# ID: svediakorp-per3436
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,475
# sentences: 372
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 22: 1929 R i k s d a g s u p p 1 ö s n i n g, ledande artikel.
Guelfer o c h * Vårregnet Gh i b e l lin er Den romerska frågan i nytt läge.
Av Pier E n dam som hållit ett försvarsnihil- istiskt föredrag i en främmande stad, gick morgonen därpå till stadens hår- frisörska.
Denna konverserade: jag var P i föredraget i går.
Kunden: Då tycker väl fröken a t t j a g är ryslig: Hårfrisörskan: visst inte; håret föl Gudro P i e r G u d r o skildrar den ro- F a s t ä n en särskild klausul i den upp vid horisonten, tills nu, den 13 till, så tydligt spegla nämligen des- merska frågans nya läge i artikeln om t r a k t a t som i Lateranen underteck- m a j, också en plötslig åskknall låtit sa ord den åskådning.
som också för G u e l f e r o c h G h i b e l l i n e r.
nades den 1 1 februari förklarar, a t t s i g höra.
knappast dock rensande den italienske diktatorn varit led- den romerska f r å g a n numera är l u f t e n utan snarare bidragande till stjärnan och som med all önskvärd * oåterkalleligen och f ö r alltid skrin- a t t g ö r a den mer oväderstyngd ä n tydlighet träder f r a m i snart sagt varje period av hans anförande.
lagd, så u n d g å r det dock e j den upp- förr.
Riksdagen har under den gångna märksamme betraktaren a t t d e n n a i Knallen var det stora tal.
som Ä n n u intressantare ä r o emellertid veckan bl.
a. avgjort frågorna om själva verket nu lever upp med s t a r.
Mussolini s a g d a d a g höll inför den Mussolinis uttalanden om hans upp-.
riktigt bra.
Denna sanna historia kare liv ä n någonsin a t t s t r i d i g - i d e t t a nu till s i n a f ö r s t a möten sam- f a t t n i n g av traktatens och konkor- heterna i stället f ö r att blåsas av lade f ö r s t a hundraprocentigt fascis- d a t e s räckvidd.
F ö r det första ä r förefalla f ö r s t nu begynna på all- tiska deputeradekammaren.
H a n re- det d ä r v i d l a g - f ö r a t t h ä r blott var.
dogjorde d ä r i f ö r s t för den romer- hålla sig till n å g r a a v huvidpunk- O r i k t i g t vore a t t säga, a t t förso- ska f r å g a n s öden genom tiderna och terna - av stort intresse a t t iakt- ningen av den 11 februari vare s i g sedan f ö r den lösning därav.
som taga, a t t h a n d ä r i, i varje fall rea- av fascister eller vatikantrogna ens man den ovannämnda februaridagen liter.
förnekar kyrkans suveränitet.
Med anledning av det nyligen in- i den f ö r s t a förvirringen i allmän- lyckades åvägabringa.
Medelst en Den g a m l a berömda formeln: » fri träffade polisingripandet emot Mar- het ' hälsats med oblandad glädje.
f ö r d e flesta oförmodad och nästan kyrka i f r i stat » tillbakavisar han garet Sangers välkända rådfrågnings- Vad d e f ö r s t n ä m n d a a n g å, så oroa- brutal öppenhjärtighet s k i n g r a d e bestämt.
Påvestaten ä r e n suverän byrå för föräldrar i New York hämta de d e sig redan f r å n början för vad han alla tvivel om de skäl, varav stat inom kungariket Italien, f ö r - vi ur Norges Kvinder skildringen av konkordatet kunde innebära av åter- Iian låtit sig ledas och om den inne- klarade Mussolini, men kyrkan är M a r g a r e t s a n g e r o c h g å n g till positioner.
som man trod- börd han tillägger de resultat som icke suverän och e j heller fri, dess institutioner och dess rep resen t an ter d e f ö r l ä n g e sedan övergivna, vad uppnåtts.
p o l i s e n.
I detta f y r a timmar långa tal ci- ä r o ju bundna såväl av statens van- d e senare beträffa, så u n d r a d e de * likaledes f r å n början h u r det skulle terar Mussolini på ett ställe ett utta- liga l a g a r som av konkordatets be- vara möjligt a t t förena korsets sym- lande av Napoleon a n g å e n d e nöd- stämmelser, och f.
ö. f i n n a s ju vid K v i n n o a r b e t e j o r d e n bol med spöknippans: vändligheten a t t l å t a påven förbli i sidan av den katolska kyrkan fullt r u n t g e r några bilder f r å n den av Under d e t månaderna skridit Rom.
» Påven ».
lyder det, » bör stan.
erkända och f r i t t levande a n d r a re- International Council of Women nyli- fram, h a emellertid över eventuellt n a kvar i Kom f r a m f ö r allt d ä r f ö r, ligiösa samfund.
gen hållna konferensen i London.
befintlig tillfredsställelse alltmer att h a n är den ende som k a n bistå I fortsättningen understryker börjat v ä g a känslor av misstro.
m i g i mitt arbete på pacifikation in- Mussolini ä n mer s i n önskan a t t så ängslan, desillusion.
D e t e n a lilla å t och expansion utåt. » Mer ä n en a t t säga förminska betydelsen a v d e Forts. å sid. 4. nolnet e f t e r d e t a n d r a h a r s t i g i t h a d å d e läst eller hört det hajat apelsintullen, lärarlönerna, fortsätt- ningsskolan, valbarhet till första kam- maren och esperanto.
Tidevarvet be- tecknar samtliga fem avgöranden som Glädjande beslut.
Ef ftertryck ur Tidevarvet tillåtet med angivande av källan, vilket på fö- rekommen anledning meddelas.
är lärorik.
Den antyder ett av skälen, varför vi böra vårda vårt yttre.
Alla måste vi näm- ligen då och då hålla rysliga föredrag.
Jag kan ännu minnas när Gwen i Da- gens Nyheter för över 20 år sen gav ut som lösen i detta då av kvinnors och fattiga människors möjligheter intres- serade blad: » Alla kvinnor kunna vara intagande!
Även de fula, de obemedla.
de, de medelålders! » Hon tillämpade då demokratien och dess avlägg kvinno- ledarna på ett specialområde.
Liksom edarna i tidningen krävde borttagandet av skatte- och rösträttsstreck, så strök Gwen på sin avdelning med ungdomlig dådlust bort de rikas, de skönas, de un- gas monopol.
Hur stilenligt och kvickt var, tror tigt begrep.
jag aldrig tidningen rik- rörelsen detta Sedan dess ha kroppsvård, ansikts- vård, klädkultur gjort stora framsteg.
