# ID: svediakorp-per3427
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,639
# sentences: 550
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 12-13 1929 Vår ledande artikel heter " M o- r a l i s k t o c h p s y k o l o - g i s k t. "
Historien om Tim 1814 — 1905 — 1930 Det förefaller oss ofta här på redak- tionen, som om Tidevarven utan vårt åt- görande formade sig till små tidsvarel- * I dessa dagar ha de norska och tillfället rikta mot varandra och vems union mellan Norges och Sveriges ser.
med bestämd gestalt av kött och blod svenska flaggorna vajat intill varan- mått som var störst därom kan in- folk, byggd på frihetens grund, på och en talande tunga.
Allt för ofta tycks D e kvinnliga kårsammanslutningar- n a h a i en till Statsutskottet inläm- dra på bägge sidor om Kölen.
D ä r gen döma.
V a r j e land må svara för jämbördigt utbyte, gemensamma in- det oss då, som om den talade om ett har skrivits mångt och mycket den sig och Sverige kan inte rentvå sig sista tiden, om det goda förhållandet vare sig från storpolitisk aktivisni el- mellan Norge och Sverige, och att den ler enskilda människors småsinne, V i spänning som varit nu är förbi, 1905 äro inte de oskyldigt förorättade.
är glömt.
Men det är något man sak- Dessutom var det en stor lycka, att nar i svensk press.
Hur har Sve- brytningen kom, när den gjorde, an- rige glömt 1905?
Glömt är inte nars hade den givat inträffat under det rätta ordet.
Bakom 1905 låg 1814, världskriget och vem vet vilka ödes- då Sverige, kränkte det norska fol- digra förvecklingar den då medfört.
Tidevarvets danska medarbetare, kets rätt.
Man må kalla den ställning När vi veta detta.
kan vi också säga t r a f i k k o n t r o l l ö r A n n a Norge då erhöll i förhållande till Sve- det?
Norska och svenska fanor vaja Westergaard ger en upply- rige hur fördelaktig som helst, själv- sande och överskådlig redogörelse f ö r ständighet innebar den icke, den själv- bredvid varandra i Norge och Sveri- de nyss verkställda K o m m u n e- ständighet för sin egen fria utveck- g e!
Nu sker det på grund av en till- ling, som varje folk har rätt till.
Och fällig festlighet.
Men vi tro att det valgene i Danmark.
unionsupplösningen!
N ä r ett fördrag är allvar.
V å r tid, som firar jubileer slutits med våld, kan det e j upplösas har särskild anledning att nästa år Bildade Akademiskt K v i n n o r 25 år som för- på annat sätt, än att antingen den.
fira en verklig märkesdag i vår his- ening handlar o m ett jubileum och som övade våldet, frivilligt ger sina toria, 25-årsdagen efter den 7 juni tilltvungna förmåner tillbaka, eller att 1905, då visserligen unionen mellan en arbetsprestation.
* den andra parten bryter fördraget.
Sverige och Norge i yttre form upp- T r e av världspolitikens stora dags- Vilket mått av bitterhet och avoghet löstes, men för att framdeles kunna de tillfälliga människorna redan vid ge rum å t en verklig och varaktig frågor upptagas i L ä n g s Hori- s o n t e n medan inhemsk dagspoli- tik kommenteras i Valmännen k u n n a t r ö t t n a och H u r u l ä n g e?
nad skrivelse uttalat sin välgrundade kritik över starsrevisorernas under- sökning o m sjukligheten bland stats- tjänarna.
En fördjupad u t r e d n i n g om statstjä- n a r n a s s j u k l e d i g h e t innehåller d e viktigaste a v de i skri- velsen framförda synpunkterna.
tressen och gemensamma band.
L å t och detsamma: en " värld av våld och trug ", som går förkrossande sin gång.
oss hoppas, att den dagen norska och Då törstar man att kunna gräva undan svenska flaggor kommer att vaja på bägge sidor om Kölen, inte för a t t 1814 är glömt, inte för att 1905 är glömt i den meningen, att det är nå- got ömtåligt.
som man e j längre skall röra vid, utan därför att man med erkännande av vad som felats och utan bitterhet å ömse håll kan se till- baka.
Och t a c k a för.
vad som bli- vit.
M å den 7 juni 1930 liksom i des- sa dagar det norska folket sjunga ” Sverige, Sverige, Sverige ... ” och svenska folket " Ja, vi elsker dette landet ... ” Och m å allt framgent nor- ska och svenska flaggor hissas sida vid sida som ett tecken på samfälld strävan för en fri och upplyst utveck- ling, för fred och avrustning, för kommande släkters ljusare framtid.
sanden och nå ned till grundvattnet.
