# ID: svediakorp-per3453
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,020
# sentences: 429
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 4: 1929 Syndabockarna Veckans ledande artikel behandlar remissdebatten under rubriken Sur- rogat.
* Den nuvarande ramen sprängd ansluter sig även till remissdebatten i vad den berörde frå- gan om en ny försvarsutredning.
Tidevarvet omnämner i detta nummer de motioner som väckts i denna fråga, liksom andra motio- ner som vi anse vara av vikt och in- tresse och vars Öde vi därför om möjligt kommer att följa.
även Kerstin Hesselgrens motion, i andra kammaren väckt av Agda Östlund och Olivia Nordgren, om S a m h ä l l s a r b e t e f ö r f o l k h ä l s a n på två linjer, upp- lysning och lagstiftning, anföres i sin helhet.
* Elin Wägner Syndabockarna.
skriver om K y r k o h e r d e Sam.
Thy- sells värdefulla och välkomna arbete om K r i s t e n d o m e n o c h a r b e t a r r ö r e l s e n an- mäles av C.H.
under titeln E t t s p ä n n a n d e ämne.
En av fredsrörelsens förkämpar, m i s s M a r i e B u t t s från Genève har i ett föredrag i Stock- holm framlagt några efterföljans- värda synpunkter på Fredsar- betet i skolorna.
tande förhandlingarna: detta hade kunnat undvikas, om v i haft en skick- ligare ordförande.
Man kan inte låta bli att småle en smula över detta resonnemang.
T y även om en mindre impulsiv för- handlingsledare kunnat ge det hela ett lugnare förlopp, så kunde dock ingen auktoritet, ingen sinnesnärva- ro eller ordförandeklocka i världen ha bringat detta problem ur världen, därför att det är ett av de mest brännande av alla.
Men om man småler, så är det med största förståelse f ö r den svaghet som uppenbarade sig i flykten från problemet och valet av syndabock.
T y det är minsann inte så lätt.
L i t oss tänka oss situationen sådan den bör te sig för en medlem av frank- furtergruppen, en dam ur ett bildat och förmöget samhällsskikt.
Hon har slutit sig till Kvinnoförbundet for fred och frihet därför att freds- saken varit henne en stor och helig sak, därför att ralla vilja fred » och blott behöva upplysning om krigets ohygglighet och fördelen av att av- stå från detsamma.
A v dessa skal och i känslan av sina förpliktelser som kvinna och moder är damen ifrå- ga entusiastisk för den blivande fredskongressen och nedlägger i det förberedande arbetet möda, kostnad och en del moraliskt mod.
Under kon- Ett spännande Han Kristendomen och arbetarrörelsen tigt färgade föreställningar.
måste vara ett oerhört spännande äm- har gjort ett mycket värdefullt arbe- En av Tidevarvets medarbetare, ne för en bok.
Med den starka färg te genom att samla det omfattande materialet och på nytt framställa det, J.B.H.
skriver en aktuell och in- som våra föreställningar skänka des- sa båda ord, se vi i ett ögonblick sy- delvis i ny belysning.
Det blir på spirerande artikel om Råkosten nen av två makter förskansade.i skil- detta sätt åtkomligt för ytterligare i S v e r i g e och U.
S.
A.
da fästen.
Och med hela vårt intres- stora grupper av människor.
Måttstocken vilken man fått att se fängslat vid spelet - innerst kan- ske samspelet?
- dem emellan, mäta med, utan risk a t t mäta fel, lig- måste vi j u fråga: hur skall det gå, ger i Guds rikes ideal.
Liksom Guds kärleksvilja syftar till frigörelse av hur skall detta sluta.
I en avhandling, som kom ut i människan till gemenskap med brö- derna, så måste allt i världen tjäna höstas, har kyrkoherde Sam.
Thysell behandlat detta i verklig mening ak- detta syfte.
Detta är så ofta bort- tuella ämne, Boken har till under- glömt eller aldrig lärt.
Vi lämna så rubrik, En undersökning om kristen- ofta stora grupper av intressen utan- domen ' s ställning till det ekonomiska för en värdesättning efter sådana livet och ert försök till prövning av mått, stora grupper av intressen som arbetarrörelsens innebörd utifrån få leva sitt eget obundna liv.
I stället för att underordnas Guds- kristna principer.
En framställning av det väsentli- riket som det högsta värdet, flyttas ga i dessa problem måste ha en stor de upp på rangskalan och ta den hög- uppgift som kunskapskälla, när man sta platsen i vårt liv.
Där kunna vi betänker i vilken grad vi alljämt låta inte längre regera dem, de f å en dä- oss förvilla av oväsentligheterna monisk makt över oss.
Kyrkoherde Thysell tar upp ett gammalt klang- brokiga hölje.
I kyrkoherde Thysells bok fram- rikt ord just för att beteckna dessa träda synpunkterna på flera sätt kla- intressens fristående makt och väl- ra och tillrättaläggande och låta dighet i förhållande till oss männi- sjunka i skuggan osäkert och fel&amp;- skor.
Han tallar dem dämonier.
* ~~ _- ma jorden att remna inför ena ögon.
Om den lilla granaten är ett stickprov.
I den så kallade spetsartikeln i N.D.A.
står det i dag tisdag så här: " Fröken Hes- selgren förtröttas icke i att åter och åter Av ELIN WÄGNER När vi icke själva vilja ta på oss en börda eller en botgöring, utvälja vi en syndabock därtill.
Detta gamla och beprövade medel känner man igen.
även när det frälsningssökan- de folket är en kongressförsamling, bocken en förhandlingsordförande, och öknen utbreder sig utanför gränserna för en fredsförening.
På Frankfurterkongressens sista dag gällde det att diskutera åtgärder att möta den fara som hotade med den moderna krigföringen.
Då ryck- te kommunisterna in i församlingen, anmälde sig som talare i diskussio- nen och förklarade att den enda möj- ligheten att förhindra utbrott av na- tionella krig vore att störta det ka- pitalistiska samhället.
Men eftersom de maktägande icke lära motstånds- löst finna sig i en sådan procedur, måste man ta risken och möjligheten av inbördes krig.
Pacifisternas an- strängningar vore lika välmenande som verkningslösa.
J a, de skadade snarare än gagnade i den mån de lyckades trubba av massornas kamp- vilja genom att förespegla dem att det finns en väg till fred som g i r utanför revolutionen.
Inte alla kongressdeltagare sade sig: gott, denna dust med kommu- nisterna måste utkämpas.
Somliga sade sig i sin obehagskänsla Över att kommunisterna dominerade de avslu- O N T Ibland kan en mycket liten granat kom- ferensen rullas det oklara begreppet fredssaken upp, dissekeras, analyse- ras och befinnes bestå av en rad in- vecklade politiska, sociala och psy- kologiska problem.
» Alla-vilja-fred » - föreställningen löser upp sig och dunstar bort.
Man behöver kanske inte byta ut den mot » alla vilja krig,.
Men man tvingas tydligen att säga: vissa raser, vissa stater, vissa be- folkningsgrupper måste skydda sin ställning genom att ha sådana makt- medel i sin hand att de därmed av- skräcka andra raser, andra stater, andra befolkningsgrupper från att frigöra sig ur detta övervälde och själva tillägna sig makten.
Krig önskas blott av primitiva folk eller av primitiva element inom civilisera- de folk.
