# ID: svediakorp-per3428
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,041
# sentences: 438
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 14 1929 Bojkott eller Tomträtt Människor .En tysk officer, som under världskri- gets fyra år tjänstgjorde vid väst- fronten, har i Stockholm talat om sina Hyresgästerna i det stora, ny- varje gång, tills man kommit upp till pel vars siffror äro val värda att hål- erfarenheter som infanteriofficer i skyt- tegravarna och som gasofficer vid en bebyggda Atlasområdet i Stockholm sådana siffror som 700,000 kronor la i minnet.
H y r e s g ä s t e r n a s boj- av divisionsstaberna.
ha funnit hyrorna i de nyuppforda " Överbetalning " pr år för Atlasom- Stockholms stad Överlät våren k O t t tas som en uppmaning till E n av talarna vid Frankfurtkongres- mö- rådets innevånare, d.v.s. en ersätt- 1927 med tomträtt på 26 år en tomt sen tillhör denne tyske exofficer, Stu- husen alltför höga och genom införande av effektiv tomträttslag- ten och sammanslutning protesterat ning åt fastighetsägarna om 35 proc.
vid Östermalmstorg.
Tomträttsinne- dienrat Waldus Nestler, också den vid stiftning efter välprövat mönster.
emot.
den uppskörtning för vilken mer än vad som skulle tillkomma havaren, som å tomten ifråga upp- kongressen bildade internationella itu- de utsatts.
dem, om rimlig avkastning beräkna- fört ett 5-varringshus för en kost- diekommittén.
Jag gick ut i kriget, säger Dr. Nest- Elin W ä g n e r skriver om Som Atlasområdet ju tyvärr inte des på rimliga värden nad å c:a I mill.
kronor, har förbun- ler, med den fasta Övertygelsen, att det Upton Sinclairs Zacco- och Vanzet- är något enstaka fall av husjobberi, Byggnadskostnaderna för ett mo- dit sig, att vid tomträttstidens slut var ett brott som vi förövade mot våra utan istället ett ovanligt tydligt dernt hus beräknas till 55 — 60 kr.
gratis överlämna byggnaden ifråga motståndare och som av dem begicks ti-bok, Boston.
exempel på vad som är en vanlig pr kubikmeter av hela husets kubik- till staden.
Han beräknar själv att emot oss.
Varför gick j a g då med?
Jag sak, har det sitt intresse med denna innehåll från taket till ' halva källa- därutöver f å en nettovinst av I à 2 var vid krigsutbrottet i Schweiz och kunde ha stannat där.
Diktatur-Samarbete hyresgästernas aktion, och de siff- ren.
mill.
kronor, och för närvarande, Men mitt folk gick att möta stora li- en replik av K a r i n Cardell.
ror, som genom den blivit framlagda Där är exempelvis ett hus taxerat finns ingenting som motsäger det danden, jag måste dela dem.
Det fordras för allmänheten.
vid ett sådant oerhört tillfälle en myc- till 575,000 kr.
Tomten kostar om- riktiga i denna hans kalkyl.
ket klar ståndpunkt för att inse, att Genom en av hyresgästerna till- kring 100,000 kr.
Kubikinnehållet, Av dessa siffror är.
främst en I D e t t r i u m f e r a n d e hö- mitt lands kultur, som j a g kallas att satt kommitté, som arbetar i samråd 6,400 kbm.
gånger 57 ger endast slutsats att draga; den tvingande skydda, måhända skyddas bäst genom g a r å d e t ger D r.
L a u r a i ' e t r i ett märkligt porträtt av med Hyresgästföreningen, skola siffran 365,000, alltså 110,000 lägre nödvändigheten av en tomträttslag- min vägran att göra krigstjänst.
Men där ute är man i helvetet.
Den Frälsningsarméns högsta ledning först undersökningar göras om de än fastighetens värde, tomten från- stiftning, som tillförsäkrar det all- och knyter därtill några stränga re- förhållanden, som ' beröra värd och räknad. '
Detta hus har flera gånger männa de världen, vilka nu utan ett absolutaste Guds-frånvaro.
Ett krossan- de och förnekande av allt vad mänsk- hyresgäst, och på denna grund äm- bytt ägare.
Sedan husägaren dragit spår av hans egen förskyllan tillfal- flexioner.
nar man ' sedan företaga framställ- ifrån de utgifter.
som han måste la den enskilde.
En tomträttslag- ligt är, ett nedbrytande av själen, för- störande av kroppen.
ningar om sänkta hyror.
Som ytter- vidkännas i räntor på inteckningar stiftning efter trädgårdsstädernas Hur länge skall det fortsätta — var E n del av upplagan åtföljes av sta utväg finns t. o. m. möjligheten etc. återstår en rest på omkring 16 mönster, där också den enskilde finns Gud, när sådant kan ske,, frågar bilaga.
.
av allmän uppsägning och avflytt- proc., som är avkastningen på hans skyddas mot utpressning i de höga soldaten sin löjtnant.
Han kan icke svara.
ning från området.
eget i fastigheten nedlagda kapital.
hyrornas form.
En tysk patrull träffar på en fransk Orsakerna till de höga hyrorna Depositionsräntan i bankerna är för Den av Atlasområdets hyresgäs- skyttegrav, som utsättes för ett ovän- befinnes- enligt hyresgästförenin- närvarande 4 proc.
Detta är endast ter i utsikt ställda bojkotten av vär- tat mördande anfall.
N u dödis de där- gens införskaffade uppgifter fram- ett exempel på måfå.
darna är visserligen ett ståtligt prov inne, utan förbarmande.
Man ser de för allt vara en långt uppdriven spe- Vad som alls inte nämnes i denna på solidaritet och en belysande illust- röda byxorna, de b i l rockarna.
Man ger kulation med fastigheterna.
Dar är hyresgästföreningens redogörelse är ration till lägets svårigheter.
Men också vad som händer med dem.
Men hela det vanliga (händelseförloppet.
frågan om tomtpriserna.
Tidevarvet den är utsatt för alla en bojkotts några söka fly.
De springa besinnings- löst upp, en efter en.
Byggmästaren försöker så fort som vill i detta sammanhang påpeka det svagheter och brister och innebar Ser du dem, tag dem, knäpp dem, möjligt frigöra det kapital han lagt a v fastighetsdirektör Hasselquist i ingenting hållbart för framtiden.
ropa de tyska soldaterna, överväldiga- ner i ' byggnaden och säljer den for- hans som särtryck utgivna artikel de av raseri och stridsrus och skjuta till Till framtidens gagn tjänar en- tast möjligt med största möjliga för- Städernas utveckling och jordfrå- dast en reform från grunden där måls mot de enstaka flyende gestalter- na.
tjänst.
Därefter går fastigheten från gan framställda exempel på tomt- villkoren för äganderätt till jord Men Nestlers kapten gör, vad som: ägare till ägare, med höjd försälj- ägarnas glänsande utsikter under fastställas med ändamålsenlighet borde ha ställt honom för krigsrätt.
ningssumma och höjda hyror för nuvarande förhållanden.
Ett exem- och rättvisa som måttstock.
Karlar!
Hör upp!
Sluta äntligen upp med att skjuta.
Det här kan Ingen män- niska längre vara med om.