Kanske ha kvinnorna slagit över och fått en vidskeplig övertro till beauty- parlours, dietkurer och vackra kläder.
här finns bestämda gränser.
Det är lättare att förvända ögonen på en man ä n att, n ä r Vår Herrre behagat gö r a sina extravaganta avvikelser, ändra ansiktet efter den gängse skönhetsnor- men.
Det är lättare att tvinga samme man a t t älska en gammal kvinna, än a t t plåna u t de år som kommit och gått.
När jag ser en världsberömd skön- hetsspecialist annonsera evig ungdom i världspressen.
håller j a g mig alltid nyk- ter vid tanken på a t t samma dam öd. mjukt bad professor Steinach om en föryngringskur.
Även där den natur liga gränsen tänjes till bristning därför att någon gång obegränsade resurser tid och fåfänga stå till samma kvinna: förfogande, innebär själva lyckande ~ ett misslyckande.
Kristina Nilssons lil- la tidlösa, släta gumflickansikte till en tung 70-årig kropp var egentligen e t exempel som gav anledning till efter tanke.
Nu kommer j a g äntligen till vårreg net.
Det ä r nämligen ett oöverträffa kosmetiskt medel, vilket j a g nu, sedan d e tiv En allmän snar oc h e ffekti rustning är o frå ran k om 1 ig ned~^ 25 officerare i skilda länder h a i d a g a r n a genom upprop till Europas folk.
D e t l y d e r: alla länders press sänt ett märkligt Vi undertecknade aktiva eller f. d.
aktiva officerare anhålla härmed att få bringa föl- jande vår samstämmiga uppfattning till Kännedom: 1) Ett eventuellt nytt europeiskt krig torde komma att i avgörand grad karaktäriseras av angrepp från luften mot fiendelädernas vitala delar i syfte att klavbinda stridskrafter- nas operationer och förstöra befolkningarnas liv.
2) Den kamp om herraväldet i luften, som ofvivetaktigt blir följden härav, torde emel- lertid icke ens åt den i luften Överlägsna skänka någon garanti för det egna landets skydd mot luftanfall.
Dessas lokala verkningar kunna väl mildras men i stort sett icke användas genom några vare sig aktiva eller passiva fösvarsmedel.
3) Under sådana omständigheter måste militära rustningar inriktas på ett hot med motsvarande luftanfall in på ' fiendens område Dylika anfall medföra en ömsesidig stark förstörelse av materielia och moraliska värden och innebära en allvarlig fara för kulturen.
4) Folken måste därför nu taga ställning till två alternativ: a n t i n g e n stegrade rustningar, baserade huvudsakligen på Luftvapen, utan garanti för fred eller skydd, söker förhindra kriget.
Som ett led i en sådan e l l e r en politik, som med politik är en allmän, snar och effektiv n e d r u s t n i n g ofrånkomlig.
Maj 1929.
Bland undertecknarna nämna vi: alla medel K. A.
Bratt Carl 1.
Brunskog F.
Ceresole Frans Carl Endres de tryggt nödvändiga kan rekommendera.
förbehållen Om blivit folk gjorda viss- te det allmänt, så skulle det g å utför med.
skönhetsindustrien, många frisörer skulle bli arbetslösa och vår handels.
bala Till ns skulle f exempel: örbättras, ty regnet den finns hemma, det behöver ej importeras.
icke-lockiga behö- ver bara gå ut och ställa sig barhuvad under vårregnet en stund, sedan använ- der hon fingrarna som tång och kläm- mer till håret i lockar.
Desa sitta se- dan till nästa regn.
Fråga dödgrävaren i församlingen här, som klipper mig.
han vet, a t t det är sant.
Tvättning i regnvatten gör huden len och frisk, den dricker i n detta elexir som en planta och reagerar lika snabbt.
Här ä r åter ett tillfälle där man kom- mer på människan med att vara som en planta bland andra plantor i Vår Her- res list.
J a som en planta, fast hon av en händelse icke ä r grön, men kan gå.
Devinez.
Riksdags~ KVINNOARBETE J O R D E N RUNT upp 1 ö sn ing Det är alltid en viss spänning un- der avvaktan på ett regeringsskifte.
Denna gång kanske mer än vanligt.
Ty vem kunde vänta, att den borger- liga samlingens storartade valseger ef- ter att först ha lett till ministärför- ändring redan under första riksdags- perioden återigen skulle framkalla frågan om vaktombyte.
Den politiska utvecklingen sedan dess har varit minst sagt egendomlig, Högersegern, som från borgerligt håll önskades, gjorde, att högern störtade sina bunds- förvanter, frisinnade och liberaler, från regeringsställning, Sedan ha dessa bundsförvanter tillsammans med sina förut föraktade motståndare socialde- mokraterna gång efter annan gått emot regeringen.
Och nu, när bankkrascher- na kommer och blottar en del av stor- bankernas hemligheter, och socialde- Den världsomfattande kvinnosam- manslutningen international Coun- cil of Women har haft konferens i London f ö r a t t förbireda frågorna, som nästa å r skola tagas upp på för- bundets stora kongress i Wien Om organisationen rent yttre sett sträc- ker s i g runt jordklotet och räknar si- na medlemmar bland hinduiskor, ki- nesiskor, kvinnor f r å n Ceylon, Bal- kan och Birma lika väl som bland Tysklands, Englands och Skandina- viens kvinnor, så har den också ifrå- ga om s i t t inre arbete ett mycket vid- sträckt verksamhetsfält.
.
Bredvid d e mera speciella kvin- nofrågorna om rösträtt, likhet inför lagen och g i f t .kvinnas nationalitet behandlades sådana allmänna ange- lägenheter som fred och skiljedom emigration och immigration.
upp- fostran barnaskydd och biografcen- sur, åtgärder emot reumatismen, in- dustriella Iönefrågor, internationellt mokrater och kommunister anmäla f i - nansministern för konstitutionsut- skottet, kanske egentligen därför att regeringen står storbankerna alltför nära - hur går det då med den bor- gerliga samlingen!
Stunden vore inne då frisinnade och liberaler ridderligt borde träda fram till deras försvar som de i höstas förhjälpte till Hittills har man inte försport något sådant.
Snarare glunkas det t. o. m. om möjligheten, att Hr.
C.
G. Ekman skulle begagna tillfället att återtaga sin plats som statschef.
Och pressen dis- utbyte Arbetet är uppdelat på olika sek- tioner, som var f ö r sig bereda d e olika frågorna, Konferensen visades stor upp- märksamhet, den öppnades a v ingen mindre än premiärminister Baldwin själv.
Skulle något sådant kunna hända en kvinnokongress i Sverige!
makten?
kuterar hetsigt och ivrigt, om rege- ringen bör gå, och vem som skall kom- ma i stället.
