# ID: svediakorp-per3440
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,570
# sentences: 358
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET.
N:r26: 1929 Den ledande artikeln heter R a d i- kala kvinnor och social- d e m o k r a t i ska.
* Under rubriken D r ö m m e n o m k a m r a t s a m h ä l l e t skildras Fogelstadförbundets årsmöte.
* E n av de svenska delegerade och deltagarna i Internationella Rösträtts- alliansens jubileumskongress i Berlin, D: r A l m a S u n d q u i s t, be- rättar i K o n g r e s s d a g a r i B e r I i n om dess märkliga kvinno- gestalter och intressanta förhandlingar.
C o r a s a n d e l s till svenska översatta böcker A l b e r t e o c h a c a samt E n,) l å s o f f a,, I Drömmen om k amratsam h a äll et Från Fogelstadsförbundets Midsommar När rektor Hermelin i sitt häls- ningsanförande vid Fogelstadförbun- dets årsmöte citerade Tolstoys ord: » Livet ä r intet annat än ett övergi- vande av gamla syner och ett gripan- de efter nya », då franiträdde för mitt öga den blå-vita festsalen, med sina vindsbjälkar och fönstersmygar, sin doftande niidsoniniarskrud av löv och blommor, sina glada skaror av åter- förenade kamratgrupper soni en god och idog verkstad, där niånga nya sy- ner f ö r de enskilda stått upp i dagen, * anmälas av E l l e n $: avgjort, Det var ett sjuttiotal Fogelstadför- bundare, som samlats till detta förbun- dets fjärde årsmöte.
Där voro repre- sentanter f ö r den allra första kursen 1922, kamrater, som redan då varit de uppsagda avtalen komma att leda til årsmöte män i staten och kamrater soni blivit det sedan dess.
Där voro deltagare från kurs efter kurs av de 12 som gått, ända fram till den trettonde, som ä r nuvarande vårkursen.
Där voro niånga av dem, soni i fö- resläsningar och besök vid skolan givit av sin rika kunskaps och erfarenhets och konstnärlighets fond och som där- för alla voro glada att träffa.
Fröken Hesselgren och lektor Fogelklou, dr. Nilsson och dr. Andreen-Svedberg, fru Arenholt och fröken Westergaard, fru Wägner, fru Björkman-Goldschmidt, d f r u Lundequist och fröken Stenham- mar.
Det bildades under mötet u r kam- ratglädje- och diskussionssynpunkt oförlikneliga kolonier i nyinredda sa- lar och vindsrum, som gästfritt upp- slukade den stora skaran.
Från det fi- na » pensionatet », mejeribyggnadens underverk med förmak och tvättrum och världens mest romantiska omgiv- ningar, sommarträd, blommor och sor- lande vatten, till den lilla vindskam- maren nied plats för två och trum- inande regn på taket.
Det var rikligt med vacker sång a v flickkör och blandad kör med och utan solo under fröken Elsa Stenhammars ledning, Till sist voro också alla mötes- deltagarna bjudna på middag uppe hos fröken Tamm, där mötet avslutades.
* Man samlades omkring föreläsning- ar i vad som tycktes de roligaste och niärkligaste av tidens märkliga äm- nen.
Lektor Emilia Fogelklou talade om Religion och psykologi.
F r u Aren- holt och dr.
Svedberg inledde en dis- kussion om Man och kvinna, fröken, Westergaard berättade om Radikale Venstres jordprogram i Danmark och fru Wägner talade om Tidens ansikte, d. v. s. hur världen förvandlats.
Kongress agar i Av l Den Internationella Föreningen för Kvinnans Politiska rösträtt och Fulla Medborgarskap höll den 17-23 juni sin elfte kongress i Berlin, den stad d ä r den å r 1904 stiftades nied anslut- ning av kvinnor från sex länder.
' Till 25-års jubileet i år kommo dele- gationer från 45 stater, av vilka 25 in- förlivat den kvinnliga rösträtten med sina konstitutioner. '
Öppningshögtidligheten gick av sta-.
peln i Krolls stora festsal, rymmande 3,000 personer, och fylld från golv till tak av en publik som företedde ett stark inslag av ungdom.
Först talade den tyske inrikesministern Servering som inför kvinnokongressen sade sig ko iiiiii^ att tänka på Ibsens skådespel » Samfundets Stötter », där den från Amerika återkomna Lona Hessel kom- mer sol^ en frisk fläkt och vädrar ut den unkna luften i det gamla samhäl- let.
En dylik frisk fläkt borde kvinnor- na bli inom det politiska livet.
Han er- inrade om att redan i början av världs- kriget kvinnor hade sökt att öppna öga- nen på diplomater och statsmän f ö r krigets verkliga natur f ö r den för- ödelse och den sänkning av massornas i, Doktor Jag minns så väl första gången jag fick en av Lydia Wahlströms böcker i min hand.
Det var en upplevelse f ö r den, som förut ej haft något samband 1929 ligheter in, så många nya inkast från nya människor, att vi aldrig på för- hand kunna beräkna hur långt vi kom- nia att nå.
Händelserna som utspelade sig på Fogelstad under de tre regniga mid- sommardagarna voro också spännande nog, för att man på måndagen skulle kunna säga, tänk, i lördags kunde vi ändå inte veta h u r mycket som rym- nies mellan ett återseende och ett av- sked.
M i c h e l s e n. genom ett förlösande ord, genom sam- talandets k r a f t och nya konihinationer.
Rektorn talade om hur glad hon var a t t se förbundet på nytt samlat hur När Tidevarvet går i press är ännu hon kände så starkt soni ofta förr att ifall typograferna nian här kunde tala ett geniensanit öppen konflikt.
Skulle så vara fallet språk, höra och förstå varandra.
Ty kommer Tidevarvet troligen inte att fastän vi ofta måste gå sanivetsensam- kunna utkomma i nästa vecka, f ö r vil- ma vår väg fram, är det ändå samma ket vi i så fall bedja prenumeranterna strävan, samma trevan och längtan som o m överseende.
Blir medlingsförslaget antaget ut- leder oss.
På fortsättningskursen, som under kommer a id^^^^ som vanligt lör- dagen den 8.juli.
Den som lever får se!
fjorton dagar varit samlad på Med- borgarskolan, hade nian diskuterat frå- gan, ha vi ett samhällsideal?
Och kun- na vi arbeta for det, fastän det visar sig så många svårigheter när det skall praktiskt förverkligas?
