# ID: svediakorp-per3456
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,804
# sentences: 357
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET 42: 1929 E n av N:r Tidevarvets unga med- arbetare har gjort en enquéte bland jämnåriga medsystrar om deras ställning till kvinnosaken.
Resultatet återfinnes i artikeln V a r s t å vi unga?
* M e d karta och kompass VAR STÅ VI UNGA?
.
En rundfråga rörande de unga kvinnornas ställning till kvinnosaken.
Svar från den yrkesupptagna, den undergivna, den, mindervärdesbetonade, den indignerade Det ligger i sakens natur att kort tid sedan hade man jämsi- smakat stridens sötma.
Vi ha ju Veckans ledare Jordbrukets alla partier och organisationer des med den egentliga kongres- aldrig vetat vad det vill säga att r ä d d n i n g lägger fram ett för- slag i tre punkter.
* akt,.^ a v e t t h e d e r s - o r d handlar om betydelsen av Kelloggpakten i den aktuella po- litiken.
* Den nyligen avlidna pedagogen M a r i a B e r g m a r k s gärning skildras av en av hennes kolle- ger, Maria Cronquist.
* Tidevarvet kos- t a r för s i s t a kvarta- let endast K r o n o r 1,50.
Vårt postgironummer är 1 5 4 4.
som i sitt arbete taga sikte p å framtiden, med alla medel sträva efter att få ungdomen med i ar- betet.
Gammelmansvälde ä r dömt att dö och det ropas från alla håll: Var finns ungdomen?
De som arbeta på kvinnans självständighet och nödvändiga in- sats i samhällsarbetet gör sam- ma fråga.
Varför gå de unga kvinnorna icke i större utsträck- ning ä n som är fallet in i våra led?
Visst finns det många unga som fylkat sig kring kvinnorörel- sens mål, men nog förefaller det som om något hölle den stora hopen av ungdomar tillbaka.
E j heller den ungdom, som verkli- gen vill något och hoppas något tycks kunna entusiasmeras.
De som välja att gå dit, där dansen går lättast och nöjet är störst, lämna vi snarast därhän.
Det är inte endast här i Sve- rige som det klagas över den kvinnliga ungdomens intresselös- het, i flera andra kulturländer har man gjort samma erfarenhet.
Vid Internationella Rösträttsalliansens jubileumskongress i Berlin för sen inbjudit ungdomar från alla länder till en ungdomskongress.
Omkring 1500 unga deltagare hu- vudsakligen från Tyskland hade mött upp.
Under förhandlingar- nas gång sökte man flera gånger svar på frågan: Var finns ungdo- men?
I Norge, där Norska Kvin- nors Nationalråd i dagarna hål- lit sitt landsmöte möter man UPP- repade gånger under diskussionen samma spörsmål.
Man återfinner det likaså i ett brev skrivet av en av K.
F.
U.
K:s förbunds- sekreterare efter en resa i Tjec- koslovakiet.
Hon påpekar, att in- tet av det som en gång så starkt entusiasmerat hennes egen gene- ration, syntes kunna väcka nuti- dens unga kvinnor till energi och intresse för kvinnorörelsen.
Vad svara vi unga själva på dessa frågor.
» Ja, » säger den unga.
kvinnliga juristen, som ä r starkt upptagen och intresserad av sitt yrke, » jag förstår, att kvinnorörelsens för- kämpar måste vara besvikna på oss.
Men jag tror, att mycket bottnar i det faktum, att vi aldrig Makten av ett Historien om Mac Donalds be- sök i Förenta staterna och den nya angloamerikanska nedrust- ningspolitiken är historien om makten av ett hedersord, med an- dra ord om makten av en idé.
Det har som bekant under åren efter världskriget r å t t spänning mellan Amerika och Europa.
Den har naturligtvis känts kraftigast mellan England och Amerika, De äro ju kusiner och ha mest affärer tillsamman.
Amerika var Europas långivare i detta krig som fördes på skuld, England si- na krigskamraters borgesman.
England har alltså fått stå för osäkra fordringar, och Amerika har icke visat någon böjelse att skänka efter.
Medan Amerika allt- så blev förmöget på kriget, blev Europa fattigt.
Därtill kom att Amerika plötsligt drog sig tillba- ka från hela härvan; ' slöt sepa- ratfred med Tyskland, vägrade att vara med i Nationernas förbund.
Denna plötsliga helomvändning i politiken, sammanhängande med demokraternas fall och republika- nernas övertagande av makten, inte ha dessa mest iögonfallande rättigheter och heller aldrig fått erfara den stora niden av att få dem.
Visst märka en del av OSS en reaktion mot kvinnornas in- satser på olika områden.
Men de allra flesta av OSS ha ingen per- sonlig erfarenhet av detta, tvärtom deras manliga jämnåriga och yr- keskamrater erkänna dem fullstän- digt som jämnbördiga.
Det är heller inte tu tal om att äro vi duktiga i vårt arbete bliva vi be- handlade därefter av vår egen generation där råder enligt min mening inte samma motsatsförhål- lande som ifråga om dem som gå före oss.
ifråga om många ungdomar gäller det ren okunnighet.
De ve- ta inte vad kvinnosak ä r och vill.
Forna tiders blåstrumpeaktighet skrämmer dem.
Idealiteten bak- om veta de intet om.
De upp- fatta endast uttrycken som en strid med männen för stridens egen skull och för självhävdelse, en taktik lik Motvalls käring i många fall.
(Forts. å sid.
4.)
— he dersord tjänade ju icke till att göra För- enta Staterna mera älskade i Eu- ropa, särskilt som den förenades med en segeryr nationalism och livligt intresse för uniformer, mi- litära skådespel och preparedness.
