka ändrin- gar och och förblir, förbättringar den än Nasjonalråd och Norges Venstre- kvinnelag, vant med om att be- gära inrymmandet av listeforbund i valgloven, och fördelarna av en liknande anordning i Sverige, i syn- nerhet för kvinnorna, åberopats, är det på sin plats att beröra sa- ken ifråga.
Listeforbund eller valkartell av- ser att utnyttja röstsiffrorna.
Att så blir förhållandet därigenom, må ingen förneka.
Men huru?
Olika Emot denna särskilda lösdrivar- lagstiftning har emellertid den all- männa folkmeningen reagerat.
Länsstyrelsen anser också att de föreslagna tvångsåtgärderna äro betydelselösa ur uppfostran- de synpunkt och även som av- skräckande moment torde de utan större fara för de oförvitliga med- borgarnas rättssäkerhet kunna upphävas.
Även ifråga om motarbetandet av sedeslöst leverne anser länssty- relsen, att de uppfostrande åtgär- derna ha den största betydelsen och ansluter sig till den uppfatt- ningen * att samhället beträffande kvinnor, som upp- prostituerade nått myndig ålder, icke bör till- underkastas, en klasslag med gripa tvångsåtgärder, utan in- fritt spelrum för godtycklig skränka sig till att stödja den en- skilda verksamheten för deras har till fullo upprättande.
ådagalagt de statliga tvångs- För ungdomens skyddande ger åtgärdernas bristande effekti- barnavårdslagen möjligheter till vitet i tillrättaförande syfte.
ingripande gentemot personer un- Vi anse, att även der före- der 18 år.
Ett utsträckande av liggande lagförslaget, som i dess bestämmelser till att gälla hög grad tar hänsyn till och ungdom även intill 20 år, bör in- utgår från denna tvångsprin- te vara uteslutet.
cip, därför ej heller är agnat Länsstyrelsen föreslår att lös- att ett tillfredsställande men att lev- de sätt på motarbeta lösdriveriet.
drivarlagen värsta av det upphäves samhällsskadliga tillämpning.
.
.
Lösdrivarlagen bör upphävas nadssättets yttringar kriminalise- ras.
Om en kriminalisering inte kan ske annat än i samband med an- partier kunna gå fram gemen- samt, när de önska främja ge- tagandet a ~ ' en ny strafflag, fö- reslår länsstyrelsen att lösdrivar- mensamma frågor och d s vinna lagen bibehålles endast i fråga större anslutning, det ä r förde- o m vissa uppräknade brott, så- som koppleri, souternörskap, Ona- len.
Men de kunna också gå till- turlig otukt, lönnbränning, lang- samman utan gemensamhet i ning etc.
De försök i det nya lagförslaget åskådning, e n d a s t för att söka att genom vissa föreskrifter an- vinna motpartens röster.
Och när gående rättegångsförfarandet till- två partier av fullkomligt mot- riskt Vi sjuka anse, m. beträffande fl.
lagen fredsställa kravet på den enskil- satt grundåskådning förena sig (alternativ kap. 2) om åtgär- des rättsäkerhet anser länsstyrel- under gemensam överpartibeteck- der mot sedeslöst leverne av sen inte förmå att avhjälpa de påtalade bristerna i lagstiftningen.
ning, vet faktiskt ingen vilken per- samhällsskadlig art, att allt sedeslöst leverne i och för Här ä r nämligen fråga om bris- son, vilket parti eller vilken åsikt sig är av samhällsskadlig art, ter i själva grunden för samhäl- men att det är lönlöst söka lets ingripande.
Vill man taga hän- man röstar för.
Det ä r nackdelen.
En mycket stor nackdel!
V i ha komma till rätta härmed på syn till den allmänna rättskäns- lagstiftningens väg.
Däremot lan i samhället, då äro enbart än- ett färskt exempel härpå i 1928 miste samhällets åtgoranden dringar i förfarandet i lösdrivare- års andrakammarval, då frisinna- i första hand gå ut på en målen utan betydelse, då måste de och höger förenade sig i bor- uppfostran till värdigare sexu- lösdrivarlagen upphävas eller åt- gerlig samling och på så vis de- almoral av den innebörd, att minstone till omfattningen betyd- lade upp medborgarna i två klass- varje vuxen människa, man ligt inskränkas.
partier.
Klasspolitik istället för som kvinna, bär samma an- Även länsstyrelsen i Väners- avstyrker förslaget, men in- samhällspolitik betyder det.
Visser- svar i varje sexuell förbin- borg- stämmer i hr Petréns särskilda ligen är det riktigt, att allt kan omyndiga ungdomens yttrande.
I fråga om åtgärderna mot se- missbrukas, och det vore orimligt tillrättaförande även i sed- att avstå från förbättringar, där- ligt avseende bör anförtros åt deslöst leverne av samhällsskad- för att de kunna bli snedvridna.
barnavårdsnämnden (eventu- lig art påpekar länsstyrelsen att ellt då även kallad ungdoms- de ändringar som gjorts i ' det Men det är grundfalskt att byg- nämnd), men vuxna norma- nya förslaget egentligen endast ga en valordning endast på siffror la mäns och kvinnors sexu- äro av formell art och bestå av och räknekonst.
I valet li ella vandel bör ej göras till namnbyten, t. ex. skyddsnämnd i- t v å v a l.
Först valet av sam- föremål för samhällets ingri- stället för hjälputskott o.s.v.
De hällsåskådning, sedan valet av pande, såvida de ej göra sig anmärkningar som riktats mot skyldiga till förseelser mot 1926 års förslag äro sålunda fort- den, som bäst är skickad att ar- farande befogade.
beta för den samhällsåskådningen.
gällande lag.
Enligt 1926 års förslag skulle Det förbises.
Vårt proportionella Detta uttalande antogs även i de samhälleliga åtgärderna riktas valsystem ville ge matematisk rätt- Västerås av ett i söndags av mot den som » vanemässigt bere- Västmanlands socialdemokratiska der sig inkomster genom otukt » visa åt partierna allt efter deras kvinnodistrikt anordnat diskus- därest vederbörande därjämte fyl- storlek.
Det har misslyckats.
Då sionsmöte över förslaget till lösdri- ler vissa kvalifikationer.
Nu infördes kartellmöjligheten för att varlag.
* anses däremot samhället ha utnyttja röstsiffrorna.
- Men vem, skyldighet att ingripa först när Bland övriga yttranden över vederbörande förfallit till ett se- som får dem, vet ingen.
Där käm- pas för mandaten, icke för över- lagförslaget, vilka påyrka lösdri- deslöst leverne av så svår beskaf- tygelsen.
Listeforbund och val- varlagens upphävande äro länssty- fenhet att det måste betecknas relsernas i Nyköping och Väners- som samhällsskadligt.
kartell ökar ännu mera väljarnas borg.
Länsstyrelsen anmärker att den redan förut stora ansvar.
Den Den enskilde individens rätts- föga tilltalande slutsatsen kan dra- vinst de kunna innebära, skall er- säkerhet har enligt gällande straff- gas, att det finns ett sedeslöst liv kännas, men ingen må göra sig rätt ansetts vara ett så stort in- som staten icke anser samhälls- några illusioner.
Vår tids politi- tresse, säger länsstyrelsen i Ny- skadligt.