Ja.
Därför att även om det ibland ä r svårt att se, komma på vägen så många nya möj- Till Lydia den med arten av skrivkonst.
Sällan har en juldags förmiddag gått så fort.
Många å r ha förflutit sedan dess och utvecklingens banor i dagslhistorien ha varit snabba, skiftande och förunder- liga.
När Lydia Wahlström, en av tidens starka personligheter och kämpande andar, nu firar sin högtidsdag, må det förunnas gammal vänskap och kärlek till historia att bringa henne en hyll- ning och ett tack.
a Elisabeth Tamm Hur skilda områden som ä n berör- des, tyckte man sig kunna ur alla dessa föredrag och ur diskussionerna som följde dem, kunna avlyssna en hopp- fullhetens klara ton.
Kanske berodde detta på det, som rektor Hermelin ut- tryckte så, att om man tillräcklig länge fixerar en bild, en syn, skall man till sist finna sättet, på vilket man kan skapa det verk, som motsvarar sy- nen, Där var t. ex. fröken Westergaards redogörelse för det danska radikala (Forts. å sid. 3.)
Berlin ALMA SUNDQUIST levnadsstandard som måste komma att följa i dess spår och efter att med några ord ha antytt Tysklands bekym- niersamrna läge uttalade han till slut sin förhoppning att kvinnorna i sin offentliga verksamhet skulle ledas av medvetandet om att icke järn och blod uten som Lona Hessels slutreplik i Ib- sens skådespel lyder » sanningens och frihetens ande - - - det är samhäl- lets pelare,.
F r u v. Velsen hälsade kongressdel- tagarna välkomna å de tyska kvinnor- nas vägnar och hoppades på ett gott och välsignelsebringande samarbete och förståelse f ö r Tysklands svåra läge.
Världens första riksdagskvinna An- nie Furuhjelm, beträdde sedan tribu- nen, ståtlig och värdig som alltid och gav en kortfattad men innehållsrik skildring av föreningens uppkomst och växt.
Vid varje kongress hade nya län- der anslutit sig - vid denna bl.
a. Ro- desia och Japan -, och detta illustre- rades mycket vackert genom att unga, söta, gulklädda studentskor varje gång nyanslutna länder nämndes träd- &amp; upp på estraden med tillhörande flaggor i sina utsträckta händer, så att härav till slut bildades en hel skog av vajande dukar, symboliserande denna gång en geniensani vilja till samarbete och fred på jorden.
Kongressprogrammet omfattade så- som det på senare åren varit vanligt många olika frågor, varvid egendom- ligt nog arbetet f ö r kvinnorösträtten i de länder, där sådan ännu saknas, rå- kat komma rätt mycket i bakgrunden, vilket med en viss besvikelse anmärk- tes av en delegerad från ett dylikt land.
Denna anmärkning besvarades med ett uttalande om att arbetet för de rösträttslösa kvinnornas sak natur- Iigtvis med all kraft fortfarande skul- le vara ett huvudsyfte f ö r den Inter- nationella Rösträttsföreningen.
OM SAMARBETE MED INTER- NATIONELLA KVINNORÅDET en viktig fråga var den om samar- hete mellan Rösträttsorganisationen och Kvinnornas internationella Råd (International Council o f Women).
Då dessa båda kvinnosammanslutning- ar ha niånga gemensamma mål och i mångt och mycket företräda samma eller likartade intressen och uppfatt- ningar, hade styrelsen framlagt ett förslag om att Rösträttsföreningen gemensamt med Rådet skulle tillsätta en kommité för att undersöka möj- ligheterna för samarbete mellan de bå- da organisationerna, varjämte från brittiskt håll föreslagits att denna kom- mitté även skulle undersöka möjlig- heterna för en framtida sammanslut- ning (» amalgamation »).
Styrelsens förslag antogs enhälligt Om tilläggs- förslaget gingo däremot meningarna i sär.
Dess anhängare framhöllo att ekonomiska och organisatoriska lätt- nader skulle bli följden a ' e~ " " - SI,$~ att man komma ifrån de svårigheter, som åtminstone i någ- ra länder föreligga.
att få ett tillräck- ligt stort antal intresserade och i öv- rigt lämpliga personer att sköta de bå- da organisationernas arbete.
Motstån- darna befarade att den anda som nu råder inom Rösträttsföreningen skul- le bli hämmad på ett f ö r kvinnornas strävanden ödesdigert sätt genom en sammanslutning med Rådet, vilket av en delegerad f r å n ett östligt land UPP- gavs i detta land vara representerat av en grupp rika damer, vilka endast intresserade sig för välgörenhet.
Det ansågs även på sina håll att kvinnor- nas intressen snarare skulle främjas.
manslutning en sådan genom (i orts.
sid. 4).
kvin- social- Radikala nor och demokratiska 0 S y n d i k a- En lismen pampig sextioår ing Den svenska syndikalismen har i da- garna lagt ett viktigt avgörande bakom sig, På sin under midsommarhelgen hållna nittonde kongress beslöt näm- ligen Sveriges Arbetares Centralorga- nisation att fortsätta sin självständiga tillvaro och avbröt därmed bestämt den tankegång som på sina håll under de sista åren varit aktuell, att de lokala syndikalistiska organisationerna skulle uppgå i d e till landsorganisationen an- slutna fackföreningarna.
Någon illa underrättad och tydligen helt och hållet oangående skribent har, i Soc.-Dem.
av den 19 juni, yttrat sig om de » radikala krafterna bland vårt lands intellektuella kvinnor », om de- ras ställning inom värt politiska liv och r till arbetarkvinnorna.
Inför ett sådant rekord av oriktigheter på några f å ra- der hade vi nästan väntat att någon socialdemokratisk kvinna skulle ta till det har kalisterna orda.
För det första borde det ha pro- vis ifråga om arbetsavtal, så mycket testerats mot den varken hövliga eller närmat sig socialdemokraternas stånd- korrekta motsatsställningen mellan ra- punkt att en sammanslagning av de båda organisationerna skulle ha varit dikala och intellektuella kvinnor å ena naturlig.
Emellertid har S.
A.
C. ge- sidan och socialdemokratiska å den an- nom det enhälliga kongressbeslutet un- dra.
Vidare borde man ha korrigerat derstrukit sin önskan att, fortfarande det oriktiga påståendet att i umgänget verka för de ideer, ur vilka organisa- mellan de socialdemokratiska och radi- tionen framgick vid bildandet 1910.
