# ID: svediakorp-per3448
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,494
# sentences: 396
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 34 1929 H e r r T r y g g e r r e s e r s j ä l v, ledande artikel med anled- ning av utnämningen av svenska om- bud till Geneve.
* Den aktuella frågan om universite- tens politiska ställning i Italien be- handlas av p i e r G u d r o i arti- keln H i s t o r i e n s u p p r e p- ningar.
*.
Bland många glädjande bevis på ko- loiiiträdgårdsrörelsens livskraft och stora betydelse är också Bergshamra koloniområde utanför Stockholm, som i veckan firat 10-årsjubileum.
E v a S c h m i d t skildrar dess välsignel- s e i Något a t t g e.
.
Den av Statens arbetslöshetskom- mission i sommar utgivna berättelsen, D e t s v e n s k a s a m h ä l I e t o c h a r b e t s l ö s h e t e n 1 9 1 4 - 1 9 2 4, förekommer under rubri- k e n E n g r å b o k.
* Doktor A n d r e a A n d r e e n- S v e d b e r g skriver i D e t b å- d a r g o t t!
om distriktmäster- skapstävlingarna för damer, som den 14-15 aug.
ägde rum på Enskede id- rottsplats.
* F r å n skolkongresseii i Helsingör, som avslutats i denna vecka beskriver E-a R.
N å g r a m ä n n i s k o r.
* I nästa nummer av Tidevarvet kom- mer en utförlig redogörelse och granskning att ägnas det förslag till l a g o m å t g ä r d e r m o t s e d e s l ö s t l e v e r n e a v s a m h ä ll s s k a d l i g a r t, som av 1927 års sakkunnige blivit fram- lagt.
Hi s t O r i e n s u Cirkus p p r e p n in g a r Sverige genomreser för närvarande av cirkus Strassburger.
Detta faktum för med sig en del välkända fenomen.
Provinsstadens järnvägsstation är, översvämmad av småpojkar.
Staketet på med att utmed Nordostlandets kust omkring spårområdet är förvandlat till leta efter resterna av Italias ballong, en levande mur av myllrande blåskjor- Så har man avskedat några direkt an- tor bara av småsyskon stå förväntansfullt nedan- tifascistiskt kämpande professorer, för.
Och under artigt jubel från skärm- gjort försök med att sätta till " fascis- mössorna rullar cirkus Strassburgers tiska studentråd ”.
som skulle tjäna till långa extratåg in på stationen med tret- att hålla " en politisk ordning ” på de tio, fyrtio, femtio prydligt numrerade övriga studenterna, som de emellertid och märkta vagnar, gardinprydda för- g Av P I E R G U D R O Det hände i våras vid Neapels uni- versitet, att en av dess professorer fick en av-sina föreläsningar högst be- tänkligt störd av att några studenter roade sig med a t t under densamma spela fotboll i korridoren omedelbart utanför hans lärosal.
Då föreläsningen var slut, gick professorn till universi- tetets rektor och klagade.
Men avfär- dades med förklaringen: meglio che sono sani che savi T det är bättre, att studenterna ä r o friska och sunda än lärda och gamnialkloka.
Och den klagande tog avsked av sin förman inom sig välsignande att hans ålder orsakar, att han snart kommer att göra det.
av universitetet och sin undervisning där.
Utan tvivel ä r det i detta nu åtskil- liga italienska professorer soni höja lovsånger Över " det goda, gamla " och suckar över allsköns nymodigheter.
De stormar soni susat Över det övriga Italien.
ha nu börjat tränga innanför universitetens tjocka murar och inte bara rört upp en hel del damm men också sopat bort åtskilligt av det torna.
Ungdomens uppfostran är ju näm- ligen något fascismen redan från bör- jan intresserat sig för, väl vetande, att det ä r nödvändigt, att hos-de upp- växande generationerna i tid söka fortsättare om man vill, att rörelsen skall kunna förkovras och bestå.
E n av dess allra första reformer var där- för den i högsta grad omdanande skol- revolution, soni går under dåvarande ecklesiastikminister Gentiles namn.
Och den institution som så länge fas- cismen suttit vid makten, varit den mest omhuldade och ekonomiskt mest frikostigt hjälpta a r alla ä r “ Balilla ” av blivande fas- cister, av barnen från tre, fyra till fjorton år, klädda från den först- nämnda späda åldern i svart fez och dito skjorta och drillade i dithörande niiiitära färdigheter och tänkesätt.
- sammanslutningen H a de små och de halvvuxna varit synnerligen omhändertagna.
så ha emellertid de något äldre, de som hun- nit högre skolor och universitet, hitin- tills lämnats något mer åt sig själva.
Den nyssnämnda Gentileska reformen har visserligen bringat ordning på det kaos i fråga om examensfordringar, soni många års slapp slentrian och sedan efterkrigsårens för krigsdelta- tagarna anordnade snabba pro-forma examina åstadkomniit.
E n hel del sportföreningar ha vidare under direkt fascistisk egid bildats, bl.
a. den ge- nom Nohileexpeditionen även i Sveri- ge kända S.
U.
C.
A.
I., en alpinist- klubb, av vars medlemmar, som be- kant, i sommar några stycken hållit och klängande ben.
Kedjor ej alls lyckats åstadkomma, och avgi- vit några upprepade, men tämligen va- ga, förklaringar.
om att kvinnor ej längre borde tillåtas bli professorer eller docenter i historia, därför att d e “ som ej själva äro s k a p r e av historia ej " äro i stånd att förstå och följakt- ligen ej heller att hos andra inplanta rätt manlighetens skapande och kri- giska anda " - men därvid har det fått bero.
Då och då ha nog röster höjts för att nian skulle grundligare " fascistisera " också universitetet1 och detaljerade förslag ha tid efter annan sett dagen.
men så har det hela somnat a v igen - tills nästa tidningskampanj.
Och under tiden ha universiteten fortsatt med att vara skäligen litet fascistiska.
En mängd av dess lärare ha visserligen inrullerat sig i det fas- cistiska partiet, men f å äro de som gjort detta av en övertygelse så varm, att de sedan velat bibringa eleverna densamma.
Icke få torde däremot bli- Forts. å. sid. 4.
CII E N G R Å B O K Fastän Statens Arhetslöshetskom- missions i å r utgivna stora berättelse, Det svenska samhället och arbetslös- heten 1914-1924, behandlar uteslu- tande det fredliga arbetet i ett fred- ligt land, kan man gott räkna den till krigslitteraturen och i så fall till den, soni oberoende av författarens vilja, dri river en avgjord antikrigspropagan- da.
Det är en utförlig och saklig re- dogörelse för det svenska samhällets behandling av den olycka, som i kri- gets spår hemsökte världen.
E t t rik- haltigt siffermaterial belyser arbets- löshetens utbredning i vårt land un- der de tio åren i olika orter, län och yrken samt storleken av den hjälp, som av det allmänna lämnats de en- skilda.
Kort sagt.
man får genom den- na opersonligt hållna.
