# ID: svediakorp-per3439
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,428
# sentences: 389
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Mormors ITALIENS KAMP för sin folkmängd för * Av P I E R G U D R O » 17,000 förre födda under detta års första fyra månader lin under motsva- rande tid 1928 » med bägge armar- na dramatiskt höjda mot skyn utslun- gade Mussolini de orden häromnatten i den italienska deputeradekammaren Man kan lätt förstå hans förtvivlan, I resultatet är knappast ett uppmuntran de svar på en med alla upptänkliga medel bedriven propaganda för nativi- tetens ökande Numero è potenza mängd är makt slagordet i fascismen Italien.
t av II Duce själv.
upprepat till leda om och om igen.
F r å n det Mus- solini fick regeringsmakten i sin hand liar han ej tröttnat på att förkunna, att ett folks styrka och framgång be- rer på dess demografiska rikedom, och har han 0ckså bytt tankar om åt- skilligt annat så har han på den punk- ten blott med åren fått sin övertygel- se fastare befäst D e av honom stad- gade stränga s t r a f f e n mot utbredandet nymaltshusianska läror de höga terna på ungkarlar och på barn familjer skattelindringarna pre- mierna och privilegierna åt fäderna i barnrika hem etc, etc., allt åsyftar ett och detsamma nämligen att öka Ita- liens folkmängd för a t t därigenom på samma gång som termen lyder öka Italiens » tyngd » inte bara vid ett eventuellt krig utan framförallt i frå- ga om den nyfördelning av de euro- peiska staternas kolonier, som nian i Italien så ofta drömmer om.
Stor framgång ser det emellertid e j ut som om han skulle vinna, E t t bety- dande folköverskott äger j u ännu Ita- lien, 1924 var det 511.394, 1925 486,788 1926 455.300, 1927 432.338, Men som synes tenderar det till att minska och fortsätter utvecklingen i samma takt som hittills, så kommer Italien att om tjugu år e j Iängre be- sitta något som helst folköverskott utan har då troligen trätt in på den motsatta på folkminskningens väg o m tjugu år d i, enligt ett av Musso- linis Bragelöften Italien skulle i stället ha bytt de nuvarande 42 mil- lionerna mot en befolkning på 60 mil- lioner Under åren 1881-85 var födelse- i Italien 38 p e r 1000 koefficienten 1915 hade den gått ned till 30,5 nu sistlidna år sjunkit ytterligare till 26,7 och bli de återstående åtta mä- naderna a v 1929 de fyra första lika, kommer den alltså innevarande år att falla än mer Det hjälper tydligen föga med alla dessa ovan antydda lagar, till vilka för få veckor sedan fogats bl.
a.
Bakom de gula g a m l a förkläde ska hänga fram- Tills L i s a i fattigstugans pelargonia h a r slagit ut.
S v a r e t v a r i n t e alldeles så meningslöst som det lät.
M o r m o r s g a m l a rödblåvita konstvävnadsförkläde g e n o m 60 års tvät- a r utsökt samlade patinerat lyfte höjde och upp förklarade rummets den.
att vid tillsättandet av ämbeten t blekhet en gift vare sig man eller kvinna färgen på väggarna M e d a n j a g väntade på pelargonian som g a m l a Lisa d r a r upp skall gå före en avgift och en som har barn före den som är barnlös, och åt mig varje år v a r förklädet en tillflykt det är närmast liktydigt med ett slöseri gonian i min blomlösa anlände försvann sängkammare.
förklädet K ä r och pelar- en utan mening att hålla på och dela ut liten bit italienskt siden i pelargoniefärg understöd och premier och pris etc. kom fram a t t tjäna som dess hyende och Dessa och andra åtgärder som ex- hylla dess skönhet.
Mormors förkläde hörde inte till bruks exempelvis den att äktenskapsåldern också sänkts så att en italienska nu kan g i f t a sig vid fjorton års ålder och har gärning mitt i min l e k a t t bygga stil- en italienare vid aderton kunna e j leben.
Annars h a r j a g hållit på länge och hindra att även i d e t barnälskande Ita- i alla rum.
M a n h a r ju ingen färglåda lien nativitetssiffrorna långsamt men inget akvarellpapper i n g e n talang ingen vävstol inga koiistverk, ingen tillgång till säkert krympa ihop.
utställningar så m å s t e koiistnärsdrift o c h Varför Jo bl.
a, därför att även i skönhetslängtan f i n n a andra utvägar.
Italien och i all synnerhet efter kri- Men det väcker inget uppseende, n ä r get vaknat krav på ökad bekvämlig- ibland den italienska silkesfilten Ada !äg- het på ett mindre sparsamt och en- " ' i ljuscirkeln under lampan tillsam- man den K med e r s t i ett n makas grönt skinnband i h o p med m eller i n stora kul- kelt levnadssätt kort sagt på en helt annan vardagens standard än förr.
sticktning som upptar och f o r dess f ä r g och om inkomsterna ingalunda gå upp vidare.
Vem tänker på om den vita f r u k t - eller i varje fall ingalunda i pro- skålen k o m m e r fram då det är äppel blom i lermuggen O c h v e m anar att denna portion med stigande dyrtid så väl- jer man också här den nära till hands mugg dan dess får leva, färg fast går den ihop a r med s p r ä lampskär- c k t, eme- liggande utvägen till tillfredsställan- mens och dess enkla blå d e k o r repeterar det a v dessa nyväckta krav: man in- väggens milda blå färg som är den oföränderliga fond mot vilken alla mina skränker barnantalet Och man tänker es m o r t e s a v t e c k n a sig?
inte behö- sig för grundligare än förr innan man ver jag heller tala o m, varför j a g envisas ingår äktenskap a t t låta de oätliga apelsinerna stå inne s i Nog för att man i regel även förr länge som kabbelöken håller sig frisk, eller de mera gängse prydnadsföremålen och eller varför j a g t a r fram en r ö d duk åt blåklockornas eller röda servettband åt t o - m a t e r n a och m i s t e ha laskpapper i färg med soffan J a g h a r roligt s j ä l v utan möda r e k r e e r a r m i g o c h s k a f f a r mig e n behaglig arbetsmiljö förtrogen och ändå omväxlande det a r alltsammans i förra veckan v a r j a g emellertid i färd med en skapelseakt a v ett visst anspråk ansvar och omfång j a g skulle g ö r a en landskapstavla En klunga a v träd hade skymt landskapet för mina blickar Nu skulle det huggas fram det f i c k inte dröja längre Jag hade ett arbetslag på (Forts. sid 4.)
murarna miljevården i Gheel.
som tjänat som föredöme för de flesta liknande, upp- stod vid denna tid.
då de sinnessjuka annars överallt ännu i många hundra- tals å r skulle komma att behandlas fullmäktige anläggningen av sinnes- inte soiii människor men som frukta- sjukhuset vid Beckomberga Det skall de och filraktade varelser.
uppföras för omkring 1.500 patienter och beräknas kosta fjorton och en halv miljon kronor Dessa två beslut som ge ett begrepp om frågans räckvidd beteckna emellertid endast t v i sidor av saken Samtidigt som man söker tryg- ga de sinnessjukas rättsliga säkerhet och sörja för anstaltvårdens utvidg- ning finns ett tredje led i arbetet nämligen den strävan till de sjukas större frihet som tagit sig uttryck i familjevården Denna vårdform som av en nutida tysk författare på området betecknats som » den naturliga följden av sinnes- sjukvården utvidgning och den na- turliga slutstenen i den fortskridande fria utvecklingen av våra anstalter » liar på senare år alltmera tagits tipp.
