# ID: svediakorp-per3449
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,665
# sentences: 707
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET.
Sedeslöst leverne av sam häIIs skadlig arta. » Av A d a Nilsson « N:r 35-36: 1929 E j e n b a r t pengar,ledan- de artikel.
* Det andra kapitlet i I927 års sak- Förslaget till lagstiftning om åtgär- kunniges förslag till lag om åtgärder der mot Iösdriveri innehåller även ett mot Iiisdriveri och SedesIöst kapitel - alternativt särskild lag -- Ieverne av samhälIsskad- om åtgärder mot sedeslöst leverne av Iig art granskas av dr. Ada samhällsskadlig art. Nilsson.
Då vi nu taga upp denna del till sär- skilt Skärskådande, vilja vi dock fram- * hålla att den väsentliga anmärkning, Elsa B j ö r k m a n - Gold- som vi riktade mot hela lösdrivarla- schmidt berättar i Sebas- gen, även gäller dessa åtgärder.
Vi ka- tian om en mardröm om inbördes- rakteriserade hela förslaget såsom ett krig, som kort efteråt fick sin mot- lagförslag, soni överlevat sig själv, svarighet i verkligheten genom den då utvecklingen gått i den riktning, blodiga saninianstötning mellan Heim- att man genom särlagstiftning för oli- wehrmän och socialdemokrater, som ka kategorier, rekryterande losdrivar- härom söndagen ägde rum i Wiens kåren, sökt komma till rätta med pro- närhet.
blemets olika sidor.
Vi nämnde alko- hollagstiftning, interneringslagarna * for återfallsförbrytare och förminskat I Några ord om hyror tillräkneliga, lagstiftning mot köns- vidrör Eva Schmidt ett ak- sjukdoniar m. m., enligt vilka lagar tuellt och mångsidigt spörsmål.
samhället skyddar sig mot de asocia- * las samhällsskada och i viss mån även G i n a Leffler fortsätter i söker utöva hjälpverksamhet.
veckans nummer sin studie över Vi övergå nu till det föreliggande måIeri med arti- förslaget.
Spanskt keln om barockmästaren Velaz- Samhällets åtgärder emot dem, soni quez.
gjort sig skyldiga till vad som beteck- * nas såsom " sedeslös1 leverne av sam- Den internationella Sammanslutnin- hällsskadlig art ", skola i städer med gen av A k a d e miskt bildade ett innevånareantal av över 20.000 kvinnor har firat 10-årsjubileum handhavas av en skyddsnämnd, direkt i Genéve.
Fil.
mag. Astrid Stur- utsedd av stadsfullmäktige.
Det skall zen Becker ger i samband med detta en liten överblick a v föreningens ändamål, dess arbete och förgrundsfi- gurer.
* - - dagens En 22-årig intresse murare och fördömelser.
i centrum för Av därvid tillses, att erfarenhet rörande bringa honom insikt om vådan av fort- hälsovård, barnavård, fattigvård och satt sedeslöst leverne och genom per- nykterhet äro företrädda inom nämn- sonlig inverkan förmå honom att föra den.
Minst en läkare och två kvinnor ett ordentligt och samhällsnyttigt liv föreskrivas.
För Stockholm skola sär .. samt därvid allvarligt erinra honom om de påföljder, som i annat fall kun- skilda bestämmelser utfärdas.
Där skyddsnämnd icke finnes kan na för honom inträda.
När anledning fattigvårdsstyrelse eller på kommu- därtill föreligger söka förmå honom nens uppdrag annan kommunal myn- att rådfråga läkare och följa dennes dighet erhålla skyddsnämnds befogen- föreskrifter, eller att söka vård å sjuk- hus, enskild anstalt eller hem - el- het.
Skyddsnämnd skall ägna sin upp- ler i fall av behov söka vara honom märksamhet åt " sedeslöst leverne av behjälplig med erhållande av arbete, samhällsskadlig art " och må till sitt eller söka bereda honom yrkesutbild- biträde kalla " därtill skickade män och ning, samt, där det för minskande av kvinnor ".
Barnavårdsnämnd, fattig- frestelserna till sedeslöst leverne an- vårdsstyrelse, nykterhets- och hälso- ses erforderligt, ombyte av verksamhet vårdsnämnd samt polismyndighet .äro eller vistelseort ".
Villkoren för vistel- skyldiga anmäla till skyddsnämnden seort m. m. föreskrivas av skydds- de fall av otuktigt leverne.
fyllande nämnden, som också anordnar över- vissa betingelser, soni komma till de- vakning av den omhändertagne.
Skyddsnämndens åtgärder böra in- ras kännedom.
H a r skyddsnämnden fått mottaga sådan anmälan " eller el- te utsätta den anhållne för allmän jest fått kännedom om fall då dess in- uppmärksamhet och handlingarna få gripande anses påkallat ", skall den inte åtkommas av obehöriga.
föranstalta om undersökning, inhämta Visa sig alla dessa åtgärder vara upplysningar och om nödigt skall ve- gagnlösa, skall nämnden Överlämna derbörande personligen inkallas, ev. ärendet till länsstyrelsens prövning med handräckning från polismyndig- och samtidigt göra anmälan därom hos het.
Skyddsnämnden skall sedan vid- polismyndigheten, som har " att taga i taga tjänliga ätgarder till den anhåll- förvar ” den, om vilken det är fråga nes tillrättaförande, s. k. hjälpåtgär- och inställa honom hos länsstyrelsen.
der.
Nämligen " genom att söka bi- Forts. sid. 5 å S E B A S T I A N Veckans novell är hämtad ur Paul d e Kruif Hungerfighters, Hjäl- Jag har här i Wien lärt känna två tar i kampen m O t hungern.
unga män - ja, jag kan nästan säga, att jag blivit god vän nied dem.
* Den ene är - hur underligt det än lå- ter - hembiträdets ” Schatz ”.
Ett par sept.
dagar efter hennes inträffande an- och Älvsborgs Iän, där valet sker un- der landstingets sammanträde nästa mälde sig en man från polisen som dock genast lugnande tillade, att han vecka.
Vi återkomma.
* bara var förlovad med min Resi.
" Jag tycker inte om smussel, utan vill ha klara papper ” - förklarade han, vii- manslagits Nr.
35 och till 36 ett av dubbelnummer.
Tidevarvet ha sam- Tid- ket ju var förmånliga åsikter för en ningen utkommer alltså nästa gång blivande polisnian.
Han berättade, att ' lördagen den 14 sept.
* han gjort sig fri på torsdagarna - Resis lediga eftermiddag - och und- rade om jag hade något emot hans be- sök.
Han svarade för ordning och go- da seder - och fick naturligtvis ja.
Sedan dess bruka vi alltid pratas Ii- tet vid varje torsdag när han kommer — och jag känner det som om vårt hem på ett särskilt sätt stode under den höga rättvisans hägn - när jag hör Sepps steg i trappan.
Sepp heter alltså den ene av mina vå vänner - den andre heter Wastl — och båda namnen äro förkortning- ar för ett och detsamma - nämligen: Stockholms stad — den 18 — Sebastian.
Wastl är niekaniker och kommer till oss då och då för att se om vår kärra en liten, liten Dixi.
Medan man putsar och smörjer har man tid att prata och vi förveckla oss ofta i sam- tal, vilkas alltför intensiva intresse — Fallet Ekberg hans personlighet och, låt oss säga, ci- vila tillvaro, d. v. s. den sida, som inte i och för sig angår polisen, har man kun- nat göra sig ungefär följande bild.
En med hänsyn till hans ålder oproportio- nerligt hög arbetsinkomst, uppnådd dels främst genom g o d a förbindelser med murarmonopolet, vilka möjliggjort tidig och inbringande anställning.
i samband med 6.000-kronorsinkomsten yrkesbru- ket att fira om helgdagsaftnarna, allt- så både tid och råd till nöjen.
Den hos de flesta människor vanliga tafattheten i fråga om valet av dessa nöjen.
Besitt- ning av motorcykel med ty åtföljande överflöd på kvinnliga bekantskaper.
En viss grad av övermod och bortskämd- het.
Trevligt utseende.
Sympatiskt sätt.
den icke civila, d.v.s. den mot polisen vända sidan av hans väsen ha vi under de många veckor, som för- flutit sedan han fasttogs, fått lyssna till så många indignerade beskrivningar på den hårdfjällade brottslingen, den min- att det verkligen Angående förhärdade nidingen, till sist kan förefalla, som om samhället aldrig bland sina vilseförda barn skå- dat maken till avskyvärd förbrytare.
Medan samhället beter sig, som hade denne unge man av egen kraft svingat sig upp till den ansenliga ställningen av fristående, ensam och ojämförlig brottsling, söker det att med den svarta skuggan över den förlorade sonens hu- vud framkalla en välgörande kontrast till sin egen ljusa, ofläckade skepnad.
Syndabocken är funnen.
Gemensam skuld, alla slags uppendagade eller förs livets struktur, kära dolda fel lastas p i den endes rygg.
Alla de förträffliga på ena sidan, han, den ende syndaren på den andra.
Naturligtvis går det inte an att halva mänskligheten, kvinnorna, skall gå i gemensamma och de själva skattat eller i trappor, som de hederligen skura och hyra för ärligt för- tjänta pengar.
Men det kvinnliga samhället kommer i den här saken ingalunda lätt undan.
TY i det skärande ljus, som genom Ek- bergsprocessen kastats över seenen, där vi alla lämnat vårt bidrag genom uppförande, vanor och tänkesätt, har det visat sig, att det är långt, långt kvar till den nya tidens kvinna, som Wells skådat i William Clissolds värld, den härlig rakryggade, ibland inverkar ganska menligt på bi- " Rätten måste segra - lika rätt åt lens skötande; och är till stort förfång alla jämlikhet och broderskap ” — för Wastls armar och ben, när han - är Wastls stridsrop.
" Och vi ska liggande under bilen - försöker att driva igenom det tack vare vår fina ge uttryck åt sina känslor genom liv- organisation.
inget skoj i fackförenin- liga gester.
garna må ni tro.
- Ordning och rät- Egentligen skulle de varit rätt lika sida på allt ".
.
" Det är något högre vi kämpar för. "
varandra - om inte olika åsikter och livsvillkor hade satt sin prägel på dem.
- Sepp är idealist innerst inne.
