# ID: svediakorp-per3431
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,283
# sentences: 474
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 17 1929 V å r ledande artikel heter bojor.
M ä n i * H o n o r i n e H e r m e l i n har sammanställt n å g r a synpunkter på det stora och betydelsefulla problem som s a m m a n f a t t a s.
i orden M i n - dervärdeskänslan o c h ar- betsresultatet.
I a n s l u t n i n g till denna artikel å t e r g e vi n å g r a u t d r a g ur A l f r e d ' Adlers uppsats Maktens psy- k o l o g i ur d e n f ö r u t i Tidevarvet omnämnda boken Gewalt und Ge- waltlosigkeit.
* Medan f r å g a n om sexuell under- visning ännu väntar på sin lösning i S v e r i g e h a r den i. utlandet a l l m ä n t tagits upp och nu senast diskuterats a v D e k v i n n l i g a läkar- nas världsförbund på d e s s i förra veckan avslutade kongress i Paris.
Elisabeth Tamm h a r på inbjudan av Göteborgsföreningen av F.K.R.
på e t t möte i Göteborg talat om P o l i t i s k a vägar.
Tidevarvet å t e r g e r det väsentligaste a v d e i föredraget uttryckta syn- punkterna.
* T i l l d e mera betydelsefulla yrke- na bör i vår t i d d e handelsanställdas.
Från d i v e r s e b o d e n o c h v a ruhuset innehåller n å g r a a n t y d n i n g a r om dess vanskligheter och möjligheter.
* V a l e n i D a n m a r k g e a n - ledning till intresse och Tidevarvet lovar återkomma sedan deras resul- ta blivit känt.
De kvinnliga läkarnas världsförbund Den tysta platsen Till äventyrens art hör att de alltid komma från andra håll än därifrån man väntat dem.
Varsågod och se er om i er värld, det gör ingenting om ni tycker den är vanlig.
T y det är just ur den jämnaste, slätaste, gråaste vardag som äventyren sti- ga fram.
I ett ögonblick slå de åt sidan de tunga förhängen, som ovetenheten och vanan dragit för och stå där, nya och över- väldigande.
Vem kunde veta att kostymen, i vilken K v i n n l i g a läkare f r å n s n a r t s a g t Förutom val och stadgeförändrin- undervisning med nödvändighet min g r a m, den spenslige södergrabben alla jordens länder inbjödos f ö r t i o g a r voro tvenne f r å g o r uppsatta till måste g i v a s och g i v a s tidigt.
A t t vandrar Götgatan fram.
med sina grågrede- lina rutor skulle avslöja sig som ett även- å r sedan till en stor kongress i New diskussion.
Undervisning i sexuell med nödvändighet föräldrarna mås- tyr.
Det gjorde den i alla fall och det hän- York f ö r a t t diskutera en h e l - d e l a r hygien och bedövningsmedel vid f ö r - te g e den f ö r s t a uppfostran genom de i Collijns fabrik i Stockholm, varifrån k r i g e t aktualiserade f r å g o r.
Dar upp- lossningar.
Båda dessa ämnen voro a t t på barnets f ö r s t a f r å g a svara den ledde sitt ursprung.
kom f ö r s l a g och f a t t a d e s beslut om j u av så stort intresse.
a t t man hade klart.
enkelt och sanningsenligt.
Och Det var först det märkliga att se maski- a t t bilda en internationell samman- önskat a t t tiden som anslagits till genom a t t samtidigt med s i t t svar ner utföra det man är van att sätta i för- bindelse med människohänder.
Anlagen, den s l u t n i n g, som vart femte å r samlas diskussionen, varit något rikligare tala till barnets känsla så a t t det långsamt förvärvade träningen.
fingrarnas till kongress.
Den a n d r a a v dessa tilltagen.
Det f ö r s t a ämnet tog le- från början f å r lära s i g den djupa mjukhet och ögonmåttets osviklighet äro kongresser ä g d e rum i Paris den 10 jonparten av tid och intresse.
respekten f ö r livet.
överflyttade och gömda inom en maskin — 15 april under stor tillslutning.
Diskussionen gällde e j undervis- Skolan måste sedan i samband Tillverkningens effektivitet beror inte läng- Den internationella sammanslutnin- n i n g eller icke utan vilka vägar med d e naturhistoriska ämnena be- re på mänskliga små tillfälligheter, frusna fingrar, utvakade ögon, olust eller intresse.
g e n o m f a t t a r 24 olika länder.
Av har nian a t t g å, vilka resultat har handla fortplantningen.
Åsikterna Den är säkert inlåst i metalldelarnas precisa dessa voro vid denna kongress 1 8 re- nian vunnit?
V a d kunna vi l ä r a a v variera något vem som i skolan skall funktioner och kan hämtas fram och sättas presenterade med sammanlagt upp varandras erfarenheter?
E n enqu- lämna denna undervisning.
V a r e i gång på ett ord.
Se pi från mörjan.
Tillklippningens spän- emot 300 deltagare.
D ä r funnos ète o m f a t t a n d e f r å g a n s l ä g e i 1 4 sig det är läkare eller annan lära- kvinnliga läkare f r å n d e f l e s t a av olika länder f ö r e l å g, f ö r d e anglo- repersonal framhålles h u r d e n n a nande ögonblick är förvandlat, är inte läng- re dagens höjdpunkt utan dess normala E u r o p a s s t a t e r, f r å n U.S.A.
från sachsiska och germanska länderna f r å g a med nödvändighet måste in- innehåll.
U r en packe på tjugufem tygstyc- I n d i e n, J a p a n och Bolivia.
bearbetad a v en engelska.
dr. Mar- tressera varje om s i t t sociala ansvar ken skäras med svindlande hastighet kosty- V i d den med utomordentlig g ä s t - tindale, f ö r d e romanska länderna a v medveten läkare.
Betydelsen av e t t mens otaliga efter mönster utritade delar, f r i h e t m o t t a g n a kongressen under- en fransyska.
dr. Montreuil-Straus.
samarbete mellan skolan och hemmet utan att det understa lagret med en milli- strök representanter f ö r det h ö g r e Den pretenderar ingalunda på n i - hetonades också, h u r d e måste ömse- meters bredd skiljer sig från det översta.
undervisningsväsendet med sin när- gon fullständighet men g e r dock en sidigt s t ö d j a varandra f ö r a t t kun- Tjugufem ficklock skickas i en liten stapel till vidare behandling Tygpacken svänges v a r o d e diskuterade f r å g o r n a s bety- god bild av f r å g a n s låge i de olika na uppfostra barnet så, a t t det slut- mot kniven, kurvan vid axeln är utförd lätt delse och den l a g s t i f t a n d e makten länderna, ligen förmår underordna sina in- som en dröm.
Tjugufem ärmar.
Tjugufem Nästa packe.