665 sidor stora bok en utomordentlig inblick i det dyrbara maskineri, som är ett lands närings- och arbetsliv.
Och de nästan oövervinnliga svårigheter som upp- stå, när detta maskineri genom yttre våld blir bragt ur funktion, skildras skakande.
utan kommentarer.
" - att den hotande korkbristen måste an- ses innebära fara för arbetslöshet av betydande omfattning och med svåra sociala verkningar. ” - “ Kommissio- nen beslöt som sin uppfattning utta- la, att genomförandet av de ifrågasat- ta åtgärderna (för att tillverkning och försäljning av rusgivande drycker måtte under den rådande krisen upp- höra) otvivelaktigt skulle föranleda en omfattande arbetslöshet.
varför kommissionen avstyrkte åtgärder i den riktning åttonde svenska förbuds- kongressen ifrågasatt. "
O. s. v. Sveriges statliga arbetslöshetspoli- tik har vid upprepade tillfällen varit föremål för beröm och gärna upp- ställts som mönster.
Detta därför att konsekvent återhållsamhet från bör- jan varit dess mest kännetecknande drag, och den därigenom i hög grad undgått att lägga hinder i vägen för arbetskraftens rörlighet samt undvikit det fastlåsande av löner och under- stöd, som skulle verkat hindrande på arbetsmarknadens naturliga återhämt- ning.
Allt detta är j o gamla välkända ' sa- ker.
Men man kan tanka sig, att det redan är många som glömt förloppet av det enastående nöd-drama, som un- der iiåånga å r utspelades inom våra gränser.
Kanske finnas också de.
soni väI förtrogna med de svidande detal- jeerna aldrig fått tillfälle att överblic- ka sammanhanget.
Hela denna histo- ria: å ena sidan staten under utövan- de av sin berömvärda försiktighet.
å andra sidan tusentals, hundratusen- tals enskilda människor.
berövade till- varons dyrbara kärna.
arbetet.
hållna nätt och jämt över undergångens vat- tenbryn med det nödtorftiga under- ster, skor djur och skådande härligt exosiska männi- ut genom luckorna.
Cirkus, evigt ung och evigt älskad.
Den må heta Strassburger, Hagenbeck, Schumann eller Novelli, den må kom- ma med naturens mest okända och för- tjusande djur eller nöja sig med vad människobarn kunna utföra av konster med husdjur och döda ting, spänningen och glädjen för den lika fullt med sig.
Det konstateras också vid varje cir- kurspremiär i varje stad i alla länder och detsamrna har otaliga gånger skrivits om filmbolagens romantiska cirkusupp- tagningar.
Cirkus är vår gemensamma kärlek.
Intresset för denna lustiga och säkert ganska allvarliga, vandrande institution kan ta rätt hedrande former.
I en stor engelsk tidning kommenterar cirkus- kungens, ” Lord r ” espektful t som John Sangers död lika en ärlig politikers el- ler stor författares.
När tidningen sä- ger, att det säkert kommer att glädja alla älskare av god cirkus, att den 76- årige ledarens bortgång inte betyder att firman skall upphöra, är tidningen tyd- ligen med om att dela glädjen.
Ty det är traditioner från Nelsons dagar, som upprätthållas Den förste Sanger kom direkt från Trafalgar till den engelska landsvägen med ett tittskåp.
Världskriget gjorde visserligen stora skador i den flyttande cirkusens fred- liga tillvaro.
John Sanger måste stänga sin djurpark, hans artister och arbetare bästa togos elefanterna ut till fronten förnedrades och en del till av att de transportera krigsmaterial.
Sådana krigiska avbrott anstå illa stöd, soni kunde beviljas dem, histo- rien om detta ger anledning till själv- cirkusarbetet, som är byggt på interna- rannsakan av så allvarligt slag, att det tionell samverkan och har samförstånd kan vara väl värt att uppehålla sig vid som lösen.
Ty också den individuella uppfostran grundas på kärlek.
Sedan de den gråa boken.
stackars djuren en gång råkat i männi- Ansvaret för de arbetslösa har hos skornas klor - om det är kärleksfullt oss alltid ansetts tillkomma kommu- att fånga dem må lämnas därhän - nerna.
När staten vid krigsutbrottet bibringas de sitt nya vett efter en sådan 1914 ingrep med vissa provisoriska tålamodets och vänlighetens metod, som först i sena dagar börjat rätt uppskat- åtgärder till mötande av den befara- tas inom de anstalter, där människor- de arbetslösheten.
ansågs hela aktio- nas barn få sin skolning.
Förståelse och intresse för var och en, nen uteslutande såsom en tillfällig kristidsföreteelse.
Den väntade arbets- hänsyn och vänskap är enda villkoret lösheten kom heller inte i s i n värsta för vår framgång med djuren, tillkän- form förrän långt efter.
fredsslutet.
nager Hagenbeck, känd för sitt urval Under vissa av krigsåren var tvärtom av märkliga Är det i vårt djurvänliga land onö- tillgången på arbetskraft mycket knapp digt att göra väsen av cirkusens mänsk- i förhållande till arbetstillfällena.
Det liga principer gentemot djuren, kunna allra värsta arbetslöshetsåret var 1922. de ju.
inläras för att praktiseras mot människor.
Det är en gammal sanning, Fastän de statliga åtgärderna under som väl tål att upprepas.
årens lopp kommo att i någon mån förändra karaktär från företrädesvis tervju hade en gång en på detta tema in- den store rådgivande till samtidigt understöd- clownen Lawater Lee.
Fastän bortåt jande, bibehöllos ständigt vissa strän- 70 år är han fortfarande berömd över ga villkor för erhållande av hjälp.
världen, hans bana som musicerande djur.
Jag Arbetslösheten måste vara oförvållad, vilket begrepp noga definierades.
Nå- gon rätt för den enskilde till arbets- löshetshjälp erkändes aldrig.
Hjälpen kunde alltså aldrig lämnas utan en fö- regående prövning av att behov verk- ligen förelåg.
Grundsatsen om att h j ä l p a före- trädesvis skulle bestå i arbete följdes forts. å sid. 4. oförglömlig med komiker har bragt honom ära och hyll- ning dade värdig en kung.
Ännu i fjol skör- han vid ett uppträdande i Köpen- hamn applåder, som kommo väggarna att skaka.
En liten tunn gubbe med milda ögon, stor och sned näsa, strå- lande vänlig och road.
Allt vad han ville berätta om sin 50-åriga cirkusbana var gubbröst.
ord, följande upprepade viskade på av tre en eller hes liten fyra språk: Det behövs kärlek, mycken kär- lek, kärlek till arbetet, till instrumenten och mäniskorna.
Han lade ifrån sig sitt lilla dragspel.
- Det är mycket kärlek som har gjort mig till vad jag - är.
Casan.
,
Trygger Det bådar gott S v a r t på V i t t Herr, res er sj ä l v ”.
Arbete f ö r dess egen skull, själv- fallet och anspråkslöst - vad det all- tid gör en glad!