Detta ä r svensk dagspoli- tik.
Oss synes.
att riksdagsupplösning vore det enda riktiga och följdriktiga.
När en regering i likhet med ministä- ren Lindman kommit till styret genom en borgerlig majoritet och en del av de ombud - d. v. s. frisinnade och liberaler - som blivit valda av denna borgerliga majoritet, under riksdagen icke motsvara sina valmäns direktiv utan gå i annan riktning, har rege- ringen otvivelaktigt både rätt och skyl- dighet att hänvända sig till svenska folket med förfrågan, vad meningen är.
Ty detta ä r en angelägenhet, som inte riksdagspartierna enbart kunna avgöra utan som angår hela svenska folket.
Att regeringen ändå inte upp- löser riksdagen, kan vara förklarligt.
Det skulle troligen bli ett dundrande nederlag för högern Inte heller mel- lanpartierna ha anledning att yrka där- på, den borgerliga samlingen vore nog inte så lätt att åstadkomma en gång till, och taburetterna äro måhända alltför lockande.
Svårare ä r det att förstå, att inte socialdemokraterna yr- ka därpå, de skulle sannolikt vinna en glänsande seger i nuvarande läge.
Men oaktat skilda intressen -- riks- det Artigheten från gästfria gä var också i övrigt rån det Londons sida, utsökt mot- tagning gä av regeringen o. s.
\ &gt;.
F r å n Sverige hade 9 deltagare kommit till konferensen, d ä r för öv- rigt mellan 30 och 40 länder voro representerade.
Vi ha genom några av våra repre- sentanter f å t t ta del av vad som sked- de på konferensen, Först fredsfrågan.
- Jag kan inte finna, säger f r u Signe Henschen, som deltog i freds- sektionens arbete, a t t själva förhand- lingarna bjödo på något särskilt nytt eller märkvädigt, Där förordades en mera fredsbetonad uppfostran a t t sprida kännedom om Nationernas förbund och fredsarbetet genom böc- ker och tidskrifter, som måste finnas i alla skolor och bibliotek.
D ä r före- slogs en gemensam fredsdag med och högtidligheter i kyrkorna, ut- t l tal o byte a v barn och studenter d e olika länderna emellan och andra åtgär- der till ömsesidigt förstående.
Vad som var mera påfallande var det stora intresse, som av utom- stående visades sektionens arbete.
Åhörarna voro alltid flera i det rum- met, tycktes det mig, än i de andra förhandlingsrummen.
D e stora of- fentliga möten som höllos f ö r fre- den voro också mycket besökta.
N ä r en av talarna, tyskan dr. E m m y Beckman sade, a t t det dock vore ett framåt i fredens riktning a t t on i egenskap av tyska kunde stå i England och tala om fred, tio år ef- t e r det hennes land genomlidit sin svåraste prövning, då bröt ett stor- mande jubel lös, som upprepades när orden tolkades och alla voro synbar- ligen d j u p t gripna i n t e Där bara framhölls låta dem också tala i vikten världen, av som att steg hon dagsupplösning förefaller vara det en- säga a t t det inte tjänar något till da parlamentariskt riktiga.
med fredsarbetet, utan visa a t t det också finns en uppfattning, som erkligeii vill arbeta för krigets av- skaffade.
Så diskuterades vård och skydd åt barn.
Detta låg särskilt ordföran- den, den gamla veteranen L a d y Aberdeen, varmt om hjärtat.
När hennes man var vicekonung i Irland, voro d e bosatta i Dubiin, och bevitt- nade d ä r den fruktansvärda trång- boddhetens svåra följder f ö r barnen.
Somliga tider på dagen avspärrades därför vissa gatukorsningar f r å n trafik, och barnen f i n g o åtminstone någonstans a t t t a vägen.
L a d y Aberdeen h a r sedan under många å r ivrigt arbetat p å a t t få till ståiid barnträdgårdar och lekplatser.
Den som redan finns i lekplatsrörelse, Amerika, Canada och England, de hon, måste utvecklas.
Väl över- vakade och eftersedda lekplatser äro nödvändiga med hänsyn till barnens hälsa och kroppsliga säkerhet i vårt motorälskande tidevarv, d e förebyg- g a brottslighet och befordra barnens kamratliga och medborgerliga upp- fostran.
Vår svenska delegerade i sektio- nen f ö r offentlig hälsovård och f ö r barnavårdsfrågor kan inte låta bli a t t uttrycka sin beundran för denna gamla vithåriga lady, som i trettio å r lett organisationens förhandlin- g a r och, fastän hon ä r litet gammal och trött.
ändå med sin charm och förtjusande personlighet håller ihop och inspirerar arbetet.
Och sam- manhållning behövs, t y d e olika Iän- dernas olika lagstiftninig och upp- f a t t n i n g vållar ofta ganska stora svårigheter i arbetet.
Det förslag - av praktiska hän- syn - om sammanslagning mellan international Council och internatio- nella rösträttsalliansen.
som bl.
a. Sverige starkt stödde, motarbetades t. ex. av d e katolska representanter- na, vilka ännu frukta den kvinnliga rösträtten som något alltför djärvt gentemot männen.
Likaså voro stånd- punkterna olika i f r å g a om moder- skapsskydd, utomäktenskapliga barns ställning etc.
Men e n viktig uppgift i konferen- sens arbete ligger säkert i kontakten mellan d e olika kommitteerna, och dem som företräda sociala specialin- tressen i de olika länderna, säger f r u Gurli Hertzman-Ericson, en annan av Sveriges deltagare.
Så hade t. ex. ordföranden i den S. k. Howard Lea- gue, som arbetar f ö r e t t förbättrat straffväsen, inbjudit till mottagning för a t t d r y f t a åtgärder till fångar- nas hjälp och straffreformer.
Fastän m å n g a intressanta syn- punkter och personligheter inte ens få plats a t t med ett ord omnämnas.
f å vi nöja oss med denna lilla glimt från det brokiga arbetet inom I.
C. w.
V i hoppas a t t f å återkomma se- dan den stora kongressen samman- trätt nästa år.
Till dess arbetas det vidare inom nationalråden i d e skil- da länderna och i d e föreningar, som äro anslutna till dem.
Det ä r ju stora frågor som s t å på dagordnin- gen.
sa-
GLÄDJANDE BESLUT om apelsintullen - lärarlöner - fortsättningsskolan valbarhet till första kammaren - esperanto Tullfrihet f ö r apelsiner h a r länge stått p å dagordningen som e t t stort önskemål, inte minst med hänsyn till näringsförhållandena i vissa de- lar a v Sverige, d ä r befolkningen på grund av den ensidigt sammansatta födan blivit utsatt f ö r olika sjuk- domar.