- Sepp, i civil, uppträder alltid ytterligt " Vi värnar om fädernas arv.
Vi får att det inte bara rör en korrekt i mörkblå kostym, tättklippt.
inte bara tänka på privata fördelar, och annan, som faktiskt har burit sig hår och tadellös vit stärkkrage - utan på vårt lands basta.
Att bevara ' slarvigt och simpelt åt, utan man ser Ös- hur tradarna i denna de hundrade har- ibland .även i sportkläder och grön våra fäders land till våra barn strånas och kärleksförbindelsernas tra- vindjacka med eklövstecknet.
Sepp är terrikes ärofulla minnen ".
nämligen vid ” Heimwehr ” - och del- " Rikedoni ä r inte allt här i världen ", giska historia sträcka sig i n i förhål- tar ofta i deras skjutövningar.
ropar Wastl.
- " Ned med materia- landen, också av som nogräknade.
dagligen gillas och brukas Där är exempelvis seden att flickan När Wastl kränger ur overallen lismen - fram nied sanning och ljus.
breder han ut Schillerkragen Över Vi sätter målet högt - lycka åt hela skall låta sig bjudas, medan ingen ni- sweatern - och i rockens knapphål mänskligheten - alla är bröder - gonsin kan klara ut, var gränserna ga lyser en röd nejlika.
Han stryker of- inga trånga nationella gränser.
Och för hennes återbetalninpsskyldighet.
ta med handen över ögonen, eller - vårt röda Wien är bland de främsta med ett otåligt Iiuvudkast - slår bort i kampen " - tillägger han med en digheten, fogligheten, fegheten inför den yviga locken, som vill falla för viss stolthet.
- Wastl är stor lokal- mannen, som följer med den vanan.
Det här är en hel historia.
Den vore långt ned i pannan.
Hans vindjacka patriot.
” Vienna!
Vienna! ” vrålar han är av gulaktig färg och med röd arm- vilt på idrottsplatsen - glömsk av den låta värd sig en bjudas egen spalt, och bl.
som a. skulle handla heta om poj- Att bindel.
Wastl är ordningsman vid det stora internationalen.
.
En natt hade jag en hemsk dröm.
karnas konservativa fasthållande vid ett republikanska skyddsforbundet.
Vid orden ” Heimwehr ” eller " So- Det var inbördes krig i Österrike.
I en del cial-demokrati ” blixtra bådas ögon oöverskådliga mängder gingo unga förankrad.
Denna historia måste tills vidare vän- med en farlig glans.
män emot varandra - men när jag ' Vi fordrar ordning och rätt " - såg närmare på dem tyckte jag att de ta.
Så mycket har den i alla fall redan säger Sepp.
" De samhällsförstörande alla voro Sepp och Wastl.
På rna si- uppenbarat, att det inte längre passar att betrakta muraren Ekberg som elementen, som bara vill åtadkomma dan var idel Seppar - på den andra oss en enstaka skräpört uppväxt utanför oreda och upplösning, måste bekämpas stod Wastl vid \ Vastl i långa rader.
samhällets hägnade jord.
Tvärtom.
Han och förintas " forts. å sid. 6. är en följdriktig produkt av denna.
Han är den koncentrerade droppe, som kra- mats ur en förspridd verklighet.
Spe- geln som i skarp förstoring återger de sanningar vi helst velat dölja och glöm- ma.
— vardagen, till vilken.
Det värsta är —.
.
Den automatiska uppfattningen om man-.
vetet känna av sin makt ligga.
.
.
Ej enbart H A A G e n ar N å g r a ord o m hyror.
två veckor tillbaka bemöda.
sig makternas representanter på kon- ferensen i Haag att komma tillrätta med världskrigets ännu ouppklarade räkenskaper.
I de dagliga underrättel- Sedan någon tid har en lantarhetar- serna från förhandlingarna ha miss- konflikt pågått i Småland, och det sy- lyckandena, överrumplingarna den ho- tande katastrofen av konferensens nes inte heller fritt, att den utbreder sammanstörtande intagit en framträ- sig till Blekinge, Vi ska inte denna dande plats.
De ha tydligt visat vilket gång ta upp själva lantarbetarfrågan segslitet arbete, som blivit mannen på konferensen ålagt de att 1100 ut- p g Sedan eller de löneförmåner, striden gäller.
föra.
Ministrar, experter, finansmän, ekonomer, diplomater gnuggas till det Endast några reflektioner.
yttersta för att rädda den europeiska Vad denna konflikt visar, är att or- freden från den allvarliga stöt, som ganisationen vid lantbruket är efter sin konferensens misslyckande anses inne- tid.
Fackföreningsrätten är faktiskt än- bära, samtidigt som de oavlåtligt hålla det egna landets intressen fast i sikte.
nu icke erkänd beträffande jordbruket, Konferensen har dock, alla vidrighe- d. v. s. när det gäller arbetstagarna.
ter till trots, hållits samman dag efter Det var arbetsgivarna, som här först dag under dessa veckor dramat och har den fåt långa otålige iakttagaren av organiserade sig till skydd för en an- säga sig, att den omständigheten att nalkande fara.
När sedan arbetstagar- världen faktiskt varit med om en upp- görelse av krigsskuldfrågan, ända till na följde exemplet, fattade man inte, denna punkt, sådan den nu är från att det var samma sak, och vill allt- de första fantastiska fordringarna på jämt på en del håll neka dem före- Tyskland över Spakonferensen f ö r nio år sedan, Dawesplanen och slutli- ningsrätt.
Här är det inte bara fråga gen fram till Youngplanen - omkring storgodsägarna, bönderna äro vilken striden nu står - med sin be- om tydliga nedskärning av de tyska betal- minst lika konservativa.
Och när ar- ningarna, att detta trots allt måste ta- betsgivarna sedan ska försvara sig gas som bevis för, att en lösning slut- AV Eva Schmidt De stora våningarnas storfolk de kun- na väl klaga hjärteligen ibland - vå- ningen ä r för lingsträckt, för korridor- avgränsad, för mörk, för gräsligt kall.
Flytta skall man, få en modern, cirkel- rund värmeledningsvåning, där gasspis och frigidaire stå för köket och alla de sju rummen ' ligga behagligt inmontera- de - omkring en åttkantig, träinklädd hall.
Och helst med södersol!
De stores årligen Aterkommande fasta klagomål och flyttningsbeslut det är ett intet mot det som utgår från småvå- ningarne och tvårumslägenheterna.
Flyt- ta skal!
man!
Få ett “ fullt modernt ' rede en gång i livet, badrum, köksbal- kong och hiss slippa traska i femtrapps.
höjden med lördagspåsarne, slippa släpa sängkläderna ner på gården var månad ny slippa skicka ungarne ut att Cen- tralbada i januarikölden.
Ja, det är verkligen mycket som ska bli gott att slippa.
Inte sedan tvårumslägenheten husfru var arton år har hon drömt si lyckligt och så ljuvt som hon drömmer inför detta badrummet, hissen och mar- morvasken, Låt oss som vika hon flytta till.
undan drömmarne ett skall slag och blicka storögt - mot verkligheten.
- och erfaret Låt oss då först se med en enda liten sidoblick mot de två välkända faktorer, som alltid råda över världsmarknaden: Tillgång och efterfrågan Som det är denna tidning förunnat a t t droppa ned många " ensamma självförsörjandes ' brevlådor, skall här i första hand av.
lyssnas ryktets sus om moderna två rumsvåningar - med badrum och me tersbred hall - hösten 1929.
Hade många, många hundrade av de gruelsetrist inackorderade, inpensionera de, rumsdelande självförsörjande varm och fast trott a t t " det skulle bli gott on billiga småvåningar till hösten? "
- De var ett misstag, ack!
Misstaget kunde vara förklarligt även i de mera underkunniges led.
Ty det har stigit fram denna sommar, särskilt på till överenskommelse än att sätta män- je, som som de olika representan- terna vilken, likaväl pressen energiskt Kungsholmen och Söder, en ansenlig niskor på har backe och köra bort dem.
framhållit, England av gammalt bru- mängd av nybyggen, vilka angivits en.
Det är synd om arbetsgivarna, att de kat följa, nämligen att ge vika där bart som “ småvåningshus ”.
SA i ny.
det gäller egna intressen och därige- bygget vid S:t Eriksgatan, vid nya d e ' inte ha bättre förstånd.
Men det är nom främja det helas basta.
len av Igeldammsgatan, likaså p å att märka att i hela vår jordbruksut- Mr.
Snowden och med honom en Kungsholmen och vid den härligt vackra bildning ingår inte något sådant äm- ensatämmig engelsk press ha emeller- helt nyutlagda Strandgata- Kungs tid framhärdat och med allehanda mer holmsstrand, invid Klaraviken, mitt ne som konsten att vara arbetsgivare.
eller mindre drastiska bilder förklarat emot Karlbergs slott och park.
Likaså Den är inte stor.
Men den är nödvän- sin vilja att förbli självstandig.
“ Mr.
i det s. k. Sportpalatset på Kungsholms- Snowden har sagt sitt nej på de brit- sidan av S:t Eriksbron, det största ny- dig.
Och det är en stor brist, som gör tiska skattebetalarnas vägnar, och, an- bygget på Kungsholmen, ett ofantligt sig gällande Annars skulle många tingen han avsåg det eller inte, bety- komplex - idel omtanke om småvåning konflikter kunnat undvikas.
Troligen der detta nej ett så viktigt främjande arna och smålägenheterna.
Söder hal lav det europeiska tillfrisknandet, att lagt ut nya kvarter och sträckt u t nya även denna.
inte ens ett eventuellt misslyckande av gator åt flera olika håll, Erstagatan -- konferensen kan göra det om inte ".
Bjurholmsplan, Bergsundsområdet.
In.
kommenterar Manchester Guardian.
om det sistnämnda området lär man sär " England har nämligen genom detta skilt ha lagt sig vinn om a t t placera in Veget.
inackordering (rum och nej för första gången låtit bli att stöd- lägenheter av enkel- med kokvrå middag) önskas i Stockholm, Svar ja de mäktiga segrarna på kontinenten men med större golvyta för det enda och därigenom bidragit till att utjäm- rummet ä n man de sista åren brukat till denna tidning.
na deras övervikt över de hesegrade. "
bestå.