När man tänker på Nationernas förbund är ett teore- allt sådant stillsamt arbete världen tiskt uttryck för folkens fredsvilja.
runt, då vågar man, trots allt, tro på Dess arbete borde vara, att även bli människorna.
Alldeles särskilt rörd det i praktiskt avseende Där ligger blir man, när människor av rent in- en fara i att Iåta N. F. bli en skyd- tresse för saken gör en gärning, som dande förklädnad för de stora stater- lans I regel brukar utföras under stimu- av åskådarmassor.
applådstormar na att behärska de små och bakom och tidningsrubriker.
Ungefär så tänk- vilken stormakterna fritt kunna driva te man på Enskede avlägsna, kvälls- sitt spel mot varandra - något som mörka och kyligt fuktiga idrottsplats, även de senaste årens förhandlingar .där distriktsmästerskapstävlingar för damer i allmän idrott gick av stapeln ' tydligen visat.
Man har formellt an- den 14-15 augusti med ett 50-tal tagit och erkänt Nationernasför- åskådare, Under Herr Axel Janssons lugna bundspakten men utan att bry sig om, att denna kräver en fullständig om- och skickliga överledarskap gick täv- stöpning av samhällena, deras lagar, lingarna utan minsta oro eller miss- deras medel och deras uppfattning.
lyckande.
De tävlande samtliga Var i bästa form, det goda var humöret Och så länge N. F., som nu, är skå- deplatsen för mer eller mindre framstående - poiitici av den gamla - sorten och ett fåtal målsmän för en nyare riktning.
som försöka att inom ramen av det gamla samhaiiet med krig och våld som uttrycksmedel och urngängessätt få fram en annan anda, blir det något skevt och hopplöst Över det hela.
Att det måste ta tid och lång tid, innan något kan ernås, det är självklart, men f ö r att något skall kunna ernås, måste man erkänna den nya världsordning, man skrivit under.
i stället för att med sin påskrift klav- binda ett bättre och hindra detta att komma fram.
Det är dyrbart, tung- rott och opraktiskt som det nu arbe- tas, och alla krafter måste inriktas på förverkligandet av N.
F: s egentliga syfte.
Eller också låta bli.
Finns det några utsikter?
De eng- elska och danska valen bådade gott.
Men vad gör Sverige?
Förut ha j u de svenska ombuden gjort en förhål- landevis bemärkt insats.
Vi nämna Hrr.
Unden och Löfgren.
Vi nämna Fru Wicksell, den första kvinna, som av N.
F:s råd utnämndes till medlem av mandatkommisionen och som även under flera år företrädde Sverige som expert vid förbundsmötet, Det torde vara obehövligt att erinra om det sto- ra anseende F r u Wicksell å t n j ö t i Ge- néve, och det är också överflödigt att orda om med vilken tillfredsställelse Fröken Kerstin Hesselgren hälsades i egenskap av F r u Wicksells efterträ- dare som expert.
I år har det däremot dröjt med utnämningen av Sveriges ombud, och när den omsider kommer, är den ganska överraskande, Varken Hrr.
Unden, Löfgren eller Fröken Hesselgren äro utsedda, utan i stället skriver Sv.
Dagbl.
att " Hr Trygger reser själv " och gör sig vidare all mö- da att förklara, att han och hans med- representanter vid föregående tillfäl- len samtliga någon gång besökt för- bundsmötet.
Till sist uppräknas fjol- årets delegation, dock har man under- låtit att nämna Fröken Hesselgren, ett enkelt men väl klumpigt sätt att komma ifrån saken.
Vi känna icke, varför så franistående personer som Hrr.
Unden, Löfgren och Fröken Hesselgren i år ej komma att fara till Genéve, möjligen äro deras åsikter alltför motsatta den nu sittande rege- ringens.
Man har utsett idel moderata personer, varibland den “ försvarsvän- lige " Hr.
Sandler skall tillfredsställa Arbetarpartiets krav på fred och av- rustning.
Beträffande Fröken Hessel- gren kunde d ä r väl knappast finnas någon lämpligare och vid internatio- nella förhandlingar mera erfaren ex- pert än hon.
Skulle valet däremot gå efter partifärg, funnos j u L.
A.
K.
Fröken Berta Wellin, Fröken Eva Fröberg och flera andra.
I de nordiska ländernas beskicknin- gar ha hittills suttit både män och kvinnor.
Nu har Sverige brutit kon- tinuiteten.
- Men vi lära väl komma åter.
- Ty det är uppenbart, att i ett, arbete som N.
F:s - och om ett nytt samhälle skall byggas - lär det inte Fientligheterna mellan Ryssland och Kina ha börjat taga handgriplig form.
Än så länge föreligger dock ingen krigs- förklaring och regeringarna tyckas fortfarande anse att det är skillnad mellan krig och enstaka bataljer.
Bi- da parterna handla som om de önskade fred, men samtidigt tala de oavbrutet om krig och understryka detta tal med mobilisering.
De kinesiska trupperna gå mot norr.
Ryssarnas styrkor äro kon- centrerade till järnvägens skydd.
Om inte ansträngningarna ökas för att få en fredlig överenskommelse till stånd, ter sig kriget hotande nära.
En tysk arkitekt har kallats till pro- fessor vid Sorbonne.
Detta har väckt en viss uppmärksamhet, därför att det sista kriget, just med avseende på sönd- ringen på vetenskapens område, betydde utan vank och likaså sportmässighe- den mest fullständiga fiendskap mellan ten.
Och resultaten var fina.
D.
M. i länderna som världen skådat.
Under ti- innefattar löpning på 200 och 1000 häcklöp- digare krig brukade banden mellan stu- denter och lärare från olika länder bibe- ning och stafettlöpning, vidare Iängd- hållas, även när övriga folkklasser hopp med och utan anlopp; vidare dis- tvungos att hata varandra.
Under Eng- kus- och spjutkastning samt kulstöt- ning.
Slutligen ingår däri trekamp lands krig med Napoleon t. ex. väckte det ingen förvåning att en engelsk pro- vilket viii säga löpning på 100 meter ' fessor för sina upptäckter fick ett ve- höjdhopp och spjutkastning De fil tenskapligt pris av Frankrike.
naste resultaten nådde Maj Jakobs- Ända till världskrigets dagar har det son, som börjat med allmän idrott i vinter men redan förut hade en ut- ansetts hedrande för ett universitet att märkt allmän fysisk träning och visa- kunna knyta till sig representanter för flera länder.
Den tyska professorns an- de ett prima tävlingshumör.
Hon slog tre svenska rekord, nämligen i Iängd- ställning vid Sorbonne är ett bland teck- hopp med anlopp, där det gamla re- nen på, att universiteten åter börja på- kordet var 516 cm,, och hennes siffra minna sig sina internationella uppgif- blev 524 cm., i trekamp där det gamla ter.
rekordets poängsumma var 1065, och hon nådde 1766.