Eller snarare, man måste söka sig fram till n i - gen punkt, där en stråle stiger i dagen som ett tecken, att en djup ström av " le- vande vatten ", som ökenfolken kallar det, går fram u n d e r den sand, där vi byggt vårt vanskliga samhälle och vår så kal- lade kultur.
I Tidevarvet har engång som vår t i d s s p e c i e l l a g e n i e r be- tecknats dem, som i en ny självforsknings tjänst eller i förverkligade samfundsme- toder gör levande gammal kunskap: att istället för att binda människorna med våld och trug gäller att att I ö s a dem - och så kan öknen komma att blomstra som en ros.
.
... - överallt finnes ju dessa genier.
i alla länder och säkert i långt större antal än vi ana.
Glimtar ha vi sett av August Aich- horn bland hans vanartiga barn, av na- kulé, Neill, Ben Lindsey - liksom av kväkarnas tystlåtna och stora spel i hi- storien med förtroendet som högsta insats; Här kommer nu en enda glimt av Homer Lane.
Han är död för ett par år sedan, men hans t a l t i l l f ö r ä I d r a r lärare, som samlats efter hans och död, når vida kretsar.
Hans verk i livet var väl främst L i l l a R e p u b l i k e n * (Little Commonwealth, nära London) ett självstyrande uppfostringshem för dömda Harry Martinson har unga brottslingar.
skrivit veckans novell om Ta - - Kommunevalgene i Danmark __ -- d e skepp.
Upplagan åtföljes av en bilaga.
Av Anna Kanske ör det blott på en plats i Række gennemgribende ” Nedskæ- Danmark som Radikale Venstre gått ringer ": Reduktioner og Forringelser framåt vid de kommunala valen - i a f den sociale Lovgivning samt a f Gentofte förstadskrets norr om Kö- Tjenestemændenes Lönninger — af penhamn.
Där blev trafikkontrollör Aldersrente, invaliderente, Arbejds- Anna Westergaard som radikalernas löshedshjælp o.s.v., hvarved bl.
a. enda.
representant återvald och parti- en Del a f de ökonomiske Byrder paa ets röstetal inom kretsen ökades med disse Omraader var bleven lagt fra 151 röster.
Statens over paa Kommunernes Hud- Med en honnör för fröken Wes- getter.
tergaards ståtliga gestalt, lämna vi or- S o m det var at vente, har denne det till henne själv om de nyss an- Lovgivning virket særdeles samlende slutade kommunala valen.
indenfor Socialdemokratiet, hvis Til- Valgene til de kommunale R a a d i Danmark foregaar i det store og hele efter politiske Linjer, saaledes at de politiske partier, der, opstiller Kan- didater til Rigsdagen, efter d e sam- me L i n j e r deler sig til Opstilling a f Kandidater til Kommunevalgene.
Der e r dog ved disse Valg en Tendens til Opstilling a f saakaldte ” Borgerlis- ter ", en Opstilling der i Almindelig- hed betegner sig som ” upolitisk ”, men som kun rummer Kandidater fra Konservative eller konservativt præ- gede politiske Kredse (Konservative Folkeparti og Venstre), der samles paa Fællesfront mod Socialdemokra- t &amp; (og Radikale.)
Det radikale Venstre och Socialde- mokratiet opstiller efter rent partipo- litiske L i n j e r og naturligvis hver for sig.
D e nu avsluttede Valg havde som socialt Grundlag Resultaterne a f en Regeringsperiode paa tre Aar, i hvil- ken en Venstreregering, parlamenta- risk opretholdt a f Det konservative Folkeparti.
havde iværksat en lang hængere j o overvejende e r ramt a f de gennemförte Forringelser a f So- ciallovgivningen, og dette har ved Valgene givet sig Udslag i en over- ordentlig stærk fremgang for dette Parti.
Regeringspartiet, Venstre og dets konservative Stötteparti har haft meget alvorlige T a b, og de saakaldte " Rorgerlister " har ligeledes haft sto- re Tal).
For det radikale Venstre har V a l - gene i Byerne bragt Tab, Valgene i Landdistrikterne som H e l h e d Frem- gang, saaledes at Partiet formentlig har bevaret status quo.
.
Valgtallene e r imidlertid endnu ik- ke statistisk bearhejdede og samlede, hvorfor et helt nöjagtigt Billede af Resultaterne endnu ikke kan medde- les.