Det var därför synnerligen gläd- jande, n ä r riksdagen häromdagen i frågan om frukttullarna följde be- villningsutskottets förslag.
som ut- Över den av kungl.
maj: t föreslagna tullfriheten på citroner också omfat- tade borttagande av apelsintullen.
P å färska äpplen och päron bevilja- des inte tullfrihet ens f ö r tiden ja- nuari-juni.
som regeringen före- slagit.
men de flesta s l a g av torkad frukt få hädanefter f r i t t införas nämligen plommon.
sviskon.
brunel- ler, aprikoser.
persikor, päron och äpplen.
Apelsintullen har hit tills u t g å t t med 10 öre p r kg.
eller 2 0 % a v införselpriset.
Regeringen anförde som skäl emot tullens avskaffande.
dess betydelse ur handelspolitisk synpunkt.
Men den stora fördelen av a t t frukten blir lättillgängligare f ö r .de breda befolkningslagren er- kändes och finansministern ville särskilt konstatera a t t hela f r å g a n genom propositionen blivit föremål för en uppmärksamhet.
som vore mycket värdefull då man betänker vilken roll dessa artiklar spela f ö r folknäringen och folkhälsan.
en roll som borde vara ä n n u större särskilt med hänsyn till det uppväxande släktet.
Det är a t t hoppas a t t det lyckliga s t e g som riksdagen tagit måtte verksamt bidra till a t t apelsiner och citroner f å en framstående plats på det svenska folkets matsedel.
Och a t t fruktens betydelse överhuvud- taget så kommer in i det allmänna medvetandet, a t t vi också t a vara på vad som inom våra e g n a gränser står till buds I förhållandet mellan de manliga och kvinnliga lärarnas löneförmåner har intet ändrats.
Detta missförhål- lande återstår a t t undanröja vid den definitiva löneregleringen.
Motionerna angående fortsätt ningsskolan behandlades förra ons- dagen i kamrarna.
A v dessa motio- ner h a r Tidevarvet förut - i nr.
7 1329 - utförligare redogjort för den a v herr Wagnsson i första kam- maren väckta.
som g å r ut på, att den tvååriga fortsättningskolan må kunna ersättas a v e t t sjunde skolår med för d e t t a utarbetad särskild kursplan.
E n av herr Weijne väckt motion innehåller.
fastän med något olika formulerat yrkande.
s a m m a begäran, medan h r r Johansson i Friggeråker, Löfvander och Jonsson i Risinge hemställt om, a t t fortsättningssko- lan på landet måtte kunna förkortas till e t t å r i g kurs med endast minst 180 timmar i stället f ö r nu påbjud- na minst 360.
Slutligen förelåg en motion av herr Lindmark, gående ut p i utsträckt möjlighet till befriel- se för lärjungarna f r å n fortsätt- ningsskolan.
Av dessa motioner var det bara hrr Wagnssons och Weijnes, som framgångsrikt passerade hide ut- skottets och kamrarnas behandling.
Med anledning av dessa motioner hade statsutskottet föreslagit en riks- dagens skrivelse till Kungl.
Maj: t med anhållan a t t så snart som möj- ligt och helst redan till nästa års riksdag måtte framläggas utred- n i n g och förslag angående befriel- se f r å n fortsättningsskolplikt f ö r så- dana lärjungar, som med fullständigt avgångsbetyg avgått f r å n heltids- läsande folkskolas sjunde klass, i vilken tillämpats f ö r dylik klass sär- skilt utarbetad kursplan.
(D.v.s. som innehåller det f ö r fortsättnings- skolan fastställda kunskapsstoffet.)
Debatterna i, kamrarna, som räckte flera timmar, buro lika väl som d e Riksdagens kamrar ha i dagarna talrika motionerna vittne om det ut- f a t t a t ett f ö r folkskolans och små- bredda och stora intresset f ö r fort- skolans lärarkårer angenämt beslut.
sättningsskolan.
Personliga erfa- Regeringsförslaget om provisorisk renheter a v ekonomiska svårigheter löneförbättring i väntan på dessa och tvivelaktiga pedagogiska fram- kårers definitiva lönereglering har g å n g a r ställdes emot önskan a t t be- nämligen bifallits.
E t t belopp på vara den organisation, som vi nu en 5,935,000 kr.
anslogs f ö r ändamålet.
g å n g ha f å t t och som vi ännu inte Som väntat var restes e n ganska hunnit pröva tillräckligt.
Sålunda s t a r k opposition mot löneförbatt- yttrade hr Holmdahl bl.
a. d e nume- ringen f r å n bondeförbundshåll samt ra i olika sammanhang ganska ofta dessutom f r å n en del socialdemkra- ter som ville avvakta lönekommit- hörda orden, a t t man på d e t t a ömtå- téns pågående utredning.
Från a n - liga område inte borde efter så f å å r upphäva det en g å n g a v riksdagen nat socialdemokratiskt håll talades beslutet.
Likaså stod emot för h ö g r e belopp.
Beslutet blev emel- fattade förhoppningen om ökat utbyte av un- lertid d e t sagda.
dervisningen genom den föreslagna Realiter h a r naturligtvis denna löneförbättring den största betydel- anordningen fruktan f ö r a t t man ge- nom eftergifter skulle underblåsa sen f ö r småskollärarinnorna och folkskollärare och lärarinnor i läg- det missnöje, som på sina håll lagts i dagen mot fortsättningsskolan och s t a lönegraden.
Beloppet kan tyc- kas i och f ö r s i g avsevärt men för- medverka till en försämring av vårt folkskoleväsen delat p å hela d e n stora kåren blir Konflikten mellan skolplikten och det givetvis av mindre betydelse f ö r löntagare i högre lönegrader.
- En- nödvändigheten f o r barnen a t t börja ägna s i g å t förvärvsarbe- d a s t e t t s t e g p å vägen mot bättre te, t o g självfallet stor plats i dis- förhållanden alltså!
kussionen.
K a n man anse a t t 14 å r ä r en tillräckligt mogen ålder a t t p å allvar göra sitt inträde p å arbets- marknaden?
Och å a n d r a sidan.
Kan man fordra av barnen och f ö r.
äldrarna a t t d e utan vidare skola un- derkasta s i g d e ekonomiska uppoff- ringar, som den fördröjda anställ- ningen innebär?
Särskilt framträd- de h ä r motsättningarna mellan lands- bygdens och städernas förhållanden.