Emellertid var inte hela Ame- rika omvänt till antieuropeism och preparedness.
Den republikanska valpropagandan hade tillintetgjort Nationernas Förbund för att där- med komma åt demokraterna som tagit initiativet därtill och deras ryggen-mot-Europapolitik syntes framför allt betingad av vil- jan att göra tvärt emot demo- kraterna.
Åtminstone förefaller det så, när man ser hur republika- nerna sedan av en folkvilja som hämtat mod efter nederlaget Iå- ta sig nödgas och bäras till en pacifistisk och Europaintresserad politik.
Det ä r sålunda det republikan- ska partiets egen utrikesminister Kellogg som bryter partiets po- Iitik, inte så att han leder in Ame- rika i Nationernas förbund, vil- ket skulle varit alltför påtagligt som omvändelse utan så att han skapar en annan form för soli- daritet mellan staterna, nämligen Kelloggpakten.
Men Kelloggpak- ten ä r ingenting annat än ett he- dersord staterna emellan att av- stå från krig som instrument för nationell politik.
Det är den ame- rikanska varianten av pacifismen med dess bannlysning och för- följelse av kriget i sig som bär frukt i en världspolitisk hand- ling.
I Kelloggpakten, undertecknad med mer eller mindre allvarliga reservationer av 54 nationer, fun- nos emellertid inga straffbestäm- melser mot dem som bryta he- dersordet.
Vi hörde icke till dem som betraktade Kelloggpakten som humbug eller som en demon- stration på sidan om verklighe- ten, därför att vi visste att freds- politik numera ä r realpolitik.
Men vi frågade oss vad makt detta he- dersord utan garantier kunde ha.
Men vad vi sedan dess UPP- levat, har kommit dem på skam som icke velat tro på betydelsen av ett hedersord.
När två un- (Forts. å sid. 5.)
50 idrottskvinnor på orienterings- tävlan Den mest tjusningsfyllda av alla idrot- ter - orientering!
Att få komma ut i okänd terräng, dar om det vill sig väl, solen glittrar på daggbestänkt mossa och gräs, och så utan främmande hjälp en- dast med anvandning av en liten svän- gande kompassnål och en karta kunna taga sig fram från en plats till en an- nan Det ligger spänning, det ligger frihet.
styrka och primitiv glädje i det.
På söndagen avhölls det första Di- striktmästerskapet för damer.
Femtio an.
mälningar hade ingått, och samma an- tal mötte upp Den imponerande sam.
lingen av sportklädda unga damer, som vid Östra station satte sig på tiget, både såg och lät mycket vederhäftig, där den ingående diskuterade gradski- vans anvandning,.
avvikelser, kärr- och andra problem.
Klädseln i de flesta fall ändamålsenlig, de högskaftade kän- gorna obligatoriska, en detalj, som för- ståndigt nog a r föreskriven i ' tävlings- reglerna.
Vid Roslags-Näsby förrättades upprop, sedan blev det ett par kilo- meters marsch till starten, Rostock ' Med i minuts mellanrum bar det så iväg, i sista sekunden stacks så ett kort i handen på vederbörande, p i vilket 1:a kontrollstationen stod angiven.
En has- tig blick på kartan, kompassriktningen togs in och så rusade n:r 5, 9, i 2 eller vad det nu kunde vara, iväg.
Första kontrollen var i det här fallet » syd- östra ändan av sjön vid g i Grips- vall ».
En liten sjö, illvilligt dold och inramad av djup skog och bergspar- tier.
Flit var kompassgång nödvändig, och att sjön var svårfunnen förstås av att två tävlande, som väl funnit var- andra, men inte kontrollen 1½ timme irrade omkring i omedelbar närhet och voro övertygade om, att kontrollanter- na inte hunnit ut i tid.
2:a kontrol- len: » Torpet 250 m. söder » g » i Ber- gendal ».
Också det svirfunnet, ity det endast eixsterar p i kartan, i verklig heten ar det rivet och representerades nu endast av en sönderslagen tegelsten.
Felprocenten hit var stor, men de som kommo fram fingo till ny uppgift att söka » Kolartorp ».
Lättorienterad sträcka med vag utom första biten och trev- lig » kontroll », som hade gott kaffe.
och frukt i beredskap förutom den trevli- ga underrättelsen, att målet var » Torpet omedelbart söder » d » I Edsberg, och hade man tur, kunde man hitta en li- ten skogsstig, som gick direkt dit och avkortade vägen med hälvten.
Vid må- let hade Stockholms Idrottsförbunds kvinnliga kommittés utmärkte ordföran- de herr Axel Jonsson ordnat förträffligt med såväl varm- som kallbad.
Ett blev Karin Ljungwald efter en utmärkt löp- ning med E. Haglund på andra plats.
Ar du nu en helt vanlig människa så bli inte avskräckt och tro att man för att gå kartläsning behöver vara idrottsfenomen.
Inte alls, man oriente- rar minst lika mycket med huvudet som med benen.
T a g därför en vanlig ge- neralstabens karta, och om s % finnes, en kompass ' och ge dig iväg ut i skogen redan på söndag.
Är du alldeles nybörjare så försök få med dig nå- gon, som inviger dig i grunderna.
Jag tror ingen, som vågar försöket blir be- sviken.
Det är den härligaste vederkvic- kelse och man känner sig som en ny människa efter en sådan dag i frisk luft.
Alltså, vi träffar i skogen!
R a g n v i TorssIov-Lundgren.
.