även i Sverige Det ä r märkligt att det framför an- 1 mönstret t i l l denna moder- na vårdform sträcker sina traditioner ända ii!!
600-talet Den belgiska i n - Dimphnas död Ungefär samtidigt som den nya !a- gen beträffande sinnessjukvården an- togs av riksdaqen för vilken Tide- varvet i förra numret gav en kort re- dogörelse beslöto Stockholms stads- förkläde D e t v a r i vintras.
K a n frun s ä g a mig, h u r l ä n g e pros- tinnans me?
sagan förtäljer följande om Gheels uppkomst I Irlands reqerade på 600- talet en hednisk konung som fattade kärlek till sin sköna dotter Dimphna.
Den ädla och fromma konungadottern flydde undan sin faders hotelser och små men medan de sjönko till marken sökte skydd i trakten av Gheel Hon öppnades så småningom en värld På blev emellertid upptäckt av faderns en timme skapades i n lointaine en le- spanare och konungen som skyndade vande tavla inom en ram a v mjukt ljus- att uppsöka hennes tillflyktsort lyfte grönt eklövverk Där sluttade n u åkrar och ängar ner sitt svärd i raseri o c h halshögg sin mot sjön som plötsligt var där vilket dotter med egen hand Vid platsen där man glömt Bakom den löpte b a r r s k o - den döda kroppen fallit skedde tec- garnas skikt blålaserades a v själva av- ken och under sjuka blevo botade och ståndet De lyfte på sina händer den skoglösa högplatån med d e n vita byn efter många öden växte Gheel till över vilken eftermiddagens sol och skug- en berömd vallfartsort Den heliga spelade och lekte Den gröna ramen Dimphna ansågs lin särskild kraft för le och vajade dagrarna växlande sinnessjukhus helbregdagörande om på kvarnlasset drog tvärs igenom tavlan den grund a t t hon själv varit sinnes- nere på vägen korna på ängarna vid sjön sjuk eller därför a t t hon offrats f ö r fem karlar som högg och träd, stora och sin sinnessjuke fader därom ha o l i k meningar funnits I varje f a l l voro bland de först hjälpta också sinnes- sjuka och ryktet därom spred sig över landet och förde a l l t flera hjälpsökan- de till den heliga platsen I de berättelser från 1600-talet som finnas om Gheel beskrivas de redan då sedan länge existerande fasta for- merna för de sinnessjuka vård Ett sjukhus hade byggts 1449, Under till- tagit mig så a t t jag låg vaken darrande som den darrar kanske som skapat i t!
mästerverk Devinez syn från prästerskapet I vid Dimphnas kyrka fingo de vallfärdade medan de väntde bo i borgarnas hem i kyrkans närhet Somliga blevo botade och forn hem Andra stannade kvar i väntan på undret men när de inte blevo bättre hände det ofta att de a v sinn anhöri- ga lämnades k v a r på det ställe där de (Forts. å sid 4.)
Nya E n s m å - signaler stadsbok M a c Donald ä r sig lik.
H a n b ö r j a r försöker f å en civil kontrollkommission M a r g i t Palmær: Historien i samma takt å r 1929 som å r 1924, i Rhenlandet, soni skall övervaka a t t den yngste Sjunneson.
Bonniers.
med samma ungdomliga otålighet.
D e t tycks inte h a någon betydelse a t t han ä r 63 å r gammal.
H a n hann icke mer ä n inom dörrarna i Downing Street, förr ä n saker och ting började ske, soni antyda en ny inriktning a v E n g - lands politik.
V i d internationella arbetskonferen- sen i Genève meddelar Englands re- presentant a t t den nya regeringen äm- nar föreslå parlamentet ratifikation av 8-timmarslagen.
Lagen är 10 å r gam- mal, men England ä r färdigt först nu.
Kanske var detta Margaret Bondfields första ministeriella ärende.
Vidare förbereder M a c Donald be- stämda åtgärder f o r att få till stånd en överenskommelse om internationell nedrustning.
D e svårigheter, de o m ö j - ligheter, soni hopat sig och blockerat vägen, äro huvudsakligen, f ö r a t t e j säga helt och hållet, a v psykologisk natur.
H a n s planerade besök i F ö r e n - ta Staterna avser a t t skingra alla de senare årens anhopningar a v olust och pessimism och göra kort process med sabotörerna.
Hoover och M a c Donald ha större möjligheter att koninia till samförstånd än Coolidge och Baldwin, ty de vilja verkligen nedrustning som ett medel a t t trygga freden, de ä r o så modernt inställda, även om den ene är konservativ och den andre radikal.
Hos båda torde denna inställning h a ett religiöst ursprung, vilket icke är betydelselöst.
D e t talas om en ny flott- konferens, som skulle diskutera minsk- ning a v sjöstridskrafterna e f t e r den formel Amerika lade f r a m vid den förberedande konferensen i Genève i våras.
E t t fiasko, liknande det som Coolidge-konferensen g j o r d e år 1917, torde e j behöva befaras.
Amerika har valet mellan att komma överens med de andra sjömakterna eller begynna realisera sitt nya flottbyggnadspro- gram, som g å r löst på 1.000 millioner kronor, vilket ä r en stor slant även f ö r detta rika land.
M a c Donald begagnar tiden f ö r e det iiya parlamentets öppnande till ett besök hos Hoover i Washington.
S t ä m - ningen kring denna resa tycks vara a v det ljusa och lätta slag som behövs f ö r en lycklig utgång.
M å t t e den ock- så omsvepa den förberedande avrust- ningskoiiferensen vid dess nästa sam- manträde; flera resultatlösa avrust- ningskonferenser mellan förklädda rustningsvänner härda vi inte ut med.
