# ID: svediakorp-per3430
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,619
# sentences: 497
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 16 1929 Riksdagen 7 timmar och avrust- Ett stänkfall i Riksdagen ningsspöket, ledande artikel.
Härom kvällen satt j a g sju timmar i sträck på första kammarens åhörare- På vår första sida uttalar Spero läktare och hörde på hur man avslog några tankar, som närmast föranletts utredning angående försvarsfrågan, a v Sju t i m m a r i r i k s d a g e n.
hur man avstod från att försöka göra något för nödställda butiksbiträden och telefonister, hur man beslöt att i olikhet med Danmark och Norge e j Historien om Nederlag o c h lägga intressefrågor under Nationer- seger kan utläsas ur de norska nas förbunds skiljedom, och hur man kvinnornas erfarenheter av politiskt avslog utredning rörande behovet u r arbete under de sista åren.
folkhälsans synpunkt av en revision av preventiv- och fosterfördrivningsla- garna.
Det var några år sedan jag sist Några aktuella problem få sitt prak- åhörde riksdagens förhandlingar, så tiska svar i artikeln F ö r idrot- jag var känslig för intryck.
Och det tens ledare.
blev en spännande och lärorik upple- velse.
Tidigare samma dag hade jag talat Signaturen G.
M.
Oh.
har sänt med en klass skolflickor om hur sub- oss en självupplevd historia om E f- jektiva vi människor är.
Sinnesorga- t e r t a n k e. nens underrättelser ä r allt vad vi vet om yttervärlden; vår egen garanti för att världen ä r sådan som vi uppfattar Under rubriken J a g vågar den ligger i att alla människors sinnes inte gå h e m söker Tidevarvet organ ger samma underrättelser.
Men visa på några av de ledare, som äro en inte ens det håller alltid streck.
- av tidens största ljuspunkter.
Under kvällens lopp fick j a g allde- les klart för mig att ingenting annat än olikhet i fråga om underrättelser från yttervärlden kan förklara män- niskors fundamentalt olika livssyn- Det måste bero på en skillnad i sinnes- organen!
Ännu okända sinnesorgan är väl inte otänkbara.
Och med en ovetenskaplig volt i tankegångeii spe- kulerar j a g över ett klokhetssinne.
ett rättfärdighetssinne - * * - - Det finns förstås som alla sinnesor- gan mer eller mindre väl utvecklade hos alla normala människor.
H o s un- Hälsotillståndet i världen är numera a ' universell angelägenhet, åtminstone ha vi en universell bild därav, sedan Nationernas förbunds hygieniska avdelning kommit till ga niänniskor ä r e j sällan rättfärdig- år.
Den omständigheten att männi- stånd.
Det finns väl icke en bättre epidemi som icke har sin kurva på dess vägg.
Nyli- hetssinnet dominerande.
Men på det skor med ett besvärande rättfärdig- gen behandlades frågan om våra svenska hela taget f å r flertalet människor sina hetssinne ofta ä r handlingskraftiga bi- skepp skulle hålla sig allmänt med radio.
mesta och starkaste intryck av ytter- drar inte att minska deras lidande.
Göra de det, så kunna de var de än gå på världen genom klokhetssinnet.
I var- F ö r fåtaliga som de ä r, kan de nästan haven genom spaningstjänsten på sjukdoms- fronten få varningar och direktiv: @ icke j e given situation går de jämförelsevis aldrig f å handla enligt sin världssyn.
in i den hamnen, den är pärtsmittad, gå lätt förbi frågan om vad som är rätt Det händer dock någon gång j a, hellre till hamn B, den ä r fri.
Eller också för frågan om vad som ä r klok och men varför?
J o, därför att stundom kan hamn B bli varnad: Skeppet X från Y Iämpligt.
J a g tänker nu mest på po- rättfärdighetskravet sammanfaller med har kolera ombord.
D a hygieniska avdelningen i Folkför- litiska situationer och lämnar de per- en hel kårs, en hel människogrupps, bundet har nu genom sin veckorapport med- sonliga ur räkningen.
Man skulle ett helt köns, ett helt lands intressen delat oss att den influensaepidemi som rasat kunna tro att hela saken ä r den, att och klokhetshänsyn.
Då erinrar man under de senaste minaderna i Europa är det är så svårt att veta vad som ä r sig rättfärdighetssinnet, och fåtalet över.
Den har varit den svåraste vi haft rätt, att rättfärdighetssinnet inte kan triumferar ett ögonblick med blandad redan 1918 — 19, digerdödens vinter, till och ge utslag.
Men det ligger inte där hjälp och blandade känslor.
Men i re- med svarare, av kurvorna att döma.
än epi- demien 1921 — 22.
På sina håll har den höjt många gånger ä r det för övrigt inte gel ha de med rättfärdighelssinne dödlighetssiffran från 12 pro mille såsom gott att veta vad som är klokt heller.
svårt bekajade att fylla samma u p p det normala till 60 pro mille.
Denna gång Och nu den här kvällen i riksdagen gift som kören i det antika skådespe- har dödligheten särskilt hemsökt åldersklas- - fanns det egentligen knappt delade let.
De ha oändligen rätt och ingen serna över 60 år, medan den under förra epidemien höll sig på det rika fältet mellan meningar om vad som var rätt.
N e j fäster sig vid dem.
Ä r detta alltför 15 — 45 år.
Varför detta, du gåtfulla, in- då.
Alla tyckte visst att krig är orätt- pessimistiskt?
Måhända.
Man blir bundna sjukdom?
färdigt, alla tyckte att det är orätt att sådan efter s j u timmar pi åhörarläk- Men m epidemi kan inte sluta tvärt, hur låta butiksbiträden lida nöd, alla tyck- tarn.
Annars vill man gärna tro att snabbt än kurvan faller.
Stänkfall måste te att lagar, som e j efterlevas, rätteli- på något mystiskt sätt de få dock har alltid förekomma, och ett sådant är jag.
Det är verkligen något snöpligt över ett gen måste prövas för att ändras.
Men sin betydelse som ett salt i världen.
stänkfall som kommer när faran, intresset, vad hjälpte det!
F ö r flertalet var de Nu vet jag i alla fall vad jag skul- aktualiteten är över.
Den som sjuknar i underrättelser, som nådde stora hjär- l e önska om jag finge en önskedag.
början a r en epidemi kan räkna på ett visst nan genom rättfärdighetssinnet, alltför Det skulle bli ett samhälle: ett land på slag av respekt såsom en föregångare, ett svaga att komma i betraktande bred- jorden av ordinär storlek, där alla varningstecken.
Den som lyftes p i epide- vid de intensiva intrycken från klok- frågor avgjordes helt efter rättfär- miens höjdkam har åtminstone lidandesge- hetssinnet.
Och så gick det som det dighetssinnet.
J a visst, man skulle ta menskap med andra och är fångad in i en bister nödvändighet.
