# ID: svediakorp-per345
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,228
# sentences: 771
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 20.
-.
1, Stockholm 27 M a j 1808.
....
r: wlIl, ....
hr ... kr.
4: 50 Ilr ... kr.
2: 50 1: 22 Ldsnummer 1 0 dre.
Prenrimerution sker shviil i lnnrlsorte~~ sonn i Stockholn~ - &amp; niirmtrstc postensttllt ellcr Lok- handel.
Iiedaktion: B I i i s t ~ ~ s w n l u e l s g r 51, t ~ ~ en ~ tr. '.
1 7 e l e f o i l e r: Allm.
6363.
Kiks- 12285.
- ~ i ~ i f n i n ~ s hvrtrje tid torsdag.
lleduktor o. n ~ ~ s v a r utgifvnre: ig ELLEN ' KLEM-AN .. Mottrgniugstid K1.
' 1-2.
- Stockholn~ 1908, Aftohbladeto trgckerl.
.
.
.
Expedition.
och Aunonsko.stor:.
hliistcrsamuel~gatan 51, e n tr., - Post- och telegrnmadress: 1) A (; In ' 9, Stockl~~oln~.
15 6re per mm.
.Enkel spaltbredd 60 mm.
hIarginalannons under texteu 15 mm: s hiijd per ghng 10: Kabatt: 5 ggr 5 O /;, 10 ggr 10 %, 20 ggr 20 0 / 0, 50 ggr 25 Ole.
A~nnq~ls b6r vara i~ilihllucl. '
senest mhndag f. m.
-.
Sveriges.
studerande ungdoms helnykf erhetsfrnbund.
.
1 lv arje sr&amp;sl; goss- skola, i nastan I~vartenda Aickliiro- verk, seminari.uni ocl-1 teltniskt laroverk ar- betar en nykterliets- forening.
Alla dessa skolf oreningar till-, stora organisation, ntimligen Sveviges s h - - med atseende pb gos- sarna stiijler sig frR- ganlliigot annorluada.
Den kttsinniga anda, som rhder bland en del uugi man af ofver- klassen, ilr vill delvis en foljd af att.
de redan ' soin gyinna- sister borjnde njuta al- kol~ollialtiga - drycker c7em9zcire u~zgdonzs AeL: mmt an&amp; ' m~7ctwlzets f ii~bund (8.
S.
U.
H).
Detta bil- dndes redan &amp; r 1896 nf nBgra studeater ' i Upsala.
Sedan dess har forbundet gktt stadigt frau8t - .un- S t h a 6rtenblnd.
I w r Thulin.
der de forsta A.rea SCLI-.
ordr.
ltnnske val sakta, men - uuder de senare.
desto kreftigare.
Det ella tusendet af uugdomar efter det andra har sahlnts, och nu rsknar fiirbundet bor tAt 12,000 inedlei~iiiiar.
Hvarf6r, frllga mAnga, bilcla dessn omyndiga skol- gossar och skol flickor just nykterI~.etsf6reni1~gar?
Inte beliofva de det f6r sin egen del?
- Hvad flickorna betraffar iir deli sista anmarknii~gen hertittigad.
Men clem o u i - l ' barliga i ett festligt kamratlag.
13ur - be- tydelsefullt ilr det ej diirfor, a t t den man- liga ungdomen redan p&amp; gymnasi&amp; biijar athlsa tta karaktareii dlgot Winberg.
Astrid Rrute.
mot dessa, frestelser samt genoln ett Iiur- tigt fiirenilingslif dels stiidjejer hvaraudra i stridei, dels verkar f6r att nya, sunda niijen komma i sttillet for ' de gamla.
Men f arbuiidets stref van galler dock ilSg.ot annu vidare och hogre, for hvilket sBv&amp;l gossar som flickor inAste kiinna sig manade.
att k a m p.
S.
S.
U.
HI vill enliligt sina stndgar verka filr ungdoinens foradling. '
'
- ...
Det vill skapa nya, enkla, rena seder i ~Sveri ' ges land.))
~r det dk unherligt, att fiirbundet i filrsta hand be- .- kampar alkoholbeg&amp;et?
Detta ar ju ett af de phtag- ligaste uttry cken for vhrt folks njutningslystnad, detta har kanske mer an nkgot skuld till, att ~ n i n g a, en ghng blomstrande, svenska sliikter urartat.
Man an- ser.
ocksti, att Sveriges sjunkaude nativitet, dess till- tagande brottslighet samt andra d6generationssymptom st6 i saniband med r~~sdrycksko~~sumtioi~en, oc11 ' dii iir det ju forklarligt, att vbra socialt ' tankaude studenter ganska allmant blifvit absolutister.
Men f or mhnga af oss unga spelar statistiken och de modiirna degenera- tionsteorierna dock en ringa roll, i jalnfijrelse med det vi se rundt olnkriug oss i dagliga lifvet.
Vi behlifva blott inota d.essa raglande miin ph gatorna, dar ol- kafder och krogar fresta i hvarje horn, for att gripas af en djup smarta ofver detta tillsthnd.
Och niigot i virt .inre liksom befaller oss att sth ph deras sida, so111 tagit upp kalnpen mot .rusdryckerna.
Ja., blott darigenom att vi aro absolutister, ge vi de kampaude v %rt moraliska stiid.
Att ge en utforlig skildring af lifvet inoin dessa 220 S.
S.
U. H.-foreningar ar ej miijligt, ty det ge- staltar sjg s % olika ph olika.li~l1 - man jiin~fore blott en studentforening med en flickskoleforening!
Men den af ombudsmotet hvartanuat Lr valda centralsty- relsen har hittills alltid f o r s t ~ t att t uppratthklla harmo- nien bland alla dessa olikartade foreningar.
Central- styrelsen utsander foredragshhllare till a.lla Sveriges skolor, u tger f iirbundets organ 2 Polstjiihan och dcss hsbok a Unga 7crafter)) salnt andra skrifter i uugdoms- och nykterhetsfrhgor.
Det &amp; r e n msvarsf ull och kraf- vaude uppgift att st$ i spetsen for detta stora ung- domsforbund.
Men sh har ocks&amp; ~ s b e t e t ftttt erkan- nande.
Ett vittnesbord hiiroin 5 6 ~, att riksdagen p&amp; regeringens forslag utau minsta meningsskiljaktighet tilldelat forbuudet ett statsunderstod af 2,000 kr.
Beviljandet af detta understlid har nog delvis skett med tanke p % S.
S.
U.
H: s sfc~die7cu~sev.
Shdana ha anordilats i flera stader.
sohliga kurser ha hhllits af fackman, andra - i Stockholm t. ex. - ha beredt S.
S.
U.
H: iterna sjdfva ett utmkkt tillfiille att ofva sig i fijredrngshBllmdets konst.
H&amp;r ha 81. a. flera skolllickor och seminarister talat om olika gr eiiar af nutidsfriigorna.
Sakert ha S.
S.
U.
H. for rnitnga va- rit af betydelse samt manat sarskildt oss unga flickor.
till att tanka och 7canna socialt.
r Men Br det inte abnorm t s, saga somliga milnni- skor, aatt ungdowen nu ftk tiden endast ifrar for idder, bildar f or eningar, skrifver i tidningar och splitt- rar sonder sin.
tid ph stilndiga kornmittesammantraden?
Det vore battre om - som Ellen Key sager - sjut- to~ihringarna ginge och dromde i skogeli an talade pi % miiten., Till en viss grad ar mAh&amp;nda denna ijnskan be- ' rattigad, ty ungdomen iir nog pb mbnga h&amp;ll allt for utEdtvand.
Men foreniigslif vet.
behofver.
rakt inte leda vare sig till f orflackning eller brhdinogenhet.
For - ' ' ')) " eningslifvet ar helt enkelt for den nutida ungdomen, hvad balerilk var for fl.ydda tiders.
IIar f$ unga man och kvinnor traffas till ndje sh va1 sonl arbete.
Och hvarfor behlif ver a talandet p&amp; moteila alldeles utesluta D driSrnmaadet i skogea D.
Det \ fijrstniimada ar, liksom foredragsofningarna i skolan; iignat att skarpa den unges tankekraft, att ge honoln lugn och besiuniog i upptriidaudet.
I det gainla Grekland lades,.
stor vik t p&amp; att odla just talets ghfva -- hvarfrjr kunna " vi ej gora det ilfven i vhra dagnr?
Egendoinligt nog pk- g %r vicl sidan af denna strafvan f or hellenska, ideal en sund Rousseauisnl.
aUt i naturena, detta iir nu 16sen i mikgen S: S.
U. H.-fiirtning.
Man vill ha en lnotvikt mot kulturlifvet, och ' darfiir drar man ut pEd vandringsfarder i skogar och berg.
Med renseh p&amp; ryggen under shng giir mau vageq fram till ovissa afveutyr.
Under sista hret har innehiillet i dessa ut- fiirder dock ej endast best ' att i att bada i fjardar, laga mat i bondstugor och bfvernatta i lador.
Man har iifven .p&amp; ' flera hall staint inate n ~ e d landsbygdens gossar och flickor.
Dessa ha talrikt infunnit sig i uA.gou loge eller gastfritt upplhtp folkskolesal for att tillsamman med storstadsungdomen leka och sjunga vtira kara gamla folklekar.
Att f % all ungdom med.
i karnpen - detta ar S.
S.
U.
H: s. uppgift.
Darfor har.
man under senare hren sokt fii till s t h d en fiirbrijdring rnellan folk- skolans och D ~fverklasskolornass elever.
Forsoket har lyckats.
H56r .i Stockholm arbetar i hvarenda stadsdel fijreningar af S.
S.
U.
H: iter och folksko~eungdom.
De vackra salarnn ha stilllts till rbrelsens forfogande, flera larare och lararinnor deltaga med lif- och lust.
' Hiir sjunges, deklameras och spelns teater.
.
~ o ~ e l ' i baru- us pjeser 8ro f6rstEds utlnarkta for detta andamd.
