# ID: svediakorp-per3445
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,430
# sentences: 370
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 31: 1929 Vår ledande artikel, F o 1 j d e r n a, är skr iven med anledning av krigsut- brottets I 5-årsdag SPANSKT ' MA LERI I.
EL G R E C O av Gina LeffIer * L ö s d r i v a r l a g e l l e r ic- k e ' a r den sista artikeln i serien om- kring sakkunniges förslag till åtgärder mot lösdriveri.
* G i n a L e f f l e r skriver om S p a ii s k t iii å 1 e r i, dess infly- tande på modern konst och några av dess största namn.
* röda d a g a r n a i W i e ii, s e d d a a Y e i i ii t o iii- s t 3 e n d e. skildrar EIsa B Björk- I D e i i i a n - GoIdschmidt d e n so- cialdemokratiska ungdomsför samlingen som nyss ägt rum med fred och folk- försoning som lösen.
* Kristus i Getsemane Forst omkring den i6 juli var sam- manräkningen a v finska riksdagsvalen I vilken egendomlig kontrast står e j i muséerna utanför det egna landet.
klar Märta SchuIz Cajan- der, Helsingfors, ger för Tidevarvet den spanska konsten till det politiska Men århundradets stora målare ä r o a v Nya tidens första århundrade en så utpräglad karaktär och av så be- en översikt a v dess viktigaste s i f f r o r livet och innebörd i artikeln Riksdags- såg visserligen mycken stor konst fö- tydande mått, att de stå i en klass for das, i synnerhet på arkitekturens om- sig, åtminstone två av dem, Greco och valen i Finland.
råde, men det spanska måleriets stor- Velasquez, ha fått en genomgripande hetstid a r 1600-talet, den politiska ned- europeisk betydelse.
historia, gångens århundrade Spanien kan e j Madrids största dragningskraft på G.K Chestertons detta uppvisa samma nästan myllrande rike- f r ä m l i g e n a r Prado, denna pärla LivsIevande, fortsätter i nummer med sitt andra kapitel, En dom av målare som 1500-talets Italien, bland Europas muséer.
De samlingar, o optimist s bagage.
aven om många funnos, som knapp- som här rymmas, representera ett händigt eller e j alls ä r o representerade o m ä t b a r t varde Allt vad Spanien fram- - * e Sedda - - — hel bild.
Ungdomen marscherar, anmälde kort och klart en borgerlig tidning Med oss den nya tiden!
ropar Arbe- tartidningen (Arbeiterzeitung).
» Sie.
e dagarna 1 e Det var soni ett gammalt, ädelt, Ii- tet murket träd på en gång börjat blomma - när 50.000 ungdomar från alla världens horn oversvammade Wien Det lyste så grant och ungt av brokiga färger - det blommade i gult och vitt och blått och f r a m f o r allt i rött Röda vimplar och fanor i tusen- detal.
Och alla ungdomarna sig s i oemot- ståndligt glada och trosvissa ut.
D e drog sjungande och viftaiide genom Wiens gator och ropade sin gemensam- nia hälsning » Freundschaft » till alla och envar Man såg och förnam att de alla bars av en stor gemensam tro att de kände sig trostarka genom färdiga att med ung- gemenskapen domlig hänförelse frälsa världen Myc- ket unga och mycket trosvissa - det var nästan så att de kunnat erövra en gammal skeptikers hjärta Vad som, utom åsynen av de ung- domliga skarorna, mera än alla tal och gav ett starkt intryck resolutioner av vad som skedde, var dagstidningar- nas rubriker.
Kort och honcentrerat — som skarpa ljusglimtar - återgav de händelserna, och - saninianfogade — lyste de upp det soni skett till en bragt ypperst i målarkonst represen- teras har i finaste urval; nian har en känsla a v att vandra bland enbart sto- ra konstverk av forsta rangen.
Kom- mer därtill de utvalda samlingarna a v nederländskt och italienskt, framfor allt venetianskt måleri alltifrån Filip I I s dagar.
Har h a r man ett utmärkt tillfälle att genom jämförelser söka ut- läsa den specifikt spanska karaktären i måleriet.
forts å sid 4. av en sind jung und dal; ist schön » som hu- vudrubrik citerar en neutral tidning refrängen till en visa Den röda ung- domen i det röda Wien - åter Arbe- tartidningen I De röda falkarna flyga skildras hur ungdomsföreningen » De röda Falkarna », som tältat i Prater- dälderna, stött på andra falkgrupper från fiaiiiiiiande länder och förbröd- rat sig med dem I ill fots från Tysk- land till Wien talar sitt tydliga språk - likaså Belgarna och Danskarna komma!
— Floridsdorf hälsar Leip- zig - 200 Holländare!
- Gäster från höga Norden — beskriver när tåget med de svenska deltagarna, 350 till an- talet, ångar in Wien i ungdomens flammande glans skildrar ett fackeltåg av 50.000 ung- domar i söderns mörka sonimarnatt och i Hundratusenden spaliera!
ger den soc - dem.
tidiiingen » der Tag, uttryck åt folkmassans valkomnaiide.
Vid de julifallnas gravar talar om att man tänkt på åt sdagen av Wienrevol- ten 1927.
De små notisernas rubriker gav bil- den än mera l i v » Inga olyckshändel- ser, anmäler varje dag att allt gått lugnt till i » Glatt lägerliv » berättas - i en utomstående lustiga anekdoter om d e taltandes äventyr » Upphittat » meddelar i långa spalter att man tagit vara på diverse föremål som entusiastiska deltagare kvarlaniiiat litet varstans I » Till ung- domens värdfolk » ombedes ödmjukt, att de soni lovat bjuda på logis, inte skola bli ledsna, om, i stallet for den önskade unga flickan - en ung man skulle infinna sig, och att de inte hel- ler skola bli forskrackta om deras skyddslingar inte kan tyska - H a r och dar eftersökes forsvunna och borttappade kamrater M i z z i Lehner ombedes saga var hon bor Franz Meyer har tappat bort adressen, dar han inkvarterats Han a r omhander- tagen på annat håll - men ville bara tacka.
Man får i » Officiellt Tack » hora om hur mycket matsäck de unga vandrarna fått med sig - av fram- mande manniskor, som kanske sjalva fått draga åt svingrenimen litet for att kunna åstadkomma så mycket gott.
Det var många framstående person- Iigheter, som talade dessa dagar: Fritz Adler - Wiens borgmastare Seitz Tyske Riksdagspresidenten Löbe m. f l Efter de flesta av mötena fattades resolution mot Kriget.
Men det mest.
konsum - rörande talet for fred hölls denna gång av en av ungdomarna sjalva - och återgavs under titeln » Bei uns und bei Euch » H a n talade - mycket en- kelt och mycket konstlöst om att han trott sig förstå hur det överallt var lika - hos E r och hos oss sam- ma kamp f o r uppehället, samma kamp mot nedslående missrakningar, samma starka och hårda livets kamp Och var- för skulle vi då kampa mot och for- inta varandra?
