# ID: svediakorp-per3434
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,343
# sentences: 763
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 20: 1929 V å r ledande artikel heter All- v a r s o r d.
Om dödsstraffets STORPOLITISKT i N y k ö p i n g Riksdagen har avslagit de av frö- ken Hesselgren.
f r u Nordgren och fru Östlsund väckta motionerna an- gående samhällsarbete för folkhäl- san.
Artikeln om N å d d a r e - s u l t a t innehåller en översikt av riksdagsbehandlingen och en slut- sats med avseende på det fortsatta arbetet DAN MARKS JUSTITIEMINISTER TALAR PÅ INBJUDAN AV FRISINNADE KVINNOR * E.
F.
N.
anmäler under rubriken Helen Keller, T r e melodier Min religion, Lydia Wahlström.
Själens hälsa samt M i g u e l d e Una- muno, L ’ Agonie du Christianisme.
* Av de senaste händelserna på ut- rikespolitikens område intresserar oss särskilt Avrustnings- konferensens Ö d e.
* Veckans novell Den lilla flickan, lir hämtad ur Katheri- ne Mansfields posthuma noveller och återges i fru E. Gadolin-Lager- walls översättning.
återinförande Vi ha för närvarande en mordepidemi.
Så länge den varar kan j a g icke låta ett barn läsa svenska tidningar.
I dess oskyldiga, goda och lantliga värld skall icke dessa ruskigheter kastas in skoptals för varenda dag.
Jag kan visserligen förklara för ho- nom, att mord och stöld icke spela roll i livet som i tidningarna.
Men första sidornas vältalighet ä r starkare än min.
Därför finnas de heller icke i huset.
Detta ä r ett sätt att kringgå problemet istället för att lösa det.
Det ställer därför strax upp sig på nytt i en ny form.
Nioåringen ä r glupande nyflken på dit.
När det inte finns svenska tidningar hem- ma, blir det dess mera spännande att tjuv- läsa dem på främmande ställen.
Man måste ju veta något för att kunna häva upp sin lilla röst, när kamraterna komma med sin visdom.
Han behöver aldrig tala om, när han läst tidningar ute i den onda världen, det märks gudi klagat på samtalsämnena.
- Det vore latjo, om dom återinförde dödsstraffet!
Återinföra till och med.
Han vet alltså med sina 9 år att dödsstraffa funnits, av- skaffats och bör återinföras.
Och jag som trodde att han denna dag inte hade tanke på annat än att barken lossnat p i rönnen och att visselpipornas tid är inne.
- Varför önskar du införa dödsstraf- fet?
Förklaringen är icke fullt tillfredssäl- lande.
Men jag får veta att poliserna dom har varit så nedra fega, och de rådde inte på kommunisterna - men om jag får en gummibattong av en farbror, far jag den di?
Det är alltså Berlinkravallerna på första - Spöket är strax borta igen från gummi ha tankarna ilat vidare till Afrika, till Stanley, Livingstone, Gordon pascha och dessa hjältars underbara öden.
men det har en gång varit inne i hans tankevärld och Sittande från vänster: Fröken Kerstin Hesselgren, Minister Eric Scavenius, Fru Mathilde Zahle, Ju- rätt vad det ä r skymtar det igen.
Då tar stitieminister C.Th.Zahle, Fru Scavenius, Fröken Elisabeth Tamm.
slidkniven, nyslipad till visselpipornas dag, Stående från vänster: Syster Elisabeth Strömberg, Advokat Eva Andén Lektor Emilia Fogelklou tjäna som demonstrationsföremål.
Si här skall man göra, då blir alla mör- Norlind, Advokat Elisabeth Nilsson, Fru Elin Wägner, Fru Gerda Lindblom, Doktor Andrea Andreen- dare rädda!
Han vet inte ett dugg vad han tar i sin Svedberg, Syster Elsa Andersson.
mun.
Att tälja av e n huvud, det ä r ett nedra För f y r a veckor sedan bildades i minister Zahle, hans fru och danske k något i deras egen situation förebild- skoj, alldeles som att skära en visselpipa.
och a t t de funno det.
Men hur blodtörstig, hur reaktionär a h Danmark en koalitionsministär av ministei-n i Stockholm Eric Scaveni- ligt År 1905, berättade talaren, hade karlaktig man är, det gives ögonblick, d i socialdemokraterna och Radikale us som var närvarande med sin fru.
man kastar sin värdighet över bord.
Skul- i Danmark kommit så långt Venstre Hon kunde med sanning säga att de Venstre.
Statsministern i Radikale le man råka tälja av en bit av vänstra tum- som inbjudit statsrådet Zahle länge I t höger, att de radikala måste bry- men, då sätter man i med ett illvrål för att Venstres t i d i g a r e ministär, C.Th.
Zahle, ingick i densamma som ju- med beundran följt Radikale Venst- ta sig ut och bilda ett eget parti.
ge tillkänna att något förfärligt har hänt.
stitieminister.
Sitt första politiska res politiska väg och så lärt a t t för- Man tänkte: jaså, nu har vi alltså Då kommer man störtande pil på den fasta punkten i tillvaron, där man trots all över- tal som justitieminister, höll han i stå vad han betytt och betyder för 1905, det var lite sent.
För övrigt ligga förhållandena lägsenhet har sitt förtroende fast förank- det sörmländska Nyköping på inbju- partiet och för sitt land.
rat.
Detta uttalande underströks av de olika till i Sverige an i Danmark.
Vi dan av Sörmlands länsförbund av När lugnet äntligen iterstallts, när såret Frisinnade kvinnor.
Detta må ha applåder varmed publiken hälsade sakna motsvarighet till Brandes, den ä r tvättat, tummen förbunden, och smärtan radikalismens för- lagt sig, tog jag honom fram till handfatet.
väckt någon överraskning.
Dock ic- statsrådet välkommen.
Han började intellektuella i likhet med en med att s ä g a att han ville försöka allt grundsfigur, Grundtvig, som väckte Vattnet var rött av blod ke hos dem som — Titta här.
Vill du i alla fall införa del av svenska pressen - ha klart för att göra sig förstådd.
Han glöm- och upplyste danska bondeståndet, dödsstraffet?
När du vet hur ont det gör?
för sig att den enda motsvarighet d e emellertid ofta att säga femtio och Hörup, den demokratiske politi- Det var inte j a g som hitta på det.
— Nej, men vilket vill du?
Dödsstaff som finnes i Sverige till Danmarks och sade halvtres, men han blev för- kern och folkledaren.
Men det var ur Publiken bestod till grupperna kring dessa män som de eller inte?
radikala parti ä r just Frisinnade stådd ändå.
Han hade ändrat mening.
stor del av personer, vilkas utveck- män och kvinnor kommo, vilka bil- Kvinnors Riksförbund.
— Du förstår väl, älskling, att det var Tidevarvets läsare veta också att ling och inställning under långa t i - dade Radikale Venstres kärntrupp.
bara som j a g skojade.
Det var en gräslig Hörup, av talaren betecknad som det sedan länge existerar a t t samar- der förberett dem att förstå vad han blodförlust, sade han stolt.
danske - - — bete mellan radikala danska, norska och svenska kvinnor.
' ridningen har dragit fördel a v detta samarbete enär det fört några av d e ledande radikala danska kvinnorna till älska- d e medarbetare i Tidevarvet.
Söndagen den 12 maj for alltså en räcka bilar, prydda av d e danska och svenska färgerna, f r å n Fogel- stad genom Södermanland till Ny- köping.
Länsförbundets ordföran- de, fröken Elisabeth Tamm, hälsade från den Dannebrogprydda estraden välkomna: aftonens talare, justitie- hade att berätta om Radikale Ven- stres historia och politiska insats.
Så beredd övervinner en publik lätt den tillfälliga svårighet som ligger däri att talaren använde en annan dia- lekt av norröna tunga an dess egen.
Publiken bestod huvudsakligast av sörmlänningar, men liven stock- holmare och östgötar voro närvaran- de.
Överhuvud fick man dra en gan- ska vid cirkel för a t t inringa de landsändar som VOM representerade.
Om flertalet vågar man säkert säga, a t t de hos Radikale Venstre sökte Radikale Venstres andlige fader, väckte redan långt före partiets bil- dande diskussionen om nyttan för Danmark av ett militärväsen med sin f r å g a: vad skal det nytte?
Ven- stre gick emellertid emot minskning av militärbördorna, och detta blev en kraftig orsak till den radikala ut- brytningen.
Det nya programmet var antimili- taristiskt och inriktat på småfolkets bästa.
Det begärde utsträckt röst- rätt, rättvisare beskattning, jordre- (Forts. å sid.
5.)
Devinez.
,
Allvarsord På förekommen anledning Avrustningskonte- rensens öde Diplomaterna och de civilkladda Till Tidevarvet har genom Göte- rerna vid den förberedande av- borgs Handels- och Sjöfartstidning ngskonferensen i Genève ha begärts a t t som annons må införas ett meddelande från Styrelsen för åtskiljts utan a t t strängt taget h a åstadkommit, någonting.
Måhända Föreningen Frisinnade Kvinnor i äro vi ett tuppfjät närmare den all- Goteborg.
Då i detta meddelande förekom- männa avrustningskonferensen, men ma vissa uppgifter angående upp- det ä r allt.
X i g o t förslag till den- komsten och utvecklingen a v Frisin- na kongress hur avrustningen skall nade Kvinnors organisation, som sy- ske.
på vilka punkter och med vilka nas mig ej överensstämma med det medel.
har man e j lyckats enas om.
historiska förloppet.
ber jag att här Inte ens I f r å g a om någon detalj.