Bord efter hedrade kongressen med en i n b j u - D e t ä r på m å n g a punkter en f ö r - stinkter och impulser under v i l j a och framstycken.
bord passeras av de vardande rockarna.
som dan till P a l a i s d e Luxembourg, d ä r b l u f f a n d e överensstämmelse i de ansvarskänsla.
tråcklas, sys, pressas, pikeras, fodras, stof- även kongressens betydelse v e d e b ö r - framkomna å s i k t e r n a.
A l l a som Redogörelserna g e vidare vid han- feras.
Var inte stofferingen av fodret ligen ii tiders t röks.
y t t r a t s i g ä r o e n i g a om att en sådan Forts. å sid. 4 ibland besvärlig också för yrkesskickliga händer.
Maskinen är nästan utmanande i sitt förakt för svårigheter, den viker och syr så att tråden fäster i tyget utan att stygnen gå igenom Slutligen gå rockarna efter att ha genom levat åttio olika moment i sin tillblivelse med samma fart och precision till den sista pressningen, höger och vänster i olika press.
SA förenas rocken med den från början just för den avsedda västen och byxorna.
som vandrat sin självständiga väg fram mot samma fullbordan.
Men maskinen inte bara förvandlar det Några synpunkter sammanställda av Honorine Hermelin iiiskilda yrket, där den forna yrkesskicklig- heten inskränkes till vissa kontrollposter.
E t t n y t t ord.
som över a l l t möter d e r l i g a vanor, som driver oss vidare och naturtillgångarnas f ö r ä d l i n g till Den ställer också de olika yrkena i bredd i pedagogiskt och psykologiskt tan- till upplevelser och erövringar g e - s. k. nyttigheter, håller ändock med varandra Eller hur är det, nar skräd- nom hela livet - ty var finns keutbyte, är mindervärdeskänslan.
nog påståendet streck.
T y det finns darkonsten består i passandet av en maskin, någon g r ä n s f ö r vad en människa H a r det något a v vikt a t t säga?
ju så m å n g a slag a v råvaror och så är den inte direkt jämförbar med exmpel- D e t a r j u A l f r e d A d l e r, wiener- kan e r f a r a och lära s i g?
Man många olika sätt a t t förädla dem.
vis kontorsarbetet, sedan det - enligt den av Dagens Nyheter och Tidskrift for Af- läkaren och psykologen som f r ä m s t känner lust a t t f å benämna denna Och ytterst blir ju frågan vad denna färsekonomi anordnade roliga utställningen g i v i t k l a n g och burskap At ordet.
och drivande k r a f t med e t t mera posi- människa.
som äter och klär s i g i och också kommit att bestå a v skötandet a r den intresserade hänvisas d ä r f ö r till tivt namn ä n mindervärdeskänsla.
u t n y t t j a r och avnjuter alla förädla- r Om det är ett automatiskt press- el er en duplicator, en snabbgående pi- hans s k r i f t e r.
närmast till den nyli- Men lika gott.
Vad A d l e r vill de varor.
vad hon, s j ä l v betraktad komma åt ä r egentligen dess v r å n g - som råmaterial, skall förädlas t i l l?
gen på svenska utkomna Individual- psykologien.
V a r f ö r den enkla och bild: den förlamande.
snedvridna Jag skulle vilja våga den satsen: mindervärdeskänslan.
vad vi.
noga t a g e t känner och erkän- talande tyska titeln, Människokän- Varje slags makttryck först ner som ett arbetsresultat.
är alltid nedom (M e n s c h e n k e n n t n i s) ej fått och f r ä m s t över e t t barn - h a r en något slag a v råmaterial.
som blivit f ö l j a boken, ä r svårt a t t förstå.
band, med en handrörelse fått kuvert och Mindervärdeskänslan ä r intet ont i förödande verkan.
Det dödar förtro- förädlat e f t e r en viss idé.
brev tryckta och undertecknade med bläck, Råmaterialet är j u som s a g t av brevet vikt i en vikningsmaskin återstår och f ö r sig.
menar A d l e r.
Den ä r vår endet till livet och till omgivningen n a t u r l i g a f ä l j e s l a g a r e genom hela M e n förtroendet ä r den varma och så olika slag - a l l t vad jorden bju- bara att lägga brevet i kuvertet.
M e n när den l å n g a tid då vi äro små, okun- djupa grund, u r vilken initiativ och der.
också allt levande: ett barn, en all spänning hur man skall lyckas blivit av- som leder hundvalp eller en unghäst, en skol- skaffad.
inför tillskärandet a r en fin ko- n i g a och s v a g a gentemot " de stora " livsduglig arbetsförmåga.
skall väsa.
barnskara, en gymnastiktrupp.
en stym, inför ränteräkningen och kortsyste- med a l l a deras överväldigande k r a f - till arbetsresultat, mets skötsel, r a r placerar man då sin ledig- L å t oss här ett ögonblick granska vänskap eller ett äktenskap.
Idéerna blivna energi och äventyrshuset.
Kanske i t e r, vetskaper och privilegier.
Den är j u också bli oändligt växlande rekordsättning, kanske i en skapande upp- vår n a t u r l i g a f ö l j e s l a g a r e och vår vad vi menar med arhetsresultat.
Den ekonomiska vetenskapen vill inför samma material.
- Björken gift långt utan för arbetsplatsen.
Därom vet naturliga kläiterstege, som v a r j e uppfostrare vet a t t b e g a g n a s i g av.
ju visa oss, a t t a l l t arbete på jorden som fälles, blir lika förädlad t i l l ett man ännu litet.
Ty det ges så många tillfällen att ratta " V ä n t a j a g blir väl stor j a g k a n egentligen innebar e t t och d e t s a m m a: fullt arhetsresultat som torr och väl en förlegad uppfattning.
Mitt i det jäktan- väl lära m i g - j a g kan väl g ö r a ef- framforslande och förädling a v na- upphuggen ved som om den snidas de arbetet på det moderna kontoret finner D e t gäller vad man vad man aldrig väntat.
En lugn plats ter " - det ä r den drivande k r a f t, turens g i v o r och k r a f t e r till män- till prydnadsföremål.
som rest oss f r å n vårt kravlande på niskans tjänst.
O m också vägen kan man tänkt sig - det gäller om idén mitt i en bullersam värld.
Detta ar nämli- alla f y r a, som lärt oss det svåra män- s y n a s oss lång mellan tänkarens eller blir f y l l d.
- Och den l i l l a båt som gen vad som utlovas vid Remington Noise- less, den ljudlösa skrivmaskinen.
Kom se- Forts. å sid. 4. niskospråket och a l l a d e storas un- historikerns eller musikerns arbete dan och säg att ni redan vet vad världen har att bjuda Diskuterar undervisning i sexuell hygien - Arbetsresultat — Mindervärdeskänslan - — kan - Casan.
Män i bojor TIDEVARVET Utkommer varje helgfri lördag.
Slussplan 1 — 3, 2 tr., Stockholm UTGIVARE ' Ada Nilsson.
REDAKTIONSKOMMITTÉ Elin Wägner.
Elisabeth Tamm.
Honorine Hermelin.
REDAKTIONSSEKRETERARE Carin Hermelin.