Dema afolkskolerijrelses 11a.r f brst for nkgra mii- nader sedan blifvit dopt och ' f6tt en fastare organisa- tiou.
aSve~~ " iyes vdra ar .dess nainn, .och den kger r e - d m 105 kretsar med 2,530 medleminar.
Det ar till allra stirrsta delen folkskolel~rhlha.
och llirarinnorna, som bara hedern for deqna nya .rorelse, som - 1ik en vArstorm drar fram ofver landet.
Allt fler och fler ryckas med.
Det ar, soin ' om Karl Erik Forslunds ~naningsord nu verkligen borjar hiirsammas, och 1n8nga stamma in i hens s h g:.
.
, Kom nlln biickar friska korn alla floder unga!
GK inte ditr och hviska,.
Stiiw upp och llt oss sjungn!
,: Det 56r ej blott i Sverige; som- ungdomen samlats kring dessa idder.
Samma rorelse p&amp;ghr under olika former i mart sagt alla kulturlander.
I Finland, Norge och Daninark har riSrelsen fktt liknande karaktiir ocli organisation som S.
S.
U.
H.
- d. v. s. aZZ slags stu- derande ungdom inom ett och samma fsrbund.
I Amerika har rarelsen en allvarligare, mer politisk lagg- nirig smnt bestir uteslutande af studenter.
I Holland Br det seminaristerna, son1 gB i framsta ' ledet, i Tysk- land och 8chweiz ha studenter ' och gymnasister bildat.
.
- -
DAUNY skilda organisationer.
I Tyskland finnes afven en landsforening for a~solzctistis7~a unga flickor, mig veter- ligt den enda i sitt slag.
I Polen och ~sterrike, Ser- bien och Siebenbiirgen finnas gymnasist- eller student- foreningar, i Rysslands ~stersjo~rovinser sp&amp;ras samma vakna1l.de rorelse.
For att alli dessa olika farbund mHtte lara kanna hvarandra och utbyta id6er bildades - efter l&amp;nga farberedelser - under antialkoholkongressen i Stock- holm i somras en internationell byrd for absolutistiska studerande.
B y r h har under denna tvh-Qrsperiod sitt sate i Sverige, men fhr naturligtvis pekuiliart under- stod frAn alla de olika landernas forbund .. Byrhn~ korrespondens strakker sig ofver snart sagt hela ' jorden.
Nya ' foreningar rhittasr, och bandet mellan de gamla kuytas allt starkare genom lxefvaxling, artikel- och tidningsbyte.
Genom att slllunda folja striden rundt om i varlden och lara af den, vill byr&amp;n ' blifva en medelpunkt fiir rorelsen samt sporra alla landers ung- dom till en adel tilflan i kampen mot alkoholismen.
S&amp;NA ORTENBLAD.
a.
.
I Tvanne kvinnofragor infor Stockholms stadsfullmaktige.
8 Daguys forra nummer lanmades meddelaode om; ha ratt att pd arbetsfaltet g3-a sig gallancle efter sin a,rt det svar, som Stockholms st adsf ull !naktige afgif vi t oeh sin beglijhing.
Intet tvifvel!
Den tankeh har verk- &amp; af h&amp;lsovhsdsnamnden gjord forfrQgan, huruvida ' den ligen ingktt i det allmanna medvetandet och anses lediga kanirerarebefattningen inom n&amp;mnden .kunde rent af som dogm ur s&amp; val rattfardighetens sorn besattas af kvinna, dA kompetent kvinnlig sokande sam~Bllsnyttans synpunkt.
Det vill saga, dB de ar- till platsen funnes.
MBnga sf herrar stadsfullmiiktige betaude Bro {nBn.
Icke i frhga om kvinnor.
- a h e n bland dein, som af formella skal ansliito sig * * till beredningsutskottets uppfattning, att platsen ifr %ga borde besattas med en Inan -.
anshgo, att det ur Det gifves mAnga vilgar, p&amp; hvilka de arbetande principiell synpunkt vore r iktigt att gif va kvinnor till- kvinnorna nh fram till den Sf vertygelsen, att ingen trade till en del nu sQsom manliga betraktade plat- brist i kunskaper eller kompetens ar ssB hiidrande som ser i stadens tjanst.
Detta framgick s&amp; viil tif debat- egenskapen att .vara kvinnor.
Mhdan den ena kvin- ten som af den a£ dr Knut Kjellberg vackta motio- nan icke erhA.ller ' den plats, hon genom sin kornpe- nen om utredning anghende hvilka befattningar i sta- tens visat sig berattigad till, sQ har den andra md- dens tjanst kunde alternativt bekladas a£ man och rif hiinda nbtt det verkaingsfalt hon syftat till, men utan kvinnor.
A andra sidan torde det vara ganska visst, att erhBlla den Ion, som hon rattvisligen kunde gora ansprAk pQ.
Vi skola komma ihQg, att kvinnornas att den uppfattning, sorn ll stad~fullm~kti~esamman- trgdet tog sig uttryck genom yttraodet, att det vore lagre loner i fb; rhli1landem till manliga kamraters kr)) vidrjgt~, om en kvinna erholle en plats med 4,000 i mer an en blott penningfrliga.
Minskning i den ma- teriella valutan betyder ofta lninskning i den ideella lon, har mhnga anhangare.
I vKra dagar fir kviunans icke blott rattighet utan .~alutan, i stallning, auseende och arbetstrefnad.
)) Det Qr, ock skyldighet att fiirs6 j a sig sj8lf till fullo erktiud, som vi degraderades,, ar det betecknande uttryck, men - det bor ske ened moderation, anser man, ocb livarmed en f olkskollararinna omnamnde tiden for det faktum, att hon ofta, mycket ofta, forsorjer andra, den senaste loneregleringen i hennes yrke.
forbigds under tystnad.
Ingen man missunnar heune Det var herrar stadsf ullmaktige forunnadt att B en illa aflonad plats.
hf&amp; for hvar g h g hon gar an- sarnmantradet den IS ~ n a j forutom den ofvannamnda sprhk p&amp; nhgon befattning, dpr l6ue11.
icke gjorts 8 kvinn- frkgan om ka~nrersbefattningeu i hiilsovArdsrilimnden ligr, gor sig oppositionen starkt markbar.
For hen- afgora Bnnu en kvinnofriiga.
Det gallde att fixera - nes vidko~n~naude upphiifver man den hiifd~uuna louerna for slojdinspektiiren och slojdinspektrisen vid principen, att en plats bor besattas efter rfortjiinst Stockholms ' folkskolor.
och skicklighetr, och g ~ i r stallet ionens storlek till en Stadsf ullmaktiges beslut blef - i enlighet med sorts norm for bestammande af om platse; ar manlig fol.kskole6fverstyrelsens hemstallan - att en btillaggs- 1011~ sknlle utgh till inspektoren med 2,200 kr., till eller kvinnlig.
Om 811 110s mhnga individer i v %ra dagar rester af inspektrisen med 1,000 kr.
; slutlonen med Qlderstillilgg kast QskAdningar .finaas kvar sorn instinktiva f ornini- (h ~ r i ingllr ordinarie lararelon i hogsta lonegraden) nielser, sQ torde dock de vara liitt raknade,.
son1 med- skulle utgora for inspektoren .6,000 kr., for inspektri-.
vetet oppouern sig mot Asikten, att hvar och en bor sen3,600kr.
*, ' '.
med nara 20,O 00 Genoin detta beslut har differensen inellan cle)) man-.
@ fver~aka cirbetet 1: 694 a fcld~zi~zga~ ligm och, kvinnliga~ lonerllct i frhga om .i stadens tjanst bum, d h daremo t sZiijcZimps7domz 72ar att.
o j ' ver2: aka a ?.betet.
anstallda drif vits liingre 311 n %gonsin f orut.
Vid den i 253 afdellningar wed 4,034 haw)).
Hgrtill komrber, senaste loneregleringen for folkslrolelararepe.rso~ialen att den manljgh slojden, son1 slojdillspektBren har till bestamdes, att lararinnas lon i hogsta lonegraden uppgift att ofvervaka, jcke tlillmates storre vikt, a n att skulle utgora 6 7, ~ % af larares.
Den n u faststdlda det i det 6fverviigaade antalet klasser ofverllil~anas dt kvinuliga tilliiggsliiuen utgor jlott 45,a % af den man- bumens t p t val att deltagn cZihuti eller icke.
.
N b g ~ n omstiindighet, som skiiuker b ' eriittigande At liga.
Inspektrisens slutlijn utgor 60 % ' af inspek- clet s$tt 11var~h if rfi.gavnrande afloningsf rAga lasts, torde toreris.
h kan man h a auledning AS lirr Kjellberg och Bendison gjordt yrkande, att icke kunna uppletas.
~ c v&amp;l inspektrisens l6n skulle u tgora 4,000 kr., afslogs nzed befara, att detta beslut ailgAende slojdinspektrisens 24 roster mot 39, son1 tillfollo ofvan angifna beslut.
lon skall komina att h v e r k a p h lwinnoraas s t ~ l l u i n g Finues i de resp. t j anstinnehaf varnas verksainhe t i allrniinhet och siirskildt pB deras vjllkor, som aro nhgon forklaring ofver, att v h a styresman annu skar- austallda i Stockholllls stads tjanst.
: f: * pare an tillforene prononcerat skillnaden mellan w man- 4: l i p och ~kvinnligm).
h e r?
Vi besvara dennafrkga Del gif ves ii.nnu persoaer,; soin anse att.
kviuaor genoin att anfora foljande karakta.riserande uttalande, hamtnclt ur seminnrieadjunktens, froken Hedvig Sidner, iclie hafva med politik att gorn.
M e ~ i det 8.r icke.
l f a g frist 1ne11.an de clagshli~~ delser, so111 nled full evi- reservation till f olkskoleof verstyrelsens forslag: DI likhet nled inspektijren llar hittills inspelrtrisea dens Bdagal.&amp;gga s a m ~ ~ ~ a u h a n g e I t.
clenna stuncl fln- haft att leda undervisaingen i den kvinnliga slojden pH nes clet 6: fver 2,000 kvinnor (barnmorskorna), sonz for- den af den frainstkende ~ r ~ u i s a t o i e a n € den kviunligi- giifves af regcring och riksdag I~oppats p&amp; en iniuimi- men i stiil.2e ' t tillerli5-iants 300 kr.
