# ID: svediakorp-per3446
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,334
# sentences: 339
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET Vitt och rött N:r 32: 1929 Kommunisternas demonstrationsdag den 1 augusti hade i god tid och med verksamma medel förberetts i motstån- darnas press.
Det var inte utan att en skugga a v allvar kastades över den Rö- da Dagen.
Det traditionella.
hånet var färgat av en skymtande oro: Kommer uppgörelsen?
Blir det äntligen en kata- strof?
Låtom oss vara beredda inför allt, som kan tänkas ske, hur märkligt det än låter.
Samtidigt förklarades i Stockholms Arbetareblad att den 1 augusti inte komme att bli en revolutionsdag enligt borgarnas mening och i tidningens an- tikrigsnummer, utgivet inför demon- strationsdagen, gingo uppmaningarna till den röda mönstringen ut på att kraftigt lägga motståndet mot det im- perialistiska kriget i dagen.
Dessa lugnande förebud tyckas ha förbisetts.
I det stora hela avlöpte dock den stora dagen i Stockholm svenskt exemplariskt.
Men där funnos tecken, som skulle kunna tydas så, att det bor- gerliga samhället innerst inne inte så ogärna skulle se en revolution.
Som om det längtade efter att erfara hur d e n skulle te sig och efter ' att få en gillad och oantastlig anledning att själv be- gagna de vapen, som det n u i alla fall besitter.
Ligger det inte något lockan- de i a t t få pröva sin makt i skydd av sin ställning på den rätta sidan.
Att få ge utlopp åt gammal hopad förargelse och spänning och kränkt traditionell rättskänsla.
När Tidevarvets.
medarbetare på kvällen den första augusti kom ut från Centralstationen, oförberedd på att den viktiga timmen var inne, möttes hon av demonstrationståget från Norra Ban- torget till Tegelbacken.
Det var visserligen inte många da- monstranter att se.
Men gruppvis, truppvis av poliser.
E n ung flicka, se.
gersäll och trosviss, verkligen trosviss, tydligen i något slags ledarställning för sin grupp, kom sjungande och svängde handen i takt med sången.
Hon bevakades av tre poliser.
Åskådarna klättrade upp var de kun- de och försökte göra det bekvämt åt sig och skaffa sig god utsikt.
Vad fingo de se?
Nere vid Tegelbacken var det knappast något annat övrigt av demon- strationen än några vita, spända polis- ansikten.
När sedan en konstapel lät över- rumpla sig till att angripa ett par so- cialdemokratiska tidningsmän (det skulle inte förvåna oss om det varit just den bleke konstapeln med fruktan i ansiktet, som vi lagt märke till för- ut) tycks detta bara vara ett natur- ligt led i händelseförloppet för övrigt.
Tidningarnas förväntansfulla och för- storande utläggningar, den gömda rädslan i den allmänna diskussionen, sablarna, som plötsligt sättas i polisens hand, är det inte nog att framkalla det provocerande nitet.
Vi komma i detta sammanhang att tänka på Elsa Björkman-Goldschmidts skildring av Wien-revolutionen 1927, då en konstapel i spänningens övermått lät det första, ödesdigra skottet brinna av.
Han var känd som en tålig och god- modig man.
Men det var rädsla, inte grymhet, som gjorde hans röst hård och hans vapen livsfarligt.
Det välsinnade samhället beter sig dessvärre allt framgent opsykologiskt.
Allting blåses upp i orimliga propor- tioner i stället för att behandlas efter sitt värde.
De unga demonstranterna måste j u av den oerhörda uppmärksam- het, som ägnas deras förehavanden, få en underbar visshet om sin betydelse.
E n poliseskort på tre eller tio man he- stås inte varje 17-aring.
Se här, här kommer vi, det är något som de lyst- r a r till!
Att under så vanskliga förutsättnin- gar verkligheten också en gång kan komma att motsvara förväntningarna, försvararnas förväntningar, det är, inte att undra på.
V å r ledande artikel handlar om Vem har fördel a v utför- s e l b e v i s e n ' f ö r spannmål?
Semesterstaden E f t e r ilet » utredningsarbete med mellanakter » på steriliseringslagstift- ningens område som Tidevarvet vid ti- digare tillfällen ägnat sin uppmärksam- het, har i år ett förslag till sterilise- ringslag framlagts av de å r 1927 till- kallade sakkunnige.
V å r artikel, som redogör f ö r förslagets huvudsakliga innebörd, upptar särskilt frågan om och v e t e n- Sterilisering, s k a p e n s nuvarande stånd- punkt.
* skildras I Semesterstaden den a v Hyresgästernas Sparkasse- och Bostadsförening planerade sommar- stugekolonien ute vid Hårsfjärden 3 mil från Stockholm, där just n u ett forcerat arbete pågår.
Söndagen d.
1 1 är allmänheten inbjuden att ta områ- det i betraktande.
F r u R a g n v i Torsslow- L u n d g r e n berättar o m Stock- Badstranden holms kvinnliga i d r o t t E n liten stad i en storskog av tall n u. Sommarträningen g e r an- och gran, röda, gula, bruna och gröna ledning till goda förhoppningar och hus med blåbärsris, mossa och gräs ett stort önskemål.
utanför knuten och gator, mjuka av barr.
E t t stort torg.
vars avslutning är Ger 3:e kapitlet i Chestertons solbelyst urberg och d ä r ståtliga barr- berättelse, Livslevande, heter träd bilda fasaderna.
Klart vatten och Beacons Banér, vars första hälft infö- en vågig sandstrand är stadsgräns åt res i veckans nummer.
Berättelsen ena sidan, skog å t den andra.
kommer att avslutas i nästa nummer.
Det lilla samhället, som avslöjar sig * för ens ögon mitt i en värld a v ener- I samband med redogörelsen Från F o g e l s t a d i n f ö r a v i M a j a Åkessons lilla Sång till medbor- garskolan.
just - * D e n I augusti har givit anledning till vår femte spalt, V i t t o c h rött.