Vad beträffar ungdomens skyd- ska moral ger ingen anledning köping, att man av hänsyn till den avstått från att ingripa emot dande mot inledandet i ett se- därtill.
v a r j e yttring av samhällsfarlig- deslöst liv anser länsstyrelsen att I Sveriges folkvalda kammare het och fordrat att det straffbara det skydd, som skulle bjudas i invaldes 1928 tre kvinnor, icke området måste bestämt angivas.
den nya lagen är ganska brist- flera.
Det har intet samband med E t t samhällsfarligt levnadssätt kan fälligt.
Det måste anses olämp- valkartell, antalet har därigenom därför inte i och för sig bli fö- ligt att skapa en särskild lag och remål för straff.
Dessa grundsat- en särskild organisation bara för ej ökats.
ser ha emellertid helt uppgivits ungdomen mellan 18 och 21 år.
Men även om vi inte kunna när det blir fråga om samhället; då både lag o c h organisation fin: tro att det blir på grund av den nya ingripande emot lösdriveri.
Här nes för den under 18 år.
Ung- vallagen, önska vi uppriktigt att förklaras vissa levnadsvanor som domsosedligheten bör istället be- det måtte lyckas norska kvinnor avvika från de vanliga, vara till- kämpas enligt barnavårdslagen räckligt skäl för samhällets ingri- även för ungdom mellan 18 och att bli representerade, och starkt pande och på blotta presumtionen 21 år - eller i anknytning till representerade, i Stortinget g e om samhällsfarlighet kan den en- denna lag.
nom 1930 års val.
skilde ådömas långvarigt frihets- -- straff.
och samhallet skydda sig mot brottsliga och asociala element genom erforderliga bestämmelser i strafflag och ordningsföreskrifter samt ge- nom fullföljande av special- lagstiftningen för de olika k a - tegorier som rekrytera lösdri- varkåren, såsom alkoholister, återfallsförbrytare, vissa sed- lighetsförbrytare, de förmin- skat tillräkneliga, de vene- Den
Den Nybyggt brännande kvarter bostadasfrågan.
Av bostadsinpektrisen Lulli Lous heim hvor der også foregår et familier for en leie av 60 mark Standarden lå meget höit hvad intenst boligbygg.
Her bygges der pr.
måned.
Den såkaldte Einleger- værelsernes antal angår - sam- noget höiere enn i Munchen - wohnung blev bortleiet til enslige tidig var rummene ofte svært små ofte i 5 etager.
Gjennemsnits- eller barnlöse for 30 mark pr må- men så regnet de jo av o g til et standarden er også her 2 rum og ned.
Det blev på forespörsel ut- værelse på kjöpet - kaldte en kjökken, som oftest uten bad og trykkelig erklært at hermed var 5 rums leilighed for en 4 rums prisen mellem 54 och 48 mark pr bygningsomkostningen dekket.
Og f. ex. når det 5te rum var svært måned.
man ga som grund at standardi- litet.
Invendningerne blir idethe- Ventetiden for de leiesökende seringen var fört ut i sin alleryt- letat så forsvinnende i forhold til var her bare fra ½ optil i år!
terste konsekvens ved alt deres det hele.
Og man må bare av Vil man imidlertid se nybygg i boligbygg.
E n kvinnelig arkitekt hjertet lykönske dem som kom- Tyskland, så er det selvfölgelig hadde f. ex. utarbeidet typen for mer inn i all denne herlighet.
först og fremst Frankfurt som lok.
kjökkenerne og den blev gjennem- Hvem kommer så inn der?
ker, og inn- och utlenninger ström- fört med jernhånd.
Men så har J a der rörer vi ved en av bo- mer j o også did i slike.
mæng- j o Frankfurt desuten sin bolig- ligsakens störste vanskeligheter og der at de efter sigende totalt for- skat, som hvert år inbringer sto- den ser ut til å være så temmelig styrrer arbeidsroen for alle dem re summer til fremme av bolig- internasional.
som har med saken å gjöre - bygget og det er vel også en av På mit spörsmål om arbeider- Men treffer du en infödt grunnerne til at nybygget kan ne nu virkelig bodde i disse hus Frankfurter så spör han dig ikke » bære sig. » - Boligrasionering- fik jeg i alle de tre byer jeg först och fremst om du har set en er derimot for længe siden op- her har nævnt det samme svar: nybygget som alverden snakker hævet.
I Frankfurt bygges der Arbeiderne - nei de bodde ikke om - nei - han spör om du omkring 4,000 leiligheter pr år.
der - D e magtet ikke en hus- har set.
Römerberg.
O g har du Og alikevel er ventetiden svåre leie av omkring 50 mark pr må- i Frankfurt: Gård med plaskdamm.
set nybygget för du har set Rö- lang man nævnte både 6 og ned - » De må huske vi har da merberg så måler hän dig med 7 år.
hat krigen.
Vi er et utarmet folk! » plexerne.
Forelöbig sendtes al en viss forakt fra hode til fot.
I Frankfurt som i München På mit spörsmål h v o r arbei- Og man kan nok forstå det - var leiligheterne bra utstyrt, holdt derne så bodde fik jeg et skulder- klodesvask bort og utgifterne blev Står du på rådhustrappen og i lyse farver, væggene var tapet- træk til svar - delt mellem lier og leier med en halvdel på hver.
Leiligheternes ut- ser utover den bedårende torv- sert og gulvene overalt belagt med Så bestemte jeg mig for å styr var gjennemgaaende bra, alt plassen inrammet av alle patrici- linoleum.
Innredningen var gjen- ikke gi mig för jeg i Frankfurt holdt i lyse, friske farver, gulv erhusene i middelaldersk stil og nemgaaende praktisk og nye ting hadde fått se h v o r arbeideme og trappeopganger var overalt av med fontænen som efter sigende blev prövet ut - skåpsenge f. ex. bodde.
ek for holdbarhetens skyld.
In- var fyldt med vin istedenfor vand - til å felle inn i væggen el- Det tok mig en hel formiddag redningen var praktisk og bra, ved fyrstefestligheterne i gamle ler inn unner sofabenken for å og ga negativt resultat.
J e g blev når jeg undtar en sörgelig mangel dage - med » Fünffingergasserne » vinne gulvplads.
Der var skyvbare sendt fra det ene kontor til det og alle de andre smågater så på garderoberum.
annet.
Telefonbud gik foran mig at » der kom en dame fra Norge, Leien for en 2-rums leilighet smale at du synes du må kunne som vilde vite hvor arbeideme varierte mellem 48 og 55 mark nå med utstrakte hæenner fra den bodde » - De böd mig barakke- pr måned.
E n 3 rums leilighet ene side av gaten over til den bebyggelsen ute i Altenheimer- med gasbad kostet 63 mark pr.
annen - j a da forstår du nok strasse for helt forsorgsunderstöt- måned.
E t gasbad kostet 12 pf.
tilfulde den pietet hvormed de omfatter alle gamle minder.
tede arbeidslöse familier - delvis pr.
bad.
Men det morsomme er netop zigöinere.
Det viste småleilighe- Foruten komplexerne var der at samtidig med at de værner det ter på 2 rum og kjökken til 22 sarskilte bygninger for både ens- mark pr måned og såkaldte kjök- lige mænd og enslige kvinder.
gamle som en helligdom så mö- ter de tidens krav i en grad og kenrum for 13 mark pr måned.