Ynglingens ord min- dre genom sjalva orden an genom den sammanträngda känsla, som man for- nam bakom dem - fick en att på ett alldeles särskilt satt fatta, att vi alla » äro bröder, som kampa i ondskans flod, - men som borde » räcka var- andra handen att hjälpa fram till stranden. » Det var ett akta rop av » Freund- schaft » som stöttes ut i världen och som bars av den kraft varmed det slungats Och det följdes a v många andra.
» Freundschaft.
Freundschaft », ljöd i korus från de viftaiide, överfyllda tåg, soni på soiidagskvallen ångade ut från Wien.
Wien, juli 1929.
— - -.
.
E.B.G.
föreningen för lägre levnadskostnader Flygmaskinen I Amerika har srartats en ny tid- skrift avsedd for flygintresserade.
Den heter Lika flygning for män och kvin- nor och dess namn, Equal Flights, rim- mar på ett fortjusandc och for de in- försatta betydelsefullt satt med det gam- la namnet Equal Rights, Lika Rätt, som i många strider varit det eldande baneret for trogna och hänförda trup- per, vilka i dess tecken offrat nattsömn och lediga kvällar, nöjen och anseende och den livets trygghet, som mannens gillande skänker.
Den nya tidskriften kom till delvis på grund av det betankliga misstag, till vilket miss Amelia Earhart gjorde sig skyldig.
Miss Earhart, flygaren, den första kvinnan som deltagit I en lycko- samt genomförd Atlantflygning, VIS- serligen passagerare men världsberömd, ville få till stånd särskilda flygtävling- a r for kvinnor, så a t t dessa skulle slippa tävla i mannens kappflygningar och ur kraftmätningen hemföra endast neder- lag.
Miss Earharts förslag upprörde på det högsta flygveterinen, Marjorie Stinson.
Hon inte bara vägrade att medverka till dess forverkiigande utan tog också med all kraft upp striden på det nya fältet: Lika flygning for män och kvinnor.
Här behovs press och pro- paganda!
Hade inte miss Stinson själv äran av sin broders utbildning, den ryktbare flygaren Eddie Stinson!
Hade hon inte framgångsrikt undervisat ota- liga stridsflygare den ädla konsten! '
på sanningen i den sats, just som nu en av de stora flygmaskinsfirmorna genom flotta helsidesannonser söker trumfa in i allmänhetens medvetande: Kvinnor kunna flyga!
De flyga utmärkt Deras insats till flygningens utveckl ng a r positiv och oumbärlig!
Dar fick Equal Flights medhåll.
Det är mycket sagt.
Därför a t t flyg- ningen ännu a r den nymäliga och kara ungen, minnens ära och dyra son, av vilken de ha rätt a t t vänta sig fröjd och valsignelse.
Får kvinnan vara med dar, har hon närmat sig toppen.
AIIa grumlande detaljer av orittvisa löner, undertryckt representation och nedlå- tande behandling i livets skiften for öv- rigt, lösas upp och falna och falla till marken som stoft.
Utvecklingens gång synes genomskinlig och klar.
Som en rymd av kristall ligger den framför oss del n, som långsamt, fram mäktigt männen ps, " ^^ och tillbaka ha — — - tillbaka - makten och herravaldet kvinnorna stiga upp och ta styret i sin hand.
Om vi alltid såg utvecklinpspendeln svida skinn!
Vi är i v å r t oförrätterna bara på botten for tillfallet, skulle vi saga oss, ett kvarts varv och veder- gällningens sötma är vår!
Men det är I n t e sagt att det vore nå- räknas som individ och generation.
Den klara rymden skulle skimra att så kall vi kanske blevo tvungna att plocka upp de bortkastade detaljerna igen och klä- da livet i deras bjärta färger, låta deras vikande och tätnande skuggor på nytt J a, o c h d e t är i n g e n k o n s t!
Gå förbi en sportplats på Söder eller annars var som helst och de hägrande bilderna som framkallats av händelser- na i flygmaskinernas nyerövrade ele- ment blekna på sekunden Blivande män på fjorton, sexton, aderton år vimla I skaror och träna i manliga idrotter.
De tala om for den passerande, sig med strängt och samhällsnyttigt arbete ärli- gen forsorjande kvinnan, högljutt och med handgripligt illustrerande av sitt hånfulla tal, att an har inte pendeln tänkt på att vanda sig och ännu finnas grabbar, som veta vem aran tillkom- mer i det basta bland samhällen.
Inta a r det farligt att få tråkigt.
Casan.
— — —
Följderna Riksdagsvalen i Finland.
Av Märta Schulz-Cajander.
en 19 sistlidne april upplöste Fin- sorna, som ju till så stor del rekryteras har fi- lands president på förslag av statsrå- från ödemarkernas skogar.
För dessa det riksdagen samt utlyste nyval till primitiva väljarskaror är det f ö r dem rats av socialdemokraterna genom mö- den I och 2 juli detta år.
Folkrepre- omedelbart gagnande det främst fatt- ten över hela landet.
Fram för fred sentationen hade icke kunnat t r ä f f a bara, och agrarpartiet har vinnlagt sig något tillfredsställande avgörande i de till den grad om Partiintressena, att och avrustning, var parollen.
statsanställdas Iönefråga, f ö r vars sna- det kommit att framstå som ett rent Det ä r betecknande för vår tids po- ra och möjligast gynnsamma regleran- klassparti.
Svenska Folkpartiet i valförbund de regeringen med statsminister Man- litik, att t, o. m. när man erinrar sig tere i spetsen starkt engagerat sig.
Re- med svenska borgerliga vänstern, vars ett sådant minne som världskriget, geringen, ehuru en mirioritetsregering, främsta kraft ä r bibliotekariern Georg sökte sålunda hävda sin auktoritet Schauman, bevakar som bekant inom sker det partivis.
Och medan de social- genemot riksdagen på samman gång den svenska linjen stads- såväl som demokratiska tidningarna ge referat av ilen ville giva folket tillfälle att såsom lantbefolkningens intressen, omfattan- valmän tala i denna viktiga angelä- de politiska nyanser från höger till föredragen o c h skildra anslutningen till genhet.
moderat vänster, inom partiet ha kon- Numera har folket svarat.
Situatio- servativa åsikter i mycket dominerat, mötena, innehåller Sv.
Dagbl.
en nen för statstjänstemännen har emel- liksom stadsbefolkningens och storka- ledare om » kraftårgärder av nöden, lertid vilket var att förutse ingalunda- pitalismens intressen.
På senare tid da f ö r b ä t t r a s De borgerliga partier, har emellertid inom den enska be- beträffande ärsskilt motorcyklarnas som förhöllo sig lojalt till statstjänste- folkningens i Finland rätt högt stå- männens lönekrav svenska folkpar- ende väljarkår förnummits större framfart.
