# ID: svediakorp-per3432
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,437
# sentences: 655
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 18 — 19 1929 våras, D e t ledande artikel.
* Trafikkontrollör A n n a Wes- Köpenhamn.
skild- rar förutsättningarna och resultatet av De danske Valg 24.4 1929 som betydde en omstörtning i dansk politik.
r e d a n fru Märta S c h u l z - C a j a n d e r, Helsing- fors.
redogör för den av tjänstemän- nens lönefråga föranledda R i k s- d a g s u p p l ö s n i n g e n i Fin- land och stämningen in- f ii r nyval.
tergaard, O m den svenska konstnären Pehr Hilleström, hans liv och konst skri- v e r Gina Leffler i Svenskt 1 7 0 0 - t a l s e t t m e d Pehr Hilleströms ögon.
Artikeln ansluter sig närmast till den utställ- n i n g som nyligen pågått på Lilje- walchs i Stockholm.
* Pressklipp av Elin Wäg- ner.
På * grund av Kristi Himmels- nen sammanslagit nr.
18 och 19 till ett dubbelnummer, vilket med anled- ning av förste maj utkommer en dag för sent.
Tidevarvet utkommer allt- så nästa gång med sitt pingstnum- mer, daterat lördagen den 18 maj Z A H L E Carl Theodor Zahle blev i 1905 Föreren f o r den lille radikale Flok, som skilte s i g ud f r a det store Venstreparti, fordi dette navnlig i Militær- spörgsmaalet gik mere og nie- re i moderat - Konservativ Retning.
Zahles Förerskab var præget a f stor Klogskab og navnlig havde han stor Evne til a t drage til s i g in- sigtsfulde og begavede Mænd.
Skönt repræsenteren- ligeligt og ved en vidstrækt Prisregulering og ved Stats- tilskud gjordes det muligt selv for den fattigste a t f a a det nödvendige.
Ved siden a f det uhyre Arbeide, som her udförtes, fik Zahle dog T i d til at gennemföre store og vigtige Reformer: en ny Grundlov med Stemmeret for Kvinder, en n y Retsreform, vigtige Jordlove med Lensav- lysning o.s.v. Igennem 33 A a r var Zahle Ringstedskredsens Folke- - han e r nu tingsmand I-andstingsinand - og hans Kærlighed til d e smaa i Sam- fundet og hans grundmurede Retfærdssans har s k a b t et Tillidsforhold mellen ham og hans Vælgere, som e r tiden Sidestykke.
d e et lille Mindretal i den dan- ske Rigsdag valgtes han dog til Regeringschef i 1909 — 10.
3 Aar efter i 1913 traad- te det radikale Venstre igen frem soni Regeringsparti med Zahle som Statsniiiiister og Justitieminister.
Ove Rode som Indenrigsminister, Dr P. Munch som Forsvarsminister og Erik S c a v e n i u s Udenrigs- Marie Hjelmer.
minister.
Det blev dette Mi- * nisterium Zahle, som förte Landet gennem alle Krigens Ledamoten av Danmarks vanskelige Aar paa den mest Riksdag, F r u Marie Hjelmer, Maade, beundringsværdige nedskrev dessa rader f ö r Ti- Visende udadtil en urokkelig devarvet, då förre Statsminis- C. TH. ZAHLE.
Neutralitet.
saa baade Tysk- ter C. Th. Zahle lovat tala i land och England iibetinget troede ikke mindre beundringsværdig Maa- Nyköping och Eskilstuna d.
16:de paa Danmarks Upartiskhed.
D e i i i - de.
Ved en tidlig gennemfört Ra- och 17:de mars.
På grund av Hr.
denrigske Forhold lededes paa en tionering fordeltes Landets Forraad Forts. å sid. 6. och stämningen inför nyval.
Av Märta Schulz-Cajander.
veckorna före plenum den 19 april ar- ta icke längre kan anses påkalla den betat i känslan av ovisshet inför sitt provisoriska lönereglering, som 1923 öde - Damoklessvärdet denna g å n g års lönelag innebar, ha tjänstemännen i form av tjänstemännens lönefråga - samlat sig till aktion för att förmå kom dock riksdagsupplösiiingen såsom staten att uppfylla sina grundlagsen- en oförberedd avslutning på vårsessio- liga förpliktelser gentemot dem.
Detta nens sista riksdagssaninianträde.
Tal- rent moraliskt sett.
Frågans politiska mannen hade redan i vanlig ordning sida ä r denna.
Varje ordnat statsvä- Iieniförlovat folkrepresentationen till sende tyckes beroende av en tillförlit- den 3 inkommande september och lig och dugande tjänstemannakår.
Det mången riksdagsniaii befann sig på väg enda möjliga sätt att binda dugande till sitt hem i landsorten, då riksdags- och önskvärda krafter vid statens verk upplösningen blev besluten av republi- är utan tvivel att tillfredsställande ord- kens president på förslag av statsrå- na de ekonomiska villkoren.
Vid en det.
nyss publicerad, av statsutskottet iii- Denna statschefens åtgärd föranled- förskaffad utredning i frågan belyses des av riksdagens behandling av de klart svårigheten att kompetent besät- statsanställdas lönefråga, som redan ta statstjänster i Finland nu.
Konse- länge stått på dagordningen.
Den nu- kvensen av en underbetalad tjänste- varande regeringen med statsminister mannakår talar tydligen för sig själv.
Mantere h a r till synes starkt engage- Det var alltså denna frågas behand- rat sig för frågans tillfredsställande ling som vid riksdagsplenat den 19 lösning.
april tilldrog sig huvudintresset, Läk- Situationen för statens tjänstemän tarna voro fyllda till sista plats och i och befattningshavande i Finland är riksdagens kuloarer syntes grupper av för närvarande den, att tjänstemän, tjänsteniän och folkrepresentanter un- soni tillträtt sina befattningar före der livligt samspråk.
myntvärdets fall, redan från krigsåren Partierna i riksdagen ha förhållit sig och hela tiden därefter.
-- ehuru det till frågans lösning på följande sätt: strider mot grundlagen —, fått finna Svenska Folkpartiet (24 mandat) sig i förminskad lön, på grund a v va- lojalt, vid berörda plenum framställ- lutaförsämringen.
Då något nödläge des bl.
a. ett kompromissförslag om Ledamoten a v Danmarks riksdag, Fru Ringsted, fyllde i lördags Marie Hjelmer, 6 0 år.
Hon hör till dem, som varit förut- bestämda f ö r den politiska banan.
När dan- ska kvinnor första gången ägde tillträde till kommunala råd, var Fr Hjelmer bland dem, som valdes in i Tröstö stadsstyrelse, och likaledes var hon bland de kvinnor, som först togo säte och stämma i Danmarks riksdag såsom ledamot av landstinget svarande vår första kammare).
Fru Hjelmer, som allti dtillhört (mot- ".
radikale Venstre, är av natur och läggning radikal och liar under åren genom de politiska stri- derna trofast och orubbligt följt sin över- tygelse.
Då vi radikala svenska kvinnor på högtidsdagen vilja frambära vår hyllning t i l l Fru Hjelmer, d a r det inte bara som m- ningsfränder.
Vi känna Fru Hjelmer som en personlig vän, som i r i d och dåd bistått oss i vår strid för det radikala.
När reak- tionen i Sverige förefallit oss mörk och ogenomtränglig, ha våra vänner i Danmark med Fru Hjelmer i spetsen ingivit oss mod och förtröstan.
glädje tillfället Vi begagna därför med att samtidigt med vår lyck- få utta- önskan p i 60-årsdagen offentligt In vårt varma tack till Fru Hjelmer och vår livliga förhoppning om fortsatt skandi- naviskt samarbete.
Elisabeth Tamm.
Omedelbart efter det riksdagen av- slutat plenum sammanträdde statsrå- det.
och resulterade dess överläggning i en framställning till republikens pre- sident, däri regeringen föreslog riks- dagsupplösning, vilket förslag av pre- sidenten godkändes - då jag prövat landets välfärd och statens intresse så- dant kräva.
, Presidenten förordna- de sanitidigt om förrättandet av nya riksdagsval den I och 2 instundande juli.
Tjänstemännens lönefråga har så- lunda flyttats från ' riksdagens forum till valmännens avgörande.
Utgången 4 1 miljoners anslag u r årets budget, varmed lönerna borde förbättras från av frågans lösning förblir oviss allt- den I juli.
därav 33 miljoner för höj- jämt, och föga klarnar folkets i dess ning av grundlönerna.
4,5 miljoner för helhet ställning till detta löneproblem, ålderstillägg och 3,5 iniljoner för hö- som inte längre låter sig bortvisas, under valhetsens dagar.
jandet av timlärares löner.
För eller emot tjänstemännen blir Finska samlingspartiet (34 inandat) troligen en a r parollerna vid den stun- lojalt.
dande valkampanjen.
Att den nationel- Finska Framstegspartiet (10 man- dat) lojalt.
framkom med ett kompro- la striden blir hårdare än någonsin, missförslag vid samma plenum.
Ett därom varslar det program som sam- anslag om 25,5 miljoner skulle uppta- lingspartiets delegerade nyligen utsta- gas i detta års budget för löneförhöj- kat vid ett möte.
Finskspråkig höger ningar åt statens tjänstemän och be- rullar fram ett äktfinskt program i fattningshavande räknat f r å n den r kampen för målet att av Finland ska- pa en finsk nationalstat.
Finskan så- september.
Agrarerna (52mandat) emot löne- som nationalspråk bör vara landets en- förhöjning vid denna tidpunkt, dock ila officiella språk, svenskan bör un- för en förhöjning av timlärarnas lö- danskjutas från universitetet och tek- niska högskolan, samt i finskspråkiga ner med 3,5 milj.
Socialisterna (ho mandat) likaså statens skolor på mellanskolestadiet emot förhöjning vid denna tidpunkt.
vara valbart ämne och avlägsnas från Kommunisterna (L O mand.)
fram- proven vid stiidetitexamen.