— —
Jordbrukets räddning Om M a r i a Berg mar k Arbetsdag och livsdag samman- re karaktäristik kan heller inte Riksförbundet Landsbygdens falla ibland nästan fullständigt.
ges av henne.
Den låter också Det blev sant också om Maria skymta svårigheten att göra klart Folk har bildats!
Det skall ut- Bergmark.
När hon, efter att i för andra vem hon var.
Inför göra en fackorganisation för jord- våras ha ingått i pensionsåldern hennes livsgärning känner man brukarna, heter det.
Särskilt skall inte.
svntes till på Stockholm; bast hur väsentlig personligheten förbundet hjälpa lantarbetarna.
Folkskoleseminarium i september, ä r för arbetet och hur svår att Därnäst arrendatorer och små- hade man den känslan att detta återge.
- Det fanns intet av ner- brukare.
I sista hand kanske även bara var förorsakat av tillfällig vositet eller jäkt över henne; hon sjukdom.
Snart skulle hon g å hade icke brått; hon sysslade med godsägare, fast det står inte, man där igen som vanligt.
Det var väsentliga livsvärden och visste skulle kunna tro att deras intres- självklart, hon.
hörde dit, fast det att sådana icke växa upp på e n sen äro alldeles förbisedda.
Det alldeles icke innebar ensidighet.
dag.
Men det var, som om slen vore orättvist.
De bruka Sveriges Hennes arbete var ett mycket trianen, som så lätt inställer sig jord åt Sveriges folk, även de.
stort inslag i seminariets, vilket i ett långvarigt arbete av samma betyder att hennes arbetspre- art, inte hade makt över henne.
Men när förbundet höll sitt sto- ej stationer därmed äro konstatera- Detta: » det måste så vara och ra möte - det var visst i Ka- de in extenso.
Arbetsdagen som det går, fast det inte är bra », trineholm - för någon tid se- lärare var ändad, men det var bedrog henne ej.
Problemen fort.
dan och gjorde sina uttalanden, ingen som hade någon tanke på foro att ha sin udd för henne.
blev man tveksam, om dess syf- att Maria Bergmark nu skulle ha Det, som hon förut tyckt vara bara att hon skulle få tid förfärligt i undervisningen, tyck- ten skulle kunna gagna vare sig otium, till ytterligare författarskap.
Hon te hon fortfarande var förfärligt, lantarbetare eller småbrukare.
var historiker till syn och lägg- om hon inte kunde eliminera det.
- Tullar, det brukar bidraga till att ning.
Hon hade undervisat i geo- Klokt och lugnt ställde hon nya höja priset för levnadskostnader- grafi och modersmålet (i det sist- problem och gav sig i kast med na i allmänhet, och skall någon nämnda ämnet utgav hon tillsam- dem.
Det var en konst, som Maria vinna på spannmålstullar, lär det mans med Marie Louise Gagner en serie övningsböcker » På egen Bergmark generöst lärde ut, i väl bli de stora jordbrukarna Och hand »).
men historia och kristen- ord och handling, till nervösa se- krediten, ökad kredit hjälper ej domskunskap voro hennes speci- minarister och provkandidater lantarbetarna och stjälper sanno- alämnen.
Och i hennes religions- som den enda effektiva hjälpen likt arrendatorer och småbruka- undervisning var det ofta det hi- mot kateder skräck: att låta sig re likaväl som större jordägare, storiska, som blev medium för det gripas av barnen och av ämnet religiösa.
Skall ett barn f å grepp och dymedelst glömma sin egen Men det hela är ett tecken på om religiösa tankar, så sker det person.
Hon kunde det själv och den nödställda belägenhet, vari genom att det ser och lär känna var som berättare ett stort styc- jordbrukarna befinna sig, detta till handlande manniskor, icke genom ke konstnär av det slag, som sti-.
stor del genom den kreditgivning, abstrakta resonnemang, om än al- mulerar till att medverka, utan drig så visa och vackra.
Den att stämningsvärdena stördes där- som redan nu ägt rum.
lärobokserie i kristendomskun- av.
Som få kunde hon inte bara Tidevarvet har upprepade gån- skap » Guds verk », som Maria s ä g a utan också g ö r a den in- ' ger uttalat sig i Jordfrågan.
Då Bergmark tillsammans med Anna vecklade tulipaniablomma som vi nu icke kunna godtaga de vä- Sörensen författat särskilt för folk- vi kalla undervisning.
Underteck- gar Riksförbundet Landsbygdens skolan, startade med k y r k O h i- nad talar här av väl grundad er- Folk hittills anvisat, må det tillå- s t O r i a tidigare an kursplanen farenhet om Maria Bergmarks tas oss att i korthet sammanfat- av år 1919 införde denna gren lektioner.
Arbetskamrater få ju a v ämnet på folkskolans schema.
som bekant, sällan höra varan- ta de önskemål varom vi skulle Den missionshistoria, av samma dra, men provkandidaternas efter- ' vilja vädja till statsmakterna: författare, som ingick i och av- hängsna släkte följa sin handle- 1) Föranstaltande om interna- slutade den förut nämnda serien dare lektion ut och lektion in.
tionell utredning angående regle- och år 1926 såg ny, väsentligt Ett annat drag, som gjorde hen- omarbetad upplaga under namnet ne så duglig att sätta barnen i randet av handeln med jordbruks- » Ur Missionshistorien)), är pioniär- gång till intresserad medverkan, produkter och borttagandet av arbete och mig veterligt ännu den var hennes stora förmåga att spå- därå resterande tullar.
enda missionshistoria för skol- ra de slumrande möjligheterna 2) Tillsättandet av en kommit- bruk, som existerar i vårt land.
om också särdeles svaga, och u p p denna del av ämnet bety- muntra dem.