Men det fall som av- gick och som det vanligen går.
fel på rätt och orätt ibland, men man rundar kurvan, riar alla med lättnad och Människor med ett dominerande tar miste på klokt och oklokt också.
tacksamhet Vända sig från eländet för att rättfärdighetssinne måtte vara ganska Det skulle vara hemskt intressant att gå den strilande Varm och hälsan till möte, det far bära sitt We ensamt och obeklagat, få.
Så få att de nästan ä r rädda för få se vad resultatet blev.
Man ä r än- vart det så bär.
att inte vara normala.
Helst framhål- då s i pass vetenskapligt lagd, att man För en månad sen, var jag livligt betänkt ler man för säkerhets skull sitt klok- bra gärna vill ha ett experimentellt att skriva m femte spalt pi temat: jag kan hetssinne.
Som borgmästar Lindha- belägg för sin bergfasta övertygelse icke få influensa.
Den måste j u fånga ens gen, när han talade for svensk avrust- att rätt färdighetssinne ä r verklighets- fantasi, om inte annat, denna gåtfulla sjuk- dom som smög sig in i krigets spår och ning med den motiveringen, att det ä r sinne.
hann bli m päst av stora mått, medan all ingen fara för oss som haft fred i 125 Spero.
uppmärksamhet var riktad mot fläcktyfus och kolera.
Jag undrade vad det var som gjorde, att han icke ville vid mig, fast jag bäddat hans säng, suttit på hans sängkant och kysst honom mitt pi mun.
när det skul- le s i vara.
Dock lät jag bli artikeln av fruktan för att en sådan hybris skulle straf- fa sig.
Men även tankens hybris drog d- fet över mig, och nu är jag ett stänkfall, eller kanske bara ett gränsfall, ett efter- härmningsfall, vad vet jag.
Detta är oin- straff, som vi ruva över som ett dyr- Först några rader ur Homer Lane ’ s tressant, det medges.
Men det är ingen svå- righet att få en idéassociation Över till bart och omistlig redskap för upp- tal till föräldrar och lärare: något intressantare nämligen sjukläsnin- fostran och framåtskridande.
Det tycks vara den gängse uppfattningen ken: Im Westen nichts neues, denna bok, Med vad rätt straffa de stora de i vår värld, att en människovarelse har gott där sanningen om kriget till slut fått små?
D e straffa för vad de själva och ont blandat inom sig till ungefär lika röst.
Dess hjälte sliter sig igenom hela delar: att det onda kan oskadliggöras ge- världskriget, alla de stora offensiverna och lärt dem, för vad som faller sig olämp- nom ett omsorgsfullt uttänkt system av ligt i deras värld, de straffa av hämnd, straff och tving, och det goda kan bli upp- återtågen, med hunger, törst.
blod och sår.
Men en stilla händelselös dag hösten 1918, eller av kärlek?
Men kärleken har j u muntrat genom belöningar.
då kriget är i dalande och egentligen ingen- Hela min erfarenhet har gått i riktning ting mer av vikt kan hända, då stupar han.
detta märke, att den » utdriver räddhå- gan,.
Och det är just inte straffets att övertyga mig om att detta är fel, att Han fick inte dö i stridens extas.
inte för straff väcker brottslighet och feghet, och ett högre eller lägre krigets ändamål, om avsikt och verkan.
Känner vi oss själ- att den rätta symbolen för det goda som va?
Ä r det så helt och rent med vår något yttre tvång kan åstadkomma ä r Kris- det så bara varit att ta en by eller ett hus i en by.
Han får heller inte gå undan vid kärlek bakom straffen?
.
ti liknelse om de vitmenade grifterna.
en av de stora slaktningarna med massor Med anledning av självmordet i av själar i sällskap på vägen.
Han offras Tomelilla har doktor G. Steenhoff och V i gå vidare till S.
A. Neill på Sum- händelsevis, så dir ändå, till ingen nytta.
rektor Anna Sörensen i Soc.
Dem.
för merhill School.
Han ä r närmast lär- Dör och ligger stum i graven i tio år, till dess hans slumpvisa liv och död lyftes upp den 8 april- uttalat sig om straffets junge till Homer Lane.
D å han till- av dikten för att avteckna sig med makten verkan och vanskligheter.
V i ville där- ägnar denne en av sina första böcker, och väldigheten av en symbol: en oförglöm- till foga ytterligare några ord från ett säger han sig göra det därför att en lig symbol för de glömda.
Devinez.
par bland de människor, som ägnat tid föreläsning av Lane väckt honom, den och kraft åt att söka tränga in i hem- gamle magistern, till insikt om att han ligheten av hur barnens själ fungerar, ingenting visste om barn.
Sedan dess och därigenom också nå djupare insikt har han under intensivt arbete försökt i lagarna för hur samhällslivet funge- få veta något.
rar.
T y » gossen ä r mannens fader,.
De nedan anförda citaten äro häm- - - - Jag vågar inte gå hem I Tonielilla har en tretton års poj- ke tagit sig av daga, eftersom han » inte vågade gå hem, med en varning från skolan för snatteri i en leksaks- butik.
I pressen har framhållits att dess bättre ä r sådana skolbarnssjälvmord sällsynta i vårt land, medan t. ex. i Tyskland de tidvis uppträda nästan epidemiskt.
» Jag vågar inte gå hem,, hur mycken barnaförtvivlan intill döden kan dock inte samman- fattas i de orden, kanske just i den dag som nu rullar fram över vårt besked- liga land.
Den borttappade 25-örin- gen, den sönderslagna buteljen, de sönderrivna kläderna, underbetygen och varningarna från skolan!
V i sto- ra kan väl aldrig rätt minnas eller mä- ta de mått av olycka och skräck som sådana missöden lägger på ett barn, fast de egentligen äro intigheter, som V å r Herres ögon väl inte en gång kan upptäcka när de se ned på vår jord.
Men vi stora ha uppfunnit att lägga sten på börda med något vi kalla.
— - Forts. sid. å 4.
TIDEVARVET Utkommer varje helgfri lördag.
Slussplan 1 — 3, i tr., Stockholm UTGIVARE.
Ada Nilsson.
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Elin Wähner.
Elisabeth Tamm.
Hononrine Hermelin.
REDAKTIONSSEKRETERARE Carin Hermelin.
Riksdagen Den och NEDERLAG uvrustningsspöket socialdemokratiska motionen folket måste veta vad det vill, veta hur När Norge år 1927 valde sitt stor- för den närmaste treårsperioden, hade kvinnorna redan haft politisk rösträtt i tjugu år.
Men den enda kvinna, soni 1927 kom in i stortinget blev ändå vald genom ett stort miss- tag.
Hon var av arbetarpartiet uppsatt som fjärde namn, där man var över- tygad om att endast få in tre.
Sådant kunde alltså fortfarande hända, nian hade inte hunnit längre sedan 1907.