* Eftertryck a v Tidevarvets artiklar tillåtet med angivande av kallan.
vid giskt arbete, vägröjning, planering, stenforsling och sandkörning är som- marstugornas stad, som Hyresgäster- nas Sparkasse- och Bostadsförening med banbrytande mod bygger upp ute vid Hirsfjärden, Årsta strand, 3 mil eller c: a I tim. bussfärd från Stock- holm.
Det ä r i sitt slag det första för- söket i Sverige att lösa problemet om sommarvistelse för dem, som av sina arbetsförhållanden äro strängt bundna Hårsfjärden.
vid staden och av sina ekonomiska för- hållanden hindrade att på tillfredsstäl- lande sätt utnyttja sommarens möjlig- heter i friluftshänseende.
Och detta problem löses alltså genom att inom ett rimligt avstånd från Stockholm upp- föra en koloni, där var och en blir ägare av sin egen lilla stuga, medan vattenledningar, vägar, trappor och torg anläggas till invånarnas tjänst av Hyresgästföreningen.
(forts. å sid.
4.)
STERILISERING och vetenskapens nuvarande ståndpunkt Det i vårt land hittills långsamt framåtskridande, med en viss spänning följda arbetet för en lagstiftning ifrå- ga om rätt till sterilisering i vissa fall av sinnesslöa, sinnessjuka och fallan- desjuka har i å r nått en viktig punkt, i och med de sakkunniges framläggan- de a v sitt betänkande med förslag till steriliseringslag.
Sedan frågan först aktualiserats ge- nom den redan å r 1922 av prof. Al- fred Petrén i riksdagen väckta motio- nen om utredning i vilka fall sterilise- ring på sociala skäl skulle vara tillåten, framförallt av sinnesslöa, gjorde den inga hastiga framsteg.
Motionen bi- fölls visserligen, men sedan yttranden inhämtats från Medicinalstyrelsen, dess Vetenskapliga råd, och Uppsala universitets Rasbiologiska institut, dröjde det ända till i december 1927, innan de nu omnäiiiiida sakkunniga till- kallades med uppdrag att utreda frå- gan.
D e sakkunniga ha varit härads- hövding Lindstedt samt professorerna Essen-Möller, Sjövall och Wigert.
Stora förväntningar ha säkerligen varit knutna till detta utredningsarbe- te.
Nu visar det sig emellertid, att den ståndpunkt som vetenskapen under de senare åren kommit att inta till frågan om ärftlighetens betydelse, till e n grad redan motsagt förhoppningarna, som väcktes av den petrenska motio- nen 1922.
Det nu framlagda förslaget ä r en god illustration till detta förhål- lande.
I det väsentligaste innehåller försla- get följande.
O m grundad anledning föreligger att antaga, att någon på grund av arvs- anlag ska komma att till sina barn över- föra sinnessjukdoni, sinnesslöhet eller fallandesot, som g ö r dem oförmögna att taga vård om sig själva, då skal han kunna underkastas medicinskt i n grepp, varigenom han berövas fort.
plantningsförmågan.
Detsamma gäller den som på grund av någon av de tre nämnda sjukdomarna ä r varaktigt ur stånd att ha vårdnaden av sina barr om hand och det finns skäl att anta att sjukdomen ä r ärftlig.
D e sakkunniga förorda sterilisering endast på frivillighetens grund och ta avstånd från varje slag av tvångsin- viss gripande.
I förslaget stadgas sålunda att ingen må steriliseras, som inte vet vad åtgärden innebär.
H a n måste vi- dare lämna sitt samtycke till sterilise- ringen och ingen f å r opereras mot sitt nekande eller motstånd.
För den som av en eller annan anledning inte själv kan avgöra.
fordras förmyndarens samtycke eller medgivande av den per- ron, under vars vårdnad den sjuke står.
Ifråga o m sådana sjuka, som än- nu inte uppnått äktenskapsålder, for- dras att särskilda skäl skola vara för handen och på sinnessjuka med hopp om tillfrisknande får sterilisering alls inte äga rum.
Där stadgas vidare vissa garantier för själva förfarandet.
Medicinalsty- relsens tillstånd ä r för det första nöd- vändigt för att operationen skall f å ske.
Ansökan skall åtföljas av präst- bevis samt intyg av anförvanter och läkareintyg enligt fastställt formulär.
Tillstånd meddelas sedan efter i varje fall verkställd prövning av medicinal- styrelsen, dit även meddelande om den sedan på lasarettet eller sjukstugan av forts. å sid. 3. n.
—
Vem har fördel av utförselbevisen för spannmål En del av den stora allmänheten kanske inte har fullt klart f ö r sig, vad för soni menas med utförselbevis spannmål.
D e t betyder att staten beta- l a r ett tillägg a v 3:70 pr 100 kg bröd- säd, soni exporteras, minus 5 % därav till bokföringskostnader.
T i l l en bör- j a n erhölls detta påbröd endast för var- j e motsvarande kvantitet, soni impor- terades eller med andra ord man fick tullfritt importera samma mängd, som man exporterat.
Numera betalar staten de 3:70 pr 100 kg.
för all brödsäd, som exporteras oberoende a v importeii.
Förslaget kom upp f ö r att hjälpa jordbrukarnas betryckta läge, nian kun- de i n t e finna på något annat.
Högre tullar skulle inte gå igenom i riksda- gen.
A t t jordbruket härigenoni skulle f å ett handtag var väl knappast någon soni trodde, på sin höjd tänkte man, att förslaget skulle komma valmännen att tro på ilet, och att det inte skulle lända till skada.
Det var högerns för- slag.
Socialdeniokraterna voro emot.
De frisinnade hävdade, att utförselbe- visen icke kunde nämnvärt gagna jord- bruket, i varje fall icke de mindre går- eventuellt skulle bidraga att darna, h ö j a mjölpriserna i allmänhet, och dessutom vore deras iiiförande att prin- cipiellt slå in på tullsystemet.
M e n n ä r de frisinnade plötsligt ändrade mening gingo utförselbevisen igenom och stad- fästes ytterligare genom en kungl.
pro- position, d å de frisinnade kommo i re- geringsställning.
men V a d har följden blivit?
Några anse att jordbrukarna h a f t nytta därav.
Flertalet kanske menar, att fördelen huvudsakligast ligger hos mellanhän- derna.
M e n i år är utslaget så egen- domligt, a t t det kan förtjäna dryftas.