Givet e r dog, at Socialdemokra- tiet har haft mægtig Fremgang og har arbejdet sig frern til Flertallet i en Række Kommuner - og a t dette Parti ogsaa har haft stor Gevinst i Byer, hvor det i Forvejen havde Fler- tal, og hvor dette Flertals Styre har Westergaard medfört stærkt stigende Skattebyrder.
For Regeringspartiet og det kon- servative Parti e r Tilbagegangen iöv- rigt naturlig efter den politiske Bag- grund for Valget, og det radikale Venstre - der er stillet emellem de to Yder-Blokke som et Parti, der i Kampen mellan den store Konser- vative og den socialdemokratiske Blok vil være Fortaleren for social Fred og Udjævning - e r naturnödvændigt henvist til i Tider som disse " at leve Livet ' farligt ", idet det e r höjst udsat for, at man fra begge disse Sider; eder sig ind i det eller ligefrem knu- ser det under Særinteressernes Vægt.
For Kvindernes Vedkommeiide laa Situationen saaledes, at den represen- tation, Kvinderne - der fik kommu- n a l Valgret i 1908 - havde haft i Raadene, var i ret stærk Tilbagegang.
Der var i 1917 (da Kvindernes R e - præsentation var stærkest) ialt 136 Kvinder i Kommunalraadene - mod c:a 9900 Mænd.
Tallene var for Val- get den 1 2 Marts: 88 Kvinder og c: a 11300 Mænd.
Der stemmes a f c:a I Million Vælgere c: a en halv Mil- lion Kvinder o g en halv Million Mænd.
C:a70 % a f Vælgerne stem- mer, Kvinderne med lidt lavere % end Mændene (c:a 70 % mod c:a - 72 %.).
Der var ved dette Valg fra Dansk Kvindesamfunds Side udfoldet en Agitation for at Kvinderne ikke yder- ligere skulde blive trængt ud a f Raa- Forts. å sid. 5. sammandrag lyder den så har., Jag satt bredvid domaren i en av Lon- dons barndomstolar och tittade på en fem- tonårig pojke, som var anklagad för in- brott.
Han var redan känd som en besvär-.
lig samhällsmedlem.
härdad i brott och omottaglig för någotsomhälst gott infly- tande.
Dyster och oberörd lyssnade han till alla anklagelser från p l i s och bod- ägare liksom till de tåreströmmande vitt- nesbörden om hans oefterrättlighet från hans lilla förslitna mamma.
Det enda tecken till reaktion, som Tim visade, var när domaren vid utslagets ar- kunnande gjorde en utläggning om vilken förhärdad ung lymmel han var; då lyfte han Ögonen från golvet och kikade hän- fullt p i domstolsmedlemmarna.
.
.
Tim blev dömd till Lilla Republiken - alltså att lyda under min auktoritet, Tim, Tims mamma och jag drog oss undan till rummet innanför.
Pojken stod kall och osympatisk, förhärdad mot varje hänsyn till moderns hopkrumpna förtviv- lan; men jag fångade en djupt under- stucken ömhet i en hastig blick på hennes förgråtna ansikte och så upp på mig - den förbannade representanten för.
aukto- riet.
Och blicken blev full av hat, fruk- tan och fiendskap.
.
Mina förep-ångare - polis, domare, den straffande fadern - hade aldrig begagnat den högsta auktoriteten gentemot pojken.
Jag hade emellertid studerat en del poj- kar, och jag visste a l l det fanns inom dem en absolut, en alltid segrande auktoritet .. Och jag beslöt att Tims första kontakt med Lilla Republiken skulle bli lydnad för auktoritet - en auktoritet strkare än hand- bojor - en som kunde lära honom v a d lydnad är.
” Nu följer du din mamma.
hem ", sade jag kort, " och så kommer du ner t i l l skolan i morgon.
Det går ett tåg kl. 9 och ett annat kl. 1.
- Kom ihåg att du tar biljett till Evershot - Jag skall ändå häm- ta rid 1-tåget, så om du kommer då kan du få åka med mig.
Annars kan du fråga efter vägen. ” - Jag gav honom en sove- reign till biljetten.
.
Tim var någonting att studera under de sekunder, som dessa meddelanden tog!
Forts. å sid. 5
TIDEVARVET Utkommer varje helgfri lördag.
Slussplan 1 — 3, 2 tr., Stockholm UTGIVARE.
Ada Nilsson.
REDAKTIONSKOMMITTÉ.
Elin Wägner.