Det har sitt intresse a t t påminna sig kala kvinnorna de förra äro » reserve- dessa idéer i en tid, då en samhällsrö-, rade ».
medan de senare söka öva måls- relses namn för dem som stå utanför manskap över dem och » klappa dem så lätt förvandlas till slagor (^, som se- dan utan skrupler kan användas på det s överseende på axeln,.
Skribenten kunde j u innan dessa kli- mest förenklade sätt.
.
Syndikalismen, som är » mera en rö- chéer plockades fram, som inte täcka.
någon verklighet, ha rådfrågat en i relse ä n en lära », vill ta i sin tjänst s detta sammanhang så nära till hands varande person soni fru Hulda Floodh.
des känsla av personligt ansvar och be- n Hon skulle säkerligen då upplyst om tydelse för det hela.
Syndikalismen k att gott kamratskap och samarbete rå- bygger inom själva näringslivet genom lokala organisationer de organ, der mellan de radikala och socialdemo- sina som så småningom skola ersätta sta- kratiska kvinnorna, och hon skulle sä- ten, Staten uppfattas som en tvångs- kert ha skrattat ut den som vågade fö- makt, hittills aldrig byggd på ömsesi- reslå, att hon läte någon överseende diga frivilliga överenskommelser med- klappa sig på axeln, eller att hennes borgarna emellan, utan ständigt fram- vänner bland de radikala kvinnorna gången ur vissa gruppers eller klassers övertag över andra.
Det är också på nånsin visat tendenser åt det hållet produktionens område som kampen Artikelförfattaren frågar varför för en ny samhällsordning skall ut- » den socialdemokratiska kvinnorörel- kämpas.
Här gäller att sätta i n aktio- sen endast kan uppvisa några f å intel- nan på lämpligaste tid och plats.
Ar- lektuella », (uttrycket är icke vårt), betarna skola därför på vägen mot medan engelska Labour Party » räk- produktionens överflyttande i deras har gjorts gällande, att syndi- på vis a punkter, exempel-, r individernas förmåga til självständigt skapande och frit initiativ, den enskil- i Den 28 juni fyller d:r Lydia Wahl.
ström 60 år.
Hon firar sitt jubileum i fulla kraften och strävandet av sin gärning och hur denna kommer att g e stalta sig i sin helhet vet man ännu ic- ke.
T y d: r Walilström är mångkunnig och förfaren i många andliga idrotter som hennes arbete hittills nogsamt vi.
dat.
Tidevarvet hyllar henne för vad hor gjort och för vad hon kommer att g ö ra.
Vi hava så mycket mera skäl där till som vi hålla före att den livsdug- liga och ' riktiga feminisnieii framför allt gagnas av sådana kvinnor som skö ta sitt ansvar och sitt arbete på ett så dant sätt att det kräver allmän respekt Detta gäller både yrkeskvinnan och hemmets arbeterska.
Om d: r Wahlström kan med rätta sägas att hon inlagt redlighet och skicklighet i all sin gärning.
Hon är en sakkunnig och kritisk historisk för- fattare, en framstående skolchef, en förfaren och skicklig ledare för de sammanslutningar dit hennes levande praktiseras t. ex. det systematiska av- samhällsintresse drivit henne och tack folkandet av e n arbetsplats, vilket vid vare hennes säkra stilkänsla, och rör- upprepade tillfällen förmått arbetsgi- liga intellekt har hon även som roman-: egna händer, obundna av het att själva välja sina avtal, ha til fäl en fri- Så nar en mångfald kvinnor från d e n s. k. intelligensen ».
Vi kanna inte till om proportionerna äro till Labour Partys fördel, det är möjligt.
Vi vilja bara erinra om att Sverige icke äger någon författarinna » slagit igenom » vid en motsvarighet till Independent Labour till stor skicklighet, äro bland de syn- tidpunkt när f å människor förmå söka sig nya uttryck för sin egenart.
Party.
Möjligen ligger här en förkla- dikalistiska vapnen.
Fastän o f t a förvandlat i negativ Hon liar därtill-nied hela sitt väsen ring.
I alla händelser håller den enfaldiga riktning synes sålunda i den syndika- och hela sin insats gått den lagstift- förklaring icke streck, som skribenten listiska striden liksom i så många ning i förväg som tillerkände kvinnor.
i Soc.-Dem.
konstruerar upp.
Han el- mänskliga strävanden kravet på rätten na full medborgarrätt.
Hon liar der intellektuella lidelse och även något av ler hon påstår nämligen, att det är den » traditionella borgerliga respek- rörelsen tar till följd av sin inställning den storvulenhet som brukar anses va- ten för det sociala anseendet, soni tyd- emot staten avstånd f r å n allt vad par- ra typisk endast för manliga begåv- ligen avhåller dem (de radikala kvin- lamentarisk verksamhet heter.
Den kan ningar.
I sitt starka kyrkliga intresse norna) från att taga detta steg » (att därför ofta t e sig isolerad från det inlägger hon något av prelatens men- att i denna form är alltför av det livet talitet, i sin politiska insats liar hon bli socialdeniokrater).
Vilka personer eller grupper, som se varje mänsklig angelägenhet, den krävt rätten att giva lika mycket som artikelförfattaren avser, om den över- största som den minsta i tur och ord- rätten att taga.
Hon skulle även utan den rösträtt hon varit med om att till- huvud avsett eller menat någonting, är ning avspeglad kämpa sig vara en fullgod medborgare.
oss obekant Men den tyckes utsträcka begreppet radikal även till de kvinnor, dömesförmåga är ett viktigt villkor f ö r som » stannat kring de frisinnades och rörelsens väst.
Kravet på fred mellan folken med avrustning soni förutsätt.
liberalas mer eller mindre diffusa pro- gram ».
Vi uttala oss icke om dessa dikala vildar skulle vara social för- ning visar syndikalismens plats i det program i och f ö r sig, diffusa är väl i delaktigare än den som medlemskap i större sammanhanget.
Utan tvivel har ett Stort parti skulle ge dem, är lika den svenska syndikalismen i detta avse- varje fall knappast ordet.
Men en sak dumt att påstå som det överhuvud är ende en betydelsefull uppgift att fylla ville vi ha sagt.
en uppgift.
om vilken dess organ Ar- Det är säkerligen orättvist mot de dumt att diskutera social ställning i betaren också visat sig medveten.
kvinnor, som gå fram för dessa pro- detta sammanhang.
vare til eftergift.