S o m vi veta nådde skadeståndsex- perterna i P a r i s på kompromissvägen enighet o m storleken a v Tysklands skadestånd, villkoren och terminerna f ö r dess betalning.
M e n nu gäller der de politiska konsekvenserna, främst Rhenlandets utrymning.
Regerings- konferensen över dessa frågor skall äga rum i London.
Stresemann och eventuellt Hermann Muller skola d ä r möta Briand, M a c Donald och utrikes- ministern Henderson.
M a c Donald har redan hunnit fram- lägga sin ståndpunkt.
England drar tillbaka sina trupper, huru d e andra ä n göra.
H a n förutsätter möjligheten a v a t t Frankrike och Belgien bli kvar.
M e n ä r det väl troligt?
D e h a intres- se a v att Parisöverenskommelsen ra- tificeras och träder i k r a f t, de h a ingen förevändning längre f ö r att stanna i Tyskland.
D e t är möjligt att B r i a n d om Margit Palmærs berättarförmåga omisskänlig.
Hon har något av sin stor namnes kvickögda iakttagelse och vassa kritik.
Sin första bok ägnade hon en » Studentska » från nutidens Upsala och vann en berättigad framgång både bland akademiska kamrater och lekmän för sin pigga skildring av akademiska skrået och dess mer eller mindre pluggande adepter.
En länge närd önskan fick författar- innan uppfylld, då hon 1927 besökte Sovjet-iiyrsland under några månader.
Den nya värld som hon där s i g byggas upp under forsakelse och ungdomligt gå- påarhumör, väckte hennes stora beund- ran och det ä r med entusiasm, hon skildrar den i förra årets » Sovjetryska Sceneriera.
Denna bok väckte ont blod i alla rättrogna borgerligas tidningar och Allehanda lär väl aldrig förlåta sin f. d. medarbetares tilltag att berätta vad hon sett i Ryssland.
Alldeles nyligen har Margit Palmar gett ut sin tredje bok » Historien om den yngste Sjunneson ».
Där rör hon sig på mindre farlig mark - också lär boken vara skriven före Rysslandsresan.
Man &lt;an dock lätt spira frifrisaren från Up- sala och Sovjet.
Det är denna gång den kälkborgerliga småstaden som får sitt.
Jag skulle inte vilja bo i samma småstad som författarinnan.
Hennes elakhet har dock ett försonande humoristiskt skim- ner omkring sig.
Skildringen av en små- stadens Babbitt, grosshandlare Sjunneson ger en strilande typ av svensk bracka.
Motpolen i boken ä r den tyske musikern, en skälvande känslomänniska, vars vek- het gör honom oförmögen att slå.
sig fram i denna världen.
Mellan dessa t v i i sanning himmelsvida Den spanske läkaren, G. Marañon har motsatser liter författarinnan den stac- i sin bok om Det sexuella livet agnat ett kars fru Irma Sjunneson slitas.
A ena par kapitel it den i Spanien synnerligen sidan sjutton års aktenskap, hem och brännande frågan om nativiteten och barn, å den andra en nyvaknad känsla barnadödligheten.
Som en parallell till för den fattige musikern, hennes aldrig de i detta nummer beskrivna italienska glömda ungdomskärlek.
Under en kort förhållandena synas oss dessa kapitel tid blir hon ung på nytt och tror sig vara av så stort intresse att vi i korthet stark nog att kunna bryta sig ur hem- återge deras innehåll, utan att samtidigt met.
Men banden äro för starka, vane- gå in p i boken i dess helhet.
Tidevarvet människan inom henne tar överhand.
hoppas dock att inom den närmaste tiden Hon skriver ett avskedsbrev till ungdoms- få utförligare återkomma till denna.
vännen, som i förtvivlan tager sitt liv.
Marañon har samlat materialet till sin Irma Sjunneson kan aldrig iterhämta sig undersökning på det sjukhus i Madrid,!
efter denna kris.
När den yngste Sjun- dar han arbetar.
Undersökningen omfat- neson födes, brister hennes förstånd för tar 1,534 familjer ur proletariatet och u r, alltid.
Det enda som för världen skall den medelklass, som lever i de mest röja något av hennes själs kärlek och knappa förhållanden.
Den statistiken, sä- konflikter ä r de dikter, som den sonen, ger han, är inte hopknåpad i något mi- dödsmärkt, ger ut vid unga år.
nisterium eller ämbetsverk, dit den nakna Boken, som börjar i festligt idylliskt saniiiiigen sällan har tillträde.
Och den humor, mynnar sålunda ut i ett elegiskt, visar förkrossaiide tydligt vartill den ja, tragiskt anslag.
Kompositionen är e j iberiska kvinnans materiella strävan le- författarinnans starka sida.
Liksom i der och till vilken grad hennes ansträng- » Studentska » får man ibland gå tillbaka ning är fåfäng.
for att finna tråden.
Figurerna äro ibland På de 1,531 familjerna koninia 7,389 väl chargerade för att verka trovärdiga.
barn.
Av dessa ha 3.4.!
dött i barnaåren, Men småstadsgalleriet ä r alltför piggt d.v.s. nara hälften.
skildrat för att man skulle nännas lägga De stora barnskarorna äro synnerligen småsint kritik däruppå.
Det a r ej så gott vanliga.
Visserligen äro de familjer som om verkligt underhållande böcker med ha mer in sexton barn inte s i många.
svenska motiv och vi önska Margit Pal- Nio familjer av de undersökta ha sexton mær god fortsättning.
barn, fyra ha sjutton och aderton var, W — ns.
E.
Barn- tre ha nitton, två tjuguen o.s.v. antalet på mellan ett och åtta barn för- delar sig tämligen jämnt p i omkring stigit till 58 procent.
F ö r tio, elva och ettbuiidralemtio familjer var av de fem- tolv barn ä r procenten något lägre näm- tonhundra undersokta.
Medan 106 famil- ligen 42,7, 48,5 samt 54,8 procent.
I fa- jer hade 8 barn var hade 56 familjer Y miljer med over femton barn stiger den barn, 81 hade 10, 33, 12 och 22 14 barn.
emellertid till sådana fruktansvärda siff- Marañon fortsalter med att undersöka ror som 69,1 procent, i familjer med sjut- hur barnadödligheten forhiller sig till ton barn och i familjer med aderton.
antalet barn.
Det visar sig d i, att av 72,2.
Bland de av Marañon undersökta familjerna med over tretton barn har inte familjerna funnos 2 med 24 barn, av des- en enda fått behålla alla.
Av de förildrar sa dogo inte mindre än 89.5 procent, d.v. soni hade ett barn fingo 54.1 % behålla s. 43 barn av 48, medan den enda famil- detta, for fyra barn var siffran 27,5 % jen med 20 barn förlorade de nitton och for tio barn 4,2 %.
