# ID: svediakorp-per3461
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,654
# sentences: 293
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET Vi ha väntat länge nog N:r 47: 1929 Neutralitet eller solida.
r i t e t, vår ledande artikel, handlar om Sveriges insatser i kampen mellan våldspolitik och rättspoli- in i svensk lagstiftning år 1900 stark kritik, framförallt från lag- Även om antalet kvinnliga sjuk- litik, om ett föredrag i Göteborg D E N LÅNGA FÖRHISTORIEN med lagen om minderårigas och rådets sida och föranledde ing- kassemedlemmar sedan dess ökats och en artikel i Ny Tid.
» Beredandet åt väntande och kvinnors användande i industri, en proposition till riksdagen.
alltmera, blir det ändå endast ett nyblivna mödrar och deras spä- som förbjuder modern att arbeta Inte heller lyckades man lösa fåtal barnaföderskor som f å del da ' barn av sådana levnads- och under 4 veckor efter barnsbör- frågan i samband med sjukför- av det obetydliga understödet.
Tidevarvet redogör för innehål- vårdförhållanden.
som erfordras Efter motioner av hrr Palm- let i moderskapsunderstödssak- för bevarandet av mödrarnas hälsa den.
säkring.
Det år 1919 utarbetade kunniges i dagarna avgivna be- Några år efter denna lags till- förslaget till allmän sjukförsäkring stierna och Steffen vid 1914 års tänkande angående moderskaps- och krafter samt för fostrandet komst väcktes av hr Wawrinsky riksdag om åtgärder till förbätt- blev så dyrt, att det inte föranled- skydd och slutar med en uppma- av livsdugliga och sunda barn, sy- rad mödra- och spädbarnsvård, be- ning till kvinnorna att enigt stäl- nes böra utgöra en av samhällets motion o m moderskapsförsäkring.
de någon proposition.
Förslagen gärde riksdagen utredning angå- la sig bakom detta förslag, på mest primära uppgifter.
); Med Riksdagen behjärtade synpunkten vid 1926 och 1927 års riksdagar vilket V i h a v ä n t a t l ä n g e dessa o r d inleda moderskapssak- att det var av synnerlig vikt för om reformerad sjukförsäkring u p p ende bättre förlossningsvård åt mindre bemedlade barnaföderskor.
nog.
kunniga sitt för några dagar se- staten, att den kvinna som vän- togo också moderskapshjälp i Den igångsatta utredningen av- dan avgivna betänkande angåen- tade sin nedkomst, kunde någon samband med denna, men då för- bröts vid den allmänna kommitté- tid före forlossningen liksom nå- slaget om sjukförsäkring föll, för- B ö n e n f ö r f ö r s v a r e t, ett de moderskapskydd.
Men av den viktigt beslut av kyrkomötet, som utförliga historiken framgår, att gon tid efter densamma ostörd av blev också frågan om moderskaps- indragningen 1922. hittills förbigåtts med tystnad.
näringsbekymmer och skadliga an- hjälp olöst.
1924 väckte fröken Hesselgren det var först för omkring 200 år Emellertid hade redan 1912 ett och fru Östlund motioner o m att sedan som de första åtgärderna strängningar skaffa sig den vila och vård, som kräves for att hon förslag till lag om arbetarskydd det inställda utredningsarbetet an- från statsmakternas sida vidtogos Artikeln om Bostadsbrist o c h b i l l i g a h y r o r av bostads- för att sakkunnig vård måtte stå skulle kunna väl fylla rnoderska- blivit framlagt, i vilket den gäl- gående förbättrad mödravård måt- pets plikter.
Fl inspektrisen f r ö k en Els lande barnsängsledigheten på 4 te fortsättas.
Motionerna biföllos varje, även den fattigaste barna- d i n samt referatet under mötes- av första men avslogos i andra föderska till buds.
Mycket arbete Med anledning av riksdagens veckor utsträcktes till 6, just med platsen behandla båda samma pro- tanke på den väntade propositio- kammaren och någon åtgärd kom har erfordrats innan vårt barnmor- blem sedda från Stockholms och skrivelse i frågan utarbetades in- alltså inte till stånd.
Göteborgs horisont.
Vi vilja i det- skeväsende, våra förlossningsan- om socialdepartementet ett för- nen om moderskapsförsäkring.
ta sammanhang erinra om, att det stalter, vår spädbarnsvård nått den slag om moderskapsförsäkring för Fastän denna aldrig kom fram, Som förut nämnts förekom vid av fröken Flodin omnämnda nya utveckling de för närvarande ha gick riksdagen i alla fall med på 1926 års riksdag en proposition industriarbeterskor, där det bl.
a. bostadsinitiativet i Stockholm, i vårt land.
Men ännu lämna så- framhölls, att samtidigt som lag- den förlängda obligatoriska barn- med förslag till moderskapsunder- som tagits av fastighetsnämnden sängsledigheten, alltså 6 veckor ef- stöd åt industriarbeterskor.
Det och som tycks innebära ett steg väl moderskaps- som spädbarns- stiftning om barnsängsvila etc. var ter barnsbörden, oberoende av om skulle utgå av statsmedel med om- mot bättre förhållanden, går ut på vård mycket övrigt att önska.
Det- nödvändig för att skydda kvin- någon-ledighet uttagits.
före den- kring två tredjedelar av kvinnans att staden genom lämnandet av ta framgår oekså med all tydlig- yrkesarbetets faror, norna emot billiga tomter och billiga lån samt het av de sakkunniges utredning.
samma.
Men det dröjde ända till arbetsförtjänst under en tid av måste man också se till att hon 1926 års riksdag innan frågan om omkring 7 eller 8 veckor.
byggnadskreditiv skulle medverka Den långa förhistorien till det- fick sådant ekonomiskt understöd, ekonomiskt vederlag togs upp till att billiga bostäder komme till Förslaget väckte opposition från stånd genom filantropiska stiftel- ta kommittéförslag är i korthet att hon kunde utnyttja vilotiden i igen - utom att riksdagen vid ser, föreningar och fastighetsbo- följande.
samband med barnsbörden.