Den svenska veteskörden - vi in- skränka oss till vetet slog fel i fjol.
Säden blev så dålig genom den ogynn- samma väderleken, att den huvudsak- ligast måste användas till fodersäd.
O c h många ha fodrat upp sitt vete i stor utsträckning.
Men vad hände!
Danmarks jordbrukare, s o m äro drif- tigare ä n vi, köpte upp svenskt vete och svenska smågrisar f ö r a t t sedan exportera fläsk och ta förtjänsten.
O c h hur gick det då med utförselbevisen.
De svenska jordbrukarna kunde inte f å något högt pris f ö r sitt vete, gros- sisterna kunde sälja detsamma till Danmark till ett lågt pris och ändå f å någon behållning tack vare att svenska staten betalade dem 3:70 pr 100 kg.
- I annat fall hade det svenska vetet bli- vit f ö r dyrt för Danmark, och de sven- ska jordbrukarna tvingats att själva använda sitt vete och - t a förtjänsten av exporten.
- V i ska inte missunna Danmarks duk- tiga småbrukare, vad de redligen för- tjänat.
M e n om riksdagen vill stödja vilket man ställer sig tveksam dem inför — m å den hellre bevilja ett anslag f ö r ändamålet och ta bort utförselbe- vis f ö r svensk spannmål, vars verk- ningar äro oberäkneliga och vars be- rättigande är outgrundligt.
- Från Medborgarskolan Torsdagen den 8 augusti avslutades på Fogelstad den stora sommarkurs, som sedan t r e veckor pågått vid sko- lan.
Vid denna kurs, såväl som vid den i början av juli avslutade tremånaders vårkursen, h a som vanligt en mängd olika åldrar, landsdelar och yrken va- r i t representerade.
Tobaks-, textil-, sko- och litografarbeterska, sömmerska, hembiträde, barnsköterska, musiker, jur. stud., fotograf och fann.
kand., Signe Jacobson 60 år När fröken Signe Jacobson i Östham- mar på måndagen fyller 60 år, är det en duglig och trogen arbetare i det sto- r a och skiftande värv, som kallas sam- hällets tjänst, som f i r a r sin högtidsdag.
Född och uppfostrad i Östhammar har Signe Jacobson inte bara skänkt sitt rika arbete At sin barndomsstad utan också ägnat det å t framåtsträvande rö- relser av vidare m å t t.
Vid sidan av den befattning vid Up- landsbanken, som hon skött ända tills för några år sedan har fröken Jacob- son funnit tid till ett intresberat arbete inom den gymnastikförening, som hon upprätthållit och för vilken hon genom sin utbildning till gymnastikdirektör haft stora förutsättningar.
Inom Före- ningen för Kvinnans politiska rösträtt och inom Frisinnade Kvinnor - med- lem av Stockholmsföreningens styrelse - har fröken Jacobson gjort en god in- sats och Vita bandet har i henne haft ett troget stöd.
Utom dessa värv av, låt oss säga, mera ideell karaktär, har fröken Jacob- son stått mitt i vardagens mångahan- da, där hon som stadsfullmäktig, med- lem av pensionsnämnd, kyrko- och skol- råd samt som innehavare a v en mängd allmänna förtroendeposter f ö r övrigt, gjort sig förtjänt av sin stads högakt- ning och tillit.
I tysthet och trofasthet ett osjälviskt arbete för det allmännas bästa, stän- digt färdig a t t ge glädje och trevnad åt sin omgivning.
Det är en glad sex- tioårsdag, som kan se tillbaka på en sådan bana.
Stockholms Kvinnliga idrott just nu T r o t s bristen på idrottsplats äro va- ra idrottsflickor i full gång med trä- ningen.
Energien är stor hos alla, vare sig ett kvinnligt idrottsmärke eller ett svenskt mästerskap är det i f j ä r r a n Iiagrande målet.
De som v i l j a idrotta endast f ö r motionens skull, med even- tuell förhoppning a t t kunna borttaga vinterns små fettavlagringar, äro nog i minoritet.
Vilket sannerligen inte är så underligt.
E n viss portion mod for- dras nämligen a v ett feminint väsen, f ö r a t t hon skall våga sig in på ö s t e r - malms idrottsplats a v hoppande och springande ynglingar överfyllda plan.
Ä r hon då något korpulent och dessut- om foga insatt i de ädla idrotternas teknik, a r det mindre underligt om hon tvekar för försöket.
Förrän vi f å en kvinnornas idrotts- plats h a r i Stockholm, kommer aldrig kvinnliga idrotten a t t helt slå igenom.
I väntan på någonting bättre äro vi gärna nöjda med det allra primitivaste en kolstybbsbit på c: a 1 0 0 m., en hopp- grop och ett par omklädningsrum, men helst centralt belägen, så a t t vi verkli- gen f å någon nytta av den.
K a n idrotts- styrelsen s k a f f a oss en sådan plats fyl- ler den en stor mission.
De tävlingstränande flickorna äro relativt niånga.
Djurgårdens damavdel- led- ning, som under E l s a Haglunds ning håller till på Tranebergs idrotts- plats, uppgår v a r j e gång till ett 30-tal.
N å g r a förnämligare resultat h a icke uppnåtts, men så hör den klubbens led- ning till d e förståndiga, som e j pressa flickorna, utan låta idrotten förbli lek.
Huvudsaken är att f å upp flickorna till korrespondent och skolkökskonsulent, motion, resultat i form a v tider och kontorsbiträde vid Göta hovrätt och mått ar likgiltigt.
Klubbfanatism kan barnträdgårdsledarinna, seminarie-, här ställa till stora tråkigheter, då den elementar-, små- och folkskollärarinna tvingar till för mycket träning och for- ha varit bland de företrädda yrkena.
drar tävlingsresultat.
Det kan vara värt a t t nämna a t t Djurgårdens bästa äro Inga Gent- bland sommarkursens 33 deltagare vo- zel, v å r skickliga 800-metersflicka, ro inte mindre ä n 8 fruar, a v vilka någ- som i år h i l l e r på att träna snabbhet ra med yrkesarbete men också flera f ö r a t t kunna förbättra sin tid och Eb- med det husmoderliga arbetet som ba Mylirberg, en duktig allround med 5,12 meter i längdhopp och 13,5 sek. främsta uppgift.