Endast 2,3 % av de fick behålla ett enda.
mödrar som fött tolv barn fingo behålla Hur hjältemodiga de stackars kvinnor- samtliga barii i livet.
na än am.
som fött och ammat sina Dödlighetssiffrorna stiga sålunda med barn tills den sista mustdroppen tömts ur antalet barn.
deras tärda organism, säger Marañon, I enbarnsfamiljer ä r dödlighetsprocen- överstiger ändå den totala dödligheten i ten 25.8.
I familjer med fyra barn komma Spanien (18,247) sedan tre år födelse- vi upp till en barnadödlighet p i 30,6 pro- talet.
(16,309.)
cent medan den i familjer med tio barn Detta ä r en förkrossande lag, att möd- rarnas fruktsambet står i direkt propor- tion till antalet döda barii.
Allt tydligarr.
och tydligare blir denna förskräckliga pa- radox: Om de spanska kvinnorna endast födde hälften av de barn, som de nu föda, skulle Spaniens folkmängd fördubblas på hundra år.
Och säkerligen, slutar den spanske läkaren.
är inte vårt land det enda på vilket denna stora sanning äger sin tillämpning.
Tyskland e j vidtager militära förbere- delser i gränstrakten.
F r a n k r i k e Ömmar ä n n u e f t e r såret i sin sida.
Men T y s k - land ä r med rätta trött på a t t f r å g a Frankrike o m lov och f å vänta årvis på tillstånd, vad det ä n vill företaga sig, o m det så bara ä r en fabrik soni vill lägga ut ett stickspår till en j ä r n - vägsstation.
O c h Frankrike måste ju ' lära sig inse, hur långt det än ä r från den M a c Donaldska inställningen, att det icke kommer någon v a r t med kon- troll, a t t Tyskland har en annan posi- tion nu än 1919, och a t t nian inte kan övervaka det soni en utsläppt fånge.
D e n engelska arbetarsegern och den nya regeringens optimistiska och snab- ba sätt a t t ta itu med problemen mås- te utöva en stark suggestion långt ut- över imperiets gränser.
V i kunna hop- pas a t t f å se hur reaktionen drar in tentaklerna och d e f ramstegsvänliga bli mera modiga och trosvissa.
Ännu vänta vi på a t t se verkan a v denna sug- gestion i Sverige.
En ny fredsdag pla- neras a v Socialdemokraterna till den 28 juli.
M e n man känner ä n n u ej dess lösen.
E n f ö r k r o s - sande lag
M i n s t en kvinna Livets sång En liten hundvalp FABRIKSFLICKAN Den lika fatala som kanske en gång Sommarmorgonen låg nyfödd.
Över nödvändiga bestämmelsen om minst östra Sodertorn låg skimrande soldis.
Morkullan hade knipsande snuddat med en kvinna i fattigvårdsstyrelser och vingspetsarna över kärrängens glesa pors barnavårdsnämnder liar o f t a framkal- Tjäderhönan med hela sin kull var redan lat tvivel om huruvida den förmådde under hagens största modergran och ploc- garantera en tillfredsställande insats kade löv och frö.
Rävmor klev försiktigt från kvinnornas sida.
Den personliga utefter e n åkerkant på hemväg till utformningen a v kvinnornas i denna na i lyan, bärande en nog så frukost åt dem i munnen, en enda paragraf erkända meddelaktighet i de lig nyfödd barunge.
Gökarna gol offentliga värven har varit föremål väderstreck.
På den smala stigen till f ö r mycket stort intresse.
H u r sköter backstugan låg fruktblom i drivor.
hon s i g?
Vad kan h o n?
Hur talar h o a Tre koltrastar hoppar omkring bland Det är inte så gott för en liten stackare Av H A R R Y M A R T I N S O N att finna sig till rätta alltid.
Man är bara några månader gammal, och så skicka man l a g bodde i hyreskasernen.
Jag gick till fabriken o m morgnarna.
hemifrån, överlämnas frän den ena främ- Jag var sexton år.
Maskinerna började ett nytt ode.
mande stora tvåbeningen till den andra och Mitt blod klagade e j längre över de Utanför stod hoppets träd väntande i sen ut på havet.
Ingen mamma, ingen döende gryningen, husse, ingenting gammalt och fast.
Allt fly- dockorna, som lågo på sophögen, med vajande i vinden.
brustna ögon.
Dagarna gingo.
Tiden spann i mitt ter, allt pungar, allt är nytt Nya lukter, fullt av frammaiide tvåbeningar, snälla för Nya toner bröto fram i mitt inre inre.
all del.
Fullt upp av mat.
men oj, oj, oj, och jag drömde mina egna drömmar.
Mina bröst knoppades.
den vill inte stanna i lilla magen.
Dagen Ljusa reflexer spelade i min själ.
blir natt, natten dag och natt igen.
Liten Gråtande ömsade jag lillebrors blöjor, hund gnäller och klagar och mår så illa.
med händer som hungrade efter att Men var gång en tvåbening nalkas, vaknar plocka blommor.
A, vad det kom över mig!
och vad vill hon med sin närvaro i a r - de rita bladen.
letande mat - mat åt hoppet, svansstumpen viftar, nosen vädrar: Men pojkarna hejdade mig jämt i Glädje, hopp, vrede, tungsinthet, grub- hungriga ungar, allt under det den stora är det en bekant, skall han ta mig härifriii trappuppgången betet?
bel, äckel.
och sade att jag var en stilig böna.
En allätande livslust.
På Fredrika Bremerförbundets års- grå katten med mord i ögonen och krop- snart?
pen samlad i en sviktande, skälvande Men arbetarna arbetade ovetande om Äntligen kommer befrielsen.
En liten möte, som hölls i Gävle i m a j, ägna- röra bereder sig på koltrastfrukost.
mig.
gingo runt ovetande om smutsig hundvalp störtar iland för att söka Och ingen visste, att jag läst allt om Maskinerna des en diskussion åt detta ämne, d ä r Morgonbristen susar genom rågaxen, kommunarderna, vägen hem.
En tvåbening hiller i kopplet, flera synpunkter kommo fram f r å n i vars frömjöl virvlar i latta slöjor for att mig, det får inte gå så fort.
Det måtte inte va- eller att jag i sommarnatten - i bara sjungande, sjungande saken väl iiiförsatta kvinnor.
D e t kon- lojt dala ned i en knoppande kloveråker, ra ratt vag, ingenstans den rätta lukten.
linnet - gick fram till fönstret centrerade resultatet a v denna diskus- d i r en och annan nyfödd alsikeväpp- Hunden vill vända åt annat håll, då drar för a t t f å ljus att läsa några sidor ur ett fulltonigt arbetes ode.
ling sprider sin märgfulla doft genom den stygga tvåbeningen i kopplet.