Elisabeth Tamm.
Honorine Hermelin.
REDAKTlONSSEKRETERARE Carin Hermelin.
Mottagningstid 10 — 12.
Telefon Norr 4842.
” Moraliskt och psykologiskt J a, nu är det alltså gjort.
Sveriges riksdag har ratificerat Kelloggpakten.
Det vill säga, vi ha ingått en överenskommelse med alla stater i världen som äro att räkna med, att vi aldrig skola tillgripa krig såsom politiskt instrument.
Pakten kan nu träda ikraft när som helst.
Så långt har den samlade viljan hos Amerikas fredsfolk att kriminalisera kriget förverkligats.
Pakten leder nämligen sitt ursprung från den star- ka rörelsen för out-lawry of war.
Sverige undertecknar, heter det, pakten utan förbehåll.
Men samtidigt har utskottet på följande sätt angivit vår tolkning av pakten: " traktatens huvudsakliga betydelse ligger på det moraliska och psykologiska området ..
Den avser icke att ingripa i parternas befogenhet att vid angrepp försvara sig och att s j ä l v a a v g ö r a när t i l l g r i p a n d e t a v för- svarskrig påkallas. ” Det senare tillägget betyder att Sverige icke är villigt att rucka på sin suveränitet därhän att det inran- gerar sin politik som led i en större enhet.
Nej, det vill behålla den for- mella rätten att själv avgöra, när det skall tillgripa försvarskrig, i realite- ten har ju en småstat under inga för- hållanden, Kelloggpakt eller icke, nå- gon sådan rätt.
Måhända har denna suveräna förklaring tillkommit där- för att man tidigare utlagt paktens betydelse så att den förutsätter sam- fällt handlande av alla genom den förbundna stater om krigsfara genom någons brott mot pakten uppkommer.
Dessutom har utskottet och riksda- gen vägrat att kommentera pakten så som hr Lindhagen och fröken Hessel- gren m. fl.
önskade, nämligen med ett uttalande av att dess konsekvens är avrustning.
Detta hade ju annars varit fullkomligt sant för det första och i anseende till avrustningskom- missionens snara sammanträde höge- ligen aktuellt.
I sitt tillträdestal be- rörde president Hoover pakten och hoppades att den skulle bana väg för nedrustning.
Han sade visserligen e j avrustning, men han talade heller e j om moraliska och psykologiska bety- delser.
Till omständigheterna vid paktens ratificering får man lägga det fak- tum att svenska regeringen samtidigt tillsatt sin tredje försvarsberedning, till tre fjärdedelar bestående av mili- tär och med uppgift att framlägga plan för höjande av våra försvarsan- stalters effektivitet.
Under sådana omständigheter tor- “ de den " moraliska och psykologiska verkan " av pakten icke bli så stor vare sig här ' hemma eller bland våra medundertecknare.
Vad menas med uttrycket: paktens betydelse ligger på det moraliska och psykologiska området?
Det betyder i detta sammanhang tydligen att den icke väntas f å några som helst politiska konsekvenser.
T y om våra statsmakter ett ögonblick trodde, att pakten skulle binda våra grannar och göra det omöjligt för dem att angripa oss, så skulle de krångliga frågorna om försvarsbered- ningarnas antal, syfte och samman- sättning icke längre ha så stor bety- delse som de nu ha.
Men om förbin- delsen vi ingått med varandra icke förbinder till någonting, var ligger då dess moraliska och psykologiska bety- delse?
Ett moraliskt värde kan icke existera eller öva psykologisk verkan om det icke uttrycker sig i vårt hand- lande, än mindre om detta handlande tvärtom står i avgjord motsats där- till.
Krigsberedskapens omläggning ef- ter sista skriket inom gas- och flyg tekniken - det är i motsats till Kel- loggpakten ett realpolitiskt intresse, Vad tror man i de utländska kabi- netten och pressen om Sveriges på- fallande iver att utreda försvarspro- blemet?
Tror man.
att vi verkligen inse nödvändigheten att grundligt ori- entera oss i en förvandlad värld, gå till hotten med frågan om hurudant vårt läge är och vad som kräves av en stat sådan som vår just nu?
För att förebygga sådant missförstånd bör man läsa regeringens motivering till tillsättande av den nyaste bered- ningen däri syftet anges vara att hö- j a vår försvarsberedskaps effektivitet och undersöka om möjligtvis något hänt på det krigstekniska området.
Det hemliga bisyftet med en sådan försvarsberedning sådant militärpoli- tikerna se det, behöver man heller icke vara i okunnighet om.