Som vi erinra oss framlade den f å anföra några utdrag ur återberät- telserna, som finnas tillgängliga å amerikanska representanten vid kon- ferensens början ett förslag rörande - Riksförbundets sekretariat.
av flottrustningarna.
Första årsberättelsen för å r 1914 minskning Den f r å g a n h a r vilat sen den miss- säger: » Föreningen Frisinnade Kvinnor konsti- lyckade Coolidgekonferensen 1927, tuerades den 19 mars 1914. d i nian skiljdes utan a t t ha nått nå- Föreningen räknar f ö r närvarande 700 got resultat.
F r å g a n kom nu åter direkt anslutna medlemmar därav 425 upp i ny form f ö r konferensen, vil- Stockholm och 275 i landsorten. » ket såg löftesrikt ut.
M e n konferen- I Arsberättelsen i oktober 1915 — sen har åter flyttat den tillbaks t i l l 1 oktober 1916 s t å r: regeringar.
d ä r » Föreningen räknar för närvarande om- sjöstormakternas kring 1,000 direkt anslutna medlemmar, samt den tills vidare vilar.
E n d a hopp 4 lokalförereningar, nämligen i Göteborg, är, a t t Amerika utfäst sig a t t sna- Trollhättan, Östersund och Falun.
Göte- rast t i l l dessa regeringar inkomma borgs lokalavdelning räknar i Göteborg med detaljerade förslag.
meb omnejd mellan 3 — 400 medlemmar I f r å g a om avrustningen t i l l lands och skall från och med den I oktober 1916 utvidga sitt verksamhetsområde på det sätt, har Frankrike f å t t sin v i l j a fram.
att till denna lokalförerening hädanefter bom- De äldre årsklasserna skola icke in- ma att ansluta sig alla medlemmar inom gå i någon avrustningsplan.
Både Göteborgs och Bohus län, Hallands län samt England och Amerika ha givit med Älvsborgs läns södra och mellersta val- s i g på denna punkt, krets. » Någon- plan för inskränkning av Den omläggning, som efter ingå- ende underhandlingar sålunda kom värnplikten, av de aktiva styrkorna, till stånd inom organisationen.
upp- av krigsmaterielen och av krigsbud- fattades dock icke som en fullkomlig geten har heller icke kunnat utarbe- tas.
Oenigheten har varit f ö r stor.
skilsmässa med Göteborgsavdelning- Resultatet ä r alltså mindre än intet.
en, utan i årsredogörelsen 1916-17 Sverige har flera g å n g e r inlagt omnämnes att » Göteborgs lokalför- ening har därjämte under inneva- sitt o r d, f ö r positiva avrustningsåt- gärder.
Det har också visat sin go- rande Röst anordnat en kurs i sam- da vilja genom att ansluta s i g t i l l hällslära.
D Årsredogörelsen 191 7-18 säger: det på svenskt initiativ utarbetade skiljedomsfordraget, som » Föreningen räknar för närvarande allmänna 1,022 direkt anslutna medlemmar innehåller bestämmelse om obligato- med 3 lokalföreningar nämligen i risk skiljedom i politiska och rättsli- ga tvister.
Göteborg, Falun och Östersund. » Emellertid.
Om än ingenting bli- Likaså uppräknas år 1919. och 1920 Göteborg Bland de d å till 15 vit uträttat, s i kan man dock icke sä- resp. 25 uppgående lokalorgansatio- ga att, situationen ä r densamma som före konferensen.
Ingenting s t å r nerna.
De organiserade arbetarna 1921 upptogs vid ett möte i Stock- stilla.
holm.
d ä r även representanter för försökte att stimulera konferensens lokalavdelningarna voro närvarande., arbete genom a t t begrava den i reso- arbetet på föreningens omorganisa- lutioner.
Det hjälpte inte.
Folken veta nu, a t t deras hittillsvarande om- tion.
M E D D E L A N D E Styrelsens förslag till stadgar för hud icke vilja eller kunna föra av- På förekommen anledning framåt.
Det behövs det nya ” Riksförbundet ” an togos rustningstanken meddelas, att hela Föreningen Frisinnade Kvinnor i Göte- Det kraftigare åtgärder mot dem ä n re- att gälla till nästa landsmöte.
b o r g (bildad 1915), s o m till-.
heter i § 2 att Riksförbundets sty- solutioner, som d e ej bry s i g om.
hört Riksförbundet sedan 1922, relse k a r sitt säte i Stockholm », a t t Herrarna måste bort och ersättas utträdde ur denna organisation 3) (§ » lokalavdelningar bildas i med nya människor.
som h a nya den 2 8 aug.
1928 och arbetar människor som verkli- mån av behov ack äga i avseende på fullmakter, nu s o m självständig förening i likhet med vad s o m var fal- lokala f r å g o r full självstyrelse.
gen vilja komma till resultat.
Men let före inträdet i Riksförbun- d e t t a nås endast genom systemskif- det.
Vid det landsmöte d ä r dessa stad- te i de s t o r a militärländerna Antalet medlemmar, för vilka g a r skulle konfirmeras ägde i stället Under allt detta förgäves prat.
årsavgift erlagts till Riksförbun- en omorganisation rum, som skulle går Danmark sin v ä g fram själv.
det för 1928, var 166, a v des- möjliggöra ett intensivare arbete och s a ha endast 1 2 på grnnd a v ett gemensamt uppträdande i vissa beslutet den 2 8 aug.
anmält D å nu Centralstyrelsen 1928 beslöt sitt utträde.
frågor.
Styrelsen för Föreningen Det var länsförbundsorganisation ett gemensamt uppträdande mot bor- Frisinnade Kvinnor i Göte- och som gemensamt beslutande or- gerlig samling, reserverade s i g Gö- b o r g den 8 maj 1 9 2 9 gan Centralstyrelsen med dess verk- teborgsrepresentanten i Centralsty- Bertha Burman-Andersson.
Denna föränd- relsen däremot och Gösteborgs lokal- Olivia Olsson-Wessman.
Kerstin Ericson.
ställande utskott.
avdelning drog ut konsekvensen där- Maria Mannheimer.
Anna Vogel.
ring genomfordes 1922 och ett pro- hän.
a t t den utträdde ur Riksför- gram antogs 1924.
Ruth Benzow.
Nanny Lindström.
bundet.
Men därmed har en helt ny som e j k a n situation uppkommit, jämföröas med något föregående skedes organisatoriska förhållande.
Bland de många intresseväckande uppgifter och uppslag i Ju4:itiemi- nister Zahles utomordentliga före- drag, är d e t särskilt ensak som vi här vilja fästa uppmärksamheten på.
När Radikale Venstre i Danmark fått de krav uppfyllda.
som partiet fram- s t ä l l t i sitt första program.
förnya- de de sitt program i enlighet med en nyare tids fordringar.
Ty utveck- lingen står ju inte stilla.
utan stäl- ler ständigt nya krav på människor- na.
på samhället och dess former.
Det ä r detta, som kommit Radkale Venstre att ehuru ett till antalet mindre parti, få:: den betydenhet det haft och den möjlighet till att allt- jämt göra en så stor insats inom dansk framstegspolitik.
Det kan inte hjälpas att detta ä r e t t allvarsord av djupaste innebörd till oss här i Sverige.
Om Frisinna- de Landsföreningen handlat på sam- ma sätt, ' hade inte splittringens on- da andar f å t t f r i t t spelrum, och sprängningen 1923 hade aldrig ägt rum .. Mycket hade då.
sett annor- lunda ut i vårt land än nu.
Den borgerliga samlingen hade aldrig kommit fram.
den hade i så f a l l va- rit en omöjlighet, den hade inte ens kunnat komma ifråga.
T y den radi- kala utvecklingen hade då haft sin gång, de s.k. mellanpartierna hade inte behövt krusa högern f ö r a t t f 3 behålla den blygsamma uppgift.
var- till den inskränkt sin verksamhet att bilda " tungan på vågen ” — utan de hade kunnat bevara sin självstän- dighet.
Det ä r inte första gången Tide- varvet skriver detta, men när vi gö- ra det i d a g ä r det med särskild tan- ke på vad Danmarks Radikale Ven stre gjort och utträttat och det före- döme D a n m a r k givit och fortfar .in- de ger oss svenska radikaler.
O c h om vi förut ha uttryckt vår uppfatt- ning med sorg och grämelse över vad som icke skett i svensk politik, skriva vi måhända idag våra tankar under känslan av möjligheterna för vad som kanske skall kunna ske även inom vårt lands gränser f ö r Sveri- ges älskade folks lycka och framtid.
- Ada Nilsson.
Ordf. i Frisinnade Kvinnor 1914 — 1917.
V. U:s nuvarande ordförande.
NÅDDA RESULTAT I frågan om samhällsarbete för folkhälsan Ett växlande av ståndpunkter under loppet av en kortare tid i en lag- stiftning, särskilt på strafflagens område, är ganska farligt och måste ogynnsamt påverka den allmänna rättsuppfattningen.
Kanske man f å r anse a t t riksda- gens slutord i denna f r å g a ä r borg.
mästare Björkmans yttrande: Att det skulle vara tacknämligt om det visade sig, att hela riksdagen träd de bakom, att det blev en samfälld mening i denna sak, som skulle kun- na verka utåt respektingivande och avspännande i långvariga och pin- samma strider.
Som först och främst skulle taga bort den tvekan, som möjligen kunde finnas hos en eller annan auktoritativ person, om han skulle våga g å fram med sin all- varliga och värdiga upplysnings- verksamhet.
A t t inte vederbörande ha varit alltför tveksamma förut, därom vittna de av stark sannings- kärlek präglade skrifter, som i den- na fråga utgivits från läkarehåll, och som inte ådragit vederbörande något åtal.
- Om vi nu godkänna lagutskottets utlåtande, ha vi vun- nit en enig riksdagsmening i denna fråga.