Men det stod ellers hvem som Der var bygget 300 slike lei- helst frit å melde sig som ansöker på en måte som ingen andre.
D e har tat boligsaken op fra ligheter med tilsammen 900 men- til leilighet i nybyggene.
grunnen av og reist et nybygg nesker og der var planlagt 900 De l o höit da de hörte at det som det med rette går ry av hele nye, bygget i blokhus på 50 lei- var forbutt for enslinge herhjem- verden over.
I Frankfurt kan man ligheter i hver blok.
Gatebredden me og spurte om ungkarstanden forresten ikke tale om » et ny- mellem husene var 20 meter.
var beheftet med straf i Norge.
bygg » - nybyggede byer må vi Men heller ikke her fandt jeg Flere steder var arbeidslöse kalle det.
For de strekker sig i altså hvad jeg sökte - ikke de kunstnere skaffet beskjeftigelse milevid omkreds og danner hver forsorgsunderstöttede arbeidslöses med utsmykning.
av fasaderne - for sig et fest sammensluttet he- familiers boliger - men fast an- malere såvel som billedhuggere.
le - med sine parkanlegg - leke- satte arbeider - familier som vil- Der er fremdeles tvungen av- plasser, skoler o.s.v. de holde sig oppe og klare sig Praunheim f. ex. virket som en ståelse av rum i München.
selv men som manglet den ene ting - tak over hodet.
Det samme er tilfelle i Mann- hel by av rekkebebyggelse i 2 etager og med flate tak.
Jeg kom til syvende o g sidst E n eiendommelighet ved disse til en av topperne - en Ober- husene var imidlertid at de hadde baurat som forklarede at det var en slags halv 3die etage - den så- en overdrivelse å si at arbeidere kaldte Einlegerwohnung, som be- ikke bodde i nybyggene.
De stod av et rum og et bitte litet bodde her og der indimellem funk- kjökken - nesten et kjökkenskåp.
sionerer og forskjellige andre leie- Dette optok omtrent 2 / 3 av husets boere - særlig i Römerstadt ik- bredde.
Det övrige var veranda ke så få av dem - Men det måtte rigt beplantet med blomster.
Det indrömmes at stort set hadde det hele ga derfor indtryk av en uen- ikke endnu lyktes å overflytte dem delig rekke takhaver.
Det tok sig fra de gamle römer nede i cen- vægger så rummene kunde deles trum til de boliger som i förste aldeles fortryllende ut.
Denne opdeling av leiligheter- av for natten.
Der var store rum- hånd var tiltænkt netop dem.
ne, som var selveste Oberbaurat melige kjeldere men ikke lofts: Men sikkert vil de overvinne Men det var i også denne vanskelighet för alle Mays eget patent, var gjort for rum som I München andre.
å skaffe större familier en rime- Frankfurt Det var netop det som virket sörgelig mangel på gar- lig husleie og for samtidig å ut- en nytte bygget til det ytterste.
Et derobrum, det hænger vel sammen så betagende ved Frankfurt - slikt blokhus måtte inbringe sine med at alle mennesker i Tysk- dette inntryk man fik av en hel 90 mark per måned i husleie om land har sin Kleiderschrank, så by samlet unner et felles banner: de slipper som hjemme hos os å Boligsakens lösning det skulde svare sig.
Den egentlige leilighet på 3 — se koksovnen som hele familiens f u l d t o g h e l t.
Oslo november 1929 klædeshanger hvor der mangler 4 rum og kjökken, bad og W.C. Lulli Lous.
fordelt i 2 etager blir så bort- kotter.
Men det er like forkaste- leit til mer og mindre barnrike lig for det.
— Reiser du i strålende sol og varme gjennem Tyskland - dag ut o g dag inn gjennem en uen- delighet av opdyrkede marker, mi- lelange alleer av frugttrær som er allemannseie - langs vinbjer- g e bugnende av fuldmodne vin i store tunge klaser - så tænker du ved dig selv: Her er nok livet lettere å leve enn hjemme hos os - her er » hus i hver busk » - klimatet er så meget mildere - H e r er nok ingen bolignöd - Også er her mat nok, tænker du videre - Lannet gjör sånt rikt intryk - Tænk bare alle de fete gjæsserne!
J a, den som krydser lannet pr bil vet nok av erfaring at landsbyerne næsten ikke er til å komme frem i for disse store, vraltende og veludrede skabninger som fyller den eneste gaten - netop den du vil suse igjennem fortest mulig for å komme ut av denne snuskede blanning av fjös og stall og hovedbygning plus kloak midt ute i gaten, som sam- let danner en tysk landsby - en forunderlig foreteelse.
-- Aa nei - h e r er nok ingen bolignöd - Men nærmer du dig så byer- ne så forteller de dig noe annet.
E n liten stikpröve - og du erfarer snart at boligvanskelighe- terne er sig lik i alle land.
Og overalt föres der den samme hård- nakkede kamp for å komme ut av elendigheten.
For bare å nævne de par byer, hvor vi i höst hadde anledning til å se en del å nybygg, så er der i München i de to siste år bygget 3,000 leiligheter - D e begynte först å bygge 1927 men har nu planerne færdig helt frem til 1931, da de håper helt å ha overvunnet bolignöden.
Alt boligbygg foregår her gjen- nem de såkaldte Aktiengesell- schaft Wohnungsfürsorge, som har stötte av både den tyske stat og staden München.
V i så forskjellige komplexer - det meste bygget i 3 etager, et par steder i 4 etager plus en hel del rekkehus i bare 2 etager.
De fleste leiligheter var på 2 rum og kjökken uten bad og uten vaske- kjeller, da der var planlagt central- bad og centralvaskeri i kom- —
Kvinnan Under fascismens första år såg man ständigt kvinnor deltaga i partiets offentliga framträdanden.
Vid möten och fester voro de alltid med, deras vältalighet flödade of- ta i kapp med den manliga, och drog en kortege genom gatorna, nog fanns däri i regel en mängd kvinnor skrudade i svart skjorta och svart barett och stolt lyftande sina svarta standar mot skyn.
Men för cirka tre och ett halvt år sedan blev det annorlunda.
Då bytte fascistpartiet generalsekrete- rare och den nye - som f. Ö. ännu innehar denna höga post - begynte sin verksamhet med att utfärda en rad bestämmelser rö- rande de kvinnliga » fasci » och de- ras rätt- och skyldigheter, som be- tydligt förändrade dessas ställning.
Kvinnorna förbjödos sålunda att bära svarta skjortor, de vuxna få endast och allenast bära fascist- märket, de yngre - under fjor- ton år - få använda en dräkt som består av vit blus och svart vec- kad kjol och en svart silkesluva, en dräkt som emellertid i förbi- gående sagt i långa tider brukats som skoluniform Italien över.
Kvinnorna blevo vidare förbjud- na att deltaga i processioner, kor- teger o. dyl.
De fingo endast i undantagsfall rätt att deltaga i möten och festligheter och deras förut av ingen hindrade befogen- het att uppträda som talare blev nu högst betydligt kringskuren.