(!)
sou.
slojden redan forut utstakade vagen.
Att denna uppgift 1611 ' af 400 h.,.
lned de dartill horande Aliggandena icke k i n anses mindre ers5ittniag for ett ovanligt ansvarsf gll t och uppsli tande maktpi ' diggande och ansvarsful1.ii.n s16jdinspektorens, tor- arbete.
De styrande uadervisa kvinuorna tidt och ofta de framgA af det f aktum, att hmzcla~detsu~zc7erz: is~~2: nge~ ar i den realpolitiska visdom, soul kan u t t r y c h s nied obligatorisk for omlu.ing 75 % af alla ~18rjungarnn i orclen: aVe cle orepresenterade B.
A.
I !.
Stockhol~m f olkskolor, hvarf or slojdi~zs~~eklr.isen har att ' ', Den kvinnliga rostrattsrorelsen i Holland.
Ur ~vi ?zdestolz.11ze ?~etsb~ac~et meddela vi neclnnsttiende redo- g6relse f6r den kvinaliga rostriittsfrAgnn i Hollallcl sf MarGina Krsmers.
huru vdrt land icke ilr; tort och vHr politik icke iir af vii.rldshistorisk betydelse; tro clock vi hollandskor att vi kunna rilkna pti vKra internationelln systrars syrn- pati och illtresse for vArt arbete for erhdllande aE med:.
borgerliga och politiska rattigheter.
Holland har en statsforfattning, som uttryckligen nekar kvinnorna rostratt.
Ministiiren Kuyper, som afgick 1905, visade .sin realrtioniira stallning i kvinnofrAgix.n tydligt nog genom att bestamnia, att gifta lararinnor, sival som giftn kvinnor i postens och telegrafens tjiinst, icke skulle £A kvarsth.
Det var den antiklerikala oppositionen, som stortade rnini&amp;iirea Kuyper 1905, och nar detta parti sedan kom till maliten, gjorde sig en ny riktning giillaiide inera gynnsam for kvinnorna.
Man arbetade for allmiin rostriitt, ' utan ahgot streck eller, i hvilket fall som lielst., for ett mycket lhgt satt sfidant.
De olika partiernn satte emellertid granserna olika. '
Tvii partier upptogo kvinnans rostr&amp;t pH sina program, det ena af dem gjorde t. o. m. detta till en hufvudfordring i den viintade f6rfattnings- revisionen.
Vid judivalen hade det rsdikah och en frak- ' tion af det liberala partiet komn~it till en ofverenskom-.
melse, &amp; om gick ut pa, ntt man ej slrulle uppst.alla ndgon forcl- ran pli streck ntan ofverlarnna begrKnsningen aE rostriitten till den allmannn lagen.
Denna s. lt.
blaukoj~nrngmf iune- bar utan tvifvel &amp; t framsteg for kvinnorna, men korn dock att gora vilikoren for deras rnedbor&amp;wiittigheter beroende nf de vid malrten varmde lagstiftaran.
Det bildades ett lroalitionskabinett,, som hade till uppgift ntt liiggn fram forslag till f6rfattningerevision och d&amp;i upp- tnga blankoparagrnfen.
Den ringa majoriteten i de antiltleriltalas regerings- konlition (52 mot 100 folkrepresentanter, om man med- riiknar socialisterna) gjorde sA val ministiirens stiillning som auktoritet tvifvelaktig.
Dess forsta handling var att.
tillsatta en statskom mission, soin sliulle for be red: ^ fijr- fattningsrevisionen, i det att kon~rnissioncn nogn profvacle nlla bestammelser, undantagandes regleringen af rostriitten, som rcgeringen sjalE forbeholl sig.
.
Dii man i augusti offentliggjorcle nanmen pA kom- missionens medlemmar, blef vo.de politiska partier, soln icke voro representerade, i hog grad forbittracle ofver att vara utestangcla.
Det iir icke att undra ofver, ntt vi kvianor kiinde 113 samma siitt,, och att vi vicl r~slr8lls~irbuncl&amp; ' ', 0..
.
allmanna Arsmote til.lsatte en kommitt6, sorn skulle fram- att de skola bidraga till forsvaret af detsamma, skall det liigga kvinnornas fordringar och sorja for att dessa blefvo st % regeringen fritt att phlagga de kvinnliga innevbnarna kiinda i vida kretsar, hvilket uppdrag utfordes i storsta ett slags varnplikt for ntt slcydcla landets oafla~zgig7t.et och biclragn till forsvaret nf dess.
graltser (art,.
180).
Val onska mojliga utstrackning.
Konungaparets Brliga besok i hufvudstaden gaf till- vi hollandskor icke att blif va ansedda for militarister, falle till en andiens hos drottningen den 3: dje maj 1906, men sorn rostriitten gores beroende af militartjanst, vilja vid hvilken den holliindska kvinnliga r6stri-ktskom~ittkens vi ' forklara oss beredda att tjana staten i ett eller tvB br.
D ordforande, d: r Aletta Jakobs och f r u ~ u t ~ e r s - ~ o i t s e m a, ~Dessa viira onskningar, sorn iiro artikelmassigt for- medlen~ af samma kommittk, ofverlamnade en broschyr mulerade och forsedda med betankanden, hafva icke en- till H: es l \ I: ts.
D: r Jakobs yttrade, att, sorn det.var forsta dast tillstallts folkrepresentanterna och medlemmarna af ghngen, sorn den hollandska statsforfattningen komme att den ofvannamnda statskomn~issionen jsom reviderar fore- undertecknas i f en kvinna, kunde hon icke underlhta att slagna forfattningsandringar) utnn finnas 5fve.n till salu i med phyekande af.
detta faktum bedja H: es k t 8tt taga boklbdorna.
D Framlaggandet af det hollandska kvinnorostratts- hansyn till kvinnornas kraf.
H: es M: t tog vanligt emot den lilla skriften och frAgade,)) om nu kqinnornas samt- forbundets fordringar har ha£!
det goda med sig, att stats- D: r Jakobs bekraftade kommissionen den 4: de februari 1907 offentliggjorde sitt liga fordringar vore h k namnda?, detta, och drottningen lofvade att intressera sig for saken.
forslag till forfattningsrevisiog.
Till v %r .gladje funno vi att 6 af de 7 medlemarna uttalat sig i ofverensstammelse.
Dagen darpB uppvaktade d: r Jakobs och fru Rutgers- Hoitsema inrikesministern och diskuterade saken rned rned vbr uppfattning.
att det nu icke langre vore tids- honom.
DB d: r Jakobs pApekade den viixande opinionen enligt att undanhiilla kiinnorna valbarhet sorn parlaments- till fijrmHn for kvinnors medborgarratt, varnade ministern medlemrnar.
Om sjiilfvp rostriitten Lttalade sig ej kom- dem for att hiingifva sig A t for stora forviintningar.
Dock miesionen, dA ministiiren icke begart att fb hora deras lofvade han att framfora kvinnornas onskningar rned af- Asikt i den frilgan; det var diirfijr en stor olycka for om, seende pB forfattningsrevisionen och slutade rned en an- nar denna ministar foll.
Allt ar for narvarande ovisst, men man fAr icke upp- modan om, att de ville gifva honom upplysning om de erfarenheter, sorn vunnits i Amerika, Australien och p % gif va hoppet l SB IHngt froken ICramers.
Vi kunna tillagga, att det Nya Zeeland i afseende pb verkningarna af den kvinn- antiklerikala parti, sorn afloste ministaren Kuyper i augusti liga rostrattens inforande.
De andringar i forfattningen, som de hollandska kvin- 1905, endast hade majoritet rned en.
rost.
Partiet var, s %som namndt, gynnsamt stamdt for den kvinnliga rost: norns efterstrafva, aro foljande: ~ A t t art. 5, sorn tillforsakrar alla hollandare samma ratten och lat pbverkn sig af statskommissiohen, hvars riitt till innehafvande sf statstjanst, mB f~ ett tilliigg s8 for kvinnorostratten gynnsamma utlhtande regering ' en till lydande att intet tvifvel kan rAda, att rned Aollandare och rned annu ytterligare utvidgade i sitt lagforslag till menas sAviil kvimor sorn ma %.
Detta skulle for framtiden konstitutionsforandring.
Emellertid foranledde oenighet i omojliggora en kungl.
forordning af den art, sotn mini- fr %ga om militarbudgeten detta for kvinnorna sB gynri- staren Kuyper utfardade for att utestanga de gifta kvin- samt stamda kabinetts fall.
Den 12: te februari 1908 kom en ny regering, som bestod af 6 klerikala och 3 half- norna frAn d&amp;as fijrviirfsmiijligheter.
x - D Of verallt, dar statsforfattningen talar om rostratt klerikala medlemmar.
Det tyckes icke, sorn om denna och valbarhet, skola kvinnor vara jiimnstiillda med man- ministar skulle komma att framja kvinnornas sak.
Vid kongressen i juni kommer man att narmare kunna nen, och om b l a n k o r o ~ t r a t t s ~ ~ r a ~ r antages, afen skall den hafva fol jande lydelse: Lagen bestammer, hvilka man och se, huru situationen utvecklat sig.
1,000 nyn medlem- I ' innor, sorn aro rostberattigade och valbara till den lag- mar hafva sedan januari intradt i rostrattsforbundet.
Man stiftailde fijrsamlingen, pA hvad satt valen an komma kan anse, att kongressen skall komma att paverka stam- ningen rundt om i landet t i l l formiin for den kvinnliga ntt aga rum.&gt;) BDA man fordrnr a£ de manliga innevharna i riket, rostrattsrijrelsen.
Englands premi$irminist er om den kvinnliga rostr&amp;tten.
Vid en baakett, som reformklubben gifvit for premiar- ministern Asquith, holl denne ett tal, diCr han bland annat yttrade, att han visserligen annu ej var person- ligen fullt omviind till kvinnorostratten, men att flertalet inonl kabinettet vore dess anhangare.
Han ville darfor ej motsatta sig att afifven .denna punkt upptoges p % val- parollen.