Man 1912 års riksdag beslöt anvisa me- två håll.
Sålunda framhöll å ena lag m.
fl., som tidigare bedrivit sidan hr von Koch m. fl.
i mo- Förhud att arbeta i fabriks- hade alltså kommit fram till tan- del till understödjande av de fri- tioner till riksdagen det oprak- en sådan samhällsnyttig bostads- produktion, samt kooperativa för- mässig industri för kvinna som ken på särskilt moderskapsunder- villiga sjukkassor, som även med- tiska i att understödet skulle kom- eningar och enskilda.
Man vill allt- fört barn kommer första gången stöd.
Förslaget rnötte ganska delade moderskapsunderstöd.
ma att utgå också till sådana bar- så genom kraftig medverkan från stadens sida försöka få till stånd naföderskor som egentligen inte bostäder med billig hyra istället behövde det.
Motionärerna upp- för dem, som försvunnit vid den togo istället ett föregående för- omfattande rivningen av gamla slag (utarbetat i samband med hus.
Det föreslås att 2,7 milj. kr.
överarbetningen av fattigvårdslag- av skattemedel och 4 milj. kr.
av stiftningskommitténs förslag) om lånemedel skola disponeras för ändamålet.
understod efter den individuella * Det nu avslutade kyrkomötet uttrycker det: » väckelsen att ta- lande, ar därmed, fastslaget att behovsprincipen och föreslogo att Ni får Tidevarvet gratis för de- med dess olika anpassningar till ga upp kriget och krigsrustnin- kyrkobönen är likvärdig med en understödet skulle utbetalas av fat- cember månad vid prenumeration en utveckling som rider fort, kom- garnas berättigande under om- lagparagraf, som man måste lyda tigvårdsmyndigheterna.
A andra n u för 1930. mer troligen en gång att i det prövning i ljuset av Jesu evange- vid laga äventyr.
Medan man vän- sidan framhölls i motioner av bon- Pris per helår 6 kr.
Postgiro historiska perspektivet stå som en lium. » Han har då » kommit att tade på Högsta Domstolens ut- deförbundarna hrr Gardell i Gans 1544. se den oförsonliga motsatsen mel- slag kom kyrkomötets beslut att och Nilsson i Hörby att förslaget mycket märklig tilldragelse.
Redan under dess gång agnade lan Jesu evangelium och kriget.))
inlägga alternativa böner, däri väl vore orattvist emot jordbrukets pressen mycken uppmärksamhet åt Han har ansett sig for sitt sam- bön för fred förekommer men ej och hantverkets mindre bemedla- flera av dess beslut.
Men e t t av vetes skull tvungen att i kyrko- bön om försvar.
Därmed har kyr- de barnaföderskor, som alls inte dem, och dock ett av de viktiga- bönen utesluta bönen för försvaret, kans ledning undgått att kyrkoher- skulle komma i åtnjutande av nå- re har gått obemärkt förbi, näm- eftersom det ju är detsamma som de Thysell, om vilken man visste got understöd.
ligen beslutet om införande av al- att be för effektivitet åt det mo- att han skulle framhärda, bleve Utskottet gillade den i propo- dömd till suspension och sedan ternativ böner till den nu gäl- derna eld- och giftkriget.
sitionen hävdade principen om att För denna underlåtenhet anmäl- till avsättning.
lande kyrkobönen, alternativ, som det allmänna borde i någon mån Man kan tryggt säga att det är bl.
a. kännetecknas av att bönen des Thysell till sitt domkapitel av ersätta barnaföderskan för den tid, för törsvaret är utesluten.
E n mo- ett antal kyrkorådsledamöter, an- fallet Thysell som främst varit ak- hon på grund av gällande lag- tion om införandet av sådana al- gelägna om statskyrkans bestånd tuellt för dem, vilka drivit ige- stiftning gick miste om sin ar- nom att frågan om alternativa bö- ternativa böner hade väckts av och lagens helgd.
Domkapitlet betsförtjänst.
Frågan om under- biskop Rodhe, av pastor prima- erinrade om att aven beväringar ner lösts med årets kyrkomöte.
E n stödets utsträckande till också an- rius Widner och kyrkoherde Lars- ha samvetsfrihet och upptog icke enda person som står upp för sin dra kvinnor än de industrianställ- con samt av domprosten Carls- anmälan.
Den fullföljdes då till övertygelse, som framhärdar och da ansåg utskottet emellertid må- son i Linköping.
Den antogs av Göta Hovrätt, som i fjor somras tar riskerna har en otrolig förmå- ste bli föremål för förnyad utred- kyrkomötet utan någon diskussion.
med 3 röster mot 2 fastslog att ga att väcka respekt, att övertyga ning särskilt med hänsyn till kost- Ändå ligger bakom det så still- uteslutandet av bönen för försva- om att det ä r allvar och att sät- naderna.
Vidare borde undersökas samt fattade beslutet två viktiga ret var ämbetsfel och tilldelade ta fart i allt för långsamma och lämpligheten av individuella be- sega processer.
Problemet Thy- kyrkoherde Thysell en varning.
principfrågor och en historia.
hovsprincipens tillämpande, av.
Högsta domstolen har sedan sell i dess nuvarande fas är allt- Historien börjar med att kyrko- regressrätt gentemot barnafa- så avklarat, han och de av hans dess legat på ärendet och ännu herde Sam.
Thysell i Norrköping dern, huruvida kommunerna bor- genom världskriget fått, som han ej sagt sitt ord.
Blir det ordet fäl- de lämna något bidrag till under- stödet samt i vilken utsträckning sjukkassornas medverkan kunde vinnas.
Förslag till moderskapsskydd — Bönen för Försvaret.
N e u t r a l i t e t eller Solidaritet I en artikel med den ganska av Sveriges neutralitetspolitik till n i n g genom att rösta och tala för ovidkommande titeln » Elin Wäg- solidaritetspolitik icke ginge att avrustning.