- tiet, finskspråkigt samlingsparti (hö- emottaglighet för liberala ideer, även- Det ä r helt säkert en mycket svår ger) och finskspråkigt framstegsparti som större plats för rent folkliga in- inledde icke valkampanjen i denna frå- tressen inom partiet.
på e n punkt tyc- sak att fira minnesdagar, så att det gas tecken.
Icke heller socialdemokra- kes emellertid den konservativa fron-; er någon behållning.
Först och främst tiska partiet, vilket f ö r övrigt i dessa ten alltjämt orubbad, det ä r det gärna dagar upplever trettioårsdagen av sin praktiserade undanskjutandet av gäller det att få fram en verklig bild tillkomst i vårt land och genom sin kvinnlig niedarbetarkraft.
bli kvinnorna i den kom- numera erkännansvärt balanserade Sill antalet av minnet, en samman fattning och en hållning borgerlig gläder sig åt en stigande nied- mande riksdagen detsamma som vid klarhet.
Men det förpliktar också i yt- orgerlig aktning.
Dess förra riks- senaste val, eller 16 stycken.
För d e dagsgrupp hade försummat att skapa svenska kvinnorna är emellertid val- termera grad för framtiden.
Och sig ett eget förslag i frågan.
Den var resultatet mycket nedslående, i det ing- äridskriget kommer oss att stanna in- övertygad om nödvändigheten av frå- en av.
partiets uppställda tre kvinnliga gans snara och sakliga lösning, men kandidater blev vald.
Sålunda föll e bara inför de hemska krigsåren och emotsatte sig förhöjning av lönerna Åbolands kvinnliga kandidat, lärarin- mänsklighetens historia, det sätter sam- vid denna tidpunkt och pekade blott nan och jordbrukaren Fanny Sund- på de påtagliga fördelar som de stats- ström, igenom, likaså Finlands Sven- tidigt upp ett frågetecken: Vad skall anställda redan ha, sjukförsäkring och ska Kvinnoförbunds kandidat, arkitek- Blderdonispensionering.
Det var antag- ten Signe Lagerborg-Stenius, som komma?
- Och vad ä r det, som dessa ligen denna tama hållning i frågan jämte fru Carin von Weissenberg, lenioiistrationer mot kriget egentligen som förorsakade dem en mandatför- uppställd av nykterhets- och kyrkligt lust, och därmed förlusten av deras intresserade kretsar, kandiderade for ville säga oss!
Att bryta med den gäng- stäiining sedan ett decennium som Nyland.
Annie Furuhjelm, de svenska kvin- se föreställningen, som säger, att där- riksdagens största parti.
Det ä r troligt att mindre tjänstemän avföllo, för att nornas enda representant vid senaste för att människorna alltid bekrigat övergå antingen till de borgerliga par- riksdag, som genom sitt glänsande in- varandra, måste de alltjämt göra det.
tierna, eller och synnerligen till kom- val åter tycktes ha banat väg för de munisterna, som i den förra riksdagen svenska kvinnorna, hade for detta val Att våga tro, att även beträffande föreslagit de högre statstjänstemän- avsagt sig kandidatur.
Svenska Folkpartiet med dess 23 löner förminskade till förmån människornas andliga ståndpunkt och de lägre befattningshavandena.
mandat har således ingen kvinnlig re- deras förhållande till varandra, finns Detta var ett valbete som visade sig presentant.
finskspråkig höger, samlingsparitet, draga tre nya riksdagsmandat till par- lär en utveckling, inte bara i fråga tiet.
har att ur kvinnosynpunkt uppvisa så- Lantbefolkningens eller agrarernas väl en vinst som en förlust.
Partiet om tekniska möjligheter och veten- parti står - kunde man våga säga - med 28 mandat fick detta år in följan- kapliga rön.
olustbetonat gentemot stadsbefolkning- de tre kvinnliga kandidater emot två och val stadskulturen överhuvud.
senaste val: värdinnan Maija Häkki- Måtte Sveriges folk hela vårt en Dessa känslor överflyttades nu till de nen och fil.
mag. Aina Lähteenoja vida land ha samlats i allvarlig efter- statsanställda varför partiet vägrade samt f i l.
d:r Kaino W.
Oksanen.
För löneförbättringar I förening med dess Nyland föll den kvinnliga kandidaten tanke.
Måtte v i alltjämt samlas i stor- rätt hetsiga, finsknationalistiska in- Hedvig Gebhard igenom.
Fru Geb- e och större skaror samlas för fred i ställning samt tydligen även partiets hard, som under mera än två decen- förbudsvänlighet ökade dess riksdags- nier tillhört riksdagen, ä r en av det so- handling.
Och ta földerna därav.
mandat från 52 år 1927 till 60 vid det- ciala och politiska arbetets bäst initie- ta val.
rade krafter, varför förlusten ä r bety- Som bekant bilda agrarer, socialis- dande.
ter och kommunister tillsvidare obru- Finskspråkigt framstegsparti med ten front för förbudslagen, övriga bor- dess 7 mandat giva detta år kvinnorna liga partier uppvisa inom sina led två platser emot en 1927.
Lärarinnan äl förbudslagsvänner som - mot- Mandi Hannula för Nyland inkom Gör ett i ndare.
som god etta för sitt parti samt fru Söders populäraste bageri Vid valen forlorade Svenska Folk- Hulda Nordenstreng f o r S: t Michel.
partiet ett mandat till agrarerna, sam- Agrarerna med 60 mandat ha att an- BAGAR ST U G A N lingspartiet icke färre än 6 mandat och notera tvenne kvinnliga representanter Bellmansgatan 6 Hornsgatan 37 finskspråkigt framstegsparti tre nian- mot en 1927, värdinnan Aino Luosta- dat av 10.
Valutgången sålunda rinen och direktör Tilda Löthman.
vid handen, att de två partier som fö- Socialisterna med 59 mandat visa emellertid en avtagande kvinnlig repre- en till dagspolitiska f rågor, agrarer sentation, f r å n 12 representanter å r och valstriden.
kommunister, Däremot gingo ha finskspråkiga segrande ur vid 1924, detta till 9 val.
vid Bland senaste representanterna riksdag och 8 frisinnade oavlåtligt förlorat mandat, märkas inspektrisen Miina Sillanpää Världskrigets 15-årsminne nens för över besök gav rete och den den lägsta genomsnit sbildningen minst balanserade instäl ning- sedan de vid vårt självständiga stats- skicks bildande gjort sina lysande och tacksamt minnesvärda insatser i rikets politiska l i v, Partiets ledande själ var då förre presidenten Ståhlberg en och f r u Hilda Seppälä.