Riksdagens mening bör det väl inte vara svårt a t t i detta fall Mötesplatsen Sista akten har utspelats i det tionerna avse en ändring i preven- anvisningar till läroverkens under- långa resonnemangsdramat omkring tivlagen f ö r åstadkommande av så- visningsplaner.
som 1927 års skol- Den 3 maj avhöll Hollands Länsförbund av Frisinnade Kvinnors Riksförbund sitt motionerna angående samhällsarbe- dan upplysningsverksamhet, finner sakkunniga beräknas kunna med- ordinarie årsmöte i Falkenberg under ord- te för folkhälsan, vilka väckts av utskottet följaktligen någon åtgärd hinna under loppet av innevarande förandeskap av fru Rut Adler och med fröken Hesselgren, f r u Nordgren icke nödig Och till den del motio- år.
Slutligen påpeka utskotten a t t fru Jisea Jakobsson som älskvärd värdinna.
och f r u Östlund och för vilka Tide- nerna må åsyfta ändring av preven- undervisningen för den vuxna be- Styrelse- och revisionsberättelse upplästes varvet tidigare redogjort.
Protokol- tivlagen i övrigt, synas några skäl folkningen upptagits av centralför- och godkändes och styrelsen tillerkärdes ansvarsfrihet.
Till styrelse valdes: Fru len f r å n debatterna i kamrarna ha härtill icke föreligga.
bundet för nykterhetsundervisning Rut Adler, Lindome, ordf. fröken Anna- nämligen nu kommit ut av trycket.
Även i fråga om en revision av och enligt vad utskotten ha sig be- Mana Nilsson, Halmstad, fröken Lissi Motionärerna hade med samma fosterfördrivningsparagrafen ser kant även av folkbildningsförbun- Almer, Varberg, fröken Conny Kristensson, motivering framställt sina yrkan- utskottet något ensidigt på saken.
det.
Utskotten anse slutligen, att Varberg.
fru Jisea Jakobsson, Falkenberg, den (angående anordnande av sexu-, D e t konstaterar, att efter allt att dö- taktfullt och försiktigt avfattade fru Lotten Hallberg, Falkenberg, fröken Hanna Pålson, Halmstad.
ell undervisning och upplysnings- ina talrika fall av fosterfördrivning skrifter i frågan skulle kunna vara De av V.U.
utsända frågorna diskute- verksamhet samt utredning angåen- förekomma här i landet liksom i ut- till gagn för e n förbättrad sexual- rades efter ett inledningsföredrag av frö- d e revision av d e s.
k.
preventiv- och landet, utan att mera ä n omkring hygien.
Efter denna redogörelse ken Ebba Holgersson Hennes allvarliga.
fosterfördrivningslagarna) i tre oli- en kvarts procent av fallen leda till komma utskotten fram till avslags- maning till oss " att taga ståndpunkt som fri- ka klämmar och motionerna hade åtal eller straff.
Att straffhotet sinnade kvinnor ” eldade oss och drev oss yrkande på motionen.
att söka tränga till djupet av de spörsmål, kommit under behandling av icke så hög grad visat sig vanmäktigt Vid samtliga utskottsutlåtanden som hon klart lade upp för oss.
mindre ä n tre olika utskott, (nämli- måste vara ägnat att undergräva äro fogade reservationer, vilka på- Fröken Holgersson avtackades hjärtligt gen första lagutskottet samt första respekten för gällande lag.
Av stor och diskussionen blev livlig och ingående.
kammarens och andra kammarens vikt u r samhällets synpunkt äro Stärkt i samhörighetskänsla och vilja till inteiisivare arbete för Frisinnade Kvinnors första tillfälliga utskott) samt i f y - jämväl de vådor för folkhälsan, som program uttalade mötet varma sympatier r a olika betänkanden.
Det inre sam- de rådande förhållandena medföra.
för Tidevarvet och röjde en kraftig vilja att manhang, som de tre frågorna i Utskottet utgår ifrån, att motio- i möjligaste måtto stödja det.
verkligheten ä g a och som motionä- närerna med en revision av bestäm- rerna utgått ifrån och byggt sin melserna om fosterfördrivning mena framställning på, blev alltså under en mildring av straffen.
Utskottet Svenska skolornas fredsförening ha &amp; torsdagen den a maj årsmöte å Högre lärar- utskottsbehandlingen sönderbrutet kan dock inte finna att den skulle inneseminariet i Stockholm.
Till medlem- till skada för frågornas vidare be- vara ägnad att råda hot på missför- niar i Centralstyrelsen valdes för Stock- handling.
Kanske hade det också va- hållandena.
De kvinnor, som beröras holm med omnejd: lektor Elisabet Eurén, rit möjligt för motionärerna att över- av en sådan strafflindring, skulle lagrådets utlåtande, följt av Kungl.
ämneslärarinnan Greta Stendahl, fröken vinna denna svårighet och bygga vara alltför få, medan det å andra Hélène Philipson, ämneslärarinnan Alfhild maj:ts avskrivning av ärendet.
Kraepelien, skolföreståndare Per Sundberg, upp motionerna så, a t t d e kunnat sidan ständigt kommer att finnas rektor Herman Söderbergh, och fröken komma under ett utskott.
Det hade kvinnor, som inte kunna påräkna Fosterfördrivningen Matilda Widegren.
För landsorten: skol- säkert varit till gagn för saken.
straffrihet, utan fortfarande kommo Ahrenlöf, Karlstad, lektor I debatten om fosterfördrivning- förestånd.
Edit Emellertid torde, trots dessa att vända sig till kvacksalvare och en var professor Lundstedt kanske Blomqvist, Kalmar, ämneslärarinnan Märta ogynnsamma omständigheter, sam- andra okunniga personer.
Bucht.
Luleå.
och läroverksadjunkten Nils den ende, som gick till frågans in- Nordlund, Kristianstad.
Efter årsmötesför- manhanget i de tre frågorna under Utskottet finner att hjälpen emot yrka åtgärder i samma riktning som nersta kärna och granskade huruvi- handlingarna höll kanslichefen Per Jacobs- riksdagsbehandlingens g å n g ha bli- de ridande missförhållandena bör de i motionerna föreslagna.
da bärande rättsgrunder funnes for son föredrag om " Det inre arbetet im vit uppenbart för de flesta, även om sökas på annat håll, nämligen i ökad Sedan utskotten sålunda givit sin ett straffbeläggande av fosterför- Genèveinstitutionerna ”.
många ögon varit ovilliga att se.
Sa- upplysning och vidgad ansvarskäns- Den insamling för genom jordbävningar- uppfattning tillkänna på det sätt drivning.
ken h a r fallit.
Men dess upptagan- la på ifrågavarande område, samt i na nödställda lärare i Balkanländerna, som som ovan i korthet angivits, följde Man borde e j taga fosterfördriv- av Svenska skolornas fredsförening igång- de inför, riksdagen har säkerligen förbättrade levnadsvillkor för nöd- behandlingen i kamrarna.
ningslagens existens som utgångs- sattes i maj 1928 är nu slutförd och resul- inte varit förgäves.
ställda mödrar och deras barn.
Ut- punkt och fråga, om ej de och de talet framlagt på föreningens årsmöte.
De skottet kan icke tillstyrka en ut- Debatten om preven- ömmande fallen borde undantagas influtna medlen uppgingo till 1.136: 55 kr.
Utskottsbehandlingen redning.
som åsyftar en revision av tivlagen från lagens område.
Man borde stal- Härav sändes till Bulgurien 653: 20 kr., vil- ka genom prof. Dmitri Katzaroff i Sofia Vad beträffar utskottsbehandlin- straffbestämmelserna.
Man torde, vad diskussionen om la frågan i stället så här: Se bort överbringades till lärare i Filippopel och Vad slutligen den sexualhygie- gen låg saken till på följande sätt.
preventivlagen angår, kunna våga från alla särskilda medicinska och Tchirpen.
I Grekland mottogos pengarne, Första lagutskottet ger i sitt ut- niska undervisningen beträffar, ut- att sammanfatta dess innehåll så, sociala indikationer, se bort f r å n alla 245: — kr., av dr Orestes Iatrides i Salo- låtande angående preventirlagen en tala sig utskotten emot statsmakter- att alla - med undantag möjligen särskilda humanitära skäl!
Vad har niki.
Han föranstaltade om deras fördel- utförlig redogörelse for de ändrings- nas ingripande i denna fråga så för kyrkoherde Pehrsson - anse att man då för grund till att i alla des- ning mellan folkskollärare i trakten av Ko- rint och har i deras vägnar uttala4 ett ta &amp; förslag, som tidigare förekommit i länge den berör hemmen (vilket hel- en allvarlig och vederhäftig upplys- sa i c k e ö m m a n d e fall straffa till Svenska skolornas fredsförening och riksdagen och den uppfattning om ler ingen begärt).
ning är önskvärd.
Trots de olika fosterfördrivning?
det svneska folket för ett ” kotkret uttryck Även för barn på folkskolans sta- preventivlagens räckvidd och inne- F o s t r e t s r ä t t a t t l e v a, för det kristliga broderskapssinne, som tolkningar av preventivlagens i ii ne- börd, som i samband därmed utta- dium anse utskotten att en så- börd, som framkommit och som kon- säger nian.
Men funnes en sådan nedbryter skiljemurarna mellan folken och lats a v lagrådet och andra juridiska dan undervisning vore alltför vansk- staterades bl.
a. i professor Holm- rätt skulle man ju icke i något fall minskar avståndet mellan länderna ”.
Till Konstantinopel avsändes 200: - kr., vilka auktoriteter.