Men vi veta att de ner » disputerar Ny Tids utrikes- redaktör med Tidevarvets i frå- gan om inriktningen av svensk po- Iitik.
Den närmaste anledningen är ett föredrag som den sistnämn- da personen höll i Göteborg på vapenstilleståndsdagen den 11 no- vember.
E j såsom N.
T. uppger p % anmodan av Frisinnade kvin- nor, utan kallad av 1 2 förenin- gar i Göteborg som bildat en samarbetskommitté för fredsfrå- gor.
Att tillfället valdes för ett försök att skissera upp en paci- fists önskningar rörande Sveriges handlande i världsfredens tjänst, berodde på att denna särskilda pacifist har så svårt att tala om krig och så svårt att tala om fred.
Krig är ett brott och genom sin nuvarande tekniska fullkom- ning absurt som politiskt makt- medel, den saken ä r fastslagen.
Sverige skulle tacka ja, om det finge en inbjudan att vara med om internationell avrustning - för att meddela detta faktum behöver ingen ställa sig upp in- för en tålig svensk församling.
Alltså, det enda rimliga man kan ta sig till på en fredsdag är att nalkas frågan om Sveriges positiva insatser i den kamp som står mellan våldspolitik och rätts- politik i världen.
Föredragshållaren i Göteborg den 11 november gör inga an- språk på att ha en motsägelse- fri patenterad lösning av denna svåra fråga.
Bemödar sig blott i likhet med så många andra att komma tillrätta med frågan och finna en handlingslinje man kan gå in för.
Är därigenom ett barn av den tid som karaktäriseras av en strävan a t t med olika medel, på olika vägar finna en ersättning för det politiska system som ut- löste världskriget.
Ny Tid förklarar att omriktning förlika med avrustning.
Ty, säger tidningen, » solidaritet betyder vårt folks ständiga deltagande i ord- ningens upprätthållande i världen; vårt deltagande i alla aktioner mot fredsstörare, fredsstörare ut- pekade av Nationernas förbunds- råd i Geneve, där Norden icke ä r med, men väl Europas stor- makter.
Detta innebär militära ak- tioner ... » Att samtidigt » vilja av.
rusta till varje pris, omedelbart och i ett sammanhang)), skulle in- nebära en motsägelse.
Ur » mot- sägelsens knopp skulle revolutio- nen slå ut i full blom ».
Resonnemanget ser mycket be.
stickande ut.
solidaritets- och av- rustningspolitikens linjer äro här utdragna, tills de mötas i en ka- tastrof.
Men det innebär en för- enkling så stor, att den blir orätt- vis.
Vare det Iångt från oss att för- neka att här kunna ligga svårig heter framföre.
Vi leva ju i en tid då gamla åskådningar och nya blandas med varann.
Om man bju- der oss att förverkliga ett mål, den mellanfolkliga solidariteten, med medel ärvda från en primitiv och söndrad period, då anarki härska- de mellan staterna, då kan det naturligtvis uppstå konflikter.
Det kan tänkas fall, som Ny Tid po- stulerar, att Rådet anbefaller mi- litär aktion, t. ex. mot Sovjet.
Det kan tänkas en förblindad stat som vägrar att lyssna till förliknings- förslag, vägrar att gå inför skil- jedom eller lägga sitt ärende hos mellanfolkliga domstolen, föredra- gande maktmedel.
Det kan också tänkas att ett helt folklager hos oss kunde vägra lyda paroll av sympati för detta fredsbrytande land.
Men den risken är där ju alltid, framför allt om vi ha makt- medel att bruka!
Utvecklingens gång gör emel- lertid inte en sådan situation tro- lig, och varför?
Därför att sam- ma utvecklingens linje som bär mot större solidaritet mellan sta- terna, samtidigt leder mot över- givandet av de militära åtgärder- na som påtryckningsmedel.
Det är inte riktigt rättvist att ur fram- tiden hämta in avrustningen och ställa den i en värld, där militära maktmedel äro politiska instru- ment.
Då säger kanske Ny Tid: aha, ni talar för avrustning, men ni räknar i stillhet med att den upp- skjutes till en avlägsen framtid.
Svar: vi tro att om de skandi- naviska staterna ginge till en kraf- tig aktion för avrustning — och då blir ju redaktör Backlunds för- slag att ta den tyska avrustning- en som norm aktuellt - då skulle de gagna både sig själva och världsfreden.
Men denna handling måste vara ett led i en genom- tänkt politik som går fram på alla linjer, genom vilka fred och solidaritet vinnes.
Det var därför Göteborgsfördraget föreslog Sve- riges förbehållslösa anslutning till generalakten med dess förlikning, skiljedom och rättsliga förfarande, samt till giftgaskonventionen av 1925.
Det var därför det sluta- de med att föreslå en ny aktiv för- svarslinje genom skapandet av en hjälpfond för bistånd av gran- nar i nöd, en fond som fjärde huvudtiteln skulle bestå i stället för en giftkrigsfond.
Vid varje politiskt val och hand- lande uttrycka vi denna uppfatt- skandinaviska länderna icke kom- ma att handla efter denna linje, förr ä n vår, åskådning genom- trängt en majoritet av folket.
Vi veta icke när detta skall ske, ehu- ru vi önska att det måtte ske snart.
Men vi veta att den om- vandling i åskådning vi ville hjäl- pa fram i Sverige, icke kommer att ske oberoende av andra län- der, emedan det är fråga om ett universellt skeende.
Skulle Sverige mot förmodan ha förutsättningar att tidigare än andra folk nå den punkt, då en omvandling i åskådning tar sig ut- tryck i handling så skulle Sve- rige därmed ge en stöt i rätt riktning, tvinga en process som ä r i gång till ett snabbare tempo.
Sveriges avrustning ä r ett led i arbetet på världsfred, icke någon isolerad aktion som av klokhets- eller klenmodsskäl ä r att föredra- ga framför den nuvarande för- svarspolitiken: Det vore ett åter- vändande efter ett par hundra å r till en heroisk politik.