Men ingen av dem som äga en på våld uppbyggd maktställning att försvara, viija avstå från möj- ligheten att f å hota med krig, därest man kommer dem för nära.
Möjlig- het att hota med våld vilja också de ha, som hoppas erövra sig frihet och makt samt i tredje och ofarligaste rummet de, som vilja skydda sitt na- tionella oberoende.
När nu vår Frau Kommerzienrat insett detta, miste hon gå vidare och erkänna att denna metod att sköta spelet mellan raser, folk och klas- ser med våld såsom ultima ratio, kan Forts. å sid. 4. ämne I nuvarande tid ha stora områden av det ekonomiska och politiska livet på detta sätt ställts som självständi- ga värden inför oss.
De ha blivit självändamål.
De tjäna intet högre syfte och böja sig inte inför högre värden.
Faran för dämonierna hotar varhelst vi släppa lösa penninglyst- nad, maktbegär, nöjeshunger att in- ta en härskande plats i vårt liv.
Det typiska för kapitalismen är j u just dess fristående ställning som ert värde i och för sig.
Det ligger i själva dess natur, att förvärvet och framgången för dem som tjäna den.
är det självständiga målet utan hän- syn till om det gagnar medmänni- skornas bästa.
Men med den utgångspunkten, att allt i världen är avsett att tjäna män- niskorna i gemenskap med varandra, står det klart vilken väldig missupp- fattning av tillgångarnas använd- ning, som ligger i antagandet av detta system.
Ett förvaltande av gå- vorna miste vara den rätta formen för besittande.
Och detta gäller bå- de jord och andra världsliga rikedo- mar.
Men med denna förvaltartanke följer också uppfattningen, att rätten framlägga sin plan om undervisning i fos- terfördrivning åt unga flickor ”.
Eftersom fröken Hesselgrens motion i detta nummer av Tidevarvet återges i sin helhet, behövs j u här inga ord spillas på a t t söka vederlägga lögnen — eller kan- ske den kallas ett skämt.
Men som stickprov uppkallade dessa ord många andra stickprov, och dessa små gra; nater fick jorden att Öppna sina innandö- men.
Jag insåg, att det är sådant som går i folk och regerar världen, Varför?
Jo därför att-lögnen kanske i alla tider för att gå i folk funnit på som osvikligt medel att klä sig i fariseismens mantel.
Inget imponerar som den.
Inget är män- niskor så rädda för, inget böjer de sig s &amp; obetingat för.
- Ju större lögnen är dess mäktigare axlas i denna värld den fariseiska manteln De två.
bli till ett och underligt nog den röst som talar ur denna kombina- - - tion är ofta råhetens.
Borde de inte akta sig.
Men det förmår de tydligen inte.
Ge akt på en sak: en äkta människa, om aldrig så tafatt, klumpig, ohanterlig el- ler raffinerad, kan aldrig bli rå.
Men I våra oäkta ögonblick riskera vi det, alltid och överallt, på de mest överraskande stäl- len.
Så står det alltså till.
Lögnen, med A- hetens röst oäkthetens tomma intet allt- så regerar världen genom detta knep, att den klär sig i fariseismens imponerande dräkt låt oss inte ta som a m p e l Rörelser kristendomen utan den kanske något min- dre förvirrande kommunismen — fram- sprungna ur de stora djupen för att säga ett ord om verkligheten, hejda sig, och ordet dör på tungan.
De måste ju, de som andra, ta till lögnens språk a h råhetens röst för att imponera.
Men så länge de blott då- ligt kan axla fariseismens mantel imponera - - - de också dåligt.
Lögnen blir lättare ge- nomskinlig och råheten mera hörbar.
" Det är tillvarons första evangelium, att en lögn &amp; an inte vara alltid ", säger Carlyle.
- Alltid hur långt är det?
A r det ett ingenting, är det slut i dag, här mitt ibland oss och Överallt.
där ett äkthetens ord tal- ler och en äkthetens handling sker.
- Så - var välkommen, dag du nya dag du arbetsdag med din alltid samma lösen: fri- het åt f å n g a och förtryckta, syn åt de blinda, ett glatt budskap åt de fattiga.
Honorine Hermelin.
till förvaltande skall höra samman med förmågan av förkovran och ert ratt förvaltande.
Rättigheterna ba- lanseras ständigt av förpliktelser.
Förmågan att rätt förvalta ett an- förtrott värde kan aldrig leva och växa, om den inte får faste i ett del- aktighetsförhållande.
E t t förhållan- de, som är byggt på frihet och an- svar.
Det största och djupaste i den moderna arbetarrörelsen vilar på den- na längtan efter inre samhörighet med arbetet, i vars tjänst man är ställd att tillbringa sitt liv.
Syndi- kalismens fordran på självstyrelse inom industrien, alla försök att inom produktionen skapa en sådan ord- ning, att den enskilda människans Forts. d rid.
4.
Surrogat D e n nuvarande ramen sprängd UR MOTIONSREGISTRET Tidevarvet har talat och återkommer Efter remissdebatten har frågan FORSVARSUTREDNING OCH AV- en sådan ändring i vallagen, att ett parti Den s.k. ' kristiden lärde oss att erhåller legaliserat skydd mot annekterande RUSTNING.
om en försvarsutredning ånyo blivit använda surrogat i ersättning för aktuell.
Det är inte nog med den En socialdemokratisk partimotion hem- från andra partiers sida av dess partibe- de nödvändighetsartiklar vi behövde utredning rörande effektiviteten i n - ställer hos K.
M:t om en snar förnyad teckning.
Han hoppas få denna ändring till vårt dagliga liv och vår verksam- om den så kallade nuvarande ramen.
omprövning av hela vårt militärväsendes genomförd skyndsammast möjligt, d.v.s. vid 1930 års riksdag.
het.
Tillgången på varor är nu åter som regeringen tidigare föranstaltat ändamålsenlighet.
Motionen avser närmast att förekomma Det framhålles att problemet bör tagas riklig, men den materiella bristen sy- inom försvarsdepartementet.
Att denna utredning icke godta- upp till granskning ur alla synpunkter och att ett annat parti utan överenskommelse nes ha efterträtts av en andlig sådan.
ges beror enligt de socialdemokra- från grunden.
Det är icke blott nödvän- eller medgivande.
anekterar det socialdemo- I varje fall är det nu modernt - av tiska ledarnas inlägg, på att den digt, att de icke militära synpunkterna få kratiska partiens hävdvunna partibeteck- Vi erinra emellertid i detta samman- vilken anledning det vara må - att snuvarande ramens spränges under möjlighet att göra sig gällande.
Det vore ning.
på de flesta områden använda sur- den nuvarande högerförsvarsminis- också högeligen önskvärt att militärer, som haft modet att träda fram med från de of- hang om hur under Frisinnade Kvinnor, 1925 års beslut är, mena- terns nit.
rogat för andligt innehåll.
de de, upprivet, och därför begära ficiella avvikande militära synpunkter, ble- valrörelse i Sörmland deras partibeteck- Om remissdebatten är ägnad att vi ny utredning.
Den skall vara för- ve i tillfälle att deltaga i undersökningen.
ning Fred och Rätt pi anonymt tillver- angiva riksdagens ståndpunkt till utsättningslös och omfatta hela vårt kade listor sattes under såväl den borgerli- statsverkspropositionen, så kan man försvarsproblem.