Ett s %dant forslag mBste dock vara baseradt PA demokratisk grundval, och den nya rostrattsutvidg- ningen finge icke komma blott de biittre situerade klns- sernas kvinnor till del.
Ett liknande uttalande liade Asquith redan tidigare sammn dag gjort till en deputation af ledande man och kvinnor i striden for den kvinnliga rostratten, i hvilken deputation dock inga suffragetter deltogo.
Mr Asquith, sorn bekant hitintills en af de ifrigaste motstiindarna till kvinnornas rostrattskraf, har genom detta uttdande intagit en ny stallning till saken.
Ligger grunden till det hela i att det nu iir ~ o p p o r t u n t att ~ taga upp frAgan?
Det skulle mojligen vara n %got genant for en liberal regering att distanseras af de konservativa partierna. '
, *,.
.
.
Liciurn.
.
N&amp;ra ord om dess verksamhet och: dess drutstallning i Stockholm 1908.
(.
.
tan.
att bellof va anklagas f or chauvinism kan m a i @ tryggt fiilla det yttrandet,, att Sverige inom den textila konstens omrhde st %r ph ett utomordentligt hogt plan.
All dilletantism blir.
allt ' nier och mer bannlyst inom denna konstgren, erfarna konstnarer agna sitt intresse dart %, material sh val soln utfijrande lamna intet ofrigt att onska.
Den sociala jqsats v&amp;ra textilforetag gdra, iir, vid narinnare betiinkande, af ganska vasentlig vikt.
Genom dem ges arbete bt mAnga af de m h g a, som, af en eller annan anledning bundna vid hemmet, icke kunna forvarfva sitt brad utom dess diirrar, den verkligt konstngrliga sniake~l sprides och borjar allt mera ingh i allmanhetens begrepp, fordringarna p&amp; ett i minsta detalj viil utf ordt arbete tillgodoses, och omsrittningen tuf de konstnirrliga alstren okas i m&amp;n som dessa per- f ektioneras.
Den ganska nystiftade textilateliern f i c i u n z ar en ypperlig exponent pB ett af desss inoderna konst- slojd-foretag, och det sta-rka uppsving, den gjort under de mycket fh hren af sin existens, visar till fyllest att dess alster besitta just de egenskaper, som innn nu till dags fordrar hos god textil konst.
Lieknz stiftades 1904 af froken Agnes Brautiag, fru Mimmi Borjeson och froken Sofia Gisberg, den senare faretagets stodjepelaro som konstnarlig miinster- riterska o.ch smakrhd.
DA froken Branting pi % hosten I904 Atervande frill en stuclieresa i utlandet, hade f oretage t redan tagit sina .f orsta steg under mycket s ~ n &amp; och ansprakslosa forhhllandei~.
Lokaleu bestod d h endast if ett rum i fru Borjesons vAning.
Men att det nE koastintresserade o~nfattades med lifligt intresse bevisas bast da.rigenorn, att genast stora '.
bestiillningar infloto, bestallningar af vikt, som togo fiiretagets ledande krafter i fullt ansprAk oc11 som i ett nu slungade dem ut .i kampen for att forvarrfva sig en plats och ett .namn inom det textila omrhdet.
Med den stora och mhnghiga erfarenhet, so111 st % val froken Agnes Branting som froken Sofia Gisberg tillvunilit sig, Br det latt att forst %, att man fiirtroende- fullt vande sig till Licium med bestiillningar gfven af maktp Aliggande art..
For fr6ken.
Branting h i r alltid kyrkornas prydande ined paramenta framsthtt som kulmen af all textil konst, och hon hade tankt sig, att utforaadet f dy- lika prydnader skulle bilda liksom fondintresset i Liciuins textila verksamhet.
Det blef ocksh ett ante- pendium till Axbergs kyrka, livilket utgick frhn ateliern som dess forsta nlern betydande verk.
Sedan dess har Licium, under de fyrs Ax foretaget arbetat, fHtt att utfora ett forvhnande hogt .antal antependier och altar- dukar.
PB v %rutstallningen i ICoustnarshuset var man ' i tillfalle att beundra allehanda utomordentligt konst- nuliga kyrkoprydnader, hvaribland-afven mhnga mess-.
hakar, rikt ornamenterade ocli konstfardigt utforda, hvilka ofta bestallts afven till mera ansprAksliisa lands- ortskyrkor.
Det ar ett i sanning egendomligt.
tidens tecken!
Att i dessa tider af religios afmattning dilr samlas.
pengar till och utf6ras dyrbara kyrkoprydnader - icke en eller tv8, utan i ganska anseillig iniingd - verkar forvtinande.
Af rnesshakar ha t. ex. utfiirts icke mindre an sju; fullstiindiga altarbekliidnader 30 stycken.
Man spkar onekligen dari en hterviickt pietet, en onskan att icke blott vidmakthA.lla, utan Sif ven for- biittra ocli forskona, kyrkans yttre apparition; kailske for att gora den mera tilldragande for forsainlingeu eller for att kraftigt bevisa, att.
intresset for templet icke blott lefver kvar utan till ocli lned okats.
.
Hvad an anledilingen r n A vara, man kan blott.
konstatera, att arbetena for kyrkors prydande vaxer ined hvarje &amp; r.
~f vea restaurering och konservering a£ dyrbara ~nesskrudar har fallit p8 Liciums lott.
SB har t. ex. ett af cle mera betydelsefulla restau; eringsarbeten, som utf orts, gallt iirkebiskopsk %pan och mitran i Uppsala.
domkyrka, en praktfull khpa d skimrande gyllenduk, - skiinkt af Gustaf I11 till dhvarande grkebiskopen i Uppsala.
Froken Branting iir dessutom i Upgsala sysselsatt med en mycket intressant och - fordraude uppgift, nam- ligen att ordna de kyrkliga skatter af altardukar, ante- pendier, messkrudar o. s. v., som a.nnu iinnas bevarade.
.
- och.
till all lycka val bevarade - i dess dolakyrka.
En 1Ang tic1 lzar clet tagit hennes ticl ocll intresse i
auspriik, och man i-ir nu i farcl med att uppslltta do montrer, som skola hysn cle liiirlign gamla historiska paramenta, h ~ i l k a l1.r efter hr legat nnclaug~mds, for alln181hetens blickczr.
En giing orclaad t och fullt f ar- digt kommer det tvifvelsutan att bli ett kyrkohistoriskt museum, vardigt hvilken storre europeisk kateclral son1 helst.
Att till dylikt arbete erforclras djupa historjslca oc11 konstngrliga insikter, behiifver ej namnas.
Bredvid de.
kyrkliga arbetena har ntforaudet af stanclar och ' fanor spelat en stor roll i Liciums verksamhet.
R.egementen, lc !i,rer, samfund, foreningar, alla ha behof af att lBta sina iclker, symboliserade i ett stan- dar, fladdra for vinclen, ocln.
cle arbeten, son1 iuom clenna genre utforti- af Licium, gro att betrakta son1 ~nycket konstniirliga alster.
ilf ven pii cletta omr8de ha begreppen och fordringarn~ stigi t. Nar man tan- ker pH de alclsta nationsfanonm inom ' Uppsaln student-, clessa om- sorgsfullt brode- rade fanor, men dgr s#llan kompo- sitionen rojde a&amp;- gou starkt konst- narlig eller f antasi- full pr8ge1, lyck- i-insknr Inan viir tids ungdom tillatt fb s a d a s kring ett af de standar, hvarpB Liciums ~Brutstiillning var sB rik.
Den nyviickta f osterlandskii~lslan 11ar tvif velsutan till en vjss grad spelat in i denm 1angta.n ef1.er fauor och standar, be- hofvet af ett emblem att setnlas kring for att sjunga ocli att lyfta liogt i spetsen filr en skara. '
Licium har af fanor och standar utfiirt icke ~nindre an 21.
Vicl siclan af dessa bPda framstAencle greuar af testilkonst - den kyrkliga och den 1iera.lcliska - hvjlks bilda liksonl grundtonen j Liciums arbetsknraktiir, ryininer cleras atelier gifvetvis en he1 del andra vackra ffirernill.
Db de forstuamnda arbeteim - kyrkopryclmiderna och skickligbet i ut- fmorna - fordra en ~fversvii~nelig fTjrandet och ett otroligt clyrbart och fiir all framtid nfsedt inaterial - guld, silke, brolsad och salnmet - ingLste ateliern, afven mecl tanke pB sitt materielln bestHnd, vid sidan clitraf syssla med meva hvadagliga pryclnadsforem$d.
MBuga originella och vackra kud- clar, gardiner, dukar, o. s. v., diir Pordran 116 mate- rialets varde och utfisrandets kompliceracle skicklig- li.et icke behiifver drifvas fullt sh l h g t, ha utgiitt fr !m de kunniga arbeterskornas hauder.
Bland de vackra l~rydnadsfiiremfil fiir heinmet, som ' ' nlotte mig pb Liciums atelier, var sarskildt en fonster- omramning, utford pB blAgriSnt, skiftaucle linne med rnotiv af pumpor, blad och blommor, sydda glest i linnetretd - guldgult, hvitt, gront - af utmiirkt ver- kan, komponerad af friiken Bradting.
En annan gar- din 11 % I just vattenblhtt shang-tung, broderadt med d jupare Llilgront ocli 1 just gulgront och n e d hi ' tlsoms- bkrcler i silke; en cluk pB livitt larft nled knypplad ytterspets och knypplade mellanbhder, h~lsommar och.
I~vitt silkesbrocleri, bildande en fin samverkan genom de olilta hbligheterna i. spetsar ocll h %lsom, och genom clen vackra kontrasten mel1a.n dell matta limeviifven ocli det glansiga silkesbroderiet, hdrogo sig min upp- iniirksamhet.
Spetsarm voro frAn Italien, frhn den redan sB.
kiinda Societd IEivzilicc Ars, dar under beskydd af nhgra enskilds intressera.de personer, Bter v k k t till lif den gamla fornama italienska s6mnaden pzcnto acl ago och yeticelZu.