I sitt slutliga yttrande lig, därför att barnen i den åldern grens utförliga och vägande inlägg, ha r i t t att på rättsgrund avbryta genom svenska legationens försorg av sven- utelämnar utskottet helt och hållet ännu inte nått tillräcklig mognad.
framgår också som riksdagens me- havandeskapet.
(Detta var också i ska konsuln i Smyrna överlämnats till den Däremot förordas - åtminstone i frågan om förebyggande av havan- ning.
att en sådan upplysning kan århundraden den katolska kyrkans dir arbetande inhemska hjälpkommissionen och av turkiska Röda halvmånen tilldelats deskap och fäster sig endast vid den första kammarens utskott - att i äga rum utan hinder av preventiv- uppfattning.
Ref.).
sidan, som avser d e smittosamma fortsättningsskolan i varje fall för- lagen.
Professor Lundstedt pläderade ej nödställda i Turbali.
Varma tacksägelser ha ingått för värdefull hjälp.
söksvis anordna en sidan undervis- könssjukdomarnas bekämpande.
Då säga motionärerna och deras för borttagande av straff för alla Under åberopande av vad lagrå- ning, dock inte obligatorisk.
I f r å g a meningsfränder: Måste inte lagen slag av fosterfördrivning, endast in- om de till det högre undervisnings- det tidigare yttrat, anser utskottet efter att ha fått denna tolkning an- nan fostret utvecklats till en viss a t t någon tvekan e j längre behöver väsendet hörande läroanstalterna an- ses vara överflödig?
Bör den inte grad.
Men här måste en allsidig ut- rarna ställde sig på utskottets av- råda därom, att utan hinder av pre- se utskotten att d e n föreslagna un- enligt konsekvensens fordringar av- redning till.
styrkande ståndpunkt.
ventivlagen en vidsträckt upplys- dervisningen redan är föremål för skaffas?
Nej, säger herr Spens, la- Herr Lundstedt ville till och med När riksdagen år 1918, tillkänna- Kungl.
maj:ts och övriga vederbö- ningsverksamhet kan anordnas jäm- gen bör av andra skäl bibehållas.
ha en så förutsättningslös utred- gav sin mening ifråga om åtgärder randes uppmärksamhet, då den en- väl rörande de mekaniskt verkande ning att den inte ens skulle f ö r e för d e smittosamma könssjukdomar- preventivmedlens betydelse i kam- ligt vad utskottet erfarit, kommer tagas i » folkhäsans intresse » nas bekämpande, trodde man att den pen mot könssjukdomarna.
I vad mo- att vinna beaktande i d e metodiska men har e j fröken Hesselgren mera ville g å på den lagstadgade upplys- rätt, när hon pekar på erfarenheten ningens väg.
A r 1929 har den vi- från Ryssland som bekräftar.
att av- sat, att den inte vill åtaga s i g a t t brytande av havandeskap under genomföra denna upplysning.
I ut- hur betryggande omständigheter landet har man i d e olika l ä d e r n a det än sker - har vådliga följder på detta område g å t t på två olika och att det måste ligga i folkhäl- vägar, frivillighetens och den obli- sans intresse att bemästra detta onda gatoriska.
Det har nu genom riks- med något annat ä n en lag, som ej dagens senaste beslut visat sig, a t t tillämpas.
vi också måste slå in på den frivilli- ga upplysningens väg.
- - Upplysning i sexual- hygien ett av de allra viktigaste medlen till detta ondas bekämpande hade naturligtvis motionärerna upp- fattat den sexuella upplysningen.
Men som förut framhållits blev ge- nom utskottsbehandlingen samban- det mellan frågorna brutet och kam- Som
T r e melodier malt utrustade människobarnen.
Och » sinnevärlden » bar för denna un- dantagsvarelse samma själston Över sig som troslivet.
Det är » en enslings sång i den stora Öknen,.
Men det ä r också en befrielsens lyckoton över skådandet in i den värld, där ingen är ensam och där » det slutna ögat » När man strövar på nutida kul- har klarare syn än det seende.
turmark och lyss efter fåglalåt in- Helt andra tongångar är det man ifrån hjärtats värld.
så är det ofta nog svårt att skilja ekon ur det för- nås a r i Lydia Wahlströms Själens hälsa.
Det är ett stycke v a r d a g s r e - gångna från rop ur det levande nu- et.
En hes eller halvkvävd ton ligion, folklåtar transponerade på kan likaväl komma från ett hjärta ett modernt kulturinstrument, en för fullt att ännu f å röst, som från morgonpsalm innan man går till sitt en döende efterklang En fulltonig arbete.
Dess säregenhet ligger i och klar stämma k a n betyda ett samgreppet av äkta och frisk bar- inre överflöd som äntligen fun- nafromhet och kunnig och klar över- nit sitt uttryckssätt.
Men den k a n blick över moderna kulturfrågor.
också betyda en reproduktion av det, De uppfattas inte soiii livsproblem som redan hunnit b l i en mänsklig- som man darrar av och blöder för, hetens egendom, dess skönare utförd utan helt enkelt som det redan givna kanske därför att ingen födslovånda Inger av kulturmylla, d ä r vi nu äro mera står bakom orden och sången.
satta att plöja och så.
Som en god När man val sett ifrån den (i bonde vet beståndsdelarna i åkerns svensk tolkning) alltför utfordran- jord, lika konservativt och sakligt.
de och anspråksfulla boktiteln.
stan- lika lugnt och erfaret lägger Lydia nar man till inför en sådan trastlåt Wahlström upp kulturfrågor.
Det ur skogsdjupet som Helen Kellers.
är ju bara arbetsfältet man skall do- Hur naturligt är det ej f ö r den, som na i.
» O helge and.
gör själen from, fått så många sinnens portar slutna förnöjd och oförfärad ».
d e t är mot yttervärlden som hon.
att kunna grundmotivet, men överflyttat till lyssna just i den riktning.
där Swe- ny tids vardagsgärning.
En frisk denborg gick.
den store enslingen i och redbar själs dagvisa är det, en andevärlden.
Det är ingen apologi ton av helgd och orubbad hälsa, som för Nyn kyrkan i den avvägda redo- alltför ofta saknas i tidens liv och görelsens eller den teologiska pro- därför känns som ett gott omen till blemställningens tecken, ingalunda!
dagens gärning för alla krya och Det är endast det självupplevda och friska.
Den som lider i n till märgen av hos Swedenborg igenkända, som to- n a r fram till vittnesbörd.
Och där- e t t världsve, som känner kulturmar- för får det ocksi melodi och själs- ken sönderremnad genom en hemsk klang.
Man får i Helen Kellers tidi- motsättning mellan är och borde va- gare böcker lära känna en hel skala ra.
den har ej gehör för dagvi- förnimmelsetoner, som ligger utan- san eller ens för enslingens trast- för de » normalt utrustades räck- låt.
Men en sådan människa torde vidds.
Vem minns inte beskrivning- få uttryckets befrielse ur Miguel de en på hur den blinda och döva upp- Unamunos rop ur djupen i L ' Agonie fattar trädens höjd och tjocklek.
du Christianisme.
Den handlar ej människornas ålder och utseende, (som man av titeln kunde förmoda) blommornas färger och fågelsången om kristendomens utdöende.
Nej, på helt andra vägar än de vanliga!
den handlar om den uppleva kris- Och när hon nu ger uttryck åt sitt tendomens karaktär av agoni.
en trosliv känner man också här, att hon kamp till blods och till döds mellan fångat in av de stora verkligheterna världens krav och evighetens.
Una- längs andra vägar än de vanliga.
muno, denne radikale politiker, som Allt det n i se och höra med ögon är för fri för de klerikala, för from och öron ä r ju för henne av lika för de radikala där hemma i Spa- osynlig och ohörbar kvalitet, som nien, lever som bekant landsförvisad den andliga världen för oss, hur rea- i något litet hybble i Paris, uteslu- la dess erfarenheter än i övrigt mån- ten likaväl från sin professur i Sala- de gestalta sig.
För henne existerar manca och sin kontakt med ungdo- av naturnödvändighet ingen klyv- men där, som från sin politiska verk- ning i två världar, den syndiga och samhet med dess brinnade längtan den osynliga.
Och det är detta som efter Spaniens inre förnyelse, poli- förlänar en så sällsam rikedom och tiskt och religiöst.
Hans - också charm åt hennes vittnesbörd.
Det t i l l danska översatta - bok om li- andliga livet har samma klarhets- vets tragiska innebörd är kanske det grad som sinnevärlden för d e nor- djupaste soiii i nutiden givits av di- rekt religiös art. Där möta vi ett tankedjup, soiii i en lidelsefull och konstnärligt formad dialektik fogar vågkam efter vågkam i väg mot sitt väsens hem.
Det doftar sälta och tång och lyser blågrönt och Helen Keller: Min religion.
Albert Bonnier.
Lydia Wahlström: Själens hälsa.
Norstedt och Söner.
Miguel de Unamuno: L ’ Agonie du Christianisme.
Paris 1928.
Den lilla flickan.
Av Katherine Mansfield F ö r den lilla flickan var han någon som min var rädd för och undvek.
V a r j e mor- gon kom lian innan han for iii till sitt ar- bete iii i barnkammaren och gav henne en pliktskyldig kyss, som hon besvarade med ett " adjö, Pappa ".
Och med vilken glad suck av lättnad hörde hon ej Ijudet av vagnshjulen, som läto allt svagare från den långa landsvägen.
På kvällen hängde hon över trappräcket då h a n kom hem och hörde hans högljud- da röst i hallen.
" Ställ tébrickan i herr- rummet åt mig.
Har i n t e tidningen kommit än?
Ha de återigen tagit ut den till kö- ket?