Realiter kan en italiensk fascist- kvinna numera tala blott i vad man här kallar en » sluten försam- ling » d. v. s. inför en skolklass, i privata klubbar, inför ett mindre- tal åhörare, etc. » Kvinnorna skola inrikta sig på att i bakgrunden stödja och bistå de manliga fascisterna)) var parollen som ljöd från högkvarte- ret och till en början ingalunda väckte glada känslor inom det kvinnliga lägret.
Många hade vant sig vid att bokstavligt talat ar- beta sida vid sida med männen, många hade nått de mest fram- skjutna ställningar inom styrelser och råd och gjort sig kända som talare och propagandister av rang, de allra flesta voro lika roade som männen av att klä sig i » uniform » och att i synligaste måtto vara med om firandet av rörelsens ota- liga minnesdagar - det var inte lätt att plötsligt draga sig undan, och någon tid dröjde det också i Fascismens därför innan de nya bestämmel- Serna blevo respekterade.
* tre grupper äro Italiens kvinnliga fascister i likhet med de manliga nu indelade.
Den för- sta omfattar Piccole italiane, barn från sex till fjorton år, och den anses enligt den sista statistiken räkna 364,300 medlemmar.
Den andra är Giovani italiane, flickor från fjorton till aderton, och den har i detta nu 100,153 inskriv- na, Vartill sedan kommer om- kring 100,000 vuxna kvinnliga fas- cister, fördelade på 4,000 olika » fasci ».
Att den första gruppen är så mycket större än de andra beror på att man det sista året gjort inrullandet däri obligatoriskt för alla flickebarn, som frekventera i överensstäm- offentliga skolor melse med vad som något tidi- gare bestämts i fråga om gos- sarne.
Alltså i och med det, att en liten italiensk flicka kommer vilka in i en statens skola emellertid av överklassens barn besökas mycket mindre än de långt bättre skötta klosterskolorna och kollegierna så blir hon au- tomatiskt Piccola italiana med par- timärke och medlemskort.
Som Piccola italiana övas hon framförallt i kroppslig idrott.
Hon får deltaga i en mängd, många gånger mycket ansträngande, gymnastiska övningar, hon får lä- ra sig skjuta med pilbåge och på sina håll också med bössa och I — — — revolver, hon får ro och simma och spela tennis och golf och de många bollspel som itaiienarne äl- ska.
På sommaren får hon fara till havet eller till bergen och le- va lägerliv i tält och provisori- ska baracker.
Därunder, som för övrigt under terminerna i skolan, får hon vara med om en massa ceremonier, som omfatta föredrag om kriget och den fascistiska re- volutionen defileringar inför Ita- liens och fascismens fanor, av- sjungande av patriotiska och fas- cistiska hymner, uppförande av historiska och religiösa skådespel och tablåer etc., etc. För att ge en föreställning om hur terminernas fritid utnyttjas kan det vara av intresse att fram- lägga det schema, som följes i Venedig, och som av partiets ge- neralsekreterare förklarats vara så ypperligt, att det bör följas över- allt i landet.
Månadens första söndag skall, enligt detta, användas till föredrag om Mussolini och om fascismen, uppläsningar av Mussolinis tal, ut- läggningar av fascismens budord, panegyriker över den fascistiska revolutionens hjältar, förevisning- ar av filmer som demonstrera vad fascisterna göra t. ex. för att upp- odla sumpmarker, utrota malaria, anlägga järnvägar, bygga skolor och offentliga byggnader etc., etc. Andra söndagen ägnas under sak- kunnig ledning bedrivna besök i museer, i kyrkor, i utgrävning- ar o. dyl.
Den tredje åt en lång fotvandring på landet.
Denfjärde är så » givandets söndag ».
Då sam- las man till förfärdigande av ar- beten, som sedan säljas till för- mån för den eller den fascistiska organisationen, då avlevererar man de arbeten man under måna- dens lopp tillverkat hemma, då besöker man fattiga hem, sjukhus, barnhem o. s. v. I fråga om de något äldre - Giovani italiane - lägges huvud- ’ Italien Negersång vikten på att utveckla » socialt in- tresse och husliga dygder)).
De få lära sig att laga mat och att sköta trädgårdar.- De få en - på många håll mycket god grundläggande undervisning i jordbruk.
De gå igenom sjukskö- terskekurser som för deras räk- ning anordnas av Röda korset 1928 t. ex. funnos 52 dylika med 1,220 deltagare.
De undervisas i klädsömnad, vävnad, knyppling, hattillverkning etc.
De deltaga i grundliga kurser i barnavård och nu på sistone också i kurser för utbildande av » fabrikssystrar » och » gruvinspektriser ».
Och de ännu äldre, de vuxna kvinnorna som alltså äro de en- da, som kunna i egentlig me- ning kallas fascister, de leda orga- nisationen av denna de ungas fostran.
De förestå skolor i huslig ekonomi, hantverksskolor, jord- bruksinstitut etc., etc.
De anord- na » sjukkolonier » däri framförallt tuberkulösa barn tagas emot och få ypperlig läkarbehandling och vård.
De taga emot de utom Ita- lien levande små italienska barn vilka om sommaren inbjudas av Mussolini att tillbringa längre eller kortare perioder i sina föräldrars fädernesland.
De anlägga tjänar- innehem och leda kurser för lands- bygdens kvinnor - ett led i Mussolinis strävan att hindra bon- debefolkningens inflyttning till stä- derna.
Och först och sist intresse- ra de Sig för att Italien nu till sist skall få en fulltalig stab av väl utbildade sköterskor.
Då Ita- lien gick med i världskriget var det nunnorna, som i någon mån lindrade de fruktansvärda Ii- danden de italienska soldaterna på grund av bristen på läkare och sköterskor och sjukhusutrustning utsattes för, men deras antal var — V i spelar, sjunger och dansar för er, vi kommer till er med hjärtan och själar, vi kommer med vår glädje, lust och längtan - varför kommer ni icke till oss?
Vita människor, svarta människor: glömma det förflutna, förgäta det, utplåna det - låt oss vända ansiktet mot framtiden, vita ansikten, svarta ansikten: — Röd morgonsol kommer, en ny dag, vi sjunger, v i ropar, vi skrattar, vi arbetar, vi ger oss hän åt bladet och den sjungande minuten, och solen virar en svepning av guld kring världen - Vita människor, ni har jagat oss, fångat oss, berövat oss frihet, land och allt, ni har fört oss i träldom, gjort oss till slavar, ni har förtrampat oss, piskat oss, pressat oss till döds; v i har arbetat under förbrännande sol för er, timme efter timme i de långa, långa dagarna, år efter år, släkte efter släkte; N i har slagit oss när vi var sjuka och döende, ni har skändat våra kvinnor, ni har krossat våra skallar, ni har hängt oss, skjutit oss, sparkat ihjäl oss - å!
- Och nu kommer vi till er, spelande, sjungande, dansande, skrattande: vad vill ni mer, vad begär n i mer!
.
Ack: vårt skinn är ännu svart, våra kroppar svarta, våra ansikten svarta - förlåt det, överse med det!
Se: blodet som rinner ur våra sår är rött, v i r a hjärtan som sönderframpas är röda, vårt kött som fläks upp är rött:, vad begär ni mer?
A, väntar inte en morgon någonstans, en morgon för oss, en solröd sjungande morgon?