Froken Bran- ting har flera.
g4.n- ger ' vandt sig dit necl far ndgot storre spetsbro- deris utforande.
Bland annat har den utomordent- ligt vackra altar- duken till Vasa- kyrkan utforts diir efter teckning af fr6ken Qisberg.
DA man fi) rv&amp;nat sig bfver, aft fro- ken Bran ting utan- f ijr Sverige sbkt, hvgd som ino jligen kunnnt Astadko~n- mas inoxn dess grhser, I ?sr hon inecl ratta svarat, att .d % denna branch af te&amp;lkonst absolut brister hos osa, eme- clan vkrt folk a1dri.g agt n8goa 9orutsl.ittning darfijr eller kunsknp cliiri, gor man ju intet oudt i ntt ut- fylla ett dylikt tomrum genom att frdn ett a u m t land hamta det, soin vi sjtilfva med basta vilja .annu ' icke kunna prestera.
Det digger oss icke, i blodet .. Dar-.
.
till ko~nmer, att man I) &amp; fjardedelen s % kort tid och for liaclrigare pris, iin hvad som hos oss vore tankbarb, erhiller arbeten, hvilkas fullko~nlighet hittills ar oupp- 115.dd.
D i froken Branting talade om de italieuska sfiet- sawn, Br det mig ett ntije att upprep,- att s J val haken Branting s o i fru Barjesson siirskildt betonade den utoxnordentliga piipasslighet, soln gjort sig gallande vid de bestdlningar, som gjorts frhn Bologna, ocln hvaraf de haft den allra basta erfarenhet.
I ordhA.1- lighet vid utfi-irande af en besta.llning, ansi~g froken Branting, hehijfver man aldrig vara radd att bli satt.
.
i sticket.
I denna punkt iiro de icke allenast jiim- stallda med, utan ofv %rtr#ff a v k a egua landsmiin.
DB man hor sveuskars yttranden om italienamas op&amp;- litlighet vid uppgorelser, skadar clet icke att soin mot- vikt hora ett s&amp;dant vitsord, afgifvet af personer, soin cl6nla af praktisk erfarenhe t.
Ett krat ' tprof af testilkonst h.ar deaua viuter ntghtt f r h Liciunis atelier, narnligen ridfin till nya Drama- tiska teatern.
Kompanerad af froken Wesslau, utgor den en inycket nobel prydand ph den plats cleu nu intar, men man kan dock icke pk gruud af det afstiind, hvarifrbn den ses, tillrackligt njuta de fina deta.ljeraa; de milcla, violetta tonerna och de gula nyanserna mot det bl %, som vid eldsljus ter sig en smula kyligt.
Enclast tv % och en half rn Anacl.
hade Licium f Att.
till sitt forfogande for att utfiira dettn enorma arbete, och det vore kanske har nf intresse att niimna u3,grs siffror for att ge ett intryck af arbetets dimensioner.
Hvarje halfra af ' ridhn ntgijr ett tygstycke at ' fjoxtoa.
meters lliijd och sju oc11 el1 half meters ' bredd.
De srni ljusgula, broderade ~tj~rnornarnenten, som upp- repas son1 bottenmonster, stiga till ett autal af 3,166.
Ett jatttearbete, och soin lander s&amp; vii1 Liciums komponerande som utfiirande krafter till storsta heder.
Af de oinkring fyrtio wrbetande, son1 st&amp; till Lici- urns forfogancle, voro m&amp;aga under denim tid sgssel- satta lned det maktphliggancle ridhbroderiet.
Utom gilt arbete fBr Licium %r froken I h n t i n g upptagen a£ att salnla material till ett storre arbete iifver sven- ska spetsar, ett terk, so111 bor bli uf stort iiitresse for alla de~n, som ha kiirlek till den gamla svenska spets- slojdeq.
Fru Miinmi Borjeson bidrar lifligt i alla konstniirliga frhgor.
Hennes fint konstniirliga sinne, utpriiglade firglcansla och intresse for och forstind p&amp; de testila krafven, iir, sager friikeu Brauting, af ut~uordentligt~ v g d e for Liciuin, for hvars bestthd och framtid dk forofrigt dln besjtilas af det lifligaste intresse.
Pk Liciums paramentala vh.rutstiillning i hr funnos, son1 redan namnts, mhnga.
utmiirkta f6feiniil af rik och konstnarlig halt.
Det antependium, som lrailske intog hedersplntsen, var komponeradt af frbken Sofia Gisberg, utfordt i 7~azi.te-lisse, roclt mot djupare vinriidt silke ined violett- och dar.
I&lt;ompositionen utgjordes af blb illslag l-~iii-, evangelisternas emblem, omranlade af stiliseracle enk1.a.
rosor; upptill vidtog en bard af, genoln viifven upp- vaxa.ilde, palmer, of van till gronn mot guldgruud.
Midten utgjordes af ett lcors, utsiindande lingn strblar.
En strhagt dekorativ, strangt kgrklig ocll siillsynt fiirgskou komposition, anlnacl for Gustnfsbergs kyrka.
Ett.
sorgeantependiu~ ph svart kliide for Borhs kyrka nled tistlar i violett och silfver ocla soul midtparti ett l a m u i silfver mot ett tistelkront kors, var a£ dyster och storslagen verkan, inen de n8got storw och jso- 1era.de detaljerna - f orclra en stor omgif ning for att g6ra sig riitt giillande. '
' Ett ofverdhdigt praktfullt o c i vackert utfordt au- tependium i hvitt, inecl liljemoti~~ i hvitt och guld laags sidorna och midten, iuom barockoraainent i guld, framstiillande en i silke sydcl bild a £ herdarnes tillbed jaa, fijrtjanar a tt siirskildt niimnas ined heuuclrau.
Det var afsedt for Vasakyrkan.
I~omposit~ionen nr utfiircl af frijken Gisberg, si) muaden hade ~rerkstalts af froken Eiclnorn.
.
Ett dopf untsklade, h ~ i t t silkesbroderi mot oblekt lime riled dufvomotivet soin micltpart.i, ett kalkkkde pii, hvitt side11 ined korsblomsmotiv (det senare kompo- neraclt af friiken E.
Hedvall.)
verkade.
rnycket f orniimn,.
hvart och ett i sin genre.
.
Bland de ' inhnga standaren,.
- de flesta sydda i s. k. htarsia)), d.
G.
S.
' med oruamenteb infiildt i tyget, s&amp; ntt det ter sig lika f r h bHda sidor, - funnos m&amp;npa tilltalaude och stktliga.
Ett gult sidenstandar, utfijrdt for Julita skyttegille, ined ett gainmalt kloster- sigill broderad t soin midtprydnald, oolgi£vet af lager, var af utinarkt rerkan.
Af de ofriga in&amp; niimnaa standaret for veterinar-elev-fiireningen, p % mildt bl&amp;- gr6.u silkesgobelin, upptill orneradt med en b&amp;rd, fmnl- stiillmde cljnr, i gnld och gult, och midt ph prydt med foreniugei~ initialer.
Stoffet i detta standar, vafdt af t.jocka tvinnade silkestrhdar, var enastkende vackert son1 inaterial och f5irg.
Iiompositionen r a r utf ord af arlritekten lVahl ' &amp; na.
Laudtbrulcsskolans eledtBr i Alnarp hade en originell 0 ~ 1 1 ' nobel fana; mot hvj t brokad en krans a.f stili- serade a s ocll blbklint ined dess initialer i mild oraage- farg i miclthltet och ena hornet prydt ined Skknes vapen; det hela mycket lyckligt s %v %l hvad kom- position soln f %rg och utforaude betraff ar.
Komposi- tionen var utfor6 af froken Gisberg.
Man skulle vilja nfil&amp;a miinga.
flera a£ de st&amp;tli&amp;p firremHlen, men u t r p m e t tilldter det icke, och man f &amp; r inslcr8~1kn sig till att lyckiinska biciunl till denna utstallning, son1 vittnar om en hoggradig kultur och ett ratt fasthrillande id traditionerna inom de omrhden, dar traditionen Ryter tillsammaas rned konsten pa ett sh enhetligt siitt., att inan icke, utan att den senare blir lidanile darp8, kan skilja dein bhda Bt. Licium lefver sitt mycket energiska lif i en central lokal id Birger Jarlsgatnn IS, men man soker for- gafves nkgot skyltfClnster, SO^ tillkiinnager dess narhet.
Endast ph en liten fyrkantig grou sidenskylt, upp- satt i porten, inralnnclt i en guldlist och tiickt med glas, lsser man dess uamn, sydt.
i gult silke kring ett.
litet einbleln -- en spole - i gult.
Men det miirks, att allniiinhet och konstvannes liirt sig hittn dit, och d&amp; Liciums utsttillning i Koast- narshuset stiingdes, var det ingalunda till dess affars- lokal arbeteua htersiindes.
.
Det mesta var pR forhand utfordt ph best&amp;llning och sfindes tillbaka till sina respektiva agare, hvarifrAa det 1Anats.
r en kort tid, och om Liciuln verksam- Fyra ' ~ Rr] let konmler att vaxa i salnma proportion soin hittills, ' '
k g ~ inan viinta en lysondc frimtid far dettn textila 115. dot vitrf, de gjort till sitt, ocb so111 redan hurit sh.
foretag, diis emrgi och esfarenhet 110s de l e d m d e.
vttcltra fruktes.
kmfterna gS hand.
i l~ciucl lned sann lions ' cniirlig syn.
.
.
.
.
.ELLEN LUNDB~G, f. Nyblom.
.
- .. Riksdagens beslut i nattarbef sfragan .. Herr Li: ndhagens motion.
egeringens f orslag till f brorclning riirande fiirbuil mot skilcla anclliga beet8mniagnr. '
F r i n ' denlia sid % sedt iir kvinnora nnttarbete i vism iadustriella ' foretag hade, kvinnororelsen ulbrottet aE kvinnolmt; urens,s, ouppfyllda som bekantJe-afstyrkts af lagutskottet lilcsom ' de i amnet trangtan efter .utveckling oc: h efter utvecklingens me- del: kunslraper, arbete och sjalf bestgmniag.
viiclrta .rnotionerna.