Tankeexperimentet: det a m - stade menlösa Sverige mitt bland onskefulla stormakter, ger ett upp- konstruerat fall.
Sverige ä r icke i och för sig som småstat bättre än en stormakt.
Det ä r inte agres- sivt men i stället misstänksamt försiktigt och en smula provinsi- ellt.
Det fredsarbete som utföres av en stormakt som England sät- ter vår insats i skuggan.
Märk den nuvarande engelska regering- ens aktiva fredspolitik och, för att ta det sista exemplet, den väldiga kyrkliga fredskampanj som nu i- gångsättes i England.
Att gå in för Nationernas förbunds solidari- tetspolitik, är därför icke bara att ge sig en opålitlig och cynisk maktpolitik i våld.
Sant vad Ny Tid erinrar om, att Norden f. n. icke har någon plats i Rådet, och a l l t s å ingen röst om det plötsligt skulle bli fråga om en sanktionspolitik.
Men är det för det första inte så gott som säkert att ett enat, i sin för- bundspolitik beslutsamt Norden skulle f å sin plats i rådet?
För det andra: skulle icke ett Norden som gått fram för en ny politik i den riktning vi här så ofullkom- ligt sökt antyda, ha andra möjlig- heter att positivt ' visa sin solidari- tet, motarbeta krig, bidraga till dess avskaffande och hjälpa rät- ten, än genom att ställa militära styrkor till disposition?
Jo.
Att det för närvarande rader en märk- bar bostadsbrist i Stockholm, därom tor- de icke någon för saken intresserad stå främmande.
Likväl tala de statistiska uppgifterna om att så icke skulle vara förhållandet, utan tvärt om ett litet över- skott finnas art tillgå.
Aven om för när- varande möjlighet finnes att uppbringa en bostad, d. v. s. en smålägenhet på ett á två rum och kök eller kokvrå, så är denna lediga bostad dock icke möjlig att tagas i besittning av någon annan än den, som har en inkomst, anpassad efter de nutida fordringarna.
I ett samhälle finnas dock alltid grupper av ekonomiskt svaga, människor som på grund av ålder, sjuklighet, arbetslöshet eller andra förhållanden se sin arbetsför- måga och sina inkomster otillräckliga för utgifterna.
För dessa ekonomiskt svaga är det brist på goda bostäder till billi- ga hyror.
Många av de bostäder till billiga hy- ror, som finnas i de gamla husen äro i ett eller annat avseende av mindre god beskaffenhet.
Att även sådana miss- törhållanden inträffat som att kolonistu- gor, olämpliga och olagliga utrymmen tagits i användning för att komma över en bostadsmöjlighet till billigt pris, och kanske icke alltid så billigt heller, är även väl känt.
Att för alla och särskilt för barn en samverkan av dåliga bostads- förhållanden, trångboddhet med all dess skadliga inverkan, och därmed förknip- pade andra förhållanden kan ha för in- Folketinget nar debatterat rege- Göteborgsavdelningen av F K ringens försiag om Danmarks av- R. hade den 13 november anord- rustning och förslaget är snart nat en diskussion om ämnet: » Bo- färdigt att undergå andra behand- stadsfrågan s o m socialt och eko- lingen.
nomiskt problem ».
Till diskussio- Under debatten intog frågan nen hade högern och socialdemo- ter rörande bostäderna.
Detta har gi- om det nordiska samarbetet en kraternas kvinno- och ungdoms- vetvis haft till följd att mycket av framträdande plats, och användes organisationer mottagit inbjudan.
det gamla bostadsbeståndet kommit an som argument från bå; da sidor.
Debatten, som blev synnerligen stå kvar på en Iägre nivå.
Om hälso- Venstres representanter proteste- livlig och pågick till framemot fara eller ofrånkomlig sanitär olägenhet rade emot en isolerad dansk av- midnatt präglades trots olikhet i förefinnes, föreligger icke någon tvekan rustning bl.
a. därför att den må- uppfattning hela tiden av den bä- angående åtgärders vidtagande, men el- ste innebära en förfördelning mot sta stämning Inledaren redak- jest har mången gång tidpunkten för grannländerna och göra om inte tören Sven Backlund hävdade vidtagande av eventuella åtgärder för de fördelar man kunde vinna av att så länge en arbetsam och förbättrande av en bostad, allt efter om- att gemensamt besluta om vissa dentlig familj på de lägre inkomst- ständigheterna, kunnat få anstå tills det nordiska militärpolitiska uppgifter.
grupperna som vill göra en kraft- varit möjligt att skaffa annan bostad.
Regeringen försvarade sig och ansträngning för att komma i be- Mången gång har detta även varit be- förklarade att den nordiska soli- sittning av en bostad fyllande roende på att hyresgästen sagt sig vara daritetens bestånd inte hängde rimliga krav i fråga om hygien ur stånd att påtaga sig ökad hyra, som på dessa förslag, eftersom tanken och utrymme icke kan göra det- blivit en naturlig följd, om husägaren på gemensamma militära upp- ta utan tvingas att tränga ihop nödgats vidtaga genomgripande repara- gifter säkerligen inte skulle finna sig i den i Göteborg vanliga omo- tionsåtgärder för att försätta en lägenhet stöd hos befolkningarna, annat än derna 1 rum och köklägenhetsty- i ett bättre skick; eller också därpå att hos en obetydlig minoritet.
pen stadens myndigheter icke kan hyresgästen kunnat förvänta sig en upp- » Det nordiska samarbetet bör anses ha ägnat denna stora och sägning från värdens sida efter en dy- endast tillämpas på områden, där viktiga fråga tillräckligt intresse.
lik uppmaning från bostadsinspektionen, grundåskådningen ar gemensam Efter att ha redogjort för hälso- och hyresgästen skulle då ha sett sig och där vi äro ense om vad som typen sådan den skisserats av sta- ställd på bar backe, då det varit så bör göras, » sade utri ke sministern.
dens största auktoritet på hygie- gott som omöjligt att anskaffa e n a n nens område dr Göthlin, och som nan lämplig bostad.