Det dröjer innan hans röst får makt Over de upphetsade men de lyda så små- ningom och ett glänsande, framgångs- rikt anfall avbrytes, därför att en män- niskosjäl gjort revolt mot plikten, som blivit den pålagd.
.
Efter två år i skyttegravarna kom- Upton Sinclairs bok Boston före- nämligen Dreisers An american tra- iller en långpromenad och en gång mer Nestler till divisionsstaben, och ligger nu på svenska i tre tjocka de- gedy.
Jämför man dessa båda histo- var jag tvungen att piska mattor, hans uppgift blir uteslutande att orga- ar.
Boston är berättelsen om två rier, slår det en hur litet det yttre vilket hjälpte.
Men det egendomli- nisera och sätta i verket truppernas talienska anarkisters öden i staten förloppet av en levnad egentligen ' be- ga är att början, lir mest hjärtslitan- skydd emot gasanfall.
- Det räddade mig.
Hade jag i ännu två år fått stan- Massachussets, om deras liv åren in- tyder.
Döden i elektriska stolen kan de, ehuru den är en skildring av Van- na i det fruktansvärda själsliga och nan de anklagades för rånmord, om som i Dreisers roman vara en fasans zettis enkla arbetsamma liv, hans kroppsliga elände som skyttegraven de sju åren i fängelse och om deras stund för en feg usling som inte mildhet, medkänsla och barnsliga rymmer, hade j a g utan tvivel blivit död i den elektriska stolen.
Men när törs kännas vid sin inordgärning, el- väsen, hans kärlek till naturen, hans vansinnig.
Som så många.
Eller sökt en livsfarlig uppgift, som boken heter Boston och icke Sacco l e r också segerns krön efter de drömmar om frihet och rättvisa.
Men min kamrat frivilligt åtog sig, för att och Vanzetti, så är det väl därför oskyldigas goda kamp, så som fallet beklämningen viker medan man lä- söka döden, när han inte längre stod ut att dessa två frihetens bekännare var vid Saccos och Vanzettis avrätt- ser vidare om de sju år, under vilka ned detta helvete.
Han föll, sörjd och de häktades vänner.
förgäves sökte begråten som en landsman av frans- och de förtrycktas vänner ställas ning den 22 augusti 1927.
På en enda punkt kan man säga förmå myndigheterna att intressera männen i byn, där han varit ortskom- mot bakgrunden av staden Boston, själva centrum for Amerikas puri- att de båda romanerna sammanfalla.
sig för bevisen på deras oskuld och mendant.
Med spända, bleka drag och ögon, tanska och frihetsälskande traditio- De belysa båda orimligheten av den under vilka dramat växte ut från en som tyckas otröstligt allvarliga, berättar ner, där avkomlingarna från de för- elektriska stolen.
Den förefaller va- banal och obeaktad rättegång till en Dr. Nestler om den späda början till sta engelska emigranterna ho, dessa ra en lika oproportionerligt för stor världsangelägenhet.
Man liar vis- paskriget, som gjordes med tårgaser, som kommo över med det berömda apparat att sättas igång mot det serligen genomplöjt en historia om om hela utvecklingen av skydd och an- fallsmedel, anfallsmedel och skydd, tills skeppet Mayflower.
Boston har svi- ömkliga blötdjur som är huvudper- partiskhet, hyckleri, lögn, intrigvä- vapnen nått den fulländning med vilken kit sina stolta traditioner, det är sonen i Dreisers bok, som den förefal- sen, förfalskningar, provokation, be- nästa krig kommer att börja.
Sinclairs tes.
Han talar denna ler oproportionerligt liten och van- sticklighet, feghet och grymhet ..
Han talar om den gamle professor stora stad, som under skenhelighet mäktig när den användes av de sty- Man har genomlevt de oskyldigt an- Haber, giftgaskrigets fader, som lugna- och ofördragsamhet döljer sin girig- rande i Massachussets att befria sig klagades lidande u d e r den långa de officerarna med, att engelsmännen aldrig skulle lära sig tillverka senaps- het, denna stad som är så artig och från två obekväma utlänningar som processen som gjorde slut på dem.
gas.
Tills en dag de tyska sjukhusen Men man har också levat i två mäns fylldes av gasbrända och den ohyggliga prydlig, men dock så förrädisk, så gjort uppror mot kapitalismen.
Det är inte så lätt att läsa Sinc- inspireraiide och upphöjda närhet.
vissheten grep de så väl undervisade, kultiverad och korrekt men dock så lairs bok, och hur skall det då icke " Vi äro framför allt angelägna att nu äro vi själva mitt i döden.
mordisk.
Han talar om gasskyddets ineffekti- Det finns en annan ' berömd ame- varit att skriva den.
Den som skri- om att rädda vad ingen mänsklig makt utom vi själva kan beröva oss, vitet, de fysiska och psykiska faktorer, ver detta har oräkneliga gånger måst rikansk roman om en rättegång, som som göra det till en omöjlighet.
Forts. å sid. 4. också slutar i den elektriska stolen, lägga bort den, ta till en stickning, " Men jag gör det inte som officer, som tysk, eller socialdemokrat eller n i - got liknande.
Jag gör det bara som en människa till människor, som en män- niska till sina bröder. ' '
Samhället o c h jorden, ledande artikel.
* *.
* * * - - BOSTON.
om Av Elin Wägner.
C.
Samhället och DIKTATUR jorden Frisinnade Kvinnors Riksför- bunds Verkställande Utskott liar till 1928 års pensionsförsäkringskom- mitté inlämnat en skrivelse av föl- jande innehåll: " I sitt uttalande inför andrakam- marvalen 1928 hävdade Frisinnade Kvinnors Riksförbund i jordfrågan bl.
a. följande: " För a t t privatban- kernas intresse i jorden måtte upp- höra och jordägarnas beroende av privatbankerna förminskas, anse vi a t t pensionsfondens medel, huvudsak- ligen böra placeras genom utlåning mot inteckningssäkerhet i jord. "
Vi anse.
a t t jordens frigörande från spekulation utgör ett viktigt led i jordfrågans lösning, och a t t detta svårligen kan ske utan ingri- pande från det allmännas sida.
Vi anse icke, a t t det allmänna för detta syfte skall utsätta sig för förluster eller risker, men att tillgängliga statsmedel böra placeras i jord, så att staten successivt övertager den roll privata företag eller intressen- t i r n u spela såsom kreditgivarr å t Därigenom a t t jordbruksnäringen.
det allmänna i viss mån kunde reg- lera jordvärdet, skulle en sund soci- a l utveckling på jordbrukets område befrämjas.
Utan a t t vilja uttala oss om f r å - gan angående fördelen i att bibehål- la pensionsförsäkringsfonden eller icke, får Frisinnade Kvinnors Kiks- förbunds Verkställande Utskott med stöd av, vad vi ovan anfört, till 1928 års pensionsförsäkringskommitté hemställa a t t.
i händelse fondbild- n i n g kommer a t t av Kommittén fö- reslås.
Kommittén även ville taga i övervägande lämpligheten av a t t hu- vudsakligen placera fondens tillgån- gar emot säkerhet av skuldförbin- delser, intecknade i fast egendom, detta i vidare mån än som för närva- rande ä r enligt Kungl.
reglementet angående förvaltningen av pen- sionsförsäkringsfonden av (len 17 juni 1916 tillåtet. ” Framställningen grundar sig på F.