Vi vill tro p i en morgon, vi vill drömma om en morgon, en morgon även för oss -!
Artur Lundkvist.
(Ur den nyutkomna antologien 5 unga, Bonniers, 3: 7 5.)
S v e n s k bikt När serieverket Lindblads Håg- komster och Livsintryck en gång startades förmodligen av förlagets dåvarande ledare förutsåg kanske icke ens denne, att arbetet skulle ofta mera Dichtung än Wahr- heit.
Att adel, präster, borgare och bönder företrätts är uteslutande en vinning.
Det heter, att alla bli har nämligen just i dessa dagar väsentligt ökats.
Måhända kan det för övrigt i detta sammanhang vara värt att påpeka, att den italienska kvinnan gång är emellertid den tionde, man spår säkerligen icke fel, om man räknar med kommande ju- biléer efter åter gångna decen- nier.
Läsarnas intresse har stått bi och medarbetarnas, och för varje nytt år tillväxa nya givare och mottagare.
Sista bandet har försetts med en förteckning i medarbetarna i föregående årgångar, och det vore att önska, att denna förteckning upprepades i varje kommande.
Böckerna uppnå därigenom läng- re livslängd, falla icke så lätt un- dan, och en personhistoriskt in- tresserad kan söka ut den och det han speciellt skulle önska och behöva.
Bläddrar man i samling arna, finner man, att del v är äga genomgåen- de stilistisk snits, och man finner lätt, att sådana företrädare valts, som vid sitt ingripande i det of- fentliga livet lärt att sköta pennan.
Denna jubileumsårgång har kanske åter övervägande litterär anstrykning, fast det är de nyaste namnen, som möta en.
Det min- skar icke dess värde, ty en läse- krets kan tröttna på att höra stän- digt samma tala om sig själva.
Här har ordet givits åt exempel- vis Maj Hirdman, ett förträffligt bidrag, Elisabeth Bergstrand-Po- ulsen, Vilhelm Moberg, Ragnar Holmström, Axel Olsson, Rudolf Värnlund och Eva Årads.
Men även äldre bikta sig: bidragsgi- varnas ålder pendlar mellan 68 överhuvud har större inflytande än man enkannerligen i Sverige är benägen tillerkänna henne.
Hon har sitt bestämt avgränsade fält, men för det första är det ej ringa, för det andra är hon där- na tidnings mångåriga redaktör har meddelat ett krigsminne i del VIII.
Hur intressant det kan tyckas att lyss till självbekännelser av inom självständig på ett sätt som hennes svenska medsystrar ofta kunna ha skäl att avundas.
I italienska hem är det fortfarande hustrun som har hand om peng- okändas, kanske pålitligare ur sak- lig synpunkt.
Författarna und- komma nu en gång icke sin fan- tasi, som förminskar och förstorar arne och som allsvåldigt bestäm- mer om allt som kan benämnas hemmets organisation.
För itali- enska män är det därför den na- omedvetet bedrägligt.
De skänka Förra året hände det, att man i Milano efter telefonernas omlägg- ning till automatiska började med långt ifrån tillräckligt, och allt- sedan dess har reorganisationen av Italiens Röda kors varit ett brännande problem, som emeller- tid nu tack vare fasci femminile förefaller kunna tillfredsställande lösas.
Den italienska fascistkvinnan gör alltså en hel del och kommer av allt att döma att göra ännu mer.
Områdena för hennes verk- samhet såväl som de ekonomiska resurser varöver hon får förfoga turligaste sak i världen, att kvin- norna även utom hemmen, på de områden som äro erkända som deras, äro absoluta envåldshärska- re som styra och ställa precis som de för gott finna.
Är en utom hemmet arbetande italiensk kvinna gift är hon för- resten - det kan även vara skäl att påpeka - bättre ställd än i åtskilliga andra länder.
Omsorgen för nativitetens ökande gör, att hon skyddas på mångfaldiga sätt.
år- själva.
Bidragen drag av litterärt de Aderton.
Den- ras artiklar förbigå andra mera under påpekande av telefonisterna fall hade sina män att falla till- baka på.
De avskedade gingo till Mussolini, och han gav telegrafisk ilorder om att de alla skulle stå ta.
Generalorder kom strax därpå, att denna princip skulle respekte- ras överallt i statlig såväl som Privat verksamhet.
Och Italiens kontorister och lärarinnor och ar- beterskor, som ju i övervägande g r a d äro gifta, jubla.
P i e r Gudro.
de och 29 år.
A. B — n.
ISLAM PÅ NYA VÄGAR » En ung a r a b hade förts till neslutet, men Islam bryter ras- för den muhammedanska samlin- protektoratets förträfflighet och missionsläkaren i Mesopotamien.
gränserna liksom också kristendo- gen kring kalifatet har världen bestånd, och utan att kunna för Det gällde hans liv.
Intet annat men.
fått den turkiska, egyptiska, syri- må sig att likt författarinnan utan ä n blodöverföring kunde radda Författarens utgångspunkt är ska, indiska nationalismen, unge- citationstecken använda ordet pa- honom.
Läkaren gjorde detta klart den att Islam rycker upp sina tält- far så som Europa en gång fick c i f i s e r i n g om de krig med oli- för de anhöriga och frågade vem pinnar.
Islam kan, menar han, ic- sin nationalism.
Islam mister sin ka marockanska stammar som fö som ville göra den unge mannen ke så som kristendomen reforme- makt över de mera intelligenta och regått Marockos underkastelse.
denna tjänst.
Alla vägrade - fa- ras.
Muhammeds statslära och se- av västerlandet påverkade skaror- Basil Mathews citerar Abd- ul- delära är absolut oforenlig med na.
Men samtidigt kryper den Krims ståtliga brev till Times.
Var der, broder, kusiner.
Läkaren såg en enda möjlighet en ny tid.
Muhammed räcker där- långsamt fram över den afrikan- det bara en sniken rövares fint for icke till för det unga Islam, ska kontinenten genom muham- och han tvekade ej att begagna för att skaffa sig sympatier på sig av den.
Lugnt öppnade han det som kommit i beriiring med medanska köpmän som tjäna som bekostnad av en fiende, som ville sina egna ådror for att gjuta nytt den nya tiden, nya civilisationen.
missionärer.
Kryper fortare än beskydda hans egna landsmän liv i den döende araben.
En » Millioner av muhammedanvärl- kristendomen anser författaren.
mot honom, ville införa ordning strimma av ett sällsamt ljus sken dens unga blicka ut mot nya syn- Han ä r icke blind för den fara och frid, låt vara med kanoner in i de närvarande arabernas vidder.
De stå färdiga för en spa- som ligger i den färgade natio- och luftbomber?
hjärtan.
Sådant sågo de aldrig.
ningsfärd mot nya okända mål.
nalismen, han ä r icke blind för Vi kunna icke motstå frestel- Från den dagen ä r missionsläka- De äro villiga att lyssna till den vad det är den västerländska ci- sen att citera Abd- ul- Krim, ty ren suverän bland dem, och ing- vilisationen har att stå emot: en vi ha alltid haft en sentimental en skulle våga kröka ett hår på mångfaldig brokig, till livsföring böjelse för de nu så grundligt pa- hans huvud.
» Han ä r vår bro- och historia, mentalitet och re- cifiserade ' riffkabylerna.
ligion oss djupt artskild och der, » saga araberna.