Blockad, sabotage i olika former, säkerligen ofta drivet til en arbetsglädje och skaparglädje som stark drivkraft.
Den syndikalistiska dagliga skeendet.
Man politiska van Men den enskilda människans sorgsful a skolning til ansvar och om- om- gram, att påstå att de göra det mot sin overtygelse och av ren social feghet.
De tillhöra sina frisinnade och liberala partier, därför att de trivas med dem och gilla dem.
naturligtvis.
Sedan finns det ju en grupp radikala kvinnor som icke tillhöra varken det ena eller an-: dra av dessa partier och som ha sin egen politiska uppfattning, på väsent-!
liga punkter avvikande från de två nyss nämnda partiernas.
Att dessa kvinnors ställning som ra- De radikala kvinnorna ha med ile socialdemokratiska många önskemål gemensamma, och de gjorde front till- samman med Dem mot den borgerliga samlingen vid valen.
De ha samarbetat med dem och de önska samarbete med dem i så stor utsträckning som möj- ligt.
Just därför ha vi icke velat, att en feluppfattning.
framförd i social- demokraternas huvudorgan, skall stå oemotsagd.
Åtminstone icke från Ti- devarvets sida.
K a mratsamhället Forts. fr. sid. I. jordförslaget, som med den danska riksdagens nuvarande sammansättning faktiskt har utsikter att bli genomfört, Radikale Venstre har velat fortsätta den lagstiftning.
soni redan tillämpas gentemot fideikommiss- och präst- gårdsjord, vilken på vissa villkor ut- styckats till småbruk och överlämnats till småbrukare till full brukande- och besittningsrätt mot en årlig skatt tillsta- ten på 4 1 / 2 % av jordens taxerings- värde.
Radikale Venstre vill föra den- na princip vidare över hela landet, till städerna, till de enskilda kommunerna, oavsett om de rymma ett länsgreve- gods eller ej.
Med den statens jord- fond till förebild, som upprättats ge- nom de årligen inströmmande jordvär- deavgifterna (c: a 5 milj. kr.
årligen) och som med räntans läggande till fon- den är stadd i ständig tillväxt, viii man också i de enskilda kommunerna ska- pa jordfonder, genom vilka kommunen skall kunna köpa jord till utstyckning åt sina jordbrukande invånare.
Staten bidrar u r sin jordfond med en tredje- del av summan, som kommunen beta- stres kandidat vid sista riksdagsnian- navalet och höll en mängd valtal på små platser ute i den danska landsbyg- den.
vann vid dessa tillfällen en nära kontakt med sina åhörareskaror - de uppgingo saniniaiilagt till flera tusen- tal - och kunde konstatera ett stort intresse för detta förslag till jordfrå- gans lösning.
Vilket ingen kan undra på!
* C O R A SANDEL Norge hävdar alltjämt sin plats som litteraturens hemland par preference Tyskland har i å r efter åratals an- på den skandinaviska halvön.
Det ä r strängningar lyckats möta kraven på ett egendomligt faktum, och man kan skadeståndsersättning på halva vägen.
Denna betalning till de segrande mak- mindre traditionsbundet än vi?
Eller terna ä r ungefär vad England ger ut ligger det, bara däri, att genom brott- för sin armé!
» Intet kunde - för att ningen med den hårda grunden.
genom citera en statsmans ord - vara för- kampen med den stränga naturen där- borta stiger konsten ur folksjälens delaktigare för Tyskland än avrust- djup som en stråle mot höjden?
Frå- ningen. » gan må stå Öppen.
Vi på denna sidan Om vi följa denna väg förbi den Kölen iaktta de litterära fenomenen i k kritiska p u n k t där vi nu befinna oss, Norge med häpnad och en smula oro.
öppnar sig en framtid.
härligare, sorg- H a r Sverige Iiivit så gammalt att kor och som resten av året ligger i mörker.
Det finns tusen ungdomshisto- rier förut, och i själva uppslaget lig- ger intet som helst nytt.
Det ä r bara grybla över dess på att det norska orsak folket Kan det bero på är yngre och det inlevdas, att denna är skr sanningsprägel iven så, som ingen av de andr och a.
Den ljuset bär helt igenom som det i i faller över tingen i denna berättelse ä r sällsynt klart och äkta.
Vad Cora Sandel givit ä r historien om hur ett barn och en ung människa kan vantrivas, plågas och andligen för- tvina inom de väggar som människor- na så vackert kalla ett » hem ».
Det slår Vantrevnad ut från väggarna möb- lerna och människorna i detta hem, Den hoppfulla tonen fanns också i fru Wägners föredrag om hur världen friare.
lyckligare än vi kunna drömma.
börjat?
Sverige en aktningsvärd barn, Alberte Fadern är en av åderförkalkningen producerar * förvandlats i riktning mot större en- mängd utmärkt välskriven litteratur.
mannad, som visserligen icke klagar het och större behärskning av naturens I diskussionen om nian och kvinna Men ursprungligheten?
Friskheten?
men som söker flaskan i skåpet för årligen krafter.
Vi förena oss i allt större en- heter, i internationella kvinno-, arbe- tar-, yrkes-, kooperativa och hostads- bygande sammanslutningar Med des- sa sammanslutningar och avståndens relativitet följer en benägenhet för lik- het i de olika länderna, t, ex. genien- sam byggnadsstil i Trosa och London och Köpenhamn!
Det är bara på det politiska området vi ha blivit efter.
Det står som ett li- te:, kulturhistoriskt visserligen intres- lade fru Julie Arenholt fram de satser, med vilka professor Mathilde Vaer- ting arbetar i sina böcker om Kvin- iian i manstaten och mannen i kvinno- staten samt sann och falsk könspsyko- logi (Irrtum und Wahrheit der Ge- schlechterpsykologie.)
Med h ä p n a d e sinne hörde vi om männen på exempel- vis Kamtschatka.
i det gamla Egypten SARA-restaurangernas Det salta vädret?
där dessa växa upp.
två.
.
.
och Jacob, livet över- att med dennas hjälp få de enformiga Cora s a n d e l är just nu en av de dagarna och nätterna att gå.
Modern yngsta och starkt lysande stjärnorna är tillfrusen och insnörpt, livet har på Norges litterära himmel.
Hon de- buterade 1926 med romanen Alberie og Jacob.