K.
R:s program och uttalande i jordfrågan inför andrakammarvalen 1928.
Det förslag, som skrivelsen av- ser.
ä r beroende på, om pensionsför- säkringsfonden kommer a t t bibehål- las - en sak vars för- och nackdelar vi inte vilja yttra oss om - och om s i skulle ske.
och pensionsförsäk- ringsfondenn medel placeras i jord, vore därmed en ringa början gjord En - SAMARBETE replik till Eskilstuna-Kuriren Eskilstuna-Kuriren h a r i en leda- Riksförbund, som under det olyck- dare, daterad den 2 1 mars.
tagit den saliga landsmötet 1923 hela tiden av Föreningen Frisinnade Kvinnor arbetade för sammanhållning och visade sig i Göteborg i pressen offentliggjorda som, då motsättningarna deklarationen om brytning med F r i - bli allt ödesdigrare, framlade ett sinnade Kvinnors Riksförbund till kompromissförslag i hopp a t t kunna intäkt för ett angrepp på sistnämn- ena d e stridande meningarna.
Som da organisation, Må det tillåtas un- vi vet, var det förgäves.
J a g vill dertecknad, som i åtskilliga år ä n - också erinra om det försök att få till da till för några månader sedan till- stånd, ett vänsterförbund med sam- ling kring några f.?
frågor som av hört Föreningen Frisinnade Kvin- nor i Göteborg.
a t t till Eskilstuna- Frisinnade Kvinnor försöktes i sam- tidningens ledare foga några reflek- band med dåvarande Frisinnade Ungdomsförbundet.
Också den an- tioner.
Tidningen börjar med ett erkän- strängningen.
att söka ena de båda nande av a t t då Frisinnade Kvin- skilda frisinnade - respekiive libe- rala riktningarna.
blev utan resul- nors organisation efter den medborgarrättens genomförande a r tat.
A t t i detta sammanhang tala om en ” emancipation i n absurdum ” 1921 ombildades till Frisinnad: Kvinnors Riksförbund, detta på ä r något v ä l starkt.
Sedan försöket a t t Få till stånd många håll hälsades som e t t löftes- strandade.
har rikt tecken på förnyelsen av vårt po- ett vänsterförbund ju en meningsskiljaktighet, och en litiska l i v.
Kvinnorna kommo nya och friska in i det politiska liret, d e mycket bestäiiid sådan mellan Frisin- nade Kvinnors Riksförbund å ena var inte så bundna av tidigare kom- promissande och allehandn traditio- och liberala-folkfrisinnade partierna å andra sidan uppenbarat sig.
jag nella uppfattningar p i det politiska området.
d e kunde därför anlägga menar den borgerliga samlingen.
Frisinnade Kvinnors Riksförbund en mera fri och oberoende syn på tingen.
Fröken Tamms insats i uttalade s i g inför andrakammarva- riksdagens andra kammare för ock- len 1928 för ett radikalt reformpro- s i ett erkännande ord.
men därmed grain och soni en konsekvens av det- är lovordandets tid förbi.
För allt ta program mot företeelsen borger- det politiska upplysningsarbete, som lig samling.
A t t ha en bestämd po- utförts och ännu utförs av Frisinna- litisk uppfattning och v i g a stå för de Kvinnors Riksförbund.
liar tid- denna uppfattning brukar vara en ningen endast hårda och fördöman- mycket legitim företeelse i det poli- tiska livet.
A t t folkfrisinnade och de ord.
På vad satt liar då denna organi- liberala partierna skulle ha något sation försyndat s i g?
Ä r det bris- slags monopol på Frisinnade Kvin- tande frihet och oberoende i Frisin- nors stöd vid valtillfällen oberoende nade Kvinnors sätt a t t se och rea- av överensstämmelse i åsikter beträf- gera inför samhällslivets företeelser, fande en s i viktig punkt som soni kan läggas denna organisation gerlig samling, smakar väl ändå na- till last.
Det var j u denna frihet och got av den diktatur.
soni enligt Es- detta oberoende.
som år 1921 var ett kilstunn-Kurirens utsago s i ymnigt så hoppingivande tecken i det poli- frodas inom Frisinnade Kvinnors tiska livet.
Ingalunda.
Tidningen Riksförbund.
I en organisation är det ju van- snarare anklagar Riksförbundet a t t ha drivit friheten och oberoendet allt ligt.
a t t den meningsriktning, soni av majoriteten, också blir företrädes f ör långt.
E t t par påpekanden kan kanske avgörande för respektive grupps all- männa riktning v i d olika tillfällen.
här-vara på s i n plats.
F ö r det för- sta, det var Frisinnade Kvinnors Det förhållandet, a t t en minoritet in- fulla bor- till a t t bringa jordfrågan över i ett nytt läge.
Detta ä r en utväg, och ska pen- sionsavgifterna fonderas.
synes det naturligt, a t t ålderdomspensionerin- gen utbetalas till ett folk genom dess jord.
Men jordfrågan kan natur- ligtvis icke vara beroende av pen- sionsmedlens fondering eller icke fondering, den måste på allvar ta uppmärksamheten i anspråk, och det snart.
såvida man inte föredrar en oväntad krasch.
Oväntad, ty alla borgerliga klagomål över jordbru- kets nödläge går ut över d e huga statarlönerna och bristen på tullar, vilket inte förmår f å n g a socialdemo- kraternas intresse i nämnvärd mån.
Men det ä r genom jordens skuldsätt- n i n g och jordens överlämnande åt spekulation, kraschen koiiiiner a t t in- träffa: Riksdag efter riksdag stiftar en massa lagar f ö r a t t förbättra eller försämra den tillfällige jordägarens eller jordbrukarens ställning, men någon lösning av jordfrågan a v i dag medför det icke.
Och om ingen ge- nomgripande förändring vidtages.
kommer utvecklingens egen sunda, fast hänsynslösa reaktion a t t bröst- gänges t a ut sin rätt.
Därigenom bringas förhållandena f ö r lång tid framåt ur jämvikt, både d e förför- delade.
den förfördelande och hela samhället bli lidande.
Ä r det e t t så- dant tillstånd, d e samhällsbevaran- de önska invänta?
Eller tänker man: ” nog g å r det i min tid. "
Man önskar inte något statsingri- pande inom jordbruket, kanske nå- gon invänder.
Alldeles riktigt!
Men det ä r inte s i f r å g a n ligger till.
Här gäller det a t t skydda jorden för missbruk, som enskilda intressen- ter och företag genom spekulation och kreditgivning gjort sig skyldiga till.
Det tillkommer ovillkorligen det allmänna.
Därför måste samhäl- let få niedbestämmanderätt i avseen- d e p i jordvärdets reglerande och möjligheten a t t skuldsätta jord.
om nuvarande liberala partiet i h ö g grad ogillar det inslående p å den borgerliga samlingens väg, som par- tiet vid senaste valtillfället f u n n i t sig föranlåten a t t välja.
h a r natur- ligtvis s i länge minoriteten ännu icke blivit majoritet inte kunnat för- hindra d e n n a inriktning.
Lika litet kunde inom Frisinnade Kvinnors Riksförbund en minoritet huvudsak- ligast lokaliserad till Göteborg, för- hindra denna organisations ställ- ningstagande i helt motsatt riktning.