Vad är Krapotkins: Erövringen av brödet.
en dag kände jag En dag sion v a r t r e olika önskemål.
M ö t e t soldis och dagg.
det dar för en tvåbening, tänker hundval- Jag hade läst ont den röda jungfrun de första livsryckningarna a v ett liv i uppdrog åt sin styrelse a l t taga under Östersol baddar p i den gråtorviga trä- mig själv.
pen, jag känner den inte, jag bryr mig inte och war sexton år Övervägande lämplig form f ö r en mo- dans alla redskap, som står kvar dar män om den.
Och så sätter han sig på sin lilla och hade mina egna drömmar.
Så gingo dagarna.
tion i riksdagen, om att lagbestämmel- och hästar efter dagens id lämnat dem.
stjärt och spjärnar med alla de fyra korta Och tusen meter vävar sens formulering om minst en kvinnas En snok med gyllenprickar, konstnärligt benen.
Tvåbeningen pratar förstånd, kelar ditklatschade bakom det platta huvudet, gingo böljande under mina ögon.
och klappar, men hundvalpen känner inte Då minns jag en dag: inval i fattigvårdsstyrelse och barna- liksom för att pröva effekten av gult på Hoppets träd stod naket väntande i dalen.
fabriken bölade nere igen ljuden och handlaget, det är inte hans vårdsnämnd måtte ändras till a t t män gråsvart, har lockats av solbadet ut ur huttrande i gryningarna.
Jag gick med mamma och fick lära tvåbening.
Där kommer en annan, kanske och kvinnor skola inväljas.
Detta f ö r tradans rykvarma gödselhög.
Dagen kom då jag skulle föda.
mig det ar den rätta.
Vips, hoppar han glävsan- Blandad av ljuset rände en yrvaken a t t undvika frestelsen a t t med en stå vid vävarna.
de upp att undersöka, på alla mötande för- kvinna anse allan rättfärdighet upp- mus ratt iii under trollmakten av hans söker han hoppa upp och hans nya ägare är A, de tunga lärodagarna.
födelsen orörliga ögon.
Snoken hade bara att Fjärran från fabriken fylld.
M ö t e t beslöt f ö r det andra a t t bragt till förtvivlans brant.
Promenaden Så många brustna trådar i väven.
födelsehoppet svälja, rulla ihop sig och fortsätta nattens till nya hemmet vill aldrig ta slut, och in- Så många brustna ögon i vävens blom- F r e d r i k a Bremerförbundet skulle vid- födelselidandet: vila.
mor.
genting blir uträttat under den.
Lilla ma.
taga åtgärder f ö r att säkra kvinnors Ooo ... hjälp!
hjälp mitt barn Likt en sång stiger morgonens doft med gen är si onaturligt spänd, men valpen har jag dör inval i direktionen f ö r kommunalför- vinden.
Doft av insjö och älggräs och inte tid att tänka på det, och så är han na.
Men när allt var vant kunde jag dröm- kära granariias årsskott, av syrén, konvalj och ma arbetet bunds gemensamma ålderdomshem.
turligtvis van att sköta sig i frihet och M barnet!
Och för det t r e d j e framhölls nödvän- daggvåt jord, av betande boskap, av samhet, tvåbeningen i kopplet generar ho- ljust, vackert, ljust.
Tag hand o m barnet!
skrattrain och kärrdy, av allt savfyllt, Ljusa reflexer spelade på rutorna.
nom.
Uttröttade gå de in i bostaden.
digheten av upplysning i fråga om de Älskade kära sjudaiide liv.
Maskinerna sjöngo o m arbete Hunden blir badad och rusar, stollig av och min egen maskin sjöng, som det sociala arbetsuppgifterna, en upplys- På markvägen kommer två människor ning, som, d ä r så ske kan, b ö r omfat- från söndagsdansen.
» Låt oss fråga ös- upptäckargladje.
runt våningen.
E n skål varit hundkex och mjölk har ställts fram åt ho- tergök hur gamla vi bli ».
» Det skall man om liv, om liv, om eröv- Blev jag vatten?
jag själv ta både män och kvinnor.
nom, inte har han tid med det, och dessut- blev jag vind?
ringen kanske fråga södergök, som är döder- Förslagen omfattade både ombule- om har han blivit van vid herrskapsmat på a v brödet.
Jag vet det ej.
gök ».
» Ja, men vast-gök, som a r bäste rande kurser och möjligheten a t t in- gök, fråga vi ej - han kunde sluta gala båten.
Men äntligen ensam!
suckar han Allt var ungt.
Men jag lever här runt fabriken tressera folkhögskolorna f ö r detta just som man frågarn.
Och de kysste och störtar till en behaglig plats under fly- Hoppets träd stod väntande i gry- i floden, i vinden, i ångan.
Och därinne står mitt barn, mitt barn ningen utanför.
varandra, men ingen nämnde om att frå- slag av upplysningsarbete.
sjungande över böljande Jag var ung kvinna.
ga sorgegök i norr om något.
Morgonen I n t e t är heller naturligare ä n att äm- vävar.
led och led.
Ljudet av arbetsmäns röster net tagits upp på den skola, där Och den mörka fabriken pekar Mina fötter ville dansa, dansa - och hästars släpande ' draglinor tonade med ett rökigt finger lysningen bland kvinnorna på just des- mitt uppe i morgonhymnen, De slaka li- och maskinerna sjöngo ont dans.
ovetande om mig - Jag gick ut sena kvällarna och älskade sa områden redan sedan flera å r ä r norna spändes for trädans harv och valt, sjungande mot en stjärna.
livligen, hemligen.
och livets starkaste sång, a r b e t e t, to- förverkligad, nämligen på Kvinnliga å, mitt barn Mitt barn, Livet, livet, som jag nyss upptäckt, nade.
Medborgarskolan vid Fogelstad.
H ä r drömmer du unga drömmar därinne?
ägde j u sin honung, Lilldrängen lyfte en sovande, matt snok övas j u krafterna och stärkas kunska- honung sötare än jag drömt.
på sin grep.
I tanke att det var en hugg- perna om de samhälleliga uppgifterna orm slog han ihjäl honom, varpå krå- fötter, kvittrande röster, smekande hinder, hör sen, vad som äntligen bröt isen och genom föreläsningar och praktiska öv- korna om en stund levererade batalj om mjuka små ' kroppar.
som rulla om p i mat- gjorde hunden hemtam.
ningar.
A t t detta också mycket riktigt liket.
Färskt snokkött är kråkungarnas En morgon kom en storgråtande jungfru tan med honom.