Mor gå och se efter om tidningen är därute - och ge mig mina tofflor. ” ” Kezia ’, brukade modern ropa till henne, ” om du är en snäll flicka får du komma ned och ta av Pappa skorna. ” Långsamt gled hon då ned för trapporna, med drii ena handen hårt knuten om trappräcket, än långsammare genom hallen och fram t i l l herrumsdörren som hon gläntade på.
Vid detta laget hade han fått glasögo- nen på sig och såg på henne över dem på ett sätt som förförade den lilla flickan.
” Nå, Kezia, l i t det bli någonting a r.
in a r mig skorna och b i r i i i dem.
Varit en snäll flicka idag? "
Om du stammar på det här viset, får mamma allt lov att ta dig t i l l doktorn. "
Hon stammade aldrig med andra män- niskor - hade alldeles lagt bort det - ba- ra när hon talade med fadern kom det igen.
därför att hon så bjöd t i l l att säga orden ritt.
” Hur är det?
Varför ser du så olyck- lig u t?
Mor, j a g skulle önska du kunde lära detta barn att i n t e se ut som en själv- mordskandidat ... Hör du, Kezia, ställ till- baka min kopp p i bordet - försiktigt; dina händer darra ju som en gammal gum- mas.
Och försök att ha näsduken i din ficka och icke instoppad i ärmen. ” ” Du v-v-vet inte?
” J-j-ja, Pappa. ” P i söndagarna satt hon bredvid honom i kyrkbänken, lyssnade när lian sjöng hög- ljutt och klart.
följde honom med ögonen medan h a i i under predikan gjorde små an- teckningar pi baksidan av ett kuvert med resten a r en blåpenna, kisande med ögonen och med ena handen sakta trummande på kyrkbänken.
Han sade sina böner si högt att hon var säker Gud hörde honom bättre än priisten.
Han var så stor - hans händer och han nacke, isynnehet hans mun då haii gäspade.
Att tänka på honom när hon var ensam i barnkammaren r a r soiii att tänka på en jätte.
D i det r a r söndag brukade Mormor p i eftermiddagen skicka henne ned till salon- gen, iklädd den bruna sammetsklänningen för att " prata och ha trevligt med Pappa och Mamma. ” Men den lilla flickan fann alltid modern fördjupad i en illustrerad tidning och fadern utsträckt på soffan, med fötterna stödda mot den finaste soff- kudden och försänkt i så djup sömn att han snarkade.
Uppkrupen på pianostolen gav hon all- varsamt akt pi honom ända till dess han vaknade, sträckte p i sig och frågade vad klockan var.
Sedan såg lian pi henne.
” Stirra inte.
Kezia, du liknar en liten brun uggla. ” En day, när hon fick hålla sig inne för en förkylning, sade hennes mormor att fars födelsedag var nästa vecka och före- slog att hon skulle göra en knappnålsdy- na åt honom av en vacker hit gult siden.
Med stor möda sydde den lilla flickan ihop tre sidor med dubbel sytråd.
Men vad skulle hon ta till fyllning?
Det r a r en svår fråga.
Mormodern var ute i träd- gården och hon begav sig till moderns sängkammare för att röka efter något pas- sande.
På nattduksbordet upptäckte hon en hel mängd mycket tunna pappersark, samlade ihop dem, rev dem i helt små hi- tar.
stoppade dynan full och sydde &lt;: ihop den fjärde sidan.
Den kvällen r a r det skallgång i hela hu- set.
Fars koncept till det stora talet inför hemmamyndigheterna hade försvunnit.
Det letades i alla rum, tjänarna frågades ut.
Slutligen kom modern till barnkammaren.
” Kezia, j a g förmodar du inte koin att se några papper som låg på bordet i vårt rum? ” » Jo då », sade hon » jag rev sönder dem för min överraskning » » Vad för slag! » nästan skrek modern.
» Kom direkt ned t i l l matsalen och det p i glittrande för var gång en bölja lyf- ter sitt tankefång ur ett förgånget mot ett levande nu.
Det är kamp och liv och rörlighet, men ännu icke ångest.
Men i l ’ Agonie du Christianisme talar en själ bedrövad intill döden, en själ som förblöder under kampens sår.
och dock oavlåtligt ställer inför sina ögon kampens ändamål, medan övergivenhet och förtvivlan stinger den kämpande.
E t t par av uppsat- ögonblicket » Och hon blev släpad t i l l fadern serna bli rent av brustna och osam- gick fram och åter, med länderna på manhängande.
Men i den första har gen.
han nödlagt en i n i livsdjup, som ge sade han skarpt.
Modern förklarade mening och innebörd också åt de Han stannade och stirrade nästan brustna fragmenten.
Denna moder- nigt på barnet.
na människa hör till de få, soiii fått » Har du gjort det? » del i korsets paradox.
Det är icke för » N-n-nej », viskade hon.
ro skull som han kallar Kierkegaard » Mor, gå upp t i l l barnkammaren sin nordiske broder, ehuru deras pa- hämta ned den förbannade historien som ryg-.
se till att flickan ögonblickligen i säng. » Törhända kräver skriften för att utlyssnas att man tidigare stillt sig inför The tragic sense of Life * om också inte inför Unamunos mera be- kanta rent skönlitterära produktion.
Man får åtminstone då uppleva e t t stycke Jobsbok u r nuet, ett miserere som u r djupet av sitt elände dock funnit en himmel att ropa t i l l.
E.F.N.
* lir Den engelska översättningen av författaren själv reviderad.
Hon grät - - - - - - Mormor! » H a n släckte ljuset, böjde sig ned, tog upp barnet i sina armar och bar det genom korridoren till den stora sängkammaren.
En tidning låg på sängen, en Iialvrökt ci- garr stödde sig mot laslampan.
Han kas- tade tidningen pi golvet.
slängde cigarren i den öppna spiseln och svepte sedan fä- siktigt täckena om barnet.
S i lade han sig bredvid henne.
Ännu halvsovande.
än- nu tycktes det, med slaktarens grin om- kring sig, kröp hon tätt intill honom, bur- rade iii sitt huvud under hans arm.
tog rit fast grepp om hans pyjamas.
Nu hetydde mörkret ingenting längre: hon låg stilla.
» Se så, gnugga dina fötter mot mina hen, s i får du dem varma », sade fadern.
Uttröttad som lian var, somnade han fö- re den lilla flickan.
En underlig känsla kom över henne.
Stackars Pappa!
När allt koin omkring r a r han inte så stor — och lian hade ingen som såg efter ho-.
nom ...
Han kändes hårdare än Mormor, men det r a r en trevlig hårdhet ... Och al- la dagar måste han arbeta och var för trött för att r a r a en herr Macdonald Hon hade rivit sönder hela hans vackra skrivning ...
Hon rörde plötsligt p i Sig och suckade.
» Vad står på? » frågade fadern.
» Ännu en dröm? » » Nej ».
sade den lilla flickan.
» Mitt hu- vud är på ditt hjärta: j a g kan höra hur det tickar.
Vad du har för ett stort hjär- ta, Pappa lilla. » ... få- och och kommer alldeles för mycket för små flickor som hängde vid rockskörten, runt och runt omkring blomsterrabatterna under högljudda skrattsalvor.
En gång såg hon pojkarna rikta slangen mot ho- nom rikta slangen mol honom och lian högg efter dem och kittlade dem tills de fingo hicka.
Då kom hon till den slutsatsen att det måtte finnas olika slags pappor.
E n dag blev modern plötsligt sjuk och hon och mormodern foro in till staden i en stängd vagn.
Den lilla flickan lämnades ensam i hu- set med Alice, ensamjungfrun.
Det var ingenting att säga om det på dagen så län- ge det var ljust, men M då Alice skulle lägga henne, blev hon plötsligt rädd.
» Vad skall j a g göra, om jag får ma- ran? » frågade hon.
Jag f a r o f t a maran och d i tar Mormor upp mig i sin säng j a g kan inte vara i mörkret det blir så » viskigt » ...
Vad skall j a g t a mig till om j a g får maran ?.
» Du skall bara sova, barnet mitt », sade Alice, under det hon tog av henne strum- porna och slog dem mot sänggaveln.
» och börja inte gasta så att du väcker din stac- kars Pappa. » Men där kom samma gamla mara slaktaren med ett rep och en kniv.
som kom närmare och närmare och log det där gräsliga leendet medan hon inte kunde rö- ra sig.
bara kunde sta stilla och skrika: » Mormor, Mormor! » Hon vaknade dar- rande vid att fadern stod bredvid hennes säng, med ett ljus i handen.
» Vad står på? » sade han.
» Å, en slaktare - en kniv jag vill till att kunna ge någon förklaring, låg stilla i det skumma rummet och följde med ögonen kvällsljuset som silade genom perienner- na och tecknade ett vemodigt litet mön- ster på golvet.
Så kom fadern i i i i rummet med en lin- jal i handen.
» Jag skall ge dig stryk för det här », ca- de han.
» Nej då, nej då! » skrek hon och kröp ihop under tacket.
Han drog undan det.
» Sitt upp », kommendrade han, » och håll fram händerna Du skall en gång för alla få lära dia att inte röra det som ej tillhör dig » Linjalen slog ned på hennes små skära handflator.
Många timmar senare, när mormodern hade svept iii henne i en sjal och vaggat henne i gungstolen, smög sig barnet tätt intill hennes mjuka barm.
» Till vad skapade Jesus pappor? "
snyf- tade hon.
» Här får du e n skön ren näsduk, älsk- lingen, med litet a r min Eau-de-Cologne på.
Somna nu, raring; i morgon har du glömt alltsammans.
Jag försökte förkla- ra för Pappa, men i kväll var han för upprörd för att lyssna. » Men barnet glömde aldrig.