Detta var också té att företaga och avge skynd- Vad der av tillskott i vetande om inte hennes gudagåva som hand- samma utredningar och förslag.
minst främmande religioner, men ledare vid undervisningen Utom I vilken utsträckning har jord-.
också i möjligheter till jämförel- all fråga gav hon kritik och bruk möjlighet att förränta lån?
se i och relief åt kristendomens ibland skarp dylik men det och ojäm- egenart och livskraft bleve för förligt viktigaste för henne 3 Detta skulle utredas.
att här orda om.
Varje lä- att upplysa lärarkandidaten om Huru och på vilka villkor bör långt rare vet nogsamt hur stort beho- hans s t a r k a sidor.
Ibland upp- jord som är skuldsatt över en vet nu är - med alla krav på täckte hon sådana som vederbö- viss procent inlösas av staten?
självständiga uppgifter för elever- rande alls inte själv hade klart Här vänta vi ett förslag som hin- na - av litteratur, som barnen för sig.
När seminariets övningsskola drar jorden att som nu övergå med intresse och behållning kun- na läsa på egen hand.
Och här, växte ut och fick s. a. s. själv- i bankernas ägo.
ständigt existensberättigande som 3) Proposition till årets riks- skola, ej blott som bihang till se- dag med begäran om beviljandet Maria Bergmarks ytterligare in- minariet var detta en av Maria av anslag för att inlösa dylik av sats, när hon blev fri från lek- Bergmark länge närd önskan, och enskilda förverkad jord, vilken se- tioner och annat mera direkt skol- hon blev själen i denna skola.
Precis densamma som hon var dan av staten skall utlämnas un- arbete.
att få har på lektionerna, var hon utanför der åborätt med ärvtlig och för- det dem och precis densamma, som ytterlig besittningsrätt.
Jordbruka- gäller Maria Bergmarks levnad.
hon innanför seminariets väg- rebankens fonder och pensions- N ä r man tar examen vid Folk- gar var hon utanför dem.
Den fonden böra i första rummet pla- skoleseminariet i Stockholm 1892 uppfostran hon gav, sprang di- och hamnar där som lärare i rekt ur hennes natur och var ing- ceras i jord.
Förrän så sker, bli förhållan- övningsskolan 1893 efter ett års en uniform, som axlades ex offi- tjänstgöring vid Stockholms folk- cio, Hennes anda präglade ver- d e m ej bättre för landsbygdens skolor så betyder det ju en orör- ket med en klok kombination av folk ghet i Y t t r e avseende, som när- frihet och omedelbar obundenhet ar sig den beryktade kantska, och ordning.
Att ordning är för- ch som inte lämnar stora bidrag sta förutsättningen för kultur må- ll en matrikel.
Hon gjorde vis- ste hennes elever känt i luften.
serligen studieresor till olika län- Ville man riktigt tydligt se hux er, men också bortsett däri- tillgivenheten för Maria Berg- ån inskränkte sig orörligheten mark siagit rot hos eleverna skul- ll en y t t r e.
Den, som Maria le man se henne bland skolans ergmark var nöjd med eller som » fördettingar », när de kommo till.
et åtminstone fanns hopp om, baka och hälsade på fröken Berg- allade hon » en l e v a n d e männi- mark, Den kärlek som ström- ta ».
Hon borde ha varit be- made emot henne och som hon ten med sig själv ty en bätt- måste ha känt (och som inte ha- de något med vanligt lärarinne.
svärmeri att göra), berodde väl på hennes ovannämnda förmåga att se möjligheterna, på hennes egen barnasjäl, som hon aldrig växte ur och som inte yttrade r var d liksom på den egentliga läroboks- lit eraturens område, väntade vi Det är sätta så på data papperet, man när li var
Husmod 1 erns suc k Det är kusligt att tänka på att vårt folks ekonomiska välfärd ytterst beror på, hur Anne-Marie och jag och Ka- rin och alla de hundratusentals andra husmödrarna sköter våra hem, Det kan tyckas dumt och onödigt att sätta in Karl-August och mej i något national- ekonomiskt sammanhang, men nog går det och nog passar vi in där,.
liksom alla d e andra.
Det behövs inte mer än att vi lever över vara tillgångar och göra konkurs hela bunten, Då märks det nog, vad ett lands husmödrar betyder för dess nationalekonomiska ställning.
Men med detta för ögonen är det forfärligt att besinna, vilken usel utbild ning vi egentligen fått för vårt viktiga kall.
Inga yrkesmän tillträda sin plats med så litet kunskaper som många av oss.
De flesta av oss ha gått några månader eller i bästa fall ett år på någon av våra tusen hushållskurser och lärt sig - ja, vad ha vi egentligen lärt oss?
- Baka kakor och lägga upp smör i rosor och krusiduller och kor.
gar med grepar och svanar och pyra.
mider.
Bryta servetter och spritsa gelé och sådant har också ingått i kursen.
E n del annat har det blivit också, för det finns naturligtvis lysande undantag bland hushållsskolorna, men mycket är sådant som v i med normalt vett och sig i att krypa omkring på gol- vet med ungarna utan var parad med mycken naturlig värdighet, och på hennes djupa religiositet, som hon icke bar på tungan, men som, og sig uttryck i stor barmhärtighet, självhumor och ödmjukhet.
Jag kan när som helst se för mig hennes förvånade och visserligen lyssnande men lite roade min, när hon någon gång fann sig själv vara medelpunk- ten.
Den ser jag för mig nu, när vi sörja över tomrummet ef- ter henne.