» Hans blod » — Vi kräva intet annat än vår flyter i våra ådror.))
ofta dunkel massa.
Han a r icke rätt, » säger Abd- ul- Krim, och blind for att dar sjuder av upp- vi försvara intet, utom det vi an- Med denna historia avslutar den ror i denna massa, av bitterhet se som vår plikt att försvara.
Det engelske författaren Basil Mat- for lidna oforrätter, för vilkas skull enda målet för alla våra ansträng- hews sin utomordentliga lilla bok m a n förlorat blick för de vitas ningar a r freden.
Vi vilja ge upp- Islam på nya vägar, som välgärningar, och av ofördragsam lysning åt vårt folk och reformera s v e n s k a missionsförbun- stolthet.
Men han fasthåller det vårt land.
Vi äro alltid redo till d e t s f ö r l a g haft den goda idén mänskligt gemensamma och tror fredliga överenskommelser, så att ge ut på svenska.
Historien på möjligheten att slå en bro.
Inte snart vi märka att våra motstån- ä r mer än ett uppbyggligt exem- tror han på den vasterländska civi- dare erkänna rättfärdighetens pel på vad sorts folk det ä r som lisationens makt i och för sig.
Inte krav och äro villiga att ge oss bli missionsläkare.
Den ar en sym- tror han heller på de kristna kyr- de lagliga .rättigheter, utan vilka bol.
Genom att följa missionsläka- korna sådana de nu äro.
Han liknar vi icke kunna existera.
Riffolket rens exempel, så, men endast så, d e m vid de gamla grekiska kyr- har särdrag och sjalvstandig livs- kan den kristna civilisationen vin- kor som inom sina murar gömma vilja som berättigar det att styras na islam, endast genom att på omätliga skatter dem ingen for och av sina egna och att i i djupaste mening ge sitt blod kommer åt.
Men han vädjar till likhet med andra nationer leva i kan den kristne visa Kristi over- den kristna ungdomen att gå ut fred och oberoende.
Vi äro för- lägsenhet over Muhammed, för- och bygga denna bro, som skall vissade därom, att när dessa rät- sona gamla synder, och visa det förena folken i mänsklig gemen.
tigheter vunnits och rättfärdighe- unga islam som bryter upp från skap.
Han visar som på en strå- ten i våra krav erkänts, så skola sina fäders tro vägen till nya ideal, lande uppgift, på denna oroliga, vi leva i frid med alla våra gran- till nya mål.
den andliga hungerns värld.
Han nar och öppna våra dörrar för Basil Mathews har bakom sig visar på vad de internationella främlingar på ett sätt som be- en lång forfattarverksamhet i högskolorna under kristen ledning fordrar allmänt väl.
Detta ä r vad KFUM:s tjänst.
Han hör till en kunnat åstadkomma till rasernas vi hoppas och önska.
Vi vilja hål- liten grupp forfattare som ställt förening och för att sätta in i a ut så som vi gjort det under upp for sig som livsuppgift att muhammedanens åskådning ett många år, tills den dag randas lägga fram for världens ungdom.
nytt ideal.
Det han har att be- då orättfärdigheten besegras av formarna av morgondagens oden.
rätta om dessa framgångar ser rattfärdigheten.
de stora problem som de komma kanske ringa ut i jämförelse med Frid vare över E r och stor att få lösa, de stora uppgifter vad det a r som måste vinnas och ära.
som vänta dem.
För denna lilla övervinnas.
Man kan tycka att Muhammed Ben Abd-ul-Krim arbetskommitté med sitt säte i han sviktar under bördan av sin El-Khattabi. » Geneve, är problemet framför alla egen djärva tes.
Den enda väg Utan att våga sig på att fälla problem rasernas förhållande till han anvisar som framkomlig för dom mellan två parter i ett så varandra.
- Om inte världens att lösa framtidens problem bör kvistigt mål, torde man ha rätt ungdom lär sig förstå att det pro- mänskligt att döma icke kunna blemet måste lösas i samförstånd, locka andra än fåtalet.
Men man att fullborda bilden ur Marika se genom ömsesidig förståelse, res- måste säga sig, att om någonsin Stiernstedt bok genom att pekt och samarbete, då ä r värl- rost som kan skänka dem det for- en uppgift varit rik och stor och den besegrades trosbekännelse.
den förlorad, har en av de kom- lösande ordet till den egna per- överväldigande och brådskande, Marika Stiernstedt som ar s å large sonlighetens tillväxt och fosterlan- och tydligen fått en viss sympati mitterade yttrat.
värd att ge livet för och värd att I denna anda har Basil Mat- dets nydaning,)) säger författaren.
elda unga krafter, så är det d e n ' för marockanerna har troligen in- E.W.
Det han säger om Islam grun- att bygga bro mellan raserna och genting däremot.
hews skrivit sin spännande och livliga lilla bok Clash of colours, dar lian icke på böcker eller for- göra av dem ett brödraskap p å ' färgernas brytning, som ger den modanden i Geneve.
Han har sökt jorden.
bästa möjliga korta översikt över det unga Islam överallt i världen, Sovjetunionerna såsom kär- våra dagars rasproblem, sett av dar Allah och Muhammed har si- na till ett drömt kommunistiskt en ung engelsman.
I den bok vi na bekannare.
Han har mottagit världsrike, är ett av försöken att nu behandla, Islam på nya vägar, de muhammedanska nordafrikan- lösa denna uppgift.
Här ropas Det meddelas från Norge att har han tagit upp samma pro- ska arbetarnas förtroenden i Pa- ut en annan mera universell lö- norska stortingets nobelkommitté blem men från en annan Ut- ris, sett Mekkapilgrimernas extas, sen.
Skall den väl finna gensvar?
beslutat att i år utdela fredspriset.
gångspunkt.
Det är nämligen de resonnerat med araber i Arabien Alldeles oavsett att frågan ar out- två stora religionernas förhållan- och Palestina, Indien och Turkiet.
redd om fredspriset kan gagna fre- den, är det ju alltid med en viss de till varandra, kristendom och Det är en fängslande och eggan- Vill man skaffa sig den slags spänning man avvaktar vem som muhammedanism, han behandlar.
de bild han ger av en värld i kunskap om den muhamrnedanska skall bli den lycklige.
Ty i valet Däri ligger också rasproblemet in- uppbrott, jäsning, förvandling, av sovande som vakna, av kvinnor världen som en sådan bok som av pristagare ligger inneslutet en som slita av slöjan, av jäsande Basil Mathews icke kan ge; så deklaration i frågan om hur freds- oro och verksamhetslust.
Förfat- är det mycket Iämpligt att som arbetet bör laggas, vad som egent- taren skriver for ungdom, vilket anmälaren gjort fortsatta med ligen är fredsgagnande verksam- H o s het.
Detta ä r det viktiga i saken, i detta fall betyder att göra sitt M a r i k a Stiernstedts: bästa.
Han illustrerar sina satser h ö g o c h l å g i M a r o c k o.
Hon vilken nationalitet som pristaga- har gjort några veckors besök i ren tillhör a r mera oväsentligt.
med åskådliga bilder.