Nästa gång hon såg honom, flögo bida händerna has- tigt bakom ryggen och hennes kinder ble- vo mycket röda Macdonalds bodde i huset bredvid de- ras.
Där voro fem barn.
K i k a d e ge- nom grönsaksträdgårdens staket, såg hon dem leka ta falt.
Fadern sprang med den yngsta telningen Mac på axeln och två Översatt av E. Gadolin-Lag
Forts fr. sid. 1.
STORPOLITISKT form.
avrustning.
På detta pro gram skapades o f t a med stora upp- offringar a v småfolket en radikal organisation över landet och en press.
Partiet räknade vid starten 12 folketingsmän.
Det var och har för- blivit ett litet parti.
Så miste det vara ty det är intet klassparti som kan räkna på inassanslutning.
Det g å r emot överklassprivilegierna och det ä r motståndare till klasskampen som medel a t t ernå rättvisa.
Trots sin litenhet kom det dock snart a t t öva e t t betydande inflytan- de, och det var dess män som i den Zahleska ministären ledde dansk politik under d e vanskliga åren 1913 - 1920.
Å r 1913 b i l d a d s den andra mi- nistären Zahle.
Radikale Venstre och socialdemokrater tillsamman ha- d e d å majoritet i folketinget.
Denna tid sammanföll med en stor reform- period i Danmarks historia.
År 1915 genomfördes den nya grundlagen.
Danska medborgare i t e r f i n g o deii frihet och d e rättighe- ter de under Estrups regemente för- lorat.
Men därtill kom också a t t kvinnorna erhöllo medborgerliga rättigheter, vilket tydligen för tala- ren var en hjärtesak.
Den stora löneregleringen år 1919 genomfördes också efter prin- cipen lika lön för män och kvinnor i vid lika arbete.
Frisinnade kvinnor hysa ett stort intresse för jordfrågan och k r ä v a en lösning från grunden därav.
Det var därför med synbart intresse de närvarande föreningsmedlemmarna lyssnade till redogörelsen f ö r dan- ska jordreformen av 1919.
I Dan- mark funnos d å ännu adelssläkter som innehade stora förläningar av rikets jord.
den de fått med fidei- kommissrätt mot v e d r l a g e t att för- svara landet och öka hovets glans.
A v dessa uppgifter skötte de endast den senare.
Medan de sutto med sina stora förläningar, kunde den fattige icke f å köpa jord, d ä r han kunde lera.
N u indrog staten en tredjedel av fideikommissens jord mot full ersättning åt innehavaren.
F ö r a t t f å f r i egendomsrätt till res- ten måste innehavaren betala till staten 25 proc.
av värdet.
De sum- mor som så inkommo lades till en jordfond på 100 millioner kronor.
På så vis frigjorde man omkring 40.000 tunnland jord.
Genom a t t ta prästgårdsjordarna ökade man den- na areal till bortåt 100.000 tunnland och kunde så skapa 10.000 nya små- bruk på ungefär 10 tunnland varde- ra, finansierade av jordbruksfonden.
småbrukarna betala till staten en jordränta som stiger och faller allt efter priset på jord.
Det var svårt, sade talai-en.
att Senonifot-a denna lag Grevarna och Det arbetsprogram som de båda baronerna an sågo s i n a rättigheter partierna uppgjort.
upptar som för- kränkta och anlade mot regeringen sta punkt avrustning efter Radikale en process i Högsta domstolen, där Venstres program a v 1905, Man vill de dock förlorade.
När överklassen avskaffa den allmänna värnplikten anser sig förfördelad, ä r den värre och avrusta så när som på en gräns- att regera än någon annan klass.
och sjöpolisvakt.
Den blir lätt oprörsk.
Danmark kan icke fora rit mo- Talaren redogjorde också i kort- dernt krig.
Det kan icke uppehålla het f ö r de demokratiska reformer ett till krigsbruk dugligt militärvä- som genomförts i rättsväsendet.
sen - icke ens för de 53 miljoner skolväsendet och skatteväsendet.
som ä r det högsta anslag högern Mera utförligt uppehöll han sig vid äskar.
Därför kan och bör Danmark den radikala regeringens politik un- gå i spetsen för avrustning.
Därmed der kriget.
Principen för regering- ville det också i all anspråkslöshet ens krigshushållning var att ingen sätta världen ett exempel.
Radikale i Danmark skulle behöva lida nöd Venstre skulle anse det för den stör- men heller ingen.
blott därför att sta ära a t t f å vara med om att ge- lian hade gott om pengar.
kunna nomföra detta.
förskaffa sig mer smör och bröd än Rustningarna.
i sig en krigsfara.
de fattiga fingo på ransonen.
D e t t a måste avlösas av en internationell kunde genomföras därför a t t Dan- rättsordning.
E n sådan är också på marks producenter under regering- väg a t t danas.
Kelloggpakten för- ens kontroll till höga priser sålde klarar k r i g för ett brott.
Det ä r ock- livsmedel å t båda de krigförandr så säkert a t t ett nytt krig skulle till- parterna.
J u högre exportpriser.
dess intetgöra Europas kultur.
lägre kunde staten sätta priserna på Statsrådet Zahle ä r optimist som livsmedel för den inrikes försörj- den blir, soni f å r arbeta för det han ningen.
tror på och lyckas övervinna svårig- Tyskland lämnade den danska ex- heter.
Han tror a t t när det en g å n g porten av smör.
fläsk och ägg till så stridiga Norden nu fredlagts.
så England i fred.
emedan Tyskland att Sverige.
Norge, Danmark, Is- själv behövde danska hästar och nöt- land och Finland icke kunna tänkas kreatur.
England l ä t den danska föra k r i g mot varann, d å ä r detta djurexporten på Tyskland passera ett tecken åt vad håll utvecklingen emedan man behövde ä g g och skin- pekar.
Dessa länder äro ju var för ka till frukost, och det fick man f r å n s i g små - Sverige undantaget.
sade Danmark.
han artigt - men d e bilda dock till- Det var Danmarks dåvarande ut- samman en icke obetydlig del av rikesminister Eric Scavenius som världen.
fick till stånd denna överenskom- Det var verkligheternas vältalig- melse med båda parterna.
som lycka- het som grep åhörarna av detta fö- des inge dem tillit till Danmarks redrag.
Det var laddat med handling neutralitet och lära dem inse att de och vilja till handling.
Den starka hade fördel av a t t låta Danmark va- verkan hos publiken utlöste s i g i ra i fred och producera livsmedel.
applåder som höllo på att aldrig ta Han satt n u på första bänken i good- slut.
Ordföranden i Riksförbundet, templarsalen och tänkte kanske på fröken Kerstin Hesselgren.
uttryck- den tid.
d å lian mobiliserade fläsk te förvisso majoritetens mening.
då och smör till Danmarks försvar i hon uttalade den förhoppning, att världskriget.
det i Sverige måtte finnas en grupp Regeringens krigshushållnings- människor med mod och kraft att politik var icke egentligen populär.
gå samma väg som Radikale Ven- men man medgav till slut dess för- stre i Danmark.
delar.
och 1918 vann Radikale Ven- Denna tanke återkom i de t a l som stre sin första och hittills enda sto- höllos vid festen efteråt å Stol-a ho- ra valseger.
tellet.
Länsförbundet hade inbjudit Men så döko upp två vanskliga en hel del gäster däribland ordfö- nationella frågor, d ä r regeringen randena i de manliga och kvinnliga måste gå fram mot ett starkt mot- socialdemokratiska organisationerna stånd.
Isländarna begärde full suve- i Södermanland, så att församling- ränitet, och regeringen genomdrev en uppgick till ett 90-tal.
att de också fingo den.
Så kom f r å - Stimulansen från aftonens före- gan om gränsregleringen med Tysk- d r a g förde den med sig.
vilket från land vid krigets slut.
Då genomdrev början gjorde stämningen livlig och regeringen att Danmark icke gjorde samvaron angenäm.
anspråk på större del av Sönderjyl- Fröken Tamm välkomnade läns- land än vad som med livets rätt till- förbundets gäster, framför a l l t de kom Danmark, alltså endast begärde danska och uttalade allas tack till det område som alltjämt var danskt, statsrådet Zahle.
Men hon gick ock- icke sådana soin en g å n g varit dan- så in på den politiska situationen i ska.
Mot regeringen reste sig en Sverige.
mäktig nationell bölja, som vid va- Riksdagsman Bärg från Katrine len 1920 svepte bort den f r å n mak- holm berörde i sitt t a l Frisinnade ten.
Men då var gränsen lagd efter Kvinnors arbete under deras valka ni- dess principer.
panj i Södermanland 1928.
Den fick De andra partierna trodde d i att av honom som socialdemokrat de de äntligen voro befriade f r å n Ra- vackraste lovord.
Den v a r elegant.
dikale Venstre.
Men partiet förnya- värdig, saklig.
respektingivande.
de sig.
Det skrev om sitt program, Doktor Ada Nilsson talade för- de vilket vor nödvändigt emedan så danska radikala kvinnorna, repre- många punkter voro genomförda, och arbetade vidare.
Vid valen i april höll partiet gott sin siffra från förr nämligen 10 proc.
av den röstande valmanskåren.
segrande socialdemokraterna er- bjödo samarbete, det accepterades och Radikale Venstre innehar nu justitie-, utrikes- och inrikesminis- i regeringen.
Can- terportföljerna arbetet ä r baserat på ett direkt ar- betsprogram soni ligger inom Radi- kale Venstres ram.
Man hoppas att landet på detta sätt skall l i n fått en stark regering.
senterade av f r u Zahle och f r u Sca- venius.
Advokat Elisabeth Nilsson talade.
för en fruktbärande radikal skandinavisk samverkan.