Efter denna händelse bildades Oslo Kvinneparti, spontant fraiiisprunget ur harmen över motståndet mot den kvinnliga insatsen i landets allmänna liv.
E n av Kvinnepartiets representan- ter, fru Ursula Jorfald från Oslo be- rättade på det av Södermanlands läns- förbund av F. K.
R. i söndags anord- nade mötet i Flen om det unga parti- ets insatser på politiskt, kommunalt och socialt område och vilka resultat, som kunna väntas följa av dess ener- giska arbete under kommunalvalet i Oslo, hösten 1928.
Innan denna höjdpunkt i dess verk- samhet nåddes upptogs genom partiet en rad aktuella frågor, där skapandet av en stark kvinnoopinion var nöd- vändigt.
Dit hörde tillsättandet av överlärare i Oslo.
Till stor del tack vare partiets vaksamhet blevo två nya kvinnliga överlärare tillsatta, vadan i Oslo numera på dessa poster finnas nitton män och tre kvinnor.
Dit hörde också Oslo stadsfullmäk- tiges beslut om att gifta kvinnor inte längre skulle få vara anställda i sta- dens tjänst.
Emot detta beslut väck- tes en storm av protester med den på- följd att det mildrades därhän, att inga uppsägningar av redan anställda skulle kunna ske, men att beslutet skul- le gälla endast vid nyanställningar.
Till de viktiga frågorna hörde slut- ligen strafflagsreformen; vilkens för- beredande omhänderhades uteslutande av män.
Striden soni fördes av kvin- norna gällde här en ändring av be- stämmelsen om, att berusning skall anses som förmildrande omständighet vid sedlighetsförbrytelser.
Ett fall av våldtäkt mot en sjuk mor, där off- ret dog men förövaren blev frikänd, därför att han varit berusad, uppväck: te en våldsam reaktion.
När lagrefor- men gick igenom i vintras var be- stämmelsen ändrad så till vida, att be- rusning inte skulle anses som förmild- rande omständighet, men att undantag skulle kunna göras i vissa fall.
Så kommo de kommunala valen i Norge i höstas, då Oslo Kvinneparti samlade sig till hjältemodiga ansträng- ningar att trots allsköns motstånd, skrämsel, löje få in flera kvinnor i den kommunala representationen och därmed främja det av partiet uppställ- da programmet.
Kvinnornas historia på detta områ- de har några anmärkningsvärda hän- ting om ny allsidig utredning av vårt för- det ser vår ställning i världen, veta svarsproblem har avslagits i båda vad vi vilja göra inför den hotande kamrarna liksom förut av utskottet.
faran för ett nytt krig, om vilket Att så skulle ske, kunde man vara viss var och en kan ha möjlighet att veta om, sedan de frisinnade och liberala att förstörelsemedlen komma att ökas följt högern i dess moststånd.
Uppro- fruktansvärt, Att sedan utföra dess ret inom det frisinnade partiet, avrust- vilja, blir experternas sak, inte mera.
Men ännu vet svenska folket tydli- ningsstämningen där, har väl ännu ej gen icke vad det vill.
De, som styrde nått riksdagens frisinnade.
Vad som var av intresse vid debat- oss före kriget och styra oss än, gå ten, var den motivering de olika parti- ut från förhållandena före kriget och ernas talare framlade för sina åsikter.
leva kvar i föreställningen om en neu- Inläggen var för sig gåvo knappast nå- tralitetspolitik som de hoppas kan klara got nytt.
Men som helhetsintryck oss ifrån att inblandas i krig blott den kvarstår att avrustningen såsom er kompletteras av ett lämpligt försvar.
tänkbar möjlighet spelade en stor roll De styrda börja ana att försvar i inställningen till utredningsmotionen och neutralitet äro föråldrade begrepp Varför skulle inte högern annars tor- nien ha ännu e j riktigt klarat sig fram das på en omfattande och förutsätt.
till en ståndpunkt.
Den ende som lade upp problemet ningslös utredning om de icke frukta le att den skulle ge argument och vind i dess större vidd var, av referaten att seglen åt avrustningsivrarna?
Hö.
döma herr Sandler.
Han förstod att gern miste ju förstå, att de nu sittande vi icke hade någon isolerad försvars- militära beredningarna inte tillfreds fråga, icke ett isolerat framtidspro- ställa svenska folket, men den tör!
blem, förstod att vad vi skola göra det inte släppa fram andra beredningar måste vi göra ut från förutsättningen in de, vilkas sammansättning och re- att världens öde är vårt öde.
Han ha- de glimtar av världspatriotism, men sultat den bestämmer.
Detta bevisar ganska mycket om han drog inte konsekvenserna, och an- upproret mot kriget och beredskapen såg det nödvändigt att deklarera mot den nationella avrustningen, som dock, till krig.
På sätt och vis är denna inställning är ett led i arbetet på den internatio- till experternas uppgift och möjlighe- nella.
Inte ens hänsynen till partiernas ter riktig.
Experter skola icke vara vägledare.
Det vore som att låta väg- sammanhållning kunde hindra att man byggnadsingenjörer och vägarbetare fick se hur omvandlingsprocessen i med ledning av deras åsikter om tänkesätt tvingade fram nya gruppe- terrängen bestämma åt vilket håll en ringar i tvärs över partilinjerna.
Her- ny väg skall sträckas medan man läm- rar Lindman, Ekman och P.A.
Hans- nade ur räkningen vägens mål och än- son stå i fråga om avrustningen på en damål.
Inom det stora tekniska om- gemensam front mot hr Engberg, som råde söm heter det moderna kriget, h a här torde ha frikyrkorörelsens djupa experter tusen möjligheter att fram- led i sällskap, ställa fakta och uppställa antaganden, Vad skall nu ske?
som passa deras allmänna inriktning, Det blev ingen officiell utredning.
och eftersom det vanligen är militär Men den utredning som sker inoffici- som bäst behärskar tekniken, så blir ellt allt under det niänniskors hjärnor deras inriktning också militärens.
Det ta upp och bearbeta fakta, den kan av kan icke gå an att vår hållning till intet hindras.
Diskussionen är i gång.
fred, krig och försvar bestämmes av Mycket kan ske utanför riksdagen, fackfrågor sådana som frågan huruvi- det soni hejdas inom dess murar bry- da Ryssland har eller icke har bomb- ter sig frani på andra vägar, ifall det plan som kunna flyga från Leningrad gå * i tidens riktning.
Men må freds- och till Stockholm och tillbaka på en vännerna icke bara lita på tidens rikt- enda tur, vilket man diskuterade i ning.
De ha väckt upp en motoffen- riksdagen under utredningsdebatten.
siv.
De må se till att hålla stånd mot Då måste vi ju ändra livsåskådning den och att avancera över dess brutna och politisk ställning alltefter detaljer- bölja.
na i teknikens förvandling.