" Avsikten med en omfattande för- svarsutredning ", säger Dagens Nyhe- ter helt naivt, " måste till väsentlig del vara att övertyga dem som under det överväldigande intrycket av kri- gets nya former äro på väg att glida Över till en ren försvarsnihilistisk ståndpunkt. "
Dagens Nyheter kland- rar den nu tillsatta beredningen, eme- dan den är för ensidigt militär för att kunna påverka dessa som äro på glid och få dem tillbaka.
Den skenba- ra objektiviteten är icke tillgodosedd.
Att en utredning skulle kunna vara VALMÄNNEN H U R U KUNNA LÄNGE?
TRÖTTNA.
Statsutskottets majoritet har avsla- git den socialdemokratiska motionen om förnyad och allsidig utredning an- gående vårt försvarsväsendes ända- målsenlighet.
Att högern, som endast litar till den militära sakkunskapen och redan lyckats erhålla två sådana utredningar, skulle rösta nej var gi- vet, men avgörandet låg som vanligt hos Hr.
C.
G. Ekman.
Och Hr.
Ek- man fann en i hans tycke säkert myc- ket sinnrik lösning, han röstade på avslag, därmed hade han gått emot socialdemokraterna, men han motive- rade sitt avslag med fasthållande av det kompromissförslag, som kallas för 1925 års lösning av försvarsfrågan, och på så sätt blev han sitt Brage- löfte från remissdebatten trogen att motarbeta den regering, i vars spets han själv inte står.
Vad själva utredningen beträffar, så lär det väl inte dröja så länge, in- nan den tvingar sig fram högerns och Hr.
Ekmans hjälp förutan.
Här hål- ler utan tvivel på att växa fram en folkopinion, som kräver klarhet och skall veta att bana sig väg.
Men det är en bedrövlig politik frisinnade och liberaler nu föra.
Den kompromiss Hr.
Ekman godkände i försvarsfrå- gan 1925, den och ingen annan utgör landets basta försvar.
Inte ens den tekniska utvecklingen, som annars brukar vara normgivande för Hr.
Ek- man har här någon betydelse.
Utslagsrösten segrar, det är sannt.
Men den är beroende av valmännens röster.
Och valmännen kunna tröttna.
verkligt objektiv och arbeta utan att ha syftet och slutsatsen klara på för- hand, det faller icke tidningens ledare- skribent in.
Av samma skal som D.
N. kland- rar denna utredning, böra pacifister- na försöka vara nöjda med den när nu e n verklig utredning icke är tänkbar.
Det är hyggligt av regerin- gen att den icke söker bemantla sitt syfte eller låtsar vara objektiv.
D e n n a utredning kommer icke att hindra den förvandling och upp- luckring som sker i sinnena utanför regering och riksdag.
Inom de breda lagren händer något.
Folks syn hål- ler på att förvandlas.
Inom de folk- frisinnade växer upp en stämning för avrustning som hotar att bryta genom partiets officiella politik.
Fred är det aktuella ämnet för den internationella socialdemokratiens agitation just nu.
Den socialdemokratiska kvinnodagen gick i fredens tecken och mynnade ut i en direkt appell till avrustningskon- ferensen, som offentliggjordes i för- r a numret av Tidevarvet.
Publiken har varit lycklig att åtminstone få lov att vara med och anta en sådan re- solution.
E n ny åskådning börjar klarna.
Men det är ännu dunkelt på Helge- andsholmen, trots enstaka lysande undantag.
Stockholm ' s nya idrottsstyrelse val- des på måndagen av stadsfullmäktige.
De olika partiernas intressen tillgodo- ses sålunda, att två högermän och två socialdemokrater blevo ordinarie med- lemmar, medan till suppleanter utså- gos representanter för högern, social- lemokraterna och de frisinnade.
De krav på ett effektivt tillvarata-: ande av den kvinnliga idrottens hit- tills mycket illa behandlade intressen, som framställts, ansåg sig högern till- räckligt ha uppfyllt genom att i sty- relsen insätta en enda kvinnlig supp- leant, nämligen fru Brita Juhlin- Dannfelt.
Det hade for sakens egen skull va- rit av det allra största värde, om en sakkunnig läkare beretts plats i sty- relsen.
Därtill hade man naturligtvis kunnat hoppas, att den sparsamma representation för den kvinnliga id- rotten, som stadsfullmäktige täcktes gå in för, hade utgjorts av en för idrottens främjande verkligt intresse- rad och i hithörande frågor erfaren person.