A t t sedan denna minoritet icke ve- lat finna s i g i sin minoritetsställ- ning, utan begärt sitt u t t r ä d e u r huvudorganisationen, kan naturligt- vis i detta sammanhang endast be- klagas.
Att en visserligen betydelsefull, men dock så pass tidsbetonad före- teelse som valparollen inför a n d r a kammarvalen 1928: ” mot borgerlig samling ".
kunnat föranleda Göte- borgsföreningen, som enligt sin i pressen avgivna deklaration ännu i princip omfattar hela riksförbundets program, a t t begära sitt utträde, lå- ter en ana djupare meningsmotsätt- ningar än själva den formella bryt- ningen ger vid handen.
I valet mellan avstående f r i n deltagande i riksdagsmannavalet under borger- lig överpartibeteckning eller bryt- ning med huvudorganisationen val- de m a n det senare.
Själva detta ställningstagande innebär ju i och för sig e n värdesättning, en värde- sättning av Riksförbundet och dess arbete, som i varje fall icke alla med- lemmar inom Föreningen Frisinna- de Kvinnor i Göteborg kunnat göra till sin.
S å snart full klarhet erhål- lits om det betydelsefulla s t e g Göte- borgs styrelsen å föreningens väg- nar tagit (något officiellt medde- lande liar icke kommit förenings- medlemmarna till del) anmälde en del medlemmar omedelbart sitt utträ- d e ur föreningen.
I varje f a l l har d e t icke varit al- la medlemmar, som efter Göteborgs- föreningens brytning, funnit s i g h a inledning avskära bandet med Riks- förbundet.
Vid sammanträde f ö r någon tid sedan med intresserade beslöts också bildandet av en ny lo- kalorganisation av Frisinnade Kvin- nors Riksförbund i Göteborg.
De, som i likhet med underteck- nad i åtskilliga å r h a f t tillfälle a t t på nära håll följa såväl liberala par- tiets soni Frisinnade Kvinnors Riks- förbunds arbete, har icke kunnat und- g å a t t anställa en del jämförelser.
Medan inom liberala partiet pessi- nismen, negativismen alltmer tycks breda ut s i g, tycks bli stagnerande (en utveckling som mitt g a m l a libe- rala hjärta med smärta varje g å n g måste konstatera) h a r inom Frisin- nade Kvinnors Riksförbund p å g å t t ett intensivt nydanings- och orien- teringsarbete i förhållande till ti- dens stora frågor.
Till sist e t t exempel p i den iii- ställning till tidens spörsmål, som för närvaranide utmärker Sveriges Liberala Parti och som avgjort skil- jer detta från Frisinnade Kvinnors Riksförbund.
Vid landsmötet i Gö- teborg i juni förra året frainhölls från enskilt håll f r å g o r n a: arbets- samverkan inom industrien och en förutsättningslös undersökning i forsvarsfrigan såsom två a v dagens allra mest brännande spörsmål.
T r o t s sympatier p i landsmötet, fanns hos ledningen inget verkligt intresse f ö r sådana nymodigheter, varför d e bortstädades vid den efteråt företag-
DET TRIUMFERANDE HÖGA RÅDET Ett stridsrop E n p o r t r ä t t s t u d i e Det hände något i Göteborg onsda- organisatörer, av natur och klimat Frälsningsarmin ä r frälst!
Där- r a sida sitter Johanna van d e Wer- gen den 20 mars.
Fredsföredrag av fostrade a t t ordna framåt - på Över ä r o vi glada.
Bramwell Booth ken, holländska, som nått kommen- Red.
Sven Backlund hade det stått i lång sikt - äro vi inte mer indivi- ä r offrad, men det ä r bättre a t t en dörsvärdigheten efter fullödig helig tidningarna.
De som avhållits från dualister och samtidigt mer ” soci- än andra folk?
Fastän ett litet man dör för folket än a t t hela fol- strid i Indien, Bortre Indien och att gå dit, därför att ” fredsföre- drag ” liter så tråkigt, de hade ute- folk, ha vi inte en uppgift att fylla?
ket förgås.
Bramwell Booth har fått Schweiz.
Den tredje kvinnan ä r sö- blivit i onödan.
är strålande, målet Drömmen e t t värdigt slut på sin ädla fräls- t a lilla mrs Trounel, territoriell le- Det stod en människa i en talare- svindlande:-ett enat Norden i spet- ningsbana.
Skada blott a t t han e j dare i södra Indien, ” den basta av stol.
helt vanlig och litet otymplig.
sen för kampen mot kriget - för villigt lät sig korsfästas som det Indiens t r e kommendörer ”, som j a g I-lur han började vet man inte — mänskligheten!
A t t äntligen skaka hörde henne beskrivas a v en indisk barn att huvudtupa var man där, av sig dubbelheten, som i samma en frälsningshövding anstår.
mitt i ämnets brännpunkt, den mäk- budget äskar anslag till folkhälsans manlig officer.
Och nu när faran ä r överstånden tiga rösten ö v e r en, kring e n; ges- Frälsningsarméns Höga råd sam- ternas livliga, häftiga spel, oändligt befrämjande och till förberedelse och hären räddad, l å t oss kasta en för förintande av liv.
A t t icke nöja blick på Höga rådet, på det trium- lat för första gången i Arméns his- uttrycksfullt i dess själaförglömmel- sig med att vara ett avrustat land, ferande Höga rådet.
En kritisk toria, i jan.
1929 bestod alltså av tre se, fängslande, understrykande där som lever högt på sin krigsindustri blick, o m j a g får be.
J a g s å g e t t kvinnor och femtiosju män?
Icke all- röstresurserna inte ville räcka till (Bofors), t i l l tjänst f ö r den rustan- för hjärnans blixtsnabba intentioner porträtt a v d e höge herrarna mitt deles.
Det fanns ännu tre kvinnor som - tankarnas virvlande, bräddfulla d e (eller otjänst.)
Nej, icke för a t t kasta av någon uppe i brinnande strid, och kritiken icke behagade infinna sig till foto- ström svepande in .mot åhörarnas börda.
icke för att slippa offra nå- vaknade, men j a g hade e j hjärta a t t graferingen, damerna Booth tillhö- egna tankevågor, dragande dem med got, ma vi vägra krigstjänst och uttala den just då.
E n för livet käm- riga Bramwell Booths familj, hans sig på en svindlande, hisnande lägga ned vapnen - men för a t t ta- pande människa kan j a g e j g ä r n a hustru och t v å äldsta döttrar.
Sub- världsflykt - - - - det var in- g a på oss nya bördor, men bördor tet at: se mer av en människas skröp- hugga i kragen och förebrå a t t hon trahera vi d e f y r a boothska damer- liga hölje i talarstolen - det var med mening i - ansvaret f ö r vår kulturs väl och ve, ansvaret även glömt infria sin skuld till mig.
J a g na från d e sex kvinnorna, återstår människans själ.
den fria.
tänkande, för andra folk, genom a t t sätta in måste vänta och s e om hon lyckas två kvinnor, som s t e g för s t e g käm- gudaborna människans själ, djärv, vår yttersta kraft p i a t t genomföra rädda livet först.