Genom olämplig a n upptar 3 rum och kök som mi- vändning, för många personer med åt- Norges statsmintster Mowinckel nimistandard för en familj med följande mycken matlagning, tvätt o. d. har förklarat, att regeringen tän- barn, övergick talaren till att u p p har kanske aven en bostad kommit att skissera vad som från kommunens befinna sig i ett mindre sunt skick, ker ta upp frågan om internatio- sida skulle kunna göras för att nell skiljedom vid det stundande dividen menliga följder och försvaga häl- än vad som nödvändigt är.
Visserligen stortinget.
Regeringen ämnar fö- gå bostadsfrågan allvarligt inpå san och arbetskraften, och därigenom be- har bostadsinspektionen genom råd och livet.
Första kravet gällde hälso- röva människan möjlighet till självhjälp, anvising beträffande skötsel och even- reslå, att Norge skall ge sin obe- vårdsstadgan, som ansågs antikve- är ett känt faktum.
Dåliga bostadsför- tuella andra åtgärder sökt rätta till sa- tingade anslutning till, 3 artikeln rad och i behov av reformering.
i generalakten om skiljedom, som hållanden kunna även indirekt påverka ken, men det säkraste bonemedlet: en I detta sammanhang påpekades fa- genom förslöande av snygghetsintresset.
för familjen i detta fall lämplig bostad antogs 1927 på nordiskt initiativ.
ran av att ha en halsovårdsstadga, Samhällets gemensamma omtänksamhet med för dem passande billig hyra, står Statsministern påpekar hur ett som icke ens i sitt nuvarande krig mellan de nordiska länderna icke att uppbringa.
skick kan efterlevas, respekten för om sina-invanares bostadsförhållanden har Många av de bostäder till billiga hy- har blivit en omöjlighet tack va- svensk lag blir på så satt under- re de redan Den avslutade skiljedoms- tagit sig uttryck i särskilda bestämmelser ror som hittills funnits att tillgå, d.
v.
s.
traktaterna.
därmed inslagna grävd.
1,000 lägenheter i Gbg Hälsovårdsnämn- de i gamla hus obefintliga, försvinna därom.
Så har t.ex. ha av hälsovårdsmyndigheterna ut- en snabbhet, som med vägen är bäst att fortsätta.
den till uppgift bland annat att tillse med Norge bör ackså använda sitt dömts som direkt hälsovådliga, att sunda bostäder beredes stadens in.
nödvändighet måste framtvinga snabba men man kan ju inte kasta män- vånare, och för utförande av denna sin och genomgripande åtgärder.
Det synes försvar uteslutande som neutraii- niskor ut på gatan!
Det vore Gbgs uppgift i enlighet med hälsovårdsstad- också ofrånkomligt för stadssamhället tetsvärn, säger hr Mowinckel, även myndigheter ovärdigt att icke vid- gans föreskrifter har Hälsovårdsnämnden Stockholm att under nuvarande bostads- om det för närvarande inte en- taga alla de åtgärder, som vore en bostadsinspektion med särskilda fö- brist planmässigt skaffa en ersättning till samt kan avrusta!
reskrifter och instruktion.
Fastighetsnämn- den har bland annat till uppgift att ha sin uppmärksamhet riktad på att från kommunens sida alla de åtgärder för beredande av erforderlig tillgång p i sun- d a och billiga bostäder vidtagas, vilka kunna anses falla inom kommunens be- fogenhetsområde.
Stora svårigheter torde förefinnas i att rätt kunna anpassa des- sa förhållanden efter tidsläge och be- hov.
Hälsovårdsnämnden har under åtskil- liga år i sin årsberättelse angående bo- stadsinspektionens arbete framhållit att bostadsbristen alltjämt lägger stora hin- der i vägen för tillämpningen av häl- sovårdsstadgans numera skärpta föreskrif- or- de försvinnande bostäderna till billiga hyor.
Om man vill råda bot för min- dre tillfredsställande bostadsförhållanden och snabbare sanera och omändra det gamla bostadsbeståndet i enlighet med nutida bostadshygieniska fordringar även for de billigare lägenheterna, så torde detta icke kunna ske utan att offra pen- gar för möjliggörande därav.
Det torde även vara mera tilltalande att offra pen- gar på att söka förebygga eevntuell o- hälsa och minskad arbetskraft genom att söka anskaffa erforderlig tillgång på bil- liga och sunda bostäder.
Svårigheten är sedan att finna bästa och lämpligaste formen härför, Kommuner i allmänhet ha icke namn om sig att bygga billigt.
Men det är ett känt faktum att t.ex. A.-B.
Stockholms Arbetarehem målmedve- detta syfte tet arbetat och arbetar i och även med gott resultat följts av flera andra kända filantropiska företag samt föreningar och sammanslutningar med liknande intresse.
De snabba åtgärder som från stadens myndigheters sida nu synas vara påtänkta och vidtagas i syfte att stimulera anskaffandet av billiga.
go- da bostäder genom att kraftigt under- stöda den filantropiska byggnadsverksam- heten, liksom andra företags byggnads- verksamhet för åstadkommande därav, synes vara ett steg i rätt riktning.
, Ju mera tillgången på billiga, goda bostäder ökas, desto högre kan bostads- att sanera bli, standarden och da tillämpa därigenom hälsovårdsstad- möjliggöres * invånare möjliga för att stadens skulle komma i besittning av hy- gieniska bostäder till rimligt pris.
En undersökning av de framsteg i fråga om b o s t a d s b y g g a n- dets rationalisering som gjorts i andra länder vore steg i rätt riktning, b o s t a d s k r e d i - t e n s o r d n a n d e ett annat, I den efterföljande debatten be- tonades bland annat vikten av att samhället ordnar bostadskrediten på ett tillfredsställande sätt.
Ge- nom att bevilja lån på hyggliga villkor till kooperativt bostadsbyg- gande ginge samhället icke in för någon allmoseutdelning.