I f r å g a om fortsättningssko- lans pedagogiska möjligheter över- huvud framhöll bl.
a. h r Jonsson i Risinge - som j u motionerat om förkortning a v tiden utan motsva- rande ökning i timantalet - a t t d e tillfällen till kunskapsförvärv, som under senare perioder a v d e ungas liv kunna utnyttjas, ä r o mycket vär- defullare ä n den inte alltid så lyc- kade fortsättningsskolan.
En vinter- kurs i f o r m, a v folkhögskola eller lantmannaskola under ett senare sta- dium skulle ge hundrafalt mer.
T y då den ungdom; som f å t t erfarenhet i det praktiska arbetet blir l i t e t m e r a mogen, förstår den, vad den h a r a t t Margaret Sanger och polisen Medarbetaren i Norges Kvinder om buller i stora korgar och så bär Birgit Nissen, välkänd också f ö r Ti- det av i bilar till polisstationen.
devarvets läsare.
liar ifrån New York Sällskapet bestod av två kvinnliga sänt sin tidning en skildring a r det poliser, en manlig, konstapel med en nyligen inträffade polisingripandet rad andra uniformerade polismän, d e emot Margaret Sangers Rådfråg- två arresterade läkarna och d e tre sjuksköterskorna - samt Margaret ningsbyrå för Föräldrar.
Det ä r en Sanger själv, som följde sin lilla mystisk tilldragelse men då den in- skara.
Polisen nekade a t t g e annan nehåller en hel del av intresse, åter- upplysning om orsakerna till arres- g e vi härnedan artikeln med några teringen ä n a t t det kommit klagomål från allmänheten.
- — oväsentliga uteslutningar.
Margaret Canger h a r j u arbetat 1913 öppnade Margaret Sanger sin Rådfrågningsbyrå förFöräld- f ö r sin sak i många år, känd och äl- rar i Nem York, 46 W. 15 str. Offi- skad a v hundrade familjer som hon ciellt var syftet med denna byrå a t t hjälpt, avhållen och respekterad son?
&gt;undersöka det berättigade i det a v ledare av den amerikanska förenin- New Yorks state ' s domstol fällda av- gen för födelsekontroll och som utgi- görandet.
med hänsyn till i vilken vare av tidningen Birth Control.
Sis- utsträckning läkare böra ha rätt a t t ta september avgick hon som före- g e upplysning om antikonceptionel- ningens ordförande för a t t helt kun- na ä g n a sig å t kliniken i New York.
la medel vid fall av sjukdom .. 1916 blev Margaret Canger som Denna h a r ständigt vuxit.
Den bekant dömd till 30 dagars fängelse har nu en stab p å 9 läkare, 5 sjuk- f ö r spridande a v upplysningsbro- sköterskor, två socialarbetare som fö- schyrer för barnreglering.
Saken reta undersökningar och dessutom hänsköts t i l l högsta domstol men kontorspersonal.
Rapporter över mer blev avslagen och M a r g a r e t Sanger i 10,000 fall ha samlats och an- vänts f ö r statistiska ändamål.
Förra undergick straffet.
Så händer en vacker aprildag anno - et besöktes byrån av 6,873 patien- 1929, att en resande läkare.
som be- ter, av vilka 2.600 fingo gratis be- söker byrån för a t t studera dess me- handling.
Kliniken bar namnet toder, just har frågat om nian aldrig Birth Control clinical Research Bu- reau och man g e r endast upplysnin- ha r svårigheter med myndigheterna och han har f å t t svaret a t t » de dagar- gar i fall a v sjukdomstillstånd eller n a äro förbi ».
Men redan innan den när det gäller a t t förebygga sjuk- besökande hunnit till dörren på väg dom.
Under polisundersökningen togs ii!
igen, möter han en liten stab från polisen och han blir vittne till hur en mängd värdefullt forskningsma- byråns två kvinnliga läkare och dess terial, journaler och rapporter med tre sjuksköterskor helt enkelt bli ar- från byrån och 150 registerkort med resterade.
Polisen undersöker skåp, namn på patienter slarvades bort un- lådor och bokhyllor - samlar med der transporten.
Händelsen h a r väckt stark indig- len mest komiska ' högtidliga oveten- het ihop böcker, medicinska tidskrif- nation.
: er.
statistiska tabeller, ja t. o. m. an- Minst nio sjukhus i New York ticeptiska preparat.
Man sätter upp City ha byråer, som bedriva liknan- upplysningsverksamhet som en lista över bytet, kastar det huller de Margaret Sangers.
Mrs Canger sä- lära och vad nytta den har av dessa ger själv, a t t » allt hyckleri och all brist på öppenhet ä r här p å polisens studier.
sida.
Vi har under många år lagt Resultatet av överläggningarna blev, a t t båda kamrarna beslutade allting p å bordet., den av utskottet föreslagna skrivel- Det kan heller inte vara roligt a t t sen med begäran om utredning.
Sä- vara den kvinnliga poliskonstapeln kerligen kommer en sådan anordning mrs.
McNamara just n u: hennes som d e n a v h r Wagnsson föreslagna tillvägagångssätt bestod i, a t t hon a t t hälsas med allmän tillfreds&amp;- besökte kliniken under förevändning lelse.
att vara patient, den 2 3 april i år.
* På det sättet skaffade hon sig alla Vid årets riksdag har från bonde- upplysningar.
Men e f t e r polisundersökningen förbundshåll väckts en motion om återinförande av utskyldsstrecket.
och arresteringen har mrs.
Sanger d.v.s. tre års fullgjord skatteplikt f å t t mottaga en mängd sympatiut- skall vara villkor för såväl rösträtt talanden f r å n präster, läkare och d e kvinnoorganisationerna.
soni valbarhet.
Denna motion liar ledande i dagarna avslagits av bägge kam- Många ledande personer h a genom rarna.
E t t motsatt öde rönte gläd- polisens uppträdande övergivit sin jande nog den gamla tvistefrågan likgiltiga eller avvisande hållning om censusstrecket till första kamma- och uppträda nu som mrs.
Sangers ren.
E t t föreliggande förslag om försvarare.
ö v e r 40 läkare ha för- upphävande av bestämmelsen om viss klarat s i g villiga a t t stödja hennes inkomst eller förmögenhet som vill- sak.
däribland den förre commissio- kor €ör valbarhet till första kamma- ner o f health, och två stora läkaror- ren antogs av bägge kamrarna.
D å ganisationer h a genast anordnat mö- frågan ä r grundlagsfråga återstår ten, d ä r d e skarpaste protestresolu- alltså ännu en riksdags hörande, in- tioner blivit antagna.
nan beslutet kan stadfästas.
Under d e förhör som följde på arresteringen, fick lagens handha- vare e t t levande intryck a v allmän- F ö r första gången har esperanto- hetens uppfattning av saken.