Erstagatans och Bjurholmsplans Som bekant innebär Youngplanen byggmästare koncentrera sig även mest en uppdelning av de tyska betalning- och helst på a t t inmontera 1-2 rums SARA-restaurangernas arna i två kategorier, nämligen de säk- lägenheter i sina nya hus.
Men allt detta i Stockholm nyöppnade vegetari- ra, som under alla omständigheter år- ä r långt u t det blir ingen bra vrå för ska avdelning har organiserats a v ligen skola fullgöras samt de villkor- den som har sin ämbets- eller kontors- Fru Anna Olsson, känd expert på liga.
Englands andel i de mera begär- lokal vid Kungsgatan eller i stadens cen- området.
Fru Anna Olsson är ut- liga ovillkorliga annuiteterna blir en- tralare delar.
Därinne ropar man fort- givare a v den nyligen utkomna ligt planen betydligt mindre än den farande efter de två " fullt moderna " England hittills erhållit, medan t. ex.
Men rusningen efter moderna smålä- VEGETARISK KOKBOK Italien skulle göra stora vinster och genheter är synnerligen olika.
i olika Med förord a v Ragnar Berg.
Amerika en högst obetydlig förlust.
stadsdelar.
Där Tillgång allra jämnast Pris i klotband 3,50.
Innehåller om- Italien har följaktligen gjort gemen- kan divideras med Efterfrågan det är kring 485 matrecept.
Finnes i bok- sam sak med Frankrike f ö r att med på Söder.
Priset är också betydligt nor.
handeln.
dess hjäip f å sina fordringar tillgodo- malare här än på Kungsholmen och Ös- Lindblads Förlag, Uppsala.
sedda.
Frankrike å sin sida ställer termalm, t. o. m. fredligare än v i c Youngplanens godkännande som vill " Gamla Stans " historiska gator.
På kor f ö r Rhenlandets utrymning och Bergsundsområdet 950-1,050 kr.
för vägrar att tala om vilket program det Forts. å sid. 6 tänkt sig för utrymningen, förrän den saken blivit klar.
n land är däremot villigt att för klarat att ett underkännande av Young Tidskrift för socialistisk kultur.
Eng del börja utrymningen redan i sep- planen betyder den nuvarande tysk;, tember.
Härom har utrikesministern ministärens avgång.
H u r det än må gå mr.
Henderson givit klart besked.
Karin Boye, amanuens Alf Johansson.
med konferensen ämnar Tyskland -- Utkommer med 12 nummer per ar.
- pre.
Vad säger då Tyskland, den a v ska- som i Youngplanen varit avsett - från numerationsavg.
för helt år kr.
3, för halv.
deståndsfrågan ovedersägligen när- första september börja betala enlig år 1:50.
Lösnummer 25 öre.
mast berörda parten?
Dess utrikesrmi- dess schema.
Inom alla de frågor, f ö r vilka hä Adr.
: Clarte, BOX 443, Stockholm nister Stresemann, som inom parentes av korrespondenterna beskrives såsom i grova drag redogjorts, finnas slut Postgirokonto 2873. avmagrad och förändrad - har för- ligen oräkneliga detaljer, som kunn: tydas och vrängas i hundra riktningar av de olika länderna.
Vi nämna bara en så viktig fråga som naturaleveran serna med deras olika verkningar på resp. länders arbetsmarknad och hel, näringsliv överhuvudtaget.
Trots d föregående veckornas till synes gans.
ka resultatlösa arbete tycker man sig i de sista telegrammen från konferen- sen slutligen skönja en liten ljusning med utsikt till någon slags lösning mot strejker, tillgripa de lagboken som ligen må kunna finnas.
Emellertid ha de i Youngplanen som enda försvar.
De ha rätt att " vräka " fastställda betalningsvillkoren, sina arbetare, när de inte fullgöra sitt nian allmänt förmodade skulle utgöra en lämplig grundval för förhandling- arbete.
Visserligen!
Men detta är arna, visat sig i så måtto värdelösa, ett fattigdomsbevis för arbetsgivarna, som England genom sin skattkammar- kanslär mr.
Snowden bestämt vägrat Inte äro de kanske så " svällande av att gå med på dem.
Denna Snowdens välmåga ” som Soc.
Dem.
tror, men förklaring åstadkom redan på konfe- så fattiga äro de väl ändå inte.
Där rensens första dag stor bestörtning.
De följande förhandlingarna ha hu- finns underhandling, och där finns vudsakligen inriktats på att vinna den medling, som nog äro ett bättre sätt genstörtige engelsmannen för den lin- C L A RT E Radaktion: Leif Björk, förf.
Bertil Almqvist, fil.
fil.
stud. Mauritz Konow, kand. förf.
E sin
AKADEMISK INTERNATIONAL Den 7:de augusti samlades i kon- gressernas stad, Genève, omkring 500 akademiskt bildade kvinnor, represen- terande ett trettiotal olika land, till en veckas gemensamt arbete och förströ- else, och framför allt samvaro.
Det var den stora internationella samman- slutningen a v universitetskvinnor, som med sin femte konferens (i början höllos dylika vartannat, nu vart tredje å r) firade minnet a v sin tioåriga till- varo.
Detta faktum gav ju en osökt anledning att se tillbaka på vad soni åstadkommits, sedan England och Amerika togo initiativet till ett världs- förbund, liksom att diskutera nya vä- gar och möjligheter f ö r verksamhet, och en hel del punkter på programmet anknöto också till förbundets förflut- na och framtid.
Man hade glädjen att se bland de närvarande de båda före- gående presidenterna, professor Spur- geon, London, själen i hela begynnel- searbetet, som nu en kvällsstund för- satte ett ganska arbetstrött audito- rium i e n intensiv spänning och upp- märksamhet genom ett lika utomor- dentligt framfört som vetenskapligt givande föredrag om Chakespeares bildspråk, som hon nu ägnar sitt ar- bete, och vidare Dean Gildersleeve, som med amerikanskt praktisk blick och mycken allmänmänsklighet reder ut alla de trassligaste frågor.
Den sis- t a treårsperioden har styret förts på ett livfullt sätt a v en skandinav, pro- fessor Ellen Gleditsch, Oslo, som nu efterträddes a v fysiologen, professor Cullis, London.
Federationen började soni ett led bland efterkrigsårens många strävan- den att ena och hela, och söker att närma universitetskvinnorna i olika land till varandra, att tillvarata deras gemensamma intressen och verka för förståelse och utbyte av arbete och tankar.
Det arbetas på många linjer för att förverkliga dessa ideer, genom särskilda kommitteer, i de olika natio- nella föreningarna, genom de enskilda medlemmarnas medverkan.
E t t par av de viktigaste frågorna ha varit och ä r o: stipendiefonder och klubbhus, Den stora gemensamma ” milliondol- larfonden ” har ännu vuxit rätt Iång- samt, men kan dock vart å r dela ut ett vetenskapligt reseunderstöd, och nu först börjar Amerika sin kampanj på allvar f ö r att bidra till den, vilket bör ge gott hopp om hastig tillökning!
Men olika land, bland dem Amerika, ge dessutom årligen möjlighet att er- hålla resestipendier, t. o. m. den lilla svenska föreningens medlemmar skänkte häromåret ett eget tusenkro- nors stipendium, utom senare bidrag till fonden I Genève framlade några av de senaste stipendieinnehavarna i föredrag resultatet av sina forsknin- gar.
E n vetenskaplig resestipendiat har alltid, samtidigt med att hon arbetar på sitt verk, också en annan mission att fylla: hon representerar sitt eget land.
f ö r med sig något därav och nieddelar detta till människorna i det land där hon vistas.
Denna sida av sa- ken är också av stor betydelse och Hjältar i kamp mot h ungern Det ä r några av fredens hjältar i sitt uppoffrande, ofta livsfarliga arbete till mänsklighetens fromma, som författa- ren, Paulde Kruif, skildrat i sina böcker Med stor entusiasm har han äg- nat åt uppgiften, att uppteckna någ- ra a v dessa snart bortglömda, modiga och envisa mäns märkliga öden.
Den första av Paul de Kruifs böcker, Micro- be Hunters, har översatts t i l l svenska och under titeln Mikrobjägare utgivits på Hugo Gebers f ö r l a g.
U r den andra boken, Hungerfighters, som handlar om människornas kamp f ö r att rädda och förkovra de nordamerikanska tillgång- arna på viktiga livsmedel, vete, majs och kött, ha vi gjort några utdrag, dels att ämnet är fängslande och odena karaktäristiska, dels för det per- sonliga och mänskliga sätt, på vilket Paul de Kruif skildrar sina hjältar.
Den f ö r s t a berättelsen ägnas av sporer fyllde luften och irriterade Han bekantade sig med ryssarna, arbetarna.
Fälten ödelades och kunde gjorde frågor, som de inte kunde förstå aldrig skördas.
Carleton lärde att fruk- väsnades och besvärade dem.
Det här ta den svarta rosten.
vetet - han tog några hårda, rödgula Ingen vet om det just var denna er- korn vanfrån har ni f å t t det här?
farenhet, som kom den elvaårige gossen Han upphörde inte att käxa på det fred- att fatta beslutet om veteodlarnas be- liga ryska folket med sin eviga fråga.
frielse från den svarta, förhärjande pa- Jo, det kallades turkiskt vete.
Och rasitens fasa.
Men faktum är, att i de första nybyggarna deras förfäder simtävlingarnas och fotbollens härliga hade haft det med sig från Taurida i ålder voro redan hans ögon öppna för Ryssland.
Det var ganska egendomligt, synen av dessa skadliga sporer, hans varenda familjefader hade vid utvand- hjärna märkt av skräcken de förde ringen haft med sig en säck vete.
Det med sig.
När han vid 21 års ålder tog är Rysslands gamla vete och det trivs sin grad vid Kansas Lantbruksinstitut, förträffligt i det här nya landet, berät- var han redan långt före sina lärare.
tade de för Carleton.
Han var en framstående botanist, en Han kom ihåg a t t några av hans självlärd enstöring, som slentrianmäs- ryska vetesorter verkligen hade stått främjas även genom de andra av sig undervisning inte lyckats förstöra.
emot bättre än de övriga på försöksfäl- intellektuellt samarbete och utbyte, å t Han levde varje ledig minut av sitt ten.