I andra, kammaren påyrka hrr Sand- ga kartellbeteckingen Fram till Val samt Det framgick av dessa anföran- berg (f) och Wikström (f) ny försvars- under parbibeteckningen De Frisinnade.
säga, att 1929 års remissdebatt ock- så var ett surrogat för sitt ändamål.
den att den diskussion som förts om utredning, varvid frågan om vårt lands ARBETSLOSHETSFORSAKRING.
det moderna kriget inte varit utan avrustning jämväl bör förutsättningslöst Det talades visserligen litet om stats- En annan socialdemokratisk partimotion inflytande.
Den har.
tycks det, rub- prövas.
verkspropositionen, men mera som ett bat vederbörandes uppfattning av anhåller att k. m:t måtte till 1930 års medel för partiernas uppgörelse med hur länge ett försvarsbeslut rätteli- riksdag framlägga förslag till ordnande av Hr Lindhagen (s) motionerar i första varandra efter valrörelsen.
Social- gen bor f å bestå k. am en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, som kammaren a n anhållan hos m:t förutom industriarbetare även omfattar Även redaktör Hellbergs begäran förslag till en omedelbar och fullständig demokraterna öppnade debatten i bå- lantarbetare,.
skogs- och flottningsarbetare om ny utredning stod under påver- da kamrarna med långa anföranden kan av nya fakta.
Han begärde » en svensk avrustning i anslutning till den samt butiksbiträden, kontorister och deras avrustning, som enligt fredsslutet i om litet av varje, - naturligtvis an- utredning som ser sanningen i ögo- världskriget redan genomförts i Tyskland, vederlikar.
mot nen » — vilket inte ä r en liten sak Österrike, Ungern och Bulgarien.
märktes, och m e d rätta, KOLLEKTIVAVTALSLAGENS UPP- * högerns valaffischer men skall att begära, sådana Ögon som sannin- HAVANDE.
Hr Olof Olsson (s) hemställer i motion man utläsa sammanfattningen var gen har.
Han begärde att folket I motion i andra kammaren föreslår hr skulle f å veta sanningen om vilka det en tacksägelse över att varken möjligheter som finnas att vid krigs- i första kammaren om ett anslag av 10,000 P. Albin Hansson (s) upphävande av de kr.
till Internationella kvinnoförbundet för se hr Ekman eller hr Järte på stats- tillfälle skydda de civila.
Man kan fred och frihet såsom bidrag till dess verk- i fjol beslutade lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol samt återinförande av rådsbänken.
inte annat än innerligt önska att samhet.
lagen om skiljenämnd i arbetstvister.
var- För hr Ekman var vedergällning- denna nya upplysning utan omsvep I motion i första kammaren hemställer jämte i konsekvens härmed yrkas avslag ens dag kommen.
Han satt visserligen måtte ges folket från en auktoritet som den tror på.
Men hr Nilsson i Malmö an ett anslag av 100,000 på k. m:ts förslag om anslag till arbets- med tillhjälp av hr Lövgrens röster Ja, om man så går till excellensen kr.
till bedrivandet av ett omfattande upp- domstolen och beviljande av anslag till cen- i andra kammaren, men hr Lindman Tryggers svarsanförande i remiss- lysningsarbete f ö r freden inom vårt land trala skiljenämnden för vissa arbetstvister.
I motiveringen omnämns det på rege- hade till tack för den storartade hö- debatten, så bär även det mot sin och i samråd med utlandet, samt om upp- gerseger, som den borgerliga sam- vilja prägeln av det märkliga som drag åt k. m:t att omhänderhava fördel- ringens initiativ inledda samförståndsarbe- tet.
Detta har inom arbetarvärlden uppfat- har hänt.
Excellensen tvangs att ningen av medlen.
lingen åstadkommit, petat hr Ekman tats som ett tecken på, att man även i bor- säga: även om vi icke kunna för- från taburetten.
Hr Lindman tyckte svara oss, så måste vi försvara oss.
gerliga kretsar nu inser, att tvångsvägen FRUKT, SOCKER OCH KAFFE.
måhända, att det var högerns miljo- Att klara sig ur ett nödläge med en Fruarna Nordgren (s) och Östlund (s) icke är den lämpliga för att skapa samför- ' ner, som visat sin makt vid valet, och paradox må vara tillåtet för en de- påyrka att tullsatserna å apelsiner, citro- stånd och ökad arbetsfred.
Ett upphävan- därför var framgången rättvisligen battör i en studentdiskussion men in- ner, färska äpplen, päron och plommon de av de i fjol beslutade tvångslagarna skul- le vara ägnat att skingra den misstro och högerns.
I vivs mån kunde han kan- te för en folkets ledare.
Man f å r en samt torkade plommon, sviskon, russin, apri- bitterhet, som fjolårets riksdagsbeslut ska- djup otrygghetskänsla vid tanken på ske ha rätt.
Men hr Ekman menade, att denne man leder våra politiska koser, persikor och s. k. blandad frukt pade, och som kan komma att mycket för- måtte helt bortfalla.
att hans goda vilja till borgerlig en- öden.
svåra och fördröja samförståndstankens ut- hetsfront borde lönats bättre, och Regeringens uttalanäen rörande Socialistisk partimotion föreslår sänk- bredning.
han lät hr Lindman förstå, att även den eventuella beredningens sam- ning av kaffetullen frän 40 till 20 öre pr OMORGANISATION AV RIKSDA- om han som statsminister velat rege-, mansättning voro till Bitet förplik- kg.
i samband med yrkande pi avslag av GENS ARBETSSATT.
tande.
På de utläggningar som fö- k. m:ts förslag om sänkning av inkomst- ra med högern ' s hjälp.
skulle han ef- rekommit låter det som om dess l H r Roos motionerar i första kammaren e och förmögenhetsskatten.
med en utförlig historik och motivering ter detta gå emot regeringen både i damöter skulle väljas efter princi- Hr Laurin (bf) motionerar i andra kam- försvarsfrågor.
och sockertullar pen sakkunskap: militär, ekonomisk, maren om sänkning av kaffetullen från 40 om utredning och förslag beträffande upp- av bestämmelserna om tillfälliga hävande politisk.
Gott.
Men frågan om vem till 25 öre pr kg.
m. m. utskott och dessas ersättande med nya stän- Regeringen var i allo förekomman- som är sakkunnig besvaras av det diga utskott, angående ärendenas fördel- subjektiva godtycket inom regerin- Hr Sköld (s) m. fl.
väcker en motion i ning mellan utskotten och övriga i detta de.
Och den får väl försöka att inte gen.
För detta är säkerligen den ta för hårt, om tungan på vågen som vill försvar sakkunnigare än den vilken föreslås anvisande av ett extra för- sammanhang erforderliga åtgärder.
slagsanslag på 3 milj. kr.
till understöd- t nu glider över till socialdemokrater- som vill avaustning.
Tidevarvet har jande under 1929 av viss sockerbetsodling H r Holmgren i första kammaren har nas förmån.
Högern vet ju, att dess tidigare uttalat den förhoppningen samt skrivelse till k. m:t om utredning väckt motion om att varje riksdagsman, uppgift är, inte att åstadkomma nå- att fakta skola bränna igenom alla skyndsammast rörande sockerproduktionens skall ho rätt att deltaga i utskottens för- förutfattade meningar.
Men för det got självständigt, utan att hindra nå- fall att så e j blir fallet måste vi gar- allmänna läge särskilt med hänsyn till för- handlingar och där säga sin mening an mo- hållandena här i riket och rörande möjlig- got annat.
dera oss, vi civila, vi icke sakkunni- heterna för den svenska sockerproduktio- tionerna.