Som god tvåa kom Från en prenumerant har Tidevarvet.
här Elsa Haglund - den b ä s t a i fått mottaga följande apropos vår ar- spjutkastning - med 1681 med vacker, kraftig stil om Kanaans i förra numret, med 1681 poäng.
Maj Jakobssons tredje svenska rekord var häcklöpning “ Känner ni till Nässjö järnvägssta- 80 meter, där det gamla rekordet var tion?
Där händer nästan alltid något I3,8 sekunder, och hennes tid blev den som kan se och uppfatta, men 12,9, vilket bara med 0,3 sekund över- i går hände något, som alla kunde upp- stiger senaste världsrekord, fatta.
En familj Gammalsvenskbybor Gentzel löpte både 200 och 1000 passerade på resa till Gotland De, som och fick D.
M. på båda sträckorna.
befunno sig i närheten, kunde inte gär- Eliasson - mest känd för sin Maj Eli i längdhopp utan ta fel på vad slags människor framför sig.
Kvinnan, i 30 års de ha- åldern, tvåa i kulstötning (näst Elsa Hag- klädd på känt sätt, bar ett barn på ar- men ' andra handen bar hon et ' illa lund).
Andra bra förmågor voro Eb- hoplagt bylte, där överst tronade en ba Myhrberg, tvåa i längdhopp m. an- emaljerad, enörad potta.
Jag medger att lopp och i höjdhopp och Margit Brun- din, etta i höjdhopp och tvåa i diskus- det är lärorikt för svenska folket att f å kastning.
I diskus låg dock ettan nära klart f ö r sig att så s e r v i inte u t, så 13 meter under sin namnes Ruth gör vi inte.
Men om det nu skulle varit Svedbergs svenska rekord.
I stafett- en fattig, småländsk torparhustru, eller löpning nådde alla de tävlande lagen om det varit en zienerska, som stått minimifordringar för D. M-tecken där nedtyngd av bördor, hade då det Bandyklubbens första hänt, som nu hände: sekunder.
ag vann med 44.4 sekunder.
F å se En ung välklädd man, kanske ett nu hur det går för Stockholm i Väs- streck snobbig, (men varför inte, han terås vid tävlingarna om svenska mäs- handlade utan tvivel snobbigt), erbjöd sig mycket artigt att bära byltet.
Kvin- terskapet!
E n företeelse som bådar gott för nan opponerade sig blygsamt och under den kvinnliga idrottens framtid är det den lilla vänskapliga striden lösgjorde allt närmare sambandet mellan gym- sig fröken Enöra (eller vad nu det bly- naster och idrottsutövare.
Förståelsen ga svenska folket viskande vågar be- f o r idrottens betydelse är nu allmän nämna denna nödvändighetsartikel) och på gymnasthåll.
Flera av våra bästa rullade helt taktlöst in bland resandena idrottsförmågor äro gymnaster så på plattformen.
Men o, den unge man- Ragnvi Torsslow-Lundgren och Elsa nen var fullt på höjd med det timade.
Haglund eller tänka bli det, så Bride Han infångade lösöret och med det i Adams-Ray och Maj Jakobsson.
ena handen och byltet i den andra tå- For den som likt undertecknad an- gade han iväg.
Man såg hur hans själ ser idrottsövningarnas främsta bety- lyftes mot höjderna av folkets beund- delse vara att väcka idrottsintresse i rande rop.
kroppsövningar vida kretsar, stimulera och därmed allt höja flera folk- till Ädle yngling!
Ädla svenska folk.
Se, hälsan kan det j u ej vara nog med 5o detta är att göra historia. "
åskådare.
Jag ser fram mot den dag - då D.
M. f ö r damer omtalas i tidning- Stadion med flickor, som se ' n går arna en märkvärdighet och fyller åstad och skaffar sig den muskelöv- ning de för sin hälsa och spänstighet spi väl behöver.
Men tills vidare gläds ske genom gamla diplomater, utan av så jag att man e j med alla hårda och för- människor, både män och kvinnor, be- aktfulla ord lyckats förkväva vår själade av den anda, som N. F. teore- kvinnliga idrottsrörelse.
Och låtom oss tiskt säger sig ha till grund.
tacka de duktiga pionjärerna!
allmän 80, 100, idrot meter, tikel Svenskbyborna land: för Inga meter simning - tangerade det svenska rekor- ansats och blev na de ' 48 lag -- som --- Andrea Andreen - Svedberg.
HelpensionenTyringe,Hindås (en tim. järnv.
från Göteborg) statsunderstött, fullst.
8-klurigt läroverk för flickor med normalskolekompetens bör- jar i höst sitt 21: a läsår.
Komplettering till gymnasiets näst högsta ring i kl. VII och VIII anordnas event.
Högsta uppfö- randebetyg fordras.
Stärkande friluftsliv med vintersport och idrott.
Inackorderings- och skolavgift för helt läsår 2,000 kr.
för kl. 1-111, 2,200 kr.
för kl. lV-VlIl, 1,700 kr.
för den praktisk-teoretiska linjen.
Den praktisk-teoretiska linjen å ett år är avsedd för flickor efter genomgingen kl.
VI i högre flickskola eller realskola eller kl.
IV i mellanskola.
Pi denna linje 5 teoret.
ämnen, därav ett ' sprak, och praktiska ämnen, såsom skolkök, sömnad, vävning, konsthantverk, bokbinderi, iakttagelser i en skolan tillhörig småbarnskrubba.
Efter detta s. k. praktiska år kan elev fortsätta i kl. VII av högre flickskola, om.
normalskolekompetens önskas.
Prospekt.
ESTER BOMAN, Hindås.
NÅGOT ATT GE Man hade sänt mig ett inbjudnings- kort till Bergshamra koloniträdgår- dars 10-årsdag.
Söndagsförmiddag var det, och solen talade om sommar hela dan, jag föraktade bussen allde- les och gick over Lill-Jansskogen raka vägen ut.
Redan nere vid järnvägsbron invid Ålkistan mötte de första festflaggor- na.
De förnämsta sommargårdarna ur Bergshamrabyn ligga härnere, de lyckliga soni ha sin rektangel var och en utdragen till sjötomt, en sällsynt och avundad lyx för en koloniträd- gård.
Vidare måste jag vandra likväl, de lyckliga sjötonitsstugorna äro blott sex, de övriga etthundratjugu, soni bilda själva huvudområdet, ligga p i en stor slät äng mellan tvenne vägar, helt nära Bergshamra forna corps de logis.
Jag vet inte, om Bergshamrakolo- nien ä r en av de största av de femtio koloniområden, som sluta intill Stock- holm, vad jag vet är, att av de 10 — 12, soni jag de sista t v å åren över- vandrat, är den den mest rikblommiga.
För länge sedan har jag också fun- nit som en alltid gällande regel såväl invid Stockholm soni i landsortsstä- dernas nejder, att koloniträdgårdar nied stugor äro de häst grönskande och med de rikaste skördarna.