Sedan ä r stunden pat sig f r a m till befälshavareposter skön - konsekvenserna av vår uttalade Fredsföredrag, nej ett stridsrop fredsvilja.
i Frälsningsarmén.
T v å kvinnor mot kommen a t t kräva henne.
var det, ett skallande stridsrop, le- H u r ringa och förtryckt en män- N u plockar j a g fram porträttet femtiosju män.
vande, lidesefullt: människa vakna H u r många män fanns det i Stora upp och se d i g omkring i världen.
niska än ä r - hon har dock till sist igen och h ä r ligger det framför mig.
ett att kasta i vågskålen - sitt liv.
rådet i Jerusalem?
Vet inte.
H u r Ett intressant porträtt.
T r e sven- se och förnim hur din underbara tek- Gäller valet t i l l sist a t t offra sitt liv skar, en norrman, t r e holländare, många kvinnor fanns d e t?
Det vet nik, den otroliga materiella utveck- på hatets altare eller på den mänsk- lingen av ditt samhälle rusat förbi liga samhörighetens?
Kvinnor, som e n fransman, e n japan, en hindu, jag.
Ingen.
Fröjden eder, I kvinnor!
Tiden dig s j ä l v - hur du står där med vilja ha hjältar, sen till a t t I fören resten engelsmän, amerikanare och uppfattning och tankevanor kvar i heroismen ut ur kriget, in i livet.
- i har varit eder nådig.
H ö g a rådet australienare.
J a g börjar räkna gub- medeltiden - människa, fatta d å Mödrar, aldrig t a vi bort kriget u r barna: en, t v å t r e.
femtiosju, London räknade sex kvinnor, låt slöseriet, tragiken, vanvettet i a t t en försoffad värld.
femtioåtta, femtionio, sextio.
Jämt vara a t t fyra voro av Davids hus samtidigt tjäna två oförenliga prin- Men kanske - ja säkert - ur e n sextio.
Ä r det män allihop?
Nej, på och endast t v å tillkämpat sig sina ciper: samarbetets och röveriets, värld med a l l a krafter spända i in- enandets och isoleringens, värnandet tensivt arbete, d ä r tron på det godas mitten i första raden ståta tre bon- rådsplatser i ärlig strid.
av livet även i dess svagaste, mest Vädden h a r g å t t e t t par s t e g elända former och förintandet av det seger ä r trotsig och brinnande - netter och Eva Booth tittar fram u r där själarna ä r o levande - levan- den allra största.
Vid hennes vänst- framåt på de senare par tusen åren, livsdugligaste, yppersta.
de --- och Frälsningsarmén liar kommit så Det skulle vara mycket oriktigt Nutidsmänniska.
med dina hittills na slutredigeringen av valprogram- långt, a t t kvinnan s t å r till mannen oanade rekordprestationer, med ditt att kalla detta ett referat av Sven met.
Liberala partiet har i detta som 2:57.
O m vi räkna mannen som stundom sublima dödsförakt - du Backlunds föredrag; det g a v för sammmanhang knappast anledning har dock neurosen i blodet, ångesten mycket för att kunna refereras.
Det- prisa sin lednings framsynthet.
Den stående i parikurs, så s t å r kvinnan i blicken - varför?
Klyvningen a ta är endast ofullständiga reflexer samförståndslinje för vilken ingen i 4 % kurs.
din livsföring, dess oförenliga m o t - i v mina egna intryck, f r i t t nedkas- plats fanns på liberala partiets pro- Men ä r det den kurs, som är.
lag- sättningar, dess strid emot a l l logik, tade på papperet, för den möjlighet gram har sedan framgångsrikt ta- stadgad för kvinnan a v Frälsnings- allt förnuft - det hämnar sig.
Hy- till tankeöverföring, som kan ligga i girs upp av en högerregering och nu armens g r u n d a r e?
bris hånler redan bakom din bild i varje verklig upplevelse.
först sedan linjen f å t t officiellt er- Göteborgs socialdem.
kvinnoklub- Nej, det ä r det icke.
I ” Order och spegeln - av splittrade människor kännande från alla håll ä r man mo- bli splittrade riken, vanmäktiga, dö- bar hade anordnat det möte, vid vil- gen för den vid en liberal vecka i Reglementen för stabsofficerare ” da, utstrukna ur historien.
Och dock!
ket ovannämnda föredrag hölls.
Om- konstaterar William Booth.
a t t Vad skulle inte än kunna ske!
Om kring 300 personer voro närvarande.
Sörmland.
Vad den andra frågan beträffar, ” kvinnan h a r e n anmärkningsvärd Norden läte ” sin andes stämma ” Arbetarinternationalens adress till kan man väl säga.
a t t knappast nå- duglighet a t t omhänderha krigets ljuda i världen, ananimade lösenor- den förberedande avrustningskom- gon varit så intensivt debatterad va- det som ä r: mänsklighet - och grep missionen i Genève antogs enhälligt.
affärer ” samt anmärker a t t ” endast re sig i pressen eller allmänna di- Göteborg 21 mars 1929. sig an med befrielsen, som ä r världs- skussioner som den om revolutione- en låg, avundsjuk ande, förhatlig organisation.
Rut Adler.
ringen p å flyg- och gasvapnets om- inför Gud och niänniskor kan tillåta Äro vi inte ett folk av teknici och råde och d e därav ändrade betingel- a t t hon skulle arbeta i bakgrunden serna för vårt försvar.
Det skulle och sålunda beröva henne den he- tande, som hennes begåvning och männen med e t t tredubbelt tal, men männen kommendera kvinnorna.
enligt mitt förmenande knappast der och d e t erkännande vartill hon självförsakande arbete vunnit å t skadat liberala partiets prestige, sna- oss, böra för framtiden likaväl som Det finns divisioner, d.v.s. härav- rare tvärtom, om man från liberalt är berättigad. ” Fördenskull, vägen i det flydda tillförsäkra henne en delningar inom e t t visst område a v håll velat gå in f ö r a t t ta upp denna öppen för kvinnan!
Hela den hie- landet, låt oss säga stift, som räkna f r å g a helt från grunden.
rarkiska stegen s t å r till hennes för- plats både i rådskammaren och på Vad ä n man vill säga om Frisin- fogande, och det slår henne fritt slagfältet - - -.
Må det därför nära nog enbart kvinnliga fältoffi- vara tydligt förstått a t t kvinnan ä r cerare, men även d ä r utnämnes en nade Kvinnors Riksförbund, stilla- a t t kliva så högt hon kan.
stående, förnämt avståndstagande man som divisionschef för a t t dri- ” Den framstående roll ”, heter det berättigad a t t intaga befälsposter. ” från dagens pockande frågor kan E n morgon kl. 4 i samma vecka, va kvinnorna i elden.
E n man anses man i alla fall icke anklaga dem för.
i Order och Reglementen för fält- mera presentabel än en kvinna, sak För egen del vet j a g i närvarande officerare ”, som kvinnan spelat i då fru Booth dog, kallade hon sin stund ingen politisk organisation.
vår historia och det oerhörda infly- man till sig för a t t säga honom nå- samma om han h a r sina små ska- vanker.
I så fall kan j u en kvinna g o t hon hade på hjärtat.
Det var en som visat sådan lyhördhet för vad som rör sig i tiden, som har vad j a g verka i samma riktning.