Syftet med en sådan ändring Detta var årets remissdebatt.
T. o. ga.
Vi måste det så mycket mera nens rationalisering.
Även hr Bengtsson i skulle vara att till försäkra sakkunskapen och m. politiken kan göras tråkig.
Men som för vårt folks framtida ställ- Norup väcker motion om understöd till viss intresset största möjliga utrymme vid riks- dagsfrågornas behandling.
man frågar sig, hur länge skall det ningstagande till fredsfrågan för- sockerbetsodling.
svarsberedningens blivande resultat DIVERSE PERSONERS KONTO.
fortfara, hur länge dröjer det, innan får en oerhört stor betydelse.
Vad ILLOJALT ANVANDANDE AV PAR- Fröken Hesselgren (fv) återkommer med där kommer några nya politiska vin- en militärkommission kommit med TIBETECKNINGAR.
en motion om ordnandet även för kvin- dar, som medföra något utöver en hade kanske inte svenska folket utan Hr Möller (s) motionerar i första kam- nor av sådana längre kurser f ö r ladugårds- hetsig, ohederlig valrörelse och en in- vidare anammat.
Men j u allsidigare, maren om skrivelse till k. m:t med han- förmän och svinskötare, som redan finner expertrikare och civilare en utred- nehållslös remissdebatt.
ning är, dess vördnadsfullare anam- ställan om skyndsam utredning och förslag för män.
t Tills vidare fråga vi - kunde mas resultatet.
Det blir det sista or- till sådana ändringar i föreskrifterna om Alkoholfri regim för motorförare vilja inte denna riksdagen sluta till Påsk?
det på lång tid.
Det ligger därför val till riksdagens andra kammare, att illojalt användande au partibeteckningar må hrr Bergman (f) och Bengtsson i Norup makt uppå att vi utanförstående f å förekommas.
Motionären påkallar på den möjlighet att överblicka hur detta socialdemokratiska riksdagsgruppens vägnar (f) ha framförd.
till allvarligt övervägan- de vid den pågående utredningen angående resultat blir till.
A t t vi f å veta vil- ket material kommittén arbetar med att uttala oss om resultatet, utan motortrafiken.
och kunna känna oss lugna för att också följa det arbete, genom vilket I motion i andra kammaren hemställer den verkligen söker alla tänkbara dessa resultat bli till.
Civilbefolk- hr Ericsson i Sörsjön (s) in.
fl.
am utred- tillfallen till kunskap.
ningen får inte sitta passiv och vän- ning rörande lämpligaste sättet att åstad- Vår fordran inför denna bered- ta.
Den har kommit mitt i bränn- komma en förbättring i skogsarbetarnas I Kungl.
Maj:ts proposition n:r 7 föreslås att » för socker hänförligt ning är act den diskussion rörande punkten och f å r inte känna sig trygg provianterings- och matlagningsförhållanden till rubrikerna 158 och 159 » i tull- vår livsfråga som där skall föras, i medvetandet att de sakkunniga gö- under vistelsen i skogarno.
taxan skall från, d.
I mars 1929 t. icke må ske inför förnämt lyckta ra allt vad de kunna för saken.
Den tiden då det kunde gå an är o. m. den 3 1 januari 1930 utgå tull dörrar utan öppet och att vi alla in- I motion i andra kammaren föreslår med 13 Öre pr kg., vilket betyder en tresserade icke blott må bli i tillfälle förbi.
förhöjning av tullen med 3 öre.
Om odlingen gällande prisavtalen inte bete åt så många.
Men någon gång ning i samhället bör vara så ohåll- detta bifalles av riksdagen, ha soc- göra betodlingen lönande, och att en måste den väl redas ut på allvar, in- bar, att så snart ändring i prisläget, kerbolagen lovat att i motsvarande minskning av densamma skulle med- te bara ” tillfällighet ” ordnas.
V i må- dåligt skördeår eller dylikt inträder, grad höja priset till betodlarna.
föra ökad arbetsförlust och rubbning ste ha svar på två spörsmål: Ä r måste staten ingripa?
I så fall för- De skäl, som av departementsche- av vissa järnvägars ekonomi.
Hö- betodlingen ett nödhjälpsarbete el- slå nog inte budgetens besparade fen anges, äro, att de för sockerbets- gerpressen har också prisat denna ler icke?
Och vidare: Skall det öv- 25 miljoner långt för att ersätta utomordentliga lösning av frågan niga Sverige betala bidrag till vårt jordbrukarnes förluster under de att ge betodlarna Ökad förtjänst, rikaste och i jordbrukshänseende bast sista dåliga åren.
utan att därmed betunga budgeten.
lottade landskap?
Endast om bet- Men vare sig det uttages genom odlingen är ett nödhjälpsarbete, bör RÄTTELSE.
kontant understöd eller tullar, är det det ha, understöd till dess produktivt I artikeln Hjalmar Öhrvall in memoriam inte i alla fall ur Skattedragarnas arbete kan anordnas.
Endast om det fickor, betalningen till betodlarna fattigare Sverige får så mycket bil- i förra numret av Tidevarvet förekom ett skall gå?
Men kontant bidrag är ligare d e r, att bidraget betalar tryckfel.
Dar stod nämligen i andra styc- kets första och andra rad ” majoriteten av sig, bör Skåne ha hjälp.
mera ohöljjt.
Skall jordens brukande utgå från nämnda konsistorium ”, skall vara " av namn- Frågan ä r givetvis svår, egentli- gen därför att betodlingen ger ar- den principen, att jordbrukets ställ- da kommitté ”. '
- - Nödhjälpsarbeten eller ej?
Samhällets arbete för folkhälsan Här nedan anföras i sin helhet två insett upplysningens betydelse för motioner med samma motivering, a t t göra lagstiftningen effektiv.
som av fröken Kerstin Hesselgren Vår lag angående åtgärder mot ut- väckts i första k a m m e n, av f r u av 20 Nordgren och fru östlund i andra.
bredning av könssjukdomar Motionerna ha nu bragt på riksda- juni 1918 stadgar som bekant.
a t t gens bord de synpunkter som av Kungl.
Maj:t skall förordna om Frisinnnde Kvinnors Riksförbund lämplig upplysningsverksamhet.
De gjordes gällande i dess uttalande för denna f r å g a s utredande tillsatta inför andrakammarvalen 1928 i den punkt, som gällde folkhälsan, samt sakkunniga hava i sitt betänkande av av Sveriges socialdemokratiska kvin- 1921 fastställt allmänna normer för noförbund framlades på det a v för- en dylik upplysningsverksamhet.
Un- bundet anordnade stora opinionsmö- der framhållande av a t t de sexuella tet i Siockholm våren 1928. frågorna böra i likhet med andra vik- och uppfost- Det torde utan tvekan kunna sä- tiga undervisnings- gas, a t t arbetet för folkhälsan är en ringsfrågor, såväl vid de ungas upp- av Våra viktigaste och mest grund- fostran, som ock i det allmänna folk- för vuxna, erhålla läggande samhällsuppgifter.