Ehuru det rustas inom övriga par- ställde ett förslag om höjandet av de lägsta befattningshavandes löner ge- tier, h a r något officiellt valprogram ännu icke sett dagen; inom Svenska nom sänkandet av de högstas.
Rege- ringen ansåg sig kunna antaga de bå- Folkpartiet förlieredes en partidag i da från Svenska Folkpartiet och Fins- Hangö i slutet av maj.
Kvinnornas ställning och antal i den ka Framstegspartet här berörda kom- promissförslagen, dock utvoterades kommande riksdagen ter sig desamma vid omröstningen i riksda- oviss.
Troligt är att kvinnorna gen, endast 3.5 mil joner för förbätt- komma att begagna valtaktiken: en- ring n i timlärarnas löner godkände&lt;.
dast en kvinna inom en och samma val- krets och ett o c h samma parti för- att trygga denna endas inval.
Riksdagsupplösning i Finland Ehuru Finlands riksdag de senaste med landets numera stabiliserade valu- Marie Hjelmer.
V a r t leder v å r t Utkommer varje helgfri lördag.
Slussplan 1 — 3, 2 tr., Stockholm UTGIVARE.
Ada Nilsson.
REDAKTIONSKOMMITTÈ Elin Wägner.
Elisabeth Tamm.
Honorine Hermelin.
REDAKTIONSSEKRETERARE Carin Hermelin.
Norske Det våras ekonomiska system?
Politiske Landslag TIDEVARVET Tidevarvet har redan i början av och snösmältningen omnämnt den- Nattfrosterna äro- sparbankskraschen samma, men såsom hela denna före- teelse utvecklat sig, kan vi inte un- derlåta att till saken återkomma.
I pressen förekommer dagligen uppse- som om andarna började vakna.
Ut- gången av de danska valen har kom- endeväckande meddelanden, om hur mit som en väckelse för Norden.
den ena banken efter den andra är Äntligen en ljusning i det politiska inblandad, och nu senast Uppsala gråa vardagskäbbel!
läns sparbank.
som inte hör t i l l de idisslandets Och den radikala valsegern i Dan- allmänna, utan skulle räknas bland mark ägde rum på fredsfrågan, man de sunda och solida sparbankerna.
den lugnande förklarin- gick till val p i avrustning.
Att så Huruvida skedde Iinr redan ingivit de svenska gen från styrelsen, a t t insättarna socialdemokraterna mera mod och där inte skulle förlora, fortfarande i pacifistisk riktning, kommer att bli gällande, återstår förtröstan samtidigt som h ö g å a r t i e r n a bli a t t se.
Men när denna svindel blir mera fanatiska försvarsvänner eller uppdagad i hela sin vidd är ännu aktivister.
Fredsfrågan, försvars- omöjligt att överskåda.
Vi få läsa - hela det att Hr.
den och Hr.
den gått bakom frågan, militärfrågan problemet Iinr blivit det mest aktu- styrelsen eller inte jämlikt förord- ella av alla.
vilket tar sig alla möjli- ningarna skött sina kontrollant- och ga uttryck.
Stiftelsen ” K a r l L a n - inspektörsbefattningar, och det dis- genskiölds minne ” skall bekosta kuteras, om förfarandet i ena eller skolbarns militära utbildning, och andra fallet är brottsligt eller inte, stridande mot gällande lag.
när Stockholmstidningen ogillar d.v.s. detta, så är det därför a t t medlen i Meningarna bryta sig också i fråga stället borde ha kommit landstormen om riksdagens skyldighet att bevil- till godo.
- Det är bäst, a t t inte läm- ja medel för att lindra insättarnas na nigot ” minne ” efter sig, om man förluster, d.v.s. i hur stor utsträck- vill h a ro i sin grav.
- När ungdo- ning alla landets innebyggare ska men sedan kommer så långt som till drabbas av de misslyckade spekula- ska de vara tionerna från ett fåtal.
studentskrivningarna, Högertidningarna äro lika mora- färdiga a t t rätt besvara: " Min ställ- ning till försvarsfrågan ”, och enligt liskt upprörda, som alla andra, Osar det inte hett?
Menar nian verkligen, en tidning ha alla försvarsivrarna utmärkt sig för " saklighet, klarhet att denna oerhörda och hänsynslösa på ansvarskänsla uppträder brist och logiskhet ”.
- Därefter står ä- gen öppen till Nationella Ungdoms- händelsevis?
Det är en kvarleva från kristiden, säger man, Mycket sannt!
förbundet.
Tillhör man detta, har man påtagligen rätt a t t förolämpa Men vad var kristiden?
En av kri- alla dem, som äro av motsatt mening, gets oundvikliga följder.
A t t ut- och även att förvrida sanningen, plåna rättsbegrepp och den beprisa- Det är utan att det kallas för lögn.
Så de svenska hederligheten!
hände ju nyligen Pastor och Fru en sak.
Men det g e r åtskilligt an- nat att tänka på.
I n t e bara att stora s.k. affärer kunna äga rum, under det att de s m å tjuvarna sättas inom likt ".
Man undrar om inte ärke- lås och bom.
Men det kommer oss biskopen borde lägga sig i saken.
in- ovillkorligen att tänka efter, om de nan " .skandalen " blir alltför stor.
ekonomiska lagarna, det ekononiiska Vad skulle ärkebiskopen säga!
A t t system, som vårt raktionära sam- statskykans präster ska förkunna hälle v i l a r på, inte har dömt sig själv och uppkallar oss kyrkans läror, men inte kristendo- till undergång mens!
Ty något annat är väl knap- medborgare till revision inte bara av past att säga.
Hur svårt kyrkan sparbankerna, utan a v kapitalets an- har att förena sitt försvar för krigs- svar och vårt ansvar en f ö r alla och makten med kristendomen, ser man alla för en inför allas kapital, större Och slutligen - ett talande exempel på i Rektor Man- eller mindre.
fred Björkquists: kristendom och spekulation med jord.
tomter och bör hädanefter i l a g för- fastigheter pacifism, som ingår i riksförbundets för Sveriges försvar skriftserie.
Det hindras.
är en underlig liten.
uppsats, som börjar med a t t: " Självklart är.
för sammanlevnaden i det kristna att den kristne med glädje hälsar broderskapet, ej i första hand för varje tanke på samfälld avrustning, det medborgerliga livet i en vanlig som betyder något mer än sken eller stat. "
Med andra ord, den, som vill tillfälligheter " och vidare förklarar ge sig ut för att vara kristendomens att bergspredikan i n e h å l l e r " lagen förespråkare, säger helt öppet.
a t t Islossningen gå långsamt.
Oslo Kvinneparti, som Kvinner omedelbart efter de kommunala valen i Oslo i dec.
samlades för att diskiitera bildandet a v en hela landet omfattande förening, beslöt tisdagen den 23 april att härför antaga preliminära stadgar och rikt- linjer.
Vi tillåta oss anföra riktlinjer- na.
som ha följande lydelse: Retningslinjer.
Norske Kvinners Politiske Lands- lag samler sig om følgende grunnsyn: Likeoverfor partipolitikkens nedbry- tende tendenser, som truer med 3 I derminere personlig ansvar og overbe- visning, hevder landslaget verdien av den enkeltes innsats til fremme av in- dividets og samfundets lykke.
Vår ret- ningslinje er derfor: Innen politikken å flytte tyngdepunktet f r a parti til per-.
et og overfor aktuelle politiske spørsmål å hevde menneskenes gjen- avhengighet av hverandre.
P.L.
vil støtte arbeide for fred, og nasjoner imellem.
Vår ar- beidslinje e r: Et målbevist politisk op- lysningdarbeide ved föredrag,, kurser, brosjyrer og artikler etc. for å vekke kvinner og menn til politisk ansvars- følelse, enn videre organisere kretser og avholde landsmøter.
idet vårt mål e r: Et fellesstyrt samfund.
Även om N.K.P.L.
teoretiskt läm- nar rum för kvinnor a v alla partier, spårar nian en viss radikal läggning.
Orden » til fremme av individets og samfundets lykke ” och » arbeide for fred, klasser og nasjoner imellen » varsla om en ny tid.
Och det storar- tade.
uppoffrande och målmedvetna arbete O s l o Kvinneparti utförde vid kommunalvalen i Oslo 1928 kommer helt säkert att en gång föra Norske Kvinners Politiske Landslag till seger.
Med glädje sända vi vår uppriktiga lyckönskan!
kristendomen inte ä r menad att till- lämpas i det praktiska livet.
Men vad skall den då r a r a till?
E n täck- mantel för det vällovliga samhällets dubbelmoral.
Rektor Björkquist är ingen politiker, och nian kan ej be- gära av honom a t t ha satt s i g in i hithörande frågor, men man förvå- nar s i g ändå, när han sikriver: " Kär- leken kan ej utveckla och uppbygga en gemenskap annat än p i rättens grund, Därom vittnar all historia.
Och rätt kan ofta e j hävdas annat än med vild. ” Tror verkligen Rek- tor Björkquist.
a t t det ä r kärleken, som orsakar k r i g?
H a r inte det sis- ta världskriget beseglat, a t t det är tre orsaker, som framkalla och möjlig- göra k r i g: pengar, pengar och pen- gar?
Och mitt tinder alla dessa artik- lar och händelser kommer Tidevar- vets E l i n Wägner och ställer till tu- mult i Fredrika Bremerförbundet i Vänersborg genom a t t tala om a t t ” Världen har förvandlats ' !.
Lands hövdingskan von Sneidern har re- dan så väl bemött det orimliga p i - ståendet i det, a t t ej kunna Iihi-a en annan mening än sin egen är ett brott mot neutraliteten, a t t frågan ej behöver tagas upp igen.
Dock måste man beklaga att n i g o t sådant kan förekomma i en förening, som här Fredrika Bremers namn, hon som säkert varit den första a t t dela Elin Wägners pacifistiska åsikter.