Frisinna- farhåga, a t t den kvinnliga fräls- placeras som hans närmaste man skulle vilja kalla öppna fönster mot de Kvinnor liar så vitt j a g vet aldrig ningsofficeren e j skulle kunna häv- och ifylla vad brister hos che- samhällslivets alla företeelser, som pretenderat p i a t t för sin del sitta da sin höga ställning, sedan fru Booth fen.
D e fåtaliga männen ha ockupe- just Riksförbundet, A t t sedan ur inne med de slutgiltiga lösningarna.
r a t topparna.
J a g tror verkligen Eskilstuna-Kuriren beklagar a t t in- ej längre fanns där för att strida för tidens ström söka utkristallisera de allmängiltiga lösningarna, det är get samarbete med Frisinnade Kvin- henne.
William Booth tröstade sin Frälsningsarmin menar sig därige- en uppgift, som borde ske i samspel, nors Riksförbund kunnat komma till döende hustru och lovade a t t vad nom göra e t t mera manligt intryck.
i samarbete med alla de krafter, som stånd.
I n g a beklagar detta kanske i hans förmåga stod, det ville han Männen exponeras för allmänhetens mera uppriktigt än just de frisinna- de kvinnorna.
Men för verkligt göra för befästandet av sin hustrur blickar, och man söker dölja det obe- samarbete fordras mer än en valtek- livsverk.
Och han höll sitt löfte och hagliga faktum, att Frälsningsarmin nisk åtgärd vid ett riksdagsmanna- lagstiftade om kvinnan helt i sin huvudsakligast ä r en kvinnornas ar- val.
Det fordras åtminstone så hustrus anda.
Kvinnan har a l l orsak mé.
Vad Sverige angår (Norge och mycket av sainstäminigliet i åsikter Finland dela samma öde) ä r det kvin- att en gemensam plattform kan upp- a t t vara nöjd med Frälsningsarméns nor som lagt Frälsningsarméns grund.
nås, från vilken sedan samarbete i t - konstitutioner.
minstone i några f å frågor kan kom- Men den praktiska tillämpningen Det ä r ett misshagligt faktum, som ma till stånd.
a v dem lämnar åtskilligt övrigt a t t ej kan bortresonneras.
Men det har A v vissa tecken a t t döma ser det det goda med sig, att Frälsningsar- ut som om i en del samhällsfrågor ti- önska.
I n t e bara Höga rådet var mén i dessa tre nordiska länder fått den arbetade oss i händerna.
På fattigt på kvinnor, även den högre en sällsynt fast grund.
några år kan mycket hinna a t t ske, staben i d e olika länderna ä r fattig Det är nu flera å r sedan gamla även i f r å g a om förändrad syn på på kvinnor.
S e bara på Sverige!
H ä r samhällsföreteelserna.
Skulle mot finnas t v å kvinnor som departe- Hanna Ouchterlony lade sitt trötta förmodan efter någon tid varje möj- mentschefer, och det ä r över så- huvud till vila och den kvinnliga lighet a t t uppnå en gemensam platt- frälsningsofficeren i Sverige har in- form vara utesluten, ja, då är tiden dana departement, som sysslat med inne a t t söka orientering å t andra kvinnligt arbete och räkna uteslu- gen som drar en lans för henne.
F r u Booths farhågor för fyrtio år läger, där större förutsättningar för tande kvinnor.
E n man k a n e j samstämmighet i samhällsinriktning placeras där, eljest hade han varit sedan ha visat sig väl grundade.
äro f ö r handen.
Laura Petri.
där.
Lita på d e t!
D e kvinnliga, offi- Göteborg i mars 1929.
Karin Cardell.
, cerarna i Sverige överflygla väl.
.
I ~ som
BOSTON Forts. fr. sid. 1.
Mötesplatsen Bara en början EN BÖRJAN.
Sedan föreningen Frisinnade Kvinnor son, Malmö, och fröken Anna Lundborg, B A R A nämligen vår tro och vårt människo- frågor.
Man möter naturligtvis Erik Asklund, Bonniers förlag.
Lund, med fröken Signe Fredholm, Mai- värde, sedan man nu tagit ifrån oss många uppgifter om vilka man som i Göteborg utträtt ur riksförbundet be- mö och fröken Thyra Johansson, Lund, Titeln har inte ett dugg med bokens inne- slöto intresserade bilda en lokalavdel- så gott som allt vad den ena männi- utomstående icke h a r någon möjlig- håll att göra.
Titeln är endast som ett löf- ning av Riksförbundet för att en dylik som suppleanter.
skan kan t a g a från den andra, ” het att döma, men om vilka man kan icke skulle behöva saknas för Göte- Under 1928 hade ” Fogelstadstipen- te av författaren att komma igen.
Och skrev Vanzetti i sin nådeansökan till säga att de bära saniiingens prägel borgs vidkommande.
Vid sammantriide dier ” tilldelats fröken Sandberg, Kris- må han göra det, må han komma igen.
Ty guvernören kort före avrättningen.
och passa in i Sammanhanget.
Man den 20 febr.
konstituerades alltså Göte- tianstad, fröken Wallman, Triilleborg, trots bokens oerhörda men ingalunda osan- och av fröken Nilsson, Fogeltofta och fru Beck- nolika realism talar ur den en själ, som av Läsaren a v boken får klart f ö r s i g får veta att polisen i staten Massa- borgsavdelningen av F.K.R.
man, Ystad.
Man beslöt samla nya bi- avsky för det själsliga elände som härs- det som var och en som följde dra- chussets under tiden f ö r d e två mor- interimskommittén framlagda förslag till stadgar antogs.
Till ordf. valdes fr. drag till stipendiefonden och utdela sti- kar i nödens kvarter och i den gängse mat under dess g å n g också fick.
att den, d.v.s. 1919 och 20 arbetade in- moralens namn måste ropa ut sanningen.
Greta Cardell.
övriga styrelseledamöter pendier även innevarande år.
just detta var vad de båda männen te bara med spioner inom anarkist- blevo: fru Rut Adler, frr.
Alice Berg- Efter inledningsföredrag av advokat Ur boken talar en själ som längtar till det också lyckades med, att behålla sin världen utan också med provokation.
dahl, Virginia Raymond och Märta Elisabeth Nilsson och fil.
kand. Hulda sunda och rena, som rasar över den skym- ning, som skenhelighet och nöd later falla tro och sitt människovärde, N ä r nian F ö r att skapa stämning mot anarkis- Bergqvist, med frr.
Nanny Rydberg och Lundh vidtog en livlig diskussion angå- ende revidering av det s.k. Göteborgs- Över arbetarbarnens själar.
Det talar en slutligen på bokens sista sidor följer terna och rättfärdiga häktningar, Sigrid Olsson som ersättare.
Till re- ur boken som vill ha en kamrat, en man visorer valdes frr.
Stina Lind och Selma beslutet.
Sacco och Vanzetti till elektriska tortyr och deportationer fingerade Önskemål framfördes att man måtte barnamor.
en älskarinna, en hustru, allt i Bergqvist med frr.
Elsa Skäringer och stolen, ä r det inte på något vis pin- nian bombattentat så arrangera- Hanna Holmberg som ersättare.
anordna upplysningsföredrag i sexuell samma person.
Bokens sidor formligen samt och beklämmande.