Samtliga kursdeltagare ingingo vid på 1 0 0 meter.
Kvinnliga Bandyklubben tränar så kursernas slut som medlemmar i Fogel- gott soni v a r j e dag under manlig trä- stadförbundet.
Vårkursens deltagare, 13 till anta- nares ledning och har många duktiga flickor.
Den allra främsta är dock Maj let, voro följande: Hildur Andersson, Stockholm, M a j a Jacobsson, ny f ö r året men klart över Björklund, Stockholm, Inga Fürst, Ud- alla andra.
E n stark, välväxt flicka, devalla, Martha Hult, Malmö, Hilma utmärkt i allt hon försöker sig på.
D e t Håkansson, Oscarström, Frida Karls- glunkas om ny världsrekordtid i häck- son, Gävle, Maja Larsson, Norrköping, löpning, nytt svenskt rekord i längd- Distriktsmästerskapen f å Inga Lind, Norrköping, Valborg Rosell, hopp m.m. Rejmyre, Ada Svensson, Norrköping, väl utvisa vad hon g å r för.
Artemis tränar två gånger i veckan Greta Wetterberg, Stockholm, Märta uppe på Östermalms idrottsplats men Åkerwall, Norrköping.
har mest lagt an på avläggande a v pro- Sommarkursens deltagare voro föl- ven f ö r kvinnliga idrottsmärket.
A v jande: Anette Andersson, Västervik (Norr- deras bästa märkes Lilly Abrahamsson med 8,2 på 60 meter och 4,50 i längd- land), Signe Andersson, Smedjebacken, Anna Boiesen, Billinge (Skåne), Märta hopp.
damsek- Slutligen ha vi I.F.K:s Bergquist, Göteborg, Ester Bäckman, tion, som också har t v å träningskvällar Eskilstuna, Sigrid Carlsson, Stockholm, i veckan.
Deras medlemmar äro sär- Dagmar Dahl, Stockholm, Britta Da- skilt intresserade a v handboll, vilket nielsson, Katrineholm, Maria Eriksson, givit i resultat, a t t d e stå som vinnare Eskilstuna, Hannie Friedner, Katrine- a v Stockholms Idrottsförbunds hand- holm, Greta Hall, Nyköping, Anna bollserie med vinst i samtliga matcher Hedlund, Borås, Beda Jansson, Stock- och en så f i n målkvot som 26 — 3.
All- holm, Elsa Johansson, Norrköping, An- mänidrottsflickor finnas dock, fastän na Lindberg, Torshälla, Lillie Lund- de e j träna för tävlingar.
B r i d e Adams- quist, Säbydal, Gunhild Nordling, Bo- R a y, f ö r r a årets olympiarepresentant rås, Anna Persson, Charlottenberg, och rekordhållerska i höjdhopp, h a r Gulli Persson, Örebro, Hedvig Peters- skadat en f o t och d ä r f ö r e j nått några son, Julita, Anna Pettersson, Stock- toppresultat i år.
H o n vilar sig for- holm, S a l l y P o r a t h, Stockholm, Sanna ståndigt nog till svenska mästerskapen, Rådström, Örträsk, Märta Sandquist, som gå i Västerås den I sept.
Jönköping, Anna Skoog, Charlotten- En annan tävling blir distriktsmäs- berg, Karin Stenström, Arboga, Hanna terskap f ö r Stockholm, som komma a t t Thomasson, Ystad, Ruth Westerlund, gå på Enskede idrottsplats onsdagen Tystberga, Millis Wetter, Katrineholm, den 14 och torsdagen den 15 augusti.
Karin Stenwall, Sundsvall, Alma Elows- Dessutom h a I.F.K.
Stockholm, D j u r - son, Robertsfors, Valborg Tweter, Oslo, gården och Kvinnliga Bandyklubben Rut Malm, Malmköping.
f ö r a t t stimulera intresset anordnat e n I den under juni anordnade fortsätt- triangelmatch på Tranebergs idrotts- ningskursen deltogo slutligen följande: plats.
Rut Adler, Lindome, O l g a Aartelo, Stockholms kvinnliga idrott lever i Ystad, Magda Bergström, Stockholm, alla fall, fastän i skymundan.
Agda Björklund, Västerås, Greta Car- Ragnvi Torsslow-Lundgren.
dell, Göteborg, Karin Cardell, Göte- borg, Elna Fernström, Eskilstuna, Ag- nes Gustafsson, Katrineholm, Ellen Hansen, Köpenhamn, Barbro Hermelin, Eskilstuna, Fogelstad, H i l d u r Hult, Maja Håkansson, Jämjöslätt, Anna Is- raelsson, Ålberga, Anna KäII, Sparre- holm, Jenny Johansson, Borås, Hanna Landberg, Gävle, Hildur Lindeberg, Ny- köping, Anna Pallin, Stockholm, Göta Rosén, Katrineholm, E l s a S c h o t t e, Stockholm, E l l a Wickbom, Djursholm, Maja Åkesson, Spjutsbygd.
Ingrid ör- ström, Nyköping.
Sterilisering Forts. från sid. 1 där anställd läkare utförda operatio- lagen till vissa a v dessa sjukdomar nen skall insändas.
grunda sig, äro mycket allmänt ut- Med sterilisering menas ett sådant bredda.
D e behöva emellertid långt ingrepp, som utan skada f ö r hälsan ifrån alltid framträda som sinnessjuk- eller inverkan på kroppen i övrigt, en- dom, utan förekomma också hos den dast innebär borttagande av fortplant- friska befolkningen.
I gynnsamma ningsförmågan.
Alltså intet avlägsnan- kombinationer kunna dessa arvsfakto- de av könskörtlarna, s.k. kastration, rer medföra egenskaper hos individen, vilken medför både upphävande av som äro värdefulla och Önskvärda ur fortplantningsförmågan och dessutom samhällets synpunkt.
Det är svårt att vissa djupt ingripande förändringar i tänka sig, att man skulle kunna utrota organismen f ö r övrigt.