Så vitt vi ha oss bekant, har fru Juhlin-Dannfelt inga av de in- tressen, som skulle kunna göra henne särskilt kvalificerad för en post i id- rottsstyrelsen Detta det sista valet i, fullmäktige är åter ett nedslående tecken på den hopplösa bundenhet inom partiernas gränser, som råder inom den kommu- nala representationen, och som gör till ett omöjligt företag att försöka få utanförstående sakkunskap och verk- ligt arbetsintresse att göra sig gäl- lande,.
E N FORDJUPAD UTREDNING om tjänstemännens sjukledighet.
Vår Herre och Sancte Per.
Teckning och ord av Harriet Löwenhjelm.
den av 1928 Urs statsreviso- relsegrupperna likformigt jämförel- rer gjorda utredningen on- sematerial; 3) detta material måste gående förhållandet mellan vara bearbetat och kontrollerat av manliga och kvinnliga be- med statistik förtrogen arbetskraft.
fattningshavares sjukledig- Till belysande av vanskligheten i het bygger på rit ej jäm- att som revisorerna gjort - med ett förbart, o r i k t i g t platoniskt erkännande att det ” icke använt och felak- är uteslutet att tillfälliga omständig- tigt bearbetat heter kunnat inverka på resultatet - material och därför saknar bygga på erfarenheter från ett enda år hänvisas till en tabell över sjukledig- all beviskraft; att en a v oss verkställd utred- heter för vissa manliga tjänsteman- ning i samma fråga, omfat- nagrupper inom telegrafverket.
Ar tande en grupp manliga och 1926 visar en medelsiffra på sjukle- kvinnliga tjänsteinnehavare dighetsdagar för första assistenter på med samma lönevillkor och 29, 72, medan för år 1928 medelsiff- arbetsförhållanden (postex- ran är 13,21.
För assistenter äro siff- prditörer, enl. statistik 1921 — rorna respektive 19,04 och 10,03.
Re- 1928), visar ett över- sultatet kan således bliva synnerligen s k o t t i sjukle- skiftande, beroende på vilket år ut- d i g h e t f ö r k v i n - redningen omfattar!
norna a v 0,4 d a - Som förut framhållits I Tidevar- vet (Nr 3 för 1928), lämnar kravet - g a r p e r år.
Detta är huvudklämmarna i en på l i k f o r m i g h e t i jämfö- skrivelse, som på tisdagen inlämnades relsematerialet i revisorernas utred- till Statsutskottet från De k v i n n- ning mycket övrigt att önska.
V i ci- tera invändningarna ur skrivelsen till I i g a kårsammanslutnin- g a r n a s c e n t r a l r å d.
Den statsutskottet: " Man har delvis byggt Nu våras det åter och påsken är när En stund ha de lämnat himmelens hem, utgör en kritik över kritiker.
1928 statistiken på uppgifter, hämtade från års statsrevisorers intresse att " när- ämbetsverk, där ingen jämförelse och luften så klar är vorden, på smältande vägar de skrida.
mare undersöka, huru gällande be- mellan manliga och kvinnliga befatt- nu vandra Vår Herre och Sancte Per Månn ’ vandringen går till Jerusalem stämmelser rörande tjänstledighet, ningshavare ä r möjlig, i det att samt- ånyo omkring här på jorden.
och månn ’ de gå upp för att lida?
särskilt ledighet för sjukdom - - liga manliga tjänstemän, med undan- tillämpas inom olika verk " lägger till tag av expeditionsvakter, inneha be- grund för sin undersökning en upp- fattningar i högre lönegra- och telegrafassistenter.
Däremot ingå mester, oaktat endast 3 tjänstemän radiotelegrafisterna var endast 1,94, medan de kvinnliga tjänste- i utrediiingen de stora grupperna delning av statstjänstemännen i två der, åtnjutit, sjuksemester.
resp. 3,58 dagar.
grupper, manliga och kvinnliga.
Resul- männen med ytterst få undantag äro post- och telegrafexpeditörer.
Grup- Det är j u också givet, vilket även Manliga ordinarie tjänstemän i lö- kon- tatet anses j u av revisorerna " vara anställda såsom skriv-, pen postexpeditörer består på få un- negraderna 1 — 10 äro enligt tabellen framhålles, att ett stort och växlan- värt beaktande vid den allmänna re- t o r s - o c h k a n s l i b i t r ä - dantag när av kvinnliga befattnings- de antal sjukdomsfall äro tillfälliga 139, med sammanlagt 1.392 sjukle- 1 fråga om kommunikations- havare, och telegrafexpeditörerna äro visionen av nu gällande avlöningsreg- den.
dighetsdagar.