Det är riktigt trevligt.
Så och kråkmammorna älska ta de honom med sig ut, för att om möjligt hembärande med honom i famnen, ett ska- ä r rätta vägen framkom vid en diskus- förtjusning, mycket sina ungar.
dat och till oigenkännlighet nedsölat kryp.
rädda mattorna.
Fåfängt försök liksom al- sion om kvinnors insatser i socialt och När all dagg torkat i solbranden, nar geln och lättar magen.
De besvärliga tvåbe- la de oandliga under nästföljande veckor.
Liten hade smitit ut på vift och blivit över- kommunalt arbete, som häromdagen svettpärlorna glänste på hästarnas länder.
ningarna upptäcka det och m äro inte rös- Ack, en sån liten olycklig hund du var körd, kved men levde.
Alla, alla blev vi ägde rum vid skolans fortsättnings- på männens pannor och solbrända nac- terna smeksamma utan onda och hotande dessa första veckor, innan du lärde dig skill- lika uppskakade, led med honom och gjor- kurs.
A v deltagarna vid denna kurs kar, när rivungarna i lyan somnat vid Vad begär de av honom, de oresonliga, han naden mellan ute och inne.
Jag tyckte inte de allt för att lindra hans plågor.
Denna äro flera, som sedan många å r själva sin spene med en liten, liten bit av en har ju inte hunnit göra något på hela den det var mycket roligare, jag som skulle odelade sympati vann honom det var hans harunge i magen, när byns tuppar trött- långa marschen från båten.
Han behöver fostra dig.
Hellre tio barn an ett djur att livsluft (och vems är det egentligen inte?)
äro praktiskt verksamma i sådana upp- nat på att skrodera och då öster- och.
mycket mer, men nästa gång väljer han en fostra.
Barn kan ju förstå en.
Lockade Nu var inte tal om förebråelser eller om drag, varom h ä r ä r fråga.
västergök sutto i ljuvlig svalka åt norr lurvig skinnmatta.
Det upptäcks också.
Och jag vänligt på honom brydde han sig inte att skydda mattorna, det fick gå som det F a s t ä n det visst erkändes, a t t det och ropade ut sina trollformler, s i gapen m kommer spöet fram.
Usch, sånt folk, om det, höjde jag rösten sprang han och kunde med dem.
- Men nu släpade han sig kan vara svårt att f å kvinnorna med lyste röda - då rar junimorgonen all han vill inte se åt dem, utan lägger sig med gömde sig.
Och när han blev framtvingad heroiskt hasande med sin obrukbara bakdel och att på många ställen Väljas sådana, för att på nytt uppstå, nynnande nya svansen ostentativt i t deras håll och finner var det en strykrädd och färargad varelse, till dörren och hjälptes ut.
frid i sömnen.
Och så slutar sagan lyckligt.
Hunden som kröp efter marken och slokade med som inte h a den största personliga ackord i sången till livet.
Moa.
Nu komma nya tvåbeningar, hoppande svans och öron Tving till lydnad utan för- blev kry igen och fick så småningom ett förmågan, men den negativa egenska- ståelse, avskyvärda gamla strykmetod!
käckare utseende.
Nu mera är det ytterst pen a t t foga sig och inte bråka, var ä r ensam.
Om hon fattas vid ett sam- flytande.
V i äro säkert uppgifterna Tänk, att lärare, föräldrar och barn allmänt sällan han tittar förebriende eller slokar manträde eller inte yttrar sig, märks vuxna bara vi vilja.
man dock optimistisk.
F r ö k e n Holger- förnedrat sig så förr, och ändå varit bra som " sorgens blacka häst ".
Svansen står K a n s k e f å r den livliga anslutningen son - som inom parentes sagt också det genast, medan ingen fäster sig vid, människor!
Och tänk att det finns folk än rätt upp som ett skaft och ben och fall och fortsättnings- i dag, som förorda den!
Jag önskar dem öron vifta muntert omkring honom, när han föreläst vid » ambulerande » kurser, d. om en eller annan a v männen skulle till Medborgarskolans störtar kring och upptäcker världen på egen v.s.
enstaka föredragsserier ut i lands- utebli, D e t ä r emellertid viktigt att vi kurs och det lika livliga intresse, som en liten envis och ouppfostrad hundvalp att hand.
När matte visslar, lyder han - pas- försöka på Få se, om de inte känner sig s k a f f a oss fast mark under fötterna deltagarna lägga i dagen f ö r de frå- bygden -- framhöll i sitt inlednings.
litet generade inför dess förebriende.
av- sabelt.
Med några sådana små eftergifter föredrag, a t t kritiken mot den ensam och verkligen lära oss att vilja något.
gor som där dryftas, tagas soni ett ståndstagande blickar.
Jag gjorde d &amp; till och med gudomlig fördragsamhet i lek och ma kvinnan, där den kommit fram på de områden som stå oss öppna.
tecken på att vi också börja veta vad den vilda grad, att ' det skulle känts som en smek betalar han sin ställning som allas Fru Råstiger, C.H.
lättnad, om han plötsligt försvunnit.
Men kelgris.
o f t a blir så sträng just därför att ho: Detta ä r enda vägen till värdefullt iii- vi vilja!
* - -.
.
.
- - ...
.,.
* - upp- - - -
Italiens kamp Bakom de gula murarna Forts. fr. sid. I. Forts. fr. sid. I. i alla fall hade det så mycket bättre taget dela familjens vardagsliv som en las samman med inspärrningskänsla, » Stora » familjer kallas I Italien de haft tankarna med sig i det fallet i Ita- än i dårkistorna och källrarna, som i av deii.
I en beskrivning av Korsberga- verka ytterligt fördärvligt.
Patienter som omfatta mer än sju barn och så- lien.
Den unge italienaren liknar e j kolonien skriver sköterskan vid cen- kunna ibland som skal för sin förstö- Uppsalastudenten som, redan skuld- dana finner man nu i stället i Vene- hembygden oftast blevo deras lott De sinnessjukas tillvaro tralhemmet därstädes, att bygden om- relselusta ange som skäl, att » jag är satt Över Öronen, motiverade sitt plöts- tien, i Markerna, i Emilien, i Um- sig i Gheel som vanliga människors kring Korsberga har också detta sär- inspärrad, det är er skyldighet att se ligt beslutade giftermål med förkla- brien, ’ i Toskana.