Men han var inte sådan, att ett vilka en a v federationens stående kom- liv på Kansas heta, flacka vidder.
Detta litet experiment imponerade på honom, ändlösa land var hans laboratorium.
en liten skillnad mellan den ena eller mittéer ägnar sig, t. ex. utväxling av Hans plats som lärare i naturkun- andra rutan på fälten.
Nej, men det som arbetskraft mellan laboratorier och MARK CARLETON, VETEDRÖM- skap vid Wichitas universitet blev ho- kom hans gråa ögon a t t blixtra, det var bibliotek och skolor, anvisning på lit- nom för trång.
Han uppgav sin stall- åttio tunnland mennonitvete, som stod MAREN.
teratur att översätta eller för att för- Det har alltid varit deras öde, som ning och återvände till den statliga för- upprätt mitt i en värld av förödelse.
— medla kunskap om andra lands karak- med sina drömmar och sina goda hjär- söksstationen i Manhattan, Kansas.
Här Och nu t a r han ett jättesteg.
Som en t ä r och förhållanden m. m. nor segerrikt Sökt kämpa mot hungerns gjorde han vid 27 års ålder en märklig korsfarare drömmer han sig tusentals Klubblokaler finnas nu också på en hot över människorna, a t t dö namnlösa, upptäckt.
På den tiden trodde alla, de mil bort, till den.
svarta jorden i de okända.
mest berömda av Europas botanister in- slaviska länderna, till Kharkov och hel del platser, alltid redo att ta emot Det är intet tvivel om att det var beräknade, a t t rosten kunde överföras Kherson.
Världen är hans laboratorium.
inhemska eller utländska gäster, t. ex, Mark AIfred Carleton, som förde det från havre till råg och från råg till det stitliga medeltida Crosby Hall i härliga Kubankavetet från dess hemvist vete.
Carleton visade genom enkla ex- Carleton gifte sig i december 1897 och London med sin nybyggda hotellflygel, på Västasiens stepper till nordvästra periment, a t t varje sädesslag har sin var lycklig.
I juli 1898 lämnade han hustru och fosterland och for till Ryss- till vars hyggande alla, var och en i Amerikas fyra miljoner tunnlad jord.
särskilda rostfiende.
Denna upptäckt gav honom ett visst land.
sin stad, sökt att dra ett strå till stac- Det ä r heller intet tvivel om att han Han höll på att pina livet ur jord- ken, i Paris, på många håll i Förenta dog, hopplöst glömd och övergiven i ett rykte och förskaffade honom platsen som ledare för Statens försöksverksam- bruksdepartementets ämbetsmän, innan i Peru.
eländigt hål staterna etc. På andra håll f å r j u mot- Han föddes i Jerusalem, Ohio och het på området.
Med en anspråkslös han fick tillåtelse att resa.
Han avbröt tagandet av kollegorna ske under be- medarbetarstab, en maskinskriverska deras invändningar, överhopade dem tydligt enklare former, men ett av de i folkskolan där.
Men och ett par uselt avlönade assistenter, med fantastiska skildringar, dränkte angenämaste och värdefullaste resul- äldrar honom med sig till Cloud County började han sitt arbete med ett jätte- dem i fakta.
— Nå, vad tänker ni egentligen göra?
taten av denna international är dock i Kansas.
När han var elva år, fick expriment, alltför stort t. o. m. för han redan göra sin första bekantskap ett stort modernt laboratorium fullt av frågade de uttröttade myndigheterna.
givet, att det snart sagt överallt finns - Förstår ni inte.
I Ryssland är ju vad det vill säga, att försöka skaffa åtta timmar om dagen arbetande veten- människor av samma kategori, vänli- med sig sitt livsuppehälle genom att odla skapsmän.
Han skickade efter veteprov vetet infött, har odlats sedan den förste ga och beredda att visa sitt lands gäst- vete i detta karga och hårda land.
Ty från hela världen och det kom tusental vilden tämjde vildgräset.
Det vete, som frihet och sätta en i kontakt med det då uppträdde den svarta rosten, som av små paket innehållande alla varia- de har där, är det härdigaste som finns.
Nå?
eller dem man behöver för ett snabbt sög saften ur vetestrået och kom kär- tioner av de bästa sorter från världens nan att skrumpna till stoft innan den alla hörn.
Han sådde dem på försöks- Men förstår ni inte, att vi måste arbetsresultat.
för att utröna verkningarna av försöka de ryska vetesorterna på våra sig från farm till fält mognat.
Rosten spred F ö r övrigt ställa sig naturligtvis farm, hemsökte med västanvinden den gulrost och svartrost på de olika sor- egna områden i väster?
De är j u full- många frågor mycket olika på olika terna och för att finna ut, vilken a r t komligt jämförbara med Rysslands håll.
vilket ju framgår a v de skilda ena landsdelen efter den andra.
Moln som bast stod ut med den stränga Kan- svartjordstält.
Det är helt enkelt samma slag — — sig därför 1876, när gick — - nationerna?
rapporter.
E n allvarlig ak- tualitet är i många land arbetslöshe- ten bland de intellektuella, soni också upptogs till behandling vid mötet, med inledning a v en representant från in- ternationella arbetsbyrån i Genève, soni sedan också, liksom Nationernas Förbund, vänligt tog emot våra med- lemmar bland alla andra internationel- la besökare.
- E t t påtagligt intresse visa de flesta landens föreningar för de yngre studenterna, och samarbetet med studentunionen ä r livligt; det ä r ju också de unga, som härnäst själva skola bli medlemmar och föra vårt ar- bete vidare.
Detta var några sidor av det prak- tiska arbetets resultat rid försöken att sasvintern.
sak levandegöra federationens idéer som Han hade alltför ofta sett det späda — Nå?
framlades för deltagarna i kongres- gröna vintervetet härjas av isiga vint- — Ja, mina herrar, ni måste skicka sen.
Det allra viktigaste är och för- ruin och skakat på huvudet åt deras vetet, Ryssland för att hitta det rätta blir väl ändå det, att några hundra människor komma i verklig personlig kontakt, känna sig arbeta f ö r samma goda mål, lära sig se på saker objek- tivt, ur andras synpunkt.
Visserligen sjuka hustrur, som drivits till vanvett av åratals besvikelser och umbäranden - ur dessa sorgliga erfarenheter växte hans enkla livsmål: Jag måste hitta ett vete, som härdar ut med det allra vär- På äro några hundra inte så många, men en av sina färder genom Kansas, de föra intrycken med sig hem och en av dessa ofta förekommande dagar, sprida allt var vidare förbundets ideal " att då han lämnade sin pliktuppfyllelses nation försöker frambringa sitt post, träffade Carleton på några ryska allra bästa och därmed vill bidraga till mennoniter.
De voro märkvärdigt fram- ett internationellt tat ”.
genieiisamt resul- Astrid Sturzen-Becker.
Det invändes att han inte kunde rys- ka.
Han gick hem, satte sig att i sitt anletes svett lära sig detta förfärliga språk.
Med en stapel av ordböcker och grammatikor samvetsgrant.
Och så for han.
- Hela sommaren och hösten vandrade denne nygifte landstrykare på sin fan- tastiska jakt efter vete fram och till- baka över den svarta jorden i det He- liga Ryssland.
— välbärgade t. o. m. under de för vete- väst om Orenberg, som v e r k l i g e n ä r odlarna så bittra och prövande åren på ganska Iångt från Manhattan, Kansas.
1890-talet.
Fons.
å sid. 6
Tid i evarvet S P AN S K T M Å L E R I. II VELAZQ UEZ.
Av Gina Leffler Det spanska måleriets stora namn under 1600-talet är Velazquez.
I ho- nom ha vissa för detta konstitueran- de egenskaper nått sin kulmen och högsta fulländning.
Velazquez, den mest framstående prträttören av det kungliga hovet i Madrid och av värdiga.
allvarliga kas- tilianare, tillhörde genom födsel det soligare och friare Södern, Han föd- des 1599 i Sevilla i Andalusien, en stad som frambragt många berömda konstnärer och vetenskapsmän.
Han tillhörde en gammal förnäm adels- släkt, fick en god uppfostran och sat- tes tidigt i lära hos ansedda målare Tidigt uppmärksammad i Sevilla sök- te han träda i förbindelse med den unge Filip IV, som just uppstigit på Spaniens tron, och efter att ha målat ett porträtt av konungen på prov, an- ställdes han också som dennes por- trättör.
Från 1623 till sin död 1660 förblev Velazquez bosatt i Madrid med Till våra lösnummerköpares tjänst, från vilka v i ofta få mottaga för- frågningar om var Tidevarvet finns a t t köpa, följer härnedan en förteck- stram spansk värdighet för att ej säga ning över d e affärer i Stockholm, grandezza.
som målaren.
framhållit hos som föra Tidevarvet.
sin modell redan från 3-årsåldern.
?
!
slutet av 20-talet med den unge, vin- lövsbekransade Bacchus bland spans- ka soldater och bönder, givna med en bred, kraftig realism och strålande livsglädje, till Väverskorna från mit- ten a v 50-talet med dess studium av ljus- och rörelseproblem Hans störs- ta duk är Fästningen Bredas kapitu- lation, skildrande en episod i neder- ländska frihetskriget.
Liksom i alla hans gruppbilder är kompositionen utomordentligt väl avvägd.
De beseg- rade holländarna, blonda och kraftiga.
till vänster motsvaras av de mörka, högresta spanjorerna till höger med sin skog av lansar, mörk mot himlen.
De båda grupperna liksom knytas ihop p i mitten genom de båda fält- herrarna, den holländska av släkten Cronien, som överräcker stadens nyc- motiv och modeller bland gatans pit- sitt ljushyllta ansikte har en landskaps- kel, och Spinola, den stora spanska ligt hur tillsynes lätt målaren från Sevilla med dess hetlevrade och pas- toreska och samtidigt mera robusta bakgrund i ljusa, lätta färger, medan generalen, som lätt framåtböjd lägger sionerade folk tycks ha acklimatiserats och påtagliga människor.
De avstå Filip själv är insatt i ett höstligt land- sin hand på hans axel.
Bakom det he- vid ett hov, känt som det stelaste och från dess linjeskönhet och ljusa färg- skap med bruna ' och gula toner, med la breder sig landskapet med brinnan- mest ceremoniella i hela Europa.