Det vore tvärtom ett sätt att tillrättalägga sparandet för de mindre inkomst- tagarna, ett slags d e m o k r a t i - s e r a d k a p i t a l b i l d n i n g.
Ge nom en dylik väg inriktades sto- ra grupper inkomsttagare på spa- rande för åstadkommande av ett så nyttigt realkapital som goda bostäder, i stället för att vins- terna av den höjda löne- och lev- nadsstandarden ginge ut i ögon- blicklig konsumtion.
Från konser- vativt håll varnades, samtidigt som man uttalade sin förståelse för bo- stadsfrågans sociala betydelse, för Övertro på kommunens förmåga att hjälpa.
Samhället borde i den mån det vore ekonomiskt möj- ligt bygga för de sämst lottade, men icke genom att engagera sig i låneverksamhet ligga och trycka ner hyrespriserna och därigenom framkalla risken att det fria ka- pitalet sökte sig åt annat håll.
Gentemot de konservativas eko- nomiska invändningar framhöll in- ledaren att så länge bostadsindu- strien dominerades av småföretag vore förbilligande av bostadspro- duktionen så gott som en omöj- lighet.
Först genom stord rift, rationaIisering a v t e k n i k och arbetsprocess och or- ganisation av marknaden kunde man realisera kravet på goda bostäder till överkomligt pris.
ett holmsavdelningen med omkring Stat och kommun borde här ta om vad, som på Vid jämförelse med huvudstä- 7,000 medlemmar den största.
den kommer Göteborgsav- derna i övriga germanska länder blir Stockholm ifråga om intresse delningen med över 1,000 medlem- vägar skulle kunna uppnås.
— — — för eldbegängelsesaken betydligt mar, och som trea Eskilstuna för- efter.
Antalet eldbegängelser i ening med omkring 850 medlem- Berlin är i ständigt stigande och mar.
Hela Svenska Eldbegängel- var förra året över 13,000, i Stock- se-Föreningen beräknas hava om- holm endast 478.
Danska eldbe- kring 12,000 medlemmar.
gängelseföreningen har i Köpen- Emellertid är ökningen av an- i stockholmsav- hamn betydligt över 40,000 med- talet medlemmar lemmar, i landsorten omkring delningen i oupphörligt stigande, och månatligen anmäla sig hundra- 10,000.
Av Svenska Eldbegängelse-För- tals personer som medlemmar å eningens 43 avdelningar är Stock- föreningens byrå, Sveavägen 25.
För att ytterligare öka intresset.
för saken komma under den när- maste tiden en mängd föredrag gans föreskrifter för att hålla även det om eldbegängelsen att hållas av gamla bostadsbeståndet i ett sunt skick.
föreningens föreläsare, fil.
mag. Bostadsinspektionens arbete kan då ske Oscar Övden från Uppsala, civil-, med lämplig anpassning efter förevaran- ingenjör R. Schlyter, Lidingö m. de förhållanden.
ed den snabba förän- fl.
Bland annat planeras föredrag derlighet som det nuvarande bostadsbe- i de större samhällena runt Stock- ståndet är underkastat genom rivningen holm och inom Stockholmsavdel- av gamla hus, varigenom även mycket ningens område, då även i Sö- av det gamla dåliga och otidsenliga för- dertälje, Norrtälje etc. Början har redan gjorts med svinner, samt den revlotionerande ny- och ombyggnadsverksamheten torde man föredrag i Huddinge och Enske- inom en ej alltför avlägsen framtid kunna de av fil.
mag. Övden.
Närmast emotse att något så när normala för- följa föredrag av samme föreläsare hällanden på bostadsområdet förefinnes i Appelviken i Alviks folkskolas Elsa Flodin.
samlingssal fredagen - den 22 nov.
kl. 7.30 e. m., redning Näst - I - -- dessa
Vi Bön f ö r försvaret (Forts. fr. sid.
i.)
ämbetsbröder som inta samma prin- cipståndpunkt, behöva icke bed- ja för försvaret mer.
Genom des- sa alternativa böners införande är också klarlagt att man önskar und- vika sådana principstrider, i vil- ka den enskilde prästens samve- te står emot lag och förordning, genom att befria honom från så svåra val.
Men man har icke gått till bot- ten med de frågor, som rests un- der den Thysellska striden.
Man har icke uttalat någon mening om huruvida det är rimligt att kyr- kan skall stå i sådant förhållan- de till världslig myndighet att Gö- ta Hovrätt får fälla dom över or- dalydelsen i en bön inför Guds ansikte.
Man har heller icke direkt ytt- rat sig i frågan om Jesu evan- gelium och försvaret.
Dock kan ett ställningstagande i längden ic- ke undgås genom införande av altemativböner, i vilka man ber om » frid åt hela världen » eller » frid åt folken », istället för om nåd till försvaret.
Hur länge kan man överhuvud uthärda att i sam- ma bön bedja till Gud vara » vårt fäderneslands värn och sköld » och bedja honom att » han ville för- Iäna sin nåd till rikets försvar)) d.v.s. till U-båtar och tanks, kul- sprutor, brandbomber, giftgaser och offensiva flygplan?
Hur länge kan man i alternativbönen nöja sig med att blott och bart be Gud om frid i hela världen utan att be om kraft åt kyrkan att offra, verka och Iida i Kristi anda för freden?
Då man genomläser de alternativa kyrkobönerna finner man dem bära prägel av att vara genomtänkta snarare ä n genom- bedda.
Men ä v e n såsom tanke- produkter äro de signifikativa.
Det finns i den allmänna kyrko- bönen ett avsnitt, som för modern religiös känsla synes lika stötan- de, ja mera, än bönen för för- svaret.
Det är bönen för hednin- gama.
» Förbarma dig Herre » he- ter det, sedan man bett för kris- tenheten, » över alla folk, som än- nu äro fångna i blindhetens och dödens mörker ».
Här yttra sig alltså alla bedjare i alla våra kyr- kor på detta kategoriska och dö- mande sätt om alla folk av andra religioner i världen.
Det är en oerhörd förmätenhet.