I927 kom novellsamlingen En blå soffa.
Båda ha under samma titlar kommit ut på svenska (Bonniers förlag).
Den senare alldeles nyligen.
- Liksom det antagligen icke skall litet mod till för att vara ättlingen av en stolt och gammal släkt, så skall det förmodligen heller icke litet mod och självkänsla till för att ge ut sin första bok i Norge: anporträtten se ned från väggarna, Men det unga Norge är djärvt.
Det vågar.
- Cora Sandel la- de fram en ungdomshistoria.
E n fru- sen ungdomshistoria från en trång och karg liten småstad längst uppe i nord- landet, där solen lyser bara ett par vec- gäckat hennes drömmar, i hennes när- varo sluta sig och vissna barnasjälens öppna blomknoppar.
Alberte ä r icke lik andra.
Hon ä r icke vacker och kan icke konsten att göra sig sådan heller.
Hon läser myc- ket och har en löjlig svaghet att skriva vers.
Detta ä r mer än nog f ö r att vara utstött och utanför lagen.
- Jacob ä r en bra pojke men inget Ijus.
Som pojke skall han emellertid läsa.
Alberte ä r det som har läshuvudet men hennes skolgång uppoffras för broderns, för att hålla dem båda i skolan har famil- jen icke råd.
Alberte ä r dömd till dammtorkning och lediggång.
- » Jeg vil ha noget at gjöre, fortjene penger selv.
Ikke hare gaa her., Det ä r Al- sant men dock farligt Skansen vid si- i Stockholm nuöppnade vegetari- dan av storstaden Siockholin.
Det är s k a avdelning har organiserats a v farligt därför att vi leva alltför nära Fru Anna Olsson, känd expert på den krutdurk, som ä r det vilande kri- området.
Fru Anna Olsson är ut- get, våra arsenaler och vår moderna givare a v d e n nyligen utkomna VEGETARISK KOKBOK krigsteknik Ty på samma gång som allt annat har också det moderna kri- Med förord a ' Ragnar Berg.
till.
Det skall vi göra., Detta var en- manliga och kvinnliga dragen bast till- dast ett skämt, för att få männen att varatagna.
gets karaktär förvandlats och kanske i kring tanka efter och för att få se den abso- På detta ämne kunde spalter offras, starkare ä n allt annat.
handeln.
lut oförstående förvåning, som dessa helst som många roliga synpunkter Lindblads Förlag, Uppsala.
Denna vår förlegade politiska in- härskare i vår nuvarnade manstat VI- Kommo fram i diskussionen.
H ä r må- ställning ä r så riskabel, att vi nu må- ste handla själva utan att vänta på an- och i andra kvinnostyrda stater, av vil- sade.
över att något skulle vara för- ste emellertid bli ett slut.
Det må bli de ord, som rektor Hermelin yttrade i dras avrustning.
Skyddsproblemet är ka ännu några bestå, män som vid bjudet f ö r män.
ännu icke löst, truts de lugnande för- giftermålet måste lova sina hustrur F r u Arenholt ville nämligen inte g å sitt inledningstal, då hon påminde om, klaringar, som kunna komma till sy- lydnad och som endast knäböjande vå- med på sådan repressaliepolitik.
Det hur man under fortsättningskursen nes i pressen.
Och även om vi själva gade närma sig henne.
där allt initia- framhölls också i diskussionen att i nästan varenda dag på ett eller annat - skulle kunna överleva ett Krlg, måste tiv låg på kvinnans sida, där mannens sådana tider, då det redan finns om- sätt kommit tillbaka till uppfostrings- j u den värld till vilken vi komma UPP stillasittande och husliga liv gjorde ho- råden, där kvinnorna gått Över grän- frågan.
H u r man gått tillbaka till käl- lan, till det nyskapade livet.
Två ord ur våra skyddande källarvalv vara obe- nom fetlagd och svag och kvinnans sen från förtryck till härskande boelig med dödad vegetation, dödade gestalt var kraftig och ändamålsenlig fastän dessa områden äro ytterst f å hade där varit de viktigaste, Förtroen- djur, förstörda hus etc. for arbetet.
Dubbelmoralen rådde där och faran inte tycks överhängande att de och Intresse.
Förtroendets varma, Medan alla ord om vilja till fred äro - likavisst som i den manstyrda sta- de varken skola bli många eller rika jordmån omkring dem som växa, tämligen maktlösa, ä r det handlingens ten - men till kvinnans förmån.
De stora - då måste vi i alla fall se upp och där var och en får bära sin egen tyngd, som nu behövs, Kanske ä r nu utomäktenskapliga barnens ställning att vi inte i lust att ta vår skada igen möda lätt som om den inte funnes.
Men när vi arbeta för vårt samhälls- det stora psykologiska ögonblicket, när jämnställdes alltså utan tvekan med driva makten för långt.
Målet ä r ju pendelns jämvikt.
ideal, Iåt oss fixera synen av kamrat- Sverige som så många gånger förr i de i n o m äktenskapet föddas o. s. v. Ja, säger fru Arenholt, men vad jag samhället tillräckligt länge, tills vi för- Professor Vaerting hävdar som be- historien får göra en handling over evne - som vi alltid längtat efter kant, att mannen och kvinnan under vill understryka ä r bara, att ingen be- stå att förverkliga den.
Ty: » Ofta i mina syner hör jag redan och ännu längta efter att få göra -- de ständiga pendelslagen mellan makt höver känna sig hiiidrad, eller ovärdig kanske ä r denna handling nu att till- och förtryck förlora lika mycket, an- eller förödmjukad därför att hon ä r det nya klostrets klockor ringa över ännu på- Vadstenaviken », säger Birgitta i Ver- kvinna, Och det behöver nian sammans med Danmark bryta oss ut tingen de härska eller behärskas, d i r - ner von Heidenstams Heliga Birgittas och med verkligheter visa vår vilja till för att den ensidi a inställningen må- peka, ty där fattas ännu mycket, sie göra deras utveckling ga ins ensidig ' och Från dr. Svedbergs synpunkt tedde pilgrimsfärd.
» Män och kvinnor, fred.
I detta sammanhang talade fru torftig.
Målet måste i stället vara att sig saken s i, att diskussionen om man- sjunger klockan, så att det ljuder långt nens och kvinnans egenart i själva ver- iii i skogarna, m ä n och kvinnor!