Än- harmonier och söka i stället karaktär vilka dräkten smälter samman.
Den en- de byar i den blågröna ton, som Ve- nu märkligare är det vänskapsband, och starka ljuseffekter.
Ribera var @ samma figuren mot det stora, mäktiga lazquez gärna använde i bakgrunden.
som han knöt med sin härskare, och Velazquez tid mycket populär i Spa- trädet, den avdämpade färgskalan, den Kan man se en ädlare representant som varade hans liv ut.
Filip IV är nien och kan sägas vara utgångspunk- gamla bistra, visa jakthunden vid ko- för det ridderliga Spanien än denne en av Spaniens verkligt tragiska härs- ten för den unge Velazquez.
Liksom nungens fötter understryka prägeln av fältherre - högrest, tunn, elegant, kargestalter.
Rättrådig men utan all Ribera målar denne gärna genrearta- trött resignation och melankoli.
Det är utan ett stänk av segrarens övermod, politisk begåvning levde han i en po- de motiv med stor realistisk trohet i en själstolkning av finaste art Velaz- fylld av djup, varm medkänsla med litiskt upprörd tid, det 30-åriga kri- mörka färger med stark belysning och quez ger i dessa porträtt med deras den besegrade, uttryckt med den fi- gets, med dess för Spaniens vidkom- svarta skuggor och en påtaglig fast egendomliga blandning av isolerad naste takt.
Detta verk låter mästaren mande så olyckliga följder.
Kommo så modellering.
Men redan under sin höghet och djup mänsklighet, av stolt själv framstå som en verkligt förfi- därtill olyckor i hans familj, som för- första italienska resa 1 6 2 9 - 3 0 har värdighet och enkel flärdlöshet, av nad, nobel personlighet mörkade hans enskilda liv.
Det som han mottagit så starka nya intryck, att psykologiskt inträngande och dock Verken från so-talet visa Velazquez ' måleriska stil i dess högsta fulländ- väl var Ijuspunkten i hans liv var hans spåren därav snart bli synliga.
Läro- återhållsamhet i skildringen.
mycket stora kärlek till och förståelse mästarna äro venezianarna Tizian och Av de kungliga barnen har Velaz- ning.
Färgen är fyllig och liksom flö- för konst, Han var en passionerad framförallt Tintoretto.
Deras måleris- quez givit ett helt galleri, från de små dande och avsättes i vibrerande Ijus- samlare; med Velazquez hade han ka syn, att med färg, Ijus och skugga bleka, gravallvarliga barn i långa styv- och färgfläckar än med breda, krafti- oupplösligt knutit Spaniens största ge.
föremålen utan skarp modellering, kjortlar, av vilka flera dogo i späd ål- ga penseldrag, än med oändligt lätta blir utgångspunkten för en ny fas i der och av vilka Wienmuséet har en och luftiga.
Modelleringen framgår målare till sig.
Velazquez är den store barockmäs- hans eget måleri.
Under 30-talet ut- hel samling, till de friska barnlbilderna ur ett system av färgfläckar bredvid taren.
Men denna spanska barock, som vecklar han en ny målerisk stil, som av Baltasar Carlos och Margarita Ma- varandra, e j u r svarta, skarpt avgrän- uppbäres av honom, har intet av den under 50-talet når sin höjdpunkt.
I ria.
Ett av Velazquez ` allra vackraste sade skuggor.
Dessa bli i stället grå, stormande, brusande farten och över- den stora, utomordentligt vackert ord- porträtt ä r ryttarbilden av Baltasar lätta och liksom darrande.
Atmosfären, dådet och den lysande färgprakten hos nade Velazquez-salen i Prado, där Carlos.
Med en obeskrivlig grande air ljuset, kringflyter föremålen, utplå- Rubens eller den litet tomma, pose- hans förnämsta verk från olika perio- spränger den lilla 6-åriga prinsen snett nar alla detaljer och skapar i stället rande karaktären hos den klassicistis- ka efterklangskonsten i senrenässan- sens Italien.
Dess innersta kärna är den spanska realismen, stor och all- varlig.
Redan de spanska “ mörkmålar- na ” i Neapel, framförallt Ribera, äg- de denna realism i hög grad.
De vän- da sig från renässansens förfinade, BLASIEHOLMEN.
Flera stora gruppbilder ha skapats av Velazquez, från Dryckesbröderna i der sammanförts, f å r man en samlad ut mot åskådaren Hästen stegrar sig, bild av hans produktion av överväldi- så att man och svans flyga.
I sin höjda gande verkan.
Hans motivkrets är om- hand håller han fältmarskalkstaven fattande, men i första rummet är han l f t åt motsatta hållet fladdrar fält- den store porträttören och då i syn- åt bindeln för vinden.
Den stora hatten nerhet av den kungliga familjen, allt- kastar en bred slagskugga i det lilla ifrån de stora officiella paradbilderna, allvarliga barnansiktet.
Till hela sin avsedda för slottets praktsalar till enk- uppställning är detta ett barockverk framstäiiningar av de med varandra korsande diagonaler som flärdlösa kultiverade typer och välja gärna sina la, kungliga som privatpersoner.
uttryck för den starka rörelsen, Fär- Bland porträtten märkas i första gen ä r av en utomordentlig skönhet.
hand de av konungen själv.
Vi se ho- Den flyter tunn och liksom skälvande nom som en helt ung man i helfigur, i vissa partier och slår ut i stora vibre- tunn och högrest i helt svart dräkt med rande, samlade fläckar av intensiv lys- en obeskrivligt elegant, osökt hållning.
kraft i andra.
Figurens huvudfärger Så kommer det stora paradporträttet i blått och rosa avteckna sig mot land- med konungen som fältherre till häst.
skapets skimrande blågröna toner med Den väldiga bruna hästen i ren profil Sierra Guadaramas heroiska, snötäck- rör sig i barockens tunga, gungande ta kedja i bakgrunden.
Av den lilla galopp, och konungen, nu något äldre, Margarita Maria finnas många por- sitter lugn och värdig i sadeln.
Färgen trätt, som äga en säregen charm ge- är rikare och fylligare, ljuset glimmar nom den förening av friskhet, barnslig i remtyg och metallbeslag, den starka oskuld och omedvetet behag, med rundmodellenngen ä r försvunnen.
Det är lätt att märka den venezianska sko: lan bakom det hela, om än karaktären är en helt annan än i Tizians ryttarbild av Karl V. Ur svensk synpunkt sär- skilt intressanta äro porträtt sådana som detta, därför att de äro utgångs- punkt för Pilos ryttarhilder av Fred- rik V av Danmark.
I porträtten a r kungen och infanterna, iförda jakt- kostym tillsammans med en stor jakt- hund ute i det fria, har han givit en bild mera av privatmänniskan.
Land- skapet skisseras upp i breda, summe- riska drag.
Den unge infanten Don Fernando med sina stora bli ögon och lyft, en helhetsbild.
Målaren rör sig med antydningar, och därmed når han en illusionsverkan, som aldrig någon spansk målare förut.
I denna tydliga strävan till djupverkan och rörelse i färgernas och ljusets vibrerande liv och detaljernas uppgående i en stor helhetsverkan ä r det Velazquez visar sig som den stora barockmålaren.
Liksoni Greco kom även Velazquez att spela en stor roll for inipressionis- terna - Manet under sitt första skede var helt påverkad av honom.
Men Ve- lazquez lämnades snart för ett ännu längre gående ljusmåleri, som helt upplöste föremålens fasta struktur och ersatte denna med ett vibrerande ljusfenomen.
Så långt gick aldrig Ve- lazquez, ty som äkta 1600-talsspanjor lämnade han aldrig verklighetens fas- ta grund.
-- ~ ~ Arsenalsgatan 1.
Arsenalsgatan 9.
*.
NORRMALM.
Allm.
Tidningskontoret.
Dag N y h.
Stureplan.
Centralstationen bägge tidnings- kioserna.
Vasagatan 12.
Upplandsgatan 2.
Upplandsgatan 10.
Upplandsgatan 50.
Birger Jarlsgatan 90, Birger Jarlsgatan 127.
Ingemarsgatan 6.
Sveavägen 80.
Kungstensgatan 56.
Observatoriegatan 6.
S:t Eriksgatan 89.
S: t Eriksgatan 104.
Karlbergsvägen 52.
Birkagatan 9.
Dalagatan 48.
Odengatan 7 2.
Odengatan 63.
Vanadisvägen 2, Jarlaplan, kios ken.
Regeringsgatan 7 7.
Brunkebergstorg 7.
Barnhusgatan 20.
Kiosken Fredsgatan Folkets 4.
Hus * ÖSTERMALM.
Nybrogatan 7.
Nybrogatan 28.
Artillerigatan 51.
Skepparegatan 7.
Storgatan 48.
Karlavägen 78.
Humlegårdsgatan 20.
Karlavägen 52-54.
Karlavägen 40., KUNGSHOLMEN.
Frihemsplan, kiosken.
Hantverkaregatan 8.
Bergsgatan 23.
Kungsholmstorg 14.
Scheelegatan 17.
* SÖDERMALM.
Slussplan 1-3.
Slussplan 9.
S:t Paulsgatan 6.
Mosebacketorg 16-18.
Götgatan 40.
Folkungagatan 108.
Folkungagatan 76., Nytorgsgatan 24.
Åsögatan 54.
Erstagatan 22.
Erstagatan 26.
Skånegatan 55.
Södermannagatan 38.
Hornsgatan 28.
Hornsgatan 100.
Bjö ård.
Björngårdsgatan 8.
~ Högalidsgatan 48.
Yolhrar Yxkullsgatan 1 O. Långholmsgatan 22.
* HOS TIDNINGSFÖRSÄLJARE VID: Stureplan Norrmalsmtorg.
Norra Bantorget.
Drottningg.
- Kungsgatan.
Sveavägen-Tegnergatan Odenplan.
_-
S E D E S ÖST L E V E R N E.
.
.
Forts. fr. sid. I.
Denna, som omedelbart skall föran- stalta om förhör med samma rättspro- cedur, som gäller för lösdrivarna, kan döma till intagning å arbetsanstalt.
Ordet tvångsarbete förekommer icke.
Även Landskrona skall sålunda kal- las arbetsanstait, närmast asyl för oförbätterliga.
angående barnavård, fattigvård, häl- I det von Kochska förslaget var hu- kvent att i verkligheten ge sig i kast Rådfrågningsbyråer ledda av soci- sovård och nykterhetsvård.