Hur veta vi att det finns blott blindhet och dödens mörker bland fromma gudsdyrkare med andra gudsbe- grepp än våra, bland hinduer ki- neser?
Hur veta vi att vår offici- ella kristlighet befriar oss från blindhet och dödens mörker?
Gö- ra vi den icke oftast till vane- religion och gå vi icke omkring dess allvar och hårda krav?
Den nya alternativa kyrkobönen varslar om att också här en ny uppfattning bryter sig fram.
Här ber man Gud att » vidga försam- ha (Forts. fr. sid.
1.)
MODERSKAPSUNDER- TILL- STÖDSSAKKUNNIGE KALLAS 1926.
Denna utredning blev också riksdagens beslut och den 29 juni 1926 tillsattes äntligen den kom- mitt^, som under namn av moder- skapsunderstödssakkunnige utar- betat det nu föreliggande försla- get, Kommittén bestod till att bör- ja med av tre personer, ordföran- de yrkesinspektrisen fröken Ker- stin Hesselgren, riksdagsmannen och hemmansägaren O. Tjällgren och byråchefen A. Molin.
Ett år senare tillkallades ytterligare som sakkunnig dr Ada Nilsson.
Av sakkunniges utförliga och in- tressanta utredningar framgår att stora brister förefinnas i moder- skapsvården i landet, såväl i frå- ga om tillgång på förlossningshem som ifråga om tillsyns- och vård- möjligheten för barnaföderskorna för övrigt.
Men det framgår också att barnaföderskorna inte ens i den utsträckning som varit möjlig be- gagnat sig av de anordningar till deras bästa som funnits.
Detta torde delvis bero på okunnighet men framförallt på bristande eko- nomiska tillgångar.
SAKKUNNIGES FÖRSLAG.
Sakkunniges förslag upptar där- för utom åtgärder till förbätt- rad vård till vilka vi återkomma dels kontant understöd som skall utgå till alla mindre bemed- lade barnaföderskor, dels ersätt- ning åt industriarbeterskor för de- ras genom den påbjudna barn- sängsledigheten mistade arbetsför- tjänst, dock endast under 3 vec- kors Det tid.
kontanta understödet före- slås till 50 kr.
Det är avsett till bestridande till någon del av de extra kostnader, som barnsbörden medför, arvode och skjuts åt barn- morskan, linne, småkläder och sängutrustning åt barnet och den extra hjälp, som i många fall är nödvändig för hemmets skötsel un- der den tid modern är sänglig- gande.
Man har tänkt sig understödet uppdelat i två hälfter, förloss- ningspenning och barnsängspen- ning.
Den förra utbetalas ome- delbart efter barnsbörden.
Den senare utbetalas efter två veckor med det villkoret att modern ve- derbörligen fullgör sin vårdnads- plikt mot sig själv och barnet, däri inbegripet - så vitt möjligt - amning av barnet.
Kostnaderna för understödet delas mellan stat och kommun, så att staten betalar fyra femtede- lar och kommunen en femtedel.
Eftersom understödet har ett så allmänt samhälleligt ändamål må- ste det anses skäligt att staten åtager sig huvudparten, heter det i betänkandet, medan det å an- dra sidan kan öka kommunernas intresse för att granska de olika så alla folk. » Eller man ber om » kyr- fallen, om de göras ekonomiskt medansvariga.
Understödet till- handahålles genom barnavårds- välgång och ehuru här även finnas spår av om understödets om- fattning ha de sakkunniga före- f a t t n i n g e n a t t det e n d a s t ä r slagit att det skall omfatta alla kyrkan som andra folk skulle kun- na nås av och påverkas av Kris- mindre bemedlade barnaföderskor, oberoende av yrke och civilstånd.
tus och evangeliet.
Dock är det Med mindre bemedlad menas ju icke så, Kristi liv och Iära ha den kvinna, som ensam eller - börjat gripa Indien t.ex. utan om hon är gift och sammanle- förmedling av den kyr- ver med sin man- tillsammans kan och dogmat.
, med honom, taxerats till ett be- Den gudomliga uppenbarelsen skattningsbart belopp som under- kan slå ner och tända en eld stiger 500 kr.
Den individuella be- i världen, oberoende av den krist- hovsprincipen tillgodoses genom na församlingen, i den eller utan- att gränsfallen och efter taxering- för den, det måste vi erkänna.
en uppenbarligen ändrade levnads- Ännu större ödmjukhet och än- omständigheter underkastas indi- nu större mod - så kommer ock- viduell prövning av barnavårds- så helt nya böner, och så bli de nämnden.
hörda.
Enligt sakkunniges beräkningar skulle antalet till understöd be- rättigade barnaföderskor efter — — denna förmögenhetsgräns uppgå till omkring 70,000 årligen, d.v.s. lingens gränser, att ditt evan- kans utbredande över upp- ge- kistna — — ett nämnden.
v ä n t a t l ä n g e omkring 70 proc.
av samtliga bar- naföderskor i landet.
Till de un- derstödsberättigade skulle efter dessa beräkningar höra, utom ar- beterskor och arbetarhustrur, hust- rur till jordbruksarbetare, statare, torpare, lägenhetsägare samt - delvis på grund av de rådande beskattningsförhållandena - ett antal hustrur inom gruppen hem- mansägare och arrendatorer.
Här kommer också den stör- sta posten i kostnadsberäkning- arna, nämligen omkring 3½ mil- joner kr.
INDUSTRIARBETERSKOR- Lagförslaget om ersättning åt industrien barnaföderskor inom för mistad arbetsförtjänst motive- ras Sakkunnige på följande utgå sätt.
från den prin- cip, som socialstyrelsen i annat sammanhang formulerat så, att det knappast torde råda någon tve- kan om det berättigade i kravet att det allmänna skall träda emel- lan för att tillförsäkra de från ar- betet utestängda kvinnorna skä- ligt understöd.
Enligt erfarenhe- ten och de sakkunniges under-.
sökningar, brukar den tid under vilken modern i vanliga fall av- håller sig från arbete uppgå till ungefär tre veckor efter barns.
börden.