, All utveckling formedlus emellertid af samhallet.
.Det I-Irr.
WidBn, Jansso~i i Edsbiickell och Persson i Malmij liadc reeervnt.ionsvis yrkat rttt f6rf: ~ttnil1gsforslaget skulle iir sAledes cliir, som iiEven lrvinnans utvecklisg rnkste 8gz erhillla karaktaren, zf lag, och hr Linclha.gen bade yrlrnt rum.
J&lt;vinnor~relsen betpcler diirfor, praktislit sedt, kvi11- bifall till sin nlotion om skrifvelse till 1;.
nxt med beg$- nsns uttrii.de i det socialn ' lifvet.
Hon har forut rned ran om utredning, i hvrtd m9n inonl industrielln och cl5.r- mannen debt familjelifvet eller heminet.
Hon, skall nied tiden iifven taga sin halfva anpart af s a m h a l l ~.
.
n ~ e d beslKkt.ade arbetsomrAden miin och kviniaor syssel- Niir nu kvinnan trader in i clet.
socinla lifvet., rniiter siittas med nnttnrbete pB ett fiir hiilsan skadligt siitt sanit hoii friiiinmande forhAllandeaj dB samhiillet under Ibng- ntt dZreEter k. m: t skulle vidta nodiga tttgiirdcr under liga tidsslteden tillhort mannen och dannts n8rrnast efter behiirigt skycldande BE de orbet.andes utkomstm~jli~heter.
.
.
hans behof och skaplynne.
Enligt utvecklingens lag skall Utan votering har Forsta kammaren form lordagen tiilstyrkt utskottets forslag, och iir sdledes den kungl.
det blott efter IAngvariga evolutioner lyckas kvinnnn bryta sig till riitta ' diirstiicles.
propositionen darnied fitllel~.
Andra lrammaren, som pB sambbllets mdtstdnd och .. fi&amp; 1 ik tydig med kvinnans Kvinnororelsen blir ~ i l e d e s ocksii grund af de lbnga clebatterna i dagens andm vilrtiga riks- kamp mot samhiillet, hvilkea, vbl att marks, icke iir ntt- clagsErKgor icke hann upptaga, nattarbetsfrHgan till behand- annen.
m " likstalk mecl el; strid niot ling, kan stiledes vid den kommsade debatten (hvilken Ur dessa synpunkter mbste foljaktligen, sividt jag for- vi till folje sf forhdllanden vid.
tidningcns utgifning icke stiir, iif.ye11 bed6nks d e t nu f6r&amp;iggande omstridda for- kuana afvakta) eildsst gora principuttalanden i en snk, slaget till forbud for kvinnors snviinclande till arbete.
som reclnn sfgjorts.
Striden ilar stiltt akarp och iZnnu.
i vissa industriella f6ret8ag1 nnttetid 1Brs viil cle olika sidornns nnhiingnre i A.nclra liimmaren Fiirsta frHgan iir d5, huruvida ett.
clyliltt allniiint for- vil; j,z framfora.sina Hsikter for och emot.
bud f6r kvinnor till skillnad frsn.
mail iir ctt medel eller F6rbudsl,z,astiftningens vHnner skola siikerligen konlma ett hinder for .kvinnorna i darns ofvnnn3mncla vag till att beklaga ntt frigan losts i enlighet ined kvianornas utveckling.
egen uQpfattning och iinekan, men man v3.gnr hoppae, EEter att hafva fiarnh~tllit det obestridligt skndliga i att cle skoln vara riittvisa aog att forstti och erkanna, att regelbundet nnttnrbete och vidrort den Asilrten, att man endast eniot kvinnornn icke iiro ernot.
slcycldslng.c.~ift~zi~~g~ i sil fall viil mbste anse ett f6rbucl fiir kvinnor fijr en en separnt skyddslagstiftllii~g, hvillien skulle blifvn, zf en sjiilfklar- och &amp; tig ssk, siiger han ntt sakel!
clock e j iir. '
,)) ' nlycket tvifvelaktig nyt ta for dem sjiilfva.
s; " t enkel och fortsiitter: Herr Liadhagen, son1 i en utforlig inotivering af sin)) RI: tn f i r shlunda till en bijrjan vii1 nkta sig for, ntt imtidn upptager och be: ~ktar de olilra synpunkter, ur i sin valmening pfi nsgot omfattande och obehiirigt siitt hvilka det foreligganda lng£6rslnget bijr bedomas mecl af- kriinkn de myndiga kvinnori~as oforgrjpliga r5tt till arbete: seende p5 bvinnorna och deras forhAll: mden, betonar di,- Detta iir iclre ntt proltlamera nagon forknstlig konkurrens s o h clet enclo riktiga, an gemei~sam skyddslngstiftning fiir mecl mHnncn.
Det Kr en e1,ementiir iiitt, soin tillkorn- ~Aviil man son1 kvinnor.
mer inclividen s3soln stidan.
Hiir fHr cj finans nilgo11 Vi tillAta oss att hKr htergifva c1el: ~r af motiveri~~gen, skillnad rnellau man och lwinnn, likn litet som en dylik som bor; jar med en utreclning: If kvinnofr5gan och son1 skillnacl sAsorn princip nilgoasin skulle tillAtis mellan i smn- olilta kategoricr af " m511.
Redan hKrutinnnn verknr f6r- genoingrfiencle ser p; \ dettn slrgcldsl: zgstiFt~~ii~gsfiirsl; ~g m: tnhang med kvinnofrAgan i dess llelhet.
t u t m viclare slaget i sitt framtrkclande brutslt genom i ~ t det Herr Liadhagen borjnr sin motivering sH1uncl: t: skKr .hela kvinnosliilrtet sdsoin sidnnt ijfver en kam.
Man sllet gifves o~~.terkalleligen en kvinnofrdg: ~, som vantnr fA.r en viss fornitnlnclse nF, att clet sticker franl nKgdt sB Den ledcr i hogre mcning sitt ursprung ntt siiga af bockEotcn i clet ganlh o~~ihulclacle g: P, sin losning.
programmet frdn det obestriclliga forhAllnnclet at.t kvinnan Hr pLPl en om allmiin och like politisk r6strKtt.
Niir clet g ~ l l d e ~nedbor- gAng iniinnisku och cn personlighet fijr sig inccl sin: ^ siir- gilrriiitt, voro enligt detttl progrtm sjiilffallet ur riikningen:,.
:
kvinnor, barn, d8ra-r och brottslingar.
Detta program vid- Ater f6rviigrats n~edborgarriitt ?~tgiir i hvarje fall en ~ a r:.
skild u ppfordran att fijrdonzsf ritt beakta de synpunkter, hhlles soin bekant annu i Sverige.~ DarpK betonar herr Lindhagen det riktiga i att, ifall sorn framforts fr %n denna s i d a ~.
.
DarpA foljer yrkandet p % utredning af i hvad mAn en reform skulle genomforas i afseende pA kvinnornas nattarbete, borde detta ske yrkesvis och forst i de yrken, ' nattarbete vore p % olika arbetsomrhden skadligt for shval dar missforh %llandena aro storat.
Efter ntt haf va genom- man sorn kvinnor.
Det Kr icke oftn kvinnornas talan fores s % sorn har giitt de olika skal, sorn Hberopats fiir det kungl.
forslaget, 6fvergA.r ham till sist till frt3ga.n och betydelsen af att gjorts af herr Lindhagen i ham reservation till lngut- uppni en internationell ofverensko~nn~else i detta speciella skottets utlAtancle.
Forslaget om forbud for nattarbete fall och siiger, ' att det vore biittre aft bemoda oss om att for kvinnor har fallit.
Det Br att hoppas, att en slrydds- k o m ~ n a ifrkn vhr dterblifvenhet p i a h de ofriga obe- lngstiftning, sorn ordnar forhA1.landena i frAga om natt- stridligen riktiga Cigarna till en effektiv arbetnreskydds- arbete for man och kvimor icke blott p % industriella utan lngstiftning an att skynda oss att framst vara nled pa afien darmed beslaktade arbetsomrhden, siirskildt det a £ ' den enda, s o 4 ar minst sagdt tvifvelsam, den storre industrien beroende hemarbetet seh hemindu- Tiil eist slutar herr Linclhagen med att framhblla, att strien, mAtte inom en snar framtid forverkligas.
Herr ~frtigan, shorn omtvistad: och narmast berorande kvin- Lindhagen h,zr angifvit en vBg, sbm cznknyter sig till det norna, borde anatQ, till dees att de genom politisk - rest- nu fallna forslaget och sorn vH1 ar den, sorn niirmsst riitt sjalfva blifvh i tillfiille utt bevaka sin talan.
M: m fBr £ram till det isyft.nd9 rnAlet - forhiittrade nrbets- kan hafva olika meningar om befogenhet af detta kraf.
.
forhAllanden for sh mHnga sorn mBjligt,.
Det forhAllandet,.
att kvinnorna af statsmakterna ayligen.
. '
.
Notiser.
i t ritersktw H.
M.
C. JGt~rll~ol~n vid rikets el- iono- miska kartverk hade regeringen foreslagit en pension tif - 1,000 lrr.
Hrr Harn.marlund,, Starback, Wiklund och Larsson i Lund tillstyrkte inom statsutskottet 1,200 kr.
HAda kamrarna bifollo p % lordagen utskottets hemstallan, Andra ' kammaren efter en votering, sorn gaf till resultat 111 roster for u.tskottsforslaget och 87 for reserv a t ' lonen.
n e t Br att tillaggn, ntt det ar en gamma1 ' 70-Ars kvinna, som under en ldng foljd af Ar offrat sina bHsta krafter ' vid slrotandet af sin tjanst, som denna gang varit foremHl for en sparsamhetsanda, som mojligen skulle lrunna synts fortjanstfull i ett annat sammanhang.
Andra kam- maren f m n dock frSgan Atminstone vard votering.
.. Rum och biogl !i~ffiil * ostiill~~i~lgas.
Froken.