- Wägner om hur Tysklands avrustning stanna pendeln i jämviktsläget.
långt ifrån att ha varit en olycka för Fru Areiiholt ä r bageriinspektör i ket ä r ganska ointressant och ofrukt- Det ä r gamla mor Britas stämma som Tyskland i själva verket var hemlighe- Köpenhamn.
Hon berättade hur hon bar, därför att de individuella olikhe- ropar och förmanar Er, I onda, ty ten till dess snabba återhämtning.
brukade säga åt de uteslutande nian- terna i alla fall äro så vida mera be- smekas och träta kunden I, men ge- Tysklands improduktiva folkklasser liga arhetartia i bagerierna: » Bageri- tydande.
F å r bara varje individ till- mensamt tjäna den evige guden, det äro bara omkring hälften av de län- arbete borde vara förbjudet f ö r män.
fälle att utveckla sina gåvor bli ju där- kunden I aldrig., Spoof.
ders, som ha obligatorisk krigstjänst.
Det ä r kvinnoarbete, det passar ni inte igenom sanitidigt också de speciellt lar för sitt jordköp.
Jorden f å r ock- s i delas ut till koloniträdgårdar.
Ge- nom att varje kommun kan ta sin jord- fråga i egna händer undviker man ock- så den tvungna flyttningen av dem, som annars gärna skulle vilja ha en jordbit att bruka, men som under nuvarande förhållanden äro hänvisade till de orter, där f.
d. länsgrevejord finns att tillgå.
Med en ökning av om- kring 2,000 nya jordbruk pr år skulle landsbygdens befolkningsöverskott kunna sysselsättas utan att tvingas in i städernas stora arbetslöshetshär.
Fröken Westergaard, vilken som be- kant var uppsatt som Radikale Ven- Pris klotband 3,50.
485 matrecept.
Innehåller om- Finnes i bok- -.
.
berte som ber för sin själ.
svaret be- står i förmaningar att det ä r en flic- kas plikt att vara hemmet och föräld-.
.
.
yttre önskan litet rarna till om, mer, nytta att så hon och att måtte glädje.
vårda Och sitt en Kongressdagar Föräldrarnas oresonliga ägande- rätt till barnen, deras, i synnerhet mo- Forts. fr. sid. derns, egoistiska plågar detta och känsliga och kär- be- av att de båda organisationerna visser- lek, allt påträngande gåvade barn.
Miljön omkring gör sa- ligen komme att samarbeta men beva- ken inte bättre.
Småstadsmiljön med rade sin självständighet.
Av de svens- sin präst, doktor, tjänstemän, sjömän, ka deltagarna talade fröken Thorstens- son för förslaget och fröken Walin given, Småstaden med sina futtiga in- emot detsamma.
Det blev icke antaget tressen sin beklämmande tryckande av kongressen, vilken sålunda endast och outhärdliga luft genompyr som en uttalade sig för ett saniarbete med Rå- londonfogg skildringen från början det.
till I slut.
denna atmosfär lever nu Alberte KVINNAN PÅ ARBETSMARK- ' ' handlade, deras fruar och prostituerade är utomordentligt deras åter- NADEN.
sitt spröda ungdomsliv.
Med förtviv- Nutidskvinnans viktiga problem, lan i själen Iängtar hon mot något an- nat, något dunkelt, bara anat, långt, ställningen på arbetsmarknaden, dryf- långt borta ... ju aldrig.
Och ...
Detta något kommer kommer heller ald- tades med ledning av ett förberedande rig loss för att bege sig ut att söka arbete av en kommité, i vilken fröken det.
Jacob ä r pojke och kommer loss, Ingeborg Walin ä r ordförande.
Den- Men Alberte är flicka: hon bindes hår- na fråga hör j u numera till dem, som dare.
t i l l sist nås bristningsgränsen.
äro föremål för internationella över- En natt går Alberte ner till båtbryg- enskommelser staterna emellan.
och sig glida är på att dra henne i, Kongressen beslöt att regeringarna nes unga blod ropar emellertid för- i de till Nationernas Förbund anslutna tvivlat: det vill leva.
Hon kan icke det- länderna skulle uppmanas att genom ta en gång.
Kan heller icke dö.
Hon Internationella Arbetsbyrån söka få måste fortsätta sitt planlösa liv fullt av denna princip diskuterad vid ett av den lögn och förödmjukelse.
Den gråa vä- Internationella Arbetslagstiftnings gen av ändlösa dagar.
.
.
Det har sina sidor att debutera konferensens sammanträden, så att ett lagbestämmelser härom ett så fullödigt arbete, som Cora San- förslag till del gjorde.
Publiken skämmes bort.
skulle kunna framläggas.
Kongressen Den fordrar att nästa bok skall nå än- beslöt vidare att uppmana sina anslut- ett pinnhål högre ende.
Detta kan man föregå- knappast sä- na föreningar att motarbeta alla be- att En soffa gör.
Vilket icke stäiiinielser om inskränkning av gifta hindrar, att samlingen innehåller star- kvinnors rätt till arbete.
Så långt vo- ka ting.
- Cora Sandel kastar ingen ro alla ense, men då nian kom in på skylande slöja över tillvaron.
Den frågan om särskild skyddslagstiftning mänskliga jämmerdalen avmålas så- för kvinnor, visade det sig, att mycket dan den är.
Ärligt och rak på sak.
Of- ta är färgerna starka och mera sensu- olika uppfattningar voro företrädda ellt glödande än man är van vid i vårt på kongressen.
Man beslöt därför att kyliga luftstreck.
Motiven ä r oftast till nästa kongress förbereda en Över- hämtade från samhällets nedersta la- läggning i denna fråga, så att den kun- ger.
F ö r » överklassen » har Cora San- de bli belyst från vetenskapliga och del hittills icke visat det allra ringaste intresse.
I hennes sista bok sjuder en tekniska synpunkter samt bli grundli- bitter brygd.
Föraktade, förtrampade gare diskuterad än det nu fanns möj- stackare slunga vanmäktigt sina okvä- lighet till särskilt skall man ta upp dinsord ut i det stumma och iskalla skydd mot nattarbete, mot hälsovåd- - Med alltför ligt arbete och mot lyftande av tunga gjord räkning att göra upp.
Obarm- bördor till diskussion.
härtigt gisslar hon det starka könets T H E OPEN D O O R COUNCIL.