Om förhundet träder i konserva- tismens tjänst har det skyldighet a t t byta namn och ej kalla s i g efter ban- bryterskan Fredrika Bremer.
Alltnog - det rör sig!
Det vå- ras!
” Vaknen, Nordens alla hjärtan, U r den långa vinsterdvala!
Lyssnen åter till d e röster, som om ädla bragder tala!
Vaknen, vaknen upp till livet.
I, som drogens hårt med döden.
Morgonrodnans fana svajar.
Upp och följen hennes öden! ”
De danske Valg den 24 / 4 Av Danmark har i sit politiske .Liv 4 store Partier - Det konservative Folkeparti, Venstre (i det væsentli- ge et Landboparti for store o g större Landbrugere).
Det radikale Venstre o g Socialdemokratiet.
Hertil kom- mer det lille Retsstatsparti (2 à 3) o g en Tysker.
Siden December 1926 har Partiet Venstre haft Regerin- gen, stöttet af det konservative Fal- keparti.
Den Politik, det hidtidige Flertal har fört.
föler j e g mig - som radi- kal o g som " Part i Sagen " - ikke kompetent til.
a t give e n fuldtud neutral Karaktäristik a f; j e g skal blot nævne, a t den nu avgaaende Ke- gering samtidig med, at den nedsat- te Lönninger og alle sociale Ydelser til Gamle, Invalider, Syge, Ar- bejdslöse o. s. v. - iværskatte en Nedsættelse a f Skattene paa de störste Formiier.
Dette Forhold har vakt meger.
Irritation i visse Sam- fundsklasser og har sikkert haft væsentlig Betydning for Valgets Udfald nu.
Om det Styre.
der nu er faldet, gælder, a t det i det hele har fört en meget konservativt præget Politik.
O g denne Politik har været fört un- der en ydre Form.
d e r har gjort den særligt ulidelig for dem.
den ramte.
Jeg skal som Eksempel nævne, a t Regeringens Forholdsregler stort set först og fremmest har haft til Hensigt a t knække Arbejderklassens Modstandskraft.
Afskaffelsen af ekstraordinær Arbejdslösheds-Un- derstöttelse berövede Tusinder a f kriseramte Arbejdslöse Muligheden for a t t undfaa offentlig Hjælp.
De sögte d a til d e saakaldte ” Hjælpe- kasser ”, offentlige Kasser, hvis Op- gave det er ved midlertidig Hjælp a t holde nödlidende fri av Fattig- væsendet - hvorefter Regeringen skred til en Revision af Hjælpekas- seloven, sigtende til a t ændre denne saaledes, a t d e Arbejdslöse blev tvunget.
ind under Fattigvæsendet (og miste deres Valgret.)
Overfor alle Henvendelser o g Forestillinger om a t komme d e kriseramte Arbej- dere til H j æ l p havde Regeringen kun eet Middel at Anvise: ” Sæt Lönnen ned " - og den afviste en- hver anden Mulighed til Afhjælp- n i n g a f den store Arhejdslöshed.
Ogsaa denne Passivitet overfor den ökonomiske Krise - hvis Udtryk j o bl.a. er den særligt store Arbejds- löshed - har medvirket kraftigt til Valgets Udfald.
Men væsentligst, vigtigst a f alle Spörgsmaal var Spörgsmaalet om Forsvarssagen.
Paa dette Punkt faldt Regeringen - i alt Fald for- melt - idet den ikke kunde enes med det konservative Stötteparti om — Anna 1929 Leonhard Franks nyaste skådespel Westergaard hvilket Belöb der maatte anvendes til Forsvaret.
Differensen mellem de to Partiers Belöb var ringe - I à 2 mill.
Kr.
aarlig, o g Mellemvæ- rendet mellem d e to Forsvarspartier -, der havde været den officielle Aarsag til selve Valget - kom d a heller ikke til at spille nogen som helst Rolle under Valgkampen.
Denne startedes nemlig f r a d e to Modpartier, Det radikale Venstre og Socialdemokratiet - som en Kamp for eller imod afrustning, imod Krigssystemet for Bevokt- ningssystemet.
De to Partier, men mest udpræget Det radikale Venstre, gik til Valg med det Hovedformaal at skaffe Betingelser for at Dan- mark afförte sig den krigsmæssige Rustning og indstillede sit militæ- re Apparat paa d e Bevoktningsopga- ver, der naturligt ligger for - for att afværge Muligheden for at Dan- mark indrettede sig paa aktiv Del- tagelse i kommende Krige.
En Besyndenlighed ved Valkam- pen var det.
at Statsministeren der jo tilhörer, et liberalt Parti.
holdt Möder, ved hvilke der ikke blev gi- vet Modstandere rimelig Lejlighed til at træde frem o g forfægte deres Anskiielser - mens Ministeren ik- ke selv lagde noget Baand paa sig i sin Omtale af sine politiske Mod- standeres Færd.
Valgas resultat blev en fuld- kommen Omvæltning i dansk Poli- tik: De to konservativt prægede Par- tier mistede Flertallet, Socialdemo- kratiet havde en voldsom Fremgang - det radikale Venstre en lille Fremgang i Stemmetal.
.- Store Skarer af Konservative stemte paa Partiet Venstres Kandi- dater, hvorved Venstres Stemmetal steg - dog ikke i samme Grad som de Konservatives faldt.
Retsfor- bundet vandt I Mandat, medens Kommunisterne tabte 2000 a f deres 5000 Stemmer.
Tallene e r iövrigt fölgende: Socialdemokratiet 593.235 Venstre 402.146 Konservative 233.868 Radikale 151.729 det næppe e r tænkeligt, a t d e i en overskuelig Fremtid kan invinde de voldsomme T a b - eller regere vid gensidig Hjælp.
Efter Valget er sket dette i dansk Politik nye, at der dannes Koali- tionsregering af Socialdemokrater og Radikale - en Regering.
i hvil- ken d e Radikale overtager 3 Minis- terier.
Nemlig Udenrigsministeriet (Dr. Munch), Indenrigsministeriet, (Bertil Dahlgaard) o g Justitsminis- teriet (Zahle.)
E f t e r den udsendte officielle Meddelelse sker dette " i den Overbevisning.
at det vil være hensigtsmessigt a t danne et fast par- lamentarisk Grundlag for det kom- mende demokratiske Arbejde, efter de Retningslinjer Valgets Resultat angiver. "
Opgaverne der skal lö- ses, angives indtil videre at være: 1.
Afrustningen.
2.
Bekæmpelse af Arbejdslöshe- ten o g Krisen paa Land o g i By - bl.
a. ved en Videreförelse af Jord- og Modernise- utstykningslovene ring af Industrien.
3.
Hjælp til kriserainte Arbejder 4.
Revision og Forenkling af den sociale Lovgivnining.
5.
Ophævelse af den saakaldte Tugthus-Lov (en Lov gennemfört af den avgaaende Regering.
rettet mod Arbejderorganisationerne.)
6.
Ophævelse a f visse Valgrets- Inskrænkninger, ligeledes gennem- fört av den nu afgaaende Regering.
7.
Revision af Skattelovgivnin- gen - med Flytning af Skatterne over paa de Samfundsskabte Værdi- er og paa de Formuer der skabes ved andres Arbejde.
Afvikling af Res- taurationsskatten.
8.
Valglovens Revision, eventu- elt Landstingets (Första Kamma.
rens) afskaffelse.
9.
Ratifikation bl.
a. af Konven- tionerne om Kemisk K r i g og Privat Vaabenhandel.
m. m. Hertil indbydes samtlige Rigs- dagspartier til at medvirke i Med- för af Valgets Resultat.
(+c:a 100.000) (+c:a 25.000) (- c:a 42.000) (+c:a 800) Socialdemokrater o g Radikale raa- der nu over 77 af Folketingets 149 Stemmer, medens Venstre og Kon- servative k u n har tilsammens 68 Mandater (mod 77 för.)
De Konservative tabte 6 a f 30 Mandater.
Venstre tabte 3 af 46.
Socialdemukrater vandt 8 og har nu 61 Mandater, o g d e Radikale beva- rede Mandat-Antallet - 1 6 - ufor- andret.
Dette stærke Tilbageslag for de hidtil regerende Partier har form- entlig for meget lang Tid - mulig for stedse - gjort Ende paa deres Magtstilling i dansk Politik, idet Mot dödsstraffet Dette Arbejdsprogram og Minis- teriets Sammensetning virker ved sin Tendens og ved den Beslutsam- hed der præger de to demokratiske Partiers Holdning efter Valget, paa en Radikal som - en Opvaagnen ef- ter et hastigt Mareridt.
Leonhard Franks drama, Die Ursache, hade premiär på Kammer- spiele i Berlin för kort tid sedan.
Ungefär samtidigt blev det uppfört i München och Wien och snart kom- mer det att gå på alla scener i Tysk- land.
Skådespelet ä r nämligen ett våldsamt angrepp på dödsstraffet och slår därigenom ned på ett av dagens mest brännande spörsmål.
Agitationen för dödsstraffets upp- hävande har f å t t ständigt ökad an- slutning på senare tid - man bör- jar äntligen reagera inför mängden av upprörande processer och döds- domar.
Jakubowski-saken har sä- kert bidragit till detta och f å t t mån- ga att tänka: hellre tio skyldiga p i fri fot än en oskyldig avrättad.
H u r kan man drömma om fred mellan folken så länge det runt om i värl- den offras människor till galgar och giljotiner och elektriska tortyr- apparater?
H ä r i Tyskland avrättas inte ha- ra med giljotin.
H ä r och var i riket sitter en och annan aktningsvärd borgare, som har till bisyssla a t t svinga svärd eller yxa.
när statens intressen fordra att en människa skall göras ett huvud kortare.
E n så- dan funktionär kan ha 500 mark pr nacke (utom dagtraktamente och reseersättning) och om e t t benåd- ningsdekret i sista minuten förstör affären för honom, får han 300 mark till tröst.