De von vudvillkoret för samhällets ingripande med detta reformatoriska upplysnings- alt intresserade, specialutbildade läka- Kochska tillsyningsmännen saknas, att vederbörande vanemässigt beredde arbete, om vars möjliga resultat man re eller pedagoger fylla- här en bety- men skyddsnämnderna kunna kalla till sig inkomst genom otukt.
Sakkunniga alltså ännu inte kan ha någon erfa- delsefull uppgift, varom erfarenheter sitt biträde “ därtill skickade män och av 1927 finna detta ha sekundär bety- renhet i siffror att peka på De vägra från skilda håll vittna.
kvinnor ”.
Finns något som hindrar, delse och anse det avgörande vara under förevändning, att de inte våga Om de nuvarande barnkvårdsnämn- att en skyddsnämnd kan på detta satt " huruvida personen ifråga, man eller lita på dessa nya slag av åtgärder, de dernas namn och sammansättning är i anställa i sin tjänst personer med full kvinna, förfallit till sedeslöst leverne våga inte släppa tvånget.
Men vad ve- behov av ändring i och för denna ut- motsvarighet till dessa tillsyningsmän, av så svår beskaffenhet, att det måste ta vi om tvånget?
Jo, att det inte hjäl- vidgade verksamhet, synes oss den U ja varför icke en ny form av sedlig- betecknas soni samhällsskadligt ”.
per.
Tvångsåtgärder mot de prostitue- ändringen mera enkel och naturlig än Har hr.
Petrén " mycket litet " ge- hetspolis?
Den von Kochska definitionen, som rade ha aldrig hjälpt.
Ingenting hjäl- tillskapandet av en helt ny nämnd.
mensamt med hr.
von Koch?
Där hr.
von Koch säger hon, sä- svepte in hela skaran av halvyrkes- per så länge vi inte gå till botten med Upplysning och uppfostran böra - prostituerade, ledde, som från flera prostitutionsföreteelsen och, som pro- därom äro väl alla ense - söka att ger hr.
Petrén han.
Angående detta nya lagförslag, som Enligt det von Kochska förslaget håll påpekats, till rena orimligheter.
fessor Almkvist säger, vända oss även hos manlig och kvinnlig ungdom ska- vi här för korthetens skull kalla det Petrénska, har en närmare utläggning kunde polis eller tillsyningsman utan Men det blir knappast bättre efter den mot “ männens efterfrågan på köns- pa en ansvarsfull uppfattning av de umgänge utan ansvar samt den möj- sexuella livsföreteelserna samt insikt gjorts i Socialdemokraten av den 31 vidare anmoda personen i fråga att Petrénska.
lighet soni därigenom uppstår för om vikten av nödig självbehärskning juli i å r av hovrättsrådet Petrén.
Han inställa sig inför hjälputskottet.
En- säger där, att sakkunniges förslag har ligt det Petrénska är det polisens skyl- Den kom har ordnat arbete och kvinnorna att förtjäna pengar utan ar- på det sexuella området.
Men hur mycket litet gemensamt med det von dighet att ofördröjligen anmäla de hederlig försörjning kan finansi- bete ".
samt angripa övriga sociala skall detta kunna lyckas om samhällets era prostitutionen- missförhållanden, såsom underbetalt egna lagar fastslå, att den ena parten Kochska.
" Polisen helt avkopplad som otuktiga, som komma under lagen, till Den som har ett ordnat arbete eller kvinnoarbete, dåliga bostadsförhållan- i prostitutionsföreteelsen - den beta- domare i ärenden rörande prostitutio- skyddsnämnden.
Både hjälputskott och bristande nöjeskultur.
lande - är i sin fulla rätt, den andra nen ” samt " förslaget det första i sitt skyddsnämnd skulle utöva sina hjälp- hederlig försörjning och hemfaller till den däremot lagöverträdare, ev. hemfallen slag, som icke gör skillnad mellan nian åtgärder oberoende av polis i första lösa och tillfälliga förbindelser och och kvinna ".
Frånsett den omständig- hand.
Men när det kommer till tvångs- därigenom förleder ungdom till otukt Övervärdering av sexuallivets be- till tvångsarbete?
I likhet med det tydelse.
övergivna reglementeringssystemet är heten, att det Petrénska förslaget är åtgärder, överlämnas enligt det von eller stör ordning och sedlighet, den Vi ha förut framhållit vikten och även det Petrénska förslaget ägnat att mycket redigare och lättbegripligare Kochska förslaget den anhållne till går fri och skyddad f ö r de kommuna- skrivet ä n det föregående och odispu- polismyndighet och först i sista hand la uppfostringsåtgärderna, Men den betydelsen av att samhället inte rik- förvilla begreppen och motverka en tabelt innehåller väsentliga förbättrin- till Iänsstyrelsen, enligt det Petrénska fattige och arbetslöse, utan förmögen tar sina åtgärder emot en viss livsfö- behövlig omdaning av det allmänna gar, kunna vi dock inte finna att nå- till länsstyrelsen direkt, vilket utan tvi- släkt eller pengar på banken, den ring utan mot bestämda, begångna tänkesättet.
brott.
H u r skulle det t a sig ut, om en Det av sakkunniga som särskilt be- gon grundväsentlig skillnad förelig- vel Utgör en fördelaktig forenkling.
drabbas av denna lag.
Den mest väsentliga skillnaden mellan Antag att en person från vilken skyddsnämnd inrättades för att tillrät- hövligt ' framhållna räddningsarbetet ger.
Vi tillåta oss, att ehuru vi på sin tid de båda förslagen torde slutligen vara, samhällskrets som helst med “ ordnat taföra dem, som " äro i fara " att begå bland prostituerade ynglingar torde ingående redogjort f ö r och polemise- att där von Koch i motiveringen sä- arbete ”, som ger god inkomst, eller en förskingringsbrott.
eftersom detta är även kunna komma in under barna- rat emot det von Kochska förslaget, ger " hon ", säger Petrén han, fastän person med ärvd förmögenhet, så stor en i vårt svenska samhälle så ytterst vårdsnämndernas utsträckta verksam- lämna en kort rekapitulering av det- det i själva verket i regel fortfarande att den tillåter personen ifråga att le- vanlig förbrytelse.
Skulle det hjälpa het, och vi upprepa kravet på att lag- torde bli fråga om " hon ", på grund va ett fullkomligt parasitliv - ty de att " söka bibringa honom insikt om stadgad skyddsålder utsträckes aven tas väsentliga punkter.
Med avseende på de prostituerade!, av den åtskillnad som göres mellan se- bemedlade föra dock ej alltid - vilket vådan av fortsatt förskingrande lever- för gossar.
Vi kunna sålunda reserva- behandling innehöll det följande.
Y deslösa personer i olika ekonomisk de sakkunniga synas förutsätta - ett ne och att genom personlig inverkan tionslöst ansluta oss till de i hr.
Petréns städerna skulle finnas ett hjälputskott, ställning.
Den säljande parten i den samhällsnyttigt liv - antag, säga vi, Söka förmå honom att föra ett ordent- särskilda yttrande föreslagna ändring- utsett av fattigvårdsstyrelse, barna- vanliga (icke homosexuella) prostitu- att en sådan person av den ena eller ligt och samhällsnyttigt liv och allvar- arna av strafflagen 18 kap. 6-10 §§.
vårdsnämnd och hälsovårdsnämnd tionen är ju så gott som alltid kvin- andra kategorien ingår lösa och till- ligt erinra honom om de påföljder, Likaså till hans påpekande av sterili- seringens betydelse för att hindra lös- och till övervägande del bestående av iian och endast " hon " faller därför in- fälliga förbindelser, i hög grad ägna- som i annat fall kunna inträda ".
Kanske även andra sjuka än de av driveriets och prostitutionens rekryte- kvinnor.
I mindre städer och lands- om lagen.
Någon " likhet inför lagen " de a t t “ förleda ungdom ” ej minst kommuner kunde detta hjälputskott avser förslaget sålunda icke att skapa.
genom att förskaffa denna ungdom könssjukdomar lidande borde genom ring.
ersättas av fattigvårdsdelegerade.
I Köparen har fortfarande icke nämn- inkomster och möjIigheter till ett nö- kommunala organ u p m a n a s " rådfrå- jesfullt liv utan arbete - så drabbas ga läkare och följa dennes föreskrif- Myndiga mäns och kvinnors sexu- varje kommun med hjälputskott skul- värt intresserat vederbörande.
Hyste man gentemot det von Koch- ej han av samhällets ingripande även ter eller att söka vård å sjukhus ".
ella vandel anse vi icke bör bli le förutom detta finnas ett erforder- Många sjukdomar, exempelvis tuber- föremål för särskild lagstiftning.
ligt antal kvinnliga tillsyningsmän.
ska förslaget farhågor för att det läm- om de Iösa och tillfälliga Det framgick dock icke i förslaget vil- nade fritt spelrum för det administra- na aldrig så mycket störa anständighe- kulos, sockersjuka, reumatism, kunna Då vi sedan återvända till de vuxna ken myndighet, som skulle tillsätta tiva godtycket genom den makt, som ten eller bli grovt störande för kring- göra människor oförmögna till heder- torde det tillåtas att påpeka ett miss- dessa.
lades i tillsyningsmännens händer, boende eller andra, Ty han har pengar, lig självförsörjning.
Hur många skul- förstånd, som föreligger i hr.
Petréns Hjälputskottet hade att vidtaga åt- torde förhållandena inte bli mycket han har sin hederliga försörjning, som le e j för sin välfärds skull behöva få förut nämnda artikel i Soc.
Dem.
Dar ger honom medel att finansiera och både arbete och yrkesutbildning, om- omnämnes att Frisinnade Kvinnors gärder emot de prostituerade.
Med bättre genom det nya förslaget.
prostituerad förstods den, som under T y som redan nämnts åläggas häl- vidmakthålla prostitutionsföreteelsen.
byte av verksamhet eller vistelseort?