E n sådan bild som den han ger av mötet den del av Marocko som ligger Det är ju icke meningen att mellan en karavan och den för- under franskt protektorat, alltså smickra ett land utan att främja sta bilkortegen genom Sahara, ris- kommit rakt in i den muham- en sak.
medanska ortodoxiens högborg.
tar sig in i minnet.
Bland de kandidater som kunna Man får nya belägg på hur Hon har haft goda förbindelser, anses verkligt förtjänta vore väl oerhört mycket världskriget betytt, energi och en viss vågsamhet.
Sin ingen mera förtjänt än Jane Ad- långt utanför de områden som upptränade förmåga som observa- dams.
Att prisbelöna Kellogg vo- berördes därav, vilket jäsämne det tor och skildrare har hon haft re ju att fullfölja den linje som satte in i världen, hur det på- med sig.
På så sätt har hon kun- fångade in Chamberlain, Strese- skyndat och omriktat utvecklin- nat ge en levande bild av detta mann och Briand.
Men å andra gen.
Det märkligaste och mest nordafrikanska land, dess rent ytt- sidan, att prisbelöna Kellogg före oförutsedda som skedde var väl re aspekt, linjer och färgspel, men Jane Addams är att börja i ga- att kriget givit den asiatiska och också dofter, tonfall, stämningar, len ända.
Jane Addams som per- afrikanska nationalismen luft och interiörer, belysande situationer.
sonlighet och som ordförande i kvinnoförbundet växtkraft.
Det muhammedanska Det ä r så att man nästan tycker Internationella kalifatet splittrades genom freder- man själv varit i Marrakesch, den för fred och frihet ligger bakom na efter världskriget, som tog bort urgamla herrskar- och handelssta- mycket av det fredsarbete som Palestina, Egypten, Mesopotami- den, själv förtrollats av dess skym- Amerika gjort innan Kellogg och en från sultanens välde.
Sedan ning och själv lyssnat till berät- genom Kellogg.
Skall en kvinna avsatte turkarna själva sultanen tarna i gathörnen och den un- få fredspriset, och det kunde ju vara ganska lämpligt, då står Jane till råga på verket och gick in derliga sagovärld de avslöja.
Allt detta kan man njuta av Addams som den självskrivna, för uppbyggandet av e n religions- lös modern stat, och även Persien utan att reservationslöst gå med som det vore en taktlöshet att gick in för emancipation.
I stället på uppfattningen om det franska förbigå.
F r e d spri s e t
Födelsedagen Emilia Broomé Tidevarvet Till våra lösnummerköpares tjänst, (Forts. fr. sid.
1.)
Bergström Mor i Snickartorpet satt pi alldeles för verklig ut för att vara en från vilka vi ofta få mottaga för- sig utlopp för sin personlighet och sin energi på nya vägar, ty den en sten vid vägkanten och vilade sig.
syn eller en dröm, och så gick hon frågningar om var Tidevarvet finns att köpa, följer härnedan en förteck- var fullkomligt tillgodosedd.
och Hon hade följt sin dotter och sonhu- fram och halsade honom välkommen.
stru till järnvägsstationen, och p i hem- Gästerna ställde sig i en halvcirkel ning över de affärer i Stocktholm, Det var alltså icke bara olika vägen blev hon trött av värmen och bakom nämndeman, och denne började som föra Tidevarvet.
meningar mer till.
i fredsfrågan som gjor- solsteket, varför hon slog sig ner på hålla tal f o r mor Bergström.
Vad han BLASIEHOLMEN.
de motsatsstäiiningen.
Men den en mossklädd sten i skuggan av ett sade, uppfattadc hon inte så noga.
D e t Arsenalsgatan 1. blev den avgörande punkten, där par stora aspar och tog sig en stunds var bara spridda satser, som fastnade i hennes minne, men hon tyckte, att Arsenalgatan 9. fru Broomé satte in all sin presti- vila.
Hon hade också rätt att pusta ut det var lika fint, som på kyrkstämman, ge.
Hon vädjade personligen till ' ombuden från hela landet.
Före- ett t a g tyckte hon ty det var en styv när socknen skulle välja ny klockare.
ningen borde » icke ta ställning till halvmil till stationen.
Dessutom fyllde D å hade nämndeman stått i och talat NORRMALM.
ordnandet av vårt militära för- hon åttio år i dag, och på sin åttio- for en av de sökande, och när han Allm.
Tidningskontoret.
svar », alltså icke arbeta på av- årsdag bör man ju slippa alltför mycket hållit på en stund,.
förstodo alla, att Dag Nyh.
Stureplan.
rustning.
I stället skulle förbun- jäkt och brådska.
D e gångna åren ha den han förordade var den styvaste kloc- karen på hela Roxenslätten.
Fick en Centralstationen, bägge tidnings- det söka » levandegöra känslan för gett nog av de bördorna.
samhörighet och samverkan mel- Gumman knäppte händerna i skötet tro nämndeman i dag, fanns det inte kioskerna.
lan folken och arbeta för en ra- som hon brukade under rostunderna och kryare och raskare och duktigare och Vasagatan 12. dikal omvärdering av de ideal och lät tankarna gå tillbaka till förmidda- präktigare å t t i o å r i g i hela Östergyllen Upplandsgatan 2. föreställningar i fråga om kriget gens händelser.
De hade varit stora och än nior Bergstrom.
Gumman tittade litet misstroget p i som under århundraden nötts in betydelsefulla nog.
Upplandsgatan 10.
Att dottern och sonhustrun skulle kom- talaren och tänkte.
att han egentligen Upplandsgatan 50. i folkmedvetandet ».
Men centralstyrelsen var den ma och lyckönska henne det var ju en borde blivit präst istället för nämnde.
Birger Jarlsgatan 90. gången icke i stämning att ta en självklar sak.
Vanligt folkvett saknade d e man.
så som han kunde brodera ut Birger Jarlsgatan 127. så försiktig och allmänt hållen re- inte gudskelov!
Men de hade inte kom- texten.
Hon aktade sig nogsamt för att Ingemarsgatan 6. solution.
Det kom ett spontant bara av skyldighetsskäl, det kände tro honom, men hon kunde inte hjälpa, Svaevägen 80. nej från Karlskrona till Östersund hon nar de togo henne i famn vid an- att hon njut av hans rosande och sirat- på fru Broomés förslag.
De som komsten kvällen före den stora d a g e n liga tal.
Och så gladde henne hela till- Kungstensgatan 56. lagt fram det radikalare resolu- Och hon kände det ännu mer, när hon ställningen.
Hon hade tillrackligt skarpt Observatpriegatan 6. tionsförslaget om den » positiva satt i sängen på födelsedagsmorgonen öga f i x skådespelets brister for att inte S:t Eriksgatan 89. fredspolitiken, i vilken ingick av- med k a f f e b r i c k a framför sig och tog overskatta det, men hon förstod också S:t Eriksgatan 104. vecklingen av vår krigsbered- emot deras enkla gåvor.
Det var inte att njuta glädjen att vara med och vara Karlbergsvägen 52. skap, » kunde inskränka sin roll gåvorna, som gjorde henne glad, det den ena huvudpersonen.
till att be församlingen noga be- var dotterns och sonhustruns Sätt att Nämndemannens tal r a r långt och om- Birkagatan 9. tänka allvaret av sitt steg, vilket ge.