Präs- rörelsen f å t t ett handtag f r å n stats- ter, läkare och framstående kvinnor makternas sida.
Arets riksdag har som voro närvarande gåvo med hjärt- nämligen beviljat ert anslag på kr.
liga skratt sitt svar på d e mest me- synpunkterna under 2,900 till undervisning i esperanto.
deltidsaktiga Beloppet ä r ju i och f ö r sig synner- förhöret.
N ä r dessa rader skrivas förelig- ligen blygsamt, men redan det är mycket nog, a t t statsmakterna visat ger ännu intet avgörande, men allt positivt intresse för saken Vi må tyder på a t t vetenskapen och en klar hoppas, a t t det ä r första steget till och öppen syn på saken komma a t t införande a v obligatorisk undervis- avgå med segern.
n i n g i esperanto i skolorna.
* Böcker Albert Lilius: Pestalozzi hans liv och gärning.
Natur och Kultur.
2: 26.
Historien om Pestalozzis levnadsöde närmar sig många gånger vad vi som barn kallade ren sorglig berättelse » Misstag och besvikelser, ödesdigra fel.
grepp, bekymmer och oförtjänt missstro fattas inte i denna hjältes liv.
som när han var åttioett år och döden nära mås- te skriva dessa förtvivlade ord: » att dö är intet.
Jag dör gärna.
Men att ha levat, att ha offrat allt och uppnått intet och a t t se allt slaget i spillror och så sjunka med sitt verk i graven — o det är förfärligt, j a g kan icke utsäga det, j a g ville gärna gråta och har in- ga tårar kvar. » Men trots de svarta skuggorna finnas sådana ljusflödan i detta livs verk att det har blivit för alltid bestående.
Professor Lilius säger om Pestalozzi att han » i många avseenden hörde till de minst imponerande i skolmästarnas gråa flock. » Han var ful och oansen- lig, slarvig och illa klädd, största delen av sitt liv plågad av fattigdom och be- kymmer och hela hans uppträdande var så egendomligt, att han rakt inte hade.
några yttre hjälpmedel, när det gällde att vinna människor.
Trots desaa bris- ter vann han på uppfostrans område segrar, som komma dem, som ännu efter hundra år finna styrka och u p p muntran i studiet av hans arbete, att glömma hans fel och egenheter likaväl som de glömdes av dem, som i livstiden stodo honom nära.
Den lilla bok i vilken professor Lilius fängslande och mångsidigt belyser Pes- talozzis liv, är säkerligen för många en välkommen källa till närmare kunskap om denne märklige skolmästare.
Att g å närmare in på hans verk låter sig här inte göra.
Vi vilja istället anbe- falla professor Lilius lättillgängliga och överskådliga lilla bok, som han äg- nat denna » de fattigas räddare, de fader- och moderlösas fader, mänsklig- hetens uppfostrare, människa, kristen, medborgare. » Helena Westermarck: Ade laide Ehrnrooth.
Söderström C:o. Förlagsaktiebolag, Hel singfors.
Adelaïde Ehrnrooth var Finlands för sta kvinnliga journalist.
Hon var en modig arbetare för sociala förbättring a r och en efterföljansvärd vägvisare i arbetet för kvinnans lika rättigheter i ekonomiskt och politiskt avseende.
Del slår en i hennes historia, sådan Helena Westermarck berättar den - liksom i så många andra föregångskvinnors - hur litet vi kunna genomskåda vad framstegen kostat.
Adelaïde Ehrnrooth dog så sent som 1905, ett år innan Finlands kvinnor upp.
nådde det mål, som hon så ivrigt hop pats på, ett som de första kvinnor i ' Europa erhålla politisk rösträtt.
Mer mellan hennes död invid gränsen till framgångens glädje och belöning - och den dag, då hon först grep pennan för att som en självständigt arbetande med- borgare träda ut i det samhälleliga ar.
betets stora strid, äro långa år av kamp mot en sidan fördomarnas övermakt att vi, trots allt vad v i ännu i d a g upp- leva, häpna över, att inte århundraden skilja oss från den tiden.
I en tid, då den unga flickan av god familj inte fick arbeta för pengar, inte fick veta annat än som kunde anses lämpligt för en oskulds öron, var det i och för sig en inte föraktlig bragd av den unga generalsdottern att i tidnin- g a m a behandla sådana frågor som sed lighetsfrågan, äktenskapslagstiftningen.
kvinnans rätt att idka studier vid uni- versitet och deras politiska likställig het.
Under signaturen A-i-a skrev A d e laïde Ehrnrooth sina oförskräckta, kvic- ka och framsynta artiklar i flera av Helsingfors ’ stora tidningar och väck- te förtjusning och förargelse.
Utom tid- ningsskrivandet ägnade hon sig åt an.
nan litterär verksamhet, men hennes böcker tyckas mindre betydande.
Under många och vidsträckta resor, skaffade hon sig så mycket hon förmådde av de kunskaper, som hennes kvinnliga upp- fostran bedragit henne på.
Helena Westermarck har i sin bok om Adelaïde Ehrnrooth tagit med den jour- nal, som den unga flickan skrev på sin första utländska resa.
Det är en f ö r tjusande skildring, som i högsta grad bekräftar det intryck av hjältinnans tilldragande personlighet och stora charm, vilket är ett av bokens starkaste.
-
Guelfer och Ghibelliner Forts. fr. sid. 1 medgivanden han själv för några uteslutande ofrånkomligt fascistisk.
a månader sedan varit ivrig a t t gö- Den integrerar katolicismen, men ra.
Avhänt sig något, påpekar han ingen må försöka tro a t t han under sålunda, har Italien egentligen ej filosofiskt eller metafysiskt skydd gjort.
Det område Vatikanen fått skall komma å t a t t smyga in andra sig tillerkänt är det enda varpå de än fascistiska läror.
- Vår skall italienska soldaterna aldrig trängde därför vara den undervisning som in, och varöver alltså aldrig heller ges åt ungdomen.
- På detta om- den italienska flaggan vajat.
Oänd- råde gå vi e j med på ens det minsta, ligt litet ä r det vidare, ingen kan komma dit utan att färdas över ita- lienskt territorium, kontrolleras kunna de som komma och gå, kon- trolleras kunna likaledes dess invå- nare: Över de f å som rymmas på påvestatens 44 hektar skola vi här i Italien hava en förteckning.
Denna lilla stat ä r vidare absolut neutral- traktaten innebär j u bland mycket annat a t t den skall hålla sig fjär- ran från alla politiska manifesta- tioner, och att den ej ens skall söka stämma inom nationernas förbund.
För övrigt, fortsatte regerings- chefen, har j u ej egentligen något förändrats.