Riksförbund och Svenska Kvinnors vissa angivna betingelser vanemässigt sovårdsnämnd.
nykterhetsnämnd.
bar- Är det ej något barockt i det, att just Här föreligger, synes det oss, en Medborgarförbund hemställt om att beredde sig inkomst genom otukt samt navårdsnämnd, fattigvårdsstyrelse och den omständigheten att han är i besitt- övervärdering av sexuallivets betydel- bekämpandet av prostitutionsföreteel- var under 21 år, var sinnessjuk eller polis att göra anmälan till skydds- ning av medel att köpa, just det friar se, den slarviga livsföringen på detta sen skulle läggas i händerna på ett Detta sinnesslö, hemfallen till dryckenskap, nämnd och nämnden skall även eljest honom från alla påföjlder av köpföre- område skulle mer än slarvig livsfö- mot förmedlade otukt bland ungdom un- skaffa sig kännedom om sådana fall, teelsen, De gå ut allenast över den säl- ring i annat avseende påkalla samhäl- der 21 år eller var vådlig för allmän där " dess ingripande synes påkallat ' ' jande, den ekonomiskt svagare parten.
lets Men, ingripande.
säga de sakkunniga genom hr omyndig ungdom.
Däremot framhölls sedlighet, ordning och säkerhet.
Upp- - icke nödvändigtvis är påkallat - Både von Kochs och Petréns försök Petrén, frågan om prostitutionens be- uttryckligen att myndiga kvinnors fylldes någon av dessa betingelser ett åläggande, soni tycks lämna fältet att få fram gränserna för den straff- kämpande måste f å sin lösning, den sexuella föremål f vandel ö r särskild anse lagstiftning.
vi icke böra bli kunde personen ifråga av tillsynings- öppet for lagligt kommunalt skvaller.
bara otukten leda sålunda till rena har allt för länge stått på dag rdning- mannen eller polisman vid hämtnings orimligheter.
Detta kan alls inte skyl- e n " Att ingenting göra, d. v. s. den Den satsen bör rätteligen gälla även Åtgärdernas föremål.
påföljd inställas inför hjälputskottet, las på förslagsställarna, utan berorhelt rena nihilismen, kan beträffande pro- " myndiga män ", även om vi hålla fö- samtidigt som detta underrättades.
Gå vi sedan till förslagets kärn- enkelt på att uppgiften är olöslig, stitutionen ur samhällets synpunkt icke re, att de föreslagna åtgärderna i re- Hjälputskottet hade sedan att med punkt, vilka kategorier sedeslöst le- försvaras ” Härom äro vi fullt eniga.
gel komma att drabba kvinnorna.
Men vilket som, vi behöva dem icke.
Vi anlitande av arbetsförmedlingsanstalt, vande samhällets ingripande skall Samhället vill inte uppge dröm- visa på befintliga paragrafer i straff- genom hänvändelse till anhöriga el.
träffa, ' förefinnes onekligen en viss men om tvånget.
Låt barnavård ' nämndema ta lagen, på alkoholistlagstiftningen jäm- dyl. vidtaga åtgärder för den anhåll- skillnad, men vi vilja dock påstå, att hand om omyndig ungdom.
Det samhälleliga ingripandet må be- te de ovan föreslagna förändringarna nas tillrättaförande.
Voro inte dessa den ena lösningen blir lika litet till- tecknas och klädas i m hur som helst, Vi ha från början betonat uppfost- samt det synnerligen betydliga lag- hjälpåtgärder tillfyllest, skulle hon an- fredsställande som den andra.
äro nu föremål för skydds- man må tala om prostitution eller se- rans betydelse och samhällets rätt och komplex, som representeras av lagar- Ty vilka visas arbete vid statliga arbetsföretag, deslöst leverne av samhallsskadlig art, plikt att ge sina omyndiga medlem- na om internering av återfallsförbry- ställas under övervakning och i sista nämndens åtgärder?
Först och främst den, som fyllt 18 man må säga häkta eller taga i förvar mar en vägledande uppfostran Bar- tare och psykiskt abnorma.
Vi peka på hand kunna genom polis och Iänssty- men inte 21 år och är hemfallen åt - till slut står dock samhället inför navårdsnämndernas utsträckta verk- hur rättspraxis för de senare åren yt- relse ådömas tvångsarbete.
otuktigt leverne i tillfälliga och lösa sin sista nödfallsutväg - tvångsarbe- samhet synes oss på många håll redan terligare ådagalagt, att man med gal- Jämförelsen mellan de båda lagför- förbindelser samt till följd därav up- tet.
Och detta förblir detsamma, vare gjort goda ansatser.
Behövas verkli- lande lagstiftning mycket väl kommer slagen ger först vid handen, att ordet penlbarligen är i fara att bli oförmö- sig det tilldömes av “ polis ” eller läns- gen nya kommunala organ för ungdo- åt de s. k. sol- och vårmännen, kopp- prostitution, som förekom i en kapi- gen till hederlig självförsörjning och styrelse, - som är högsta polismyn- mar mellan 18 och 21 år?
Upplys- lerskorna och soutenörerna och andra telrubrik i von Kochs förslag, icke finns i det nya förslagets text, men samhällsnyttigt liv.
Vi lämna tillsvida- dighet i länet.
Men finns något som ningsverksamheten, soni sakkunniga som i otuktigt förvärvssyfte utnyttja talar för att just denna myndighet har ålagt sina skyddsnämnder, ha barna- omständigheterna och sina medmänni- väl i dess motivering.
Som förut fram- re denna kategori.
För det andra den som fyllt 21 år någon särskild förmåga att bedöma vårdsnämnderna redan frivilligt i stor skor.
hållits betyder dock åtgärden mera än och utan att “ ägna sig åt ordnat ar- och behandla den samhällsskadliga se- utsträckning satt i gång.
Och den upp- Men vi vilja ej vara med om åtgär- ordet.
Det kan kvitta om jag blir “ ta, lysningen är e j avsedd endast för ål- der, som genom felaktigt angripande gen i förvar " som " sedeslös av sam- hete " eller eljest på hederligt sätt för- deslösheten?
Samhället har svårt att uppge dröm- dern under I 8 år.
E n så ofysiologisk av problemet från början, äro dömda hällsskadlig art " eller som " prostitue- sörja sig hemfaller åt otuktigt leverne, samt till följd därav är i fara att bli men om tvånget som alla svårigheters och onaturlig gränslinje kan man ej att misslyckas, soni under en humani- rad ".
oförmögen till hederlig självförsörj- lösning.
Alla kommittéer of fra sidor sätta.
Vi vilja i detta sammanhang pe- tär och socialhygienisk förklädnad Vederbörande samhällsorgan kallas ning och samhällsnyttigt liv, samt an- på att framhålla nödvändigheten av ka på behovet av tillgång till sakkun- gömma en brutal klass- och könslag.
i ena fallet hjälputskott, i det andra tingen förleder ungdom under 21 år upplysning och uppfostran.
Så gör nig rådgivning för föräldrar, lärare En lag som dessutom underlåter att skyddsnämnd, Det tillsättes i ena fal- till otukt eller genom uppfordran eller även herr Petrén både i betänkandet och barnavårdsmyndighet, som ofta taga hänsyn till nutidens strävan att gå let av barnavårdsnämnd, fattigvårds- inbjudan till otukt stör anständigheten och i den förut nämnda förklarande stå frågande och villrådiga inför ung- till grunden med de sexuella missför- styrelse och hälsovårdsnämnd, i det andra fallet av stadsfullmäktige, med eller åstadkommer förargelse eller blir artikeln.
Men de samhälleliga organen domsproblemen, bl.
a. sexuallivets oli- hållandena.
med riksdagen främst vägra konse- ka yttringar hos barn och ungdom.
särskild hänsyn tagen till erfarenhet grovt störande f ö r närboende.
och - förbindelser- ö kommunalt förtroendeorgan.
yrkande hänför sig til åtgärderna g
HJÄLTAR I KAMP Forts. f r.
sid. 3.
Här fann han det hårda vetet, den här- diga sort, som kallas Kubanka.
Under århundraden, som ingen räknat, har det skjutit sina ljusa gröna strån upp ge.
nom jorden, nödtorftigt beredd med ett enkelt redskap, som man aldrig skulle våga kalla plog.
Det växer med kort, kraftig halm under de heta somrarna.
Dess flata, mogna ax med styva agnar skördas a v kirgiserna med små skäror under dagens hetaste timmar.
Dess glänsande, hårda korn tröskas av detta okunniga folk med slagor eller genom att driva boskap och kameler runt, runt över den i en cirkelformig fålla hop- samlade säden.
Carleton hade funnit vad han sökte.
Han for hem och gick till myndighe- terna igen.
Han visade på kartan var vetet skulle växa i dess nya hemland.
Han sådde Kubanka på de torra slät.
terna i väster, som man inte vet om man ärligt skall benämna öken eller mera artigt prärie.
Men han nöjde sig inte med detta.
Han skickade av sitt kostbara vete till varje tänkbart områ- de, från sydligaste Texas, till Röda Flo- den i Norr och så långt österut som till västra Minnesota, där det inte var till- närmelsevis så torrt, som det borstiga vetet tycktes fordra.
- - Så började det hårda vetet från väst- ra Asien visa vad det dög till.
Profes- sor Saunders från Syd-Dakota skrev om Kubanka: Det har bestått provet synnerligen väl och avkastade trots ogynnsamma förhållanden omkring tret- tio bushels, där andra sorter inte gåvo mer ä n två till åtta bushels.
Men det behövdes mer ä n vetenskap- liga rapporter - det behövdes en kamp på liv och död för a t t förmå amerikan- ska farmare a t t odla det ryska vetet.
Man gav det A t svinen.
Det var ingen marknad för den sortens säd.
Mjölnar- na kunde inte mala det.
Carleton fick gripa sig a n med a t t söka öppna mark- naden för sitt vete.
Han överlämnade inte den minsta de- talj åt slumpen, åt vänner eller assi- stenter.
Fullständigt utan humor arbe- tade han personligen, envist, outtrött- ligt i alla riktningar.
Det ryska vetet var i Europa berömt inom maccaroni- tillverkningen.
Carleton blev den.
mest fantastiska maccaroniagent.
Han skrev till amerikanska konsuler i Lyon och Marseilles och ålade dem a t t tillkänna- ge för det maccaroniätande franska fol- ket, a t t Staterna nu hade ett maccaroni- vete, lika bra om inte bättre ä n det rys- ka.
Han förebrådde exportörerna den enastlende chance de förspillde.