Sin egen betydelsefull- het kunde h o n inte ta på allvar.
Så stor var den, att hennes min- ne förblir en sporre och något, som starkt förpliktar.
.
M a r i a C r o n q u i s t.
3 Ett lyckligt val Kommunal rådfrågningsbyrå en förnuftig kokbok kunna läsa oss till själva.
Susan Lawrence, ledamot av En motion i Stockholms stadsfullmäktige engelska parlamentet och under- I Stockholms stadsfullmäktige för och begärt rådfrågningsbyrå statssekreterare i hälsodeparte- mentet i Englands nya regering, har i dagarna väckts en motion, är inom det sexualhygieniska om- .. rådet.
De hava gjort det av om- och tuppar ur kokta rödbetor och mo- blev på partikongressen i Brigh- vilekn Tidevarvet med stor glad- rötter och palsternackor.
Sedan skulle je anmäler.
Vi syfta naturligtvis tanke både för samhället och för dessa läggas i gelé i andra formar ton utsedd till ordförande i i-a- på fru Anna Johancson-Visborgs den enskilda individen.
Jag minns från min egen kurs i lands- orten hur jag fick sitta en hel förmiddag och med små usla formar som kallades le- gymmått peta ut stjärnor och hjärtan och slutligen skulle hela härligheten skä- ras ut fint och vackert, Det var myc- ket fint och smaklöst och kallades á la daube på något när det äntligen blev färdigt.
For alla eventualiteters skull skall jag be att få tala om att det skedde på en skola som säkerligen är auktoritet för tusen och åter tusen husmödrar här i landet.
Och det är inget enstaka exem- pel, för liknande petigheter om inte värre förekommer överallt.
Jag undan- tar Fackskolan och någon annan en- staka förnämlig läroanstalt.
Men nog är detta tokigt, när man tänker på, vad som sedan fordras av en ute i livet.
Det blir på sin hög- sta höjd en kalvsylta, de andra a la d e t har man varken tid eller råd att praktisera.
Vad man i stället känner som en stor brist är den dåliga kunskap i varukännedom man äger.
För att inte tala om något sådant som nationaleko- bour Party för nästkommande år.
För visso ett lyckligt val!
Ett kort sammanträffande med Susan Lawrence ger ett starkt och out- plånligt intryck.
Hon, som hell- re gick i fängelse, än hon beta- lade en orättfärdig skatt, hon som kämpat för kvinnornas rätt hon som arbetar i fram- motion om kommunala rådfrig- ningsbyråer.
Hon hemställer att hälsovårdsnämnden må f å i upp- drag att fortast möjligt inrätta rådfrågningsbyråer för sexualhy- gieniska spörsmål (för såväl män som kvinnor).
Dessa skola ställas under ledning av en läkare med framstående .kompetens och auk toritet och under hälsovårdsnämn- Det är fullt naturligt, att Tide- varvet med glädje hälsar detta initiativ och hoppas, att det så snart som möjligt behjärtas av stadsfullmäktige.
Vi ha i tidnin- gen upprepade gånger framfört samma synpunkter som varit ut- slagsgivande för motionären.
Ti- devarvets Rådfrågningsbyrå, star- tad och ledd av doktor Ada Nils- son utgör dessutom ett praktiskt åtskridandets och utvecklingens dens kontroll.
Motionären framhåller i sin mo- bevis på samma sak.
tjänst, skall säkert fullgöra även Förslaget om rådfrågningsbyrå- detta senaste förtroendeuppdrag tivering följande: er har på auktoritativt håll fått med heder, med intelligens och är ett mycket gott mottagande.
Det viljekraft.
gorna i vår tid.
Härigenom väc- har framhållits, att vi på detta kes ansvarskänsla och eftertanke område stå flera andra länder ef- Vi lyckönska Labour Party!
hos varje enskild individ.
Alltmer ter; England, Tyskland och börja dessa viktiga samhällsfrå- Norge.
gor att diskuteras av såväl 1ä- Bland uttalanden som gjorts i kare som uppfostrare.
Tiden tor- nomi.
Det tror vi är sådant som en- de vara mogen för att samhället frågan ha vi särskilt uppmärk- bart angår politikerna och handlar om vidtager åtgärder för att tillmö- sammat doktor Jakob Billströms guldmyntfot och diskontopolitik och an- nat ovidkommande.
tesgå den vederhäftiga opinion, och vilja kraftigt understryka i som i hithörande frågor allt mer synnerhet de synpunkter han Här är inte meningen att kokettera kräver ökad upplysning.
med en spelad okunnighet.
Det är na- framfört angående önskvärdheten turligtvis för en husmoder djupt allvar- Då sexualundervisningen i sko- av att byråerna utvidgas till att ligt att inte kunna skilja på kyl och omfatta även uppfostringsfrågor.
fransyska och innerhare och ytterhare för barn stöter på åtskilliga svå- Dessa frågor hänga så intimt sam- och plomstek.
Man lär sig det så små- ningom, det är sant, men det kostar righeter, blir det så mycket vik- man med sexualhygieniska spörs- dyra lärpengar och ledsamma erfaren- tigare, att de vuxna ha tillgång mål över huvud taget att det vo- heter.
Jag undrar om det inte till en till någon institution, där råd och re av mycket stort värde om en början skulle vara ganska vägledande, upplysningar kunna lämnas av ve- dylik utvidgning skulle vara möj- om man lade om och kallade det bak- tenskapligt utbildad läkare under ben och framben och bröstkorg på bå- läkaransvar.