Aven sedda enbart ur skönhetssynpunkt har jag funnit dem Kara alla företräden - om jag försöker att inte se och in- te tänka på källrarna, de cementerade, storstrama, förmögna källrarna nied hundra och en förföriska Wecks-glas på hyllorna, om jag också försöker att inte tänka så djupt ned, och om jag stirrar idealistiskt allenast ned över blommornas fält, fast besluten att endast resonera om skönhetssyn- punkten, så står regeln orubbad lik- väl: de små stugorna göra sommar- Av EVA SCHMIDT SKOLKONGRESSEN tavlan vackrare, de vita, röda och bru- rar till stationen om kvällen - den Inför en pedagogisk världskonferens första möjliga tillfälle beger sig till De na väggarna med skrud av rosor.
ka- sensationen var icke i de släta salar- - med ett allomfattande program och erolys utställning.
Man vill veta mera prifolium och vildvin lyfta grönskan na vid gatan inne i staden.
2,000 medlemmar från 43 nationer in- om denna mycket speciella skolform.
uppåt, förvandla den släta gröna fläc- Men jag driver här från gård till om ramen av 14 dagar - ryggar man Decrolyrummet är kanske mer än nå- ken till på en gång sydlänsk by och gård, jag kommer visst aldrig till den lätt tillbaka.
Det förefaller övermäktigt got annat fyllt av handgjort material drömt orangeri.
De taga numer, se- soni jag ursprungligen menat att skri- nog, att u r en så rik och koncentrerad ett faktum som ju är fullt konsekvent, dan de moderna storblommiga kläng- va om - Givaregården.
Namnet ä r mångfald sovra ut något för egen del, då Dr. Decroly i så hög grad skärper växterna allmänt tillkommit, också bara mitt, hon S o m äger den har inte för att man skall tycka sig ha rätt att kraven på barnens kunskapshämtande färgerna med, fylla hela gavlar av vit satt på det själv, inte!
Rätteligen he- stanna hemma.
Och f. ö., föredragen re- direkt ur verkligheten, att han inte ens och klarblå clematis, kasta knippor ter stugan någonting på Sol- men jag fereras utställningen beskrives, hem- tillåter tryckta läroböcker.
och klungor av blodröda bukettrosor säger inte mer, jag törs då aldrig mer vändande kamrater berätta Det är Efter att ha ställts ansikte mot an- över stuprännor och förstiikvist, linda gå ut och gå i ring kring krusbärshäc- egentligen bara den omedelbara kon- sikte med själva företeelsen, ger barn convolvlernas skära och spröda sago- ken sköna - takten med kongressmedlemmarna man och lärarinnor uttryck för sin person- blommor omkring bersåspjälor och Givaregårdens tillkomst och historia skulle gå miste om.
Men den kontakten liga uppfattning om den, än i form och staket.
ä r denna: har i det har fallet visat sig vara ett färg, än i tal och skrift.
Lika litet som Men naturligtvis, så som det vinst- En liten fin gammal fröken - och värde a t t beakta.
Och den har varit lätt tillvaron själv är Decrolvskolans sche- givande och praktiska för ekonomien inte så gammal heller — flyttar f ö r att uppnå, då både kurser och diskussio- ma uppdelat i historia geografi alltid tar sitt, så blir man klavbunden åtta å r sedan från landsorten till ner, måltider och kvällssamkväm varit biologi kristendom.
Inom ramen av till att också se krusbärshäckarna.
är- — ordnade på ett sätt, som bidragit till de fyra företeelserna Skydd, Näring, terna som lyftats upp av tvådelat trä- förbrödringen.
Försvar och Arbete bygger varje ar- stöd och blivit manshöga, dignande uv På en kurs kanske man har turen att betsgrupp fritt, endast beroende av för- skidor.
- Det finns i allmänhet inga bli placerad bredvid föreståndarinnan måga, intresse och miljö.
Man utgår bärträd på de kolonifält, där nian går från Montevideo, Uruguay, hon som rest från föremålet självt och analyserar det hem om kvällen efter arbetet, himme- den två månader långa vägen för att f å u r olika synpunkter.
På läraren ställer lens fåglar, som flyga tidigt om nior- uppleva kongressen och vinna det mesta en sådan undervisning svindlande krav; gonen ut, skulle dar förgöra all dess möjliga därur, för sin skola.
Undret i djup och, mångsidig vetenskaplig bild- skörd, men där en liten stuga med ett hennes liv är a t t hon fullföljer den in- ning, klar blick för det som händer så- öppet fönster ligger invid bärgrenar- spiration, som en tidningsartikel om De- väl ute i tillvaron som inom människan, na, blir tillgreppet mindre.
Stugorna crolyskolan en gång gav.
Efter att ett praktisk händighet, en vilja till hela finnas här.
och bärträden finnas, klar- år ha studerat denna skola i Brüssel personlighetens givande å t yrkesarbe- bärsträd, lysande som en färgplansch grundade hon en liknande skola i sin tet.
ur en barnjulbok, bilda " gärdens " • hemstad och intresserade ett antal lära- Iiortersta fond, invid en gul stugvägg rinnor tillräckligt stort att nu årligen På ett bord i en lång korridor ligga lyftas skuggmoreller, svartröda, glän- 300 Montevideobarn från rörliga leksaker i klara färger och av rädda cirka sande.
Hallonhäckarna ha vårdats och att försmäkta i sitt hemlands annars oändligt många växlande typer.
Det är gallrats utomordentligt och bära jät- strängt examenshetsade skolor.
s. k. Waldorfspielzeug, förfärdigat ef- tebär.
I otroliga mängder.
, Hennes hänförelse gör att man vid Forts. å sid. 4.
Borta i sista raden av det blom- praktsfyllda trädgårdsfaltet ligger in- en blom fylld och fruktfylld koloniträd- Hundra eller tvåhundra konservburkar ne vid själva skogskanten en stor, gård.
Hennes hjärta, som hon trodde - grönsaker och bär.
Under året?
rymlig stuga.
Den har en mycket stor förtorkat sedan hennes barndoms hem- lopp donerades det stora flertalet av gårdsplan, kanske litet större än alla gård sålts bort efter föräldrarnas död, dem till svägerskornas och släktens de andras, men den har inte så många sjönk ned i kolonibaddens blomdjup hyllor.
E n dag hörde jag ägarinnan sorters blommor eller så tätt plantera- med detsamma.
Men sedan, som den av Givaregården säga: - Jag tänkte de rabatter, ingen bärgård, man kal- Stockholm, till två små rum vid en redbart praktiska natur hon tillika är, jag skulle försöka förskaffa något lar den inte heller for trädgårdsstuga, gata på Östermalm.
I Stockholm har tog hon penna och block och kilade som var omtyckt av alla!
Något som bara sommarstuga.
Och här måste hon två gifta bröder, som nått en god till de sakkunniga och samlade siff- jag hade att ge.
— Tänk, vad jag f i c k!
man stiga inomhus för att se det ini- rang i statens verk, och dessutom fö- ror.
De samstämmiga tabeller hon fick Detta arbete ute vid jorden i solen, nutiösa arbetet.