Även bildningsarbetet om detta länge varit ett erkänt fak- en öppen och naturlig men alltid tum, ä r det dock först i vår tid man grannlaga och för d e olika ålders- kommit till insikt om vilka stora stadierna lämpad behandling samt möjligheter, som stå oss till buds när a t t kunskap bör meddelas både i sex- det gäller a t t påverka folkhälsan uell hygien och om d e smittosamma Denna större klarsyn och våra ökade sjukdomarna, lämna de följande möjligheter medföra e t t ökat ansvar.
riktlinjer.
V å r t ansvar inför folkhälsan skär- pes ytterligare genom den ökade som varje indi- samhällsbetydelse, vid har under nuvarande förhållan- den.
Den låga nativitet och längre livslängd som karaktäriserar vår tid i jämförelse med föregående år- hundraden, g ö r j u att varje enskild människas fysiska och psykiska beskaffenhet f å r ökad samhällsbe- tydelse.
Till vårt moderna vetande hör kunskapen om miljöns oerhörda inflytande på den uppväxande indi- viden, till godo och ondo.
Det måste därför vara en oavvislig samhälls- plikt a t t med a l l a t i l l buds stående medel arbeta för en god kroppslig Och andlig miljö f ö r det uppväxande släktet.
Mångt och mycket i tidens egen beskaffenhet bidrager till ' att ytterligare understryka vikten av så- dant arbete för folkhälsan.
V å r tid är till ytterlighet rörlig och påträng- ande.
E n störtflod av intryck för- medlas till alla unga genom tidning- ar, böcker, biografer och radio problem och svårigheter möta ound- vikligt varje u n g människa.
Dessa problem och svårigheter skärpas yt- terligare genom den nu rådande ung- domsarbetslösheten.
Samtidigt hava många fordom bindande förbud för- lorat sin auktoritet.
Tvånget har vi- kit f ö r frihet, en frihet, som löper f a r a a t t bli till självsvåld och laglös- het, om den e j upplyses om sina grän- ser och sitt ansvar.
Samhällsarbetet för folkhälsan måste alltså följa två linjer: upplys- ning och lagstiftning.
V i sätta med avsikt upplysning först, därför a t t vi äro förvissade om, a t t den betyder mest.
Genom en klok och vederhäftig upplysnings- verksamhet har man möjlighet påver- ka de unga under en mottaglig pe- riod och motverka skadliga inflytel- ser i tiden och sidan upplysning bör enligt vår uppfattning kunna fostra människor till a t t frivilligt un- derordna sig en sund lagtiftning.
I ett fall har vårt samhälle redan - Fredsarbetet i - skolorna Fredsarbetet i skolorna — den rubri- ken möter man numera o f t a i tidnin- g a r och tidskrifter.
Och man identifie- r a r l ä t t rubrikens innebörd med e n hi- storieundervisning, där sanningskravet får vika f ö r rädslan a t t blotta seklers krigsvana och därigenom befästa dog- men om krigets outrotlighet.
E n helt annan tolkning a v fredsar- betet i skolorna g a v miss Marie Butts, lärare vid Jean-Jacques-Rousseau-Insti- tutet i Genève, i sitt föredrag å Peda- gogiska sällskapet i Stockholm lörda- gen den 19 januari.
öppna på vid g a - vel skolrummets fönster, säger hon t i l l lärarna, låt " värmen " strömma i n och låt tidsproblemen förutsättningslöst få d r y f t a s i en den omutliga rättvisans at- mosfär.
T y endast det a t t den nya ge- nerationen i tidig skolålder får ställa världsproblemen under sitt samvetes) förfalskade synvinkel, kan g ö r a den immun mot den krigspsykos, som g e r l e medvetet finansiellt krigsintressera- le e t t så ödesdigert grepp om otaliga ranereagerande människosjälar.
Med glädje konstaterar miss Butts asperantos tilltagande utbredning i folk- skolorna.
Om esperanto gjordes obli- Sexualundervisningen bör, heter gatoriskt i all världens folkskolor, d &amp; vore mycket vunnet f ö r freden, säger det, hon.
I.
avse varje man och kvinna, Hon visade också på andra i skolorna 2. dels såsom förberedande un- tillgängliga medel a t t avhjälpa den dervisning lämnas barnen så- brist på förståelse folken emellan, var8 väl i hemmet under tiden fö- yttersta konsekvens är krig.
Man kan, re skolgångens början som säger hon, väcka beundran f ö r främ- under den första skoltiden.
mande folks konst, litteratur, n a t u r och del ' s såsom egentlig sexual- psykiska särdrag.
Man kan betona det undervisning i skolan med- helas vinst a v delarnas olikheter i stäl- delas let f ö r a t t, som, o f t a förekommer, u p p a) ungdom i övergångsål- h ö j a det egna på bekostnad a v " de an- dern (14 à 15 år), dras ".
Man k a n i v r a för umgänge och b) i högre skolor kvar- utbyte olika länders skolor emellan.
varande ungdom (18 à Man kan rikta in barnens sinne på sam- hällelighet och l ä r a dem förståelse för 19 år), 3. genom fortsatt upplysnings- oliksinnades såväl politiska som reli- verksamhet i den omfattning, giösa situation.
Man inte b a r a k a n göra detta, säger som ä r möjlig., göras till- gänglig för varje vuxen man miss Butts.
Man bör.
Och man bör g ö r a det i samförstånd och samarbete och kvinna.
Ty vilken skräm- med föräldrarna.
De sakkunniga framhålla vidare mande myndighet k a n väl som makt- a t t denna undervisning bör omfatta faktor m ä t a sig med kombinationen både biologiska, sociala och etiska föräldrar-lärare, dessa den ' unga gene- moment och anknytas i lämpliga de- rationens inriktare.
Myndigheterna im- ponera med sin övervägande guldrike- lar till kristendom, samhällslära och dom, men de senare smida sina vapen psykologi: a v levande materia.
Råkost i Sverige och i U.S.A.
Di råkosten i samband med de norrländ- ska näringsförhållandena kommit pi tal, er- inrar jag mig hur vi i min barn- och ung- dom fyllde det säkert d i lika stora behovet av vitaminer genom diverse råkost, som stod en till buds.
Uppfödda i en avlägsen bergsbygd med odlingsförhållanden, som jag föreställer mig voro tämligen lika de norrländ- ska.
vankades i vår tidiga barndom inga andra grönsaker an morötter och vitkål Morötter i ritt tillstånd kommer jag ej ihåg som någon delikatess.
Däremot höll jag mig alltid framme.
när vi skulle ha vit- kålsoppa och snattade stora stycken av de råa bladstjälkarna, som jag ännu minns smakade söta och saftiga, Se- nare anlade min mor, som var en ivrig trädgårdsvän, både frukt- och grönsak$- trädgård, och &amp; blev råa ärter min speciali- tet.
Men det var j u sommarmat, och de långa vintrarna tarvade även sin okokta näring.
J a g och en av mina systrar funno den i r i a risgryn, medan en annan av sysko- nen njöt av ångpreparerade havregryn.
Att risgrynen vom av det mjöliga slaget och ej skalade, kommer jag ännu ihåg.
Likas5 att det beredde oss en njutning, som vi satte långt före karameller och annat snask.
Det hörde till vanligheten att vi vina tider gingo med en strut risgryn i fickan, varur vi stärkte oss med en liten näve då och då.
Tuggningen var ganska prövande, men nå- gon instinkt sade oss tydligen att den miste försiggå omsorgsfullt.
En annan barnunge, snattade jäst vid dock mindre an vi alla möjliga och omöjliga tillfällen.