Enligt av oss kontrol- företeelser, som e j innebära fysisk lementen, som enligt beslut av Kungl.
verken ha revisorerna inskränkt sig utan undantag kvinnor.
lerade uppgifter blir summan 1.420 eller psykisk underlägsenhet hos M a j: t den 20 juni 1928 s k a l l verk- till att inhämta uppgifter beträffande den sjuke, och att denna Det är svårt att förstå hur man och antalet tjänstemän 137..
vissa grupper av befattningshavare ställas ".
torde för- kan anställa jämförelser mellan å ena Emellertid framhålles, att även Omständighet alltid Den nu föreliggande skrivelsen till inom post- och telegrafverken, och sidan befattningshavare, som under 7 med ett lämpligare uttagande av det svåra användningen av sjuksiffror Statsutskottet gör gällade, att så vitt- även därvid har man sorgfälligt und- timmar varje dag äro oavbrutet sys- statistiska materialet och ett omsorgs- såsom korrekt underlag för uppskatt- gående slutsatser i vad revisorerna vikit att låta utredningen omfatta i selsatta med expeditionsarbete och å fullare bearbetande av detsamma, en ning av en tjänstemannagrupps häl- själva kalla " svåra och ömtåliga någon mån jämförbara manliga och andra sidan befattningshavare i hög- tillförlitlig jämförelse mellan å ena sovärde.
spörsmål " borde endast kunna byggas kvinnliga tjänster.
Så t. ex. har man Skrivelsens sista kläm framhåller, re lönegrader, vilka i vissa fall icke sidan manliga, statstjänstemän över- på en utredning, som fyller tre vill- medtagit samtliga uteslutande av ens äro pliktiga att dagligen infinna huvud, I andra sidan kvinnliga så- att varje gruppindelning av tjänste- h e f a t t- kor: I) den måste spänna Över en män innehavda högre sig å tjänsterummet.
dana ännu knappast kan åstadkom- innehavare såsom underlag för en på tidsperiod av flera å r; 2) den måste n i n g a r i s t y r e l s e r n a, olikhet i sjukledighet grundad löne- Stundom har man dragit slutsatser mas.
hygga på ett förutsättningslöst valt, men uteslutit lokalförvaltningarnas skillnad är ohållbar.
utan något slags jämförelsematerial.
För en rättvis jämförelse måste stort och för de båda jämfö- manliga tjänstemän, däribland post- Vi ville tillägga: o m man vill till- Så t. ex. har omfattningen av post- förutsättningen nämligen vara full- efter sjuk- och telegrafexpeditörernas sjukledig- ständig likhet i fråga om arbetsför- lämpa principen lön I e d i g h e t, så blir därvid den enda heter ansetts utgöra ett bevis för ve- hållanden och arbetsvillkor mellan de inte fått någon anmärkning för sitt fullt riktiga vägen att taga hänsyn till uppförande och att polismästaren inte derbörande kvinnliga tjänstemäns med varandra jämförda grupperna, enskild ' befattningshavare, har funnit det olämpligt.
Detta är " mindre fysiska och psykiska mot- vilken förutsättning ytterst sällan fö- varje vars personliga sjukledighetssiffra är klart uttryckt i polismästarens svars- ståndskraft och mindre lämplighet refinnes.
Dock gäller för vissa man- Resultatet av Justitieombudsman- skrivelse till J.O.
för tjänstgöring av ifrågavarande liga och kvinnliga tjänstemän vid exakt känd.
Hos den enskilde ligger Efter skriftväxling med överståt- j u också ansvaret för hur möjligheten nens undersökning angående polisens slag ", utan att man gjort något för förfarande emot den på Drottning- hållaren kom det emellertid fram, att att konstatera manliga tjänstemäns Postverket fullt jämförbara förhål- till sjukledighet utnyttjas.
landen.
Dessa tjänstemän hava sam- gatan anhållna automatdiskerskan har polismästaren trots sina egna uppgif- Det enda rimliga i förhållandet blivit att J.O.
inför hovrätten anbe- ter mycket riktigt givit den felande större motståndskraft och lämplighet tidigt genomgått postverkets utbild- mellan sjukdom och lön måste vara: fallt åtal emot polismästare Hårle- konstapeln en anmärkning om att under i allo motsvarande förhållan- ningskurs och sedermera befordrats allmänmänsklig solidaritet och per- hans beteende inte var fullt Iämpligt.
den. "
man för tjänstefel.
till ordinarie postexpeditörer.