Politiska vägar Det politiska livet behöver en för- I Genève sitter den förberedande ga valuta- och konjunkturkriser upp- avrustningskommissionen, i Paris en stå.
Den tekniska sidan kan nian nyelse.
Aldrig l i a r politiken varit så olustmättad, som i dessa dagar, lösa.
Men svårigheterna ligga däri konferens mellan fordringsägare det var grundtemat i fröken E l i s a - och skuldsatta för att göra upp att fordringsägarna utgå från vad beth Tamms föredrag: » Politiska världskrigets affärer.
Det är utan tvivel erfarna män med klara och tränade hjärnor.
Var- för förlöpa d i förhandlingarna med e n r a d av katastrofer, som hota ar- betet, varför g$ de så långsamt och bli till ett kval för deltagarna själva och för dem som vänta på resulta- ten?
Äro uppgifterna olösliga?
Nej.
De äro invecklade såsom varje stor organisatorisk uppgift i vår kompli- cerade värld, men d e erbjuda inga oöverstigliga, materiella tekniska svårigheter såsom att telefonera med mars eller smälta småsten eller väc- ka upp döda.
De uppgifter som fö- religga äro heller icke sådana vilkas lösning ingen önskar eller frågar efter.
Alla önska att 1914 — 18 års krig måtte likvideras på ett antagligt Sätt.
Alla önska att dem oroande rust- ningsökning som satts in iiiider de senaste åren.
måtte brytas.
Vad ä r det då som ä r i vägen?
Jo.
Ser man på herrarna i Paris.
ser nian på herrarna i Genève, skall inan upptäcka att de äro bundna till händer och fötter, och hur ska man då kunna ta itu med en uppgift?
Remmar snöra ihop deras händer på ryggen, remmar snöra fast dem vid leras stolar.
Dessa remmar äro skurna ur det förflutna, ur dess misstag och reaktioner mot misstag.
dess brott, dess lidanden.
U r allt detta följer rädsla för nya lidanden, skräck för den som vållat lidande, segraren är rädd för den besegrade och den besegrade för segraren.
Om alla dessa hämningar vore lösta skulle uppgifterna lösas t y så- dant kan den moderna hjärnan.
Som instrument för lösande av krigsersättningsfrågan liar man ju redan uppfunnit en internationell bank, som skall sköta parternas ge- mensamma affärer och se till at iii- de förlorat och vilja ha igen och iii- vägar », hållet i Göteborg den 22 te från vad Tyskland rimligen kan dennes på inbjudan a v Göteborgsav- prestera.
Dessutom äro de rädda delningen a v F.K.R.
De 6 à 8 år.
som gått sedan Fri- för ett Tyskland fritt från ekono- misk träldom.
Allt detta ligger i deras fordran på 40 milliarder.
Tysklands motbud ä r 27 milliarder, ungefär vad ententen betalat Ameri- ka Vill Ni ha mer, säger Tyskland.
måste Ni släppa ut oss dit ut där i i i - diistrien hämtar sitt råstoff och fol- k~ s i n försörjning - t i l l Afrika.
Numera köra ju inte fordrings- ägarna ut Tysklands ombud så som skedde i London 1921.
De bryta heller inte mera in i Ruhr för a t t ta sin fordran med våld som skedde 1923 med Ruhrockupationen.
Men de vägra att se saken ut från Tysk- lands ståndpunkt eller diskiitera hur Tyskland skall kunna s k a l l a dessa 40 milliarder.
Det är en affektbeto- nad och icke en förnuftig stånd- punkt.
I den ligger båda parternas föregående insyltad.
liksom ett helt olyckligt äktenskaps alla detaljer ligga insyltade i makarnas orimliga anspråk vid en skillsmessoprocess.
Sammalunda ligger det till vid len förberedande avrustningskonfe- rensen i Genève.
Den liar till upp- qift att lägga fram ett program ef- ter vilket en allmän, beslutande kon- ferens skulle kunna förhandla om nedrustning.
Detta är heller icke en olösbar uppgift.
Visserligen h a r den krånglats till oerhört, därför att ar- betet från början lades på linjen: varje stat skall avrusta i proportion till säkerheten eller osäkerheten i dess läge och dess grannars farlighet.
T y var och en måste j u d å framställa sitt eget läge såsom hotat och sina grannar som de farligaste av alla.
Men dels är man ju nästan klar med ett förslag på denna bas.
Dels ä r det ju icke uteslutet, a t t man kan enas om en enklare formel för avrustning, B ä r finns t.ex. deii ryska som går ut på en minskning över lag procen- tuellt på lias av d e nuvarande rust- ningarna så a t t förhållandet mellan staterna blir detsamma som förut.
Många andra praktiska förslag äro dessutom inkomna, däribland T y s k lands nu senast inlämnade, som vill fastställande av maximisiffror för ingreppavapen, inskränkning av värnpliktskontingenter och övnings- tid, förbud mot allt luftkrig, offent- liggörande av alla länders rustnings- åtgärder och inrättande av en inter- nationell ständig avrustningskom- mission som kontrollerar den blivan- de avrustningen med deii permanen- a internationella domstolen som hög- ta instans vid tolkinngstvister.
Sedan 1925 då det beslöts a t t för- bereda deii allmänna avrustningskon- ferensen har inte mycket gjorts prak- tiskt taget, men problemet har dock ältats så mycket, a t t nian kan se, att det är tekniskt lösbart.
sinnade Landsföreningens spräng- ning, ha varit avgörande för riktlin- jerna i svensk politik.
De politiska vägarna ha iiiider dessa år matema- tiskt stakats ut.
Det politiska in- tresset l i a r varit i stadigt sjunkande, trots det ojämförligt större valdel- tagandet vid senaste riksdagsman- navalet.
Kriget och dess följdsjuk- domar ha sköljt i n över vårt land och s a t t sina märken också på det poli- tiska livet.
Med kriget växte ägo- penningens mak t över delssinnet, människorna väckte reaktionen till liv och länknde medborgarrätten in på avvägar.
Klassintresset, inte samhällintresset har blivit det le- dande.
Högern och arbetarepartiet beteckna nu de två stora politiska hu- vudvägarna.
Inte så på den tid Fri- sinnade Landsföreningen v a r ett ma- joritetsparti.
då kunde man ännu ta- la om idépolitik.
Men så kom kriget och med det slungades utvecklingen med oerhörd fart framåt.
Kravet, som efter kriget ställdes på liberalismens målsmän, v a r över- väldigande.
Det gällde ju ingenting mindre än a t t på nytt rannsaka sam- hällsfrågorna ända från roten.
Det krävdes också att kol-sa en del av de intressen, som synes oss människor dyrbarast av alla, de ekonomiska.
Liberalismens målsmän följde icke kravet.
Vi stannade och tvekade och så gick tillfället oss ur händerna.
Splittringens ande fick i stället in- steg, 27-majbeslutet var e t t verk av denna utveckling.
Svårigheten ligger i de psykolo- giska hämningarna.
Man liar mer och mer åkt in i en föreställning om orimligheten och svårigheten och hopplösheten i uppgiften.