Hade dylika rådfråg- lig.
de döda och levande kor.
ningsbyråer tidigare förefunnits Det förefaller som om det skulle vara skulle med all säkerhet kampen ganska enkelt att utbyta det nuvarande mot könssjukdomarna blivit vä- utbildningssystemet med de tusen och sentligt underlättad.
Många faror en småritterna och uppläggningssätten för den mognare ungdomen skul- mot ett mera rationellt system.
le kunna undgås genom veder- För det.
första skall en husmor ut- häftiga råd av läkare.
Även för bildas liksom alla andra yrkesmän, när blivande mödrar skulle det vara hon står inför att praktisera yrket.
Hon av stor betydelse att kunna för- må sedan vara 60 år eller 15.
Men inte troendefullt vända sig till en an- blir det mycket bevänt med den här sedd och kompetent läkare (utan lukta-litet-på-allt-möjligt-utbildningen, var.
att detta på något sätt skulle var-, med mammorna tröstar sina samveten ken irritera eller förskräcka hen- gentemot sina döttrar.
Det blir lite söm- ne).
Särskilt betydelsefulla skul- nad och lite matlagning och lite sjuk- le dylika rådfrågningsbyråer bliva vård och lite piano, men ingenting re- för de arbetande klasserna i sam- jält.
Flickorna äro i vanliga fall inte hället, vilka dels icke hava råd alls inställda på att få ansvar för ett att vända sig till specialister på hem och handhava en kassa.
S å ka- detta område, dels ofta sakna kun- lorier och mjölsorter och skillnaden på skap om vilken vikt och betydelse bra och dåligt kött intresserar dem för hälsa och levnadslycka sexu- ofantligt litet.
Det är när de behöver alhygienen innebär.
Vid flera sto- kunskaperna som de skola f å dem.
E n ganska ordentlig kurs i » hur man ra möten ha tusentals kvinnor, Vore det inte sedan forfärligt Iämp skall vara som folk mot sina underly- både gamla och unga, uttalat sig Kunskap ting en: sexualhygieniska de viktigatse frå- iorna är myckeet knapphändig, och då undervisning i dessa frågor ligt att låta varje elev göra upp en budget för en månads hushållning t. ex.?
Låt henne sörja for ett par tre per- soner på en ganska liten summa, för så kommer det i vanliga fall att ge- stalta sig för henne.
Och lär henne hushålla med en reducerad inkomst så att det räcker till all livets nödtorft och ändå blir en hel del över, för just det fordrar både inkomsttagaren och Ii- vet av henne.
Att vara husmoder innefattar ju så otroligt mycket mer än bara laga m a t och stoppa strumpor, att man förvånas över hur mycket av en kort utbildnings.
tid som lägges ned just på detta.
danden » borde givetvis höra till.
Hur många husmödrar få inte hembiträden att arbeta tillsammans med.
Och hur till att de omsättas i praktiken, knap många strejker och avtalsbrott och loc- past veta om deras existens.
Det finns kouter har inte förekommit där på öm- faktiskt ingen människa som behöver så se håll, innan man ens på andra om- väl hålla sig i kontakt med allt som råden skapat dessa ord.
Följde man händer och sker som en husmoder och tidens strömningar och drog lärdomar det finns sorgligt nog inte många som därav, så skulle många strider biläg- så spinger inne sig i sin egen värld gas utan att alltid en måste rymma som hon, fältet.
Men alltihop beror väl på, att det är Vad hjälper det att vetenskapsmän vi- så svårt att sätta in Karl-August och ga sina liv åt att lösa viktiga närings mig i det stora sammanhanget.
Men fysiologiska problem, förbättra hygienen ske måste det.
skapa arbetsbesparande maskiner och Rita.
metoder, om vi som ytterst skola se ....
.
.
... ....
....... ... ... ....... ...... ....
.
.
Makten V A R S T A VI U N G A?
(Forts. fr. sid.
1.)
Allt detta tal om kvinnosak och jämnställdhet ha skapat, mena de, ett sorgligt motsatsförhållande i- stället för den naturliga respekten.
Vi uppfostras tillsammans med gossar, gå i skola tillsammans med dem, studera vidare som kamrater och arbeta sida vid si- da med dem dagligdags var- för skola vi då bygga upp ett motsatsförhållande som förstör trevnad och arbetsro?
Så re- sonnera de och märka icke, att det är motparten som bygger mu- rarna och icke de själva. » — —.
* Det beror helt och hållet på det patriarkaliska samhället, sva- rar den unga familjeförsörjande frun med tid och krafter över till att följa tidens strömningar.
Vi flickor äro vana att se det ekonomiska stödet hos våra fäder, det är de som ha makten över oss, som förstå något och som ofta avgöra vår framtid.
V a n a n att se upp till mannen finns se- dan barndomen och många törs heller inte under hela livet op- ponera sig emot det manliga väl- det.
För övrigt går det en våg av reaktion genom världen, den gör sig märkbar även på detta om- råde.
Den allmänna politiska le- dan gör sitt till.
Och såvitt jag förstår har den ungdom som nu börjar taga fatt, vuxit upp under starkt inflytande av Strindberg och fått mindervärdighetskänslan sig så fast påtryckt att den säl.
lan kan arbetas bort.
För övrigt har ju männen alla samhällets pro.
pagandamedel i sin hand och kunna utan svårighet påtrycka kvinnorörelsen löjets, föraktets och egoismens stämpel.))
E n ännu starkare mindervärdig- hetskänsla talar ur den unga kvin- nas mun, som sköter sitt kontors- arbete och på lediga stunder si- na kläder, sitt umgänge och sina nöjen.
Jag kan så litet göra.
Och så ä r det inte roligt att slåss med männen, jag kommer alltid till korta.