Franks skådespel är en dramati- sering av hans berömda novell, som här samma titel.
I denna novell skildrar Frank hur en saktmodig och svag människa plötsligt kan komma till att mörda.
Novellens hjälte är.
en u n g skribent, Anton Seiler, en förkommen människa, som inte ens har rester kvar av stolt- het och styrka.
Hans svaghet drar honom ner, gör honom nästan mot- bjudande, det enda man slutligen kan ge honom ä r en liten smula av den billiga vara.
som kallas medli- dande.
Han njuter formligen i känslan a r s i n egen långsamma un- dergång.
I stillhet när han ett li- tet hopp om att andra skola hjälpa honom.
men det sker inte och d i griper förbittringen honom - l i a n låter sig glida ännu några famnar längre ner i djupet.
Denne man som aldrig kunde tän- ka sig mölligheten av att göra en annan något ont.
han mördar en vacker d a g sin gamla lärare.
Och " orsaken "?
Då Anton Seiler var åtta å r tillfogades han a r detta odjur till lärare kränkande förödmjukel- ser.
vilka i hans själ efterlämnade så bittra spår, att lian för alla tider blev en obrukbar niänniska.
Han var en fattig, sjuklig liten pojke och för- ödmjukelsen brände sig i n i hans medvetande.
kom att bestämma ut- vacklingen av hans karaktär och för- giftade till sist hela hans liv.
Han blev evigt ofri.
På botten a v Sei- lers hjärta, under a l l iiselheteii lever idealisten och drömmaren - men han har inte kraft.
lian kan inte sam- la sig till en enda verklig handling.
Så får han en dag efter väl tjugu års förlopp den idén att uppsöka plå- goanden från skoltiden.
Han drivs inte av hämndtröst men av en m e d - veten längtan efter att jaga barn- lomens skuggor på flykten.
att änt- ligen en gång bli fri.
nå t i l l grunden av sina kval och så vara färdig med dem.
D i blir han vittne till att den gamla l ä r a r e pinar en liten pojke, tortyren är densamma som han själv var utsatt för och så griper den tan- ken honom: han måste befria värl- den från detta odjur.
Med den van- vettiges styrka störtar han sig över syndaren och dräper honom.
- Men den handlingen måste Anton Seiler betala med sitt eget liv.
Die Ursache (novellen) kom ut 1 9 1 6, mitt under d e t värsta slak- tandet och medan krigsrusets vågor ännu gingo höga som hus.
Men Franks rop nådde ändå ungdomens hjärta.
Han riktar sitt hårdaste slag emot skolornas tyranni, mot d e mindervärdiga männisikor, som i skydd av sin lärargärning våga öva våld mot barnasjälar och döda deras förmåga till en sund utveckling.
Många ha påstått a t t Frank över- driver.
Men i ett land där 2 — 3- hundra skolbarn på ett å r begå själv- mord är inte allt som det skall vara.
Franks utfall emot ' den missrik- tade uppfostrans system har förlo- rat mycket av sin kraft på vägen från novell till drama.
Orsaken, Seilers bittra erfarenheter i barndo- men som gjorde honom själsligt för- krymt och som är novellens ständigt återkommande huvudmotiv, fram- träder i dramat inte nog tydligt.
där blir inte tid att ge orsaken den plats den skall ha.
Även om Frank hade suttit inne med större drama- tisk rutin skulle det ha fallit sig svårt för honom att stöpa om novel- lens mäktiga.
djupgående skildring i dramats knappa, mera skissartade form.
Däremot får Seilers dom och av- rättining mycket bredare utrymme i dramat än i novellen.
Frank sprän- ger helt dramats.
ram - en mera hänsynslös propaganda har väl al- drig rungat från någon scen.
Vi sparas inte en enda detalj, men tvin- gas att dela allt med den dödsdöm- de det sista dygnet före avrättnin- gen: vi äro med om Seilers " Hen- kersmahlzeit ”.
" friseras " till det sis- ta uppträdandet, ta avsked av mo- dern, släpas genom s m u t s och för- tvivlan från rättssalen, till schavot- ten och till sist har man känslan av att det kalla stålet träffar ens egen ångestvåta hud.
Ernst Deutsch spelar.
neurasteni- kern A n t o n Seiler med underbar hängivelse och intensitet, hans fram- ställning stiger i våldsamt crescen- do fram emot den fruktansvärda av- slutningen.
Jag tror inte någon av åskådarna skulle vilja höra offrets skrik igen - raseriets och skräckens tjut; det jämrande vanvettet och till sist det djuriska vrålet, när han slä- pas t i l l stupstocken.
Publiken vån- das som i fysisk smärta.
Franks skådespel kan formellt in- te kallas ett mästerverk.
Men alla invändningar blekna inför dramats flammande agitation och dess då- nande stormsignaler.
Nu må mu- rarna största samman!
Berlin i april 1929.
Pauline Hall.
SVENSKT 1700-TAL sett med Pehr Hilleströms ögon av GINA LEFFLER Det är alltid med en viss spänd för- väntan man emotser en utställning av konst från svenskt 1700-tal, det år- hundrade, som skapar den verkligt mo- derna människotypen, och som därför står vår egen tid nära.
Den utställning av Pehr Hilleströms konst, som under april månad pågått i Liljevalchs konsthall, har också i ovanligt hög grad varit ägnad att fånga intresset både genom sitt rent konst- närliga värde och den rika och fylliga bild den givit av det svenska 1700-ta- let.
1700-talet är den svenska konstens storhetstid; då skapas det kungliga slottet, en ström av framstående konst- närer på skilda områden ledes till Stockholm, och en svensk konstnärs- stam fostras att användas i slottsbyg- gets tjänst.
En stor grupp, j a så små- ningom alla, som ha möjlighet där- till, fara till Paris for att där närmare lära känna den över hela Europa be- undrade franska konsten.
Sverige, som redan under 1600-talet trätt ut ur sin kulturella isolering, tar nu steget fullt ut och träder i nara kontakt med Eu- ropas främsta kulturland.
Resultatet blev givande; en svensk målarskola a v hög kvalitet uppstår.
Namn sådana som Lundberg, Roslin, Pilo, Hall, Lafrensen, för att blott nämna några, fingo en europeisk klang.
O m Hille- ströms stjärna e j kan tävla i glans med dessa hans .samtida, har dock hans konst alltid, även i verk som rent konstnärligt äro mindre betydande, ett speciellt intresse; den ger nämligen en levande inblick i tidevarvets andliga fysionomi i dess kulturliv.
Hilleströms konstnärsbana är bely- sande för tiden, för de svårigheter, som mötte den unge konstnären under årtiondena närmast efter Sveriges sammanbrott under Karl XII, för statsmaktens allt starkare intresse för konsten, dess ingripande stödjande och hjälpande men också med dess krav på ersättning för sin hjälp i form av sådana verk, som man Önskade av konstnären.
Pehr Hilleström tillhörde en familj, som blivit fullkomligt utblottad under de svåra krigsåren.
U t e i skärgården hade dess hus med alla tillhörigheter bränts av ryssarna, och i Stockholm drog sig familjen senare fram, man vet e j rätt h u r.
Pehr, som tidigt visa- de konstnärliga anlag, undervisades av Taraval i Ritareakademien på slottet f ö r att som andra uppfostras till att deltaga vid dess dekorering.
Men vad man mest av allt ansåg sig behöva var en gobelängvävare, och den unge Pehr sattes därför av Hårleman i lära hos Rehn f ö r att lära mönsterteckning och komposition, medan han hos den av staten anställda gobelängvävaren Duru utbildades som vävare.
För att uppnå - full skicklighet och lära sådan fransk teknik.
som D u r u e j behärskade, sän- d e han till Paris.
H ä r tillägnade han sig också den franska savonnerietek- niken, soni kom färgerna att framträ- da nied större must och samtidigt mjukhet.
F ö r Hilleström blev vistel- sen i Paris synnerligen fruktbärande.
F ö r den fattiga svensken öppnades nya världar, en konstens rikedoiii och blom- ning, soni kom hans egen konst att skjuta nya skott.
Målarlusten slog på nytt upp, och vid sidan av sitt ofta och därefter ägnade han sig helt åt målning.
Det är kungens tornerspel, hans lager och karuseller på de kung- liga slotten, framför allt Drottning- holm.
som förevigats.
A v särskilt in- tresse äro hans små dukar med teater- motiv, där det speciella intresset kny- ter sig till de agerande - hovkretsen och i dess medelpunkt kungen själv.
Det är dock Hilleström som sedeskild- rare, som mest intresserar.
Det ä r ett visst.
svenskt drag märkbart i hans konst, en viss tyngd, en viss borgerlig toner i väggfält och höga speglar, där det l i l l a bordet med sin kaffepanna i varmröd koppar och sitt skimrande sockerskrin i silver samlar färgen på ett stillsamt, försynt sätt.
Det händer också, att den unga damen går fram till fönstret och öppnar det på glänt, så att ljuset faller i en blid ström över den ljusa sidendräkten, eller att hon rent av kastar upp hela fönstret på vid gavel och lägger sig på knä med ryg- gen åt åskådaren, soni anar sommar- dagens hela fullhet därutanför.
Kunde det e j vara » Ulla Vinblad i fönstret — middagstiden en sommardag », lyssnande till Fredmans hänförda hyll- ning till naturens skönhet.
Det ä r nå- got av den sensihilitet för naturens friska, grönska och ljusets spel soni Bellman i så rikt mått äger.
Men Hil- leström för oss också ut i parken, där unga damer läsa ett brev, söka fånga de flygande fjärilarna eller stilla nie- ditera.
Gärna skymtar ett runt kärleks- tempel eller en vit byggnad i antikise- rande stil- i bakgrunden; ibland blånar parkens täta grönska på ett sätt, som kommer åskådaren att tänka på det ro- mantiska parklandskapets förhärligare, Fragonard.
Liksom Chardin har Hilleström en förkärlek för köksinteriörer.