Justitiemi- nister Zahle bekände sig som en li- delsefull anhängare av kvinnans li- kaberättigande i samhället och del- tagande i det politiska arbetet.
Helt naturligt.
T y det ä r ett osvikligt tecken på kultur, a t t självfallet be- trakta kvinnorna som likvärdiga ar- betskamrater, inte ha några choser på den punkten eller skruva sig.
Och om han ä r något, så ä r han en kul- turpersonlighet, f r i från fördomar, en människa av den utjämnade klok- het, som man just finner hos den danska eliten.
Vad som kan komma, veta vi ej.
E n sådd ä r utkastad över fälten i vårens tid.
» Herren är med de tidiga jord- brukarna.
:, Inbjudan till 1929 Ars sommar- kurser i Stockholm 30 juni-12 juli G. Aminoff.
intendenten Alarik Behm, fil.
lic. Iwan Bolin, professor Gerard De Geer, lektor Ernst professor Folke Henschen, Herlin, överläkaren docenten A r n o l d Jo- sefson, fil.
d: r Jarl Lublin, överdirektören Axel Wallén Förevisningar under sakkunnig ledning komma att ske av en del av huvudstadens sociala institutioner, såsom Stadshuset och Radhuset, av Kungl.
slotten i Stockholm och Rosendal, av gamla Stockholm (staden mellan broarna), en del muséer m m Söndagen den 7 juli anordnas en utfärd till Drottningholm med demonstrationer av slottet och teatermuseet.
Dessutom kommer en utfärd under led- ning av Intendenten Sixten Strömbom att aga rum till Gripsholms slott och Sträng- näs.
Smärre geologiska och arkeologiska ex- kursioner komma även att anordnas.
Under kurserna anordnas två studieleda- rekurser: 1) Studieledarekurs i stats- och kommu- nalkunskap under ledning av docenten A. Thomson.
2) Studieledarekurs i varukunskap och födoämneslära med laborationer i kemi un- der ledning av fil.
lic. Iwan Bolin.
F ö r denna senare kurs tillkommer en extra av- gift av 5 kr.
Endast ett begränsat antal deltagare kun- na mottagas i varje kurs, och torde de, som önska bevista kurserna, på förhand anmäla sig .. F ö r kostnadernas täckande erlägger var- je deltagare - helst vid anmälan - en avgift av 15 kr.
Därest nian och hustru deltaga i kurserna.
erlägger vardera halv avgift Tillträdeskort Överlämnas, så snart anmälan ingått Tillträdeskortet berättigar dessutom till fritt inträde till Nordiska Museet och Skansen under den tid kurserna Under innevarande å r anordnas i Stock- holm sommarkurser, vilka liksom de m- der åren 1902, 1904, i m, 1910, 1913, i m och 1925 hållna hava till sin förnämsta upp- gift att - med begagnande av huvudstadens rika förevisningsmaterial på skilda veten- skapliga, konstnärliga och sociala områden - l i t a kursdeltagarna få en inblick i några delar av det moderna kulturarbetet Sommarkurserna öppnas söndagen den 30 juni kl. 4 e. m. i Nordiska Museets sto- pågå.
ra hall av landshövding.
Nils Edén samt av- De, som önska deltaga i sommarkurser- slutas fredagen den i?
juli.
na.
torde s i snart som möjligt insända an- Söndagen den 30 juni kl 8 e. m.
äro kurs- mälan därom till Sommarkursernas byrå, deltagarna inbjudna till en välkomstfest å Stockholm, som meddelar alla nödiga upp- Skansen varvid Stockholms Högskolan rek- lysningar jämte anvisning å billiga bostä- tor.
professor Sven Tunberg, kommer att der och billiga måltider, där så önskas tala.
KOMMITTERADE: Bland föreläsare, med vilka överenskom- Nils Edén.
melse hittills träffats om medverkan, mar- Ordförande.
kas följande: J.G.
Andersson.
I kulturhistoriska och samhällshistoriska Gerard De Geer.
ämnen: antikvarien fil.
d:r T.
J.
A r n e, Rosenberg.
Otto professor J. Bergman, intendenten Sigurd T.
J. Arne.
Erixon, docenten Olle Holmberg.
docenten Folke Henschen.
Klein, Sixten Strömbom.
Ragnar Josephson, amanuensen Ernst Sigurd Curman.
ektören riksdagsmannen Rydh, fil.
d:r K. nordlund, Värner Rydén, fil.
d:r intendenten Sixten Ström- Andreas Lindblom.
Iwan Bolin.
Srkreterare.
Carl Lidman.
Byråförståndare I naturvetenskapliga ämnen: professor RÄTTELSE: Socialdemokrater och Radi- märk a ministerposter.
E n svår fråga NYTT!
Vege tar is k kokbok * Med förord av RA GNAR BERG Pris i klotb 3.50.
» Författarinnan har lyckats bra i sitt bemödande Måtte hennes bok bli ett n y t t verktyg för folk- hälsans främjande », skriver nä- ringsfysiologen Ragnar Berg i sitt förord till boken.
I Innehåller omkring 485 matrecept Byggd på mångårig praktisk er- farenhet.
Av samma författarinnans Praktisk kokbok nu våra vi H O M E R L A T E: Talks t o Pa- frågningar om var Tidevarvet finns En diskussion är i gång.
Pacifisterna För tre år sedan bildades av e n grupp rents and Teachers, samlade efter att köpa, följer härnedan en förteck- stå mitt i den, och dess första resultat för kvinnor i England The Open Door Council, hans död och utgiven på Allen &amp; ninq över de affärer i Stockholm, deras vidkommande är att de få så mycket en organisation för befrämjande av kvin- Unwins förlag, London 1928 5 sh.
som föra Tidevarvet.
ovett som aldrig fordom, den tid då de öva- nans ekonomiska likställighet.
Syftet med BLAS I E H OLM E N.
” Största delen a v mitt l i r diar jag till- de sin verksamhet order en ljum likgiltig- sitt arbete l i a r organisationen uttryckt så: het Frihet för kvinnan att arbeta och att som bragt bland ’ brottslingar ’.
Först i ett fän- Arsenalsgatan 1.
Deras motståndare äro av olika slag.
D ä r arbetare åtnjuta skydd på samma villkor gelse bland vuxna sådana: där kunde jag A Arsenalsgatan 9. ä r o de som anse att pacifisterna gå för som mannen.
Lagstiftning och bestämmel- ingenstans se en gryning till något bättre.
långt, de som anse att de gå för kort, de ser rörande arbetstid, löner, tillträde till Sedan kom j a g i kontakt med unga förbry- NORRMALM.
som anse att de lyckas alltför bra, de som och utbildning för de olika yrkena beroende tare.
D ä r skymtade hopp.
- Och full av Allm.
Tidningskontoret.
på arbetets natur och inte p l arbetarens kön.
mod beslöt jag att leva bland brottsliga och anse att ile lyckas alltför dåligt.
Dag Nyh.
Stureplan.
Den borgerliga pressen och efter den pu- Rätt för kvinnan att oberoende a v giftermål vanartade barn - - och upptäckte vad som bliken, har upptäckt a t t de äro en fara att och barnsbörd, vid varje tillfälle själv be- gav mig en ny syn, en vision: att hos dem Centralstationen, bägge tidnings- rakna med.
Detta förklarar den fanatism stämma huruvida hon vill ägna sig åt för- lusten att Köra rätt av omgivningens tryck kioskerna.
och bitterhet som möter fredspropagandan värvsarbete.
Ingen lagstiftning som berö- blivit förvrängd till något som tedde sig Vasagatan 12. så snart den går ut över de allmänna fra- var henne denna rätt.
som orätt.
J a g blev förvirrad.
- J u längre Upplandsgatan 2. ser om fredens välsignelser, dessa fraser Arbetet inom T h e Open Door Council ä r j a g levde bland de små brottslingarna, dess Upplandsgatan 10. alla vilja höra och kunna bruka.
Allt inte förestavat av någon opposition emot de djupare blev mysteriet bakom det som kal- las att göra ont och orätt.
- - Jag gick vad fanatikerna f a t t a ar det hela är att de skyddsåtgärder inom det industriella arbe- Upplandsgatan 50. tet som redan uppnåtts, men det vänder sig vidare - till ännu yngre barn, gav akt p i ha med några ondskefulla fosterlandsförrä- Birger Jarlsgatan 90. diska personer att göra.
Det kan endast emot det beskyddande av kvinnan, som när- dem i deras lekar och blev lärare för dem Birger Jarlsgatan 127. stämma till ett djupt medlidande med dem mast kan översättas med ordet tyranni.
F ö r - i skolor.
Jag upptäckte att i leken var har- Ingemarsgatan 6. som så stå utanför den väldiga nyoriente- bud mot nattarbete, förbud för gifta kvin- net ett annat mot i skolrummet.
- - Jag Svevägen SO.
ring som sker i världen, sker under trycket nor att inneha vissa tjänster etc kallas för gick vidare till den tidigaste barnaåldern av händelsernas tvång och av ni långsamt omsorg om kvinnans väl, medan förbud för Där fann j a g klaven till brottets och miss- Kungstensgatan 56. vaknande självbevarelsedrift.
Det ä r sy nd män att arbeta skulle anses som e konomisk lyckandets mysterium.
- Och när j a g se- dan arbetade mig tillbaka samma väg från om dem som lägga sin energi, sin offervilja galenskap.
och idealitet på förberedandet av e n uppgift: Det finns ännu ingen internationell orga- barndom till ungdom, kunde ljuset från min Sveriges neutralitetsskydd.
som utvecklin- nisation för tillvaratagande av kvinnans i i i - nya upptäckt lysa upp det gamla mysteriet gen länge sen gått förbi, en uppgift, vars tressen som arbetare.