Den fem- te konferensen slutade i modlöshet och efter att man återigen skjutit på huvuduppgiften under förevänd- ningen a t t tusen saker måste utredas först.
Och den sjette började inte vidare förhoppningsfullt.
Ordföran- den sade ifrån, a t t man inte denna gången heller kunde bli färdig med något program å t den allmänna kon- ferensen; emedan sjöstormakterna in- te klarat upp sin rustningsminsk- ning än.
Och deii olycksalige lord Cushendun f r å n England som kom med sina amiraler och grneraler slog ner förhoppningarna f r å n bör- jan.
Men konferensen kände s i g va.
ra i brännpunkten för allmänhetens otåliga intresse på ett helt och hål- let nytt sätt.
Man kunde inte skju- ta bort det ryska förslaget såsom lig- gande utanför konferensens befo- genhet, därför att det utgick från en annan princip för avrustningen än den enskilda statens säkerhet Man kunde inte dröja med a t t full- borda sin proniemoria till den all- männa konferensen tills England o Amerika kommit överens om stor- lek och antal av tillåtna kryssare.
Man kunde inte ställa s i g på stånd- Det hämnar sig för ett politiskt parti.
om man glömmer att i tid ta upp det nydaningsarbete, som måste bli en följd av de förändrade för landena.
De gamla namnen stå kvar.
blott så mycket mer konservativa.
Så har den borgerliga vänsterns uppgift förskjutits.
Den l i a r fått en makt- ställning, men en annan än tidigarr.
Den f å r avstå från att kämpa för egna mål, och nöja s i g med medla- reställningen, tungan-på-vågen-poli- tiken.
Det borgerliga samgåendet vid fjolårets riksdagsmannaval var en- dast e t t följdriktigt utslag a v denna utveckling.
Frisinnade kvinnor ha a l l t i d framhållit a t t ett dylikt sam- gående betyder mer än en blott val- teknisk åtgärd, a t t det måste vara utslag av en viss samhörighet.
Man liar velat förhindra socialdemokra- terna att få majoritet f ö r att själv få utslagsrösten.
Högern fordrar nu hedersskuldens infriande.
Är man villig a t t betala d e n?
Det ser knappast så ut.
Vid ett par tillfäl- len ha de frisinnade gått med social- demokraterna.
mot regeringen.
Ute i bygderna l i a r den borgerliga sam- lingen åstadkommit det, a t t orden l i - beral och frisinnad i folkmedvetan- det fått e n annan klang än förr.
Det finns ingen tro på uppgifterna mer, ingen hänförelse längre.
Den bor- gerliga vänstern har upphört att va- ra ett framstegsparti.
I våra grannländer har utvecklin- gen gestaltat sig något annorlunda.
I Norge och Danmark ha socialde- mokraterna g å t t fram vid d e nyligen förrättade kommunalvalen.
i Sverige tycks reaktionen ha övertaget.
Hur länge skall denna utveckling fort- gå?
Tills dess reaktionen mynnar ut i bolsjevism?
Eller ska vi stanna Forts. å sid. punkten: ingen rustningsökning är det högsta vi kunna i i i.
Man m i s t e uttala sig för vad som med ett nytt bra uttryck kallas kännbar nedrust- ning, och man måste gå med på a t t befordra det ryska förslaget till en kommande allmän konferens.
Det ä r ändå något a v så bundna nänniskor och så mycket militära experter.
När detta skrives pågår dessiitom konferensen alltjämt, och dess slut- resultat kunna ej överblickas.
Huru skola de band lösas vilka binda dem som ha a t t avgöra d e sto- ra frågorna?
J a hur lösas den en- skilda människans bojor?
Icke s- lom att man säger: d e äro inbill- ningar, ty.
själsliga bojor, ehuru osynliga, äro de verkligaste av alla.
Bojorna kunna endast lösas genom tillförandet av en kraft, större än det förflutna som smidde dem.
De kun- na lösas genom en synförvandling, en hjärteförnyelse, genom vilken det ' örflutna krymper f ö r visionen a v f ramtiden.
Kunna icke d e nu regerande och leras representanter mäkta befria s i g u r bojorna, då måste de försvin- na som snön i slutet på april.
Våren kommer då a t t h a sin g å n g trots allt.
D e kunna göra skada som den sena vårkylan men icke hindra årstider- nas gång.
Från diverseboden och varuhuset Affärsbiträdenas och kon torsfol- personlighet - enligt Anna Nilsson Maktens psykologi 60 år hans mening Några utdrag ur A l f r e d Adlers uppsats i Gewalt und Gewaltlosigkeit.
kets levnadsvillkor ha i vår - bland - utstrålar dåliga vibrationer säl- så många andra frågor - lyfts upp jer han hellre ingenting än han har ur sin vardagliga aktualitet och ge- nom en motion i riksdagen ställts i det tillfälligt koncentrerade ljuset av riksdagsfrågornas aktualitet.
Borgmästare Lindhagen har nämli- gen hemställt om åtgärder för för- bättrande - såvitt möjligt - av lev- nadsförhållandena f ö r butiksbiträ- den, kontorsfolk, samt visst skydd för ämbetsverkens extra personal och rikstelefonisterna.
Motionen har visserligen avslagits av riksdagen.
Det ä r också litet svårt a t t förstå, hur motionären tänkt sig a t t kungl.
maj: t på riksdagens begäran skulle kunna åstadkomma någon effektiv förbättring f ö r den vittutgrenade och heterogena yrkesgrupp, som det ä r f r å g a om.
E f t e r saken ' s fall i riksdagen liar emellertid de kontors- och handels- anställdas förening i sin tur gjort ett försök a t t finna utvägar till svå- righeternas lösning, genom att på ett stort möte i Stockholm ta upp de nuvarande förhållandena till be- handling f r å n olika synpunkter.
Borgmästare Lindhagen, som var en av mötets föredragshållare, talade 51. a. om hur viktigt det ä r, a t t en opinion i en bestämd riktning skapas f ö r dem, som ställa krav på statens medverkan till oefterrättliga förhål- landens avhjälpande, Redaktör Cas- parsson, som talade om den fackliga rörelsens utveckling, fortsatte med att framhålla betydelsen av a t t de missgynnade grupperna.
som fak- tiskt ännu i d a g delvis leva under medeltidsmässiga förhållanden, inse vikten av en egen energisk strävan.
D ä r yttrades även andra ord for ett mera målmedvetet beträdande av or- ganisationens väg.
Det var j u inte första gången krav på effektiv sammanslutning fram- förts bland dessa yrkesgrupper.
Men kraven ha hittills i allt för stor ut- sträckning förblivit ouppfyllda, tack vare affärsarbetets olikformighet m. fl.
f ö r en sammanslutning ogynn- samma egenskaper.
Man kan leta efter sambandet mellan det stora moderna varuhuset, med sin utvalda yrkesskickliga kår av försäljnings- och andra anställda, och den lilla av fotogenos genompyr- d a mörka och proppfulla diversebo- den vid småstadens kullerstenstorg, d ä r den gamle vresige affärsinneha- varen bibringar sitt biträde sin egen ovanliga syn på försäljningskon- stens hemligheter: till kunden, vars Vara stor!