Då det redan förut varit tydligt att motståndare na den omöjligaste av alla samhälle- skyddslagstiftningens liga institutioner, som påtalas, Trot- knappast skulle kunna vänta ett otve- sigt slungar Cora Sandel sitt oerhörda tydigt stöd från kongressen, hade förakt i mannens ansikte.
» Den jovia- utanför denna, någon dag före dess le mand er min fiende.
Og jeg noget öppnande, på engelskt initiativ bildats irriterande problem för viale mand.
Det smigrer en ny internationell förening - the Open Door Council - med syfte att med,.
De prostituerade ä r inte glömda.
motarbeta all särskilt f ö r kvinnorna Sista berättelsen i E n blå soffa heter avsedd skyddslagstiftning.
The Open Lort-Katrine.
Titeln redan säger j u Door Council ä r naturligtvis icke där- gorna låter väg ner.
Vattnet djupet.
Hen- med nu,!
; ~ än väl den universum.
männen det märks väl, också har hon, en oupp- ömkligheter och svagheter.
Självfal et är det därför också äktenskapet, den- av ett en.
.
Den mot är den jo- jeg mig ankla- för motståndare till ett rationellt ar- betarskydd, som gäller män och kvin- nor, utan tvärtom ivrig förespråkare för ett sådant.
Föreningens ordföran- de blev den även i Sverige väl kända och högt skattade engelska advokaten miss Chiystal Mc.
Millan och den klager mig., - - -.
I » klassernas strid » råder det ingen vann anslutning även från svenskt tvekan om var Cora Sandel ä r att fin- håll.
Den anordnade ett offentligt mö- na.
Mitt i de förtrampades led står te i frågan, där anföraiideii höllos av bl.
a. Mme Craene från Belgien, Lida Vi behöva henne.
Gustava Heyman, den gamla energis- ka tyska kvinnosakskämpen, vilken Ellen Michelsen.
del.
gelse en fruktansvärd samhället, slungad av en oförskräckt och kraftig hand, Sedan Cora Sandel berättat om Lort-Katri- nes liv slutar hon: » Dette ansikt fra min barndom forfølger mig.
Det løser sig plutselig ut av erindringens kaos og ser på mig.
Det plager mig.
det an- hon dem med lyfta vapen.
!
Och må de såra, Må hon slunga rena och döda!
i tillsammans med sin arbetskamrat d:r Anita Augspurg ivrigt arbetat för för- eningens tillkomst, fröken Ingeborg Walin, miss Williams, industriarbe- terska från U.
S.
A., Rosika Schwim- mer, d:r Luisi från Uruguay och mrs Nadju från Indien, vilka alla framlade skäl för sin åsikt att skydds- lagstiftning särskilt för kvinnor ä r av ondo.
F ö r dylik lagstiftning talade den särskilt inbjudna tyska riksdags- ledamoten Gertrud Hanna, vilken i denna fråga är av samma mening som det socialdemokratiska partiets led- ning, e n mening, som även delas av många tyska socialt och politiskt verk- samma » borgerliga » kvinnor.
F r u Hanna sade sig emellertid icke anse att särskilt skydd för kvinnor vore ett mål i och f ö r sig utan endast en oum- barlig åtgärd på vägen mot bättre ar- betsförhållanden över huvud taget.
Publiken, som till stor del bestod av industriarbeterskor, var synnerligen intresserad och gav medels kraftiga applåder, utrop och allehanda inpass sitt gillande eller ogillande tillkänna, varvid sympatierna tycktes vara täm- ligen jämnt fördelade mellan de båda åsiktsriktningarna.
FAMILJELÖN O C H SEDLIG- HETSLAGSTIFTNING e r li n i och i denna fråga anordnades ett of- fentligt möte i » Lehrervereins » mer 1000 personer rymmande sal, vil- ken emellertid långt före den utsatta tiden blev överfull, och dit så stora skaror strömmade, att i en hast två extra möten måste anordnas, så att kvällens talare fingo hålla sina anfö- raiideii tre gånger.
Huvudmötet öpp- nades av statssekreteraren Abegg, vil- kens anförande alltigenom präglades av en stark övertygelse om nödvändig- heten av kvinnornas insats i det of- fentliga livet, och sedan talade bl.
a. den kända engelska poliskvinnan » Commander » Allen, vilken kommit till kongressen i egen och av henne själv styrd flygmaskin.
Som vanligt talade hon klokt, klart och humoris- tiskt och skördade livligt bifall.
än VILJAN T I L L F R E D.
Viljan till fred kunde sägas utgöra kongressens grundton, som oupphör- ligt klingade i diskussioner och sam- kväm.
En särskild resolution angående fredsarbetet antogs, vari bl.
a. påyr- kas att Nationernas förbund utan upp- skov skall inkalla en avrustningskon- ferens f ö r att åstadkomma ej endast en begränsning men en allmän och ef- fektiv minskning av rustningarna samt att land-, sjö- och luftvapen skola in- begripas i denna minskning.
Som fredsarbetets mål anges: möjlighet till fredlig lösning av internationella kon- flikter, allmän avväpning samt slut på kriget.
Ett offentligt fredsmöte var en a f - ton anordnat i Krolls stora sal, som var fylld till sista plats.
Mötet öppna- des av f.
d. Riksminister Wirth.
Ef- ter honom talade greve Bernsdorf f, ord förande i Folkförbundsligornas Världsförbund, varefter följde en hel rad av talarinnor, bl.
a. den holländska juristen fru Bakker van Bosse, som Men återvändom till Kongressen, d ä r man i samband med förhållande- na på arbetsmarknaden även diskute- rade de s. k. familjetilläggen, f ö r vilka miss Eleanor Rathbone gjort sig kand som en varm och skicklig förkämpe.
Bl.
a. har hon utgett en bok i ämnet » The disinherited Family ».
Kongres- sen beslöt att uppmana till ett fortsatt studium av familjetilläggssystemet och rekommenderade de o m föreningar- na att arbeta f ö r dess antagande i sina respektive länder särskilt med hänsyn till detta systems verkan att befrämja likalönsprincipen.
ä r vice ordf. i ovannämnda Världsför- Kongressen uttalade sig vidare f ö r bunds Kommission för Minoritetsfrå- en fortsatt förbättring av utom äkten- gor, d: r Gertrud Bäumer, Mme skapet födda barns ställning, varvid Schwab från Frankrike, Mrs Nadju, f r u Schreiber påpekade, att så länge Mrs Corbett Ashby.