Att rå deg är begärlig för både barn och vux- na torde vara känt.
Pi vårarna kastade vi oss över den för- sta gräslöken.
Nykärnat smör med gräs- lök, det smakade gudomligt!
Liksom norrlänningarna tyckte vi mycket om salt mat.
E n annan av mina r i a deli- katesser från barndomen var saltad, rökt fårbog, s.k. fiol, j u torrare j u bättre.
Även salt sill i rått tillstånd uppskattades myc- ket.
Både fårköttet och sillen togos helst som ” mellanmål ”, när ingen s i g hur jag frossade.
Att denna salthunger måste ha stått i något samband med otillfredsställan- de diet antar j a g därav, att jag senare aldrig lidit av sidan.
Men så har jag också alltid sökt ställa om att grönsaker och frukt haft en mycket stor plats på mat- sedeln.
Vid ett besök i Amerika förra året fick jag en liten inblick i vilken betydelse man där skänker råkosten, naturligtvis som följd av den där mycket energiska vitaminpro- pagandan.
Hur långt man kommit i hem- E — a R.
I en interpellation vid 1927 års men hade jag ej många tillfällen att iakt- taga, men betecknande för upplysningen och riksdag har f r u Thûring begärt Kungl.
Maj:ts uttalande rörande stalter för erforderlig utbildning av intresset för frågan, torde vara att restau- rangerna till alla måltider servera råkost planer f ö r förverkligandet av detta redan i tjänst varande lärare.
Sakkunniga påpekade även (sid. av ett eller annat slag.
program.
D e t framgick av dåvaran- - F ö r morgonmålet kommer knappast n i - got annat än frukt ifråga.
Trots den rika tillgången pi frukt inom landet kunna ej man " skyd- priserna betecknas som låga dar " sig ju genom tultar.
Men i ett land d i r förtjansterna äro så höga hindrar ej priset en konsument att tillfredsställa ett behov som han anser förefinnas.
Därför börjar man så gott som över hela linjen sin dag med ett litet glas apelsinsaft.
Den som ej gillar apelsinsaft tar ett äpple eller en skivad banan som oftas ätes till de även hos oss numera vanliga veteflingorna.
under affärskvarteii — le- Till lunch ver man mycket på sandwiches, de dubbla smörgåsarna med mellanlägg.
" Ett mål en minut ", m en smörgåsfabrik annon- serar.
Till vilket mellanlägg man än väl- jer följer alltid sallatsblad.
Även osten är omgiven av sina gröna blad utan tillsats av vare sig salt eller ättika.
Den amerikanska huvudsalladen är till ut- seendet närmast lik vira vitkålshuvuden, fast och knaprig, betydligt överlägsen den vi od- la.
Enligt vad jag hört lär numera Expe- rimentalfältet ha börjat odla samma Sort här, vilket säkert kommer att uppskatta,, när den kommer i handeln.
Så är det middagen.
Här förekommer ofta att målet börjar just med en stor klyfta sallat, gärna i någon utstyrsel, " dres- sing ", vanligen endast vinaigre, olja och li- tet tomatpuré.
Rå vitkål skäres i mycket fina strimlor, " kläs " med några droppar olja och vinaigre och kommer fram som första rätt tillsamman med smör och bröd.
Blekselleri, långa härliga möra genomskin- ligt vita, serverade au naturel är en an- nan omväxling.
Eller man får en stor skiva melon att börja med.
Vanligen sät- tes råkosten, liksom vattenglaset, smör och bröd, fram så snart man tagit plats och börjat titta p i matsedeln.
Men det kan också finnas olika ” ingres- ser " att välja p i.
Stående är fruktsalla- den.
Råa äpplen, apelsiner, ananas, skurna i tärningar och serverade i glas.
Som regel ätes all frukt i U.S.A.
till måltiden eller före densamma i stället för till efter- rätt.
Hur djupt grönsaks- och fruktätandet trängt in i det allmänna medvetandet fick jag ett litet prov p i när jag vid ett till- fälle tillbakavisade de lätt förvällda spenat-, blad som hörde till min rätt.
Kyparen väd- jade till mig att ej lämna dem orörda med orden: ” Men det är mycket nyttigt för de ecklesiastikministers svar a t t man 147, punkt 25) vikten av a t t åtgär- nings- och förberedelseår hinner den väntade på en ev. omläggning av der vidtaga?
» för utarbetande och ut- ena årsklassen efter den andra av och givande på statens bekostnad av dels unga a t t komma ut i världen och mö- folkskolans undervisningsplan av det högre skolväsendet, där han lämpligt avfattade flygblad rörande ta de svårhanterliga sexuella pro- ställde i utsikt a t t vid kursplanernas vissa sexualhygieniska frågor, dels blemen i de flesta fall utan någon utarbetande även f r å g a n om sexual- en broschyr behandlande d e smitto- vägledande Vederhäftig upplysning, undervisningens lämpliga ordnande samma könssjukdomarna som de till stor skada f ö r folkhälsan.
viktigaste sexuella spörsmålen i öv- Men samhällets arbete f ö r folk- skulle tagas under övervägande.
rigt. » Även här har så vitt v i veta hälsan sker även genom lagstiftning.
Vad åter beträffade den fortsatta intet åtgjorts.
Särskilt kännbar ä r Med blick för detta har riksdagen upplysningsverksamheten f ö r landets denna brist på vägledande skrifter under det sista hrtiondet tagit upp vuxna befolkning framgick av eck- för ansvarskännande föräldrar i de- till revision den e n a efter den and- lesiastikministerns svar, a t t det enda ras handledning av det uppväxande ra av de lagar som beröm fokhälsan som åtgjorts i f r å g a n egendigen släk tet.
för a t t omgestalta dem efter dem nu- skett genom Centralförbundet för Man kan som av detta framgår varande tidens krav och synpunk- nykterhetsundervisning.
icke anse, att d e hittills vidtagna &amp; t- ter.
Vi påminna om den nya äkten- Skolreformen har nu g å t t igenom gärderna äro tillfyllest och vi kunna skapslagen, om barnavårdslagarna, och de omnämnda kursplanerna äro icke nog understryka vikten av att om lagen om åtgärder mot utbredan- av skolöverstyrelsen redan utarbeta- den av d e sakkunnige skisserade de av könssjukdomar.
Andra hithö- de.
Men i den undervisningsplan, planen verkligen kommer till utfö- rande områden äro för närvarande som skolöverstyrelsen uppgjort för rande.
Under dessa långa utred- föremål för utredning, såsom under- samtliga rikets läroverk finnes så lag för ny eller reformerad lagstift- vitt v i kunna f i n n a med undantag f ö r ning: nämligen lösdrivarlagen i vad den kommunala flickskolan varken den gäller prostitution, steriliserings- hr Lövgren (s) med instämmande i motio- föreskrifter om sexuell undervisning, nens yrkande av hr Selberg (f) m.fl., alt problemet, frågan om moderskapsför- om riksdagen ville som lån till det planerade ännu mindre om undervisning säkring och bättre vård i t fattiga företag, som skulle övertaga Sandviks såg- lagar och förordningar berörande och mindre bemedlade barnaföder- verk på Seskarö inom Nedertorneå kom- släktlivets område.
skor.
Ytterligare tvenne hithörande mun bevilja 400,000 kr.