Vara mäktig!
I alla små och i dem som känna s i g små, hor denna längtan.
Varje barn läng- honom kvar i boden, medan han till tar efter högre mål, varje stackare den med goda vibrationer utrustade efter överlägsenhet och den missmo- lycklige kunden, lämnar varor till fri- dige efter fullkomningens toppar.
kostigt nedsatta priser.
Och ändå Detta gäller den enskilde lika väl som massorna, folken, staterna och ä r ju sambandet där.
nationerna.
Varje mänsklig strävan Genom d e stora varuhusen har härstammar ur ivriga försök a t t emellertid av sig själv växt fram en övervinna känslan av brist, osäkerhet tendens till sammanslutning, som och svaghet.
Men för att kunna g å nog skulle kunna föras vidare.
Där framåt behöva människorna en led- bild före sig in mot framtiden.
Full- äro personaltidningarna och de hela komningen ä r som ledstjärna icke Den som skriver detta har blott ” huset “ omfattande föreningarna.
haft förmånen träffa ” A n n a Nils- gripbar nog för a t t fylla detta än- Där finnas ju också föreningar inom son i Malmö " de senare åren, första damål.
För att kunna gå säkrare ge- vissa branscher, men inte nog om- gången vid en fredskongress i Wien.
staltar den trevande anden en konkret fattande.
Den första uppfattningen av henne ledbild å t sig.
Människan kan se sin De i motionen framhållna brister- som en frejdig, öppen och trevlig fullkomning i att bli kusk, läkare, na inom försäljningsarbetet äro människa, f r i från småsinne, har bli- Don Juan, medmänniska eller tyrann.
vit bestående.
Hennes fördomsfri- Alltid ser han däri sitt livs högsta främst den långa obestämda arbets- het, hennes redobogenhet a t t motta- uppfyllelse och bekräftelse.
dagen, de dåliga eller obefintliga g a och förmedla intryck och hennes Den stora hären av svårskötta rasterna, de låga lönerna, de i mån- glättiga, humoristiska syn - även barn, nervösa, vansinniga, alkoho- ga fall osunda, mörka och oventile- då det gäller egen svaghet - göra lister, morfinister, kokainister, kri- samvaron med henne synnerligen minella och självmördare erbjuda till rade arhetslokalerna.
uppfriskande.
Det ä r å t fredsarbe- sist djupast inne samma bild.
För A t t lönerna i många fall a r allde- tet och rättstaten som hon ägnat en alla gäller det kampen om den per- les för små är säkert, svarar repre- stor del av sitt intresse och vilka i sonliga makten eller förtvivlan över sentanten för ett av Stockholms stör- henne ha en entusiastisk förkämpe, att icke kunna nå den på ett allmän- re varuhus, som vi tillfråga, särskilt som ej nöjer sig med dessa idéers gagnande sätt.
Överlägsenhet över gäller det kvinnorna.
De ohygie- teoretiska sida, utan outtröttligt sö- andra eftersträvas ännu såsom den högsta livsformen.
Vårt ideal har niska lokalerna äro däremot numera ker omplacera dem i det praktiska li- tagit gestalt som makt över andra.
vet.
Ilen svaga hälsan har därvid en försvinnande svårighet.
Vad be- endast tillfälligt förmått hejda hen- H u r kom denna olycka in i värl- träffar arbetstiden kan man säkert nes sega energi.
Provinsen, Zee- den.
Den personliga strävan efter genom litet omtänksamhet och in- lands motto ” L e n t o et emergo ” - makt ä r ett försinnligande a v tresse åstadkomma stora förbättrin- j a g böjer mig och reser mig igen - strävan efter fullkomning!
Och tyckes mig kunna s t å som motto därtill ä r det en förförisk form av gar.
även över Anna Nilssons liv.
Det fullkomlighetsstravan, särskilt i en E n av dem, som vi vant oss till.
finns i henne något av den odödliga från alla sidor trängd kultur.
Det är ett nära tillhands liggande miss- berättar om några amerikanska erfa- elden.
Hennes vänner komma a t t på min- tag, uppkommet genom efterbild- renheter.
Det ä r allmänt känt a t t ning av den ohämmade naturproces- nesdagen sända henne tacksamhe- det forcerade arbetet, hur ansträn- sen.
där den enskildes fullkomning gande det än må vara.
ä r lättare a t t tens tankar för d e friska fläktar hon vinnes genom brutal seger Över d e fört in i deras liv.
uthärda för de anställda än de lån- svagare.
E.Å.B.
Mannens herravälde över kvin- ga sysslolösa timmarna under den nan har berövat hononi erotikens hö- döda säsongen.
Man liar försökt sta fröjder och måste inom mera a t t just där åstadkomma någon k o n - utvecklade kulturformer sätta kvin- penintioii för det påfrestande arbe- V a l e n Danmark nan i uppror mot själva sitt kvinno- tet under högsäsongen.
Biträdena öde.
Strävan efter personlig makt är få börja kockan I I eller sluta någon I Danmark valdes nytt folketing timme förr på eftermiddagen, det d e n 24 april.
N ä r detta skrives vet ett ödesdigert bländverk och förgif- tar den mänskliga sammanlevanden.
ännu ingenting om utgången går alltid att ordna, så a t t det g å r Den som vill mänsklig gemenskap i lås.
Man kan tänka sig olika grup- av detta viktiga val, som kommit till måste avstå från strävan efter makt stånd 1 1 / 2 å r förr än den Mad- per med olika tid för en viss period sen — Mygdalska regeringsperioden över andra.
Många finna det vara i taget under den tysta säsongen.
normalt borde ha utgått.
Vad man en självklar sak a t t man sätter sig Rara kraven på sådana förbättrin- vet är .emellertid vilka uttalanden igenom med våld.
Vi medge a t t det gar bli nog starka måste de genom- de olika partierna gjort inför valen, skenbart ser ut som den enklaste vägen att uppnå det goda och lyc- föras.
Men det förutsätter förstås och vilka frågor som främst ha förts kobringande och det som tjänar ut- också en organisation av firmorna i elden.
veckilingen genom maktmedel.
Men D ä r äro flera stora frågor, i vilkas själva, då inte en enstaka firma gär- handhavande vi äro vana att se Dan- när och var i det mänskliga livet el- na vill ta risken av att ensam stänga mark som ett föregångsland, och ler mänsklighetens historia har ett som därför måste väcka vårt intresse sådant förehavande lyckats?
Så vitt en timme tidigare eller dylikt.
vi kunna se, väcker ständigt använd- E t t annat exempel på vad de ame- i särskilt hög grad.
Dit hör grund- ning även av milt våld ett motstånd, skyldsfrågan.
kärnpunkten i Rets- i de fall, där den besegrades rikanska affärshusen varit tvungna partiets program.
E t t förslag om väl avses.