Vad finns ej allt i ett kök för en målares öga alt flossa i - kopparkärlens var- ma toner och de mörka lerfatens blå- atiga, krus och terriners bukiga for- mer, grönsakernas hela spelande färg- skala från blåskimrande kål till klar- röda rötter- och frukter.
Hilleström liar koloristens kärlek till stillebenet.
Aldrig har hans färg nått en sådan skönhet eller pålagts med en sådan sä- kerhet, som då lian byggt upp sina fasta stilleben - ett par platta bränn- vinsflaskor som fånga ljuset, ett styc- lic skinka eller en fågel, som bildar det varma färgiiislaget, ett guldgult bröd eller en stor bukig ostindisk ter- rin i varm gulgrå ton.
Det ä r Chardins kärlek till de döda tingens poesi, den hemligthetsfulla vibrationen av ljus, Ju mer mot slutet av I joo-talet man som utstrålar från dem och kommer kommer, dess starkare blir svärmeriet dem a l t verka soni levande varelser.
Så låter Hilleström oss f å en inblick for enkelhet och natur.
Den vackra engelska kvinnodräkten håller sitt in- i det svenska 1700-talets alla samhälls- tig.
Figurerna äro inte så snörda läng- lager.
från hovkretsen ned till enkelt re, dräktens linjer bli rakare, den fyr- tjänstfolk, han för oss från den ele- kantiga.
djupa urringningen försvin- ganta salongen och det enkla borger- ner, och en mjuk fischy lägges i kors liga hemmet ut i naturen.
Starkare än över bröstet.
Håret svallar i stora loc- någon annan svensk målare återspeg- kar, fritt från allt puder, och den lilla lar han de skiftande kulturströmning- hatten med sitt framtill eller på sidan ar.
varpå 1700-talet ä r så rikt.
frivolitet får ett drag av raffinerad elegans och behag och rent dekorativ skönhet, blir i Hilleströms händer torrt, tråkigt, stereotyperat.
Det ä r i stället det borgerliga, mera genreartade dra- get hos Boucher han fångat.
Hans » Morgontoaletten » a r både elegant och utsökt i färg.
Den unga damen vid toalettspegeln med frisören vid sin si- da ä r iförd en sidenklädning, vars &amp; l grå toner sekunderas och höjas av de båda kammarjungfrurna i eleganta, högt uppfästa rokokodräkter, den ena lysande blå, den andra rosa.
Färgen spelar i sidenets skimrande blommöns- ter och fördjupas i rumsskildringen, utförandet ä r säkrare, än vad fallet vanligen är hus Hilleström.
Det ä r ett utsökt vackert prov på svensk rokoko, som kompletteras av ett par andra niålningar med likartat motiv.
Skildringar ur hovets och aristokra- tiens sällskapsliv spelpartier.
te- drickning.
musikunderhållning o. d. ha sitt stora kulturhistoriska intresse, men målningar med motiv ur de borg- erliga skikten tia.
i allmänhet högre konstnärlig kvalitet.
Konstnären har varit fri och obunden av alla hänsyn och liar helt kunnat f ö l j a sin ingivel- si.
V i föras iii i den krets, som Char- du älskar, där förfining och smak rå- da, men där luften liksom ä r renare, människan enklare och mera tillfreds med sin värld.
V i möta redan här det svärmeri för enkelhet och natur, för hemmets stillhet och frid och barnets oskuld, som går som en stark ström genom senare delen av I 700-talet.
Den unga sömmerskan sitter ensam i sitt rum och syr flitigt - den ljusblå kjo- len med sina inslag av rosa står vac- kert mot deii vita, luftiga peignoiren, det barnsliga, allvarliga ansiktet omra- nias av bindmössan, hela deii ljusa fi- guren avteckiiar sig mjukt mot roko- kostolarnas klarblå färg och den höga skärmens kinesiska siden med bloms- terslingor och brokiga fåglar.
Över det hela vilar en stämning av stilla ro och frid.
- Hilleström: Toaletten tunga och krävande arbete på gobe- längfabrikerna La Savonnerie och Les Gobelins fick han tid att hos den frans- ka rokokokoiistens mästare par prefe- rence, Francois Boucher, sätta sig iii i dennes såväl motivkrets som stil.
E f t e r något mer än ett och ett halvt är Hilleström års utomlandsvistelse åter hemma.
Under denna sin första tid ä r han främst verksam som gobe- längvävare.
Tillsammans nied Duru och sedermera ensam utför han de go.
belänger.
mattor, stolklädslar o. d. som krävas för det nya slottet.
Åt- skilligt har sett dagen i verkstaden hos denna vår enda verkligt skicklige go- belängvävare.
Tyvärr ä r det mesta för- lorat.
Det är en smärtsam historia om Iiristaiide konstförstånd och svensk pietetslöshet för kulturarvet.
En del har helt enkelt utan vidare sönder- klippts till stolklädslar, gångmattor och andra nyttiga ting.
V å r egen tid har fått taga itu med det mödosamma hop- samlandet av spillrorna, som överlevat vaiidalisnien.
D e föremål, som voro med på utställningen g å v o prov på konstartens förnäma skönhet.
Främst kan nämnas tronhimlen, vävd av Du- ru och Hilleström i hautelisseteknik i fina, bleka färger med tidstypisk sir- lig rokokoinramning med snäckmotiv och naturalistiska blombuketter och mtd det svenska inslaget, riksvapnet och polstjärnan.
En matta med en här- lig djupblå botteiiton och inströdda blommotiv nied rosa som domineran- de färg visade med alla sina skarvar på den förödelsens styggelse, som över- gått den.
Kunna vi blott göra oss en ofull- ständig föreställning om gobelängvä- varen Hilleström, f å vi i stället en desto starkare bild av målaren.
T y allt gobelängväveri till trots utvecklade Hilleström snart en livlig verksamhet som målare, vilket utställningens över 400 nummer gåvo gott besked om.
Hans talang togs snart i anspråk av Gustav III, vars hovmålare han blev, - anda, soni skiljer honom från en del andra, av den franska konsten påver- kade målare, exempelvis Lafrenseii.
Men har han e j den franska konstens elegans, dess färgraffinemang och säk- ra penselföring.
har han också und- gått dess frivolitet och sensualism.
Hans borgerlighet bottnar e j blott i trånga förhållanden, den har sina röt- ter i ett friskt och ofördärvat sinne och uppvisar drag gemensamma med I I joo-talets förnämsta representant för det horgerliga måleriet, Chardin.
I Hilleströms konst avspegla sig tidevar- vets olika konstströniningar troget; rokokon, den gustavianska stilen, em- piren möta med olika stilideal och oli- ka motivkrets, men grundsynen på li- vet växlar e j så starkt, den bevarar konstnären tämligen ograverad livet igenom.
uppvikta brätte fästes kokett snett på T v å konstnärer ha efterlämnat star- huvudet.
Ännu en liten tid, och em- kare spår i hans konst än några an- pirestilens alldeles raka dräkter se da- manifesterar dra - Boucher m!
~ Chardin.
A v lära- gen.
Sentimentaliteten ren Boucher ärver han en viss motiv- sig i nya motiv.
Barnmotivet blir allt krets och stil.
Men det är e j » sedeför- vanligare.
Modern sitter och syr, men därvaren » Boucher, soni inspirerat ho- deii l i l l a leker bredvid med sin docka nom.
Intet av dennes kvava och på och sin teservis: den unga damen klä- samma gång kyliga sensualism, lätt- des framför den höga spegeln, men sinniga kärleksäventyr och kvalmiga på stolen tätt intill sitter den helt lilla boudoirluft finnes.
Det ä r typiskt, att flickan i siii vita klädning i en barns- då Hilleström i ett par toalettscener lig.
omedveten ställning.
Vanliga äro söker fånga denna sida hos Boucher, motiven med en ensam Iiroderande el- lyckas han ej.
Det är Bouchers långa ler läsande dam i ett rum.
M e n, det figurer.
dennes på en gång smäktan- händer, att damen låter boken sjunka de och litet docksöta ansikten, behag- i knäet, blicken går stilla utåt utan att sjuka ställning och kyliga färgskala.
fästas på något visst, en meditativ ro Men vad som hos Boucher trots all ligger över rummet nied dess bleka blå
PRESSKLIPP av Elin Wägner Den stora vårrealisationen på böc- ker lär ha mötts av en vacker iver hos publiken a t t köpa.
Det har sagts.
från en bokhandel åtminstone, a t t det v a r romanerna som först tog slut.
Varför köper folk romaner?
frå- g a r s i g romanskrivaren, som också kanske blivit köpt för en krona.
Och eftersom ingen är till h a n d s a t t sva- ra, söker hon tränga problemet inpå livet med en ny f r å g a: i i - det för de roliga historiernas skull?
Det ligger ju nära till hands att svara ja.
Men invändningar dyka upp.
För d e t första äro historierna icke alltid roliga.
För det andra.
om det är spännande läsning j a g vill.
kan j a g ffi den billigare mer koncentrerad, mera aktuell i pressen i i i i deii mest utvalda bokpacke från vårrealisa- tinnen.
Här l i g g a nu t v i små tunna kors- band som kommit med posten.
J a g river upp dem, vecklar ut Berliner Tageblatt och beslutar att se vilka historier j a g finner d i r.
, Ja.
H ä r var nu först en beskriv- ning av deii fredliga erövringen av Palestina, av dess jord för odling, floder för bevattning, dess gruvfyn- digheter för tillgodogörande av mi- iieraler.
Skildringen är gjord med användande av krigstekniska termer, så a t t n i a n f å r bilden av e t t modernt k r i g som skall sluta med seger över fienderna förfall, torka.
fattigdom.
Segerns frukter skola bli apelsiner, och segraren skall göra erövrings- tåg med egna apelsinflottor.
E f t e r denna uppfordrande, opti- mistiska historia kommer en g r y m och hjärtskärande.