I dessa landskap är efter så att jag inte gör något galet,.
ringen att han » fått ett så bra lån på åkerbruket huvudnäringen, och där säger inte där dåre eller tokig D:r Lundahl berättar om flera fall, tvåtusen kronor!, Han vill vara sä- överväger ännu det s.k. hälftenbru- men Uppvägdes av den vänliga och na- o m en sjuk eller skrattar åt honom, där patienten i hemmet blivit arbetsani ker om, att vad han och den utsedda ket, Jordägarna dela sina områden i om hans sjukdom yttrar sig i egen- och fast vid familjen och därigenom kunna lägga samman, räcker till att lotter soni sedan, försedda med nödi- turliga behandlingen.
Omkring mitten av 1800-talet slut- domligt uppträdande.
Man har lärt sig förbättrats.
Givetvis måste utackorde- ge en fast ekonomisk ryggrad åt de- ga byggnader, redskap, gärdslen, djur fördes den s å småningom skeende att uppfatta de sjuka såsom sjuka och ringen ske med en viss urskillning, pa- ras förening, annars låter han den va- etc. etc. arrenderas ut mot en ersätt- övergången från den prästerliga över- således lika väl som de friska värda tienterna måste ibland flyttas från ett ra.
Men skillnaden är den, att vad ning bestående av hälften av de pro- hem till ett annat, innan man finner hans far eller farfar betraktade soni dukter som därå skördas.
Dessa lot- vakningen till en av läkare utövad till- aktning och förtroende.
Korsbergavården började att förbe- det som passar dem bäst.
Det har helt tillräckligt till livets nödtorft, det ter äro ofta ganska avsevärda: 20, 30, syn.
Kolonien kompletterades nied ett redas redan på 1830-talet, då deii sjuk- naturligt varit lättare att f å hem i me- räcker e j för honom.
Han vill ej, som 4 0 hektar äro e j sällsynta, och dess- sinnessjukhus.
Då hade redan på an- vårdsintresserade och kunnige pros- ra anspråkslösa förmögenhetsvillkor, de gjorde det, innebo i sina föräld- utom ä r att märka att odlingen på dra platser i världen sinnessjukvården ten John Pontén började ta emot sju- men däri ligger inte heller ur vård- rars eller svärföräldrars hem, han vill dem är den intensivast möjliga.
An- gjort sådana framsteg, att Gheel inte ka och vårda dem i sitt hem.
När ej synpunkt något mindre önskvärt.
nied detsamma ha sitt eget, och ha det talet armar som behöves är följaktli- längre var i spetsen.
Men med den alla rymdes i prästgården, lyckades » Vad den fattige är för den fattige så rymligt och så bekvämt som de ald- gen ej ringa, och då det givetvis är ovannämnda omorganisationen och prosten utackordera dem hos intresse- ä r föga känt utom av dem själva och rig ens i sina djärvaste drömmar dröm- mer ekonomiskt att ej ty till lejd hjälp, förbättringen fullföljdes de traditio- så är resultatet, att man i dylika hälf- ner, som gjort att Gheel på en tid, när rade forsamlingsbor och befolkningen Gud,, och säkert, säger D:r Lundahl, de om.
blev på detta sätt så småningom van står den av rikedom ofördärvade myc- E n annan orsak till nativitetens tenbrukarfamiljer ofta finner massor sinnessjukvården ännu knappt anades vid sinnessjuka och deras behandling.
ket närmare en naturlig medkänsla, niinskande är att den italienska emi- av barn.
I Venetien t. ex. besitta nå- som en möjlighet, redan hade en or- Några olägenheter för de friska ha som är huvudvillkoret för familjevår- grationen i så stor utsträckning stan- got över tredjedelen av dess gifta be- ganiserad asyl, och soni givit platsen heller inte visat sig.
Tvärtom är det dens genomförande.
nat av.
Under det att från Italien år folkning åtta eller flera barn.
namnet » de sinnessjukas paradis,.
f ö r många hem en god hjälp rent eko- F ö r att resten av Italien skall följa Beträffande ersättniiigeii framhål- Exemplet från Gheel har följts i 1913 emigrerade 810.000 personer, ha motsvarande siffror under t. ex. 1924 detta föredöme är det som Mussolini flera länder, på senare tid också i Sve- nomiskt sett och ett intresse att sam- les, att den e j bör orimligt nedpressas.
la sig omkring.
Det råder ofta stor Det fordras så mycket a v vårdarna, till andra demografiska åtgärder lagt rige, där familjevård förekommer varit 408.000, 1925 321.000, 1926 tillgivenhet mellan värdfolket och den att de med skäl kunna göra anspråk 293.000 och under 1927 endast något också den att försöka avfolka städer- utom i vår äldsta koloni Korsberga i Över 100,000.
Och e j nog med att fär- na och befolka landsbygden; han mot- Småland.
statens familjevård för sin- sjuke, inte minst i familjer med barn.
på en skälig ersättning.
Detta ä r ock- Om den 1927 upprättade, kontrolle- arbetar industrianläggningar med alla re ge sig bort till nya arbetsfält, ut- så befordrande för vårdens kvalitet.
nessjuka, som började sin verksamhet vandrarnas färder gå numera till län- medel, och han uppmuntrar i stallet 1903 också i Kristinehamn, Piteå, rade familjevården i Stenkyrka, anslu- D: r Lundahl slutar med att återge der, där möjligheterna till förtjänst jordbruket och enkannerligen sönder- för Stockholms stad i Knivsta i Upp- ten till Visby hospital, har d:r Josef ett par yttranden av tyska läkare om Lundahl i sista häftet av Svenska Lä- familjevårdens allmänna verkningar på äro mindre gynnsamma.
Tidigare ut- delandet av latifundierna och uppod- land samt i Visby och Göteborg.
gjorde de summor emigranterna sän- landet av sumpmarker och betesfält så Organisationen nied ett centralhem, kartidningen givit en mycket intressant sinnessjukvården.
» Familjevården är de hem en av Italiens viktigaste s.k. mycket som det går.
» I städerna,, sä- därifrån de enskilda hemmen kunna skildring.
Hospitalets förmåga att ta det bästa medel att i en föråldrad slu- osynliga inkomster och betydde rent ger diktatorn, » där tenderar nativite- Övervakas, har visat sig vara den lämp- emot vårdbehövande har genom famil- ten anstalt bringa in en frisk anda., oerhört för deras resp. hemorter.
Hur ten alltid att minska och därför skola ligaste.
Centralhemmet tjänar som jevården ökats enligt följande siffror: - » Den betyder också en viktig bryg- många små, framförallt syditalienska städer och framförallt storstäder be- övergångsstation mellan hospitalsvår- Åren 1925 — 26 intogos 6 4 patienter.
ga mellan den fullt slutna anstalteii byar, ha e j levt på dessa Amerika- kämpas.
Bonden representerar även i den och familjevården.