Stugrummet, soni ic- re sig i huvudstaden en samling av för årsutgifterna voro: arrende och de här blommorna som skjuter vågor för 600 kvm.
— 110 kr., vat- av kvällsdofter omkring mig, dessa so- ke har sovplatser utan endast vägg- släkt, ett tiotal familjer, de flesta väl- skatt bänkar och bord, har " inlagda " vag- bärgade och i någotsånär uppsträckt ten, trädbesprutningsavgift 20 kr., liga dagar, då jag stiger med min bär- gar i beige och brunt, plywoodskivor, sammanställning.
Den lilla fröken, gödning, plantor och f r ö c: a ' 30 kr.
korg ut på verandan i stället för i sten- utvalda s % att träets ådror framträtt i som är livlig och glad och har en vän- Det årstaget räckte hennes kapitalrän- trapp fyra trappor UPP - Jag tycker att detta är en lika ärlig den vackraste teckning, inramade av säll förmåga att fråga efter andras tor till.
— Två år därefter bodde hon smala lister till rutmönster.
Fönstrets välbefinnande i livet.
blir ofantligt i Givaregården - när hennes stora som söt historia.
Jag ber inte någon små rutor äro färgade och blyinfatta- mycket bortbjuden, hon har i medel- stockholmssläkt flyttade till sommar- gå ut till Bergshamra nu efter dess de, lyktan i taket Iiandhamrad.
- Det tal 10 — 12 födelsedagsmiddagar om nöjen, till badorter och pensionat, flyt- ro-årsjubileum och se på kolonilotten a r Vanföreanstaltens unga elever av året i brödernas familjer, och hon blir tade hon till kolonien, hon flyttade nied namnet på Sol-.
F ö r den finns snickare och smeder, soni arbetat in bjuden på stora kafferep till stora mycket tidigare för resten, ibland i på så många andra håll.
- Man h a r sin hängivenhet härute, stugan är de- släkten och på handarbetskvällar i vän- maj - och hon arbetade så att hennes sagt mig när jag vandrar över detta ras gemensamma sommarslott, under ligt vardagslag.
Hon ä r med i detta hjärta gladdes.
Hon hade många oli- fagra fält, som är så rikt och så vac- höstar och vårar endast en söndags- någon tid och tar sig fram i det litet ka sorters blommor, hon hade en per- kert och där jätteplommonen som fal- stuga - då binder arbetet i anstalten ovant - ty hon har j u bott på landet gola, som clematis svävade om och lit från sitt träd ned på grannens gräs,, vardagarna - nien om somrarna, då förr och haft egendomshushåll och ar- hennes anläggning tindrade gladare år kastas tillbaka till trädets tomt, att det endast ett fåtal elever nied lärarinnor betat ganska mycket.
- H o n har ock- från år.
Men i första hand så hade är bara präktigt och hederligt folk kvarstannat i staden, far man var dag så ett par små kvällsbjudningar ett par hon jordgubbsland dem hon icke gräv- som .härskar i de små hemmen i de, hit ut, tar den färdiglagade middagen gånger om året i sina två små rum de själv, men som gåvo ett par hundra vackraste trädgårdskolonierna.
Men nied, och den stora bersån blir mat- men ” vad förslår det! "
Detta har liter i skördens dar.
Dessutom en krus- jag tror att man kan öka ut ordet mer och säga att där bor nästan undantags- sal, hängmattan stipendiet för dagens plötsligt blivit till den lilla glada frö- bärshäck.
Och i augusti-september, bästa arbetsprestation!
Det gör inte si kens vemod - ett ord som hon stän- när stora släkten ren kommit till stan, löst vänligheten och godheten.
Hade Jag har skrev hon biljetter in: - Ni komnier innevånarna inte den skylten, när de mycket, att man inte hinner ordna fi- digt stirrar på, tycks det: naste rabatter och pergolaanläggningar j u ingenting som jag kan göra igen!
väl ut nu!
Ni kommer väl ut till kaf- flyttade ut, så fingo de under årens f e och jordgubbar i min pergola i lopp säkerligen lov att förskaffa sig eller vårda köksträdgårdsland - Över Ingenting att ge - Då händer en dag i en ljuv septem- kväll, ni ska f å resa nied blommor in!
den.
matsalsbersån susar tallskogen, och -- månen lyser Över vägen när nian vand- berkväll att hon kommer på besök till O m höstarna hade hon lastbil till stan.
— — —,, ~ — —
E N GRÅ BOK Historiens upprepningar Forts fr. sid. 1. vit “ fascister ” av uteslutande oppor- tunitetsskäl och de övriga drivna av en allmän och icke ofta Iättdefinierad be- undran för Mussolini som f å r dem att känna en viss trygghet inför hans åt- göranden men e j eldar dem till att av- sätta tid och intresse ens f ö r att när- mare sätta sig in i desamma.
Direkt antifascistiska ha ett par universitet ända tills det sista av dessa dagar för- blivit det ena är Turins, som till sig samlar studenterna från hela det ener- giska, maderna, kraftiga Piemonte, det andra - trots sin nytillsatte fascistis- ke rektor - Neapels, som är en me- delpunkt för Syditaliens intellektuella liv.
Icke minst dessa bägge viktiga läro- anstalters hållning är det som orsakat, att nu emellertid de ljumma och pas- siva måste besluta sig för att bliva verkliga, aktiva fascister, under det att somligs av deras kollegor bliva tvungna a t t antingen avlägga tascis- tisk trosbekännelse och biiidande Iöf- ten om välförhållande eller också för- klara sig som öppna fiender och sedan taga denna förklarings konsekvenser, och somliga andra f å utan val finna sig i att stämplas som " statens mot- ståndare ".
F ö r cirka två veckor sedan kom det nämligen till Italiens universitetsrek- torer en cirkulärskrivelse från fascist- partiets generalsekreterare, Turati, och däri påbjudes det kort och klart, att samtliga universitetslärare skola nu in- ordnas i tvenne stora vid Roms uni- versitet centraliserade sammanslut- ningar, en för professorerna - As- sociazione Nazionale professori uni- versitari fascisti - och en f ö r docen- t e r amanuenser etc. - Ass.
naz.
as- sistenti universitari fascisti - och att dessa skola stå under hans direkta och omedelbara kommando och utföra ett energiskt arbete " i fascismens tjänst ".
D. v. s. samtliga de lärare, som " in- neha d e politiska och moraliska kvali- fikationer som Överensstämma med regimens syften ".
Så står det i Tura- tic skrivelse, och det ä r en väsentlig inskränkning.
T y den innebar, som redan påpekats, att en del utestänga e j sig själva, men bliva av Turati utan vidare från medlemskap och arbete utestängda Det senare - att de e j skola f å kvarstå som lärare - det står det nu ej något direkt om i cirkulärordern, men den som läser mellan raderna förstår ögonblickligen, att detta ä r en nödvändig följd och känner man sig tilläventyrs tveksam om den egna in- tuitionens riktighet, så förmå de tid- ningskommentarer, som beledsagat den uppseendeväckande och över hela Italien kommenterade förordningen, onekligen att skingra varje tvivel.