Kommunisterna ha även decimerat sina kvinnor, på 23 mandat f å r nume- ra endast en kvinnlig representant rum mot två senast, fru Siina Urpilainen.
högt stående kulturpersonlighet och en verklig kulturdemokrat.
Tyvärr har partiet i vissa hänseenden sedan dess nationalistiska det kunde tyckas såsom motgångar- na vore förtjänta Iäxor, men samti- digt inses att det icke ännu finnes till- räcklig resonnans för dess liberala ideer inom de finskspråkiga väljarmas- k På 2oo representanter endast I6 Härvid må slutligen framhållas att Svenska Folkpartiet och finska fram- stegspartiet i vissa valkretsar p i grund av vårt valsätt varit ogynnsamt ställ- da och förlorat ett rätt betydande an- ' ' tal röster.
gjort och sig skyldigt militäriska till vinnor.
-- Nanny Johansson: Då något obehagligt före- En ovälkommen.
står Eder var d a försedd med e n a s k Instantine.
E n pastill eller två 2:a uppl.
Häft.
450, inb.
5:75 vid det avgörande ögonblicket kom- Det ä r e n a v d e mest gripande mer Eder att se saken lugnt och böcker jag läst på länge ...
Jag öns- kallt.
Instanfine är en nervlugnande kar att d e n måtte spridas vida pastill s o m verkar genast är väl- Elin Silén i Härnösandsposten, smakande och kan intagas ' just d å I varje bokhandel.
Ni behöver den (utan vatten), säljes å apotek.
Lindblads Förlag, Uppsala ___
Lösdrivarlag eller ej?
L I VS L E VA N D E Enligt nuvarande lösdrivarlag skall nom sitt olämpliga reagerande mot II.
E n optimists bagage.
som lösdrivare behandlas dels den, samhällets egna brister blivit detta Alla minnas vi från vår barndom som sysslolös stryker omkring från samhälle obekväma.
Men en sådan till sagorna i vilka grundtemat var, att ort till annan utan medel till sitt uppe- polismiyndigheternas bekvämlighet upp- de stora djuren kunde hoppa propor- tionsvis lika långt och högt som de hälle, där ej Omständigheterna å d g a - rätthållen skräpvrå kan knappast a s m å.
Om en elefant vore lika stark lägga att han söker arbete, dels den, ses det moderna sanihället värdig.
an- små en gräshoppa, kunde den med ett vilken eljest utan att äga medel till sitt Visserligen framhålles som lagens enda skutt (antar jag) förflytta sig uppehälle, underlåter att efter förmå- främsta uppgift att åstadkomma en från Zoologiska trädgården till Prim- ga ärligen försörja sig och tillika fö- uppfostrande och tillrättaförande in- rose Hill.
Om en valfisk kunde hoppa upp över vattenytan, lika väl som en rer ett sådant levnadssätt, att våda vekan på de personer som den avser.
lax, finge nian kanske se en sådan seg- därav uppstår för allmän ordning eller För att uppnå något resultat i den vä- la fram i rymden över Yarmouth.
Så- säkerhet.
H ä r säges alltså öppet och gen är självfallet en långt gående dif- dana krafter hos djuren vore dock, om ärligt ifrån, att lagen ä r avsedd f ö r ferentiering och en framstående psy- också sublima, säkert besvärliga, och hängde den icke häsrskande och besittande klas- kologisk förmåga hos myndigheterna a menande sen och att lösdrivaren i frack inte f å r nödvändig.
Ger det summariska tillvä- mannen i grönt.
Han var for stor för röras.
Denna den gamla lagens egen- gagångssätt, soni trots all vilja till in- allting, emedan han var lika livlig som skap av klasslag är också en av de för- dividuell behandling.
nödvändigtvis väldig.
Tack vare naturens visa ord- nämsta orsakerna till den kritik, som måste äga rum, tiIlfälle till några psy- ning äro de flesta stora varelser lugna och långsamma: och ett medelklass riktats emot den.
kologiska undersökningar?
Och ha po- pensionat i utkanterna av London är Granskar man det nu föreliggande lisen och den vid hans sida arbetande icke byggt för män, stora soni små nya lagförslagets första paragraf, skall kommunala representanten särskilda tjurar och rörliga som kattungar.
Då Inglewood följde efter främlin- nian emellertid finna att samma sak förutsättningar för denna svåra konst?
återupprepas, fastän i förtäckta ord.
Långt ifrån att vi skulle ha und- gen i i i i pensionatet, såg han honom inbegripen i ett allvarligt (och enligt Där står: gått godtyckligheten, tycks i stäilet fa- hans egen åsikt diskret) samtal med Undandrager sig någon att efter för- ran och för att den skall göra sig gäl- den hjälplösa mrs.
Duke.
Den fylliga, måga ärligen försörja sig och finnes lande, fortfarande bestå.
Det är inte svaga damen kunde blott, likt en dö- han tillika antingen tu tal om att i landet finnas hundra- ende fisk, stirra upp på den enorma, sionsår.
I England uppnådde denna I) under kringstrykande eller annor- tals för att inte säga tusentals asocia- ledes föra ett levnadssätt, soni giver la individer, som inte göra vad de kun- siffra då sin kulmen eller 45.508, d. grundad anledning till antagande att na f ö r sin ärliga försörjning utan ligga v. s. att på en viss dag det året befun- han på ohederligt sätt söker förskaffa sanihället till last.
Ett ingripande från nos 30 % av de i fängelserna interne- sig medel till sitt uppehälle, eller som samhällets sida mot alla dessa skulle rade bestå av lösdrivare.
E n mycket stor procent av Iösdri- eljest innebär fara för allmän ordning komma del att digna under den börda, nya gentlemannen, som artigt och med allting tycktes vara där av orätt or- stora gester, hatten i den ena, kappsäc- sak: det som f ö r vem annan som helst ken i den andra handen, anhöll om rum varit det sekundära var för honom i pensionatet.
Lyckligtvis var mrs.
Du- det viktigaste.
Han plockade upp sex kes mera energiska niece och kompan- små vinflaskor, vita och röda; Ingle- jon där f ö r att avhandla frågan; i själ- wood observerade däribland en flaska va verket hade nästan alla pensionärer Volnay som han visste var utomor- småningom samlats.
Där den förvir- dentlig, och Iian antog först att fram- rade Inglewood, alltjämt lik en röd lingen var vinkännare.
Han blev där- skugga; där var också den förbryllade för överraskad då han märkte att föl- dr. Warner.
Där var Michael Moon, jande flaska innehöll ett uslet för- en levande gåta av grova, simpla klä- falskat rödvin från kolonierna, ett så- der och ett förnämt, klokt ansikte.