Vi - jag tror mig med säkerhet kunna övergå till plural- formen ty det finns många, mån- ga med mig — veta för litet, vi ha inga argument att komma med i diskussionerna och bli så ofta handikapade i arbetet, ibland rättvist men oftare orättvist, att vi till slut börja tro, att vi äro så ointresserade av vårt arbete, så upptagna av våra kläder och nöjen och så litet lämpade för den hårda kampen i tillvaron som vi Jag blev kvinnosakskvinna i måndags,)) svarade den statsan- ställda blixtsnabbt på frågan.
Då kom en av mina kamrater till.
baka från semestern.
Hon hade under denna gift sig med sin fäst- man.
Det ä r en egendomlig ko- tym inom vårt verk, att de an- ställda som ha den lägre avlö- ningen icke få gifta sig - a n t a g ligen för att förhindra alltför tä- ta ombyten på de platserna.
Nå- "?
och på — uppriktigt — det slår trampas d e t till slut inte an på männen att vara kvin- nosakskvinna!
a v ett h e d e r s o r d Men en ny fas började när en- (Forts. fr. sid.
1.)
väl, min kamrat blev inkallad till chefen, som djupt beklagade att dertecknare av pakten, Kina och gelska arbetarregeringen kom till hon inte anförtrott honom sina Ryssland, stodo inför krig blevo makten.
Nu ha politikerna bör- giftermålsplaner,.
då han skulle de kraftigt erinrade om att de jat säga till varandra: » vi mena flyttat upp henne i en högre av- voro undertecknare av Kellogg allvar med vår underskrift på Kel- Iöningsgrupp, där hon inte riske- pakten, och att det inte alls gick loggpakten.
Vi utgår från att krig rat att behöva lämna sin plats, an att glömma bort den saken.
icke ä r möjligt mellan oss.
Vi ha I höst under Nationernas för- från denna utgångspunkt ingen om hon gifte sig.
Nu visste han alls inte hur det kunde gå, det bunds församling fingo vi vara svårighet att komma överens om måste höga vederbörande bestäm- med om att Kelloggpakten använ- att den principiella likställigheten ma.
Efter många om och men des som ett medel för att pres- uttryckes så att det ena landet fick hon behålla sin plats, men sa fram en ny och radikalare for- har mer av den ena sortens skepp det hindrar inte att principen är mulering av artiklarna 12 och 15 och det andra mer av ett annat.
så galen, att jag omedelbart ställ- i Förbundspakten, som ännu be- Vi ha ingen svårighet att förlänga de mig i kvinnosakskvinnornas traktar krig, även anfallskrig.
så- vilodagen före nybyggnader eller led.
I dag dig, i morgon mig.
s o m något under vissa omstän- att till och med komma överens i den ömtåliga frågan om flott- Och det gör alla med mig, när digheter tillåtet.
Förslaget kom från England, baser.
Ja hela frågan om havens de f å upp ögonen för missför- hållandena och bliva trampade på är, överlämnat till en kom- frihet visar sig lösbar i ljuset från mitt6 och kommer säkerligen att vårt hedersord att ej begagna oss tårna.
Men oftast inte förr.
Det är som synes många stri- leda till att den världsbekanta av krig som instrument i en na- diga uppgifter vi antecknat och L u c k a n i förbundspakten fyl- tionell politik.))
Vad ä r havens frihet?
Enligt naturligtvis ha vi intet tillfreds- les igen och att krig såsom in- ställande svar fått på vår fråga.
strument för nationell politik ic- ortodox engelsk uppfattning rätt Juristen visste intet om svårighe- ke längre blir tillåtet i pakten.
för England att kontrollera all terna, och gick därför inte med.
Men om Kelloggpakten sålunda samfärdsel på haven under krig, Den statsanställda hade mött svå- inverkar på Nationernas förbunds rätt att avskära Englands fiende righeterna och gick därför med.
pakt så komma alldeles sä- från varje tillförsel från dess alli- den senares straffbe- erade eller från neutrala.
Enligt Man är nästan frestad att anse kert det ena lika sorgligt som det an.
stämmeiser mot fredsbrytare att amerikansk mening betyder ha- dra Det ä r inte utan sin stora helt naturligt bli normgivande vens frihet rätt för en neutral betydelse för en rörelses framtid även för Ryssland och Amerika makt att pläga samfärdsel, sälja om de som ansluta sig till den som stå utanför, och så äro de på till och köpa av alla krigförande göra detta av tro på de bärande denna väg infångade i systemet.
parter.
Nu i dessa sista dagar ha vi Men den id6 som ligger till idealen eller om de komma med därför att de stött på kraftigt mot- också varit vittne till att Kellogg- grund för Kelloggpakten, nämli- stånd i konkurrensen och nu vilja pakten varit den formel som hjälpt gen solidaritetsidén, har förvand- ha hjälp.
Men kanske finns det England och U.
S.
A. så långt lat dessa krav och synpunkter.
intet annat sätt att f å dem att på väg vid lösandet av sitt flott- Sedan både England och Amen- ka inrangerats i kedjan av för- vakna, d å återstår endast att hop- problem.
Underhållningar ha pågått dragsslutande parter,.
räknar man pas att tron på de ideal som finns och alltid funnits inom kvinnrö- länge rörande de fartygsslag som icke längre på samma sätt med relsens led även skall bliva deras.
icke berördes av Washington kon- rätten att blockera en fiende el- Någon har sagt, att kvinnosa- ventionen men utan resultat.
Det ler rätten att sköta sin neutrala kens yppersta må icke känna sig berodde på att båda ländernas handel.