Av intresse är därvidlag främst en ledare som publicerats i Mussolinis egen tidning Popolo d ' Italia och skri- vits av hans broder Arnaldo, dess nu- varande redaktör.
" Ypperliga och ab- solut nödvändiga äro Turatis bestäm- melser rörande universitetsläraren ", Forts. fr. sid. I.
också från början och det kontanta börjar denna artikel, bakom vilken understödet betraktades endast s o m man kanske ej utan skäl tycker sig höra en annans röst, " Absolut nöd- nödfallsåtgärd av utfyllande karaktär.
Statens hjälpverksamhet leddes av vändigt var det att äntligen göra de- finitivt slut på osund obestämdhet, på arbetslöshetskommissionen, som under sig hade å ena sidan länshjälpskom- falska vänskapsförsäkringar, på mas- mittéer och kommunala arbetslöshets- kerad fiendskap.
- I en stat som den å andra sidan de efter fascistiska kan man ej medgiva en kommitteer, agnostisk kultur, en undervisning som några år inrättade statliga arbetena, Södra Sveriges och Norrlands stats- står främmande och likgiltig inför po- arbeteii, vilka voro iiidelade i 7 resp. litiken och dess problem.
D~~ som på- står, att han ej har intresse för poli- 4 distrikt med ett växlande antal ar- nom föreskrivna för dess upprätthål- lande.
I alla ting, som bruka vara den enskildes ensak inom de gränser, som samhällslivet medger, blir beslutande- rätten tagen ifrån honom.
Var han bor, hur han bor, vad han äter och kläder sig med, vilket slags arbete han har, hurudana vanor i fråga bad om spritkonsumtion, uppträdande, och ' sömn.
Den enskilde, som inte längre genom eget arbete förmår be- tik, eller att han vill stå som åskådare betsplatser.
Totalkostnaderna för de tio årens visa sin rätt inom det allmänna, måste och endast se på eller stänga sig inne i sin vetenskaps elfenbenstorn - han hjälpverksamhet uppgingo till den väl- rätta sig efter vad den hjälpande han- är en kvarleva från tider, som borde diga summan av 230.876.000 kronor.
den föreskriver.
Vi citera ur berättel- vara för alltid gravlagda, han ser med Därav betalade staten I 54.787.000 kr., sen: " Understödstagaren var vidare plik- alltför närsynta ögon för att kunna landstingen 4.329.000 kr.
och kommu- godkännas som innehavare av den nerna 71.760.000 kr.
Antalet arbets- tig att antaga arbete, som genom ar- post, som blivit honom anförtrodd.
- En vetenskapsman som ej känner sig som en soldat, som kämpar f ö r sitt lands frammarsch, han ä r ett onödigt, negativt element och en fullständigt oduglig lärare. "
Och det u r många synpunkter märkliga aktstycket slutar med följan- de begrundansvärda ord: " Sedan vi nu bildat dessa nya fascistiska trup- per, böra vi tala klart och tydligt till dem som förbliva utanför.
Vad skall det tjäna till, att de s o m e j äro i stånd att fatta den fascistiska statens anda stå kvar som innehavare av de fasci- tiska universitetens lärostolar?
Det är allt skal, att man till dem riktar sam- ma fråga som en ung student i Lenin- grad riktade till sin professor: " Kan ni säga mig varför ni, som ä r så slö och likgiltig för nationens liv, vill kvarstå som lärare här vid universite- t e t?
Endast på det sättet kunna näm- ligen våra ynglingar få uppfostrare, som äro verkligt värdiga det kall, de påtagit sig. "
Minst lika tydligt talar Roms störs- ta tidning: " I ett välordnat samhälle kunna ej universiteten leva uppe bland molnen, de måste stå i närmast tänk- bara kontakt med nationens liv för öv- rigt och vara i stånd att rätta sig ef- ter nationens krav.
Den tyska industri- ens förkovran var, som bekant, ett resultat av det samarbete mellan uni- versiteten och verkstäderna, som på regeringsorder blev åvägabragt. "
H ä r ligger pudelns kärna!
Den kamp för platsen i solen som Tysk- land stred före världskriget, den stri- der nu Italien, och som sin forne al- liansbroder med alla medel och alla krafter.
1935 räknar Mussolini med ett nytt väldigt krig, därför att då skall Italien ha färdig en generation kriga- re, som ej genom egna erfarenheter avskräckes från krigets hemska upp- levelser - ej underligt, att han då vill att landet tills dess skall vara materi- ellt bättre rustat än det var i maj 1915, och att de som skola träda in som de reguljära officerarnes hjälpa- re och ersättare, skola ha bibragts den rätta viljan framåt, framåt.
Augusti 1929.
Pier Gudro.
Människor Forts. fr. sid. 3. den mån livet ä r honom kärt, får han ter modell av barn i Waldorfskolan i underkasta sig villkoren, s o m bli ho- Stuttgart.
En imponerande mängd upp- lysande litteratur i sambad med denna att besökaren, utställning anger ett för flyktigt betraktan- man inte genom de kan tränga in till de djupa filoso- fiska principer, som ligga till grund för Waldorfskolans metod.
Om man nu kan tala om metod i en skola, där konsten i olika form - eurytmi, musik, målning, modellering är den väg, på egenart, vilken man letar sig - fram tin barnets och där uppfostrans mål förlägges in i en högre tillvaro.
Vi ha 1,100 barn nu, berättar den sympatiska lärarinnan, och somliga ar- betsgrupper innehåller ända till 52 de- Det är för mycket, men vi aldrig att ta emot ett barn av miska skäl.
Och som vi av fruktan a t t bli bundna inte vill söka statsunderstöd, är det praktiskt omöjligt att öka lärar- nekar ekono- ver.
lösa uppgick under den värsta perio- betsförmedlingen kunde anvisas ho- antalet i samma mån som barnantalet.
den 1922 till 163.220.
Bland dessa VO- nom.
Sådan skyldighet förelig oav- Man frågar sig med en smula bävan, lyckas Wal- ro c:a 89.500 familjeförsörjare.
" Då sett arbetets art. Understödstagares hur länge det ännu skall att arbeta frigjord från ma-.
man torde kunna förutsätta ", heter lämplighet att utföra visst arbete prö- dorfskolan teriella bojor, det i berättelsen, " att varje familje- vades i första hand av arbetsförmed- försörjare genomsnittligen hade för- lingen.
Vägrade han att antaga av den- En dag står en ovanligt stor skara sörjningsplikt mot hustru (resp. hus- na såsom lämpligt ansett arbete, av- hållerska) och två barn, skulle den 1 lämnades rapport härom till under- samlad framför anslagstavlan i hög- som härefter hade att kvarteret.
Den tyska fredevännen, som jan.
1922 härjande arbetsiösheten stödsorganet, suttit fängslad i Frankrike i fyra år, direkt ha berört inalles c:a 431.500 avgöra, huruvida understödet skulle utan att omsätta sitt hat mot kriget i personer, d. v. s. 7,2 % U v hela landets indragas eller icke.