Där dant, som man inte ens dricker där.
var m i s s Rosamund Hunt, allt fortfa- Det var först nu han såg, att alla sex rande med sin fina vita hatt överskyg- flaskorna hade blänkande, olika färga- gande det vänliga anletet och fortfa- de metallhylsor, och att de tycktes val- raiidc gjorde hon, på det för henne eg- da blott emedan de gåvo de tre primära na sättet, intryck av att vara klädd för och tre sekundära färgerna: rött, blått någon bjudning, soni aldrig blivit av.
och gult; grönt, violett och orange.
Hon hade också, soni mr.
Moon, en ny Det var underligt färgad lemonad, så- följeslagerska - ny för denna berät- dan som barn se i butikernas skylt- telse, men i själva verket en mång- fönster.
Han talade högljutt och an- årig vän och skyddsling.
Det var en grep de bestående sociala samhällsfor- smärt, ung kvinna i grått, på intet vis merna; men han förfäktade aldrig sig iögonenfallande, med undantag för själv, såsom en övermänniska i något hennes tunga mörkröda hår; det gav modernt skådespel.
Han förglömde hennes fina, bleka anlete ett nästan helt enkelt sig själv, liksom en liten spetsigt utseende, och gjorde henne lik gosse på en bjudning.
en skönhet från drottning Elisabeths Då han skot sin stora kappsäck å t tid.
Hennes tillnamn tycktes vara Gray, sidan, observerade Inglewood på dess och miss Hunt kallade henne Mary, i ena sida initialerna I.
S., och han min- den obestämda ton man använder mot d e s att Smith kallats Innocent Smith, gammal underordnad, som faktiskt Oskulds Smith, i skolan.
Och han skul- blivit ens vän.
Hon bar ett litet silver- le just ställa en ny fråga, då det knac- kors på sin grå kontoristdräkt, och hon kade på dörren och mr.
Goulds korta var den enda av sällskapet som gick i figur visade sig i dörröppningen, med kyrkan.
Slutligen - eller kanske rät- den melankoliske Moon därbakom, tare: främst - var Diana Duke, som som hans långa och böjda skugga.
med blickar av stål fixerade nykom- » Ett härligt rum, det här », sade mr.
lingen och noggrant lyssnade till vart Smith.
» Jag älskar såna har rum med varna kan vidare räknas till sjuka el- idiotiskt ord han yttrade.
Mrs.
Duke brutet tak, det påminner mig om go- ler abnorma och sålunda på annat sätt däremot smålog blott mot honom, men tiken.
Förresten,, skrek han till och omhändertagas, Enligt den av social- var långt ifrån så djärv att hon skulle pekade i en överraskande riktning, styrelsen verkställda undersökningen drömt om att lyssna på hans tal.
Hon » vart leder den där dörren? » » Till säker död, förmodar jag », sva- rörande manliga och kvinnliga tvångs- i själva verket aldrig hört på vad som mycket av denna besvärlighet fast vid den glät iga och väl.
eller säkerhet; eller 2) göra sig förfallen till bettleri el- ler tillåta barn, som står under hans lydnad eller uppsikt att bettla eller an- vända barn eller andra att bettla för sin räkning, då må åtgärder enligt den- na lag mot honom vidtagas.
Här är således inte fråga om något antingen - eller att undandra sig eller hota allmän ärlig försörjning ordning och säkerhet - utan i stället ett både - och.
Ett samhällsfarligt och ohederligt levnadssätt hos den, som in- te behöver själv försörja sig, - ex. - - ärvd har underhåll av släktingar, mögenhet, lotterivinst etc. för- - vilket allt torde betraktas som ärlig försörj- ning - ä r alltså, sålänge det inte tar sig uttryck i någon särskild straffbe- lagd handling, fortfarande fridlyst för som deras omhändertagande innebure.
I den mån man ville komma åt den an- tisocialitet, som många lösdrivare ge uttryck för, vore en direkt straffpå- följd för Iättja utan tvivel den mest renhåriga och rättvisa åtgärden.
En sådan utväg torde dock ingen vilja gå med på, så länge samhället inte kan erbjuda alla sina medlemmar tillfälle till arbete.
Att påbjuda arbetsplikt med hot om straff låter sig självfallet inte göra för ett sådant samhälle.
Dock ä r tydligen .alltjämt en av de viktigaste orsakerna till lösdriveriet att finna i en bli hade arbetare i Sverige skulle av 485 un- dersökta manliga lösdrivare 29,1 % va- ra imbecilla eller andligt mycket svagt utrustade och 51,1 % alkoholister.
Mer än 70 % hade tidigare undergått frihetsstraff.
Av dessa hade 13,4 % straffats 4 gånger, 9,6 % 5 gånger och 19,3 % mer kunna än 5 för gånger.
Utom alkoholistlagen deras,:; $, och detta att hon änn påstås det, n levde är ss Diana Duke tycktes skarpt be- g r u n d a d e studera främlingen; så blixtrade hennes ögon till vid ett fat- tat beslut och hon förklarade att han kunde f å ett sovrum uppe i översta våningen, om han så önskade.
Arthur Inglewood följde sin gamle vän - eller sin nye vän, han visste icke riktigt vilketdera det var.
Den ena stunden liknade hans ansikte full- komligt den förra skolkamratens, den tare och lagen om internering a v för- andra var det åter ett alldeles an- denna samhällets oförmåga til effek- tiv organisation av produktionen.
Det omhändertagande komma i fråga la- gen om internering av återfal sförbry- ta belyses bl.
a. av följande siffror minskat tillräkneliga.
Den sociala lag- f r å n England.
Under kriget, då arbets- kraften var starkt efterfrågad, sjönk stiftningen har, medan vi arbetat på lösdrivarlagstiftningens reformering antalet häktade Iösdrivare med 93 %.
gått förbi denna lagstiftning och redan Ända fram till 1914 hade siffran va- kommit in på nya linjer.
L å t vara att samhällets Beskyllningen ingripande.
mot lösdrivarlagen rit i ständigt stigande, Under perioden en lösdrivarlag måhända under gamla sutto 15.000 Iösdrivare i att vara en klasslag kan följaktligen 1913-14 tider varit oundgänglig.
Men vi tro in- inte heller f ö r det nya förslagets vid- fängelse.
1 9 1 8 - 1 9 hade antalet sjun- kit till 1.066.
Det intima sambandet te längre på statens förmåga som upp- kommande återtagas.
.
fostrare och vi ha förlorat tilliten till I själva verket kvarstår lagen som mellan lösdrivarsiffrans stigande och fängelser och korrektionsanstalter som en skräpvrå, tillkommen och bibehål- sjunkande och Iäget på arbetsmarkna- förbättringsmedel.
Sif f rorna f rån Bo- len som en utväg för sanihället att be- den framgår .vidare av uppgifterna na, Landskrona och Svartsjö tala ett fria sig från sådana iiidivider, som ge- från 1909, soni var ett svårt depres- alltför avskräckande språk.
nat.
Inglewood betraktade den andres sätt att packa upp sina ägodelar.
Mr.