Det patriarkaliska syste- att gå med på, ä r de goda anordnin- införande a v grundskyld, d.v.s. met och den upplysta despotismen garna för personalens trevnad.
Där jordvärdeavgift.
på 3 % har redan ha efterlämnat förskräckande spår.
finnas matsalar, rökrum, t. o. m. förut blivit framlagt och omkring Intet folk har ens uthärdat sin Gud danssalar för en uppfriskande liten detta förslag hoppas Retspartiet utan motsägelse.
samla ansenliga anhängarskaror.
Maktlystnaden insmyger sitt gift i omväxling under rasten.
Detta till- Socialdemokratiska partiet utlovar mötesgående beror inte alls på någ- på sitt valupprop bl.
a. arbeta för föräldrakärleken och söker i namn av och barnens lydnadsplikt auktoritet ra organisationers krav - sådana en rättvis egendomsbeskattning och att fasthålla skenet av överlägsenhet finnas ju egentligen inte i Amerika framhåller därvid också en fortsatt och ofelbarhet.
Då blir det barnens tillämpning av grundskyldsprinci- utan på firmornas önskan a t t för uppgift att växa sina föräldrar över pen.
Bland andra punkter på detta längre tid knyta personalen vid sig.
program märkes statshjälp till soc- huvudet och bli färdig med dem.
Samma är förhållandet med läraren.
Nyanställningarna vid ett ameri- kerproduktionen - alltså en även Ä v e n kärleken har samma instinkter kanskt varuhus kunna gå upp till Danmark aktuell fråga, där social- och begär av den andra parten en 100, 200, ända till 300 procent per demokraterna sålunda hålla sig-på för långt gående hängivelse.
Man- år.Man måste anstränga sig för a t t en mera reaktionär kant.
nens maktbegär fordrar med åbero- Till d e allra viktigaste frågorna pande av naturens ordning kvinnans inte förlora sina anställda, så fort hör den om avrustning.
H ä r har de blivit litet vana och införsatta i Radikale Venstre under sin sakkun- underkastelse.
Följden är föga gläd- jande: alla naturliga sammanhang arbetsrutinen.
nige ledare Dr. Munch framlagt ett förstöras och värdefulla krafter lam- I Sverige är det regel att de an- program för ett ” Vagtværn ”, vilket slås.
man väntar skall kunna samla både Emellertid har den maderna själs- ställda stanna på samma plats i 10, socialdemokrater, retspartimedlem- 20 år, hela sitt liv.
Detta borde ju niar och möjligen också de mera fri- inte hindra intresset för förbättrin- sinnade inom Venstre till en slutlig gar.
Men här liksom på andra om- lösning.
äro medfödda och opåverkbara.
Sna- Det hittillsvarande regeringspar- rare bli de tidigt inympade i barnet.
råden behövs en viss grad av tvin- tiet, Venstre, kämpar för vad det kal- gande nödvändighet.
Sedan be- lar en folklig politik, medan ' det ge- som mottar dem viljelöst ur en at- ror ändå den slutliga utformningen nom sina lönenedskärningar i själva kvinnliga kandidater äro uppställda på personlig god vilja.
Det ä r san- verket drabbar de lägre klasserna.
våra båda medarbetare fabrikinspek- Slutligen ä r det hogerpartiet, som tör fru Julie Arenholt och trafikkon- nerligen ett stort arbetsfält, som er- bjuder väldiga möjligheter till fram- kräver försvarsfrågans lösning e f - trollör fröken A n n a Westergaard ter de sakkunniges förslag, skatte- från Köpenhamn samt den även i g å n g för omtänksamhet, uppfin- lättnad för näringslivet, en smidig Sverige kända rektor H e l g a Lundh, ningsförmåga och ömsesidigt in- traktatpolitik, som kan utvidga Dan- Odense.
Tidevarvet hoppas att i nästa vecka f å utförligare återkom- tresse.
marks exportmarknad.
Det kan intressera ' Tidevarvets ma till utgången av de betydelseful- läsare a t t bland Radikale Venstres la valen i Danmark.
i även —
Arbetsresultat — Mindervärdeskänsla Forts. fr. sid. 1. en pojke skurit ur ett utvalt stycke bark som med mast och segel styr u t på en pöl, kan vara ett lika full- ändat arbetsresultat som Kungsholm.
när den går av stapeln från Götaver- ken.
Självbelönande lycka ligger alltid i ett arbetsresultat.
Kanske den en- da verkliga lycka som f i n n s: att en inre vision av det som ett material skulle kunna formas och duga till, till sist blir verklighet - alltid, kan- ske.
efter en kortare eller längre pe- riod a v missmod och misströstan.
Mindervärdeskänslan förlamar den fantasi, som i ett föreliggande råmaterial ser, vad som kan formas därur, den fantasi, som också blir motorn i vad f ö r slags arbete, tungt kanske och långt, som m i s t e läggas ned därpå.
Mindervärdeskänslan kommer i stället den fantasi att fro- das, som vi kan kalla den Peer Gynt- ska.
Den som bygger luftslott kring s i g själv, som ständigt g å r udenom just den uppgift, det verklighetens råmaterial som det gäller.
Men den godtager alla medel a t t framhäva det själv, som ä r " sig selv nok ”.
V a r j e g ä n g ett barn möts av den vuxna världens överlägsna ogillande av dess strävanden och intressen.
dess intensiva och helhjärtade arbe- te p å a t t förvandla ett visst råmate- rial efter sin fantasis beläte; var g å n g en övermäktig uppgift l ä g g s på ett barn; var g å n g det eggas med familjegoismens piska a t t vara nå- got märkvärdigt, eller av skolans att vara duktig och erövra b e t y g; var g å n g det stöter emot den oresonliga muren av " de storas " privilegier på vad som ä r förbjudet eller brottsligt f ö r de s m å; var g å n g ett flickebarn omsusas a v detta " bara en flicka " var sådan g å n g bränns mindervär- deskänslans glödande järn in i sjä- len.
D a r alstras det g i f t som i san- ning ä r trollgiftet; den eviga för nimmelsen av sig själv, som lyckad eller misslyckad.
vanmäktig eller dock mäktig, den eviga strävan e f - ter makt och betydelse på andras be- kostnad.
Den djupa isoleringen från livets uppgifter, d.v.s. från den själv- fallna tron på att de äro till f ö r att tagas upp.
och den djupa isolerin- gen från gemenskapen och samarbe- tet med omgivningen, det ä r det fruktansvärda Öde som, mindervär- deskänslan dömer till.
Och den alstrar vad värst är, en förtvivlad kamp att till varje pris ta sin - - mosfär, genomdränkt av maktin- tressen.
Ett kan rädda oss: miss- t r o mot varje övermakt.
V ä g och taktik g e sig f ö r oss ur vårt yttersta m å l: vård och förstärk- ning av gemensamhetskänslan.
V i kunna bekämpa gemenskaps- känslan inom oss.
Men kväva den kunna vi icke.
- - Det ä r icke så lätt att försöka undertrycka gemen- skapskänslan.