Svenska OCH SEG delser att uppvisa.
1901 fingo kvin- norna kommunal rösträtt i Norge.
Men de ha alltjämt varit ytterst spar- samt företrädda inom de kommunala myndigheterna.
Emellertid hände det, att en liten kommun i landsorten vid förra valet satte i n tretton kvinnor och en nian.
Hela Norge skrattade.
Hela Norge hade sina ögon fästade på de tretton och stod färdigt att vid första anledning släppa lös sin kritik och triumf.
Men efter hand dog lö- jet bort.
Det befanns att den lilla landsortskommunen styrdes på ett ut- märkt sätt, i all synnerhet ifråga om t-kmoniiska ting.
Efter a t t ha hand- haft sin kommuns angelägenheter med heder i tre år avsade sig samtliga tretton kvinnor omval vid sista valet!
Ett par kvinnolistor i landsorten gåvo intet resultat.
Av landets 34,000 koniiiiiinala representanter äro nu, 172 kvinnor.
Det betyder en ökning med 28.
Men i 600 av Norges 672 kom- muner sitter ingen kvinna.
De argument soni spelades ut emot Oslo Kvinneparti och dess lista un- der valkampanjen voro de vanliga.
Man varnade för splittring i dessa all- varliga tider.
Man spelade på religi- ösa och fosterländska strängar och ho- tade med ökade skatter, som en fram- gång för arbetarpartiet skulle medfö- ra.
Man uttalade sig emot det orim- liga i att ha listor efter kön, som om något annat förekommit under så gott som alla år!
Ingen av Kvinnepartiets kandidater blev vald.
Men av fruktan för dess välorganiserade valarbete gjordes av andra partier agitationsveckor för kvinnor och liknande åtgärder.
Efter valen bildades för fortsatt arbete Nor- ges, kvinners politiske landslag, en samnianslutning av kvinnor från hela landet.
I dess ännu e j slutgiltigt fast- ställda riktlinjer upptas bl.
a. följan- de krav: Arbete mot partipolitik, för den enskildes insats, tyngdpunktens förflyttande från partierna till person- ligheterna.
Fred mellan klasser och folk.
Politisk upplysning.
E t t av män och kvinnor gemensamt styrt samhälle.
Norges kvinnor ha alltså förstått att sammanslutningens väg nu måste följas.
' Vi kom sovande till rösträt- ten, nien ingen uppnår någonting so- vande.
Nu får ingen tid .förloras. "
De norska kvinnornas svårigheter äro välbekanta också för oss i Sverige.
Måtte besläktade upplevelser och ge- niensamma krav kunna bilda grunden för framtida samarbete.
För idrottens ledare Det gäller att tillvarata det intresse för fysisk kultur som finns utöver skolidrotten.
Den kvinnliga idrotten i Sverige, som p i många håll visar en så gladjande frammarsch, har fortfa- rande att kämpa med ett stort hinder: len fullständiga bristen på ledare och instruktörer.
Det finns praktiskt ta- get inga kvinnliga idrottsledare, titan le kvinnliga idrottsutövarna instrue- ras i allmänhet a v män.
Även på detta område vill S.K.C.
F.K.
bidraga till bristernas avhjälpan- le och anordnar i detta syfte även i sommar en " ledarkurs i lek och idrott ".
Denna kurs, som ä r förlagd till Sträng- näs under samma tid som den förut nämnda kursen f ö r lärarinnor ä r helt skild från denna och vänder sig fram- för allt till blivande ledare f ö r frivilli- ga gymnastikavdelningar, till blivande gymnaster och gymnastikdirektörer representanter för kvinnliga idrotts: klubbar, föreningar och idrottsdistrikt Även bland dem som frivilligt utöva idrott själva, ä r det j u nödvändigt med speciell utbildning i instruktion.
Det kommer säkert d ä r f ö r att bland de in tresserade bli synnerligen välkommet med denna kurs, den enda möjlighet till sådan utbildning för kvinnor som hittills finns i Sverige.
Ledare för kursen blir gymnastikdirektören frö- Johansson, Kapellplatsen 2 ken Elin Göteborg, till vilken anmälningar och förfrågningar torde ställas.
Direktör har även i denna E u g é n Bolmstedt kurs den idrottsliga utbildningen om hand.
V a d beträffar bostads- och matförhållanden ä r o dessa ordnade på ett sedan flera å r beprövat och ut- märkt sätt.
S.K.C.F.K.
liar näm- ligen under fyra föregående somrar anordnat liknande statsunderstödda idrottskurser för kvinnor.
D e t ä r också ledarnas avsikt att på alla sätt försöka s ö r j a f ö r att de tre veckorna i Strängnäs bli en skön tid.
soni genom det stimulerande arbetet men skall bjuda nya erfarenheter också vila och sinnets rekreation.
Ut- flykter, bad och gott kanmratliv äro extra glädjeämnen vid sidan a v arbets- dagens strapatser.
M e d hänsyn till de viktiga mål, som de h ä r omtalade kurserna vilja tjäna, ä r det att hoppas att tillslutningen blir D e t ä r emellertid ännu ett led i den stor.
Om det statsanslag beviljas, vil- fysiska fostran, soni inte f å r förbises.
ket begärts, koninier även ett visst an- tal stipendier att utdelas.
V i hänvisa f ö r övrigt till annons i dagens nummer samt i nr 14 av Tide- varvet.
F r å g a n om, h u r den i folkskolornas nuvarande undervisningsplan upptag- na gymnastiken med därmed samman- hängande lek och idrott bäst skall kun- na göras effektiv har ännu alls inte den upphört att vara aktuell, d.v.s. erbjuder ännu ganska stora svårighe- ter.
D e t ä r tämligen klart, att utbild- ningen i gymnastik under de a v arbete överhopade seminarieåren gärna i viss grad skjutes å t sidan a v de blivande lärarna och när de sedan i sin tjänst stå i n f ö r denna sida a v undervisnin- gen, e r f a r a d e i många fall alltför sto- r a brister i. sin utbildning.
Dessa svårigheter berördes bl.
a. häronidagen i riksdagen, då kamrarna behandlade Kungl.
Maj:ts förslag om anslag till s j u gymnastikkonsulenter, med huvudsaklig uppgift a t t f r ä m j a och vårda gymnastiken på landsbyg- den.
Förslaget avslogs a v båda kam- rarna.
K u n n a inte folkskollärarna ut- bildas så a t t de kunna leda gymnasti- ken etc. F ö r de kvinnliga lärarnas del kom- mer Svenska Kvinnors Centralförbund f ö r F y s i s k Kultur att i soniiiiar anord- na en kurs i gymnastik med lek och idrott.
Undervisningen kommer hu- vudsakligen att lämpas efter skolsta- diet och upptar a v nuvarande under- visningsplan påkallade övningar.
Gym- nastiken, även omfattande nyare rikt- ningar, ledes a v gymnastikdirektör f r u Ingrid Holm.
I idrotten undervi- sar gymnastikdirektör Eugén Bolm- stedt.
Orientering kommer att bedri- vas i stor utsträckning, såsom varan- d e e n mycket lämplig idrottsgren f ö r både barn och vuxna kvinnor.
Kursen ä g e r rum i Strängnäs mel- lan den 13 juni och 3 juli.
F ö r dessa t r e veckor betalas kr.
145: —.
därav 5 kr.
i anmälningsavgift.
Anmälnin- g a r och förfrågningar rörande kursen ställas till f r u Ingrid Holm, Kungs- broplan.
I, Stockholm och skola vara inlämnade före den 5 maj.
Kursen, som blir en god merit, står öppen f ö r lärarinnor från småskolor, folkskolor och folkhögskolor och av- ser a t t g e den bästa undervisning och hjälp å t lärarinnorna till framgångs- rikt omhänderhavande a v skolungdo- mens fysiska fostran.
* E f t e r t a n k e Tidevarvet citerade Fredrik den Sto- res ord: Om mina soldater började tän- ka skulle inte en enda av dem stanna kvar i ledet.
Det är j u också förhållan- det med oss alla: tänka vi efter, så gå vi ur ledet.
Mera eller mindre märk- bart lämna vi grupper av meningsfrän- der och sluta oss till andra.
Jag minns livligt hur j a g i min barn- dom och första ungdom såg på nykter- hetsarbetet i vårt land.
Det var för en liten grupp människor, som voro trå- kiga och inbilska och trodde de kunde uträtta stora ting med sin avhållsam- het.
Personligen angick det en e j det ringaste.
Kom så en dag då ens an- svarskänsla ställde en direkt för den möjligt, a t t j a g själv en dag utan tve- kan skulle taga steget ut och sluta mig till dessa nästan lite löjliga människor.
Krigets utbrott upplevde j a g i Tysk- land.
Jag måste medge a t t j a g aldrig tänkt över kriget som berättigat eller ej.
En primitiv fosterlandskänsla, mest närd av Fänrik Ståls Sägner och histo- rieundervisning Över huvud var förhan- den.
Krig måste väl finnas, men var dess bättre e j mera brukligt.
När kri- get plötsligen blev en realitet, upplevde man den som ett naturfenomen.
» Man upplevde historiar hette det.
Det kom sen allt som man väntat: offerviljan, hjältemodet, gloiren, hjältedöden Men sen kom så mycket annat som man e j hade väntat, de förskräckliga konse- kvenserna.
SA kom eftertanken.
Ack, det var stoff nog man fick, och tid nog man hade till eftertanke under de fyra långa åren!
Steg för steg kom man därhän, a t t krig i ingen form kunde försvaras, fast just detta var det svar- taste landsförräderi efter vad ens om- givning sade.
Dessa tre exempel äro ett grepp ur högen.
De kunna varieras i det oänd- lipa från sociala och politiska gebiet.
Svårigheten ligger sen i förhållandet till ens forna meningsfränder.
Man tycker, man ser så klart, man är så fast övertygad a t t den som vill vara är- lig måste komma till samma resultat som en själv - f a s t man mins man var säker nog själv när man stod i deras led.
Man förfaller lätt till a t t antingen med all gewalt vilja övertyga sina med- människor eller man har en fientlig frågan, vad som var ens plikt i detta känsla mot dem - misstänker dem för ?tycke.
Och man gick ut u r ledet där att e j vara ärliga eller för a t t e j vilja man stod och slöt sig till denna lilla tänka.
Man ser j u nog a v strider på grupp, vars viktiga uppgift blev ens det sociala och politiska området, där man säger sig a t t vore man i medelti- egen.
Som barn hörde j a g också månget den, skulle de som makten hava bränna skämt över vegetarianer., Jag trodde en hel del motståndare å båle.
Men ' knappt a t t dylika fanns i verkligheten även för oss små vardagsmänniskor och tills j a g var vuxen hade j a g ingen kunna disharmonierna bli svåra.
Det sett.
Sen träffade man enstaka män- kristna idealet om en kärlek som över- niskor, som av hälsoskäl tidvis levde vinner allt var så länge trampat under utan kött och man undrade vad de väl fötterna av de kristna själva, a t t man åto?
Men aldrig hade jag hållit för började tvivla på a t t det var möjligt a t t praktisera.
Att älska sina fiender gick Thea Larsson och Fröken Helga Nordholm i alla fall bättre ä n a t t älska dem som t. ex. i politiska ting tänkte annorlunda som suppleanter.
Till revisorer utsågos: Fröken Edith än en själv.
I detta fall kunna vi alla Gustafsson, Nässjö och Fröken Sigrid hysa största tacksamhet mot Gandhi.
Det sätt på vilket han är situationens Eriksson, Hultsfred.
Fröken Ebba Holgersson höll därefter herre när det gäller olika tänkande är ett synnerligen väckande och orienterande något för en genomsnittsmänniska föredrag om F. K.
R:s ställning just nu.
enormt.
Man känner a t t han verkligen På föredraget följde en livlig diskussion an- ej hyser bitterhet, a t t han i sin motstån- gående revidering och tolkning av det s. dare och förföljare ser sin broder.
Man k. Göteborgsbeslutet.
Sympatiuttalanden ser möjligheten i vår tid a v det kristli- gjordes också för Tidevarvet och man ena- ga idealets förverkligande.
E j blott des om att s$ långt möjligt söka stödja F. mellan stater och nationer utan i små förhållanden människor emellan i små K.R.
: s eget organ.
mellanhavanden, i vår lilla värld.
Och Smålandsförbundet av F.K.R.
hade det är j u därur vi samla k r a f t och er- den 3 april sitt andra årsmöte i Nässjö un- farenhet för större ting, f ö r större UPP- der ordförandeskap av Fru Ingeborg Rosen.
Södermanlands Länsförbund av F.K.R.
gifter.
Sedan sekr. lämnat en redogörelse för det höll söndagen den 14 april möte i Flen, un- V I som bara det Kristna namnet bli första arbetsåret och revisionsberättelsen der fröken Elisabeth Tamms ordförande- ofta nog ställda till svars f ö r allt ont framlagts beviljades ansvarsfrihet för sty- skap.
Vid mötet, som var talrikt besökt, som begåtts i Kristlighetens namn.
Och diskuterades den av V.U.
utsända cirku- relsen.
till sist kommer domen: i denna värld Till styrelse för 1929 valdes: Fru Inge- lärskrivelsen.
Diskussionen inleddes av kan man e j leva efter det kristna idea- borg Rosén, Nässjö ordf., Majorskan Anna fröken Ebba Holgersson med ett anföran- let -- eller giv ett exempel på någon ur de Maré-Svensson, hedersordförande.
Fru de om F.K.R.
- rad som kan göras för edert led som gör det!
Exemplen man Helga Sjöstrand.
Fröken Maja Johansson, förverkligandet av dess program.
känner äro oftast små och obetydande Mötet beslöt instämma i den till Folkför- Eksjö.
Fröken Judit Gustafsson, Nässjö, människor just — för a t t de e j leva för Fröken Selma Lundborg, Jönköping, Fru bundets förberedaiide avrustningskommis- det som världen skattar högt, men i Lydia Stille, Tranås, Fröken Lydia Åkes- sion riktade adress med krav på allmän av- Gandhi kunna vi finna e t t som förstås son.
Hultsfred, Fröken Maja Bååth, Kal- rustning, som utsänts av Socialistiska In- av nutiden.
Han är för nutiden en säk- niar, Fröken Thea Larsson, Östekorsberga, ternationalen.
rare auktoritet än Kristus, för a t t han På e. m. hade Södermanlands Länsför- Doktorinnan Sigrid Lundgren, Vistervik, tydligen har a t t göra med samma prak- bund inbjudit till offentligt möte, d i r fru tiska svårigheter som vi.
V i behöva al- och Fröken Helga Nordholm, Torne.
Ursula Jorfald från Oslo höll föredrag om Centralstyrelseledamöter blevo: Fru inge- la denna förebild och kanske mest just borg Rosén, Fru Lydia Stille, Doktorinnan B e sidste norske valg og kvindernes poli- då vi gått ur ledet, då vi ha så många Sigrid Lundgren med Fru Helga Sjöstrand.
tiske arbeide.
Efter det med livliga applåder emot oss som stodo oss så nära och som äro Fröken Judit Gustafsson, Fröken Lydia mottagna föredraget sjöngs Ja, vi elsker, oss fientliga för att vi äro olika tänkan- Åkesson, Fröken Margit Östberg, Fröken Vaknen och Du gamla, du fria.
de mot dem.
Vi sättas där på ett prov som är svårt att bestå och få kunna där se klart.
Kanske går ej heller detta utan bön och fasta.
Mötesplatsen G.
M.
Oh.
Bengts martyrium Jag vågar inte gå hem förtjäna stryk.
Dessutom påverkar det de- Forts. fr. sid. 1.
Faster Brita ringde härom dagen, när hon visste, att maken var borta och bjöd tade u r Neills synnerligen läs- och linkventen skadligt i sexuellt avseende.
Det finns en massa bevis för att offret erfar på middag.
Jag misstänkte skarpt att det tänkvärda bok D e t svåra barnet (T h e sexuell eggelse under akten.
skulle bli andligt tilltugg också, för fas- Må varje människa, som står i begrepp ter Brita bjuder inte &amp; middag i onödan.
problem Child.)
F ö r s t u r kapitlet Be- att utdela stryk, besinna sig ett ögonblick, Mycket riktigt.
Vid kalvsteken kom det löningar och s t r a f f: innan hon handlar.
Må hon göra sig några Bestraffning är alltid en handling av hat.
Först blev det lite krumbukter om hur ro- ligt det alltid är att sköta hus och hem I bestraffningsögonblicket hata föräldrarna frågor: Handlar jag uteslutande av nobla Skulle Jesus Kristus givit någon motiv?
- barnet, och barnet förnimmer detta.
som nygift och att " om mig kunde det d i Tyvärr känner man icke sig själv.
aldrig sägas att jag tog någon hjälp.
Fred- Föräldrarna sträva ärligt att vara rättvisa stryk?
rik har inte i hela sitt liv givit mig ett och lyckas ofta övertyga sig själva.
att de vet icke, vad man är.
Man ser icke hos sig Vidare.
Jag tror inte, att straffa för barnens bästa.
" Detta svider själv, vad man icke vill se.
Människorna handtag ”.
det ä r nyttigt för lyckan i ett äktenskap, mer i mig än i dig ", är icke så mycket en ha alltid varit sjalvbedragare.
- att hustrun kör för mycket med mannen, lögn som ett fromt självbedrägeri.
Straff framkallar sjukdom.
Att säga att när han kommer hem om kvällarna.
Du Vad vi här till sist anför är hämtat ur ska nog inte ockra för mycket på Bengts det inte alltid behöver leda till sjukdom är inledningskapitlet till The problem child: godhet.
ty då kan det gå galet, det kan att undvika frågans kärnpunkt.
Vi vet Sedan jag slutade att vara lärare och slog ramla faster Brita säga dig.
Inte är det .icke, hur bestraffning kommer att verka i mig på handpsykologi har jag i min vård ett göra för en karl till exempel att gå en senare ålder.
pyromaner, tju- haft många olika barn Att bestraffning är onödig.
vet jag ge- var, lögnare, barn som vätt i sängen, barn mer med slaskspann Jaså, var det slaskspannen jag hade att nom erfarenhet.
Jag straffar aldrig ett med dåligt lynne.
barn som levat sitt liv i tacka för middagen!
Hur hade gumman barn.
har ingen frestelse att s i göra.
Nyli- fantasiens värld.
Vilket är d i psykologiens verksamhets- fått tag i att Bengt gick ned med den gen sade jag till en ny elev, en gosse.
" Du ibland mest för att slippa vänta på mej i gör alla dessa dumheter för att tvinga mig område?
Jag antar att det motsvarar vad evighet, om vi skulle gå ut tillsamman på att ge dig stryk, ty ditt liv har varit en en- som kan läggas i n i ordet " bota ".
kvällen och jag höll på med middagsdis- da oavlåtlig följd av bestraffningar.
Men Jag vill inte bli botad frin min vana att k e n Tank om hon visste.
att han torkade du spiller endast tid.
Jag kommer icke att röka.
Ingen lärare har ritt att bota ett barn disken alltsomoftast och bäddade både sin straffa dig, vad du än gör. "
Han upphörde från behovet att slå på trumma.
Det ende och mun säng, medan jag lagade söndags- att vara skadegörare.
- L i t oss ärligt inse, hotande, som borde förekomma, är att bota frukosten.
Spannen var tydligen det enda att när vi straffa ett barn, si uttömma vi folk från att vara olyckliga.
av Bengts martyrium, som trängt till utom- över detta barn den vrede, som tillkommer Det svira barnet är det som är olyckligt.
ståendes öron.
eller åtminstone det värsta, något annat.
Förr i världen klådde jag poj- Det är i strid med sig självt och följaktli- Men den är inte någe vidare tung, sa kar jämt och samt emedan jag var nervös gen med hela världen.
Den svårhandterliga jag saktmodigt, för jag börjar alltid sakt- eller rädd - rädd för att inspektorn skulle fullvuxna människan är i samma båt.
Iii- modigt med faster.
Och inte blir han väl komma, nervös för jag hade varit i gräl gen lycklig människa har någonsin stört sämre för det, åtminstone inte nämnvärt med en vän ett möte, predikat krig eller lynchat en ne- Det är svårt att avgöra vad som är och ger.
Ingen lycklig kvinna har någonsin sämre än vad jag och de andra fruarna i vad som icke är straff.
För några veckor gnatat på nian och barn.
Ingen lycklig huset blir.
Nej.
det kan d vara, men vad ska gran- sedan lånade en pojke min bästa hyvel.
Jag människa begick någonsin ett mord eller en narna säja.
Nog måste dom väl tycka, att fann den nästa morgon ute i regnet.
Jag ' stöld.
du är en bra besynnerlig husmor och sade honom att jag aldrig mer skulle låna Alla brott, alla krig, allt hat kan reduce- Bengt j a du får ursäkta min upprik- honan min hyvel.
Det var icke straff.
I ras till olyckskänsla: Denna bok är ett för- och Bengt en riktig straff ingår ett m e n t av moraliskt dö- sök att visa, hur olyckskänslan uppstår och tighet kära barn mande, dom Över ont och gott.
Att lämna mes.
hur den förstör människolivet.
hyveln ute i regnet var illa för hyveln, m mes!
Nej tack snälla fas- Bengt ter.
en mes var han inte när vi gifte oss men något moraliskt ont ingår icke däri.
Säkerligen ha många föräldrar och och spannen har inte gjort honom ett uns Det är ett viktigt faktum i uppfostran att mesigare.
det kan jag försäkra.
Och d lära sig att man inte kan lina verktyg och lärare i Tomelilla fått en allvarlig tan- mycket är då säkert, att inte gifte jag mig förstöra dem.
Att lita ett barn få sin vilja keställare genom det timade.
O c h det fram p i en annans bekostnad är skadligt i första taget med en karl som skämdes är att hoppas att tankeställaren nått för ett ärligt handtag för grannarnas skull.
för barnet.
Det bortskämda barnet, blir en långt titan för Tomelillas gränser - dålig medborgare.
Jag har förresten inte märkt att varken till någon insikt om att skrämsel och Lundgren eller Jönsson sett ned på oss för Den bestraffning, som tar form av mo- skräck är farligt och ont.
Men det, den skull.
ralpredikan, är t. o. m. farligare än kap- ä r inte så gott.
D e t behöves a t t myc- — T a inte i så barn lilla, men du kan pen.
som förstör barnet Hur förfärliga väl tänka på att Bengt släpat och slitit hela äro icke dessa predikningar!
- " Men visste ken tid och kraft ägnas å t att ge oss dagen för din skull och har rätt att fordra du icke att du gjorde orätt? ” En snyftade nya landmärken på uppfostrans områ- litet lugn och ro, när han kommer hem nick.
” Säg, att du ar ledsen för att du de, när så många av de gamla visa sig p i kvällen.
Det ä r ju ändå han som drar gjorde det! ” Can träning till hyckleri eda rakt på grund.
det tyngsta lasset och humbug saknar moralföreläsningen sin V a d anser sig t. ex. den nya forsk- Ja, det är då åtminstone delvis ' sant.
like.
ningen veta om snatteriets och stöl- Inte för han släpar d förfärligt på dagar- na.
åtminstone inte om vintrarna, för d i Stryk har alltid och kommer alltid att dens psykologi?
H u r hårt skall så- tar skogsfolk allting med ro, det vet jag.
misslyckas, ty det straffar kroppen utan att dant tagas, hur hårt skall det bestraf- Hushållspengarna har han slappt till hit- hjälpa själen.
Det ä r den mest okristliga fas?
tilldags, det medges.
Men om jag på eget handling i världen Det är hämnd sna- Tidevarvet hoppas kunna återkom- arbete klarar mina egna utgifter och dess- rare än bestraffning.
Argumentet att det för det gör ges som varnagel är endast en omkastning ma och visa på några ledstigar på det- utom sköter huvudparten jag t alla fall av hushållsarbetet, så är av motiv.
Ingen människa är dålig nog att ta och andra områden.
det väl inte så hemskt förnedrande för en karl att hjälpa till lite, bara lite.
ibland.
bli att fundera Över, hur lite vi kommit le jag ha anställt den dar ingenjörn, som I synnerhet som hushållsarbete kan göra på väg mot allt arbetes hållande i ära.
annonserade i en tidning här om dagen ef- m gruvligt trött om kvällen, när man inte Visst är det sant att både notariefrun och ter hushållsarbete.
Han kunde koka både läkarfrun i vår våning skurar farstun, när bra och billig mat, stod det i annonsen och a r född med anlagen.
det är deras tur, men ändå anses fortfa- hade håg och fallenhet för yrket.
, Det Det gör detsamma, sa faster, som är frin Småland och fasligt enveten.
Jag rande visst arbete såsom högst olämpligt måtte varit en rejäl karl och den billiga för en del människor.
Inte därför, att de maten tilltalade mig särskilt, för han tror vet inget som ser så löjligt ut som en karl inte ha ” anlag ” för det eller inte orka jag är den förste som haft vett att sätta skjutande en barnvagn.
med det, utan av en mängd andra konst- ut det i annonsen.
En karl kan skjuta en barnvagn på besynnerliga skäl.
Om jag haft rid s % skul- Rita.
det mest hänsynsfulla och förtjusande sätt - - - - - - - - - - - - - - - - - - - I världen.
Det är inte på karlen som karl det beror om det ser löjligt ut.
det är på individen.
Det finns sköterskor i fina grå uniformer som skjuter barnvagnar som elefanter.
Att de flesta män inte lart sig varken att sy i en knapp eller bädda en säng mycket mindre tömma en spann eller skjuta en barnvagn det beror på sådana som faster.
De törs inte, för de äro så gräsligt rädda att förlora sin manliga vär- dighet och bli löjliga.
— Nu var jag mätt och dessutom var jag rädd att säja lite mer än jag ville och ämnade, så jag tackade och begav mig hem.
Men på vägen kunde jag inte låta Alla ryssars morlilla S v a r t p å V i t t Jag minns hur det susade som en vig av välkommen från hela Moskva år 1917 under Kerenskis regering, när Breschko- Breschkowskaja 73-årig återkom frin sin livslånga förvisning i Sibirien.
” Babuschka, det är " Mor lilla " - Babuschka ” ljöd från alla håll.
Man lyssnade ivrigt till tidningarna skrev en- varje hennes ord tusiastiskt vykort med hennes bild sål- des i vart gathörn.
Och man förnam tyd- ligt och starkt att hyllningen var äkta.
En kort tid fick Breschkowskaja upple- va den vågens höjdkam som följer när de idéer man kampat för äntligen brusa ige- den nya nom.
M e n bara en kort tid vågdalen kom snart.
Framför bolschevis- men gör hon halt - p i samma vis som Balabanowa.
Hennes program hade varit och rar alltjämt de social-revolutionäras.
Och trots trots sin höga ålder har hon mod att lämna den plats hon vunnit frivilligt att än en gång gå i landsflykt.
Ingen av bolschevism hotade henne till liv eller lem - hon var även deras Babuschka - där- till hade hon gjort alltför mycket för vä- gens jämnande; men bon ansåg det som sin plikt att dela deras öde, vars åsikter hon delade.
Om hon levde med nu i Sov- jet-Ryssland skulle hon förneka sin 70- åriga verksamhet som social-revolutionär.
Än en gång går Breschkowskaja i lands- flykt - denna gång frivilligt.
Sedan 12 år lever hon som emigrant i Prag i ett av de yttersta kvarteren.
I dessa dagar har hon just fyllt 85 år.
Att skildra Jekaterina Konstantinowna Breschkowskajas historia är att skildra den ryska revolutionens historia under de sista 70 åren.
Breschkowskaja har kämpat mot tre tsarer - Alexander I I, I I I och Ni- kolaus II.
Mer än ett halvt århundrade har hon tillbringat i fängelse.
i sibirisk för- visning, gruvor, fästningar.
Såsom Balabanowa härstammar hon från en förmögen adelsfamilj.
Sedan sin tidi- gaste ungdom tog bon en ivrig del i sin hembygds frihetsrörelse - med 22 år gick bon " ut till folket " för att lära dem läsa och skriva.
Vid 24 år gifte hon sig med en godsägare Breschko-Breschkowskij — och fortsatte tillsammans med sin man det upplysande arbete hon börjat.
Detta var just vid den tidpunkten d å d e reak- tionära voro vid makten och hänsynslöst förstördc alla liberala strävanden.
Denna arbetsförlamning uppväckte hos henne blott större energi och kraft till vi- dare arbete, men denna gång till betyd- ligt allvarligare och farligare uppgifter än förr.
Hon uppträdde nu öppet som mot- ståndare till den bestående ordningen.
Hen- denna art nes man gick inte längre med av propaganda överensstämde inte med hans åsikter.
Då lämnade hon man och barn och ägnade sig helt åt " den ryska saken ".
E j långt härefter blev bon häk- tad och dömdes på administrativ väg.
Over 1200 verst måste hon gå till fots med en skara vanliga förbrytare till Sibirien och efter ett misslyckat flyktförsök dömdes hon till fyra års Katorga (tvingsarbete i gruvorna) och 40 piskslag.
Fastän hennes liv numera blott var ett fortsatt lidande, var Breschkowskaja stän- digt vid gott hopp och gott humör - full av Guds tillförsikt.
En av hennes lärjungar berättar hur de i Sibirien - en tid d i de fick gå fritt omkring i sin förvisnings by - en sommardag hade begivit sig till kyr- kogården till några kamraters gravar, När bon, som berättar historien, efter en stund mötte Breschkowskaja stod denna i blotta lintyget.
När Jekaterina s i g sin väns för- färade min, förklarade hon helt lugnt som den naturligaste sak i världen — att en stackars kvin- hon mött en " kamrat " na, som var iklädd de värsta trasor - " och — då gav jag henne min klädning " " Men skäms du inte att gå hem sådär? ” - " Varför skulle jag skämmas! "
svara- de hon: " Jag är j u inte naken.
Jag har en ren, lång och tjock särk p i mig.
Om du skäms så gå bara i förväg.
Jag kom- mer nog efter ska du få se ”.
. '
" Hon har en äkta rysk själ ä r ett en helgon - lycklig mitt i sitt lidande stor martyr " yttrade en gång Maxim Gorkij p i tal om alla ryssars Babuschka.
Vad hennes lidande beträffar ” så behövde inte ens den största martyr att skämmas men Bre- för dem " (Der Russe redet) schkowskaja själv tog dem lugnt Som 70- årig sjuk gumma skrev hon en gång: F r i - gan över mitt livs slut, bekymrar mig föga.
Jag finner inget skäl till att grubbla jag ser alltjämt vi- över det Tvärtom dam och större verksamhetsperspektiv i.
.
.
- - - - - - - - -.
.
.
.
- - - - - Sveriges t r e stora frikyrkosamfund h a genom sin Samarbetskommitté g j o r t ett ganska märkligt uttalande om fred o. avrustning, som de tillställt Nationernas Förbunds avrustnings- kommission.
I resolutionen står bl.
a.: » 1.
D et är principiellt oförenligt med J e s u evangelium och de etiska grundsatser, som han förkunnat, a t t a våldet i rättens ställe och låta t vara det yttersta medlet vid av- görandet a v mellanfolkliga tvister och meningsskiljaktigheter.
2.
Utifrån denna principiella upp- fattning blir det en kristens plikt a t t på allt sätt verka f ö r fred mellan folken och för avskaffandet a v det militära systemet, soni ä r byggt på vål- dets och icke på rättens princip.
3.
Den som, övertygad om ofören- ligheten mellan krigsmoralen och Jesu etiska och religiösa förkunnelse, väg- rar att taga befattning med k r i g och krigsrustningar, och soni a v sitt sam- vete tvingas att taga avstånd f r å n vad därmed sammanhänger, men i stället vill göra en insats i det fredliga kul- turarbetet, har rätt a t t bli betraktad som en lika god fosterlandsvän som Je, vilka försvara krigets berättigan- de vid avgörande a v internationella tvister., Resolutionen bakom vilken stå de omkring 200,000 kyrkomedlemmar och 100,000 till ungdomsorganisationerna anslutna vilka tillhöra Svenska Mis- sionsförbundet, Svenska Baptistsam- fundet och Metodist-Episkopalkyrkan i Sverige slutar med en uppmaning a t t på alla sätt stödja opinionen f ö r a l l - män avrustning.
Riksdagen h a r avslagit den avstyrkta motionen om utredning angående nytt valsätt, som väckts a v h r.
Hellberg.
I försvaret för sin motion framhöll hr.
Hellberg, att de flesta väljare inte ä r o m e r parti- bundna, ä n att d e i första hand v i l j a rösta på person.
Missbelåtenheten med det nuvarande valsättet blir också allt starkare.
H r.
Hellberg påminde igen om det irländska valsystemet med overförbara röster.
H r.
von G e i j e r som representerade utskottets synpunkt ansåg däremot att personlighetsprincipen är tillräckligt tillgodosedd med vårt nuvarande sy- stem och den bör inte få bli allenahär- skande.
Medan h r Reuterskiöld tyck- te att vi nu borde fortsätta med det sy- stem, s a vi införde 1909 talade bl.
a. hr.
Möller och h r Åkerberg f ö r en valmetod, som lämnar olika menings- De årligen riktningar friare rum.
återkommande förslagen till ändrade valsätt h a alltså ännu en gång för- kastats.
av utskottet - Gud give alla andra att också få livet.
leva så ” Elsa Björkman Goldschmidt.
.
.
.