Sterilisering i dessa arvsfaktorer, helst som en steri- inskränkt mening, alltså den som i för- lisering även a v friska personer i vissa slaget avses, har ingen inverkan på fall skulle vara det enda effektiva, en- könsdriften.
Operationen är hos man- ligt vad man känner o m vissa av dessa nen synnerligen lätt.
Hos kvinnan ut- sjukdomars ärftlighetsgång.
Även om gör den visserligen ett större ingrepp, man skulle lyckas undgå ett visst antal men medför trots detta en mycket obe- sjukdomsfall, skulle samtidigt också de tydlig operationsrisk.
gynnsamma kombinationernas förde- A v ovanstående framgår tydligt, att lar i befolkningshänseende g å förlora- det föreliggande förslaget är präglat de.
a v mycket stor försiktighet, när det Också i fråga om de sinnesslöa är gäller att uppdraga gränserna för de det i talrika fall tveksanit om sjukdo- områden, på vilka ett för den enskilda men står på ärftlig grund eller inte.
individen så betydelsefullt ingripande Miljödförhållanden frän allra tidigaste får ske, som ett upphävande av hans stadium, fostrets anläggning och själva fortplantningsförmåga.
Invändningar förlossningen spela också vid dessa ha även gjorts mot ett sådant ingripan- sjukdomar stor roll.
Men frågan lig- de.
Man har hänvisat till, att det skulle ger ändå enklare till än vid sinnessjuk- strida emot alla hittills gällande rätts- domarna, eftersom det ifråga om de grundsatser.
Härpå svara de sakkun- sinnesslöa är mindre sannolikt att de niga, att enbart det faktum att vi se- arvsfaktorer, vilka i ogynnsamma dan länge gått med på äktenskapsför- kombinationer framkalla sinneslöhet, bud vid vissa sjukdomar, visar att tan- skulle kunna medföra några värdefulla ken på ett samhällets ingripande f ö r resultat ens i goda kombinationer.
att till sitt eget skydd förhindra vissa Dessutom anser man sig med större sjukdomars överförande till nya gene- visshet kunna fastställa, att vissa grup- rationer, inte är något för vårt rätts- per a v sinnesslöhet verkligen äro ärft- medvetande främmande.
E n lagstift- liga.
ning med detta syfte bör också f å kom- Vad slutligen beträffar fallandeso- ma till stånd, anse de sakkunnige, om ten anses den numera i långt flera fall den överhuvudtaget kan bli av nå- än man vanligen föreställer sig bero på gon betydelse för det ändamål man vill andra orsaker än arv.
Den förefaller vinna: E t t förebyggande av sjukdom, t. ex. ofta vara följden av groddskada, ur rashygieniska och andra synpunkter, som kan stå i samband med alkoholism samt vissa garantier - av sociala och eller syfilis hos föräldrarna men inte kriminalpolitiska skäl - emot följder- med direkt ärftlig belastning.
na av sådana personers fortplantnings- Fallandesot av » övervägande inre drift, som visar sig ur stånd att t a vara orsaker, ä r dock som bekant anledning till äktenskapsförbud i Sverige.
Emot på sig själva och sina barn.
Förslaget s försiktiga formulering denna benämning framhåller professor står emellertid, som redan antytts, i Bror Gadelius i den uppsats över ärft- full överensstämmelse med den tvekan, liga anlag soni orsak till fallandesot, soni inom de senare årens ärftlighets- vilken bifogats sakkunnigförslaget, att forskning alltmera gjort sig gällande, det är ytterst svårt att i enskilda fall om och i vilken utsträckning de tre ge tillräcklig bevisning om att sjukdo- sjukdomsgrupperna sinnessjukdom, men beror på sådana inre orsaker.
Han sinnesslöhet och fallandesot ha bety- anser därför äktenskapsförbudets be- rättigande tvivelaktigt.
Dessutom vi- delse ur ärftlighetssynpunkt.
Undersökningarna angående sinnes- s a r j u erfarenheten att personer, som sjukdomarnas nedärvning ge vid han- lida av fallandesot - om den inte är den, att de arvsfaktorer, på vilka an- kombinerad med sinnessjukdom eller - - sinnesslöhet ofta kunna reda sig ganska väl som samhällsdugliga män- niskor.
Så länge emellertid denna lagstift- ning kvarstår kan rätten till sterilise- ring även a v fallandesjuka ha en viss betydelse, då kungl.
maj:ts medgivan- de till deras ingående av äktenskap, måste bli betydligt mycket lättare att erhålla.
Professor Gadelius påpekar dock, att det aldrig bör bli fråga om att beröva den fallandesjuke hans fria val och att han under alla omständig- heter bör upplysas om den fulla inne- börden av en sådan åtgärd.
Det återstår slutligen att beröra ste- riliseringsfrågans läge i våra grannlän- der.
Tidevarvet har tidigare uppehållit Sång till Medborgarskolan Stark stige sången högt emot sky!
S v a r t p å v i t t Den rysk-kinesiska konflikten har mattats a v och parterna tyckas villiga att ingå förlikning, ehuru, enligt de se- naste uppgifternas innehåll, metoden f ö r fredsslutet ännu inte är fullt klar.
Kina har föreslagit direkta förhand- lingar med Sovjet, men tillkännagivit sin avsikt att hänskjuta saken till Na- tionernas Förbunds avgörande ifall Sovjet inte är villigt att gå med på en konferens.
E n ganska bred neutral zon har under avvaktan på förhandlingar kommit till stånd vid Manchuli, beva- kad av ryska och kinesiska trupper och de kinesiska styrkor som förlagts till gränsen ha order att inte tillåta vitrysk aktion mot Sovjet med kinesiskt terri- torium som bas.
Fastän avvecklingen sålunda sker långsamt är dock den ömsesidiga vil- jan till fredlig lösning tydligt skönj- har.
I Haag öppnades på tisdagen den diplomatiska konferensen med skade- Natten är gången, morgon ses gry.
Pulsar som flyga, hjärta som slår gning av området för sådan sterilise- ring.
D e sociala skälen tyckas däremot ha vunnit mindre beaktande, varvid man istället rekommenderat en för- bättring i den antikonceptionella tek- Lång vinterdvala tyngde vårt sinn niken m. m.