Förbrytaren behöver bedöva sina sinnen före eller efter, dådet f ö r att sätta gemenskapskäns- lan ur funktion.
Vanartig ungdom sluter sig samman i hand f ö r a t t de- la a n s v a r e t med andra och sålunda mildra d e t.
,.
K r i g e t ä r icke fortsättning av poli- tiken med andra medel utan den stör- sta massförbrytelse mot människor- nas samhörighetskänsla.
Vilken summa av lögner och konstlat upp- väckande av l å g a lidelser, vilken tu- senfaldig själavåldtäkt behövdes ic- ke för a t t undertrycka det upprörda anskriet ur mänsklighetens bröst.
Människorna rysa av beundran in- för en segerrik fältherres tämligen osäkra storhet.
Gemenskapskänslor- skada igen, att på något vis göra sig gällande - genom att vara grinig.
stygg.
sjuk, vanartig.
brottslig.
Ad- ler har i en uppsats.
citerad på annat ställe i tidningen, en sammanträngd lista på offren f ö r denna isolering och vanmaktskänsla.
som driver till förtvivlade handlingar f ö r att få känna makt och gemenskap - låt vara skenmakt och skengemenskap: de svåruppfostrade barnen och de vanartiga, nervösa, hysteriska, alko- holister, morfinister.
brottslingar.
mördare.
A t t Adlers synpunkter på intet sätt ä r » nya », utan att vi d ä r finner gammal själskunskap i nytt språk och med ett n y t t slag av forskning så som vi ständigt behö- bakom ver möta den f ö r att lyssna till den det märker vi om vi klär de ad- lerska satserna t. e x i dessa ord: Den som mister sitt liv, han skall vinna Det » naturliga » f ö r en män- det.
niska, det ä r fantasiens arbete a t t i varje dags och stunds rårmaterial genomskåda vad därur kan göras och att - av samma ofrånkomliga orsak som g ö r att man e j kan vända sitt ansikte å t två håll på samma g å n g - glömma s i g själv.
Skillnaden mel- lan troll och människa: " at være sig self nok ” och " at være sig selv, det e r: sig selv at döde ", den har ock- så Ibsen inskärpt.
- Och av oerhört stort intresse ä r att g e akt på Viktor Rydbergs syn på diktarens och bar- nets ensamstående uppgift i tillva- ron, att gripas av så starka visioner av vad som skall göras.
hyggas, ska- pas eller förvandlas.
att intet annat av vikt existerar i världen.
Drycken ur livets källa kan njutas blott av den " som värnar djupast inne - har- nets h å g i prövat m a i i n a h i e - och åt kampen emot nöd och svek - ger sig helt som gossen åt sin lek ” säger det döda barnet till det levan- de.
Alfreds Adlers syn på tillvaron blir mörk.
T y hans blick liar blivit skärpt f ö r den g i f t i g a verkan av maktfcirtryck och mindervärdeskäns- la Överallt i tillvaron.
Och han an- ser.
att uppfostran ännu i vår tid p i utstuderat sätt befordrar giftets inympande just under de farligaste åldersperioderna.
Man kan säga att Alder i misströstan så gott som upp- g e r familjen.
Dess isolerande ego- ism är f ö r obotlig.
dess sätt att sam- tidigt framhäva och skämma bort barnen och att på närmaste håll ställa dem öga mot öga med föräld- rarnas alla oresonliga privilegied är - - - - na fordra e t t annat ideal: helgonet, men naturligtvis renat f r å n allt slagg, som kommer ur övertro.
Det ä r nödvändigt a t t en stark ge- menskapskänsla förberedes och upp- ammas inom folken och a t t d e bryta med rovlystnad och makrbegär.
V a d som felar oss alla, och varefter vi oupphörligt sträva.
det ä r nya meto- der f ö r att höja gemenskapskänslan.
det n y a ordet.
Läkarnas förbund alltför outrotlig.
N ä r han vänder s i g till skolan som den enda räddningen.
och den har j u också så utomordentliga möj- ligheter.
möter han tyvärr också där utstuderade farligheter: A l l a över- mäktiga uppgifter, som eggar t i l l fusk istället f ö r till samarbete och glad strävan efter arbetsresultat; hetsen till tävlan istället f o r sam- arbete.
Man kan säga a t t Adlers sis- ta suck i hams bok om människokän- nedom gäller » den sociala skolan », som bygger på gemenskap och sam- arbete.
Men skulle vi försöka, vad Adler inte försöker, att sätta upp några hotemedelsrecept mot den förödan- de verkan som utövas genom allt maktförtryck i världen, skulle vi väl våga s ä g a: L å t oss se upp med hur barn behandlas.
L å t oss se upp.
ock- så då det gäller de redan skadade: de sviruppfostrade och vanartiga L å t oss komma ihåg att den enda lilla smala spång som kan f ö r dem åter till ett » normalt » - ack hur sällsynt ar icke det nor- mala!
-- människoliv är förtroende Förtroende till den egna kraften gentemot uppgifteii framför och för- troendet till a t t gillandets och uppskattandets glimt och värme finns till hands hos människan bred- vid.
Låt oss vidare se upp med hur vi vårdar glädjen, hur vi vårdar den goda stämningen i samvaron.
Det ä r där som det mest skär s i g med alla utstrålningar från våra giftiga mindervärdesår.
A l l t detta, » ja ni har det bra ni, men tänk på mig som ä r sjuk o c h trött och ledsen,.
Glädjen ä r det första och främsta av a l l a gemenskapsbildande moment i tillvaron den blir också först och främst sårad av all niaktförtryckets dova och dolska och sura avföda i världen, men den kan också, kanske den ensam, vara oemotståndlig ock- - så för den.
Till s i s t: låt oss vårda rörelser- n a.
E n rörelse uppstår när två eller tre eller flera gripas av samma vi sion a v vartill ett råmaterial skall kunna förädlas.
Rörelserna äro k r a f t - virvlarna i tillvaron, det som låter samhällslivet och » världen » vara med om den skapande utveckling, som genom de upplevda ögonblicken går fram genom den enskilda män- niskans liv.
A t t sådana ögonblick inåste vara äkta - efter de annars helt enkelt inte existera - ä r ju en självklar sak.
Det borde vara lika självklart att en rörelse kan man tala om blott så länge den ä r äkta.
d.v. s. blott s i länge de som därinom äro församlade glömma sig själva in- f ö r uppgifteii - g e s i g helt, som gossen i sin lek.
I en rörelse är berömmelsen ute- lyckt och ingen kan hålla på r a t ' det gode skall ske gjennem h a m s, t y det viktiga ä r den gemensamnia visio- nens uppfyllelse.
arbetsresultatet.
Honorine Hermelin.
Forts fr. sid. 1..
den att man i de olika länderna gått fram efter tvenne olika vägar.
I en del ar undervisning vad beträffar barn och ungdom obligatorisk.
såsom i Italien, Schweiz och Jugoslavien.
I andra länder har man g å t t fram på frivillighetens väg.