Och märkligast av allt, han försökte överty- ga Amerika om a t t maccaroni måste bli dess nationalrätt likaväl som skinka och ägg.
Han grälade upp restauranterna för deras dåliga sätt a t t tillaga maccaroni.
Han blev en sorts maccaroni-profet.
Han offrade dagar och veckor på a t t vinna proselyter.
Han studerade kok- böcker och rådfrågade framstående kökschefer.
Han fyllde sida efter sida i allvarliga tidskrifter officiella publi- kationer, som ingen läste - med de läckraste recept för semolinagryn, till- verkade av ryskt vete.
Han gav nog- granna anvisningar för gräddning av semolina-munkar, han prisade den kalla semolinapuddingens usökta smak, härlig.
när den garnerades med krus- bärssylt.
Sådan var hans vetenskap!
- Men det viktigaste är ändå brödet.
Kvarnägarna uppstämde en kör av kla- govisor, när det hårda vetet började up- penbara sig i kvarnarna.
Det är så hårt att vi inte kan mala det.
— De började anklaga Carleton.
Han uppsökte dem.
Han berättade Om kvarnarna vid " " @.
Om det härliga bröd som Ryss- land bakades av det härdiga vetet.
- - Aldrig har ett vetenskapligt arbete förts till framgång med så många ove- tenskapliga, underliga små knep, utför- da av en enda man.
Ensam, utskrattad, utskälld knogade Carleton vidare.
Han sov knappast en natt under de första åren av 1900-talet, och när han någon gång sov drömde han om vete.
Han var en prövning till och med för sina bästa vänner i departementet han störde dem, när de vore för a t t med lysande ögon övertyga dem om Kubankas underbara egenskaper — som.
de för länge sedan höllo med honom — ' upptagna, HYRORNA.
.
om.
Han blev förfärligt tråkig, så trå- kip och besvärlig a t t han nästan var intressant.
Människorna skrattade å t honom.
Men naturen kom till hans hjälp.
1904 kom svartrosten smygande.
På farmerna i Nebraska, där den fruktade parasiten ödelade hela fält av det in- hemska vetet.
så a t t de inte ens voro värda a t t mejas - där vajade Kuban- kas borstiga ax i vinden, tunga av korn och gåvo tjugufem bushels per tunn- land.
Där 50 eller 60 procent a v det gamla vetet blev förstört, märktes knap- past ett spår av rost på det nya.
Far- marna häpnade.
Kvarnägarna slutade upp med sina smädelser.
Carleton själv var överväldigad.
* Under tiden hade han svårigheter med ä t t klara sig själv.
E n av hans döttrar blev sjuk.
Han gav ut alla sina pengar på läkarvård.
Hans lön i sta- tens tjänst var inte stor.
Han måste låna till det nödvändigaste.
Det ä r sant att värdet för veteskör- den 1907 var sex miljoner pund.
Det var tre tusen gånger den summa.
som regeringen givit ut för a t t f å det nya vetet infört, tiotusen gånger Carletons lön under samma år.
Det är också säkert, att det inte hade funnits något Kubankavete alls, om in- te Carleton funnits.
Men han bad inte sin husbonde, regeringen, om någon hjälp.
Han strävade förtvivlat, idiotiskt för a t t reda sig själv.
Han gjorde ett sista försök a t t reda upp sina affärer.
Han lånade 800 pund a v en rik vän, en spannmålskung.
Det var ingenting ohederligt i hans affärer med denne.
Men spannmålskungen tillhörde olyckligtvis e t t annat politiskt parti och dessutom såg det så illa ut, a t t en man i statens tjänst lånade pengar av en representant för spannmålsintressena.
Carleton kallades inför departements- sekreteraren.
Och Carleton, veteindu- striens grundläggare, det röda vinterve- tets banbrytare, fick nittio dagars sus- pension från sin tjänst, under vilken tid han skulle till sista öret betala till- baka sitt lån till spannmålsmannen eller också — .- — — Under de följande sju åren fingo de banker, som haft affärer med Carle- ton, checker tecknade av honom på de- Iar av eller hela summan, som han va- rit skyldig dem.
De kommo utan kom- mentarer från Panama, från Honduras, f r å n Peru.
Så flyttade han från det ena heta lilla jobbet till det andra i trakter- na kring ekvatorn.
Hans vänner hörde bara de goda ny- heterna från bankerna.
Och de, som för länge sedan uppgivit allt hopp om a t t f å sina l å n Aterbetalda, började mottaga små avbetalningar, aldrig åtföljda av ett ord.
Men det var hett därnere och Carleton var ensam, hustru och barn hade stan- nat i norden.
Moskiterna voro svåra för ' honom — h a n var en slätternas son och luften var tung och kvav.
Den 26 april 1925 dog Mark Alfred Carleton i Paita i Peru av akut malaria.
Och j a g vill tillägga, sade en kollega, som vördade den märklige mannens min- ne, också av ett brustet hjärta.
Det talas om ett monument.
Men var- för ett monument?
Carleton själv skulle inte ha brytt sig om det, naturbarn, som han var.
Låt hans minnesmärke bli de stora fält, d ä r vetet från Kharkov grön- skar härligt om våren efter den hårda vintern, som förr brukade ruinera vete- odlarna.
Låt hans minnesmärke bli det stolta Kubankavetets ljusa guld, för- vandlat till gyllene brons när skördeti- den kommer på de fält, som före Carle- tons tid voro svarta och döda a v rost.
SEBASTIAN Forts.fr.sid.
1 Det dånar och blixtrar.
— vi insvepas i krutrök förgås av giftiga gaser.
- Fons.
från sid 2. enkelrum med kokvrå, 1 rum och kök då är rummet, och dusch 1,450 kr.
som förut nämnts, icke litet, 2 rum, badrum, kök, rymlig hall, parkettgolv i hall och båda rummen 2,000 kr.
Från en annan byrå svarar man, att det f i n n s moderna små våningar på Sö- der, även i de äldre husen, f ö r 1,600 — 1,800 kr.
2 rum och kök.
Det är Kungsholmen sedan, som kom- mer med den stora överraskningen, den som för en ytlig betraktare överraskan- de nära tenderar beräkningen och för- nuftet.
Vi h a en stor mängd av alldeles moderna 2- och 3-rumsvhingar i våra nya hus här, svarar man där, både sen i våras uthyrda, nyss uthyrda och ännu outhyrda.
Kungsholmsstrand t. ex. har just nu sju stora hus under byggnad.
Nästan undantagslöst småvåningar.
Men dyrt där.
Utsikten skall betalas!
Den är utomordentlig!
Rumspriset lika- så!
- E t t par av de nya husen förevisas frågaren.
E n trerumsvåning med bad- rum och köksalkov står; 3,000 kr., herr- rummet eller matsalen har här lag och bred fönsterrad över hela framväggen ut mot Klara sjö, så att ingenting för- fars av utsikten.
Men en bokhyllans långvägg får man i stället se sig om efter.
2 rum och kök, 2 små mörka hal- lar, kapprum - 2,500 kr.
Därför, svarar den vänliga före- ståndarinnan för en stor uthyrningsby- rå, belägen på Kungsholmen, ” därför vill jag säga Er a t t tiden ’ svängt om ’. ” Nu ha vi en kolossal brist på omoderna småvåningar, vi h a hundratalet a v an- sökningar liggande inne på icke moder- niserade våningar &amp; 1-3 rum.
Det är för dyrt att betala 3,000 kr.
i hyra för den som kanske har 7-8,OOO i inkomst.
Hur bra ä n frun eller hembiträdet har det, så blir det snett och vint med den livshushållningen i alla fall!
Medel- klassen, som icke når upp till 9,000 kr.
i årsinkomst störtar nu samfällt tillba- ka till de billiga, omoderna små våning- arne.
Och i jämförelseled ställt, ä r titeln också missvisande för dem.
Ty rummen äro mycket, mycket större, högre, luf- tigare.
Man hör inte heller var gång grannen d r a r u t sin byrålåda.
Vad säger nu Östermalm?
Ack, på Ös- termalm d ä r finns det inga moderna 2 - 3-rumsvåningar.
Nästan inga.
Fanns det några, så blevo de uthyrda i våras.
På Östermalm - dar berättar man som tidstypiskt historien om sömmerskan.
E n liten blid och anspråkslös söm- merska har en omodern lägenhet på cen- tral Östermalmsgata för det verkligt bil- liga Priset av 600 kr.
för 2 rum och kök.
Men rummen äro mycket små, hennes kundkrets har utökats, och hon funde- rar på en flyttning.
Hon vill h a en mo- dern och rymlig lägenhet.
och hon söker upp en mindre uthyrningsbyrå, en av dessa " föga önskvärda ", som taga in- skrivningsavgift av hyresgästen och provision av värden.
Hon betalar sin inskrivningsavgift, man skriver UPP hennes namn och adress och förundrar sig över den låga hyra hon hittills erlagt.
Hon hade inte heller själv glömt av den helt och hållet, hon hade inte vågat säga upp sin gamla bostad, förrän hon hade en ny säker.
Nästa morgon vaknade den lilla blida sömmerskan vid en kö av folk i sin trappa - spekulanter på hennes lägen- het.
Den var billig - för den icke över sig samvetsömma men smarta byrån ha- de varit en adress.
E n präktig adress.
Mer ä n 20 människor kom i den lilla sömmerskans trappa den dagen.
Så hade den adressen på en Iägenhet, som ännu icke ens ledigförklarats, gottgjort många inskrivningsavgifter för de hopp- fulla som sökte två rum och kök på östermalm.
Men den som skall flytta i höst till ” fullt modern trerums ” den borde ta Papper och penna först och skriva myt- ket läsliga siffror.
För inkomstsidan, — — — - vagnsfärder.
kan J a g böjer mig ner Över e n döende sol- Sedan det hända att dat och frågar efter hans namn.
en och annan följer föredömet från " Sebastian " svarar han med bleka Kungsholmen: ringer till stora byrån, barnsliga läppar.
Och i den flyende begär en hederlig omodern trerums vå- dödsminutens klarhet fattar yngling- ning eller tvårums.
Den h a r också större rum och tystare väggar ä n den ” fullt en, att han dödat sig själv.
moderna våningen med alla bekvämlig- Wien i augusti 1929. heter " i nya värmeledningshuset.
- - E.B.G.