Det ä r na- de, a t t d e icke skadade någon Vid sammanträdet höll fr.
Märta Berg- hygien och rashygien.
I anslutning här- skriker ut, att livets vitalaste fråga, sexu- turligtvis upprivande men det ä r och gärningsmännen aldrig upp- qvist föredrag om ” Episoder och mil- till antogs en resolution med instäm- allivet och äktenskapet ej längre får höljas över med smutsiga skynken och fagra de- också högtidligt.
Högtidligt där- täcktes.
Detta förklarar också varför stolpar i kvinnorörelsens historia. ” Som mande i fröken Hesselgrens och fruarna viser.
Nordgrens och Östlunds motioner angå- f ö r att Sacco och Vanzetti förstodo Sacco och Vancetti ljögo vid häkt- diskussionsämne vid senare sammanträ- ende samhällsarbete för folkhälsan.
B a r a en b ö r j a n — heter b o - den föreslogos: ” Hur skapa en inter- att dö tappert och ” le och tala san ‘ ningen rörande sina förehavanden, nationell opinion mot kriget? ” med fil.
Arsmötet beslöt vidare att instämma i ken.
Ja må författaren komma igen, och ning i det sista ”,, högtidligt därför de voro rädda att de skulle råka illa mag. Nanny Rydberg som inledare, samt de krav på allmän avrustning, som må han då ha skakat av sig så mycket av att det d å var klart f ö r dem och de- ut som propagandister och spridare ” De sociala förhållandenas betydelse för framställts i socialistiska Internationa- dunsterna från nuets moralkloak, att han samhällets lugna utveckling ” med fr. lens .adress till Folkförbundets förbe- blir i tillfälle att ge mer av sin själs ras vänner.
att de med sin död upp- av revolutionära skrifter.
sunda impulser.
Det gråa, det trista, det redande avrustningskommission.
Karin Cardell som inledare.
nått något högre än vad d e skulle E n annan sådan upplysning ä r Efter årsmötet höll docenten Axel förfärliga får e j upprepas till vana.
Det Vid av föreningen utlyst sammanträ- uppnått genom det frikännande, om den att de två männen dömdes på är de brinnande själarna, endast de, som de den 13 mars höll Rektorn vid Med- Höjer, Lund, föredrag om ” Barnet som vilket de sju årens kamp hade stått.
grund av hemliga upplysningar som borgarskolan på Fogelstad Fr. Honorine nedborgare ”.
Talaren redogjorde för rå pi det onda.
M o a.
D e hade f å t t blotta ihåligheten i ett aldrig kommo fram f ö r offentlighe- Hermelin föredrag över ämnet: “ Ha vi barnavårdens organisation i vårt land rättsväsen som tjänar de besittandes ten.
Försvaret vilie sätta igång en ett samhällsideal? ” Vid föredraget, till och uppehöll sig särskilt vid de institu- Senare diskuterades även möjligheten intressen, de hade f å t t bli till ett tec- grundlig undersökning f ö r att få t a g vilket även utomstående intresserade in- tioner och tjänstemän, som göra insat- av samarbete med socialdemokraterns i ser på barnavårdens olika områden.
Han vissa frågor, för dagen närmast freds- ken för de undertryckta i hela värl- i de verkliga brottslingarna.
Sacco bjudits, möttes Rektor Hermelin av ett talrikt och intresserat auditorium, som jämförde våra anordningar med mot- frågan genom instämmande i den adress den.
och Vanzetti förbjödo det.
” V a r f ö r avtackade föredraget med livliga applå- svarande utländska och ingick på en till Folkförbundets avrustningskom- Kritikern talar här fullt medvetet skola några stackare som äro o f f e r der.
detaljerad framställning av bristerna i mitté, som utsänts av socialdemokra- om Sinclairs bok.
som om den vore f ö r ett orättfärdigt system j a g a s Föreningen planerar till början av ap- svensk organisation och lagstiftning.
tiska partistyrelsen.
Han påpekade hur mycket, som ännu ril ett föredrag av godsägare Elisabeth identisk med det historiska förlop- upp och dö f ö r vår skull? ’ ’ sade de.
Arsmötet beslöt även uttala sig för fattades i fråga om olika förutsättning- Tamm.
pet.
Han kallar boken själv en hi- fröken Hesselgrens (m.
fl.)
motioner an- Många omständigheter i detta a r för en sund uppväxt, innan barnen gående sexualundervisningen samt pro- storisk roman, men en roman ä r den drama äro högst egendomliga.
Till få de fulla medborgerliga rättigheter, testerade emot det sätt varpå de be- Skåneförbundet av Frisinnade Kvin- knappast.
Hjältarna såväl, som bo- exempel denna: film och radio, som för dem ur samhällets synpunkt handlats på vissa håll i pressen nors Riksförbund höll årsmöte i Eslöv varna: åklagaren, domaren och gu- dessa kapitalismens tjänare, hade måste krävas.
Det bristande gehör, som den 24 mars under ordförandeskap av och mot den avsiktliga misstolkning vernören i staten Massachussets, sammaiiträdesvis beslutat att icke en fru Elsa Nordlund, Kristlanstad.
Efter barnavårdens krav möta på bestämman- som givits saken.
de håll inom förvaltande och anslagsbe- uppträda med sina verkliga namn, bild eller ett ord om Sacco och V a n - redogörelse för förbundets verksamhet Ordf. gav en intressant redogörelse viljande myndigheter, och dess orsaker för ett nyligen i Sthlm hållet, av Fred- och historien följer i detalj det verk- zettisaken skulle g å ut genom dem.
föregående år och efter föredragande betonades i anslutning till Kungl.
Maj:ts l i g a förloppet i den mån det står Men dessa hjälpmedel förutan vann av revisonsberättelsen beviljades an- avslag på framställning om tillsättande rika Bremerförbundet anordnat möte, där kvinnornas deltagande i fattig- och att rekonstruera ur förhandlingarna denna sak en större offentlighet än svarsfrihet å t styrelsen.
Därefter för- av en skolläkarechef.
rättades styrelseval, varvid till styrel- barnavård ingående diskuterats och ur pressen, ur d e två anklagades tal någon annan rättshistoria har g j o r t, semedlemmar valdes: fru Elsa Nord- kvinnornas insats, eller rättare, icke brev och skrifter och de delaktiga: och praktiskt hela världen reagerade lund, Kristianstad, ordf., advokat Elisa- Blekings länsförbund av F.K.R.
höll gjorda insats kritiserats.
De av årsmö- berättelser.
Romaninslaget skulle d å emot domen och dess verkställande.
beth Nilsson, Malmö, fil.
kand. Hulda söndagen den 24 mars sitt årsmöte hos tesdeltagarna, som hade säte och stäm- förbundets ordf. fröken Ebba Holgers- ma i sina resp. kommuners f a t t i g och Lundh, Ystad, fru Maria Benediktsson, vara d e två kvinnorna ur Bostons för- Den förnäma mobben satte en ära i näma värld, som under s j u å r gå helt att sätta sig över världens dom, men Hälsingborg, fröken Anna Jönsson, son i Vång.
Over 20-talet intresserade barnavårdsnämnder, kände sig far sin Lund, fru Louise a f Ekenstam, Lomma representanter för F.K.