D: r Gertrud Bäu- dödligheten var påtagligt större bland mer hoppades att kvinnorna i de län- dessa barn än bland dem som der, som hade rätt att rusta, skulle ar- fötts inom äktenskap, så kunde man beta på att det löfte om allmän av- icke slå sig till ro.
Även f ö r de ogifta väpning som gavs i Versaillesfreden mödrarna, vilkas dödligliet i samband måtte fyllas, Så att den tyska avväp- med förlossningen ä r betydligt större ning, vilken nu av det tyska folket än de giftas, måste bättre förhållanden kännes som ett tecken på slaveri, måt- te förvandlas till en frivillig medver- skapas.
Enhälligt uttalade sig kongressen kan till världsf reden.
Flera talare f ö r arbetet för samma moral för män framhöllo vikten av att arbeta för Na- som för kvinnor och för reglemente- tionernas förbunds utveckling.
» Giv ringens upphävande I alla länder samt Nationernas Förbund ökad styrka i mot alla den sexuella moralen avseen- dag f ö r att ditt land må f å styrka där- de lagar och åtgärder riktade endast ifrån i morgon », sade en av dem.
Mrs mot kvinnor, vare sig mot kvinnor i Nadju framförde Österns budskap om allmänhet eller mot en särskild klass att världsfreden måste framgå ur en eller grupp av kvinnor.
Kongressen själarnas omvandling.
Ännu ett of- beslöt vidare att en framställning fentligt möte, även detta till trängsel skulle göras till den Internationella fyllt, hölls i Riksdagshusets plenar- arbetsbyrån om avslag å ett till byrån sal, där under ordförandeskap av den av en kommision för sjömännens väl tjeckoslovakiska senatorn Mme Pla- framställt förslag om obligatorisk lä- minkova kvinnornas politiska arbete i karundersökning av Itviiiiior, som ha- olika länder belystes i flera anföran- de lösa förbindelser med sjömän i ham- d de flesta hållna av riksdagsleda- narna.
Den energiska och tempera- möter, t. ex. miss Rathbone från Eng- mentfulla ordföranden i » sedlighets- land, f r u Juchacz och d:r Matz från kommittén », d: r Luisi, f ramhöll med Tyskland.
För det norska kvinnopar- rätta att ett dylikt förslag gick full- tiets uppkomst och insats vid valen re- komligt stick i stäv med den opinion, dogjorde fröken Witt.
som de stora kvinnoorganisationerna gång på gång givit till känna.
D E T GÄSTFRIA B E R L I N.
Den starka tillströmningen till de KVINNOR I P O L I S T J Ä N S T.
of fientliga mötena vittnade om det sto- Ett uttalande till förmån för info- ra intresse som Berlins invånare visa- rande av kvinnlig polis gjordes även de för kongressen.
Därtill kom en stor- slagen och stilfull gästfrihet från bå- de officiellt och enskilt håll.
Staden Berlin bjöd på en charmant frukost i Rådhuset och Preussiska Regeringen på galaföreställning på Operan, varvid Figaros Bröllop uppfördes och så gott som hela regeringen var närvarande.
Rikskanslern gav supé för de olika delegationernas medlemmar i Zoolo- giska trädgården, och minister och fru Servering hade garden party i sin vack- ra trädgård.
Privata personer, före- ningar och klubbar anordnade sam- kväm i hem, föreningslokaler och res- taiiraiiger.
Så hade t. ex. F r u Katari- na von Kardorf f, skriftställarinna och f. d. riksdagsledamot samt maka till en framstående politiker, efter opera- föreställningen inbjudit samtliga dele- gerade till en delikat och elegant an- ordnad supé i varuhuset Wertheims restauranglokaler, där även många re- geringsledamöter och andra framstå- ende personer voro närvarande.
F r u v. Kardorf f hälsade sina gäster väl- komna i ett vältaligt anförande, i vil- ket hon utan att dölja sin sorg över Tysklands internationella ställning ut- talade en varm förhoppning om sam- förstånd och solidaritet mellan alla na- tioners kvinnor.
M r s Corbett Ashby svarade vackert och varmt och efter henne kom Mme Malaterre Sellier, vilken med glödande, dramatisk välta- lighet så att säga frambesvor fredens ande över kvinnornas samhällsarbete, och vilkens anförande franikallade formliga ovationer.
2 5 - Å R S J U B I L E E T O C H UNG- DOMEN.
.
Att vid 25-årsjubiléet många påmin- nelser om de gångna åren kommo fram var helt naturligt.
Av dem som voro med om föreningens bildande vo- ro e j så f å närvarande och dessa l) ~ föremål f ö r en särskild hyllning vid den mottagningsfest som styrelsen gav för de delegerade.
D ä r syntes utom den nuvarande ordföranden mrs co,.- bett Ashby &amp; hennes mor mrs Cor- bett bl.
a. d: r Helene Lange, f r u An- na Lindeman, d:r Aletta Jacobs, An- nie Furuhjelm, Rosika Schwimmer och vår Gulli Petrini för att endast nämna några få namn.
E n besvikelse var att Föreningens första oförlikneli- ga ordförande mrs Chapman Catt av hälsoskäl förhindrats att göra resan över Atlaiiten.
Varma och erkännsam- ma ord ägnades även vid flera tillfäl- len minnet av de bortgångna pioniä- rerna Särskilt hyllades vid ett par till-.
fällen minnet av Anna Wicksell, bl.
a. i ett anförande av den franska advo- katen Mme Grinberg, hennes efterträ- dare i en av kongressens kommittéer.
H u r varmt besjälade än kongressdel- tagarna måste känna sig av tacksam- het mot dem som under motgångar, &amp; svårigheter av alla slag trofast stått i spetsen för kvinnornas sak under d e gångna åren, så försummade man ej att rikta sina blickar mot framtiden.
En särskild kallelse hade utgått till ungdomen och mot slutet av kongres- sen voro särskilda ungdomssamman- komster anordnade.
Ungdomen hade hörsammat kallelsen.
Från kongres- sens första dag till dess sista följde ungdomen dess arbete med intresse och en mängd unga krafter deltogo däri på ett eller annat sätt.
Och kanske det till sist blev framför allt denna ungdomens hållning gentemot kongres- sen i förening med den målmedvetna vilja till fred och samförstånd som mötte både bland kongressdeltagarna och utanför kongressen som göra des- sa kongressdagar i Berlin till ett strå- lande minne och ett strålande hopp om bättre tider i världen.
Alma Sundqvist.