Det ger den Av dessa utskrevos 37 medan 27 voro och den fullt fria hjälpverksamheten pengar för dräneringar och jordför- detta fall ännu sundhet och styrka, och där anställda familjevårdssköterskan kvarliggande.
Under åren 1927 — 28 (hemvården) och den bildar ett vik- bättringar som för skolor och sjukhus- därför skall han skyddas och hjälpas. » möjlighet att fördela patienterna pi intogos inte mindre än 113 patienter, tigt led i strävandena att komma bort Men om Mussolini med alla sina lämpligt sätt mellan de olika hemmen.
av vilka 54 utskrivits, 33 kvarligga från vad som kallats för hospitalis- anordningar och helgonfester och un- derhåll av musiken på söndagsaftnar- mäktiga projekt, bland vilka kan näm- Dit kunna också tillfälligt försämrade och 26 utackorderats i familjevård.
men. » na?
Hur många unga flickor ha e j nas det att med hjälp av sju och en eller fysiskt sjuka patienter flyttas, D:r Lundahl framhåller, att vissa Denna synpunkt framhåller också kunnat bilda familj tack vare att brö- halv miljard lire lägga två millioner for att efter förbättring åter få kom- sjukdonisforiner visat sig mest l ä m p den ungerske läkaren Istvan Hollos i der » därborta » sänt dem hemgift och hektar träsk och bergssluttningar i ma tillbaka till sitt inackorderingshem.
liga för familjevård, nämligen olika sin nyligen på Hippokrates-förlaget sedan fortsatt med att bistå deras Syditalien under odling, skall kunna Vid svårare psykiska försämringar fö- grader av imbecillitet och vissa där- utkomna, synnerligen intressanta bok barn?
H u r många pojkar fått upp bättre än med andra » uppmuntrings- ras patienterna till hospitalet.
För att med besläktade former.
Psykopater, Bakom de gula murarna, om de sin- fostran och med hjälp av den arbete medel, öka sina landsmäns tillförsikt övervakningen skall fungera effektivt alkoholister och liknande passa däre- nessjukas befrielse.
Som en av de vik- och sedan i sin tur hustru och barn om ökad arbetsförtjänst och därmed äro självfallet goda kommunikationer mot sämre i familjevården, då de sak- tigaste fordringarna på sinnessjukvår- på grund av remissor som haft sam deras lust att sätta flera barn till värl- nied telefonförbindelser och bilar av na den respekt for anstaltsfunktionä- den anser han denna, att de sjuka män- den, det kan kanske betvivlas.
Även stor betydelse.
nia ursprung?
rerna, som gör att de kunna hålla sig niskornas hemvist inte skall vara en Nu går den, soni sagt, ytterst ned- optimistiskt beräknat förefaller det Patienterna soni nu utackorderats i hyggliga i sluten vård.
Som ett exem- kasern, inte ett kloster, j a inte ens ett skurna emigrationen, framförallt till t. ex. ej som om de nyssnämnda två de olika hemmen, deltaga i arbetet allt- pel omtalas en 26-årig imbecill man, sanatorium, utan helt enkelt ett bo- Frankrike och Argentina, och i ingen- millionerna hektar skulle kunna ge efter sin förmåga, och få överhuvud som på grund av hotfullhet måste ut- ningshus, ett hem med en förstående dera av dessa länder blir det, trots den rum åt fler än halvannan million in- skrivas från Ekhagens sinnesslöan- familj.
Kulturen är byggd på famil- sagolika sparsamhet italienska utvand- byggare, och reserver till ytterligare ej heller.
Den som vill slå sig ned i stalt, där han varit i 20 år.
Han ut- jen och det är till sist familjen som rare alltjämt utveckla, mycket över nyuppodlingar besitter Italien ej.
Och exempelvis Tripolis eller Cirenaica ackorderades nästan omedelbart i ett botar den genom kulturen sjuka män- att sända hem.
Ytterligt f å äro också genomföra hälftenbruk eller något måste komma dit försedd med kapi- lantbrukarehem och liar nu vistats där niskan.
Härvid har det ju däremot of- numera de som vända hem själva, vil- sorts egethemssystem går näppeligen tal, ej bara tillräckligt för att köpa över tre månader.
Han är mycket om- ta visat sig, att den egna familjen inte ket förr e j var sällsynt, medförande annat än på få ställen i Syditalien jord men också för att kunna vänta, tyckt i familjen och trivs själv för- är deii lämpligaste utan hellre en all- medel, som sedan komma hela deras - deii del som i fråga om jordrefor- tills det denna efter så och så många träffligt och liar blivit arbetsam.
deles utanförstående.
De sjukas be- släkt till godo.
Däri ligger en icke ovä- mer alltid kommer i första rummet år kan begynna ge avkastning.
Och Det fanns också vissa sinnessjuka, handling har av sig själv gått i famil- sentlig orsak till att de landskap, som och dar, som påpekats, nativiteten vi- med kapital i fickan är det sannerli- som så hänsynslöst opponera sig emot jevårdens riktning.
Och det ä r intet gen ej kalabresaren eller apuliern ger för gingo i teten i fråga om barnrika sar ‘ benägenhet att falla katastrofalt.
anstaltsvården, att deras eget tillstånd tvivel underkastat, säger Hollos, att familjer, nu betänkligt rycka bakåt: Att leda utvandring från Italien och i sig bort från sitt älskade hem.
försämras därav.
De foga sig däremot de konflikter, soni i de sjuka männi- » Vi ha nått fram till en tragisk i, Apulien, i Basilicato, i Calabrien har all synnerhet från dess södra delar till ofta utan motstånd i familjevården.
skornas barndom åstadkom de ödes- barnbegränsningen de sista åren tagit kolonierna, något varom det de sista punkt,, skrev Mussolini för några må- Man har också kommit till den slut- digra skadorna i deras inre, endast äro tomma och nader sedan, » vaggorna fart som annars ingenstädes i landet.
åren så mycket talats och skrivits, går kyrkogårdarna utvidgas., - Till de satsen, att anstaltsvistelsen i vissa fall kunna lösas genom ett återinlevande i sjuttontusen färre födda svarar nittio- kan betraktas soni ett slags retmedel, familjens atmosfär.
tusen fler döda under perioden janu- som framkallar farliga symptom.
När ari-april detta år.
Av största intres- detta retmedel vid utskrivningen upp- se och det ingalunda enbart för Ita- hör att verka, kan en förbättring in- liens framtid, skall det bli att se om träda.
Den känsla av oansvarighet., utvecklingen fortgår så som den un- som vid somliga depressiva tillstånd der de sista åren visat sig göra det.
kan verka som helande balsam kan, om den tvingas på patienten och kopp- PierGudro.
Rom i juni 29. formade vardagsliv.
Den tarvliga kosten Man - -