Röster n u tala: Missmod försvinn!
I Danmark slutligen antog Folke- N y tid nu stiger fram uti ljus, tinget som bekant i våras en L o v om hjärtan inviger att följa dess brus.
Adgang till Sterilisation, för vars hu- vudsakliga innehåll Tidevarvet redo- gjort i samband med förslagets fram- Modigt vi stride ärligt vår strid, läggande.
Den danska lagen, som även upptar möjlighet till kastration i vissa hoppfullt vi bide hänryckningstid.
fall, avser två kategorier, nämligen dels Anderöst djupa led oss du väl sådana, hos vilka könsdriften ab- och förr ’ n vi stupa, fyll du vår själ!
norma styrka eller riktning utsätter dem för faran att begå förbrytelser, dels sådana psykiskt abnorma, som äro Ande ej svik oss, med oss du bliv!
omhändertagna på anstalt och vilkas Stärk och förlik oss, vid syn oss giv!
fortplantning ur samhällets synpunkt måste anses icke önskvärd.
Öga i öga, hand fast hand Vad som är anmärkningsvärt ä r det gå v i mot höga och drömda land.
.
svenska förslagets formulering ifråga om dem som på grund av sjukdom äro Maja Åkesson.
varaktigt urstånd att handha sina barns vårdnad, och som väl närmast mot- svara den sista kategorien i den danska sig vid de finska förhållandena, där lagen.
Även beträffande denna grupp ett förslag till lagstiftning med beto- har i vårt förslag sjukdomens ärftlig- nande av de sociala och humanitära het behållits som villkor.
Då emellertid skälen nyligen utarbetats av en år vetenskapens ståndpunkt till ärftlighe- tens betydelse på området är så tvek- 1926 tillsatt kommitté.
Norge liar visserligen ingen lag, men sam, medan yttre omständigheter till- mäta&gt; e n allt större betydelse, synes det frågan har varit uppe till diskussion bl.
a. i Det norske medicinske selskab berättigat att i dessa f a l l låta de på- i Oslo.
Härvid tycks Iiiiviidsakligen ste- tagliga sociala skälen vara avgörande.
rilisering på grund av medicinska in- Försiktigheten tycks på denna punkt dikationer ha förordats och en utvid- ha gått allt f ö r långt.
härligt betyga: Nu är det vår!
ståndsfrågan på programmet.
Utrym- ningsfrågan och den i samband med denna stående kontrollen av det ut- rymda landet, Young-planens realise- rande äro de viktiga frågor, som kon- ferensen fått sig förelagd.
Då Tide- varvet går i press föreligga ännu hu- vudsakligen uppgifter från de förbe- redande förhandlingarna, medan de stora frågorna ännu vänta sitt öde.
V i torde f å anledning återkomma.
V i återge med glädje följande påpe- kande ur Time and Tide.
Vid engelska läkarsällskapets konfe- rens i förra veckan visade diskussio- nen bl.a. ett beaktansvärt framsteg hos läkarna i deras ställning till en a v de allra mest glädjande rörelserna i arbe- tet för allmän hälsovård, nämligen di- etfrägan.
Kunskapen o m denna är än- nu i sin begynnelse, men dess betydelse för folkhälsan blir allt mera uppmärk- sammad.
Det råder intet tvivel, att många av de gammalmodiga idéerna om barnuppfödning varit skulden till sänkt livsduglighet, dåligt lynne och allmän » elakhet » hos barnen, lika väl som till verkliga sjukdomar under se- nare levnadsår.
Under läkarsällskapets diskussion o m mödradadligheten underströks sär- skilt eftertryckligt en synpunkt, som hittills inte blivit tillräckligt beaktad, nämligen den vanliga förekomsten hos havande kvinnor av sjukdomar och illabefinnande, som kan avhjälpas.
Me- dan siffrorna för dödsfall i barnsäng äro relativt låga, äro de förra fallen alltför talrika för att förbises.
Livslevande Semesterstaden Den glada Rosamund nästan kväv- des a v skratt.
» Allt ä r icke guld som glimmar », sade hon, » och förresten - - 8 » Vilket misstag! » utropade Innocent Smith och sprang upprörd upp.
» Allt som glimmar är guld och särskilt nu, Arbetet har inte pågått längre än Beacous banér.
då vi bildar en suverän stat.
V a d vore sedan början av april i å r och beräknas Följande dag gingo alla pensionärer det annars f ö r nytta nied en självstän- i Beacon House omkring med en käns- hålla på i omkring fyra år innan den dig stat, om man icke hade rätt att de- la av att det var vars och ens födelse- finiera ett guldmynt så som man ön- lilla staden står färdig.
Men då skola dag, Det ä r brukligt att tala om insti- skar.
Som i tidernas begynnelse ban också bortåt 2,000 personer ha funnit tutioner såsom kalla, tvingande bad.
vi förklara vilken som helst metall va- sin sommar- och semestertillflykt har Sanningen är däremot, att då man ä r ra dyrbar.
Man valde då guldet, icke ute i de 600 stugor som då skola vara på ovanligt gott humör, riktigt vild och emedan det var sällsynt - era lärda lossläppt av frihet och uppfinningsri- uppförda.
Området som ä r c:a zoo kan räkna upp tjugo mer sällsynta äm- kedom, man alltid måste skapa, och all- nen.
Man valde guldet emedan det var tunnland styckas i tomter på mellan tid skapar institutioner.
D å män ä r o grannt - emedan det var något som 500 — 700 kvm., som det står den en- trötta falla de i anarkisternas a r m a r; var svårt att finna, men vackert, då skilde fritt att välja på, alltefter hans men medan de ä r o glada och kraftiga man en gång höll det i sin hand.
M a n behov av utrymme.
Jorden som för- skapa de oundvikligen lagar.
Detta, kan icke slåss med guldsvärd eller äta som är sanningen om världshistoriens värvats av Hyresgästföreningen upplå- guldkex; man kan endast se på det.
alla kyrkor och republiker, gäller lika Och niaii kan se det därute., tes.
på villkor, som i praktiken nära väl det alldagligaste salongsspel som överensstämma med dem, som a v sta- Med en av sina oberäkneliga rörel- öde ö ”!
ser gick han bakåt och slog upp dör- " Jag känner den öde ön ”, sade Mi- rarna till trädgården., Sanitidigt räckte chael Moon.