Historien om Ro- sa Luxemburgs och Karl Liebkneckts död, har oförmodat dragits in som hrvismaterial i en ärekränkningspro- cess, och stiger genom vittnesmålen upp ur det förflutna.
Rosa Luxem- burg mördades.
Nåväl, hon var re- voliitionär, hon ville bereda väg f ö r en ny tid, för fred och massornas frihet genom en kort, avgörandc kamp.
Kanske denna kvinna.
med så ' stor intelligens och överblick ic- ke beklagadr s i g över det öde hon Men deii rom älskar provocerat.
hennes brev från fängelset och läser dem om och om igen, som har henne som levande människa så klar för sig, skakas in i. hjärteroten av att läsa historien om hur hon skymfa- des: slå ihjäl skökan, hanterades, slogs ner och ihjäl av antirevolutio- nära, ett g ä n g herrar soni icke v i - gade stå för vad de gjorde utan.
skaffade sig en underhuggare som vänster ett berömt drama: Siegfried bulvan för det kallblodigt planerade av Jean Giraudoux, som kommit dådet.
Här framstår n u i referen- mig något sent men dock tillhanda tens beskrivning m i t t för läsaren efter det det gjort en flyktig visit den man som gav henne den första på svensk scen.
stöten, man läser om lians trånga Ger nu Giraudoux en diktares tyd- huvudskål, lians uppsyn, hams (ko- ning av Dödsdansäktenskapet mel- stym.
hans raseri nu efteråt mot Ian Tyskland och Frankrike?
Ska uppdragsgivarna som icke höllo sina j a g ffi en förklaring över alla mina löften om belöning för lians dåd och klipp till höger?
hans tystnad: Man läser om hans Giraudoux arbetar med följande fordran på statspension (!)
för vad uppslag: en fransk skriftställare han gjort för Noskes republik.
H ä r Jacques Forrestier, sårad i krigets står också domaren som var med- början, drabbas av minnesförlust.
sammansvuren som placerade sig på H a n upptas av en ung tyska, läres den ordinarie domarens plats i kraft upp i tillvaron p i nytt som ett barn av sin högre rang, som vrängde och blir på sju å r en tysk över alla i-ättvisaii och lät mördarna och deras tyskar.
Han fullbordar Tysklands legodrängar löpa med en näpst.
enhet.
ger det en ny författning.
Låt oss vända på bladet.
Severi- räddar det ur de första efterkrigs- ne är död, står där, den berömda årens kaos.
Men den okände är franska journalisten vars artiklar fransman till börden och det är nian så ofta läst.
Ett citat minns fransmannens logik klara förnuft man, en rad från 1923, deii kritiska och osentimentala vilja som sätter tiden: ” de dödas aska är hotare än sig igenom mot allt det blöta.
flytan- de levandes hjärtan ".
H ä r står nå- de.
översvinnliga, kaotiska i nederla- got om henne man inte visste.
i-lon gets Tyskland.
H a n har i sitt nya vigde sin penna å t S a c o och Van- liv f å t t Tyskland som operationsfält zettis sak i det sista så som hon käm- för sitt franska geni.
Men han har pade för Dreyfus, för fred, för kvin- också påtvinga- tyska vanor, tysk miljö, tyska kläder, en tysk fylgia.
norösträtt.
Vintergatans strålar träffa jor- Hans franska själ ä r därför djupast den så starka a t t d e tränga igenom inne fylld a v olust, trots framgån- en centimetertjock plåtbehållare ned- gen, trots Wagners musik och 60 sänkt 231 meter under Bodensjöns millioner människors kärlek.
Under händelsernas hetaste virv- vatten, det är den sista nyheten från lar, under kontrarevolution och för- de kosmiska experimentens värld.
På den tekniska sidan diskuteras fattningskamp dyker d e t förflutna möjligheten a t t tillgodose hela upp i gestalt av den kvinna som hans forna, glömda j a g älskat.
Han känner henne icke, men hon Norges och schweiziska.
vattenfall.
talar om för honom att han är frans- man, a t t han skrivit artiklar f ö r l ’ Ac- Det anses ä n n u icke betala sig.
Hoovers hand har rört om dödsvatt- tion Francaise, brukat ta sin aperitif nen vid avrustningskonferensen i på café Cluny och somna och vakna med henne.
Och då lämnar han allt Genève.
H ä r f å r lov att bli nedrustning och följer henne vallöst till det för- till sjös och lands, inte bara rust- flutna, som han glömt och en fram- ningsbegränsning.
Europa nu råd- tid hon skall uppenbara f ö r honom.
Prohleinet ä r alltså detta: kan en löst över reparationsfrågan, f å r god- hetsfullt börja dra in på den militä- nian vara på en gång tysk och fransk, finnes en syntes mellan så väsensskil- ra staten.
Kampen om milliarderna pågår i da själar?
Ja.
säger författaren.
Jacques Paris.
Den ar inmängd med under.
handlarnas passioner, ärelystnad att - Siegfried lägger icke av Tyskland.
när han går tillhaks.
I lians själ sko- få rätt att behålla prestige.
Mycket m e r står d ä r i tidningen, la båda ländernas väsen förenas.
Detta låter författaren vara Sieg- nien detta är ungefär der som berör vid pas- denna läsare, upprör, väcker associa- frieds programförklaring serandet av gränsen, Men tyvärr tioner, bekräftar eller förvirrar tidi- hänger den icke ihop med dramats gare föreställningar.
Odets hjul vänder sig: Rosa Lux- anda för övrigt och med författa- emburgs mördare och hjälparen a r rens sätt att se.
Han har icke deii dessa mördare f å göra rätt för sig.
plattform från vilken han kan över- Det kosmiska sammanhanget skym- blicka problemet på ett annat s i t t tar i historien om Vintergatans strå- än pressen och pressens läsare, soni lar, det europeiska i diskussionen se och kommentera vad som sker ur närsynta ståndpunkt.
om möjliglicten att sammanknyta ögonblickets fem länder i ett elektriskt nät.
konsekventa mänskliga linjen uppen- baras I Severines historia.
För get dras från två världsscener, den i Genève och den i Paris, och nian ser en liten glimt av makternas spel mot varann.
Det är nästan allt för mycket för attsmältas och förstås på e n gång.
Här ligger kanske förklaringen till a t t folk l ä s e r böcker.
Böckerna ska vara de sju dollar man får ur ett ton guldmalm.
De skola vara tyd- ning a v vad soni sker under det da- gens liv, som ä r oss för nära, för brokigt, för motsägande för a t t vi skola kunna bedöma det.
Här ä r alltså en tes, rörande dik- tens uppgift.
en gammal tes nien låt oss pröva den med detsamma på nytt.
Till höger på samma skriv- bord ligger en hög klipp angående Tysklands brottning med Frankrike i Paris, Genève, Rhenlandet.
Till haft genier.
Goethe var tysk lika- väl som Bernardi.
Bästa lösningen på Tysklands problem vore ' om det Mötesplatsen återvände till tiden före Bismarck, Stockholmförbundet w F.K.R.
hade till det Tyskland som var en lös fe- torsdagen den 25 april möte å Internationel- la Klubbens lokaler i Stockholm.
Sedan mö- deration av 30 små stater och poli- tet öppnats a v ordf. Dr. Ada Nilsson, vil- tiskt ofarligt, men kulturellt högt- ken till de inbjudna utomståendes tjänst stående.
gav en liten redovgörelse för F.K.R:s Allt detta ä r utlagt med sann vaxande ställning inleddes kvällens diskus- sion av fröken Elisabeth Tamm, med ett fransk elegans men med typisk elak- het och beskyddande vänlighet.
Han anförande om Politiska väger, av i stort sett samma innehåll som det i förra numret höjer sig knappast heller över den av Tidevarvet återgivna, av fröken Tamm franska självtillkäckligheten, han i Göteborg hållna föredraget.
ser den, nien beklagar den inte.
Det livligt uppskattade inledningsanfö- Dramat ä r också redan föråldrat randet följdes av en långvarig och intresse- rad diskussion, i vilken bl.
a. yttrade sig såsom dagens åsikter bli.
Den ty- kyrkoherde Sam.
Thysell, rektor K Peten- piskt tyska miljö som det skojas så der, fröken Ingeborg Walin, rektor Hono- blodigt med, är icke mera typisk.
rine Hermelin, dr Gertie Söderberg, kandi- Det bostadstekniskt ledande Tysk- Tom Söderberg, dr. Andrea Svedberg.
Efter mötets slut fortsatte diskussionen land går brutalt och hänsynslöst in för funktionalismen.
Det sopar bort under tedrickningen till bortåt midnatt.
alla små husmödrars tänkespråk och herrarnas askkoppar som föreställa Föreningen Frisinnade kvinnor i Göte- Wotan, Valkyrian och en björn.
Det borg höll 23 / 4 årsmöte på Göteborgs Idun ä r bara ett tecken på förändringen.
(den del av Göteborgsföreningen som ut- Tyskland av i d a g har naturligtvis .trätt ur Riksförbundet Red.)
Till ord- Burman-Anders- många ansikten, men det som ä r vänt förande utsågs fru Bertha mot framtiden ä r sammanbitet, torrt son, till v. ordförande fru Olivia Olsson- Wessman, till sekreterare fröken Kerstin och brutalt.
Tyskland har a v nöden Ericson samt till övriga ledamöter fru Ma- tvingats att kasta bort en massa Vo- ria de Maré-Mannheimer, fröken Anna tross, att rationalisera sina arbetsme- gel, fru Ruth Benzow och fröken Nanny toder, a t t försakliga sin livssyn.
Låt Lindström.
I stadgarna företogos m del att detta också ä r ett belägg på ändringar, bl.
a beslöts en sänkning av års- avgiften till a kr.
dess plasticitet, det ä r också ett be- Kvällens diskussionsämne var försam- lägg på dess livsvilja, dess vitalitet.
lingshem för gamla och fru Burman-An- Siegfried var en förtjiisande läs- dersson inledde med ett kortare föredrag.
ning.