Mor Bergström var gammal och ständligt, och det dröjde en god stund, Dalagatan 48. den dock icke gjorde.
klok och hon visste mer än väl, att innan han kom till slutklämmen.
När Odengatan 72.
Fru Broomé var en mera me- en gåvas värde beror helt av sinnet han äntligen var dar, gjorde han en Odengatan 63. riterad fredsvän än någon av de hos givaren.
Men barnen hade det rätta liten välplacerad konstpaus, drog upp en andra.
Men hon hade ' sin för- sinnelaget och därför droppade glädje- stor vacker psalmbok ur fickan och tog Vanadisvägen 2. krigsuppfattning av försvars- och tårarna ner på de små paketen, när hon ur denna fram en splitter ny femtiokrone- Jarlaplan, kiosken.
fredsvänlighets möjligheter till tackade för skänkerna.
Regeringsgatan 77. sedel, som han jämte palmboken over- fridsamt sammanboende och hon Dottern tog ett tag över ögonen med lämnade till åttioåringen.
När han räck- Brunkebergstorg 7. trodde som många andra ännu näsduken vid moderns tack, men s % ka- te henne gåvorna, formade han vant och Barnhusgatan 20. tro på möjligheten att fullfölja för- stade hon en orolig blick mot fönstret, konstmässigt slutorden i sitt tal till ett svars- och fredslinjen lika aktivt.
sköt med en bestämd rörelse kaffebric- tack och en lyckonskan, som framsades Kiosken Folkets Hus I Nationernas förbunds vård över- kan litet längre upp på täcket och med värme och hunden rörelse.
Det Fredsgatan 4. lämnade hon fredsarbetet - ehuru sade: kom något ärligt och äkta i hans ton, * icke försvarsuppgiften - och hon — Nu ska mor dricka kaffe, och sen som övertygade till och med mor Berg- ansåg, som Sigrid Björklund ut- är det kanske häst att mor klär pi sig, ström.
ÖSTERMALM.
trycker det, att man » lojalt borde för jag känner på mej, att det kommer - Gud hjälpe mej, tänkte hon, tror Nybrogatan 7. följa direktiven från Geneve ».
Det- fler som vill gratulera.
ja inte nämndeman mener allvar!
ta oavsett att intill 1924 N.F.
Nybrogatan 28.
Mor Bergström tittade förvånad på Och hon blev så besynnerlig till mods, varit bra fattigt på direktiv åt henne och sade förebrående: att hon inte kunde säga någonting på Artillerigatan 51. fredsvännerna i periferien.
- Är du inte riktitt frisker i huvet en lång stund utan bara stod d i r med Sheelegatan 17.
Det tjänar ingenting till att un- om morna, flicke?
Vem i Herrans namn sedeln i den ena handen och psalm- Skepparegatan 7. dra om fru Broomé, ifall hon fått tror du bryr sig om, att e g a m m e l boken I den andra.
Hon var beredd leva, skulle kommit ur detta sta- käring fyller år!
Storgatan 48. på psalmboken och möjligen på de fem- dium, att undra om hon inför den Dottern smålog och svarade: tio kronorna, men inte på värmen i Karlavägen 78. alltmer skärpta motsättningen mel- Var inte så säker på det, mors.
rösten och de kringståendes vänligt bi- Humlegårdsgatan 20. lan fred och försvar dock skulle gumman!
Det finns allt d e som tyc- fallande tystnad Den oväntade gladjen Karlavägen 52 — 54.
gjort Sitt val för fredsarbetet.
Men ker om gamle kärnger, ske ni sel tog rösten ifrån henne som han brukar Di ä allt tunnsådde, di, ska ja göra med manniskorna Men så säll- Karlavägen 40. man kan undra ändå.
Undra om hon skulle räddat sig över i en säja däj, å omtyckninga å nog bå ma.
synta äro hans skanker, att de flesta * ny värld, sedan det gamla, - ger och klener, som fälle naturlitt ä, inte förstå denna gåvornas råga utan d.v.s. liberalismen i dess då- för e gammel utleven kärng ä då san- kanna stumheten som en plåga.
KUNGSHOLMEN.
varande inkarnation - var för- nerligen inte mycke å ha, menade gum- Mor Bergstrom var också en smula Bergsgatan 23. gånget.
man småskrattande.
bekymrad over sin oförmåga att finna ord Kungsholmstorg 14.
Hon hade ju ändå hur poli- Men dottern bara nickade och sade: men alltför mycket brydde hon sig inte tisk hon än var sin förankring om den Taken.
Hon smakade den över.
Fridhemsplan, kiosken.
Jaja, Ni får väl se, hur det går.
, i dagliga livet genom sitt star- Och hon såg så säker ut, att mor raskande upplevelsens sötma under några Hantverkaregatan 8. ka sociala patos, sin personliga Bergström började känna sig orolig.
ogonblick av lugn ro och tystnad, och kunskap om de fattigas liv.
Det Gumman gav sig inte tid att dricka sedan tog hon i hand och tackade måste ha räddat henne från fö- tretår en gång, innan hon steg upp och.
nämndeman och de andra med en still- SÖDERMALM.
reställningen att programmet var klädde sig.
Och hon hade knappt och sam värdighet, som var henne egen, och Slussplan 1 — 3.
fullbordat med författningsrefor- jämnt hunnit bli färdig, när det bör- som hjälpt henne genom många vansklig- merna.
Slussplan 9. jade trampa på förstubron a v många heter.
E t t ä r i alla fall säkert, man fötter.
Dottern gick ut och tog emot S:t Paulsgatan 6.
Så småningom gick den litet stela h ö g kände inte Emilia Broomé, förr de främmande, och efter en stunds häl- tidligheten efter talet över i ett glatt Mosebacketorg 16 — 18.
än man gjort uppror mot henne sande och småpratande i förstugan kom och muntert samspråk, och den som inte Götgatan 40, och stått på andra sidan om en hela skaran in.
Det var väl ett tjog minst bidrog till detta, var mor Berg- Folkungagatan 108. frontlinje.
Det gav anledning till bönder och bondhustrur från byarna i ström själv, Hon var aldrig högtidlig — om jag tillåtes vittna rörande trakten, och sjiivaste nämndeman i i onödan, men om det behövdes kunde Folkungagatan 76. min skärningspunkt med hennes Lundstorp kom i spetsen med nämn- hon bli värdig och rak i ryggen som Nytorgsgatan 24. person och verksamhet - till de en kyrkvärd vid altarringen.
Nu ströd- Asögatan 54. första och enda verkligt mänsk- ja lite vriden å d e hon skämtsamma och vänliga ord Erstagatan 22. liga sammanträffandena vi hade sir syner, annars sover j a å drömmer, medan hon hjälpte dottern att duka kaf- mit.
.
— — — starkt minne av Emilia Broomé både i storslagenhet och begräns- ning, i upprördhet och fattning i smärta, orättvisa och godhet.
Ett minne som har sin tagg i att man ser att man tidigare och iv demanmoran fälle tänkte mor Bergstrom, när nämndeman febordet.
När hon rågade faten med steg in genom dörren.
Men han såg vetekringlor och småbröd, tänkte hon: Erstagatan 26.
Skånegatan 55.
Södermannagatan Hornsgatan 28.
Hornsgatan 100.
Björngårdsgatan 8.
38..