” Den existerar blott i bo- han M a r y Gray handen, med en av des- ken ” Den schweiziska familjen Robin- sa gester, som hos honom aldrig ver- son ".
En man känner en obetvinglig kade så egendomliga, som de egent- törst efter någonslags vegetabilisk ligen voro.
Och han ledde henne ut på mjölk, och pang - en väldold apa kas- gräsplanen, soni till dans.
Genom de sålunda öppnade franska tar genast ned en oväntad kokosnöt.
E n poet får lust att pränta ned en fönstren strömmade kvällen in i rum- sonett - och genast rusar ett tjänst- met, ännu härligare ä n den svunna da- villigt piggsvin fram ur ett snår och gen.
Himmeln i väster soni blod, och over gräset liksom en stilla flamma.
räcker honom en av sina piggar ».
» Säg intet ont o m ’ Den schweiziska Trädens-vridna skuggor ringlade sig lamiljeii Robinson ’.
sade Innocent nied fram över denna glänsande gräsmatta, värme.
» Boken ä r kanske inte absolut icke som i dagsljuset grå och svarta, exakt seteiiskaplig, men den innehåller utan som arabesker, skrivna i klart vi- ren, fullödig filosofi.
Är nian verkli- olett p: ena sidan av österns guld.
gen skeppsbruten och lider nöd, så fin- Solnedgången var en av dessa stor- ner niaii säkert också allt vad nian be- slagna och samtidigt mystikdoftande höver.
Ä r man på en öde ö, skall man eldbränder, i vilka alldagliga föremål finna att den inte är öde.
Om vi verk- genom sina färger minna oss om dyr- ligen vore instängda här och belägrade, bara och egendomliga ting.
Skiffer- så skulle vi upptäcka hundrade eng- plattorna på det sluttande taket brun- elska bär och hundrade engelska fåg- no, som en väldig påfågels fjädrar i lar, om vilka vi inte haft en aning.
Om varje underbar nyans av blått o c h vi vore insnöade här i detta rum, skulle grönt.
Murens rödbruna tegel glödde i det göra oss oändligt gott att läsa mas- alla höstliga skiftningar av vinets dun- sor av böcker där på bokhyllan, såda- kelröda och bruna toner.
Såsom då na böcker, som vi inte ens vet finns man antänder ett fyrverkeri, tycktes där.
Vi skulle ha oändligt många sam- solen strö ut olikfärgade flammor över tal med varandra, härliga, hemska sam- alla föremål.
Och Innocents nästan tal, och nu f å r vi g å i vår grav utan färglöst ljusa hår tycktes glöda i hed- H.
B:s S. sommarstuga att kunna ana vad de inneburit.
Vi naguld där han vandrade fram över den praktiseras vid upplåtande a v jord från hushållsbestyren, till tillfälliga nö- den vildaste utelek.
V i äro aldrig fria kunde här fira bröllop och barndop och planen mot den höga bergskammen.
» V a d vore det f o r nytta med gul- begravning; j a till och med en krö- förrän någon institution befriar oss, mot tomträtt ute i trädgårdsstäderna.
jesresor och förlustelser.
och frihet k a n inte förekomma förrän ningsfest, ifall vi inte föredrogo en det om det inte glimmade?, sade han.
En årlig avgift betalas alltså på jord- I n f ö r ett så lockande arbete som det- den » Vi skulle lika litet bry oss om en proklamerats av auktoritet.
Har- republikansk styrelseform ».
värdet, besittanderätten gäller tillsvi- ta skulle man kunna bli lång i beskriv- lekin-Smiths vilda auktoritet var i alla » En kröning enligt ' Den schweiziska svart tioshillingsslant som o m en dun- dare i 60 å r men kan förlängas, ä r ningen.
Vad som dock slutligen bör fall auktoritativ, just emedan den över- familjens ’ linjer, antar jaga, sade Mi- kel sol vid middagstid.
Då vore ju en chael skrattande, » Om vi hade behov svart knapp lika god.
Kan ni inte se ärftlig och förytterlig.
framhållas ä r den vidare innebörden i allt strödde omkring sig en sådd av underbara regler och villkor.
Han fyll- av en sådan småsak som en krona av att allt i denna trädgård ä r som ädel: Stugorna, som ä r o av tio olika stan- detta H.S.B:s initiativ, som innebär de envar med sin halvgalna livsglädje, guld, skulle vi helt enkelt gräva upp stenar.
Och for tusan, vad är d e t för visserligen endast som en början, dardtyper, förvärvas mot en viss kon- men det tog sig icke uttryck i ett ned- maskrosorna och upptäcka en guld- Egendomligt med en ädelsten, annat än tant insats, växlande efter stugornas men i alla fall en förhopningsfull rivande utan i ett svindlande och våg- gruva under gräsplanen.
Och behövde att den ser u t som en sådan om j a g köpa storlek, varefter resten av köpesum- en återgång till ett familjeliv, där det halsigt uppbyggande.
Alla som hade nå- vi olja till den högtidliga ceremonien, får lov att fråga.
Hören u p p man amorteras under en tid av 15 år.
inte ä r nödvändigt att för hälsans skull gon mani, någon passion, funno att den så antar j a g att en väldig storm skulle och sälja och begynnen se!
Öppnen era I skolen vakna upp i det nya ögon och vräka allting upp på land, och vi skulle För de sommarbonade stugorna ligger skicka barnen på kolonier under som- utbildades till en institution.
Rosa- finna en val strandad på vårt områ- Jerusalem!
munds sånger tycktes utmynna i en den kontanta insatsen mellan 250 och maren, utan där nian kan ha dem själv slags opera; Michaels skämt och afo- de.&gt; 1,000 kr.
Arsomkostnaderna tör de under lika hälsosamma yttre förhål- rismer i en tidning.
Hans pipa och hen- » Det kunde mycket väl finnas en Allt ä r guld som glimmar: Hösten gräs och träd.
första 10 åren upgå till lägst 100 (f ö r landen.