Men deii tog mig icke upp på Hon uppehöll sig särskilt vid församlings- något högt berg.
Förresten återgår hemmen i Stockholm, Grundtanken är, som bekant, att bereda i resp. församlingar bo- j a g till mina tidningar, väntande n d e åldringar prakiskt inredda och varma alltjämnt svaret på min fråga.
Vän- bostäder till rimligt hyrespris.
Tal.
uttryck- tande fortfarande på det diktarord te den förhoppningen, att frågan för Göte- som ska befria mig från mina frå- borgs vidkommande snart skulle kunna ord- gor och mina fördomar och förkla- nas.
Efter föredraget, som mottogs med stort bifall, följde en livlig diskussion.
Mö- ra för mig vad j a g ser och ge tet uppdrog it fru Burman-Andersson att mig en blick in i den blådisiga fram- arbeta vidare på frågans lösning.
tiden.
Divinia-sarkofager en ny kistmodell tre.
f y r a år efter kriget, d.v.s. un- der den tid som dramat spelar.
Han säger det charmant, kvickt.
glän men håller sig vid detta ge- nomsnitt.
Tyskarna är begåvade men lite liga, j a mycket löjliga, smaklössa naiva.
ibland alltför ödmjuka, ibland alltför högmodiga.
De äro farliga de äro opålitliga, på grund av sin påverkbarhet, sin brist på fasta nor- mer och moral Men de äro musika- Vår tid är reformernas tid.
Inom begrav- skönhet och värdighet i förening.
liska.
de äro känslosamma, de ha ningsväsendet finns ett område, som litet Dessa Divinia-kistor skilja sig från sande, rar kanske tycks obenägen fästa sin tanke vid, men soni i flera avseenden bär efterbli- venhetens kännetecken.
Det ä r det yttre materialet: kistorna.
En stockholmsfirma, Divinia-Hallen, Bib- lioteksgatan 30, som driver begravningsrö- relse i vanlig mening, och därför arbetar även med äldre modeller, har tagit till sin uppgift att upplägga modeller H kistor, som bättre tillgodose kulturmänniskans krav på äldre typens kistor först och främst därigenom, att kroppsformen icke markerats.
Karak- tären av " fodral " har på så sätt eliminerats.
Den enkla, raka linjen ä r genomgående för dessa nya modeller, som sålunda fått en fullt tidsenlig prägel.
Divinia-kistorna, vil- ka förefinnas i ett flertal olika modeller, äro på grund av sina harmoniskt avvägda proportioner och tilltalande utseende i Öv- rigt, ägnade att lyfta sinnet.
MAN V I L L EJ MEN Vad som händer i Paris och Genève Elfrida Andrées MÅSTE mässa ZAHLE Forts fr. sid. 1.
Zahles sjukdom måste dessa möten uppskjutas.
Sedan dess h a stora politiska händelser ä g t rum i Dan- mark.
Folketinget h a r upplösts och Danmark g å t t till val särskilt på av- rustningsfrågan, vars anhängare segrat.
Socialdemokrater och Radi- kale Venstre har tillsatt tre bemärk- ta ministerposter.
D å vi bringa Dan- mark vår hyllning och lyckönskan för en sådan utgång av ' valen, hop- pas vi, a t t detta icke skall bli utan påföljd även för Sverige.
Det är nu Justitieminister Zahle, som Södermanland den 12 maj får äran och glädjen a t t hälsa välkom- men.
då han.
trots sin krävande poli- tiska ställning, lovat komma till Ny- köping för att tala om radikal dansk politik.
Onsdagen den 24 april uppfördes avlägsnade sig från de rent kyrkliga ton- Nedrustningskommissionen i Ge- kunna vi ej diskutera krigets art, Elfrida Andrées mässa vid en min- fallen och när deras verk begynte växa i nève och krigsskuldkommissionen i sade den polske reprecentanten.
.- Nå, i så fall finnes ju intet neskonsert i Göteborgs donikyrka.
omfång så, att de sprängde den gudstjänstli- Paris ha fortsatt sina överläggnin- hinder att anta det första ryska för- Konserten mottogs med stort intres- ga ramen, blev kyrkan mer betänksam att gar.
Meddelandena från Genève tyda slaget om allmän avnistning, s ~ se.
från publikens sida, inte en plats bruka den sålunda erbjudna gåvan S å se vi, hur den tidigaste och primitivaste stod tom i kyrkan.
U r den intressan- på att man nu äntligen börjar se rar Litvinov.
Förslaget ligger utanför kom- ta skildring av mässans historia som flerstämmigheten ställer sig i mässmusikens fram mot den allmänna a v r u s t n i n g - tjänst.
Tonsättaren blir en motsvarighet konstform samt den mot denna hak- konferensen som en förestående missionens befogenhet, säger lord verklighet.
De beslut som nu fattas Cushendun och så vidare hela raden.
grund utförda redogörelse för El- till de medeltida arkitekter, som reste sina Andrées ståtliga verk.
vilken knippekolonner i himmelens sky och spände Tysklands, Sveriges, Hol- frida gälla vad man skall föreslå eller Endast icke föreslå för den allmänna kon- lands.
Kinas och R y s s l a n d repre- vikarierande domkyrkoorganisten B. djärva.
högresta valvstrålar mellan dem.
S å blev den senare medeltidens tonsätt- h r e p - N o r d i n givit i Göteborgspos- sentanter hålla på förbud.
ferensen.
Det återstår nu en knapp månad Debatten om det med luftvapnet ten, återge vi här nedan några ut- ning en fullkomning i teknik och den blom- strade rikast i Nederländerna, varför man till engelska valen.
Alltså pågår så nära förbundna kemiska och bak- drag.
I kyrkomusikens historia ä r mässan en sammanfört alla dess utövare i den gemen- sista utskottsbehandlingen av ned- teriologiska vapnet fick ett under- rustningsfrågan.
Man, antar att bart forlopp.
Dessa debatter äro en av de äldsta konstformerna.
Redan den samma benämningen ” nederländsk skola ".
kommissionen kommer att ajourne- verklig skola i advokatyr.
De knep enstämmiga, gregorianska mässan, sådan De dominera Europa under runt tvenne se- ras före valkampanjen och fortsätta i ordvrängning som icke praktiserats den tagit form redan under femhundratalet, kel och deras verk nå sin höjdpunkt i Pale- strinas geniala polyfoni.
sedan valen äro över- under dessa sex konferenser äro ic- är ett fullgånget konstverk: Tonerna bära Renässansen bryter in.
Tonkonsten söker fram botstämningen i Kyrie (Herre förbar- erska högmässans schema Därvid förrå- Första dagarna satt kommissio- ke värda a t t man lär sig dem.
ma Dig), de giva genljud från änglahals- på vokalt område nya stämningssfärer.
Mu- nen nedsjunken i svårigheternas dy.
Fransmännen hade förmodligen ningens fröjdfulla budskap i Gloria (Ära sikdraniat gör sitt segertåg, men vid dess der den genom flera detaljer att Elfrida Andrée icke avsett att skava en konsert- Ryssland och Tyskland kommo med med tanke på Tyskland.
vars kemis- vare Gud).
de följa också i detalj de olika sida går systern i vigd klädnad, oratoriet.
mässa.
Hon har syftat högre Hon har radikala förslag, som konferensen ka förberedelser det fruktar.
till- icke kunde tänka på att göra till si- ställt kommissionen ett förslag som momenten i Credo (trosbekännelsen), de Barocken ingår och av dess anda ar velat åväga bringa en idealiserad gudstjänst, na.
Karaktäristiskt för Amerikas begärde förbud även mot förbere- uppstämma den lovsång Sanctus (Helig).
Bachs stora h-mollmässa inspirerad Det ar helt igenom buren av toner.
fri från det ta- maktställning är, hur annorlunda delser till kemiskt krig.
Detta för- som Jesaias hörde serafim sjunga, och de ett praktverk, av dimensioner som göra det lade ordets torra klang Mässan är ett för- dess förslag togs upp.
På Hoovers slag togo d e tillbaks vid överlägg- forma sig så till en beledsagning till undret, omöjligt som kultmusik, men i gengäld med stik att höja gudstjänsten till ett nytt plan, som utgjorde gudstjänstens höjdpunkt, natt- en innerlighet i stämningen, en åskådlighet över och bortom det vanliga, på vilken den initiativ drog den amerikanske re- ningens början.
vardsgåvornas förvandling, i sången om in i minsta detalj, som förråder en outtöm- presentanten Gibson upp frågan mi Kommissionens flertal ville heller Lammet (Agnus Dei).
Undret och den i t - lig fantasi.
en mäktig kärlek till uppgiften.
annars avspelas.
Säkerligen har det före- sjövapnets nedrustning inför kon- icke veta av ett förbud mot förbere- svävat henne, att hon ville skapa en fest- Av det utgående sjuttonhundratalet vän- ferensen.
E n f r å g a som den de par delser.
Alltså: krig över huvud ä r njutna nåden väcka tacksamhet, soni klinga gudstjänst firad av en idealiserad försam- sista åren icke f å t t syssla med.
Han horteliminerat mellan undertecknar- i Benedictus ’ (Välsignad) och Ocanna tar man sig icke överdrivet starkt intresse ling, med öron och hjärtan öppna för lien- sade ifrån a t t Förenta staterna äro na av Kelloggpakten.
Förbud mot de I den mån som musiken förändrat ut- för mässans musik.
Och det bekräftas bl.
nes starkt personliga och förädlade förkun- intresserade av en verklig nedsätt- kemiska vapnets användning skall tryckssätt, har detta också inverkat på ut- a. därigenom, att vi av M o z a r t äga endast nelse.
ning av sjövapnet, inte bara av a t t träda i kraft, när alla stater ratifi- formningen av massans musik Tonsätter- ungdomsverk - kanske närmast studier - Redan förspelet ger stöd i t en dylik tolk- n a ha alltifrån tidigaste medeltid gärna ta- på detta område.
hejda en ytterligare ökning.