I konkordatet har in- förklaringen, att Rom har en och att den italien- ska staten skall bemöda sig om att se till att denna e j profaneras.
Men för det första, » vem ä r den barbar som förnekar Roms helighet? » Och för det andra, ingalunda innebär denna försäkran a t t Rom skall bliva en stad blottad p å nöjen, eller a t t därifrån skall jagas vare sig judar eller protestanter eller andra reli- gioners utövare.
i f r å g a om präs- ternas befrielse f r å n krigstjänst, de- ras eventuella kontakt med landets strafflagar etc. har nästan intet än- drats.
Det i kyrkan ingångna äk- tenskapet har genom konkordatet f å t t civil giltighet, men dylik äger det j u sedan länge tillbaka i alla möjliga andra europeiska länder.
Varför d å e j också i Italien?
» Infö- ra religionsundervisning vid univer- siteten har j a g nekat gå med på.
Även i f r å g a om mellanskolan har j a g nekat till annat än införandet av en undervisning, som för det för- sta a r fakultativ och e j obligatorisk och för det a n d r a har e j dogmatisk men moralisk och historisk karak- tär., För övrigt bör man komma ihåg att » fasciststaten besitter sin egen moral, den är katolsk men den är fascistisk, ja den är framförallt, medgivande.
- Italiens barn skola undervisas i katolicism men i katoli- cism integrerad i vårt uppfostrings- system.
Vi skola draga försorg Om a t t vår ungdom förlänas vår känsla av manlighet, av makt, av erövrar- lust och framförallt skola vi se till a t t g j u t a in i den vår tro, våra för- hoppningar.
- Ingen må därför heller tro, a t t det numera skall bliva på något sätt lättare än f ö r r a t t op- ponera mot fascismen.
Bildandet av partier ä r for katoliker såväl som för alin andra landets invånare för- bjudet.
- - - Ingen må tro an- nat, ä n att det minsta lilla usla blad, som ser dagen i den minsta och mest avlägsna av Italiens församlingar, e j i sinom tid kommer inför Musso- linis ögon.
Och aldrig skola vi tillå- t a återuppståendet av partier eller organisationer, vilka vi h a f ö r alltid förstört och undertryckt. » Dessa förklaringar och varning- ar, vilkas skärpa träder än mer i da- gen för den som studerar talet i sin helhet, ha i Italien väckt enormt uppseende, På sina håll glädes man.
Rädslan för att konkordatet skulle innebära » återgång till medeltida förhållanden » har i stora kretsar varit f ö r urbredd för a t t man e j nu därinom skall känna tillfredsställel- se över, a t t det tydligen från stats- maktens sida kommer att göras allt för att minska dess räckvidd.
På andra håll vredgas man som över löftesbrott och falskhet.
Somliga an- se det oförsiktigt och oriktigt a t t re- dan före traktatens ratificering blå- sa till strid, andra förklara, att det ä r bättre a t t » man vet var man har varandra », och a t t klart skilja på a t t kyrkan och dess krav äro ett och staten och dess önskemål ett annat.
Som generellt omdöme gäl!
:: dock, a t t Mussolinis försök att, ef- ter det han givit Gud vad Honom tillhörer nu också ge kejsaren sin tillbörliga tribut, väckt oro och för- virring även inom vissa delar av fascismens läger, och a t t det inom Vatikanen åstadkommit ett intryck som e j lätt suddas ut igen.
Påven har omedelbart svarat med ett tal, vari hen f ö r sin del för sin kyrka kräver rätten till ungdomens fost- ran, och sedan framförallt bemöter det ovan citerade uttalandet om nöd- vändigheten av a t t hos d e unga in- ympa erövrarlust - » vad blir det a v freden i världen, om alla unga alla länder uppfostras till kärlek iii strid och erövring? » f r å g a r den gamle Pius.
Redan detta tal, hållet VALEN I ENGLAND folket om tors- dag När går det till engelska valurnorna för att ge sin mening tillkänna om den närma- ste tidens politiska kurs, kommer det a t t uppleva en märkesdag i sin poli- Plåthus och hemkultur Den lyckligaste delen av byggnads- verksamhetens säsonguppdelade liv har inträtt årets högsäsong är inledd.
Men f a s t ä n vi äro på den soliga sidan av året, förlora inte försöken att minska byggandets beroende av årstiderna sin tiska historia.
För det första rösta aktualitet.
På Haga nöjesfält utanför Stockholm då för första gången de nyfram- finnas några små hus och tält, vilkas släppta kvinnorna mellan 21 och 303 vackra färger i modern randning näs- år.
Vidare anses dessa val vara inled- tan dölja det sällsamma faktum, att ningen till en ny epok, d ä r det gam- la tvåpartisystemet kommer att vara praktiskt taget försvunnet.
Och vad beträffar själva valprogrammen ha väl aldrig gränserna mellan d e olika partierna varit så obestämda och så i varandra övergående som nu.
D ä r finns.
som Manchester Guardian an- märker, ett betydande område de tre partierna faktiskt stå mensam grund.
Den stora frågan omkring vilken valen röra sig har- blivit arbetslös- på ge- heten.
Här står Lloyd George i cen- trum med sitt stora förslag om igångsättandet av omfattande arbe- ten, som på ett år skulle nedbringa arbetslösheten till det normala, d.v. s. de två procent som äro naturliga för arbetsmarknadens rörlighet.
Och Sedan detta utan att öka skatterna.
1921 går över en miljon a v Eng- lands arbetare arbeislösa.
L l o y d Ge- orge h a r alltså satt sig en väldig uppgift före.
Hans arbetsprogram omfattar d e redan välkända försla- gen om landsbygdens elektrifiering.
vägväsendets f ö r b ä t t r i n g, skogsar- beten, dränering, statsunderstödda arbetsbostäder, telefonväsendets utveckling och nya underjordiska järnvägar i London.
Omkring detta förslag utspelas striden, som egentligen blir en tve- kamp mellan socialdemokrater och liberaler.
De förra ha tagit avstånd från Lloyd Georges pi-ogram genom a t t förklara a t t det egentligen är deras eget som han stulit.
Högern förhåller s i g reserverad.
deras val- löften äro mycket knappa.
Också ifråga om antalet kandida- ter äro 1929 å r s parlamentsval ena- stående.
För underhusets omkring 600 platser äro 1,728 kandidater no- minerade, vilket är rekord.
Bland kandidaterna äro 69 kvinnor.
ett dygn efter Mussolinis, ä r kärvt.
bestämt, » oförsonligt » om man vill, i minst lika hög grad som fascist- hövdingens, Utförligare och än mer energiska protester ä r o dock av allt a t t döma snart a t t förvänta från påvestolens sida.