Marie Louise G-agners fiirtriiff liga foredrag of ver Barn och biogm ffore- stallni~lgnr, hAllet vid Podagogisk ' a siillskrrpets diskussions- ' mote den 24 sistlidne februari .i Stockholm, har nu ut- kommit i broschyrform p i Lars Hokerbergs forlag, sam-. '
.. tidigt son1 etidskrif ten Verdandi publicerar cletsamma.
Genonz anslag frAn styrelsen for Svellska kr; in.nomas national- f8rbuw-i hafva 2,000 ex. utdelats vid sen~inarier och folk- ekolor.
ProfeSsor B.
E. Gadelius har i ett Tillligg gtter- ligare understrulrit den uppE.attning, for hvilken froken Gagner sb valtaljgt gjort sig till tolk, n8n1ligen att hie- grsferna med sinn ddlign program utofvn en ' skadlig, rent aE clepraverande, inverkan pA dc kfiasliga barnasinnena.
Det ar att hoppas, att den lilla sltriften lrommer att underhK11a intresaet for clen icke oviisentliga frKgnn om biografernas betyclelsc sHsom ett uppfostrnnde och undcr- visancle element, i stKllet for att E ~ S O nu ~ vara nHstan ute: lutancle etta- dbligt noje.
l Priikcn Joilanna B.ruiissoi~s konst- och vfifnadssltola i Stockholm h~ i dagarna firnt sitt 35-drs-jubileum.
De sista nitton firen har skolan vnrit forlagd till Stockholm och har diirunder ntfort ett beaktansvardt nrbete f6r vhr svenska husslojda utveckling, och mgnga skickliga vHf- 15rurianor ha utgiitt diirit ' riia.
Elevernas a a t d uppgAr dr- ' ligen till .ett femtiotal, hvaribland riiknas ett stort nntlal kursdeltagare fr&amp;n Finland, Danmczrk och Norge, i hvilka liinder den Brunesonska vafskolan Atnjuter ett stort an- seende.
Foreningsmeddelanden .. Trolll~iitti~~is F. K.
P.
R. aFsluta.de den 1.5 maj sina studieaftnar for terminen med ett talrikt besokt samkv8ni.
Under kvallens lopp forekom t d, sang och deklamation.
En van till F. K.
P.
R. hade tillangnat rostrattskvin- norm ett hogstiimdt, om djup forstielse for kvinnornas krnf vittnande .poem, sorn mottogs med lifligaste bifall.
Tbsupb ~erverndes och den afgift, sorn diirfor erlades, skanktes nf viirdilpm till agitationen.
Insamling ' gjorde~ ocks&amp; b h 6 d de niirvarande i samma syfte .. Riksdagen.
Understod At &amp; Idre smhskolelararinnor.
Med anledning nf motion af hr Viirner R y d h hncle statsutskottet foreslagit att h 6 j ~ understodet for %Idre sn ?kskoll#rare och liirarinnor, son1.
efter fernton Ars tjBnst afghtt utan att fil understod enligfreglc- meutet tif 1892, fr811 af regeringen ftireslngna 100 kr.
till 150 kr.
Hr Jlarsson i Luncl yrkade reservationsvis att underst6det skulle utgA lned 200 kr.
Hr Ryd6ns motion om 50 kr.
bidrag till sbdan?
alclre, behofvande liirarinnor, soln erhfillit understod enligt det ofvann#lnncla reglementet., men erl.&amp;lit nfsked fore fir 1900, afstyrktes.
Hr Larsson i Lund hncle yrkst bihll till 1110- tionen, under det att hrr Hammarlund, Pehrsson i &amp; karp och Stro~n yrkat bihll med den modifikationen att det samrnanlagda undcrstoclet ej skulle M ofverstiga 150 kr.
Vid frhgans behnnclling i Andra kammaren pP1 IFrdagen an- slot sig mqtion %ren i dcn forra punkten till utskottets he~nst %llnn och i den senare till hr Hnnmarlunds reservation; kaalmnrens bcslut gicli i mnma rilrtning.
Om Ilr Hammnrlunds reservation rndste dock votering anstiillas; den bifolls ined 130 r6ste ' r mot 58.
F6rsla knmn~nren biftill i bBdra punlrterna utan debatt ut- ekotlets 11emstBllan.
Extra fina frln landets ftirniimstn ORGLAR fhbriker saljas mot er- Iaggande af 4 % af priset strax och och sedan 12 % i hvarje ftiljnnde kvartal under 2 Ar samt mot 4 % strax och 8.
% - i hvarie kvartal undor 3 Ar.
Kataloger och narmare upplys- ningar erhAllas mot 20 are i frim.
PI ANINON Dorrskyltar, Stamplar och Sigill erhAllllns alltid billigast f r h GUSTAV AKERLUND.
HAKANSSON Stockholm.
Box 173. '
P.
0.
FRAGOR o c SVAR.
~, Hvar kan man prenumerera pd Dagnf?
I landets alla postanstalter och boklhdor kan m.an beatalla huru mQnga ex. som helst.
Miistersamuelsgafan 54.
Stromsbro.
Skall man allfid nrenumerera H dessa sfiillen?
flodens tamska Ja, ifall man tinskar end&amp; 1, 2, 3 ellqr 4 ex. skall man JACOBSONS, 2 Hamngatan, Miid- 0th HushillssBolan, - midt far Berzelii park.
~a~isseri-handarbeten.
Dam- o; presentartiklar.
Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkokslararinne kurs.
Slojdlararinnekurs.
alltid gora det.
Hvad kostar Dagny I postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklldspris 5ir kr.
4: 50 ftir I !,, 2: 50 for ' 1, och 1: 25 f6r ' 1, I r ~ v l j k a villkor erhdlla prenumeranfsanbire H Dagny?
Kontor;.
Vasagatan 38.
Begagna dennn sparbank f6r in- sattning A ' sparbanksrakning.
Kan anvandassfven for hushkllsrlkning.
Intill 500 kr, kunnn i regel utffis utan uppsagning.
oppen half 10 f. m.-7 e. m. Allm.
tel. 917.
Rikstel.
73.
InlAningsrBnta f. n.
5 ' 1, proc.
Vejby strands Sjukhem 0.
V. Lofgren, Snickerifa brik, 86 Skanegatan 86 Husreparationer, Kontors- och Butiksinredningar verkvtiillas. '
omsorgsfullt till nloderata priser.
OBS.
!
Parkettgolf lagas och bonaa vid Skelderviken (BarkAkra station, Viistknstbanan) f6r ben- och korteltuberkulos, Maria q o h l e n s rachitis och allm.
svaghet, mot- Syatelje tager barn och vuxna, dagafgift 43 Thulegatan 43.
4-6,50 kr.
oppet t e t om, central uppvarmning, hZirligt lage i barr- Rekommenderar sigftir utF6randt skog vid hafvet.
Lakare: Dr Ernst af allt hvad till linnebranschen h6rer Lindahl vid Kronpr.
Victorias Specialit6: Stiirkskjortor.
Kustsanatorium, Ba~khkra.
., - - Kemisk Tvatt.
A,-B. '
- Hya BIB - Hand, Stockholm.
M o t gr&amp;t h&amp;r fullt oskadligt medel, som Ater- staller grAtt h t till dess natur- liga farg.
.
Den, som samlar minst 5 prennrneranter, erhAller en provision af kr.
1: - f6r hvarje llelirs-,.
50 6r0 for hvarje halfls- och 20 61-0 ftir hvarje kvarta1ap; enumerant.
Huru skall man f8rfara f8r denna; ~rovisions er- h H Jlande?
8.
Sedan man samlat rninst 5 prenumerantei-, g k man tillvsga pL ett a£ f6ljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet sf, prenGmerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behtifliga antalet ex. (hur m h g a som helst, men alltid minst 5) direkt frLn Dagnys exp., Stockholm, som under.
samlxens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har dA att ombes~rja utdelningen till ' de samlade pre- numeranterna.
2) Eller: Man prenumererar A narmaste postkontor (ej an- norsttides) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adrees, begar postens kvitto I samtliga er- lagda .afgif ter, tillsttlller oss detta kvitto, dA vi omglende pr postanvisning sander samlaren den stadgsde provisionen.
Hvar, och till hvilket ~ r i kan s man nummervis / &amp; a Dagny?
-- I stadernas tidningslrontor och cigarraffarer samt hog Cag- nys kom~nissionQer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: FANNY GELINS PARFYMMAGASIN, DAGNYS EXPEDITION, - STOCKHOLM.
Fackskolan for huslig ekonomi i Uppsala I sokas p&amp; alla platser i landet och erhiilla fordelaktiga vill kor.
Tillskrif Dagnys Expeaifion, Stockholm C.
Nyheter i bokhandeln.
Mnrn.
En beriittelse f r h tiden lor IVnlde~~serforfiiljclser~~a af B. Ulnzen.
I3emyn dignd ofversiittning nf X. IWllCn.
Hiift.
1 kr., ktwt.
1: 25, klotb.
1: 50.
Slngei~ och dock sogrnro.
1511 beriittclse f r h Konstnnx ocl?
Bohmen.
A f D. Alcock, forfnttarinna till nDe spunska brodernan rn.
fi.
Ofversiittning c ~ f A-i-e.
Forstn dele11 haft.
I: 50, kart.
1 / 75, klotb.
2: - kr.
Altdra delen haft.
2: 25, kart.
2: 75 klotb.
3: - kr.
Ilibliskn tids- ocl: stritisfn " lgor utgifna af professor, teol. d: r A.
Kotmodin: VI.
Dell bibliskn rcllgionens ogendomllgl~ct af D. Conrad v. Orelli, teol. professor i Bnscl.
Bemynd.
bfvers.
Hiift.
60 ore.
VI [.
Kristendomea oc11 don urkrlstnn fiirsnmlingens bibel af professor, tcol.
d: r A. Kolmodin.
Hiift.
50 orc.
(I distribation.)
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens Fiirlags-Expedition, Stockholm 3.
Lilrarinnekurs i matlagning och handarbete (fidlstiinrli, Brari~mekurs i hilslig ekonomi) btirjar den 1 sept.
Anmiilan till ir, riide g6ras ftire den 1 juli.