Smith tömde sin kappsäck med samma snab- ba, virvlaiide säkerhet som han ut- vecklat, då han klättrat upp i ett träd -.
han slängde alla sina saker runt omkring i rummet soni om de varit lump, och lyckades ändå breda ut dem i ett slags regelbundet mönster på gol- vet.
Ju mer man granskade mr.
Smiths medhavda bagage, dess mindre kunde man i själva verket bli klok på det.
En av dess erenlieter var, att nästan rade som driven av vandrat upp den mänskil- för t Michael Moon, trapporna, ga varelsens sällskapsinstinkt och nu stirrade på en dammig, obemärkt och oanvänd lucka i vindsrummets sluttan- de tak.
» Jag tror inte det finns någon övre vind, och jag begriper inte vad den kunde leda till. » Långt innan han avslutat meningen hade mannen med de starka gröna benen hoppat upp mot dörren i taket, lyckats kravla sig upp på en hylla där inunder, efter något arbete fått den uppslagen och krupit UPP genom öppningen.
Ett ögonblick syntes blott de två symboliska benen - och så försvunno de.
Genom det sålunda brutna hålet i taket syntes den tomma och lysande kvällshimmeln, med ett enda, iiiingfärgat moln seglan- de fram däröver, likt ett upp och ned- * vänt land.
» Hallå, gossar,, hördes Innocent Smiths avlägsna röst.
» Kom hit upp, och tag med er något att äta och dric- ka av mina saker.
Det här är en verk- ligt finfin plats för en picknick. » Lydande en plötslig impuls ryckte Michael Moon till sig två av de små vinflaskorna, en i vardera handen; och
Rationellt och Irrationellt En SPANSKT MÅLERI Forts. från sid. I).
Redan färgansiagel är ett helt annat en sådan uppmärksamhet, att flera självlysande vita kroppen mot världs- stunder, en djurvärldens renhållnings- polis, ringaktad av både människor och än det italienska, tyngre, mörkare, kär- verk beställdes a v honom för stadens rymden.
Besläktade med dessa motiv djur.
Med buken nästan tryckt till mar- vare, med mera bruna och svarta to- kyrkor.
E t t av lians mest kända ung- ä r o också en cykel apostlagestalter, al- ken krälade katten längs med en mur ner.
En utpräglad realism känneteck- donisverk är » Kristus avkllides på la spänt lyssnande till en inre, för an- täckt av slingerväxter och gömde sig I förgrunden spikar man dra ohörbar röst.
Det är den spanska nar det spanska måleriet ända in i dess Golgata,.
under bladen, sakta putsande sina tas.
sar liksom för a t t pröva om klorna voro nedgång.
Man söker fånga tingens samman korset, medan kvinnorna stå hängivenheten och extasen, som hos reala vasen, nian söker e j som italie- som förlamade a v sorg och fasa, i bak- Greco blivit rent visionärt utformad.
vassa nog.
Den lilla råttan var försvunnen.
Med narna under senrenässansen en ideell, grunden står en kompakt mur av sol- Greco vill gripa och uppröra, föra andlös spänning avvaktar jag dramats formell skönhet och man undgår där- dater, m e d a n mellanplanet fylles av människan utom sig själv och utom utveckling.
Skulle råttan känna lukten med både deras abstrakta kyla och de- kristusfiguren i sin röda dräkt med tillvarons snäva gränser.
Komposition, av katten?
Eller bleve brödets frestelse ras något sliskiga sötma.
Den religiö- ögonen uppåtriktade, fyllda av en inre färg, uttryck - allt smälter hos ho- för stark?
Där var hon igen, litet försiktigare, sa trosglöden med dess både stora och smärta och handen med en patetisk nom samman till en egendomligt ny, litet blixtsnabbare än sist.
Hon kunde mindre goda egenskaper har avsatt sig åtbörd tryckt mot bröstet.
Färgsam- bisarr och gripande konst.
Som porträttör har han en förmåga säkert icke se katten bakom det täta i den spanska konsten.
Helgonmarty- niaiisättniiigen i dystert brunsvart, Iövverket, jag kunde det knappast själv, rier och förfärande realistisk grymhet, grönt, citrongult och rödviolett, de Iån- att ge en etsande, syntetisk bild av mo- men hennes luktsinne måste hava var- extatisk gripenhet, kall fanatism och ga, liksom sträckta figurerna med sina dellen.
Hans spanska storinkvisitor skott henne.
Råttan försvann med sin blid, vek innerlighet växla.
I porträttet smala ansikten, allvaret, den patetiska med det järnhårda ansiktet, den fasta, brödbit och katten fortfor att lojt och och folklivsbilden kommer man deii u p p r i v e n h e t - allt detta är för Gre- på e n gång gryriiiiin och sensuella mun- underklass.
Men detta lilla djur bär självbelåtet putsa sig.
Efter en stunds intet underklassmärke.
Det gråbruna väntan kröp katten ut - jag såg a t t spanska psyken närmast.
Med vilken co typiska drag.
Delvis kunna dessa fö- nen och de kalla Ögonen, med dräktens skinnet följer smidigt den gracila krop- den var halt och a t t hela tragedin hade stolt värdighet röra de sig e j alla - ras tillbaka på Tintoretto, men d e ha i brunt och gult brutna röda färg, på- pens linjer, blir mörkbrunt på ryggen utspelats inom mig själv.
både granden tiggaren - med den här fått ett nytt uttryck.
minnande om levrat blod, mot den och rostbrunt över pannan och öronen, Men det stod ett spörsmål kvar.
Var- nedärvda säkerheten hos ett folk med Reminiscenserna från det italienska grönsvarta, släta bakgrunden ger en tunna och genomskinliga som små havs- för hade j a g tagit parti för det lilla urgammal kultur.
De äro sällsynt måleriet försvinna så småningom — skrämmande, förtätad bild a v tidens musslor, Huvudet bärs Iätt framåtlutat skadedjuret och ej för den samhälls- och är prytt med långa nervöst arbetan- nyttiga hälsopolisen?
För att det var fängslande, dessa ansikten ur de kul- Greco blir helt spanjor.
Hans motiv- skoningslösa fanatism.
Men hans por- de mustascher.
ögonen, nästan opropor- svagare?
För a t t våra spontana hand- tiverade kretsarna, med sin fina be- val och människor äro helt spanska.
tratt av spanska ädlingar med fina, tionerligt stora ' och djupt svarta, se lingar, våra impulser, stiga UPP som härskning och måttfullhet, Ofta präg- Ingen hap som han givit uttryck åt den besjälade drag, präglade a v ädel hu- intelligenta ut, men tyckas mera vara bubblor ur det omedvetnas irrationella lade av djup, stilla resignation och brinnande, helt självuppgivande span- manitet, ge en annan bild, kanske lika till prydnad än till nytta, t y det lilla värld, där känslan och icke reflexionen melankoli.