Hans cerat detsamma.
ning a v verket.
då dess stiliserade klock- Men förbud om Det ar först den annalkande romantiken tal anvisade en väg a t t komma förbi att lagra kemiska stridsmedel, d.v. git under sina händer &amp; textord som finnas klanger kalla till samling och stillhet.
Nar den svårighet som flottkonferensen s. giftiga gaser, mot att bygga luft- i mässan.
De ha till en början med utgångs- som i sin längtan efter djupare inspirations- dessa tystnat sjunger en kör av altröster och efter klangfullare stämningsan- källor punkt från de uråldriga gregorianska melo- mellan U.S.A., England och Ja- f a r t y g åt dem och att Öva manskap vid altaret " Vid de älvar i Rahyloii " till pan strandade på å r 1927.
Då var i deras bruk vill man ej diskutera.
dierna - skapat tonsättningar, soni kyrkans slag vänder åter till massans idévärld.
S i ackompanjemang av harpa Därefter vid- Solemnis står som styresmän med tacksamhet gåvo plats åt i Beethoven, vars Missa det så art alla höllo på a t t formeln Det behöver väl inte sägas sär- gudstjänsten.
I den m i n som tonsättarna ett monument för alla tider över vad den tager ” Herre Förbarma dig ”.
ur vilket fram- 5-5-3 i Englands, Amerikas och Ja- skilt ifrån, sade somliga.
Medan växer ett ” Ära vare Gud ", som synes käm- tidiga romantiken förmådde utvinna ur de pans.
styrkeförhållande hårdnackat pa m e d Kyriemotivet.
Den ljusa klangen.
skulle tillämpas på all afartygstyper, dock alla veta a t t förberedelserna lering blir lika upplysande som upp- uråldriga textorden, så också Schubert.
i Gloria vinner nu full kraft och hares fram bedrivas tinder den förutsättning, Detta hotade leda till att Amerika a t t grannen icke kommer a t t hålla riktighet.
A t t lämna den övade la- bland vars många mässor Ess-ditrinassaii av damkör.
Därefter vidtager det stor- intager höjdpunkten måste nybygga i kategorien små, tenta värnpliktsarmén utanför dis- slagna Laudamus (Vi prise dig).
vari alla snabba kryssare om England höll vare sig Kelloggpakten eller förbu- kussionen om avrustning, måste gi- krafter medverka.
Följer s i en hälsning det mot giftgaser.
Uppfattningen av Elfrida Andrées Sven- på ett antal större än det Amerika vetvis oerhört försvåra problemet.
(Herren vare med Eder) och kollektbön N ä r man kom till debatten över ska massa blir, synes mig, en annan och redan ägde o.s.v. N u anvisade Gib- men så står det i alla fall nu.
(Ps.
118) Efter en rytmisk koral följer får liksom djupare perspektiv, när man ser * son en väg enligt vilken makternas kommissionens förslag om nedrust- en större polyfon tonsättning, " Var glad ning till lands blevo verkningarna den soni ättling i sen tid av en lång och ly- specialintressen i olika fartygstyper Skadeståndskonferensen f å r ka- min själ ".
Så utföres som mellanspel an- kunde tillgodoses, samtidigt med att synbara av det engelska underhands- raktär av slitningen mellan vad man sande tradition dante ur Elfrida Andrées orgelsymfoni En sådan synpunkt på verket medför ock- en minskning företoges av det sam medgivandet till Frankrike rörande vill och vad man måste.
Ingendera h-moll.
som leder Över till mässans senare som i d e äldre årsklasserna.
detta manräknade tonnaget.
Särskilt an- sidan vill pruta på sina fordringar så, att man d i kan ritt värdera dess trohet del, Helig, för bassolo.
Detta åtföljes av mot gammal god havd på mässans område märkningsvärd var den; bestämda vil- höstas var ett sådant liv om i världs- eller sina anbud, det ä r det ena.
Agnus Dei (O Guds Lamm) för femstäm- jan till att som konsekvens av Kel- pressen.
När det nu blev tal om de man måste f i n n a en lösning, det ä r Den röjer sig i uppställningens stora sche- mig damkör.
Därefter vidtager som beled- loggpakten åstadkomma en nedrust- äldre årsklasserna, visade det s i g att det andra.
Därav d e upprepade för- ma, som ar det vedertagna, den träder också sagning till en tänkt nattvardsutdelning sig på Frankrikes England ställde i flera av de uråldriga melodier, soni fram ning.
Hoover är väl inte för inte söken a t t nå en lösning trots alla ett ” Stilla mellanspel ” för stråkorkester, kväkare om än en förvärldsligad så- ståndpunkt: dessa behöva ej med- omöjligheter.
" Om vi inte komma har blivit upptagna och konstnärligt hear- varefter massan avslutas med ett bassolo, dan Och minnet av d e tolvtusen av räknas, d e stå utanför varje diskus- Överens om 58 års betalningar och betade.
" Herre, ditt ord ", samt en slutkör av im- om avrustning.
Detta medgi- sion kvinnor ordnade fredsmutern som inte kan stanna vid Tysklands 37, Men Elfrida Andrée har icke syftat till ponerande klangverkning, ” Ack, när tem- hjälpte igenom Kellogpaktens rati- vande gjorde England mot sin prin- så låt oss t a 4 7 då i Herrans namn.
att arkaisera Och därför blir det, som i pelsången stiger ".
cipiella övertygelse för att genom mässan strömmar åhöraren till mötes en fikation i amerikanska kongressen Går inte det, låt oss göra en över- har väl heller inte alldeles förblek- ett ' medgivande överhuvud f å diskus- enskommelse för 1 5 år, för 1 0 år, förkunnelse som - givetvis omedvetet - sionen igång och komma någon vart.
Om vi tyskar pressa upp vårt högsta utgår från, att orden, när de ge upphov till nat.
Amerikas lead på denna punkt På ' samma sida ställde s i g Amerikas anbud jämnhöjd med fordringsä- e n tonsättning, måste framträda i den dräkt var så avgörande, a t t lord Cushen- representant och angav samma skäl, garnas siffra för första lägsta betal- soni då ar bruklig.
Och denna musik häv- Tyskland sade: vi som yrka på ningarna, så kan ni andra väl avstå dar med all styrka.
genom innerligheten i dun steg upp och meddelade Eng- lands villighet a t t på nytt ta itu upphävandet av den allmänna värn- den progressiva ökningen o.s.v. A t - ingivelsen, att den med sina toner vill tjä- med frågan om sjönedrustning efter plikten (vilken ju Tyskland tvin- minstone låter pressdiskussionen p i na ett upphöjt ändamål.
Därigenom få des- sa urgamla ord ett nytt liv.
märkt och buret nya linjer.
Dessutom deklarerade gats att avstå f r å n) vi vilja också det viset.
han sin regerings allmänna vilja till göra medgivanden.
Vi.
alltså i det- Må d e som påstå att ett land utan av den tid och av den personlighet, från vil- ta sammanhang Tysklands, Kinas krigsberedskap är fullkomligt värn- ka de stamma.
nedrustning.
Behandlingen av nedrustningen och Rysslands representanter, g å löst svara på frågan varför inte d e Och Elfrida Andrée har icke sparat på uttrycksmedlen, e j heller tvekat att i sitt till lands tog knappast det intryck med på ' kommissionens förslag a t t stora välrustade fordringsägarna behålla värnplik- kunna ta Tyskland i kragen och verk sitta alla krafter i rörelse.
Hon vill av denna uppryckning som man kun- värnpliktsstaterna ten.
Men vi anse a t t de äldre års- tvinga fram ett löfte att betala även fylla kyrkorummet helt upp till valven med nat hoppas.
Den bestämdhet ä r påfallande, klasserna böra räknas med i avrust- de 13 milliarderna.
som utgöra skill- toner.
Därför samlas vuxna i en blandad varmed de ledande makternas repre- ningen.
Dock vilja vi föreslå, att naden i fordran och anbud.
De kun- kör, barn i två olika grupper.
orkestern sentanter värja sig mot att allvarligt d e få lägre poäng vid räkningen av de ju rycka upp mot gränsen, de kun- spelar, orgeln brusar.
Det ar ett musice- behandla frågan om luftkriget och ett lands stridskrafter.
(Detta skulle de blockera.
d e kunde göra en liten rande från alla håll, en allas endräktiga över Berlin.
Vartill samverkan att åvägabringa en monumental det därmed sammanhängande gift- väl betyda att värnpliktsstaterna luftövning kriget.
Ögonblicket är icke inne fingo räkna låt oss säga tio värn- gagna dem deras rustningar?
Kan- helhet av toner, omväxlande med att enskil- a t t behandla problemet om luftvap- pliktige mot 8 yrkessoldater eller ske Förenta staternas president har da grupper utträda ur ensamblen för att nets avskaffande, sade Förenta sta- något sådant.
När vi ha gjort des- rätt i sin mening att starka rustnin- frambära sitt speciella parti, fullända sin ternas representant vid behandlin- sa medgivanden gör då ni nu era g a r äro en kvarleva från en förgån- uppgift.
Mässan följer i sin uppställning den luth- gen av Tysklands förslag att för- medgivanden n e r till vår punkt.
gen tid?
bjuda a11 bombkastning från luften.
Men de andra talade inte om medgi- — Eftersom vi ha undertecknat vanden annat än å t Frankrike i mot- Kelloggpakten som förbjuder krig.
satt riktning, i antinedrustningsrikt- ning.
De verkliga skälen bakom de un- der debatterna givna f å r man an- tagligen aldrig veta.
Den ena grup- pen vet inbördes vad dess medlem- mar skola säga och ordna sina skäl därefter.
Det ä r endast faktum att här finnas två grupper, vilka troli- gen icke konferera på förhand soni gör att oväntade situationer komma upp.
Vid repliken kommer stundom då att sägas något oöverlagt upprik- tigt, eller som i sin barocka formu- — — Men i