Undervisning förekonimer i många skolformer, vid Ut- universitet, seminarier o.s.v. märkande ä r att i de flesta a v dessa länder ha under de senaste åren bil- dats särskilda organisationer, som med stöd av d e t allmänna utveckla en särdeles livlig propaganda f ö r sexuell upplysnings spridande bland barn, ungdom och vuxna.
Detta sker icke endast genom föredrag utan g e - nom filmer och småskrifters spri- dande.
I England h a r t. en så- dan förening under det sista året anordnat över 1500 offentliga före- drag f ö r tillsammans omkring 2500000 personer.
En annan förening har under sin 25-åriga verksamhets- period utgivit över 14 miljoner strö- skrifter.
Rapporterna och kongressen med dem togo e j parti för det ena eller andra tillvägagångssättet.
Man ut- talade en önskan om att i de länder å skol- som hade sexualundervisning schemat lärarepersonalen måtte få vederbörlig utbildning.
så a t t under.
visningen verkligen blev en förbere- delse för livet.
Det torde vara få faktorer.
som s i djupt gripa in i in- dividens utveckling, som fortplant- ningsdriften.
Genom sina verknin- gar.
kärleken och ' föräldraskapet, kan den mer än något annat höja el- ler minska livets skönhet och värde.
Men det ä r nödvändigt a t t den e r - kännes.
.
övervakas, och ledes med särskild omsorg.
och upplyst omdö- me.
D r.
Straus slutar sin rapport med följande uttalande: Enquèterna som legat till g r u n d f ö r denna rapport tillåta oss att vara optimistiska.
V i hoppas a t t inom en mer eller mindre nära framtid f å uppleva en uppfost- ran, mera sann och sund än hittills, som skall hjälpa barnet den d a g det sexuella prohlemet i en eller annan form dyker upp, att lösa det i klart medvetande om sitt ansvar och sinn plikter.
Kunna v i för Sveriges del instäm- ma i denna förhoppning!
ex. Ada Nilsson Politiska vägar Forts från sid. 2 och betänka oss dessförinnan!
Fas- cism och bolsjevism är egentligen ut- slag a v samma inriktning.
F r å n in- tetdera hållet kan man vänta sig nå- gon ändring till det bättre i f r å g a om samhällsförhållanden.
Röster h a höjts f ö r de båda mel- laiipartiei-nas återförening, men finns det något som organiskt kan förena dem.
sedan de s i länge g å t t var för s i g?
Vad soni behövdes vo- tradition.
uttryckt i en ny tids for- mer.
En förnyelse härvidlag är nödvändig.
Medborgarrätten behö- ver återlänkas iii p i samhällsintres- sets väg.
ty i medborgarrätten lig- ger framtiden.
Det gäller att återi- gen ta upp samhällsfrågorna till för- utsättningslös undersökning, sakfrå- gorna måste träda i förgrunden.
ic- ke formerna.
I detta arbete måste kvinnorna vara med.
Den kvinnli- g a medborgarätten l i a r tyvärr hit- tills blivit blott en reform på pappe- ret.
Man har från olika håll uttalat besvikelse över att kvinnorna betytt så litet i det politiska livet.
Man skulle kunna vända på satsen och sä- Förbi kasernen Många gånger var manad under snart 20 års tid har j a g rest förbi den där kasernen.
Och många gånger har därvid mer eller mindre starkt den tan- ken farit igenom mig: Du borde använ- das till något nyttigt, du ståtliga hus.
Så småningom har det börjat klarna för mig, vad j a g tycker, att den kasernen och alla dess likar kunde vara bra till.
Det skulle - som det för åtskilliga år sen mycket talade8 om - finnas obli- gatorisk värn- eller värdplikt - el- ler vad det skulle kallas fö?
både män och kvinnor.
Den skulle vara någon sorts utvidgad och fördjupad scoutrö- relse med många grenar, i vilka de olika individerna i förhållande till sin begåv- ning skulle inpassas.
Den där kasernen i min väg skulle kanske vara för unga kvinnor i värn- pliktsåldern.
(Värna är j u verkligen ett vackert ord, med en siar tanke bakom.
Det finns minsann mycket att värna - mänsklighetsandan överallt).
Det skulle gymnastik en- vara exercis för alla, ligt Ling eller rytmisk.
E t t stort köks- departement skulle finnas, där husliga dygder, inte minst ordning och renlig- het, skulle övas.
Hemslöjds- och föreläs- ningssalar skulle finnas, och i sovsalar- na, med många avbalkningar, skulle ventilationsanordningarna vara ratio- nella och dusch- och badrum talrika.
In- sikt i sjuk- och barnavård skulle teore- tiskt bibringas för att praktiskt utövas bland behövande ute i samhället.
E n öd- mjuk vördnad för livet i alla dess ma- nifestationer skulle vara ett mål att ge- nomgående hävda.
De bortskämda " fi- na " och " bildade " hemmadöttrarnas översitteri så väl som de socialt undan- knuffades undermålighetskänsla skulle hortelimineras.
Det skulle bli människor, ty de moraliskt låga utvecklingstrapp- stegen skulle inte utöva samma domi- nerande inflytande som förr.
Gossarna skulle i sina kaserner få en motsvarande utbildning, avpassad för deras psyke och fysik.
I stället för att lära sig " försvara fosterlandet " med in- fernaliska medel för att förgöra " fien- der " (= människosyskon utanför dess gränser) skulle uppställas tjänandets glada plikt, vars utövande alstrar för- troendefullhet i den världsundergrävan- de misstänksamhetens ställe.
Han skulle ständigt vara redo även för internatio- nell hjälp.
Och så skulle de blå och gula gossarna och flickorna i sina av staten bekostade trevliga och lätt tvättbara uniformer förskaffa sitt land verklig trygghet och ära.
Men först måste förstås Karlberg och Karlsborg m. m. så grundligt omgestal- tas, att en stor stab av dugliga ledare kunde utbildas där.
Dugliga ” professo- rer ” därför finnas kanske redan, inte minst kvinnliga Skulle inte landet få ett bättre för- svar på en sådan väg?
Skulle man inte på den kunna med framgång bekämpa sådana verkliga fiender som t. ex. hum- bug och allt moraliskt snusk, som frä- ter folkets livsnerv?
Henny Widström.
- - ga att politiken för kvinnorna blivit en bsvikelse.
Nog visste vi att or- det politik aldrig h a f t någon god klang.
a t t det kunde betyda köpsla- gan med övertygelse, dagtingan med sanningen.
Den verkliga besvikelsen har dock blivit bristen på mod i det politiska livet, d e mbnga halvheter- na.
de tusen fördelarnas hänsyn.
Man talar om fosterlandskärlek, om modet att försvara sitt land.
Men var är det moraliska modet?
Om alla.
som kände olust vid de nova- rande förhållandena ville handla, så skulle där kanske kunna banas en väg, sanilande och enande.
Även om den vägen bleve l å n g, skulle det nog i alla fall visa s i g att nian p i den kunde komma f r a m till ett i verklig mening demokratiakt samhälle.