R. hade mött del icke träffade av kritiken, men spor- upp i Saccos och Vanzeitis sak.
Men amerikansska turister i Paris funno och fröken Hildur Persson, Kristianstad, upp och dryftade livligt de många frå- rades måhända att än ytterligare öka även de äro j u på sätt och vis histo- för gott att tala tyska augusti 1 9 2 7 ned fröken Annie Weibull, Landskrona, ger, som stodo på dagordningen.
Mesta sin insats på området.
riska, t y det ä r j u ett faktum a t t bo- f ö r att inte bli utsatta f ö r obehag!
röken Florida Holm, Trälleborg och f r u tiden ägnades, som naturligt var, V.U:s Arsmötet, som varade från 11 fm till skrivelse angående F.K.R:s framtida stonaristokratien, som l ä t detta ju- avslöts med gemensam middag i I sin allmänna syn på denna Iii- Emilia Jönsson, Fridhill, som supplean- uppgifter.
Fröken Holgersson klarlade det gästfria Vång, aväten under ” sol stitiemord ske, inom sig hyste över- storia följer Sinclair helt och hållet ter.
Till centralstyrelseledamöter utsågos i ett längre anförande hur frågan lig- ute och sol inne ”.
Efteråt följde sam- l ö p a r e till andra sidan, som med sitt Vanzetti.
Liksomdenne anser han a t t fru Elsa Nordlund, advokat Elisabeth ger till, och under den diskussion som kväm med sånger och visor, hoppfull trotsiga mod att arbeta och lida f ö r d e två voro offren i en klasskamp, Nilsson och fröken Hulda Lundh, med därefter följde, enades de närvarande glädje, friskt allvar och ansvar för vad rättvisa fortsatte den ärorika tradi- att de dömdes d ä r f ö r a t t d e reste s i g fröken Weibull, fröken Lisa Ljunggren, om att åt fröken Holgersson överlämna dagen velat ge.
E n insamling till läns- tion, som N y a Englands grundläg- upp mot samhällets förtryck av d e Trälleborg, fru Stina Persson, Malmö, framförandet av årsmötesdeltagarnas förbundets stipendiefond för blekingska fröken Anna Jönsson, Lund, fru Elin uppfattning vid kommande centralsty- elever vid Fogelstadsskolan gjordes gare skapat och deras efterkomman- svagare, särskilt av de främmande Mechelsen, Kristianstad och fröken Ag- relsemöte.
Av diskussionen framgick även.
de svikit.
immigranterna.
H a n anser med nes Stenberg, Hälsingborg som supple- att Blekinge länsförbund ser ljust på Till länsförbundets styrelse valdes: Så nära följer Sinclair en stor och Vanzetti att d e måste fällas, därför anter.
Revisorer blevo fru Stina Peta- F.K.R:s framtid.
fröknarna Ebba Holgersson, Johannis- tragisk verklighet, att boken står att upphetsningen mot d e röda var hus, Maja Håkansson, Jämjöslätt, Ma- och faller icke med sitt litterära vär- särskilt stark just u n d e r tiden f ö r mot en an större slutakt än d e döm- Jesus som en anarkist som de.
spottad j a Åkesson, Spjutsbygd, Hedvig Falck, de utan med sitt sanningsvärde.
nå- domen och att de måste dö, hur mån- das befrielse, a t t i nederlaget låg den p i och dödad som de.
Men jämförel- Karlskrona, Magda Thulin, Ronneby, got s o m väl här ä r ett och detsamma.
g a bevis på deras oskuld som än största seger gömd.
och att d e f i n g o sen g a v s i g spontant f ö r massor av O l g a Herrlin, Karlshamn, Ebba Hult- dö den skönaste död som kan beskä- människor redan hösten 1 9 2 7.
Och qvist, Sölvesborg och fru Ingeborg Lind- Sinclairs egen insats framträder framlades, emedan staten Massa- wall, Nättraby, med fröken Ebba Hol- Iiiiviidsakligen genom den utomor- chussets vägrade erkänna a t t dess ras å t idealister, döden f ö r andras så underligt kan det vända s i g, att gersson som enhälligt vald ordf. Samt- uppväckelse och f ö r en bättre fram- det blev dessa två ateister som f i n g o liga övriga styrelseledamöter utsågos dentliga skicklighet varmed fakta rättsväsen icke var fullkomligt.
g e m å n g a hittills fientliga eller lik- till centralstyrelsesuppleanter tid.
ställas i relief till varandra och or- Och liksom Vanzetti anser Sinc- Man ser hur Sinclair blivit reli- g i l t i g a en n y syn p å Kristusgestal- Av Arsberättelsen framgick att läns- sakssammanhangen blottas.
Under lair att hela denna tragedi syftade förbundet tidigare försökt samarbeta giöst gripen a v sitt ämne.
H a n sö- ten i dess höghet och betydelse.
hela sitt författarskap har han trä- med liberaler och folkfrisinnade, ett ker den djupare meningen däri.
j a icke sista or- Sinclairs bok ä r Väl nat i denna konst och h a r han sam- samarbete som dock, efter beslutet om när han ständigt s t å r inför egendom- det i Sacco och Vanrettidramat.
Dess borgerlig samling, omöjliggjordes.
Re- lat erfarenheter och vässat sin indig- liga sammanträffanden spårar han epilog ä r ännu e j utspelad, vi veta visionsberättelsen visade bl.
a. att ur nation.
I själva verket ä r han en en osynlig H a n d, en ledning som ännu e j var gnistorna skola tända länsförbundets valfond lämnats 100 kr.
ganska farlig fiende.
Han är oer- valrörelse under 1928. s t y r alltsamman f ö r sina syften.
Han och var de skola verka.
Mani väntar till F.K.R:s hört ihärdig.
Han nöjer s i g inte tror på den hemlighetsfulla kraften på att d e dock en vacker d a g måste med att d r a fram typiska exempel på i martyrskapet, på lögnens avslöjan- tända en eld i Italien, särskilt föl- hur vid denna rättegång sanningen d e och s t r a f f och på sanningens slut- j e r en den tanken i dessa dagar, d å mirshandlades.
komprometterande l i g a seger.
Ja, i de två männens tå- diktatorn pressat fram ett nytt f ö r - vittnesmål framsuggererades och fördelaktiga vittnesmål nertystades.
lamod, ståndaktighet.
styrka och troendevotum a v hela folket, så när H a n drar fram vart enda fall av par- mildhet, i deras villiga utgivelse a v som p å ‘ halvtannat hundratusen mo- s i g s j ä l v för sina förtryckta bröder, diga själar.
tiskhet och rättskränkning.
till dess ser han en uppenbarelse a v d e t gu- a t t boken sväller ut till sina tusen Sinclair liar inlagt den S t o r a för- sidor och läsaren kan alla knep i lag- domliga.
tjänsten att ha g j o r t historien enkelt Detta kan möjligen anses hädiskt och mänskligt tillgänglig f ö r hela vrängning och sanningars fördöljan- de som existera.
i betraktande av a t t de två anarkis- världens människor och så hjälpt att Redogörelsen liar f ö r den som terna voro ateister, som vägrade ta sprida det budskap den innebär.
skriver detta f y l l t ut m å n g a luckor emot religionens tröst a v fängelse-, Elin Wägner.
i sammanhanget och besvarat m å n g a prästen, och som talade om kamrat 6 em.,