Det minskar e j den nuvarande situationens spänning.
a t t kyrkans och statens överhuvud i Italien ha så mycket av samma des- potiska, intransigenta kynne.
Ingen- dera av dem är mediterande mysti- ker.
Den förre ä r lombarder, prak- tisk, världsklok, ypperlig administ- rator, skicklig diplomat, fylld som f å av sina föregångare av kärlek till och respekt f ö r makt Den senare ä r från Romagna, det mest stridbara husen bestå av korrugerad järnplåt.
vars olika stycken äro hopfogade med- elst skruvar.
Det egendomliga materi- alet hindrar inte att husen se både trev- liga och användbara ut.
De kunna ut- rustas med skorstenar, fönster och dör- rar, äro ytterst lätta att flytta, hållbara i förhållande till sitt pris och i tillverk- ningen absolut oberoende av årstiden.
Dessa små tält i rött och blått, svart ningar eller gult av med plåt, prydliga ha för tak ögonblicket och utsmyck- inte användande av maskiner uppföra ske- letthus, och hus där de färdiga betong- väggarna med fönster och dörrar insat- ta, direkt pr lyftkran transporteras till platsen.
Där uppförandet av en hel rad likadana hus tar en bråkdel av den tid, som annars går åt till ett enda.
Trots de säkert stora och kanske all- deles ofrånkomliga fördelarna av en så- dan maskinell byggnadsverksmhet blir man litet betänksam inför konsekven- serna, när man får se de inre anordnin- garna.
Det förtvivlade utnyttjandet av utrymmet är ju välbekant för de flesta moderna människor ochså i vanliga hus.
Sängar som kunna uppslukas av en vägg eller försvinna under ett skåp, nattduksbord på en vid sängens utfäl- lande uppkommen liten avsats i väggen, skrivbord på en sklipdörr är möjligen heller ingen nyhet för många.
Men en sådan anspråkslöshet i fråga verksamheten exempelvis i Wien och något intresse utöver det mera tillfäl- liga bruket för sportändamål eller som kiosker och servenngstalt på ett som- England uppvisar, är ändå överraskan- marens nöjesfält.
De föra emellertid tankarna sök med järnhus, över p * de som mera gjorts allvarliga i olika län- för- der och som tvingats fram genom ar- betsmarknadens oregelbundenheter och bekymmer.
När järnarbetarna gå ar- betslösa, när bostadsbristen blir ohjälp- lig och byggnadsarbetare inte stå att få - då f å r man avstå från hus av sten, tegel och trä och uppföra dem av järn- plattor.
Fördelen är, att tillverkningen sker i fabriker, alltså inomhus, växlin- garna på det säsongbetonade arbetsfäl- tet kunna därför neutraliseras.
Men nackdelarna äro tyvärr framträdande, de.
resgästföreningarnas De minimimått, som verksamhet gälla f ö i r Sve- Hy- rige, äro gladeligen underbjudna.
Emellertid äro de psykologiska iaktta- gelserna av ganska stort intresse.
I Eng- land kan man inte f å bidrag från det allmänna till bostäder med mindre än tre sovrum.
Föräldrarna ha ett, gos- flickorna sitt.
De äro visserligen inte större an en sänglängd i vardera riktningen, men familjen har ändå behaget av egna sovrum.
I sam- manhang med denna aristokratiska ten- dens till avskildhet är det intressant att ta del av proportionerna mellan en- sarna och var metallen me och köld är dålig och isolering släpper lika för både lätt var- ige- gelska familjshus städerna.
och flervåningshus I London byggas i de en- 84 nom ljud.
Stenkastande barn ha god enfamiljshus på 16 hyreshus.
I de 10 näst största städerna äro motsvarande marknad i järnhuskvarteren.
Byggnadsarbetets förvandling från siffror 97 mot 3.
I Sverige tror man hantverk till industri är emellertid i knappast det är sant.
många länder ett ofrånkomligt etter- Samtidigt med denna utomordentliga krigsårens krav, en reaktion mot den smånätthet går utvecklingen av för fruktansvärda bostadsnöden efter kri- särskilda kategorier människor avsedda get.
Det finns också andra vägar att byggnader.
Där äro ungkarlshotellen nå detta syfte, än att bygga hus av järn.
med små, små sovrumsceller men gemen- En internationellt byggnadskunnig samma samlingsrum, läsrum och mat- man, generalsekreteraren i Internatio- salar.
Där äro husen för de förvärvs- nella föreningen för bostadsbyggande, arbetande hustrurna med gemensam- doktor Kampffmeyer, har nyligen be- hetskök och allmän barnkammare, un- sökt Stockholm och där bl.a. på ett av gefär som i de nya hus, vilka Hyres- Hyresgästföreningen anordnat möte be- gästföreningen uppför på Kungshol- rättat om flera intressanta försök med men och Söder och där man har en för- tjusande inredd barnträdgård på vin- bostadsbyggandets reformering.
D e t första villkoret för att få till- den.
räckliga och billiga bostäder är att min- Även om det moderna bostadsbyggan- ska arbetskostnaderna, d.v.s. att upp- det av omständigheternas tryck har sina nå en industrialisering.
Det är bely- brister, får man ändå ett starkt intryck sande att jämföra t. ex. bostads- och av livaktigheten, mängden av uppslag bilpriser under åren 1913 — 1926.
Enligt och möjligheter på området.
Bland dok- amerikanska, beräkningar stego bygg- tor Kampffmeyers bilder funnos flera, nadskostnaderna från 100 till 200 %, både av trädgårdsanläggningar och in- medan levnadskostnaderna stego till 150 redningar från de moderna kvarteren i men priset för Fordbilar sjönk till 50 %.
Rotterdam, Birmingham och Wien, För en sådan industrialisering behövs som visade mycken skönhet och verklig alltså HY- hemkultur.
Det är ju för väl.
T Y något dock massammanslutning resgästföreningar i stort.
Det finns då av det riktiga hemmet måste väl läm- möjlighet att med utnyttjade av stor- nas kvar åt den moderna människan, driftens fördelar och huvudsakligt på det hennes undertryckta anlag att rota sig fast måtte få någon näring och - av alla Italiens landskap, kallblodig realistiker också han, självhärskare- t y p till fulländning, eggad i närva- rande stund mer än någonsin av d e väldiga framgångar han vunnit.
Guelfer och ghibelliner äro benäm- ningar som på sista tiden då och d å dykt upp i italiensk press, av allt att döma finns det utsikter för att de båda beteckningarna under den närmaste framtiden skola komma a t t brukas ä n oftare och med ännu myc- ket mera skäl.
Rom i maj 1929. uppmuntran.
Casan.