Husmoderskurs nled uudervisning i matlagning, s6mna.d ocl ~iilsolara och narmast afsecld .far flickor mecl.
hogre skolbildnin, &gt;&amp;jar den 1 sept.
A n m B l s n fore d e n 1 aug.
Specialkurs (hogre husmoderskurs) i finare ' matlngning, kllC lomilad och barnavhrd b6rjn.r den 22 aug.
Anmiilan fdre deil 1: s1q Praktisk yrkeskwrs fijr utbilclning nf kokerslror och llusllb erskor bbrjar den 23 aug.
AnmaIan f6re den l.aug.
Anstikan tlll de Liirarinnekurser (endnst ftir skolktik), sol-) orja i jan.
1909, insandas fore den 1 nov.
Tryckt program gratis och frrtnko pfi begaran.
Inspektor: Professo9.
0.
Hamnza~stm.
- Foresthndarinna: P9.01cerc Ida ATovrby.
For resande till Lediga platser nom alla omrhden a£ for kvin- lor lampligt arbete an ' nonseras Kvinnliga juridiska byr&amp;an ordelak tigast i Dagny, hvilken, - Vallingatan 12.
- om tidning for svenska kvinno- A.
T.
188 86. orelsen, torde erhhlln den meat Boutrednlngar, Inkasseringar, FBrlikningar, RittegBngar, ~gendomsf~isiljningar, ridstriickta spridning landet AffirsBfverlAtelser, Legala handlingars uppsiittande, Juridiska uppdrag af alla slag.
undt.
Kontorstid kl. 1 / 210-4.
* rekommenderns det skandinavisk pensionatet Villa Elsie i San Rem (Norditalien).
Pensionatet forests af en dansk dam.
20 rum ocl tradghd med utsikt ofver Medel hafvet.
Moderata priser.
.
Frdn den, I5 juni med Edra ~ &amp; k &amp; till komncr y tterligare en.
~ d n d a g e h d e i ~ Jqni, SHASKOI,T,~BARIKNA, 22 5r, ijnsknr plats i familj i st: ~d el !er ph I ~ n d e t att liisn lned bnrn eller c1elt: ~gn i I~ \ wrjehanc !n gijro- 11151 i ett hem; ar r: isk o c l ~ cluktig, van: ztt.
arbetn, fir enkel, och an- sprfililijs .. Svnr till Fru Westberg, Jriornsgatan 102.: .EN LICK A, som ii.r f iillsI@- Ledig plats vid Tranis 3-klassiga d ~ g 11emn-m t i. d l a kontorsgijro- hogre folkskola, 1nA.1, oc11 som genonightt f~anclels- e.
.o.
nnclrn liirnre (~nanlig eller institnt i Tysklancl, slikcr gemst lliniplig nnstlillning ph.
kontor.
God: i kvinnlig) met1 uncler \ risningsskyI- clighet hufvudsnliligen i nioders- betyg finnas.
Svm motses tncksiii-~t uncler sig- ni8let, - histoiaia ocli geograf, 1611 nal a r n Iiorresponclens cller 13ok 1,600 l x.
pr fir; platsen 1; oinmer fiirerskan, Nya inackorderings- suarast n~tjjligt ntt besiittns lnecl ordinnrie innel~afvnre.
Ansijknin- byr1P.11, Sijdergatan 11, Ma1n-10.
gar insllndas fore den 10 juni till U N G, TYSIi DAM Ccjaskar k o m ordf. i stgrelsen fiir TranAs hbgre ma i fin fnmilj sorn siillsknp Boll; skola, adr.
T~miHs.
ocli I$ilp.
Svar utbecles till PGe- hein~erntstochtern, Stocl; liola~sDng- UTTElENA WT iinskas inst: host black huf \ ~nclkontor.
nlt unclervisn i vnnliga skol- ihnnen, sprbk OCII mnsik f6r tvtin- 4TS i linnre fnmilj 6nskas af b " ttre Flicka, att n ' iot fritt ne flickor .i 4: cle kl. och 3: dje forb.
betyg, lonepret.
ocli fotogrnfi v i v e gft frun tillhanda, lir villig Ref. sfindas till Iru Ellenor W w n, Wah- tleltagn i ljaushKllsgoromH1.
Svar Inholm, HoTva.
.
n-tiLrkt nl~orlof vm1 P, uncler aclrees S. Gutnrclii Annonsbyr5, Stockholm, f. \ .. lJ.
ugC, G- PTJ~, ' ' LEDIGA PLATSER.
'.
.
UTF,~RSALJNI " N~~ Fhl) kapitaliStell " rskildt frmitirnniei, llar det iinge varit ett onskningsmH1 att kunna ofverlamna vHrdcn af sina vk-depapper och skotseln af sina affarer 5t nHgon persoii eller institution, som nled absolut sakerhet foresiade punktlighet och nog-.
.
pris- grannhet i.
utforandet af det anforfrodda _uppdraget - afvensom billighet.
En sidan institution ar.
j, m.
Btookholms EnskiPda .Banks Notariatafdelning (Lif fa Nyga f an 2 7, expeditionstid 10 -- 4), sorn under garanti af Stockholms Enskilda Bank fitager sig vird och.
Forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exernpel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponernr obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger och tillhandahHller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af ' obligationer och underrattar deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam- nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exenipel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna 2 in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sotn inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen,.
att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underliten f6rnyelse skulle forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkonmen skada.
Fiirvarinnsafnitt: 50 ore for Hr per 1,000.
.
kronor af depositio- nens varde, do&amp; ei under tvH kronor.
a Vid Solvesborgs iir for instnncln~~clc IiisRr tvb IWrnr- inneplatser lediga; en i sprhk i kl. 1-3 och historin i 4-5, en i ~nnten~ntik och naturl$r: ~ i n1l: i klasser.
Llirokn,rser enl. realskole- stndgnr.
Bepynnclselon 1,200 kr.
.li ', rforclerlig I~andlingnr, stiillcla till Sijlvesborgs saniskolest.yrelss, skoln insihdas sennst den 15 juni till Borgmastare P. W. HUM-BLA.
Vid Ousby Realskola Stockholm, Riddaregatan ' 23, ntbilcla Ilirm.innor for flickskolane 1ii.y-e och mellerstn k l ~ s s e r samt fiir I~emmen.
Knrscn lir tvb-hrig, I h hogre knrs fijr den?
nf semi.
nnriets I: .. (1. elever, som genoln specialstntlier 61iska utl~ildn sig f6i undervis~iing.
ph hogre stnclier.
1 clcnnn kurs 1nottng: is iifven estrn elever.
Nlirmare.
npplysningar 1ii11-t.
nas nf lliroverkets fijrestfintlariuna: f rijken Sofi A.mZe~m~h.
Mot t a p, onsd.
och lor (].
ltl: 1-2.
Adrese liijre den 13 juni.
.
(~ a r k k o l a).
dii, min stora fiir Viisteris stad.
ntt mist tillns.
F: Ls~ Ion 500 kronor och erstittning for nllt arbete enligt t u n.
An- sokan om plntsen, 5tl: ijljcl af I&lt;osn- petensl.~mdlingnl., Irejd- o c l ~ llikare- bet yg, inslincles till Hiilso \ ~Rrclu- niL~nnclen i PLsterBs fore den 1 j~ini.
Flytande. '
.
framstdende aptitretande och nervstiirkande KZRAFTMEDEL.
1 F i s pii alla Apotek.
.
Sty9 * sZ ' se9z.
- - Allrn.
tel. 4.8 16.
finnes till nlista Insfir pln.ts for en ~ r i d r i k a ~ - r e m e r ~iirbunde - fs Sjukskiiferskebyr8: Tunnelgo fan 2 5. kristligt s i l l n ~ d elementnrlildncl ' Undervisning i engelska Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
I ' olkskollhirnrinn: 1.
Undervisnings- iirnnen: svenska limnen i de h o g k sprikets alla branscher.
I: l: tssernn.
Lon: 1.,000 kr.
jarnte fri bost: td oeh veclbrnncl snmt hnlf- Fvu C.
0.
F. 2lib9r~si~ucl~e9~, ' \ la, pensionsnfgiftcn.
Dagens nummer innehiller: Aiistil~iiingsl~ai~~lli~~gnr, sE~llcla till D.rottninghol~iisviigesi 12,. ll /?
tr..
.
.
.
.
.
stgrclsen, insfintlas fortaot mojligt $4vcrigcs s t ~ d ~ l i.
~ I, I.
I ~ I i ~ ~ d O ~ I I.
11el11 I S yktcrllctsf ' ci1 ' 1.) 1111~l.
A€ Slinct till skolnns 12ektof.
iirtelzblacl.
.
.
.
. '
Rikstel.
27 62.
F6rbnndets by * &amp; (ipp&amp; 11-4.
InnehflllsS7orteckning.
Tviil~ic kvitiiiof~~~igo~ * infiir Stockl~ol~lis stndsfoll~niiktige.
Af A. IC Dell kvi~ullign riistriittsriirelso~l i I.lollnnil.
Iasarett.
orcl 0111 dcss verksti~nhct o ' ch ' iless vio~~ !i~tstiill- Utbildningskurser m. m.
L i c i ~ ~ m Nhgrit, erh All a tvi ujde1~i~~g~s1rijtersIco~~ nn-] ling i Stockl~olm 1908.
Af Ellen Lziwdberg, j ?.
Ngblonz.
stiillning den 1 instundancle Au- Muntliga och skriftliga Itiksditgo.~ls beslut i nntt; wbctsfri~glsn.
Herr Li~irllltsgens gusti mot Brlig 1611 for hvnr och en nf 400 Br.
jlimte nllt fritt.
An- upplysningar genom motion. '
sokningar, Atfliljda nf priistbevis Notiser.
~redrika- Bremer-For- och Iakarbetyg samt koinpetens- Fii1~eni1igs1~ieil~le1~11c1~1~.
liandlingnr, insiindas fore 1 in- bundets byrii, Ri ksdngen.
stundande Jnli till Lascz~.ettsluka~.cn arbetsomr %den.
i 6riisk6ldsvik.
54 Drottninggatan, Prenumeration ti Dagny sker narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