För den tid av tre vec- kor därutöver, som industriarbeter- skorna äro förbjudna att arbeta borde alltså rimligen ersättning: en från det allmänna utgå och sakkunnige föreslå att denna skall sättas till två tredjedelar av kvin- nans normala arbetsförtjänst, allt- så efter samma princip som olycks- fallsförsäkringens.
Denna ersättning utgår obero- ende av om industriarbeterskans inkomster överstiga den gräns, som bestämts för understödets ut- betalande i övrigt.
Det är över- huvudtaget en mycket liten grupp det gäller.
Enligt docenten Edins intressanta, statistik, som återfin- nes i betankandet, skulle nämli- gen antalet barnaföderskor bland uppgå industriarbeterskorna endast omkring 1215 årligen.
Kost- naderna för ersättningen beräknas uppgå till endast omkring 100,000 kronor.
MODERSKAPSVÅRD GENOM SOCIALHYGIENISKA AT- GÄRDER.
Som redan nämnts upptar för- slaget inte endast kontant under- stod utan också åtgärder till främ- jande av e n förbättrad moder- skapsvård i allmänhet.
All erfa- renhet visar nämligen den utom- ordentliga vikten av att dessa bå- da linjer fullföljas samtidigt.
I de flesta länder har man börjat på endera av de båda vägarna men så småningom tvungits att gå fram på den bredare linje som förslagets båda olika avdelningar innebära.
Utom upplysningsverksamhet gäller det att få till stånd en så- dan föregående moderskapsvård, som utövad redan under havande- skapet kan bidraga till att un- danrödja eller minska de risker, för vilka den blivande modern är utsatt.
Hon skall för det första regelbundet kunna undersökas av barnmorskan, och vid dessa till- fallen få de råd och föreskrifter, som kunna vara nödvändiga.
Den förvårdande verksamheten har hit- tills varit mycket försummad.
l städerna har sålunda omkring en fjärdedel av samtliga barnaföder- skor varit alldeles utan tillsyn under havandeskapet och på landsbyg- den endast omkring hälften kom.
mit i åtnjutande av sådan vård.
Ifråga om tillsyn under barn- sängstiden har ungefär en fjär- dedel av landsbygdens kvinnor in- te fått någon sidan medan en- dast omkring 1,6 proc.
av kvin- norna i städerna voro utan till- syn, n o g Upprättandet av mödra- och barnavårdscentraler, närmast ett utvidgande av det arbete, som hit- tills skett inom mjölkdropparna, ä r också ett led i den viktiga rådgivande verksamheten.
Dessa centraler tänkas främst upprättade på frivilligt initiativ, men antingen de uppstå genom kommunernas egen försorg eller genom föreningar eller enskilda med kommunalt understöd bör sta- ten lämna något bidrag åtminstone till starten.
ÖKAD TILLGÅNG PÅ FÖR- LOSSNINGSANSTALTER.
Emellertid kan en aldrig så väl ordnad för- och eftervård komma till korta, om själva förlossningen måste försiggå under olämpliga förhållanden.
En mycket stor del barnaföderskor i vårt land förlos- sas och tillbringa barnsängstiden under hygieniskt otillfredsställan- de förhållanden till stor del i därför att förlossningarna flertalet fall försiggå i hem som brister i hygieniskt av- förete seende, ifråga om önskvärd still- het och sanitär utrustning.
Visserligen har benägenheten hos barnaföderskorna att söka sig in på förlossningsanstalt i allmän- het ökats under senare år.
Men platstillgången på allmänna barnbördsinrättningar ä r mycket ojämn för olika delar av landet och avstånden äro på många håll för stora för att anstaltsvård skall kunna stå alla barnaföderskor till buds som kunde behöva den.
De enskilda förlossningshemmen " ' I- la sig i allmänhet för dyra för att kunna komma ifråga för min- dre bemedlade.
Olika meningar ha gjorts gäl- lande om den lämpligaste formen för förlossningsanstalter.
Bör man arbeta för utvidgning av de stora barnbördshusen eller för upprät- tandet av mindre förlossningshem?
Sakkunnige ha diskuterat frå- gan och kommit till det resultatet att båda typerna äro önskvärda.
I ett välordnat system a v förloss- ningsanstalter bör ingå i varje län ett eller flera större, väl ut- rustade barnbördshus, som kunna tillgodose behovet av vårdmöjlig- heter för de mera svårbehandla- de fallen.
Men dessutom är det önskligt att ett större antal till mindre forlossningshem kommer stånd med licensförfarande och veder.
börlig kontroIl, vilka ställa sig bil- ligare .men lämpligen kunna om- händerta normala fall, som inte i behov av särskild fackbe- tonad vård.
äro FRAM FÖR E N E N I G KVINNOOPINION.
Vi ha här kunnat redogöra en- dast för de viktigaste punkterna i det nya förslaget.
Till betänkan- kandet ha emellertid fogats en hel del mycket intressanta utred- ningar.
till vilka vi hoppas f å till- fälle att senare återkomma.
Emellertid må ingen tro, att ba- ra det faktum att ett nytt förslag föreligger, betyder detsamma som att det skulle vara i hamn.
Sä- kerligen väntar en lång och mot- ståndsfylld väg detta nya försök att äntligen bringa den viktiga frågan till lösning.
E n första var- ning betyder redan den till be- tänkandet fogade reservationen av hr Tjällgren, som visserligen inte kan motsätta sig dess riktighet ur principiell synpunkt.
men som fö- reslår att förslagets upphöjande till lag må uppskjutas.
Liknande snypunkter komma till uttryck i Svenska Dagbladets ledare av den 19 nov., » Ordning med frågorna ».
Vi kunna endast uttrycka den förhoppningen, att en enig kvinno- opinion måtte ställa sig bakom detta förslag.
Må den möta alla försök att fördröja dess genom- förande med en uttrycklig förkla- ring att n u h a v i v ä n t a t l ä n ge nog!
--