Om understödsta- hat mot fienden, upplyser beredvilligt invånarantal.
Lägger nian därtill alla garen erhållit arbete annorledes än ge- om anledningen.
Det finna en notis på dem, utanför själva industriarbetar- nom den offentliga arbetsförmedlin- anslagstavlan, där fransmännen inbju- nas krets, vilka också samtidigt förlo- gen, skulle han anmäla detta till för- da tyskarna till gemensamt samkväm.
rade sin sysselsättning, såsom arbets- medlingen, så även om han planerade ger beltelegram till ett tyskt ju- till Hindenburg.
Måtte befäl av olika grader, kontorsperso- avresa från orten.
- - - han känna den tillbörliga glädjen där- nal m.
fl., torde man vara befogad Såsom skäl till understödsindrag- över!
anse att siffran 500.000 tämligen rik- ning betraktades även den omständig- tigt återgiver hela antalet av dem, som heten att understödstagaren icke för- På lunchen i folkköket träffar man på en gång voro arbetslöshetens offer de ett nyktert och ordentligt levnads- ibland engelsmannen, vars stora reslust ständigt kommer i konflikt med hans i Sverige i början av år 1922. "
sätt. "
Som ett exempel på de konflikter omsorg om arbetsstugan i Londons mör- Av de förut nämnda arbetslösa hu- vudpersonerna hjälptes under detta års mellan individen och staten, som nöd- kaste kvarter.
Hans pengar räcker bara fyra första månader resp. 59,2, 66,8 läget kunde framkalla.
berättas om en ettdera, stugan eller resorna.
honom betyder det mycket att av 70 och 67,2 % genom statens och kom- ingenjör, som, sedan Iian vägrat att gressmedlemmarna höra berättas om de- munernas försorg.
ta emot anvisat grovarbete, fick un- ras respektive länder.
Det bidrager till Bland de viktigaste arbeten, som i derstödet indraget.
Han frågade då, konfliktens lösning.
Det ger innehåll åt form av nödhjälps företag blevo ut- om arhetslöshetskonimissionen fått hans fantasiresor i den kommande vin- förda under åren 1918 (då detta slags åläggande av statsmakterna att, utan ' * arbeten först kommo till stånd) till hänsyn till den arbetslöses krafter och 1924, voro allmänna vägarbeten på föregående sysselsättning, erbjuda ho- * omkring 2,500 km., markförbättringar nom ett arbete, som ej på något sätt En kväll på Casinot häpnar man på omkring 20.000 hektar inom de stod i överensstämmelse med hans över att finna några individer utstyrda skogliga arbetena och 450 km.
vägar kunskaper, utbildning och ställning i i särskilda märken och hälsande var- andra med en gest, som i oroväckande och spårvägar inom dessa.
Dessutom samhället.
.
grad påminner om den fascistiska.
På byggdes omkring 160 km.
järnvägar Kommissionen svarade härpå, att frågan vad deras tydliga avgränsning och 54 idrottsplatser.
hänsyn inte kunde tagas till den ar- inom den stora gruppen vill säga, sva- I samlad klump ter sig det hela inte hetslöses samhällsställning och all- ra de: Vi tycka att Förbundet för ny då uppfostran talar så mycket och handlar så dåligt.
Men sett från de enskildas männa bildningsförutsättningar, sida träder det dystra balanserandet det från samhällets sida endast vore så litet.
Vi tänka sätta in all vår kraft mellan vad som ä r möjligt ur natio- fråga om att bereda tillfälle f ö r dem, något nytt radikaler äro på- nalekonomisk synpunkt och vad som som därav ville betjäna sig, att erhål- tagligt unga men så betagande i sin är nödvändigt ur mänsklig, än skar- la det arbete eller i vissa fall det un- viljestarka idealitet att man nästan för- pare i dagen.
derstöd.
som oundgängligen krävdes låter dem det betänkliga, som ju alltid ligger i yttre ceremonier.
Nödhjälpslönerna och understödet för livets uppehälle.
, Man möttes på kongressen av oänd- fastställdes som bekant med hänsyn Bland bokens ljusare sidor ä r skild- många ment än uppmuntrande mo- de hät beskrivna.
Ens tro på till det knappast tänkbara livsuppehäl- ringen av de olika slag av utbildnings- le.
I den rörsta kungörelsen av 1914 kurser för arbetslösa, som anordnades en klok uppfostrans bidrag till tillva- stadgades exempelvis följande maxi- med bl.
a. vanliga skolämnen, sömnad, rons förnyelse fick stark näring.
Och malsatser för den statliga hjälpen pr husligt arbete, skomakeri och verk- man konstaterade nöjd, att de som kom- understödsdag och understödstagare: stadsarbete på schemat, Under tiden mit till kongressen enbart i avsikt att 60 öre f ö r man och hustru tillhopa.
1921-23 betalade staten f ö r sådana 4 O öre för ensam person, som fyllt kurser kr.
146.555.
Historien om de bisedda grammatikfel i salar, där liv- 18 år.
kvinnliga industriarbeterskornas fri- fulla och imponerande barnarbeten tri- 25 öre f ö r ensam person, som fyllt luftsarbeten, skogsplantering, rovrens- umferade, att dessa skändligen kommo 1 5 men e j 18 år.
ning etc. 1917 innehåller också den till korta i diskussionen.
D. v. s. så myc- 12½ öre för varje inom eller utom glädjande uppgiften om allmän vikt- ket som man kan komma- till korta i.
äktenskapet fött barn.
ökning och trivsel, sedan den första en diskussion, som så olike utgångspunkter som föres form från och ande.
Nödhjälpslönen skulle alltid under- känslan av förvisning gått över.
stiga den lägsta grovarbetarlön, för Utom dessa små detaljer och den i vilken arbete kunde å resp. orter i av- och f ö r sig uppmuntrande förekoms- sevärd omfattning beredas.
På grund ten av verkliga ansträngningar på av det inre sambandet mellan nod- många sätt att nå något bättre, är Det hjälpslöner och understödssatser över- svenska samhället och arbetslösheten vakade kommissionen noggrant, dels en.
sorglig historia.
Att den ä r lärorik att lönerna vid nödhjälpsarbeten ställ- är ofrånkomiigt, Inte minst därför att de sig fördelaktigare än kontanta un- den i verkligheten ännu inte har nått derstöd.
dels att lämpligt avstånd mei- sin avslutning.
Samhället väntar ännu Ian löner och understöd upprätthölls.
den kraft, som förmår lösa denna den Den arbetslöses ställning i förhål- största bland dess svårigheter.
lande till staten blir i många avseen- C.
H. den jämställbar med en livegens, I Notisen anledning E- til tern.
sina Han kan då med gott samvete pengar åt arbetsstugan.
på til att fortast möjligt Dessa bringa ligt de andra kritisera och som funno ett nöje i leta fram böckernas av lärarinnan att för- E a R.