De äro barn av en tid,.
ska religiositeten, Av det spanska må- s a n n även den, av tidens anlete.
djuret snusar ivrigt efter brödet, men råder?
Men också vårt irrationella Greco har som alla ovanliga män- hoppar i brådskan, flera gånger över omedvetna kan betslas, tämjas.
All såg Cervantes Don Quijote och Calde- Ieriets starka realism liar han däremot rons Livet ä r en dröm födas, en tid, föga.
Han Iämnar den direkta natur- niskor, som gå sina egna vägar, be- ett stort stycke utan att se det.
Min ' självbehärskning grundar sig härpå, orörlighet syns lugna det, det kilar all- det är den ofta nog så svåra läxa livets då d e vidsynta och fördragsamma med troheten mer och mer, den yttre bil- dömts helt olika av olika tider.
A v sin smärta måste se sitt lands nedgång.
deles invid mina fötter, äter upp de skola lär oss.
den omformas o f t a helt efter hans samtid ärades han som en genial och små bitarna och bär hem de stora till Men också denna läxa får, i likhet De spanska målare som f ö r vår tid egen inre syn.
Renässansens lugn och nyskapande mästare.
Men senare ti- sin håla under staketet.
Är biten för med många andra, icke läsas in allt för lysa med den starkaste glansen, äro måtta, lagbundna uppbyggnad och der ha utdömt honom som okunnig stor eller obekväm att bära, sätter den pedantiskt, tämjningen icke ske alltför lilla råttan sig sirligt upp på bakbenen grundligt.
Det behövs en icke så liten Greco, Valasquez och Goya.
Det är en färgharmoni avlösas av en böljande och sensationell med felteckningar och som en ekorre, makar till biten, putsar dosis irrationalitet för a t t livet skall b e treklang, som avspeglar tre århundra- komposition, där de kurvatiska linjer- färgsammansättningar, som man e j den tills hon fått den i ett stadigt grepp hålla någon färg.
Vårt liv f å r icke dens konststrävanden mer eller min- ha följa och korsa varandra i ett egen- vill förlåta honom.
N ä r våra dagars för a t t så blixtsnabbt försvinna.
rutas in till en exercisplan, litet av den dre utpräglade i sin övergång till på- domligt rytmiskt spel.
Figurerna bli omvärdering kom, svängde omdömet Det var i detta ögonblick tragedin i gnista som alstrade en typ som den he- got nytt, från renässansens brytning i allt längre och vridas och böjas ofta i lika starkt över å t motsatta sidan; man form av smygande kattfjät närmade liga Franciskus, » Guds dåre », måste barock under senare delen av 1500-ta- våldsamma stälIningar, ansiktena bli visade en benägenhet att utan vidare sig.
En kissemåns av det magra, ruggi- lämnas att glöda i själens djup för a t t let rokokons övergång i förroman- allt smalare, och de svarta ögonen acceptera allt som stor och fulländad ga slaget, av själva pälsens färgkombi- någon gång kunna slå ut i flammor och brinna aV en inre eId.
Färgerna bli allt konst.
En mera sansad kritik Iiar på- nation stämplad som tillhörande en lysa nya vägar till nya horisonter.
Både tik i slutet av 1700-talet.
klass Iångt under de gräddslickande, det rationella och det irrationella hava mer brutna och allt egendomligare, pekat Grecos alla svaga piinkter, som famnkelande överklassmissarna, en typ sin uppgift i livet - vi skola blott be ibland skärande i sin sammansättning; e j ä r o svåra att finna i lians mindre för vilken möss, råttor och kackerlackor en bön till vänliga gudar om lämplig El Greco - greken - liar en i hög grad egendomlig konstnärsbana.
Do- ljuset släppes ibland på strålkastarlikt, betydande verk en maniererad stil utgöra livets läckerheter och högtids- dosering.
E.G.L.
som a v en modern regissör i ett säll- med felteckningar, s o m ej alltid stär- -- menico Theotokopuli, som han egent- samt drama, så att figurerna liksom k a den konstnärliga helheten, färgsam- Arthur Inglewood grep som hypnoti- e r en person, som civilisationen fullt ut ligen hette, föddes på Kreta omkring 1547.
Han utbildades till målare i Ve- smälta till en darrande ljusfläck.
Gre- mansättningar som äro grella och serad en bisquiask och en stor burk liar tämjt. » co komponerar som en äkta barock- smaklösa.
ingefärssylt.
Innocent Smiths väldiga » Vid Gud, detta är ungefär det enligt traditionen som lärjunge konstnär.
För den moderna konsten har Creco hand syntes i öppningen, som en jät- tunnaste och oädlaste vin jag någonsin Grecos madonna är en typiskt spansk varit en av de stora förebilderna.
M a n tes näve i någon saga '; deii fattade al- har läppjat på, och i alla fall ä r det till Tizian Dennes konst under hans ' l a dessa skatter och flyttade dem till den enda dryck jag verkligen njutit av senare å r visar en upplösningen a v re- skapelse.
Hon är ej den sköna himla- kan med skäl anse honom som en av nästet uppe på taket, och så klängde på många, långa år.
Förrän för tio iiässansens stilideal och i stället strä- Ijushyllt och blommande de första stora ljusmålarna; i en del de sig själva upp genom öppningen.
minuter sedan liar jag aldrig i mitt liv vanden i släkt med b a r d e n s.
Detta drottning, Då deii mystiske¨ Smith åter dök känt mig vild. » Och han kastade flas- framstår med än större tydlighet hos men samtidigt upphöjd med en atmo- av hans verk ha föremålen i viss mån sfär av lycka och harmoni omkring mist sin påtagliga gripbarhet och bli- ned i vindskammaren, voro Inglewood kan som ett hjul av glas, susande, Iång Tintoretto.
Denne kan också sägas va- vit vibrerande ljus- ' och färgfläckar.
och Moon lämnade ensamma på det över trädgården ned på gatan, där man Hon som har t. heller ex. Tizian intet och gemensamt Rafael måla.
med För de franska inipressionisterna vid grågröna skiffertaket, med fötterna i den fullständiga stilIheten kunde hö- ra den andlige fadern till Grecos konst.
sig, Efter studier på andra håll, bl.
a. i mot en takränna och ryggarna mot en ra deii krossas och skärvorna flyga Rom, begav sig Greco till spanien.
Här den sydländskt mörka, strålande ma- 1800-talets mitt, som eftersträvade en skorsten, betraktande varandra i en omkring.
» Moon », sade Arthur Ing ' ewood levde han från omkr. 1576 till sin död donna, som Murillo sedan skapar.
H o n rent målerisk stil, blev han en lärofa- agnostisk trance.
Det tycktes dem först är tunn och spenslig, med ett egen- der.
Greco hävdar konstnärens obero- att de förflyttats in i evigheten, och hest, skall inte vara bitter däröver.
att allt verkade upp och nedvänt.