Man kommer i ett nytt för goda till att se ungdomen gå experter och delegater arbetade förhållande till folken, alltefter en annan väg ä n de själva valt.
ut från förutsättningen krig.
Un- som de äro folk som hållit sitt Med ungdomlig säkerhet svarade der den synvinkeln kunde inte hedersord eller brutit det.
Upp- också en av v å r a interlokutörer England gärna tillåta Amerika förandet mot dessa folk anting- att jag och många med mig skö- någon övervikt i stora slagskepp en d e äro i krig eller icke, må- ter vårt arbete och sparka oss eller Amerika England någon ste bestämmas efter nya princi- fram i konkurrensen, det bety- övervikt i mindre kryssare.
Det per.
Det finns ingen havens fri- der mer ä n diskussioner och re- höll på att sluta med att England het eller ofrihet.
Det finns en solutioner och tal om kvinnosak.
och Amerika måste upprusta in- allmän bundenhet av löften.
Det Kanske det ligger något av san- om varandras älsklingstyper av finns folk som äro solidariska och krigsfartyg.
folk som bryta mot solidariteten, ning i denna överdrift.
Inledaren till det ungdomsmö- der än några ord som vi funna i och därefter skola de behandlas.
te i Berlin, som omnämndes i en s. k. spetsartikel i Nya Dag- Amerika kan icke kräva att få början av denna artikel yttrade ligt Allehanda häromdagen.
Ar- sälja ammunition åt en stat som bland annat: » Vi vill icke tvinga tikeln avsåg att med utgångs- brutit mot Kelloggpakten.
Allt från en rundfråga i en talar för att de två staterna kom- ungdomen in i våra former.
Men från vår ståndpunkt vilja vi be punkt b ö r j a n på nästa år komma den tillvarataga de möjligheter norsk tidning till norska män (!)
den har och taga upp arbetet un- avskrivning, enfaldig och Amerika, England, Frankrike, Ita- der ansvar.))
föråldrad, osmaklig och skadlig.
lien och Japan att samlas till en Vi unga skatta högt att f å gå Det är så lätt att tro, det man flottnedrustningskonferens.
De våra egna vägar, men vi glömma tre mindre staterna stå redan in- så ofta att tillvarataga de erfaren- vill N e j, låt oss för Guds skull f o r faktum att de två större äro överens i principen.
Detta retar heter som genom andra stå oss till buds.
Det gäller kvinnosak arbeta tillsammans med männen dem som ogilla själva principen, några anti- men det säga de ej.
Tvärtom, på tårna o c h bliva alla feminister utropa.
- Ett speci- de säga bara att principen är en hutade med ett skomakare bliv ellt kvinnoparti?
för en militaristisk Nej, må him- täckmantel vid din läst, så må det då len bevara oss!
Låt oss f å de trustpolitik.
Amerika och Eng- dugligaste i spetsen, likgiltigt om land ha, säger man, att gjort en e g e n t l i g e n in- det är män eller kvinnor!
Det är överenskommelse för billigare nefattas i kvinnorörelsen är en för galet, att könet skall gå före och kraftigare kunna säkra sin kamp för människans och in- orermakt.
Så långt är en oro gi- te för kvinnans rättigheter.
Blir u n g a kvinnorna i Sverige vetvis berättigad, att den anglo- detta en påtagbar sanning och in- instämma säkerligen med fullaste amerikanska överenskommelsen te bara ett slagord, då kommer hjärta i dessa ord.
Och vi lova, betyder en sämre ställning för den yrkesupptagna, den belåtna, att utsudda t. o. m. det förhat- fredsbrytare.
Det blir mindre lätt den otillfredsställda, den minder- liga ordet kvinnosak ur vårt med- för Mussolini att göra ett enskilt värdiga och den loja med i le- när vi nått därhän att medelhavskrig.
Det finns inga ut- derna.
saken går före könet.
Dit sikter längre att kunna spela ut Det finns intet lämpligare, var.
va både vi och Allehanda, ehuru dessa två makter mot varandra.
med vi kunna avsluta dessa ra- Man tar fel Om man här inte - - från ~ något skiljaktiga utgångs- punkter.
Och några särbestämmel- vill förstå att här är fråga om ser för kvinnor vilja vi på inga praktisk tillämpning av en idé, ic- villkor ha, därom äro vi också ke camouflage med hjälp av en idé.
Det är underligt att tidnin- överens.
Men det har vi upprepat gar som äro inställda på nyheter så många gånger, att vi trodde, ha så svårt att fatta att något att t. o. m .. Allehanda hade för- verkligt nytt kan ske.
Allt förverkligande av idéer stått det.
Vi unga som veta, att kvin- sker i svaghet och ofullkomlig- het.
Det får man utgå från.
Sä- norörelsens förkämpar i gångna tider burits av sann idealism och kerligen ha vi en Iång väg in- nan den allmänna avrustningskon- att de som stå i ledningen i vå- ra dagar bära hån och löje ovett ferensen, som är nästa stora mil, nått ett lyckligt slut.
Men det och översitteri, därför att de tro på och arbeta för ett rättfärdi- hindrar inte att det har varit en gare samhälle, där alla kvinnor gi- idé i ny påtaglig gestaltning som va sin tribut av arbete, offer och fyllt rymden från Stilla Havet till möda, må vi föra detta vidare Nordsjön, när talen vid Mac Do- till de många, som tala om själv- nalds amerikanska besök radie- rats ut över den angloamerikan- hävdelse och egoism.
R u t h H a m r i n - T h o r e 11. ska världen.
ta, att det som hör författaren ske.
unga — De vetande strä-