H.B.S:s idé med » lekstu- nes mandolin tycktes tillsammans for- valfisk här på vårt område, utan att ni I kvällens gyllne timmar den minsta typen) högst 205 kr.
och gor », soni fullföljts i de nyaste bygg- ma ett slags konsert.
Den försagda, visste av det », utbrast Smith och slog flyter solens guldglans ned.
sin väldiga knytnäve i bordet.
» Jag upprörda Arthur Inglewood nästan under därpå följande 5 år till 50 kr.
naderna, kommer att utnyttjas också slår vad om att ni aldrig undersökt det.
L å t ropet g å till Jeriko stred mot sin växande betydelse.
Han för den minsta och med högre be- här.
Vidare innebär denna sommarstad kände huru, trots förtvivlat motstånd Jag slår vad att ni aldrig varit på bak- att jorden a v guld ä r full: till 85 kr.
f ö r ett led i arbetet för att i det allmänna hans fotografier växte ut till ett tavel- gården!
Men vid e r armbåge finnes lopp efter storleken allt ä r guld som glimmar, T y just glittret, det ä r guld., den största stugan.
För bättre ombo- medvetandet inpränta kravet på rätt galleri.
och hans velocipedåkning till en olja i bordsuppsatsen där, och j a g tror nade stugor ä r den kontanta insatsen till semester f ö r alla människor ..
Se- gymkhana.
Men ingen hade tid att när- att ingen rört den eller observerat den på åratal.
Och vad e r guldkrona be- » O c h vem har skrivit det där », 300 — 1,000 kr., Arsomkostnaderna de mestern, är j u en av förutsättningarna mare kritisera dessa improviserade be- träffar - ingen av oss här ä r väl sär- frågade Rosamund road.
» Ingen kom- fattningar och ställningar.
T y de följ- första 10 åren belöpa sig till 120 — 240 för stadens tillkomst, fastän naturligt- de på varandra i en forvirrande snabb skilt förmögen, men vi kunde väl ändå mer någonsin att skriva det,, svarade kr.
och under därpå följande å r till 65 vis söndagsledigheten också varit i å- följd, soni bevisen hos en kringströ- ur våra fickor fiska upp så många gyl- Smith, och hoppade över klippkammen lene tioskillingstycken, att de räckte till i ett enda språng.
- 85 kr.
Tomtpriset beräknas efter 7 tanke.
vande talare.
FORS.
Arkitekt Wallander och redaktör D å Smith var på sitt vilda humör för en guldring omkring ett huvud, el- — 14 öre pr kvadratmeter och å r och övertygande blev han tyst och stilla icke som Mi- ler också vore ett av miss Hunts guld- kommer alltså att f ö r en tomt på 500 Lundquist ä r o H.S.B:s halsband nog stort att kunna komma kvm.
uppgå till 35 kr.
F ö r - e n stuga av och intresserade representanter vid den chael Moon mer och mer pratsani.
Med ifråga — » ivern hos en abstrakt tänkande filosof den minsta sorten blir sålunda årsav- roliga demonstrationen av den växan- hade han upptagit tanken på en privat giften, sedan insatsen är erlagd och tills da sommarstaden ute vid Årsta strand.
domstol, vilken Moon som politisk hu- den amorterats, 135 kr.
För den stör- I n f ö r det brinnande arbetet i grustag morist framkastat.
Det vore sannerli- och vägar och med de små stugorna i gen det bästa de kunde göra förklara- sta stugan 275 a 300 kr.
de han, att fordra fulla, suveräna rät- Den genomtänkta anpassning efter skogen .för ögonen, upplever man ännu tigheter för det enskilda hemmet.
olika villkor och behov, som i allmän- ett bevis på det enskilda initiati- » Ni tror på Home Rule för Irland, vets och intressets märkvärdiga makt, het utmärker H.S.B:s byggnadsverk- jag tror på Honie Rule hemstyrelse samhet förnekar sig inte heller här.
vilket givits oss att i samarbete med för hemmen », förklarade han ivrigt för Stugorna uppvisa alla möjliga kombi- andra utnyttja till samfälld glädje och Michael.
» Det vore det bästa om varje fader, som hos romarna, hade rätt att C.H.
nationer a v utrymmen, där var och en allmänt gagn.
döda sin son, emedan ingen då bleve kan välja efter sin smak.
D ä r ä r en dödad.
Låtom oss från Beacon House sort f ö r dem, som inte bry sig så myc- utsända en Självständighetsförklaring.
Vi kan leva av grönsaker från trädgår- ket om eget hushåll, t. ex. två kam- den därute, och då uppbördsmannen rater utan familj, som f å två sovrum kommer förklara vi f ö r honom att vi och kokvrå.
D a r ä r den stora, trevliga sköter OSS själva, och så griper vi till stugan med två rymliga rum, ordent- trädgårdssprutan .. Forts. fr. sid. 1. ligt kök och garderober, eller den lilla med bara rum och veranda.
Det var nu den egna stugan.
Sedan komma de allmänna fördelarna.
Ut- om skogen, vägarna och vattenledning- arna är det alltså den halvkilometer- långa, härliga badstranden, med sand- botten och långgrund.
Vidare garage, idrottsplats, cykelstall och vedgård.
Runt torget, än så länge närmast en li- tet gropig sandplan, ser man i anda- nom butiker resa sig i välbyggd glans och ett hotell, eller restaurant, kommer att medge alla tillfällen till ledighet.
- III.
- " Ja, ni har kanske rätt, vi kunna väl inte använda den, emedan det är vat- tenledningsverket, som sköter om vat- tentillförseln och vattentrycket, men en hel del kunde väl uträttas med ämba- ren ...
Låtom oss tända ett bål på ta- ket, till firande a v vår självständighet, och till tecken på densamma!
Och vi får sedan se, huru hus efter hus längs hela Thames floddal svarar oss.
Låtom oss grunda en " De F r i a Familjernas Klubb ”.
Ned med den lokala styrelsen!
Bort med lokalpatriotism!
Må vart hus liksom detta bli en självständig stat och döma sina barn enligt sina egna lagar, såsom vi gör i Beacons Höga Domstol.
Låtom oss kapa fång- linan och riva broarna och vara lyck- liga tillsammans.
liksom vi vore på en att - -.