E j heller har någonting oss ve- områden synas emellertid oss vara terligt ännu åtgjorts för a t t i större i tvingande behov av en.
allsidig och I motion i första kammaren av fröken Hesselgren (fv) och i andra kammaren av u t s t r ä c k n i n g bereda folkskolans har i i fördomsfri genomarbetning för att fru Nordgren (s) och fru Östlund (s) före.
undervisning på detta område.
kunna utröna i vad mån n u gällande slås skyndsam utredning angående de äldre lagstiftning på dessa områden är Planerna på a t t genom folkbild- kommunalanställda barnmorskornas pen- den basta möjliga till folkhälsans ningsarbetet n å d e vuxna synes även sionsförhållanden.
främjande.
Vi avse den s.k. preven- vara uppskjutet på framtiden.
tivlagen och lagbestämmelserna om Psykiskt abnorm person s o m ådömts Ej heller torde sakkunniges yr- tvångsarbete bör kunna intagas på förva- kande beträffande läroböcker fusterfördrivning.
Det torde ej vara fått ringsanstalt, anser hr Petrén (F), varför han nödvändigt gå in på en närmare dis- lösning, li- motionerar om att detta måtte beaktas vid någon tillfredsställande kussion om den nuvarande lagstift- ka litet som de av dem påyrkade an- blivande lagförslag.
- - - - - Er! ” Ett dylikt påpekande av en kypare tyc- ker jag är mycket hedrande för amerikansk restaurangkultur.
Liksom för amerikansk upplysningsverksamhet över huvud.
T y vad som gäller näringsfrågan gäller i stort sett alla de frågor, vilkas betydelse man fått upp ögonen för.
J.
B.
H. ningens brister.
Betydelsefullast f ö r närvarande är, a t t f å fram en all- sidig utredning av härmed samman- hängande problem, så a t t det blir möjligt a t t med folkhälsan som ögonmärke fördomsfritt f a t t a stånd- punkt till en revision av lagbestäm- melserna ifråga.
A t t en dylik utredning ä r av be- hovet påkallad torde stå klar f ö r de flesta d å det är allom bekant, a t t d e 10 sista åren i hög grad aktualiserat just dessa frågor och kastat in nya synpunkter, vilkas betydelse f ö r lag- stiftningen e j utan vidare kunna för- nekas.
Den enhälliga opinionsytt- ringen från vederhäftigt läkarhåll som framkommit i den offentliga diskussionen och i tryck, kan ej hel- ler längre lämnas obeaktad, lika li- tet som den samlade kvinnoopinion, som med allt större fasthet påford- rat en vederhäftig undersökning av dessa spörsmål.
Betydelsen av att lagar bringas i överensstämmelse med det allmänna
SYNDABOCKARNA Ett spännande ämne Forts. fr. sid. 1.
Forts. fr. sid. 1.
Kommunisterna säga: en revolu- krafter kunna utlösas i intresse, an- leda till en explosion i krig, även om ingen vill krig.
Hon kan icke heller tion med kort och begränsad blodsut- svar och glädje till det helas bästa, gjutelse som ger det internationella äro utslag for denna inre längtan.
undgå att medge, att situationen bli- vit ytterligare invecklad sedan kri- proletariatet makten, som vidgar u t Bredvid denna strävan efter rättfär- gets karaktär blivit så förvandlad Sovjetunionen och sålunda gör av dighet och befrielse avskiljas ur ar- att det är de civila fortskaffnings-, med krigsfaran mellan nationerna, betarrörelsen de mamonistiska ten- färg-, läkemedels-, konstgödnings- vore inte den bättre än ett förintelse- denserna, vilka upptagit den bekäm- och sidenindustrierna som kunna till- krig?
På detta kunde man ju svara pade kapitalismens egna ideal och verka den moderna, mördande krigs- ja, om man vore säker på att frågan som därför äro endast tyngande materielen.
Har hon därigenom pres- vore riktigt ställd.
Men det synes skrot.
Inför värderingen i ljuset från sats fram till ståndpunkten, att intet som om kommunisterna, ju mer de be- mindre än en radikal förändring av visa att nationella krig vore under- gudsriket falla också många av de värden, som kyrkan framställt för samhällets struktur, en nyorientering gång på grund av förstörelsemedlens i förhållandet mellan raserna, stater- utsökta verkningsfullhet, också be- oss, sönder till intet, därför att de na och befolkningsgrupperna i värl- visa att det inbördes krig de motse sakna motsvarighet i Guds vilja.
den, kan bringa kriget ur världen, då som en hård, kommande nödvändig- Översikten över kyrkans ställning komma kommunisterna in på arenan het likafullt är omöjligt på grund till de sociala frågorna alltifrån be- och säga: inga andra än vi ha m ge- av förstörelsemedlens verknings- gynnelsen avslutas med en redogö- nomförbar plan för denna föränd- fullhet.
De veta själva att berätta relse för de stora konferenser, som ring, inga andra än vi ha ritning på att ordningsmakten i olika länder under senare år varit samlade för att det nya samhället, inga andra än vi bland sina medel att upprätthålla dryfta dessa problem.
Den engels- ha det mod och den tro, det dödsför- ordningen också räknar de moderna- ka kyrkokonferensen i Birmingham akt som skall till för att förverkliga ste kemiska vapen.
Jag bevarar än- 1924 och ekumeniska mötet i Stock- det.
nu ett telegram ur våra tidningar holm 1925.
Av mycket stort intresse År det då underligt att Frau Kom- som berättade om hur en del revolte- är också den, klarläggande skildring- merzienrat, som blev pacifist för att rande skolynglingar i Polen gingo en av arbetarrörelsens uppkomst och fred är ett vackert och självklart mål fram med handgranater.
Det finnes utveckling, syndikalism, kommunism, att sträva för, ryggar tillbaka och alltså många skäl som tala för att de nutida svensk marxism.
De dagliga utlöser sin olust med orden: » vilken vapen som avsetts för nationella diskussionerna visa ju ständigt på otur att vi skulle ha en ordförande krig skulle bli självfallna även vid behovet av klarare begrepp på detta som inte förstod att hålla kommunis- civila uppgörelser.
Kommunisterna område.
sen av deras gärning mitt i det sto- motsatsen till socialismen.
T y denna terna på mattan!
Vad skall min man själva tyckas ha utomordentligt Något av det bästa och roligaste i ra händelseförloppet.
går ut på gott kamratskap, icke på eller min fascistiska son säga om det klart för sig, att de moderna vap- denna bok är att i de väldiga rörel- E n av dessa framträdande män- fiendskap, på enbet, icke på sönder- sällskap jag råkat komma i? » nen som kunna skötas av en liten ut- sernas historia träffa på enskilda le- niskor är schweizaren Leonhard Ra- splittring av smhället.
Socialismen Om Frau Kommerzienrat icke är bildad stab, så att en stat icke ens vande människor och erfara betydel- gaz.
Han representerar en kristen leder så - visserligen icke i första för rädd eller för bekväm, skall hon behöver räkna på att kunna hetsa socialism men nedlade år 1921 sin rummet genom sin egen skuld, utan emellertid snart komma underfund proletär mot proletär, äro utomor- professur i teologi i Zürich.
Han an- genom motståndarnas, som framhär- med att hon icke kan klara sig så dentliga makbmedel i händerna på oss vilket steg framåt i civilisation såg ett inom de organsierade kyrkor- da i orättfärdighet och förvägra ar- lätt.
Låt oss hoppas att hennes själs- en vaksam statsmakt.