E n Envar måste taga världen, sådan den 1614 Den i Toledo.
religiösa bilden och porträttet domligt smalt och spetsigt ansikte.
ende av såväl doktriner som bunden- definition föresvävade den ene: att en gång ä r; naturligtvis finner man äro Grecos huvudteman.
Redan med Doket ligger ofta neddraget över lien- het av den omgivande verkligheten.
han omstrålades av den klara och ski- den o f t a litet tröstlös — » an omformar denna fritt efter den ramsvarta hår, som skuggar det nande okunnighetens ljus, där all tro » Han gör det inte », sade Michael sina första religiösa bilder väckte lian nes vita ansiktet.
Hon ä r också ett exta- inre bild han skapat sig själv, hans begynt.
Skyn ovanför dem var fylld bestämt, » jag menar Smith.
Jag bör- intention är hans sens, e t t den inre synens barn, Det be- egen konstnärliga med mytologi.
Himmeln tycktes nog jar tro att det ä r någon metod i hans enda rättesnöre.
Det ä r samma djup att rymma alla gudar, men rym- galenskap.
Det ser ut som om han kun- en obetydlig vetenskaplig nollas alla och hela hjälplöshet, lika litet föga om hennes djupsvarta ögon krav, som den moderna konsten den var ännu fylld av dagens tomhet de skapa ett underland blott genom tvivel d i (en uppväxande konst- och utan någon av skymmningens hem- att stiga ett steg å t sidan från allfar- som en fisk rår för att den flyter, eller stå öppna eller skymmas av de tunga, hävdat sänkta ögonlocken — hon ser ändå in- närsgeneration i början av 1900- ligheter.
I luften Iåg den kalla frisk- vägen.
Vem skulle kommit att tänka en spåna för att den rullar sig. ».
Michael hade rest sig och s t o d upp- t e t av den yttre världen.
E t t drag av talet vände sig i stark opposition mot här dörren?
Vem kunde anat heten efter en storm.
på » Inglewood », sade Michael Moon att detta fruktansvärda rö vin kunde rätt, farligt nära takkanten, lik en melankoli, av djup sorgbiindeiihet lig- en ensidigt driven realism, som kändes mörk staty över husgaveln.
Bakom ho- ger som en slöja över ansiktet och un- som ett tvång på den fria skaparkraf- » har ni hört att jag är förfallen?
; smaka härligt bland dessa » Det har jag inte gjort, och jag tror pipor Kanske nycklarna till sagolandet nom tornade sig nästan onaturligt pur- derstrykes a v färgen — ansiktets blek- ten.
Rent formellt liar ett starkt infly- det inte », svarade Inglewood efter en skall sökas häri.
Kanske skulle den purgranna moln, vältrande upp och ned i himmelns tysta anarki.
Deras virv- het mot ögonens och hårets svärta, tande från Greco gjort sig gällande pinsam tystnad.
» Men jag har hört kalla fårbog mrs.
Duke bjuder oss till att iii är - vad man kallar mycket middagen, smaka härligt uppe i ett lande rörelser läto den mörka figuren dess gröna skuggor, dräktens egen- hos en del moderna konstnärer - domligt brutna, dova röda ton, isätt- samma utdragna figurer med det ske- vild., träd.
Kanske till och med mina sta- framstå svindlande våghalsig.
» Låtom oss. » sade han, och tyst- ningarna av kallt grönt, blått, citron- va perspektivet och de gröna skuggor- » Om ni hört att jag är vild, kan ni diga, regelbundna, förbannade groggar dementera det,, sade Moon med ovan- av Old Bill-whiskyn — » nade » Låtom plötsligt.
oss vad? » frågade Arthur gult, bakgrundens g r å toner, som likt na och en än starkare lust a t t omfor- ligt lugn.
» Jag är tam, jag är absolut » Ni skall inte pina e r själv, sade Inglewood och steg upp också han, en tunn rökslöja svepes om det hela ma den mänskliga gestalten — att är tam, jag är ungefär det tamaste väsen Inglewood djupt bedrövad.
ehuru mer försiktigt.
H a n s vän tyck- Visionära motiv Upptagas med för- sträcka den, tänja den, lägga till och man kan föreställa sig.
Jag dricker för varken eller whiskyns fel att allt kärlek av Greco.
- Kristus i Getse- klippa av för att inpassa den i ett visst mycket av samma whiskymärke vid är mulet och grått och ledsamt Värl- tes förgäves söka efter ord.
» Låtom oss utföra några av de ting mane, Kristi uppståndelse, Den helige dekorativt system.
Men detta allt ä r samma tid varje kväll.
Och jag dric- den är sådan.
Några h a skapats att andes utgjutelse med de smala, långa dock ytterligheter a v mindre betydelse ker till och med alltid ungefär lika komma fram som Warner och några vi inte kan utföra », sade Michael.
mycket för mycket.
Jag går var dag som j a g att pressas ned.
Man r å r inte I detta ögonblick sköto Innocent figurerna kretsformigt ordnade i en - .det stora arvet från Greco är hav- blonda h å r och blossande an- till lika många krogar.
Jag råkar sam- för sin karaktär.
Jag vet a t t ni ä r myc- Smiths ma förbaskade kvinnfolk.
Jag hör lika ket mer begåvad ä n jag, men ni kan sikte upp genom vindsluckan, &amp; han tät, hopträngd rad, mörka mot de sma- dandet a ' konstnärens suveränitet i många råa historier - och i allmän- inte rå för att ni lever och uppträder bad dem genast komma ned, där » kon- la, flämtande ljuslågor, som sväva förhållande till Sitt stoff.
som e n ljuskrets över deras huvuden; het precis desamma.
Ni kan lugna era som en liten misslyckad vild poet.
Och serten » var i full gång.
Gina Leffler .. vänner, Inglewood, ty ni ser framför jag kan inte rå f ö r att i mig innebor Kristus på korset med den liksom, — — — tidig morgonstund med solgass, syrendoft, vita kastanjeblomblad som sakta dala ned.
På gruset framför mig har någon smulat sönder ett franskt bröd och en mallig sparvherre i svart skjortbröst, stinn och belåten, pickar åt sig bitar och smulor, d.v.s. han flyger bort med bitarna och lämnar smulorna åt en späd liten sparvfröken.
En svans- lös sparvyngling, en rund gråbrun fjä- derboll, vill också vara med om kalaset, men blir tilltuvsad av den mallige och f å r hålla sig i utkanterna.
Så blir sce- nen tom, varken rörelse eller Ijud, blott doft.
Plötsligt rör sig något under bänken där jag sitter, försvinner som en skugga, dyker u p p igen.
Det är en ung råtta, av detta bruna slag som alla läsare av Nils Holgerson Iärt sig att förakta som - och ~ som till * — nedig, » ni H tyder den skorstens-.
.
ert » Det --