Däremot finns en¨ hela vägen - — ” Karlbergsvägen 5 2.
Så tolkar Homer Lane själv den långa lösande aldrig kommer att fordras av oss.
mäktig organisation som hindrar hennes iii- Birkagatan 9.
De andra, angriparna av pari fismen äro sats på arbetsmarknaden, nämligen den in- och mödosamma väg som han gått, men där Dalagatan 48. egentligen pacifister själva.
Man träffade ternationella arbetsbyrån i Genéve.
Denna, han nått den insikt, j a man måste säga den Odengatan 72. visdom, som strålar från varje sida av den på många sådana i den långa, märkliga dis- som gjort ett pott arbete för förbättringar Odengatan 63. kussion, den of fentliga försvarsutredning, inom industrien överhuvud blir farlig, när lilla bok på knappt 200 sidor, som innehål-.
Van adisvägen 2. den arbetar för särskilda bestämmelser för ler hans tal till föräldrar och lärare.
som nyligen pågått i Daily News.
Efter r en nog så intressant inledning om En fältöverläkare skriver t. ex. så h ä r: det kvinnliga arbetet.
Dess chef, monsieur Jar laplan, kiosken.
” Om läkarna finge avgöra skulle det inte Thomas, liar t. o. ni.
i en officiell rapport Homer Lanes eget liv få vi följa honom den Regeringsgatan 77. bli något krig.
Inte för att de ör pacifister berört de psykologiska svårigheter han träf- väg han alltså en gång gått tillbaka och Brunkebergstorg 7. de älska högt en ärlig strid.
Men de veta fat på i de skandinaviska länderna, där uppåt från barnets tidigaste år, genom Bar nhusgatan 20. barndom och ungdom.
Utgångspunkten är väl, att kria inte är en ärlig strid, och mån- kvinnorna inte vilja vara med på särskilda Kiosken Folkets Hus Han talar om sina ansträng- given från första sidan då barnet är tio mi- ga av dem ha en kunskap om krig, som är restriktioner.
fördold för lekmannen.
De känna dess fa ningar att bortarbeta den fördom, som heter sor, dess fruktansvärda tragedier, dess t.
” jämlikhet först ”.
terliga orättvisa, dess imbecilitet me- I England och Amerika, Nederlän derna ling!
De t som ÖST E RM A i M. del att avgöra tvister ”.
och de skandinaviska länderna finnas redan Det gör ingenting att en sådan man tror kvinn oorganisationer, som bland sina upp- i genom li Nybrogatan 28. att han inte är pacifist.
han är det ändå gifter ha arbete för likställighet på arbets- jan.
Så kämpa de två Han må gärna svara sig fri.
bara han arbe- marknaden.
På dessa nationella föreningar vet genom boken.
A rtillerigatan 5 1.
Praktiska detaljer, djupa visioner, lysan- tar mot kriget och för dess avskaffande.
ämnar man bygga upp en nationell sam Skepparegatan 7. de exempel ger Homer Lane.
Boken om Om man¨ håller på med en uppgift, som manslutning.
Storgatan 48.
T h e Open Door Council anordnar där- och av honom anbefalles på det varmaste överstiger ens krafter.
o c h någon kommer Karlavägen 78. och skjuter undan en och visar hur det skall för i sommar e ninternationell kongress i till föräldrar, lärare, vanliga människor.
T y Humlegårdsgatan 20.
Denna äger rum den 15 — 16 juni, alla äro vi j u egentligen, eller borde vara.
göras, så hör man ju bara vara glad där- Berlin.
över.
Den är ett gott tecken, den växande omedelbart före internationella rösträttsal- uppfostrare - för egen och andras räkning Karlavägen 53-54. otåligheten mot pacifisterna.
11.
G. Wells liansens stora kongress i Berlin.
H.
L.
H. Karlavägen 40.
förklarade nyss i ett tal.
att det fredsarbete Som inbjudare till kongressen stå bland — — — — — som bedrivits under de tio åren efter världs- flera kända namn Elisabeth Abbott, lady Sverige, f ö r att endast nämna några.
In- ANNA OLSSON!
har 7: e upplagan Till föräldrar Tidevarvet och I ärare!
från Till v i l k a lösnummerköpares tjänst, öppna för kvinnor ofta få mottaga för- Art r bets pl atserna utkommit.
Endast 3 kr.
bunden i klotband.
ursprungligen kostat 6 kr.)
.
.
.
, ser ut att ha förutsättnin- gar a t t stå sig gott i konkurrensen.
.
.
lämnar en stor samling re- cept, som göra ett mycket veder- häftigt intryck.
Dagens Nyheter.
som — 2:a u p p l a g a n av Nanny Johansson: En o ä l k o m m e n ' * Ur pressens omdömen: Boken är rent biografisk.
Den är skriven av en f d. arbetarska i Stockholm, en av dem som äro födda med den förmåga av iakttagelse, ge- staltning, objektivering, som skapar berättaren.
Det ges ut så mycket böcker, men denna representerar på sitt sätt en seger, en bragd, ett värde.
I Elin Wägner i Tidevarvet.
Genom att köpa och läsa » En oväl- (icke låna den!)
ställer man sig inför e n gripande stund, och man ger ett stöd åt en hand, som har något att skriva.
ni själ, som har nå- got att säga.
kommen » Vera von Kræmer i Stockh.
Tidn.
— — — Pris: hälft.
kr, 4 50, inb.
kr, 5 75.
I kriget bara varit kvacksalveri.
Nu måste Rhondda och Louisa Martindale från Eng- man angripa det verkliga hotet mot freden, land.
Anita Augspurg och id^ Gustava nämligen staternas okränkbara suveränitet.
Heyman, Tyskland, fru Julie Arenholt, Man måste sätta upp som mål tullunioner, Danmark och Fröken Ingeborg Walin, som vidgade s i e tills de av sig själva för- svunno, ekominiska och industriella sam- så fientligt och misstänksamt som det nu manslutningar, Paneuropa.
Men dessa för- ä r?
ändringar måste förberedas genom en pro- D e t t a ä r en fråga rom säkerligen den all- paganda lika lidelsefull som den bolsjevi- männa diskussinnen ännu icke ä r mogen kerna och fascisterna bedriva.
Wells är att ta upp och besvara.
Den är så enkel Devines.
högst välkommen att överta ledningen av och så ofantligt svår.
den uppgiften.
Vi ha länge vetat, att det a r den som måste lösas.
Sen finns d e t naturligtvis ändå en para- doxal inställning som står till vänster eller ovanför pacifismen i vanlig mening.
et är kväkarnas och den framfördes av Ruth Fry i Daily News.
Hon arbetade i Ryss- land under hungersnöden, och hon säger följande: — a Fridhemsplan, kiosken.
Hantverkaregatan 8.
- Bergsgatan 23.
Kungsholmstorg 14.
Scheelegatan 17.
* ” Vem kan tvivla på a t t våra internatio- nella relationer skulle vara oändligt mycket bättre, om vi övade ädelmod mot varandra i stället för att hota varann.
Till exempel: om vi - England alltså under ryska hun- gersnöden hade sänt livsmedel bara för kost- naden a v e n enda pansarkryssare i stället för att o f f r a IM millioner pund på att in- vadera Ryssland från Arkangelsk, skulle vårt förhållande till Ryssland nu ha varit är oumbärlig för hemmet!
Effektiv rengöring för ringa strömkostnad.
Säljes även på avbetalning.
Pris Kronor 180-.
Begär demonstration utan köptvång!
Elektriska Aktiebolaget Telefoner: 8835 och namnanrop Filial Stockholm » AEG » Sociala och Kommunala Spörsmål.
utgiven a v diplom.
(D.
S.
I.)
och elever vid socialinstitutet.
Red.
och exp.
Nybrogatan 22.
1 tr.
Kontorstid 11 - 5 em. Tel. Ö.
970.
Annonsavdeln:, tel. 10222.
Postgiro Konto 1904.
Martin Helin (D.
S.
I.
), ansv.
utgivare.
Gösta Florén, Fil.
kand. (D.
S.
I) Karl Holke (D.
S.
I.).
Märta Nordin, Fil.
mag., William Sävblom Rektor Medarb.
för Finland: Stadskamrer Paul Björk, Fredriksgt.
75.
Hälsingfors.
f SÖ D ER I I A LM.
Slussplan 1 — 3.
Slussplan 9.
S: t Paulsgatan 6.
Mosebacketorg 16 — 18.
Götgatan 4 0.
Folkungagatan 108.
Folkungagatan 76.
Nytorgsgatan 24.
Åsögatan 54.
Erstagatan 22. land.
Vampyr-dammsugaren - varje bokhandel.
KUNGSHOLMEN.
bjudarna hoppas på allmän tillslutning från såväl enskilda som föreningar i olika län- der, vilka instämma i kraven på ekonomisk likställighet för kvinnorna.
Den ekonomi- ska frågan a r ini lika brännande som r s t - rättsfrågan för några år sedan och fordrar mycket arbete.
Anmälan om deltagande i kongressen k a n ske under adress T h e Open Door Council, 3 Bedford Square, London, W. C.
I. Eng- Erstagatan 26.
Skånegatan 55.
Södermannagatan 38.
Hornsgatan 28.
Hornsgatan 100.
Björnsgårdsgatan 8.
Högalidsgatan 48.
Vollmar Yxkullsgatan 10.
Långholmsgatan 22.
I IOS TIDN NINGSFÖRSÄLJARE VID: Stureplan.
Norrmalsmstorg.
N orra Ban torget.
– Kungsgatan.
Odenplan.
Tide va rvets prenumeranter om- bedjas att intressera sina vänner och bekanta för lösnummerköp och göra dem uppmärksamma på att tidnin- gen kan erhållas i ovanstående a f -:
