# ID: svediakorp-per343
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,950
# sentences: 1,113
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
N: r 1 9.
.
- -.
- - - -.
- Preuun~erit~oi~syiis: " 1.
.. p p liedaktiou:.
. '
I 61, ell tr.
Ill him ... lir.
4: ' 50 !l12 Br, ... kr.
2: 50 Jl ' ilst~rsa~~i~~elsgutali:;: 50,1 / 4 m ... 1 1: 26 LBsnummer 10 tire.
n ... Preuu~uerntio~l slier shviil i landsortell soin .i Stockholn~ ii rihrmaste postaustult eller.
lok- haadel.
.
.
.
p p p Stockholm 21- ~.
.
pp Kedulittir o. Q11srari.g utgifvarc: Telefonec: Allm.
6563.
Kiks- I T!
Y S.
.
hlottegniqgstid.
K1.
3-2.
- Utgihiingstid 11Gurje torsilug.
I I.
-.
- - Sisckholnl 1008, A rtolil; l~tilrt~ fryclrorl.
Svensk gymnastiki England ...
.
Arg.
.
.
-.
.
.
.
Exyeditiorr Anuonspris:. '
15 ore per mm.
o c i ~ Annonskoutor:.
.Enkel spaltbredd 50 mm.
hlnstersalnuelsgatti~ 51, en tr., l \ .Zurginalanuo~~s under texten 15 ' nlm: s hojd per g h g 10: Kabatt: 5 ggr 5 OI0, 10 ggr 10 0 / ~, 2Q ggr 20 O / o, 50 ggr q5 Post- och telegrnaiudress: Aunons biir vtlra inliimnad senast n~iluilag I. mi.
I) A Q W Y, Stoaklrolrn.
ELLEN KLEMAN.
.
1: a a 1908 j.
. '
.
.
.
Fru ergm man-~sterbergs Physical Training College, DarLford ' Heath, Kent.
~ y ~ a s s t i l i e folkskalon~a.
ni i. Loi~clon, u t n h a d e ' s fro- ken Concorclia Lijf vilig, I.l~illie11 d % sfisom.utexa.n~i- gbngar, den diir vunnit, neracl g y m a s t vistscles i iif ' den oski1; jaktigt fiir- ICiaglaacl, till f o l k s l t o l a ~ ~ bunclerl med atimnet p i gyniii8stisks inspektxis.
en wend&lt; livinna, fru IJon iippnade.
kurser.
for] 3er~mrrn-i) stei: berg, 1 1 ~ i l - I %iirin~1epersoi1alen, upp- ken genoin outtrijttlig t a g a i d e gygiiastik, ele- energi, skicklighet och ment.Rr anatoini och: fy sio- organi sat ionsf iir 171 Aga vari t logi.
Som emellertid friiken deu so111 kommit clen Lijfvings fila~itropiska in- svenska gyrnnastiken ntt tressen kommo 11eime at.t verkligen slh rot och ut- litngta tillbalia till SYerige, veckla sig i stor stil.
Det diil.
hon Iraade sig framst Br henues arbete, son- ut- kallad att verka, 18innncle gor sjalfva grullclen till 1 h 1 ~er~~ilr~~~-ijstc PI1 r b pict11.
r r g s ' I h i i ~ I i I C ' i) ll~ge.
~ - 11011 sitt arbete i England clen st&amp;llning svensk sjuk- !i.r 1881, dh friikea Msrtina gymnastik n u intager i ~ s t e r b e till ~, Englancl.
" ' El~~~ru icke initiati.vtaga.re11 - den flirsta Bergman, n u: fru, ~ e r ~ ~ i ~ ~ i ~ - utniimncles vackahde ili~pulsen kom ilirh c1: r M. Roth, som lyckades gymnastikinspe&amp;is fiir Londons folkskolor.
Detta Tar intressera.
en engelsk dam, 1.m-s Alice Westliike, 16edlem begymelsell till den ' ilu i; t ' vei.
2.3-h-ign verksainl-iet, soin of Loudons folkskolerhd, fiir infiirhde acclen srensks tillfiirt den s ~ e n s k n.
gyrnnastiken s % w8aga hndvin- fristhende gyinuastiken i Lourloi~s i ?olkskol.or - r a r det ningir och tri uinf er i Englai~d.
Svensk gymi~astik ia- ' dock fru ~ergmau-O$terbe~: g, som koin till att tags - firrdes i vfver hunclra skolor ' och ett tusental l$irnrjn- upp clet egentliga nrbetet .. - Sedan lnrs Westlake ge- nor utbildacles och utexalniuerades under de Hr fru p h clenua post, hvilken g nom sitt iixflytande &amp; r 1878 verkligen lyckats infara ~ e r ~ m a n - 0 s t e r b e r krarstod ' ' a. '
'
.
, 11011 dock lalnm.de 1887.
Hon 1 1 d e nitmligen db sin synuerligen vacker trakt et,t.
par.
tiin~nars vag f rh11: p l a ~ klsr ' ~ fbr en verksamlret, som skulle an ytter- London, i niirh.eten: a$ Dartford Heath.
Till d m ligare viclgz fgltet fiir clen svenska, gymnastilten i store, komfortabelt illreddi byggnaden hbr en stijrte, triidgArcl och park nied lek- och law~~.te~lnisplat- England.
Fru ~ e r ~ l l ~ a.
n - ~ s t som b e r insAg ~, att den gym- ser.
I triidghrden, omgifveii a € lulnmiga t,sacl, ligger.
ksalen, synnerligen vjil ven tilerad .. aastiska ntbilcluing, som: folksliollararinna erhbll, alclrig den, stom gymrn~~sti skulle koinma att striicka sig utanfiir henaes verksam- Alla redskap # ro * tagna frdn Stockh.01111.
I skbgen # r he tskrets ' i: folksltolan; bbrjac1.e smut f sink^ pK, alt sijka en gymnnstiltappmelj fijr somil~nrbruk uppfijrd.
I&lt;ut -- .. f b den svenska gyi~i.uastiken infbrd &amp; hen i de ' hogre sen vicl institutet Br tv9hrig och omfattar teoretiskt fiickskolor~ia.
For detta # ncla1n&amp;.l inbste nya kulrser arbete i .anatomi, fysiologi, gymnastikens .teori, hygien for utbildande af g y m n ~ s t e r ef ter sve~lskt m6nster samt elelileatar.
s~7.niptomatologi, praktiskt arbete i koinma till s t h d.
kr 1884 ' demonstrerade lion vicl ped.
gymnastik, sjukgymnastik samt.
utelekar.
Kur- clen lq&amp;niska utstiillningen i Lbndon clen svenska gym- sens syftemAl iir att af bildnde kvimor utbilda I&amp;i: a.r- nastikea och 1885. anlade 11011.
' det fbrsta.
institutet i inBor i rationell fysisk uppfostran: - Loudoil fiir utbildande af gyi~~aastil~l#ra~ ' ii~oor.
Bor- Det fir icke endast i skolor BEver hela ~ u g l.
a ~ d, s n u leda underrjs- jail var blggsam, endast fyra elever hade anteckuat som f ru ~ r r g m a n - ~ s t e r b e r g elever i ' svensk gymnsstik.
I ' tjuguhtta klubbar for sig.
Men.
den id&amp;, for hvilken fru ~ e ~ ~ m m i - h t e r b e niogeu rg sarskildt arbetade, iiiimligen en fiirening at.
clen sveii- fabriksarbeterskor och.
siiminerskor iir &amp; h e n ~:, Plr gym- ska g y i m a s t i k e ~ ocli ~ den engelska ' friluf tsleken, vni: nastik .. ififiircl, likso~n i skolor och.
asyler f iir cliifs tum- .eu framtidstanke mecl stora utvecklingsnliijligh.ete~:, ocl-1 ma och bliada.
I Hollowny och.
' Glasgow fiingelser., det iir den lion n u under allt ~ n e r a fl: smg8ngsrikt h.ar svensk g p n d s t i k inf iirts bla.ucl kviaoori~n.
I.
.
ds arbete under tolf br fb; r&lt;erklignt, seclm hou Iir 1895 tolf Aickskolor i Sydafrika arbeta fru.
~ e r ~ r n a n - ter- flyttnde till Kingsfield, Dartford Heath.
Sjalfva hen- bergs elever, och: H.era lmfva innehaft anstallningar.
i nes uppfattning af gyn~~lr ?stiken och larsriaunns verk- Amerika, ~ i n c 1 ' ~ Asien e och Austr~lien.
Priv&amp;urqer saiuhet inom skolan Tar fullt revolutioneraade inom gifvas vicl iustitut i London, Brist.01, Eclil~burg, Bournemouth, I-Ia.stings, Norwich, Cam bridge, Liver- skolviirldeu.
Hou ville ~ a t t g~rlnnastilclarariuna~~ skulle ge llela sin tid oc11 liela sitt intresse ht samwa pool, Mauchester, G.lasgow.
1x1.
: fl.
orter.
Afdeluiugen skola,, vara ledare pA lekplatsen liksoln llon var det i for sjukgymnastik och massage forestis a €)) Kidgsfield gymnastiksalen, iifvervaka banlens utveckliug, fiire- students)) vicl ett ' 10-tal engelska sjuklms.
kolnlna deformiteter och yaks of ver slrolans sanitara A: f clet of van anfijrda f r a m g ~ r, hvilken uthredning forl: ~l~llanden)).
Det ' var storn uppgifter och storn for- den svenskc?, gyimastiken vlumit i Englaucl.
Mecl.
clringar, soln upast2illdes, a.€ en l h g t storre icleell s&amp;llsyat organisatorisk: t ' ijl !mA.ga., fijrbunclen wed.
en rackvidd, an dern man Br van att firrbi~ida med gym- ovanlig viljekraft ocli intelligeus, &amp; r dot fr,u Bergman-, i fr&amp;msta nastikliirarilma~~s kall.
Men fast man i b6rjan aasig sig ~ s t e r l ~ e r g som icke kunna best&amp; sig inecl lyseu nf en dylik liirarinna rummet.
bidragit hiistill.
i skoloraa, Br den tid nu iifvervu~nen, cl&amp; f m Berg- Och det ar med gledje rri man-Osterberg mhste siika ofvertals, skolornas fore- kuuna antebkna att clet Br stdadari~mor att .fijrsoku det ilya systeniet.
Tauken svenska irvinnlip gy~~ / .vzas !w, var for stor och barkraftig fijr att icke segia, och fijr son1 infiirt srensk gyill- niirvarande racker institutet i .Dartford Heath icke till n h t i k i Lonclons folkskolor att fylla alla gymn~lstiklSirarianeplatser.
De basta sko- f o r.
fl.ickor, sfiv#l: soin - i lorna i Euglaod engagera fru Bergman-Osterbergs hundratals engelska flick- elever ocll de erh&amp;lla ocksb den hbgsta afliiningeo, skolor, och rid Girton ocl-).
Den svenska gymnastikeu llnr v u m i t en fullstandig NeiTiuhaln i Cambridge, framgkng i de engelska prisat- och elcmentarskolorna, innan den Bnnu infiirts vid engelslca.
flotian och liksom redau fijrut i folkskolorna.
Fru ~ e r p a n - O s t e r b e r g s r College)).
ligger i en 1.1 Breil. '
, ' -. '
.
..
Kvinnan i konsten.
Ftlredrng af Carla Celesia di Vegliasco, hilllet; id farsta italienska kvinnokongresseh i Rorn; ap~il 1908.
Ofvereht aE yj&amp;i Kleen.
.R advandigheten att forblttra allmiinna opinionens for- hkllande till kvinnnn - en sak, ~ o r n ej iir inskrankt till en siirskild grupp nf miinskligheten utan i allas in- tresse -- har numera insetts a£ jurister, nationalekono- mer och forfattare.
1 litteraturen har Ibsell med sina kvinnoskapelser bidragit att, ta bort den narrkapa a£ lojlighet, som mHnga anse att vi moderna kvinnor gH omkring rnecl, samt dbr- rned afslojat en dittills ignorera&amp;, ' peraonlig utveckling.
Men vlrlden afstbr inte ' sA liitt frAn sina kiillor- till
.. skratt (och clen gijr ju r i t t .i att skratta, niir den kan, ty vi 11n alltid tillriickligt .rued ttnledning att grPtt8); och fastan ?Nora# och ofriga Ibsenskn.
kvinnoska.pelser, tack vare vhra ~lihdespelerskors ulmiirkta tolkning, ha blifvit lefvande personligheter bland oss, saint nled litterar succbs fara fram pA niansklighetens allfarviig - s % sltrattar niassan dock fortfarande sitt tanklosa skratt -- .sitt sunda skratt, ty det ar sanuna oreflekterade ansvarsl6shet, som .. hos det outvecklade barnet.
Jiimte Ibsen hnr t. ex .. Maeteilinck kiint det nya be- hofvet och uttrgckt det i sin ~Ariane et Barbe-bleu~, dii-r.
forfattaren - fastiin fornekande att ha velat tjana femi- nistiska syften - har gifvit en hiirlig bild af kvinnl&amp; rebelltyp lnidt i en b n u forslafvad miljo.
Men det var inte nu min afsikt att forfolja femi- nistiska ideers olikn uttryck i litteriira produktioner - ' j ~ g p %peknr endast cletta som bevis for att nijdvandig- heten insetts &amp; Even pA h$lI, dlir man forr ej skulle nn- tagit det.
Och sd.
vill jsg pApeka, att liksom allt manskligt ar en produkt af motsatts.
riktningiir, sb iir afven detta loje pH v&amp;r bekostnad delvis v&amp;r egen skuld.
Vi ha tolererat den gamla legenden om kvinnan sdsoni varande antingen en7 gate eller en katt eller ocks&amp; en ryggradslos kliing- viixt, for hvilken mannea mhste vara stam och stod; och A andra ida an, s o d motsats, den utvecklade kvinnan, renons p % 911 affektiv forniiga.
Men nu bryr sig kvinnan inte ' liingre om att vara det utommanskliga mysterium, son1 man hittills velat g o r i henne t.ill: hon gar ansprhk pA att vara miinniska-nied intellekt och vilja.
Och eoni stidan mgste Bfven hennes handlingar ledas a£ ett utbildadt forstBnd, .sAvida man ej fortfarande vill insistera pH, att de slio1.a ledas af oordnade nycker och oreflekterade irn- pulser.
Var och en har sin egen andliga fysinorni, aom fordrar en miljo, ofverensstlimmande med de egna bojelserna.
Och det.
~ e v i g t kqinnliga~ - inte i Goethes uppliojda bemark- else, utan nar diirmed forst&amp; en jamnstruken enformig- hetstyp - ar ell lika bekvam son1 skadlig konventio- nalism, En kvinna ka.a alslta under alla.
hederliga for-.
mer, medah hon sanitidigt kultiverar den helign guda- g %fva,.
son1 +r.
intelligensen; hot1 blir medvetnare, tilleg- par sig en mera omfattande f6rstielse genternot andra, 11011 blir manneas arbetskamrat i hans ' striifvan att forsttl och ordna detta D universums viildiga mysteriunl,), stiviil i abstrakta icleer, son1 i deras praktisktz omsattning, och 6fverhufvud alla manskliga uppgifter.
Allt detta kan &amp; vida eljes hennes intelligens riicker dartill hon g6ra utan att ge nnledning till forski-ackelse diirofver, sorn infor en fijrestieiide kataclysni, - ty denna koinmer helt enkelt att utebli.
Bfve * kvinnan fsljer den allrnilnt.
miinsltliga regeln, att enhvar kan ej bli ett geni, men viil en nyttig och nSdv5ndig mgnniska.
Urvalet g8r sig sjiilft, om hvar-och en f i r o ' behindradt.
f d j a sin natur och sin plikt. '
' friimmande in0j; tande; grundvillkoret for ' ail kraf t och kvinna.
allskons dygder.
Dst iir framtidens.
.
%.
* - k I de a n d ~ a sektionerna komma andra att tala om kviimlig insats i uppfo ' stran, vitlgorenhet och, all ofrig social verksamhet.
Jag vill.
helt kort yttra mig om Irvin-.
nan i den bildande konsten, och.
om den framtid jag h&amp; tanker mig for he.nne, vare sig soni utofvande .eller in- spireraade.
- Till det allmanna tvifvd, p8 kvinnans intellektuella mojligheter, sorn likt kvafvande dunster omger.
hvgrje, hennes energiyttring, hor uppfattningen att kvinnan ej ar till for k o n ~ t e n.
Man &amp; edger hallre, s t t kvinnan ilr ett konstverk i och.
for sig; Men i hvarje fall har hon ut- priigladt sinne for att forskona sig sjalf och .sin omgif- oing.
Hon visar en seeciell begdfning for ntt uppfattn linjer och * utbilda deras gratie, t. o. in.
nar en perver- terad smak drifver henne att dennturera sin gestalts linjer, i stallet for att korrigera dern.
Hon visar medfodt sinne for fiirger, vare sig hon sysselsatter sig med derns bjar- taste kontraster, eller.
hon.
utspiider dem till ep oiindlig- Det a£ mer eller mindre farglosn skiftningar.
Hon ar s %ledes fodd kdhstnar; men hon ar d e t i-allmanhet blott for sin egen person.
Hon slrulle endast behofva lam en djilpare forstHe1,se fijr allt det ekona,, sorn finns utom henne, lara att ' tlinka for att kunna ingjuta reflexionens de-.
ment ' i sin naturliga dragning till det skona.
Kvinnor m &amp; la ofta, men utan ' fordringar p % sitt eget arbete; de ta det ej p % allvar, vana sorn d e aro att foga sin egen .Brelystnad ef ter den allmanna opinionens riug- rtktning.
Hon ler s % bedarande graciost ofver sin egen oformtlga och skulle for intet i varlden vilja byta.
med den typ, sorn representeras af kortklippt h %r och breda skodon.
Man fasar f6r 8 basbleuismen))!
Men for denna ha inte.
heller vi nAgon anvandning - vi iiro ' lika beredda att a f s a fr %n den.
Hvad vi dar- emot behofva, hvad hvarje manniska behoEver, ar den f6rstbelse och syrnpaiti, soni ger vingar At viljan och vapen ' mot ' hindren.
VBr vilja fir ' inriktad .p % det sk6nas kult: vi behiif va bli medvetna diiroh, t s vara p&amp; ooh upplobtra denoa instinkt dch lndra den litet till nilgot mera rationellt, och sdlunda skaffa oes d e t omdbme, den upplysta kr ' itik,.
sorn ar modvandig bade for att sjalf producera och fijr.
i t t upljfatta hvah andrs producerat.
, -,,. '
' - Sjalfn~edvetenhet iir jiirnlivikt och naturlighet, och dettn betycler lifsmocl, mod att Yara OPS sjdfvn utan .. EIur skola vi 11&amp; denna utveckling af v %r naturliga skiinhetsibstinkt?
Genom s t t.
1 " ara oss se.
Jag citerar hiir ungefar samrna frfiga och svar, som.
.
.jag hittade bland Garribres nlemoirer:.
~ H u r skall nian kunna intre~sera for uttrycket i.
.
plastiska former, wrelser, sorn aldrig Iiirt att forst % och &amp; ka lifvet?
Gepoin at ' t bibehalla vid lif bar net.^ nyfi- kenbet, som foraatter det i kontakt med sin omgi ' fning.,),.
.
- Carrihre har shledes indiiekt gjort s e n m a observation formen af allu rniinskljga energiy ttringar, y c~eh lyf ter.
som Isicloro del Luogo i sin artikel i Nuova Antologii~ osu oEver $la hvardngslifvets smAaktiga ba$iteter.
for 16 nov.
1.907, diir lma, apropos stuclierna i vgra gyrn- 8lut.ligen f aresljir jag storre utstr5ckning hf dell reclali nnsier, beklngar den bristfillighet i undervisningen; som infords, beromviirda seden ntt med fotografier a£ konst- bestkr i att den ej forsatter oss i kontnkt rned den om- vhrk dekorern ekolornas, eljas kasernlika hvita yiiggar.
gif vande verkliga vilrlden.
Det talas mest,.i stiiilet for ott Man har AtergiEvit trummorna och t~,wndeterna At visas, och sAlundn uiklervisas ejr, siiger den erfarne liira- v&amp;ra solclater fijr att ofvervinna deras t r ~ l t h c; t l i t oss ren.
Carrikre, som &amp; Even ville undervisning i konsten ntt oeksA go v&amp;ra barn denim skhhetens musik k r ntt iifver- se och uppfatta,.
foreslog promenader med eleverna p&amp; vinm der&amp; vikjetrotthet.
gator, i fabriker; i konstnkrers atelierer, ut pB landet; Dock ej nlcd uteslitsnde .. af n u lefvande konstriiirers ha11 ville &amp;; t eleverna skulle anteckan eller skizzera allt verk.
Hvnrfor bli ni f6rs ' kr %clrta., som inf@ ett vanhel- hvad de sAgo; att skoltins lexor skulle bestA i n8.got shgs gadt tabernukel, sA s ~ ~ a r man t f6reslir - &amp; t infor bar-.
Btqgif vnnde af nlla erhhllna intryck.
SAlondn hoppades nens b1ick; tr. vicl sidan ak Rafael och Tizian iifven satta ban ern&amp; skiirpt observatioas£orn~A,aa och.
kombinations- Segantini, Morolli, More Bianchi och andra yngre?
Afven ftirrn&amp;ga, grundvillkoren for koilstnarligt omdome, och cle 5ro dock viirda vRr beuuclrnn.
infor hvilket intet fusk ban passera sola sanning.
I religionen t d a r inan ej mer om kiittare, och i. vhrt Allt clcttn ar r: ztionellt: Och detsamnia vill jag till- parrtclis gora vi nu plats At ' allu.
Ldt; oss oclrsh ijppna lampa $ kvinnlig nppfostra~n.
Den tiden 5r fiirbi, CIA en vSra portnr och bjiirtan foi.
dess:?
utcslutna docla och viisentlig skillnacl ansfigs nodviinclig i manlig och kviimlig lefvancle konstaiirer, srPl att all I~oiist~, som sijkt och vibre- uppfostran; och kontakten med clet verkliga lif vet i .alln rat, lzan fB bildn clel af vArt lif.
dess former och jrttringar miste bli en verksnm ~netocl Kvinaan borcle anvanda sitt inflyt; ande i hemmet till att viicka och utveckla den kvinnliga intelligensen.
xtt oi~gifva .sig mecl all slags konst u t r ~ r afgucleri ~ for Undw tiden lnau i clen kor~etniirliga uppfostran clen ena eller foralct for clen anclra, och sblunda veta att ej gliimmst alltings betydelse, inneboende symbol, .utan sanlmanliinka gaminal- och.
ny konst,, 8.4 ati ingen klyfta just pointera detta som det vasentliga.
fKr filmas, utan en oafbruten i4.g fora £ram mot I skolorna I r detta viktigare 5in den tekniska under- skiinheten * ').
Hon skall ej langre ' noja sig mecl desaa visningen, .hvilken for stora flertalet af.
ungdomen.
har eviga Bterupprepaaclen a€ clet forgRi-rgnn .n ?ecl i-rkgot aE foka intresse.
Xlevea borde ej genom.
ui~clervisnii~gssBttet cloclens ororlighet oErer ~ i g.
Utan den garnla storhetstiden van,jas att upgfatta verkligheten ~neknniskt som en foto- tjkall hon i stiillet AteruppviG~kn till liE genom en ny nuticl.
grdinpparat, utan fnstmer inriktas att soka iclen bnkom Mecl clenorr nya skiinbetsstriifvan skulle i hennes lif formen, sjklen bakom cless, materiella uttryck; att i allt, komim iinnu ett iniibtigt intresse, son1 lyfter llennes sj81, som kiinner, lider, njoter, spAra lifivet i harmonislr im- ~ysselsiitter cle m h g a lediga timmarna i l~emmet~, oc11 ning, ined okncllig vordmd for alla cless former och ytt- utbm heinmet sy sselsiitter hennes ogon .och 1i.enoe.s tan kar ringar, smadelar af ett impoaerande helt.
och tvingar benne att intressera sig for a !lt skont, som Dessutom borde man i uppfostran liigga mera vikt meter henne.
~ b n skolle snxlni ngom forma ett nytt vid besaken af moderna koi~stntstiillnin~ar tillsammans samhiille, diir Iconst och skonhet Rter, likson~ fordom, rned kornpetent person, som for ungdomen forklarar ine- blir 1ifsbeh.of - i san~arbete mcd nlannen bilda en egen ningen i hvarje konstverk samt visir den1 sarnmanhanget nntiolzell konst.
mellan forntids och, nutidskonsf.
Som lar den?
beundra I&lt;oasten dr in tet utan fantasien, och fantasieiz hiiintar antiken, och renaissancen; son1 i den moclerna konsten sin aiiring genom kontakten med omgifvancle harmonier, liir dem se afsikteraa till storre upplysning.oni sanningen om An ddrig s i obetydliga.
En arkitektonisk linje, ett under d l a striifvanden att fA handel.
och ogon rena frdn mHleriskt nlotiv 1 w n n s inspireras aE cn blomrna, ett veck, clen akadeuziska sviirtan, som IPir dem se framstegen 5Even en gest.
Att skapa d e m a inspirerancle llar~noni iir en t inte lcvinnlig uppgif t-: i den skenbara ti !lbalragingeo.
En ~ e m b r a n h skdL Aterkornma, eluedan han redm sagt allt, sorn CIA kunde U r de ininga formerna a£ i n for, oss aila gemensam .saga&amp;; inen vi kuana annu alltjiinzt app !acka.
sol1 jus$t, liingtan efter ny skonhet, EUln ultryok f6r vAr egen tids- cle l j ~ s a genonzskinliga, skuggorna, hela 1115unislrokroppens anda, skall - liksoln vetenskap och koi-rst n u soka safn- miingfaldiga skonhet i dess betydelse for vAra egne mo- mansmiilta cle.
olikk str6rnningarna; .if moclernt tankelif clernti synpunkter.
- en ny syntetisk symbol uppstii, en h a u ej uttryckt Detta utvecklande sf ungclomcns sinne lor skonhet iclb, som skall fraa~stallns inecl den moderna teknikens genum hesok af konstutst811ningarJ t .. ex, cle hvartannit upplin11inga.r - ooh cletta sksll Lli - vAr ti&amp; k: iraklZri- Br i Veeedig, borde friimjas ge11oi-n nec1s: itta pris pA jiirn- stisko ltonst.
vagsbiljetter, liksoln man reclnn gor for dern, soin idka inclu- strielln studier; men innn rycker leencle p B axlarna Lit ') ' l.
) ett: ~ mecl snl,eclning af itttli&amp; ?slia SihWillanclen, cl %r den forslaget att gortt clet fijr konsten, som clock iir den I~Ista n~oclerntt koasten, t r ~ t s sins tr~tclili~) ~ier, stir mycliel; ldgt.
: ')) ' a '
DAGNY 261 Den italienska kvinnan.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
ed snledning a£ den nu afslutade kvinnokongressen fordis i parlameket nedan Br 1876.
Som db forsta kvinn- i Rom innehhller den tyska tidningen .Die Frauen- liga pioniarerna.
for kvinnosaken namnas Alaide Beccari, bemegung~ en artikel om kvinnans stallning i Italien af Anna aria Mozzoni, ~aol.ina Schiff, Emilia Mariani och Margarete Marasse, ur hvilken vi meddela nedanstkende.
Linda Malnati.
Trots dessa betydande krafter gick sakeq ?.Nar kvinnan larde sig lasa, bragtes kvinnofrhgan till.
emellertid icke nAgot vidare framht, forr an alldeles ny- t a g pldtslig its och ~ y d l i l n ~ s k piirldenr, har Marie von Ebner-Eschenbach en gling, yttrat.
ligen verkliga s t ~ ~ m s t ~ ~ ' ~ mad I Italien ar det anpu i dag icke n %got oerhordt att afven haf tighet.
.
.
Nar .miss Sandf ord, internationella kvinnof orbundets vdsituerade familjer finna kvinnliga analphabeter.
I aodern, sarskildt p&amp; Sicilien, finnes det m %nga ~ b a t t r e ~ i Canada delegerade,.
kom till Rom for att soka intres- ~a&amp;nnZe; fiider, &amp; m icke vilja gif.va sina dottrer eiemimtarunder- sera de italienska, kvinnorna for ett ' ~onsi~lio visning, pB det att de ej skola kunna n %s af n %got s % fann hon marken val beredd.
For narvarande finnes ' det oskarande som ett karleksbref.
Man kan latt sluta sig i Italien en stor mangd kvinnoforeningar, hvilka ofver hela till att under sAdana forhillanden har den italienska kvin- landet arbeta for att uppfostra kvinnorna till nyttiga ar- nan, trots s i n stora forntid och rennilssanstidens liirda betare p % de sociala omrAdena.
Man striifvar " icke .endset grandes dames, fiirst sent kommit till n&amp;gon sjilf atandigare for att hoja de arbetande kvinnornas ekonomiaka stdlning, utveckling, och det har forst i vAra dagar kunnat blifva for Astadkommande ' af lagforandringar i afseende pH den gifta kvinnans eganderatt och forvaltningsratt m. m., utan tal om n %gon kvinnororelse.
Dora Melegari gifver i tidskri~ten Rassegna contemporanea iifven for att oppna det uppvaxande slaktets ogon, visa e n ofverblick af den italienska kvinnans uppvaknande.
de tanklosa p % deras plikter mot samhallet samt vidga Hon forklarar, att orsaken till hennes sena intradande i deras intressesfer.
De arbetande kvinnorna i Italien hafva det emelleitid kampen for sina rattigheter ligger i hennes indolenta natur, den uppfostran hon fbtt, i nediirfda fordomar och i hus- i vissa afseenden battre stallt an t. ex. delvis i andra liga och religiosa vaneforestallningars makt ofver henne.
lander, sAsorn i Tyskland, d i r lararinnk, om hon gifCer htenskapet ar for den unga kvinhan icke endast det sig, mHste liimns sin plats i skolan; I ~t ' slien kunna de mest efterstrafvansvarda m %let, utan ocksA det alldeles sjalf.
gifta lkarinnorna behslla sin ' plats i folkskolorna, och fauna.
Hemgiften spelar visserligen en stor roll, men iir skoldirektionen har i de flesta fall funnit dem vara sar-.
dock ej af sA afgorande betydelse som oft3 annorsta- skildt lampade for sitt kall; p&amp; grund af den erfarenhet des.
Bland folket i n g h aktenskap ofta, afven om det mate- de flitt genom uppfostrandet af aina egna barn.
Milanotidningen P Corriere della Sera,, Italiens mes t riella goda alldeles saknas.
Mannen forstAr s t t uppskatta kvidnans viirde ur en ren praktisk sgnpunkt.
En god ansedda tidning, har med anledning a£ kongreseen i Rom.
.
hustru ar guld vgrd.
Emellertid uppsluka klostren ett i en mycket sympatiskt hHllen artikel uttalat sig om de .stort antal kvinnor, hvilka, nar de forsm %tts af den jor- darner, sorn deltagit i kongresaen, och sarskildt ordat om diske brudgummen, soka sin trost i religionen, utan att deras skonhet och elegans.
Detta ar siirdeles betecknande h d v a en tanke p i att afven utom aktenskapet kan kvin- for Italien, dar en kvinnae utseende Hr af den allra storsta nan finna en verkningskrets och ett ihnehhll for sitt lif.
betydelse, ty afven om man 1iir sig uppskatta hennes inre Om man % ena sidan mAste konstatera ett oerhordt egenskaper, ar ett vackert och elegant yttre har, mera an oforstAnd fran modrarnas sida i afseende pB det uppvaxande annorstades, det verkligen afgorande for uppfattningen af slaktets uppfostran, mAste man A andra sidan erkanna, att ' henne.
Den radikala kvinnogruppen har halit sig borta i Italien man pH det mest liberala satt gAtt de frisinnades onskningar till motes angiende den kvinnliga undervis- fr %n den aristokratiska kongressen i Rom.
Denna fijrra ningen.
Redan fiir 30 Ar sedan arbetade deputeraiden riktning Aterigen ar det, som ar representerad a£ L ' unione Ruggero-Bonghi - och lyckades dari - p i att universiteten fe~ninile di Milano, hvars korigress kommer att aga rum.
ekulle oppnas for kvinnorna, och flickor studera vid goss- nu i maj i Milano.
Det ar till denna kongress Ellen Key gymnasierna i stor utstrackning.
Itslien ar den forata ar inbjuden siisom hed&amp;apresident. '
.europeiska stat, dar fr %gan om rostratt fiir kvinnor fram- @!
', ' I I M E D A R B E T A R E I DAGNY.
Bland de framsthende kvinnliga pennor, som stallt sig till tidningens f6rfogande, markas bl.
a.: Gerhud Adelborg, Sigwe Bergman, Hilma BoreZiw, Emmilia Broom&amp;, Frigga Curlberg, Lotten ~ a h l ~ r Ellen i, aagek, Kwstin Hesselgren, Ann-Margret Holmgrm, Eerstin Hdrd af Sejerstad, Anna - Hdjer, Sigrid Leijon- hufvud, Gurli finder, Anna Lindhagen, EWen Landberg, f. Nyhlom, Agda Monteli~s~ Anna M. Boos, Anna Rylaider, Hilda Sachs, Hiljna SGderberg, Elna Tmow, ~ y d i a WahZs&amp;&amp;n, A ~ n a WhitZoek.
HENRIK G A H N s Bor-Lanolin-Tval.
.
.
, BEREDD AF DE FINASTE INGREDIENSER MED TZLLSATS AF DET FOR HUDEN SA.
V &amp; G ~ R A N D E * LANOLINFETTET] AMTE ~ O R A ' X.
Y ' P P E R L ~ HUSHALLSTVAE.
~:::
Kommunal r0str Siff - - for gift.
.
, k@nna.
afslagen af riksdagen.
-.
.
_. iksdagen, sorn onsdagen den 13: de dennes hade att henAes intresse for shdana frhgor som t. ex. fattigylrd,.
.
afgora iifver den kommunala r~striittsfiH.~an f6i akalvasen och ' ~jukvsrd kundk tilldaratagas och utnyttjai.
k~inna, hai ' i.
enlighet med - lagutskottets af- M&amp; skulie viil tycka, att det nu hade varit den riitta tidpnk: atyrkande uthtande ' afslagit liberala; .samlingspartieG for- ten.
attvisa, att man verkligen pliallvar ville detta genoni att.
troenderAds senaste ford&amp; sHvii1 sorn mci~ldemokr&amp;iska, taga iifven de.
gifta kvinnorn ' a med i det kommunala arbetet: riksdagsfrsktionens, Lihdhagens m. fl: s motioner om ill: D&amp; gifta kvinnorna litra viil i de flesta fall vara shski ' ldi inan och lika kommunal rostratt for bilde man och ignade att taga del i ordnandet af angelagenheter, rned.
hvilka de - mera an den ogifta kvinnan - ofta hafva.diz kvinnor.
I Forsta kammaren foranledde frSgan icke ens nhgon rekta beroringspunkter.
Riksdagen har emellertid icke debatt, Andra kammaren afslog hr Stiaffs m. fl: s motion beaktat denn % synpunkt.
Den.
kommunala rostratts- med 111 roster mot 9 6; hr Brantings m. fl: a och ' hr fr&amp;gan 5.r afslagen, och de gifta kvinnorna hulas alltjamti utestangda frHn nAgot sorn ' helst.
inflytande pA ordl Lindhagens m. fl: e rnotionei afslogos utan votering.
Med dessa beslut har shledes kvinnornas andra rost- nandet af de samhalleliga forhhllanden, af hvilka;.
r&amp;ttsf+ga vid Hrets riksdag %£ " en fallit: Tidt ooh ofta har de aro fullt sH.
niira beroende sorn samhallets ofriga ...
.
man hbrt utt&amp;landen om, ' att kvinnans deltagande i det medlemmar.
,.
Man kan med hr Staaff uttrycka den Asikten, att.
kommunala lifvet vore i helt annan grad liimplig och 6nskviird an i det pblitiska.
Kvinnans .. husmoderliga riksdagen val kunnat bevilja den gifta kvinnan den lild egenskaper skulle h&amp; komma till direkt anvhdning, och rostrattsallmosan a£ 1 r a t.
.
, '.
I ' Riksdagens beslut.
i barnmorskornas lonefraga.
Minimilon &amp; 300 kr.
faststall@ iksdagen behandlade forra .lardage,n annu en friga, som beror en sarskild grupp a£ kvinnor, hamligen barnmorskorna.
Dess beslut blef ett afslag af hvid dessa kvinnor sjalfva begart - en minimilon af 400 kr.
Shmmansatta stats- och lagutskottet hade redan, shsom ' bekant, i hufvudsak tillstyrkt den kmgl.
propositionen, hvilken bestamde 300 kr.
shsom minimi: lon utom bostad och braasle.
Det iir detta utskottets forslag, .som nu antagits a£ kamrarna, med 69 rester mot - 21 .i Forsta kammaren, i Andra kammaren ' med 118 roster mot 82.
Bs~rninorskornas lonefrhga har.
hort till en af de mest berattigade, born kolumit upp p&amp; dagordningen.
I smL och tryckta omstiindigheter lefva de flesta af dessa kvinnor, hvars ' arbete.
ar af den mest makt- p+liggande odi ansvarsfulla art. Markvardigt l u g e haf va de strhf vat under tryckande existensvillkor utan att f6ra sin sak tram infiir allmiinhet och riksdag.
Niir den nu undtligen kom upp, vhgade man verkligen hoppas och ' tro, att Be svenske man; riksdagens leda- moter, som ensamma hade afgijrandet i sin hand, &amp; ~ n a g&amp;ng skulle se och belljiista de kvinnors intressen,.
som icke sjalfva kunde bevaka sin sak.
Har g u d e det inge politiska eller kbmmunala ' rattigheter for ' kvinfian, intet intrangaitde p&amp; ett verksamhetsfalt, dar det kunde blifva &amp; got rivalskap me3 manligt arbete, det g u d e endast etk nodtorftigt betryggande.
a.f en grupp kvinnors existens, livars verksamhet hela sam- hdlet lir beroende af.
Herr Kjellberg betonade &amp; der debatten i Andra kamrnaren ' b,etydelsen d att Sveriges ' ' a.
barnafoderskor bekomme - den basta och mest kompe~ tenta v&amp;rd.
Huru skoln de kunna f&amp; det af kvinnoy, s %.
illa lanade af samhallet, att man ej kan fijrstB, huru de ens f&amp; r i d till att skaffa sig tillracklig och narande foda!
Det iir i sanning mycket man begiir och fordrar af kvinnorna.
Sola bekant h n e s det fall, diir man, son1 den na- turligaste sak i vaslden, begar att ' kvinnor nitiskt och- med intresse ' skola skota samma Bliggandeu sorn man- nen for en 1011, sorn principiellt ar faststalld betydb ligt lagre, an den han Rtnjuter.
Darvidlag kan - det ju ennu disputeras om principegz.
Men i e n sadan sak som barnmorskornas 181lefr&amp;ga, dar det galler att bestamma for kvinnor, sorn inom sitt yrke .are oersattliga, en lon - af d e ~ n sjalfva st % lhgt berak- - nad, att hvarje man 9diste kunna farst&amp; att detta ar ett existensminimum, som af ven kvinnor endast genom umbiiranden kunna lefva pL - hade ma^ dock kunnat viinta, att m&amp;nnen lagstiftarne skulle fattn sitt ansvar vidl afgorandet pi % ett helt annat satt.
I de fill, dar det tvistas .om k v i n n a s rattig- heter, finns, .som sagdt,, alltj&amp;mt ~ynpunkter, !om icke.
aro utklarade, men har gg5iller det ju en for liela ' samhallet oersattlig och nodvandig institutions, bammorskekiiren, nijdtorf tligen ordnade existensforh %l- landen, och d&amp; synes det v&amp;l som om e# shdant riks.
dagsbeslut, sorn det h&amp;r fattade, hvarken ur den ena eller den andr * synpunkten &amp; r tillfredsst&amp;llande.
.
Det ar ej endast kvinnorna,.
som blifva lidande, det ar.
.. hela nationen och slaktet.
. '
' Plats.so kande.
.
a, ' fil sina annonser tnforda i D a g n y for halfba.
.
.
vanliga e l m 71 j2 ijr&amp; pr mm.
enkei spalt bredd.
.
-.
. '
.
minnen ...
.
.
,.
.
.
, ...
.
.
.
.
.
N&amp;gra ~andanteeknin~ar.
till El.
Orzeszkos Gloria ~i&amp;is !. %.
.
1863 D ' etta Artal,. '
sorn ej.
.. sager, oss ' mer an hvilket annat .som helst, vacker .hos hvar polack a£ den nudefvande generationen: en he1 har a£ kanslor: stolthet, vemod, harm, minnet af bittra apersonliga forluster. '
Lik- giltig kan ingen st6 infor det ..
Den 22 januari raknas a,om dagen for utbrottet af upproret, men.
naturligtvis hade det jast i flere hr forut - vAldsammare an vanligt m % tillaggas, ty .sedan nara hundra Ar befann sig ryska Polen i permanent jasnirigs- tillstknd.
De forstAndiga betraktade foretaget s o d en dhskap, och t v l partier hade bildat gig, ' sde h v i t a ~, de saneade, vanligen aldre och ' mera besuttna, sorn voro emot resning, och ~ d rodah, e de mestadels unga, lidelse; fulla, intet ' beraknande, som voro for ..
Men de a£ s de hvitas, som.
jamte f orstAnd ocksB hade f osterlandskarlek, anslgo sig, dA, striden ' val utbrutit, ocksA forpliktade att delta i den.
Och den polska adelsghrden, denna alla polackers alkkade sdwor szlacheckis rned sin traditionella llnga envlriingsbyggnad, oppnades for insurgentskarorna, dess agare mB ha varit.
s h v i t ~.
eller srods, visthusen tomdes pA sins fCrrAd, kroksablar och revolvrar togos ner frBn viiggen i egendomsherrns ', arbetsrum, och, allt sandes ut till mannen.
i skogarna, - hvarvid det ofta Tar husets .kvinnor, som stodo for.och .ombesorjde trans-,.
porten.
,.
Till mina lifligaste.
minnen hor en skildring a£ den feber och entusiasm, sorn .d&amp; rhdde i ett af dessa gamla hvita hus rned sina ' lindar - slavernas heligcz trad - pb.
,.
den stora ghrden.
Det var en afton i en polsk emi@~ntfamilj, bostitt i en by ute pA det utora franska slattlandet, La Beauce, BAde herrn och £run i.
huset hade deltagit i upproret.
och nu beriittade Madame.
for mig, medan hon hus- moderligt sysslade rned att, duka af middagsbordet.
Men snart glomdes de husliga bestyren,.
och Madame bara beriittade och beriittade: hur hon ' och ' hennes syskon, .en he1 skara, med all sin.
unga hiinftirelse; rned lif ooh sjiil hangifvit ' sig At ~sakenw.
Brodema voro i insurgentkAren, systrarna lansade visthuset.
pB allt hvad dar fanns, sydde klader, bakade - allt At.
insurgenterna och allt.
rned foraldrarnas fulla medgifvande.
Sl, litet senare, kom en afventyrlig ' fard, d&amp; Madame, bara barnet iinnu, forkladd till bondflicka korde en flyktande bror den mAnga mil lAnga viigen till en tistersjiihapm; sA var det fiinielse- tiden, dh hon och hennes syster utanfor fangelsegallren sAgo galgen och af den valvillige fangknekten upplystes om att den skulle de hlinga i.
.
, Men det gjorde mig ingenting; jag Iville hellre.
bli.
hangd an benAdad l s for- klarade Madame, .och hennes ogon ' blixtrade nu vid femtio Ar pi.
samma .satt sorn de.
sakerta blixtrat, nar - h ~ n ' som ung ' flicka sAg ut .genom fangelsegallren i Kowno. '
I ': '.
. '
1;.
.
.
.
.
.
.
i. '
.
.
Nilr vi sedan tittade till, hade vi i fyra-timmar ' suitit vid det afdukade bordet, och ingendera hade vi haft en aning ' om hvad tiden led.
1863 var Madames Ar, Monsieurs Ater.
var foretrades; via 1830.
DA voro mojligheterna storre, dA hade landet annu egna trupper, flera stora slag agde rum mellad ryssar och upproriska,.
ryssarna nodgades ' foretaga. '
eli formlig belagring af Varschau.
rHade bara inte befiil- hafvarna &amp; kit och begAttm forriideri, skulle vi lia vunhit dB,, sager Monsieur, doktorn, s o i dagen i ' a n d a kuskar omkring p&amp; La Beauces breda, h~ita ' landsv ' a~ar, frln by till by, och ser om sina patienter, men som, nar kkallerl kommer, hur trott han ar, f&amp;r nytt lif,.
om man got honom en frtlga, om det stora bret.
Och niir.
han borjar tala om det.
och hvad det kunde ha ledt till, dA niistaxi forgiiter han La Beauce - och de snAla, sjuka ' franska bonderna och alla $e orakneliga fattiga landsman i Paris, sorn han oegennyttigt hjalper till ' att forsorja - for att ing?
obetalta r5kningar skola kasta skugga p i polski.
.
.
.
namnet.
.
- - 1830-3 1 representerade en mojlighet, som inte ' for- verkligades, 1863 var en orimlighe (rde hvitar ' fingo i praktisk mening alldeles ratt.
I borjan a£ nasta Br voro de smh insurgentskarorna skingrade, fallna for de ryska truppernas .artilleri, galgar restes i alla landsandar, - okh ett visst antal poiacker hangdes enligt nildig f6ro; dning i hvar stad.
En stor miingd egendomar konfiskerades och skanktes Ht de tlogna ryssar, sorn sarskil.dt.utmarkt sig vid upprorets undertryckande, ' omkring 200,000 polacker forvisades tiil Sibirien och .det ' inre Ryssland.
Tur hade de,.
sorn lyckades fly oEver gransen, och annu finns.
vjil i hvarje land i Europa och.
i de flesta utoni - Europa polska emigrantfamiljer uppvuxna kring fader; sorn 1863, utblottade p % allt, lyckades raclda sig undan &gt; mosknlen~ (moskoviten).
.
Viirst hade fijrtrycket varit i Litauen - hvar&amp;d icke ar sagdt, att clet ej i de ofriga delarna a£ ryska Polen var olidligt - och dk hade.
insurgenterna kanske de svAraste forhhllandena att kiimpa med.
Den oblid- keliga Nemesis gjorde.
sig gallande ocksi vid upproret 1863.
Deltagare i det voro sB godt sorn uteslutande adel och den polska byadel, sorn - va1 narmast .. kan forliknas vid vir svenska bonde.
Den stora massan af polska folket, chloperna, forholl sig Iikgiltig.
Rysk eller polsk herre kom for dem pA ett ut ' - fortryckare voro bdda tvA; nHgon kansla ' for faderneslandet hade aldrig ut ' veck- lats hos den.
polske bonden i hans tu * tillvaro.
NU utlofvade upprorskommitteerna i sina manifest alla med- aborgerliga riittigheter ock&amp; At chlopen, m&amp; - kunde.ihari .ocks&amp; hiindelsevis lasa dem, gjorde de i- hvarje f a l l, ej vederborligt intryck.
I Litauen kom dartili,.
att foll.
?ets massa talade ett helt annat.
sprhk an den polska ell ' er ' '
poloniserade herreklassen, namligen litauiska; afvensii be- khner.
- sig dess .flertal icke till romersk-katolska liiran, - utan dels till den grekisk-katolska, dels till en samman-.
clmaltning a£ bagge, den s. k. sunionenw.
Dessa forh~llanden.
gjorde, att ryssarna ansiigo sig ha storsta utsikterna att lyckas i sin russificering af Litauen, och - foljderna af upproret drabbade ocksh hArdast denna landsanda.
Dar grasserade Aren under och efter upproret den i Polen hemskt beryktade Muravjev, whiiligar&amp;w; kallad, sorn tyckg ha, varit en sorts modern Ivan .den forskracklige.
- Harom Aret hedrade honom.
ryesarda rned en staty i Vilna.
- D k infordes undantagslagar, strangare an ' i det ofriga Polen: .sA t. ex. har i Litauep ingen polack ratt att foryarfva sig jord; hvarje egendom, ?om dar slljes, g k.
forlorad ' for landets egna inbyggare och kommer i ryska hilnder -.
samma system s o m ty- ekarna nu infort i Poeen.
Polska sprAket undertfyckes dar annu mera systematiskt an i det.
ofriga Polen, ar alldeles bannlyst fr&amp;n skolor och offentliga inrattningar; fAr ofver hufvud gills icke gora sig hordt.
LikasA forfoljs na- turligtvis .den vaknande litauiska nationalitetsrorelsen, ett - visserligen annu svagt - ruotstycke till den fenno- manska rorelsen i Finland.
De lindrade bestammelser,; om de sista revolutionsdren forskkat polen; hade ju i viss miin utstrackts ocksb till Litauen, men for nar- varande Atergiir allt till det gamla.
Eliza Orzeszko skrifver hiirom i ett privatbref: wBe- t r S a n d e vAra allmanna angelagenheter stir det illa till och blir allt varre.
Loftena om frihet visa sig ha varit tomma dunster.
De offentliga inrattningar for framjande a£ upplysning och kultur, som pA grund af dessa loften uppviixt i ganska stort antal, stilng&amp; nu den ena efter den andra.
Ater borjar hiir bli tyst och svart sorn i grafven.
.s Och i. ett annat bref: w Icke en dag forgtir utan sorgebudskap: an om stangningen af nhgon institu- tion nodvandig for oss och rned moda ' Astadkommen, an om nAgon ny lag, sorn afser virt fortryckande, an om andrs yttringar af de maktiigandes hat emot ossw.
SA- dana forhhllanden, sorn de har skildrade, kunna for ofrigt helt enkelt icke fattas i ett land, sorn aldrig profvat pi % n %got liknande.
Man m %ste itminstone nAgon tid ha lefvat i den atmosfar a£ tryck och pinande nervspanning, aom de fora rned sig, for att forst % hvad de innebara.
Endast antydningsvis ha de ocksi kunnat beriiras i tryck; hvad sorn trangt ut i varlden direkt fr %n dessa lands- andar har blott varit att forlikna vid en halfkviifd suck eller ett undertryckt jammerrop.
I dessa kvafvande forhhllanden har Eliza Orzeszko framleft sitt lif i den litauiska staden Grodno, hammad och.
hindrad i.
Fvarje rorelse, i hvarje uttryck for sina tankar och kanslor.
Forst de sista revolutionsbren ha beredt henne liksom andra mojlighet att Atminstone nAgot.
, niii fritt kunna utsiiia, ' hiad hon bilr p i hjlrtat, att rora vid minnena frAn .den tid, sorn s % djupt ingrep i hehnes.
bhde; yttre och inre lif .. i .Det ar inte mycket, man.
af ' hennes censurbundna biografer kan fA veta om hennes oden under och ' omkring 1863: att den forut formogna familjen blef ruinerad,.
att hehnes a.ktenskap upp1ostes~- Jensen meddelar, att Orzebzko; rmannen;, forvisades till Si birien, ' men skilsmassan mellari de foga barmonierande makarna tycks ha - agt rum reaan f k u t.
.
.
Detn vasent- ligaate om Eliza Orzeszko under upprorshret sager for ofrigt, Gloria Victis!
w.
Det jir- naturligt, att polackerna begailigt skyndat att begagna sig af den ryska toleransen.
Man ser nu ocksi.
oupphorligt i bokhandelstidningar och annonser titlar pA arbeten, sorn rora 1863.
Den Romuald Traugutt; sorn fo; ekommer.
i ett par af.
, Gloria Victiss be&amp;- .telser, behandlas sAlunda i ett utforligt verk: ~Rornuald .Traugntt .och hans diktatur 1863-1864.~ I de polska tidningarna forekomma rikligt rned anteckni ' ngar fr&amp;n denna tid, kanska gomda sedan grtionden tillbaka.
Och polackerna ha sannerligen allt skal att passa pA tillfallet, sorn ju mer och mer visar sig ha varit endast en frist.
Nu ar Ater autokratien herre, och pH de nodtvungna eftergifterna ha f olj t blodiga repressalier.
Tiderna ofver- allt dar borta aro dystrare an ' nhgonsin.
Inte heller ha polackerna i dessa odesdigra tider for- mbtt samla sig till den enighet, sorn for dem skulle vara det nodvandigaste af allt.
Ett ordst&amp;E siiger, att dar tvA polacker iiro fijrsamlade; dar r %da tre meningar, och i det fallet tendernr det ej till battring.
Kanske forhA11- landena nu t. o. m. aro mera tillspetsade, brytningarna vMdsammare an i sde rodas, och ~ d hvitasw e dagar.
DB lyckades man ju till sist hvagabringa en Atminstone tillfallig enighet; nu spela de socialekonomiska stridig- heterna in lAngt skarpare an forna meningsskiljaktighe- ter. '
Nationaldemokrater och socialister sth oforsonliga mot hvarann - och en he1 rad andra partier dessutom - och glomma i inbordesstrider det gemensamma mAlet.
Och m %let fjarmar sig an en g %ng - landets stora m i l att bli ~ s i t t egets - men att det aldrig skall upp- losa sig i intet eller fijrsvinna ur sikte, det ar visst, och diirfor skall ' det ocksA en ghng nis.
Kvinnlig riistratt - en tilliimnad oviintad present.
De spanska kvinnorna, bland hvilka det antagligen icke finns en enda forkiimpe for kvinnlig rostratt och sorn synnerligen litet intressera sig for politik, hollo en dag pA att helt ovantadt f % sig den i andra land sA efter- strifvade rattigheten sig till ' erkand.
Mot slutet ' a£ ett plenum i cortes kom namligen en deputerad helt ovan- tadt med en motion i detta syfte.
Motionen afslogs vis- serligen, men rned en mycket knapp ' majoritet, och frbgan.
.
kommer enart att vackas igen.
Det ar i Spanien demo- kraterna och republikanerna, sorn aro mest radda for att.
age kvinnorlia ' rostratt, dB de rned aka1 frukta att de ultra- montana och konservativa par.tierna darigenom skola .for-.
.
stiirkas.
. '
'. '
'
- DAUNY .- --.
- -- --.
265 Besattandet af kamrerarebefattningen vid Stock- holms stads halsov&amp;rdsnamnd.
.
.
&gt; - d !N * skottet skulle hos niimnder.och styrelser anhfilla om, att de behandla clenna frigi, ined anledning af frlin h&amp;l- i sitt statforslag for 1909 inkomme med utredning, om sov~rdsnamnden ingangen anhiillan att stads~u1lrniikti ' ~e hvilka platser, som kunde nlt8rnntivt besattas med man ville yttra sig om, il ' all frAn deras sida hinder skulle och kvione, samt om loner och pensionsforhhllanden for mot a, om ~Adana befattningsr ii h %lsov8rdsniimndens stat,; sddana platser.
D e p n motion.
inneb&amp; en vida rilttvi~are hvilka icke uttryckligen afsetts for kvinnliga inaehafvare, lBsning af friigan i sin helhet, iin om beslut fattats om kunde bes&amp;ttsns med kvinnor, d&amp; sadan kom ' petent sokande hvilka platser, som iiro manliga och hvilka som iiro kvinn- funnes -- hvilket nu Yar fallet - vissde det sig som liga, d&amp; fara med sakerhet foreljgger att for de sAsom kvinn- naturligt vary att frAgan blifvit till ett principsporsn~ibl, liga bestiimda en betydligt liigre l6n kdmme a t t fastslhs.
diir de olika synpunkterna hhrdt broto sig mot hvarandra.
Redan under debatten i gHr tilades om en 60rprocents16n Den uppfattningen att en kvinna, i fri lronkurrens med fiir kvinnlig platsinnehafyare.
Ett fas.ts1Aende af en dylik mannen, skulle 11afv: t ratt till en befttttniag, son1 hon lligre loneskala fiir kvinnor vorg ju i mera lin ett abeende visat sig kompetent att skotn, iifveli om clenna plats iir pR det hogsta ntt beklaga.
en val aflonad sHdan, soln t.illforne i ~ h e h a f t s uf en man, Sjiilfva princ&amp;klglgnn undansky mde of ta nog i de- skulle ju rned naturnodviindighet st6ta pA clet haftigaste battea den sak, det hiir i ~jiilfva veiket giillde, n5&amp;ligen motstbnd friin deras sicla, som hiilla fore, att en v51 af- IialsovArdsniimndeas forfrfigan hos stadsf ullmaktige.
Det lonad plats iir och m h t e vara en ~rmntig plats.
Berecl- svar clen fick genom atb beredningsutskottets utlAtnnde ningsut.~kottet hnde ju-redan gifvit sitt utlhtande ' om att bifolls med .en majoritet af tvh tredjedelnr mot yrkandet en befaltning, som ursprungligen varit afsedd att besiittas Bterremiss af frdgan i dess helhet, kan mojligen tydns med manlig innehafvare, iir manlig, och i lijneregleringarna olika.
Huru halsovArdsnamnden nu kornmer att afgora ar det bestiimdt hvilka platser, som kunna innehafvas af frAgan,.
iir i hvilket fall son1 helst sviirt att yttra sig om.
kvinnor, d. v. s. endast de liigre aflonade.
Denna upp- IAmnxnde all kvinnosakssynpunkt hsido finnes hlirvidlag faitning clelades af nlajoriteten inom stadsfulln~aktige, sakerligen.
rent formella ski&amp;.
; aom kunna komma .att hvilket utgiingen af- toteringen ocksd utvisade.
I strid mot.
blifva bestammande for afg6ran ' det i detta rent speciella denna uppfattning talade hrr Kjellberg, Lindhagon, Buhre fall.
Prbn ' kvinn~sakss~npunkt Aterigen mAste fastslAs, och ~ahnstjerna m.
R., hvilka ehuru m.ed friin hvarnndra ntt om det iir den sokrtndes egenskap af kvinna, som delvis afvikande synpunkter forfgktrtde rattvisan af att skulle utgora hindret for erhAllpndet af platsen, iir dettrr kvinnorna sliipptes fram prl de omrhden, diir de visade en principiell orattvisa, som aldrig nog k a n betonas och sig skickliga och kompet.enta.
A£ siirskildt intresse for framhhllas.
.
.
denna friiga sfisom verkljgt principsporsmhl var h.r Kjellbergs Niir.
skall kompetens och: kicklighet - i stiillet fa?
stiindpunkt, hvilken narmare preciserades genonl den motion kon - blifva normen, efter hvilken kvinnorna be- han .viickte vid sarnrnantriidets slut, om a&amp; beredningsut- domas?
iir Stockholms stadsfilllmlktige i miindngs hade i t t # Frhn allmanheten.
a .. " Gl enmale till,.
fru Maj Lagerheim-Bj orck.
ed forundran har.-jag sett., huru en recensent i Dagny, fro Lagerhejn1-Bj8rck, d5 hon anmii1.t mitt fijredrag rKrist6ndomen och kvinnani (i serien rsociala spSrsmA1 i krietlig belysniug))) miesforstitt min rnening.
Fru L.-Ii.
nnser, att ett hufvudsyfte i foredraget vitrit ntt pliidera for att kvinnor,,skulle zfA ratt att beklkdn prgsterlig tjansts, nRgot som jag alls icke talat om och under nuvarande kyrk- lie % forhhllanden ingalunda skulle vilja yrka pi. '
Hvad jag nied mitt foredrag isyf ' tat, det har varit att framhiElln huru mycket lrvinnan bor kunna gifvn manslrligheten i religiost hiinseende.
Fru I,.-B.
tycks kmellertid mee, att det ar tiimligen obehsfliit ntt tala for den saken; hon synes for- mena, att det for kvianan i det nfse.endet 5r &gt;bra som 6 - I I det iirn.
Kvinnan .kan, forklarar fru L.-B., ~upptrada son1 talare och predikant ungefiir hvar hon vill, iifven i kyrkorw. "
For min del har jag aldrig hort t d a s om, att en kvjdna upptriidt son1 prediknnt i ndgon kyrka till- horande vSr svenska stat skyrka; och hvud betraffar de frikyrkliga kapellen, 8h torde man lugnt kunna piisti, ntt antalet kvinnlign talnre niippeligcn forhdller sig till antalet manliga Eom 1 till 100.
Forklaringen till detta forhH1- lmde ligger enligt fru L.-B: s egen uttrjcltligt uttalade muning icke i n,lgon bristnnde begAffning ii kvinnnns + I n; wtroligen films clets, skrifver hon, rlika ' mrlngx kvinnor som nllin .som ha de andliga och intellektuella forutsiitt- ningitraa for att kunna fyllu pra.stcns kalb.
Hvnd mser
d i ' fru L.-B.
vara orsalten till att sh ytterst fB kvinnor tycks gora nu, att sjuk~koterskane, barnlnorsknns ocli den verkn son1 predikmter P.
Det bar.
viil ej .lcunna bestridas, kvinnliga missioniirens yrken.
torde vara fullt lika an- att det Atminstone till mycltet stor clel beror pA att kvin- striingande.
Och niir frn L.-B.
talar o ' m att en kvinna nan ej har sH liitt att f~ tillfalle diirtillj sorn?
r i ~ L.-B.
torde .ha svArt att gora sig h o d i en stor kyrka, gloinmer vill gora troligt, i det de forhindrzls d&amp;rifr,Sn genonl en hdh att det inom skAdespelaryrket aldrig ansetts.pm6jligt gnnska ulbredd uppfattning,.att det ej .iir liimpligt att kvin- .f6r kvinnor att gora sig, horda i de st6rstn teatereqlonger.
- Detta argunieiit - ~kv~innans wag: &amp; fysilts, -- har nor upptrada som predikanterl ' 1Shuru jag, soni sagdt, ej haft fijr afsikt d t yrka p+ ju njycket o f t a blifvit ahviinc~t, niir d e t galler att ute- att kvinnor skulle fil bli statskyrkopriister, knu j a g dock stiinga kvinym frill dqt eller Get .mera v i k t i g ~ och jHm- ej undgii att berora.
hvnd fru L.-B.
siiger om att kvin- forelaevis form5nlig: ~ nrbetsom~bclet, men onekligen blir norna nicd sin) ?svaga fysik)) toi: de ~: d ~ n ~ a c l e ganska storn man litet f a r v a n n ~ Gfver att se clet framstiilldt i en ar-.
.
.
.
fysiska forutsattiiingczra,z,,.
for dettcz kall.
Detta Br ju tikel i ' Dngny: samrna skal, som anforts, nKr man velat hindra kvinnornn ANNA M. R.oos .. frBn att.
bli 18kare; man har d&amp; glomt, liksoni fru L.-B.
,, -, ' ...
, Kongressen i Amsterdam.
G -.
.
- g delphin, ~.
lady lhmces Balkour, England,.
fru Blauenfeldt,.
Dimmark ocli madame Maugerot, Fran kri ke.
~b; rda&amp;n p Brberedelserna till kongresseh i Amsterdam p ~ om biist.
.
Ur J u s Suffraggii meddela vi.
neda11st.i.- ende ur program.net.
Lordagen c !en 14: de juni ' hhlles gudstjiinst i Eglise '.
W a l l o ~ ~ n nf e Rev, Anna.
Shnw.
: P i m8ndageu, vid.
kon- gressens oppuaucle, .utfores en Iran tat, och pB nftonen blir stor allman mottagaing.
- Kongressens offentliga moten.
hallas pA aftnarna, PA oilsdigen iir ett ungdomsrnijtd.
anordnadt, vicl~kvilket f m Holmgren, Sverige, D:;.
Anita Augspurg, Tyslrland, mrs Fawcett, ~ n ~ l a n mrs d, Haugh Mac Culloch, Illinois oc11 madame Mirovitch, Ryssland, tala.
.
PA torsclag ifton kommer rostriittsfrigan att ur kristlig synpunlit bcband- las af, fru Beelaerts van Blolrlnnd och grefvinnan Anna van Hogendorp frdn Haag, Rev.
Shaw frAn Fila- den 20: de anorclnas stor niicldag, och c l ~ n 21: sta koin mer en utfiird ntt Kga rum b3,tledes f r h.
~ o t t e r d a till ~ Hollnudsch Diep med nnslutning af Holliindska nat.iona1- forbunclels for.
lzvinnans politieh rost ratt Rotterdamfor- ening.
.
.
Det tyckes soin om kongressen konimer att bliha inycket talrikt beetikt, och dagligen anmiils .sig nya del-.
tngare.
Mdriga fmmstbencle .. tnlnre komrna att r&amp;presen- tera de olilre liindcrna.,, Fiir medlenimsr nE.
kongressen ligga biljetter fiirdiga .. i UpplysningsbyrBn i Coa~erl~ebouzh, m~teslokalcn.
De siin- das.
pb begaran till de respektiva hotellen.
1 ' '.
.
FJW A.llna Pt~llne-Dott, kind sedan sina tre intres- santa foredrag i Stockholm of ver engelska forhAllanden, ar.
nu ph- en foredragsturnk i landsorten.
Icke mindre handlades.
EEter en inledning d. froken Signe Bergn~in # n 25 kvinnliga rostriittsforeningar ha.Ev,z redan rekvirerat vicltog diskuseion, som resulternde i en resolution i frH- foredrag nf fru Pnlme-Dutt.
I n o n ~ ett tiotal F. 1&lt;.
P.
R. ga om l~iillningen rorande hostens riksdagsinannavnl; i Siid.ermanland,.
Niirke, Viistmaal.nnd, Vgrmland och Man beslijt att meddela resolutionen till verkstiillande u t- Viisterg6tland hafva fijredrag rednn hillits.
I midten af skottet ntt understalla d e n s m n ~ a centrnlstyrelsen i Lnnds- denna mHnnd kornnler fru Palme-Dutt ntt besijkn n-Hgra foreningen.
Yidare tillsnttes ett utskott pPL fem med- nf cle norrliindslta F. K.
P.
R.
.. Slutet af i m j iir.
.ansf; t-.
lemmar utt tillsnmmans med delcgerhdg - ffhi iifriga rost- get At sodra Sverige.
riitt~forenin~ar inom Stockholms liin sokn Bs,tndkomtnn Kvi~li~o.r vid.
dc i r1iiadsk.n uy.iversitetca ..
Den 24 en 1Hnssammanslutaing, liknande de rcdan fdrefintiiga i april publicerades forslag till, statuter for cle tvH nya SkSne, Ostergotlnnd och Orcbro Ian.
.
, universitetcn i I ' rlancl.
Det 5r- beakta~isvKrdt, att en pnrngrnf i forslaget git ' ver kvinna ratt ntt icke blott stu- clern ocli aflHggn alla grader vjcl univezeiteten u t m ock R.esestipendiet 3 1,500 kr.
fiir mecl.
lickntiuter hnr ntt ii~nehafva alla slags 1Krarebefittoingnr och tjRnster for idkande af psyltiatriska studier tilldelnts inccl.
lic. vid univcrsiteten och deras styrelser ssmt 11 juta formBn froken Alfhild T a n m.
- diiraf lika med man.
Stocltholms stacls stipcadiu~n r " L 400 kr.
har til1del: its Bland de af staten utsedda medlemmnrnn i yniversi- fil.
d: r frdren Vnlfrid I ' dmgren fijr studiunz a£ folk- tetens ijfverstyrelee eller senat mdste alltid minst ' en varn bibliotek i Tyskland.
bvinni~.
Frolten Mary T. Hayden, iil, d: r, Br medlem af 325 i kr., afsedt for univer- Norrbottens siipendiuni,?
Dubliiiuniver~itets forsta senat, men vid Belfastuniversi- sitetsstudier, hnr tilldelats frolren Hulda Rutberg.
tetet iir iinnu ingen utnamnd.
Stookl~ol~r~sfGrci~ii~gci~ fiir kvimrcns pulitiskn riist- riitt sammantradde fijrra onsdagen, clA taktikfrsgan be-.
:.
, "
landets ftirn %msta ORGLAR frBn fabriker siiljas mot er- lriggsnde a£ 4 % nf priset stisax och och, sedan 12 % i hvarje foljnnde kvartal under 2 Ar samt mot 4 % strax och 8 % i hvnrje kvartal uncler 3 Ar.
Iiataloger och n$irmme upplys- ningar erhfillna nwt 20 ore i friin.
PIANINON ' AKERLUND.
Strornsbro.
JACOBSONS, 2 Bmngatan, Extra fin; ' ', Borrskyltar, Stamplar och Sigill ' F R A ~ O R o m SVAR.
.. erhHllas alltid billigast frhn GUSTAV HAKANSSON Hvar kan man prenumerera p H ~agny?
Stockholm.
Box 173.
MastersamueJsgatan 54.
...
P.
0. n1idt for Berzelii pnrk.
,.
- I landets alla postanstaltcr och boklIhor.
kap man.
bestalla.
hqru m h g a ex. som helst.
.
Skall man alltid prenumerera H dessa stallen?
Rodens tamska Ja, ifall man (mskar endast 1, 2, 3 dler 4 ex. akali man.
.
alltid gora det.
SISid- oeh Hushillssliolan.
Hudiksvall.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
VALSORTERAD.
Firman etnbl.
1832.
~usmoderskurs.
Skolkokslararinne-, Egnahernssparbanken.
.
kurs.
Slojdlararinnekurs.
.. Dagnys .postprenutnerations- och boklidspriv Eir kr.
4: 50 f6r I!, 2: 50 ftir I /, och 1: 28 for ' 1, 91r.
Kontor: Vasagatan 38.
Eegagna denna sparbank for in- siittnlng % sparbanksrlkning.
I&lt;an, anviindas Wfven f6r hushtU1sriikning.
Intill 500. kr.
' kurinn i regel utfls ut ?p uppsrigning.
Oppen half 10 f. I ' II.-~ e. m.
B l l h tel. 917.
Jtikktel.
73., Inl&amp;ningsr&amp;nta f. n.
5 ' &amp; proc.
Hvilka villkor erhtilla prenumerantsamlare 4 Dagny?
Den, som sarnlar ininst 5 prenumeranter, erhhller en provision af Irr.
1: - for h ' varje Iielllrs-, 50 ore far hvarje halfhrs- och.20 ore far hvarje kvartalsprenumerant.
.
~ u r u skalf man - fdrfara fdr, den!
@ provisions &amp; - hHllande?
--.
- Sedan hi&amp; samlat h n s t 5 prenumeranter, gAr man tillviiga.
pb ett nf .f6ljande sLtt:.
.
, 1) Antingeri:.
Genom insandandet af prknumerationsafgiften lned afdrag a£ provisionen bestaller man det ' behafliga antalet ex. (hur mBnga som helst, men alltic1 minst 5) diiekt fr&amp;n Dagnys exp., Stockholm, som under samla-ens adress.
i ett och samma paket slinder alla bestiillda ex. Sarhlaren I ~ a r dK att ombesarja utdelningen till de samlade pre-.
.
.
.
...
numeranterna.
.
2) Ella.
: Man prenumererar I narmaate postkontor (ej ' an- norstildes) for dC, snmlade ' preaumeranterna, detta under hvars .ock ens adress; begar po.stens kvitto- A earn tligs er-.
lagda afgift.er, tillstaller oss detta ktitto, dA vi omghende pr qostanvisning si-inder samlnren den stadgade provisionen. '
Vejbystrands - Bjukhem vid ~kelderviken (Barkhkra shtion, Pastkustbanan) for ben- oeh k6rteltuberkwlos, rachitis och allm.
svaghet, mot- tager barn och vusna, dagafgift 4-6,50 kr.
Oppet Bret om, central pppviirmning, hlrligt k g e ' i bnrr- skog vicl hafvet.
Liikare ': Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
Victorias Kustsanatorium, Barkftkra.
Efter aflagd eller studentexamen eller afgAng frQn hogre liiroverk for flickor bilda Institutets t s - och termins- och kurser en ~gnnerligen li~n~plig tidsbesparande fortsiittning for intrade ph k6p1nnnsbnnan och bank- kont ' or., Begiir pr6gram.
0 fver 200 firmor ha nncler 1907 relrryterat sin personr~l frA.11 Insti tutet ..,, Hvar, och till hvilket pris kan man numinervis losa * Dagny - -?
.
.
Filip Molmqvist, 4.-B.
- Nya BIB Hnnd, Stockholm.
- .. ofrerl$rnre \ - id Tcknislm skolrm i Stock- holm, larnre vid C: hnlmersskn institutet, lednmot nf, Sv.
Kcvisorsmfundet.
I stadernas tidningskontor och cigarraffiirer samt hos Cng- nys kominissionarer i landsorten.
Pris 10 Ore pr nummer.
H i i s t t e r n ~ i ~ biirjnr ~ c ~ ~ den 90 uug.
8.
T.
C .. 20044..
Alla skrifvelser r6rande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION,.
.
.. STOCKHOLM.
Prenumernntonmlnre ii DAGHY.
Lediga platser sokas pZi alla platser i 1andet " och erhllla fordelaktiga villkor.
Tillskrif ' inom alla omriiden a£ for kvin- nor lampligt nrbete annonseras Dagnys.
Expedifion, S fockholm C. Eordelak tigast i Dagny, hvilkcn, som tidning fiir svenslrn lrvinno- torde erhAlln.
den mest 1 rorelsen, ' vidstrikkta ' sprihning landet Ny,heter i bokhandeln: R111rn.
En beriit&amp;e frill, tiden fiir \ \ - diienserfiirfiiljelser~~n nf U.
' 19i) zor.
Uc.my11- digaci.
ofrersiittliing nt 1:.
l l L W w. '
Iliilt.
1 kr., krirt.
1: 25, klotb.
1: 50.
Slngen 0ol1 dock segrnre.
1511 beriittelsc friil~ 1ir) nsttul.z OC!!
13iihmcn.
A [!
D.
.. llcock, fiirfattr~rinnn till nI) c sprrnska I.~riider~~n * 111.
H. Clfrcrsiitti~ing rif A- %-e.
Njrstn clelcn lililt.
1: 50. knrt.
1: 75. klotb.
2: - kr.
Andm dcleil hii.ft.
2: 25. knrt.
2 7 5 klotb.
::: - kr.
Hibliskn tids- o&amp; ' stritlsfitigor ntgif~lu 111 prdfessor, teal.
A: r A.
hblmorliir: YI.
Dell .. bibliskn r e l l g i o e e ~ ~ egendo~alighet s uf D. Co ?rratl v. Orrlll, teol. professor i Basel.
Bcmynd.
ofvers.
1-Kft.
5O ' firc.
V11.
l i r l s t e n d o l ~ ~ och e ~ ~ den urlirlstnn f ' iirsn1111111~eas brbel af ~~rofessor.
teol. ------ d: r A.
Kol~i~odin.
Hl.t.ft.
50 ore.
(I c1istribution.
) - ' - I Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens Fiirlags-Expedition, Stockholm 3; I Johanna Brunssons Praktiska Konstvafnadsskola * * Hnsreyarationer, Kontors- och 1Su tiksinredningar verkdtdltw rundt.
...
.
omsorgsfnllt till rnoderntn priser.
Maria- FTCjh-l.&amp;ya OBIS.
!
Pnrkettgolf lagas och bonai ' I.
Syatelje 43 Thulegatan 43.
Rekommenderar sigf6r utforande (r sf allt hvad till linnebranschen harer.
- Specialitb: Starks&amp;jortor.
- For iesande till = Mot grdtt hdr Birger Jarlsgatan 27 Allm.
Tel. 437 pRgBr utstiillning och ftirs#ljning af ko~lst- och nlla~oge~ %fnadei: pns- fullt oskadligt medel, som At er- staller grItt hKr till dess natur- liga flirg.
sande for hem i stacl och pA landet till lordngen den .23 inaj.
Elever mottagas hels bet 0111.
Upplysningar pB begarnn 5 Malmtolrgsg.
R. t.
22 26.
A. t.
46 94.
Stockholm Sniqkerifabrik,.
86 Skanegatan 8 6 FANNY GE.LINS PARFYMMAGASIN,.
rekommenderas det skandinavisk pensionatet Villa Elsie i San Rem (Norditalien).
Pensionatet fbrestl af en ' dnnsk dam.
20 r u m.
ocl triidgRrd med utsikt 6fver Mede ' hafvet.
Moderata priser.
.
.
FrAn den .. I5 juni.
ko: ?~mer ytterligare en.
* (~lalssiika~ule ' siiza a n a o y e r i~~fiirdct ' _- - - fci - Dagny for holfva pridet eller 7.lh iire -- - --- p i mm., -.
id ' i.
....
EN.
.
I far VBsteriis .stad att .ktiillm F R A ~ ~ E - D A - M jrii; ' ~ Fast-1811-500 ~; ~ ~ ~ ~ kronor ~ ~ och.ersiltti~in~ ett gymnasiu ' m i utlandet 8n for allt arbete enligt taxa.
An skar ' tillbringa j~uli o,ch.
angust stikkn.
om plataen, Atf6ljd.
i f konl m %nader hbs en '; s ' s; ensk1 fan~ilj petenshandlingar, frejd: och liikare.
.
.. Stockholm eller p&amp; landet mo.
b e t a, insandes till ~ ~ l l s o v &amp; r d s ~ i d s t ~ e n d ROE+ e - nhgra tiinmars daglig .i~ndervisnini niilpnden i VBaterls fore den 1 jun ...
...
9 9 i O; I ~.
:.
,.
,.
ellei Ironversat ' ion.
Man meddelc sig riled madempiselle A.
Brand ASKINSKRIFVERSKB, hels, i: rodt ellw d u g l a t t ffanhr (t: .-: klid~;.
.-,.
.
.
- ...
- ....
.
.
ddress: Svenska Vicekonslilatet inf6dd tysk?, fullt ftirtrogei .. -, .. Windau, Kurland, Rgssland. '
.
, ined tysk ' 0c.h ' svensk.
stenogral .PI&amp; %6:: .60:.:!
.
; samt~~iaskinakrifping~ erhkller f61: ~: 0,.
~ ' 5 4 0: -.
i ~ j 6 i + ~ ~ @ .Xiji ~~$ikk; 1 n~ %l~lig.
pl;; ts.
Skriftlig.
ansoka~ lapd,Sort.en: .. mot postfo,rs~ot~! '
bxde ilis~hiindits till l$lektriska Aktie .~-.l ' ' ~amkonfektion~en,;: bolaget Sieinens- ' Schuckert, Stock * pf@-w= ' nad$d r&amp;kteit!
.
...:.
-.
b !l??:.
- ....
.. 0.
' Uhd ' &amp; -.
' HUSFORF; ~TANDARINNA 8.6: - kjbl,if; * UXG FMCKA, kunuig i !mas kes far r i b t h e m p5 lnndet sage, sjukgymnnstik och franski dilr hasmocler ' saknas och bar1; AM nytt ', elegant och.modetnk!
sprlket, onskar medfdja dam ellei finnas.
- Uppriktig kristen, bil fa~nilj till landet, badort eller pi dad, h ' elst inusiknlisk mecl I jus resa.
Vill ailses soln fainiljen~ed lynne och god 112llsa; v m a a t &gt; m.
" Viola " 26: 00.
43 ~ e s t e r l h ~ k3.
~ a ~.
~ lem.
BBsta rekommendntioiier hafva en husmoders o~ntnnke sam Svar till ~ 2 2 k ~ Riosken,, JSrn insikt och lust for arbete inon a ~ a m m m ~ i ~ ~ m: ~.
~ ~ r n ~ m torget, Gtiteborg.
, hemmet, sinne fBr; ordning o d sirskildt fruntimmer, har det Qnge - " arit tref~lacl, 1 6 r d g a att i klirlek hand j onskningsmll att kpnna ofverlamna vHrden NQ FIJCKA, lued nhgon prak lecla och vinna barn, samt uppfatt tik i sjukvkrd, tinskar som ning nf ett priisthems stiillning jina vardepapper och skotseln af sina affarer l t nagon person el njiilp och slllskap medfoljn iildrc inom fiSrsamlingen.
Svar med ref. institution, som med absolut sakerhet forenade p~inktlighet och no dam till bndort.
Ersiittning iinsk, fa.miljeforh., Blder, I~iGlsa, fotograf grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensorn.
' pr.
.
v %rcl.
Svar till bl.
K., I; %nsinans, m. m. fore 15 jnni till sGoc1t herr billighet.
En sldan institution ar kontoret, Rilafors.
1908 *, under adr.
S. Gumeli Stoekholms Enskilda Banks Notariatafdelnin (Lilla Nygatan 27, expeditionsfid I O i q),, AnnOnsbyrB, Stockhol~r~ f. v. b. TG FI,TCKA frkn ett blittre; om under garanti af Stockholms Enskilda Bank itager sig vird o hem, U " som genon1g8tt hyeh&amp;lls ' orvaltning af enskilda personers och kassors vardepappe t ... skola och kurs i stin~nad och ha.ncl.
LARARIN; VEPLA ' J !S (iifven liirart Exem pel 1.
Om en .person hos Notariatafdelningen deponer konnaa stika plal#h) ined 1111 arbeten, 8nsbar plats i nAgon god) bligatibner, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupong familj, snsrast nbjligt.
Svar enlot.
3e1- \ lis1iingsskjIclig11et hnfviiduak) .ch tillhandah8ller deponenten influtna medel.
Vidare efterser N ligen i tyskn och engelska iir ledig ?es tacksamt till ~F~lniljell1ec~~ellI D, ~ t t tillt.r8da i host j I \ IIi) nster&amp;: ariatafdelningen .utl.gttningar, .af obligationer och underrattar deponent ' Oster-Fernebo, p. r. god tid, ifall en denne tillhorig obligatibn blifvit utlottad, samt 111 ~tatsunciersttidtIn snmskola, lar forslag till ny ' pla.cering af det ledigblifna kapitalet.
GODT HEM 6nska tvA bbltre jfter kompetens.
Anstikningar, Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelninge Rickor plats att gh fruo tillhanda.
3tflllda till styrelsen, ' ins$indas 16rc inderrattar .Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna l i Vana att cleltsga i hvarjehanda:] en 20 maj till rektor Hj.
T,nnci leckningarna sliola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel; so huslipa gtiron181.
NAgon l6n iJnsk.
borg, MmlsterAs, llvilken Iiimnai nflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelninge v %rd.
Svar emotses tacksamt till nnrmare npplysningar.
~ t t inteckningartia blifva i vedei-borlig tid fornyade.
O m en hos r ~Familjemedlem 15 och 23 fir,.
jelningen deponerad inteckning, .genom hnderllten fGrnyelse sku1 Obs.
hvar ftir sig.
Svenska Dag- STORRE FA~~RIKSS~ ' AD finnee ' orfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkomnlr blaclet f. v. b.
- plats R kontor ftir clam, so111 kaii; kada.
.
.
torrekt ' bfvei.siitta till tvska, .eil.
FBrrariogs.fgift: 50 ore - fG: - l r per 1,000 kronor af depositi GODT H EM vID.ST~) RRJ!
: BRUR gclska dch; franska; s \ &amp;,; hne; lens vaide,.
dock: ej under ty8 .. kfonor.
.
.
ijnskar ong- Ricka ylata €Or att - &amp; lanQe, an ' spr$k 5: MI?, I@nnas till.
.
.
.
.
.,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
-.
,.
.
- _ .. ...,.
...
.
-.
-.
.
- deltaga i arkitekt- cller ingenitirs-) A kliel$igjt. '
; ndel; - '.
ads&amp;&amp; ' -.
' am.
..,.
.
~red~ika-~remer$or ' bundet: Drottninggatan 54 .. ri tning, bokhllleri 111. in.
illvensom nielii;; ~a+.b~abii:, ~:,.
.
lithvri,i;.
ye.
._.-.
; ' I$ .. inom hemmet f6rekom1nande g6r0- .-.
.
.
.
: ' i k i t d.
27 62.
(.
f i ~ ~ b &amp; d &amp; t ~ '.
.
$ (~pped ~ r ~ l 11-4: Allm.
tel. 48 16.
- *,:.: ..
.
,:.
;,.
*.
,. '
.. '., ..,: -, -- &lt; .. - &lt;-. '
.
.
. '
I, '.
.
.
.
.
inkl. Svar till ~Ritnings, Allin.
:,.
-,,.
f ... Tic111.-kontoret, Gustaf Ad.
torg,. '
.
$&amp;d~ ?ikt$ ~ m m ~ f i - ~ 6 ~ 6 ~ n d ~ t ~ ~ ~ j u k s k 6 t Tunnetgatm e r ' s k e ~ r a 2 ' 5.: Stockbol~n.
, .,,: ...: ~ i k s t ~ 1.
b 8 9 8.
.
.
: ':;;.
::?
.
Allm.
tgl.
82 11. '
, y:;.
I M, I.
?
? '
- -- --.
: ' ~ a ~ ~ &amp; &amp; &amp;,.
p p: B ' l.usgj: EX 0 ' ' - Piire kapitalister u 1.
I Ex 1 I '.
1.
.
I r: I 1 #.
I a I LEDlGA PLATSER.
Sedan skolriidet i Halmstad be- slutat att frln bdrjan aC nllsta liiskr i nya skolhnset inf6ra under- visning i huslig ekonomi for flic- kor och ftir iinclamllet anstalla IPrarinna mot Brlig 1611 i ett €or allt af 1,100 kronor, kungtires hiir- med ltirarinilebefattningen till .an- stjkan 110s skolrAdet fore kl. 12 p&amp; dagen den 15 n$istkonmancle juni.
Hallmtad den 6 rnaj 1908.
SKOLR~ET.
.
.
.
: -.
I - ..... -.
- I ...
.
.
.
_ ' _.
.
:.
.
: ':.
.. ~.
.
~.
.
.
v.
n, e .. h.
~ l ~, f ~ r t e c k: n i n g -.
.
-.
.
.
.
.
.:.:. '
.
: ' ...
...
.
:,.
.
:.
.
.
.
..;.
?dipns, $u .. mmer innehbller: jvelrsk: g$~dnasiik ... # P: n&amp;ian.d.
Af E.
K -- n. iviiiilan " .i Ko~jsteil:.
' B ' 6redrsg a£ Carla Celesia * di Vegliasc Yen.italienska kkinattn. '
'.
.. ~ o ~ n ~ n u n riidilltt al ' fBr gift kvinna ifslagen af.
.
riksdage.
.
Riksdsgens beslut i barn~norskornks ' IGnefrAga.
Utbildningskurser m. m.
Polska ~ninaen.
Af E. T %eer.
Resiitta~idet af kainrerl~rebeft~tt~lingen v i d Stockholms st81 Muntliga och skriftliga Iliilso~h.~dsnllnIlrd.
upplysningar genom F r b allmiinLete11: Gek~nllle till fru Maj ~ a ~ e ~ h e i Brd m-~j Af Anna.
M.
200s.
.
Fredtika Bremer-For- Kongressen i A~nsterdaln.
.
.
bundets byrii, E ' 6~ellingsmeddeIt~11tle: 11..
.
...
Yotiser.
...
54 Drottninggatan,:,, arbetsomriden.
-, +.
-- Prenumeration Dagny sker tt ntSlrmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n; r 5) ' eller bokhandel. '
,, \