Som de i sina detta var, och hur stor deras fredsbe- na ännu allt för mycket av gamla tra- betaren, vad han med rätt fordrar liga kris blir lång, att den blir svår motståndare se varelser utan hjärta tonade internationalism var som idé, ditioner lever kvar, vilka strida mot - slutligen till borgarkrig.
Detta är och leder till ett återerövrande av den och samvete, tro de dem också om att förr än de primitivare kampformerna nu åter börjat komma- till heders Guds rikes väsen och därför hindra åter närmast ett socialismens fiasko.
pacifistiska ståndpunkten.
hänsyaslöst bruka dem därest före- Varken den ursprungliga eller den den kristligt sociala väckelsens ge- Men vi andra d å?
Behöva icke vi vändning skulle givas.
Därmed ha bland dem.
Det är inte underligt att senare marxismen vet heller något så skett, ty genom att svika en idé, nombrott.
återerövra vår ståndpunkt att kriget de j u själva bevisat att revolt- Ragaz anser att en andlig nyori- om den enskildes verkliga betydelse.
mot kriget skall föras i vapenlös försök mot den kapitalistiska staten så som skedde med den omskrivna, entering är nödvändig inom den tra- Det är massan som skall göra det.
kamp?
Jo, säkerligen behöva vi det måste bli en ytterligt farlig affär.
I förlorar man också tron på den.
ditionella marxistiska socialismen, Därigenom försummas utvecklingen Enligt min uppfattning är det icke och det inte bara en gång utan varje kommunistisk skönlitteratur kan man om den inte skall störta samman och av de sedliga krafter, som allena kun- morgon ny.
också finna att vid en framtidsre- de olika kampmetodernas strategiska förfela sina djupaste mil.
na skapa och uppehålla socialismen.
värde som skall avgöra vilken av de volution man räknar med att vinna Om fackföreningarna säger Ragaz - Det individuella samvete ring- rättsmedvetandet torde ligga i öp- Som experter proselyter från det båda grupperna inom arbetarväriden aktas, som kommer i opposition mot bland annat, att de visserligen gjort pen dag liksom också att den nuva- borgerliga lägret, som skulle hjälpa som skall lyckas bast i att förverkliga arbetarrörelsen ovärderliga tjänster samhället.
rande lagstiftningen icke förmått dem att använda sig av samma va- det slutligen för båda gemensamma i ekonomiskt avseende.
Men.
de upp- Bland andra av den moderna socia- målet.
Det är inte demokratiens för- att förekomma missförhållanden på pen.
lismens märkesmän är Hendrik de delar mot diktaturens, generalstrej- visa i sin nuvarande form brister, detta område.
Det måste vara uppen- I vad mån kommunisterna ha så- Man, som i sina nyligen offentlig- som göra dem till ett ännu högst bart att man i folkhälsans intresse dana, kunskapare inom krigsindustri- kens mot revoltens som skall avgöra ofullkomligt organ för socialismen.
gjorda teser angående grundvalen måste söka finna bättre och effekti- erna veta vi icke.
Kvinnorna ha haft det.
Den sida kommer att segra, som De ha till arbetet, sådant som detta för en etiskt orienterad socialism av vare medel till bekämpande av ett dem i dessa kvinnliga kemister som har den större entusiasmen och of- är gestaltat inom kapitalismen, blott Thysell anses vara » på väg i evan-.
samhällsont som alltmer hotar att känna till giftgasarsenalernas arbete, ferviljan.
Den sida där de finnas, ett indirekt förhållande, som i det geliets riktning ».
Hans grundsatser breda ut sig och vars verkningar p i gasernas sammansättning och verk- som förmå ge sig ut i det hela, för- väsentliga betyder motsats.
Däri sammanfalla på väsentliga punk- folkhälsan torde vara nog så allvar- ningar.
Men dr Woker och dr Sahl- smälta och samtidigt växa därige- återspeglar slg proletariatets tragis- ter med det som vi funnit vara den nom.
liga.
bom, t. ex., ha icke sagt sin Freds- ka läge, i det man ekonomiskt är av- kristna etikens krav ».
På grund av vad sålunda anförts förening: » låt oss upprätta en egen Därför att det hela hänger p i skuren från arbetsmedlen och själiskt Och denna bok om kristendomen och viljan ha också hemställes att riksdagen ville hos giftgastillverkning modet, kraften att därmed från ett inre förhållande till arbetet.
och arrbetarrörelsen slutar s i: Kungl.
Maj:t begära skrämma och straffa dem som börja pacifisterna en mycket svår ställning Fackföreningarnas kamp blir vä- » Detsamma torde man kunna saga att försvara.
Den är oerhört utma- sentligen förd för större rättigheter om många socialismens representan- att Kungl.
Maj: t snarast möjligt kriga.
De ha satt in sina krafter på ville vidtaga erforderliga åtgärder att upplysa om läget och de ha trott nande, angripbar och farlig.
Undra ur vilka dock på grund av nämnda ter i denna tid: de äro på väg till för att i de av oss påpekade punk- på det mänskliga förnuftets kraft att på om man har många ögonblick, då yttre och inre isolering från arbetet en ny andlig inställning.
terna bringa den i 1921 års sakkun- sätta igenom de förändringar som man önskar krypa ner från den och icke morsvarande förpliktelser följa, Och det är Jesu evangelium.
som nigebetänkande föreslagna planen bli nödvändiga för en krigslös värld.
gömma sig i tystnaden, därför att Kampen får en klassegoistisk k a medvetet eller omedvetet för dem till utförande samt Ha de rätt eller äro de naiva, väl- det är så lite man ger och sätter in raktär, där det blandar sig hat och själva är deras ledstjärna .. att riksdagen i skrivelse till egentligen: lite tid, lite medborger- C.H.
Kungl.
Maj: t hemställer att Kungl.
menande drömmare bara?
Det beror ligt anseende.
Om man likväl står våld.
Men d i ha vi kommit fram till Maj: t ville i folkhälsans intresse för- på om man ser frågan om våld eller kvar i sin position, lägger ut och sö- anstalta en förutsättningslös och all- icke våld som en lämplighetsfråga sidig utredning i vad mån en revi- eller något mera.
Det beror på vad ker verka för sin åskådning, så är sion av strafflagen kap 18 par.
13 det väl emedan man inte kan provoce- och kap. 14 par.
26, 27 kan anses man svarar på f rågor som dessa: kan ra fram en situation, vilken skulle ge vara av behovet påskallad samt till man skapa en förnuftigare och bättre riksdagen inkomma med de förslag värld än den som är, om man där- en tillfälle att visa att man menar som härav kunna föranledas.
vid accepterar denna världens meto- allvar.
Man får nöja sig med att vän- der och väsen, som man ville förin- ta, tills den kanske kommer.
Och ta?
Utmanar onan icke reaktionen och dessutom ödmjukt säga sig, att i det- ursäktar varje dess åtgärd genom ta växlandeoch oförutsebara liv, kan man inte begära enhetligt handlan- att förbereda revolution?
de av alla, och att man inte kan Massorna ha tidigare i sin kamp mäta värdet av oliktänkandes hand- utbildat tvi andra vapen: den lingar med den måttstock man läg- obrottsliga solidanitetens och strejk- ger på sitt eget .handlande.
vapnet, den vapenlösa kampens va- pen, om ett så paradoxalt uttryck får Elin Wägner.
tillåtas.
Vi ha knappt gjort klart för