En tablå Förklaringen till dessa motsägande sonlig ansvarighet.
Först och främst anser J.O.
att Vad beträffar det statistiska ma- över sjukledigheter för dessa tjänste- uppgifter ligger enligt polismästarens han av polismästaren fått ofullstän- diga och vilseledande svar på sina yttrande i att han önskar att J.O.
terialets bearbetning uttrycker skrivel- män, omfattande en period på 7 år, mycket tydligt framställda frågor.
skall pröva hans ansvar oberoende av sen förvåning över vad man tillåtit 1921 — 1928, visar att den årliga sjuk- Han har fått veta att överkonstapeln givna anvisningar.
Denna uppfattning sig.
Det har konstaterats att ilen i domsfrekvensen är 9.3 dagar för förefaller J.O.
fullständigt obegrip- revisorernas berättelse upptagna ta- manlig och 9,7 dagar för kvinnlig lig, då det ju är av största vikt att en sådan skriftväxling mellan myn- bellen rörande sjukledigheter och se- tjänsteman.
Alltså en skillnad på 0,4 digheter präglas av uppriktighet och mestrar för å r 1927 för samtliga av dagar.
utredningen berörda tjänstemän vim- ger fullständiga upplysningar.
Det ä r av ilet ovan anförda klart, Det måste även vara skadligt för lar av felaktigheter.
att den av statsrevisorerna förebrag- poliskåren i sin helhet att se, hur den Ur de i skrivelsen anförda exemp- ta utredningen på intet sätt kan an- felande konstapeln först får en till- sägelse på polismästarens föranstal- len på de mest i ögonen fallande ses bevisa lägre fysisk och psykisk tande och hur sedan polismästaren egendomligheterna göra vi ett ax- motståndskraft hos kvinnor i stats- offentligt förklarar att ingen anmärk- plock: tjänst jämfört med män.
Men över- ning givits och inte heller varit på- 135 gifta och 34 ogifta kvinnliga huvudtaget måste varje grupp- kallad.
i ordinarie tjänstemän ha placerats indelning av tjänstemän Vad beträffar den av överståthålla- ren uttalade meningen att konstapeln 13 — 30 lönegraderna.
Vi ha dessvärre ifråga om sjukledighet anses ohåll- inte nu skall bli föremål för någon icke kunnat återfinna mer än 4 ogif- bar.
Skrivelsen till statsutskottet an- bestraffningsåtgärd, delas denna av ta kvinnliga ordinarie tjänstemän i för, som exempel på denna sats, sjuk- J.O.
Men J.O.
gillar inte överståt- av siffrorna för ett par grupper med dessa lönegrader och ingen hållarens motivering, nämligen att det ungefär l i k a r t a t a r b e t e på grund av .samhälls- och könsmora- de ovannämnda 135 gifta.
kön: inom lens slapphet skulle spela mindre roll Antalet gifta kvinnliga ordinarie och a v samma hur konstapeln uppfört sig mot flic- tjänstemän i 8 — 10 lönegraderna an- telegrafverket var för åren 1926 och kan.
J.O.
anser att konstapelns skyl- gives till 8, men av dessa uppgivas 1927 medelsiffran för assistenternas dighet att iaktta försiktighet med hin- sjukledighet 17,47, resp. 13,63 dagar.
syn till flickans arbetsanställning må- icke mindre än 23 hava haft sjukse- ste föreligga under alla förhållanden.
mester i omedelbart samband med se- under det att motsvarande dagar för att Åtal från J.O.
Akademiskt bildade kvinnor 25 år som förening När för tjugufem år se- dan en fackförening för aka- demiskt utbildade kvinnor skapades, såg både lagstift- ning och allmän uppfattning ut på ett sätt, som gjorde en förening med ändamål att till- varataga de akademiska kvin- nornas intressen särdeles nödvändig.
När nu efter så många år Akademiskt Bildade Kvin- nors Förening på Marie Be- bådelsdag firar sitt 25-års- jubileum, kan föreningen visserligen se tillbaka på en rad av framgångar, men det är också ett stort verksam- hetsfält, som fortfarande lig- ger framför den.
Föreningens historia är upplysande och intressant för den som har tid att när- mare studera den.
Men vi få nöja oss med några små ex- empel på dess upplevelser.
Genom beslutet 1905, som gjorde lärartjänster till full- maktstjänster, stängdes, de akademiskt bildade kvinnor- n a ute från möjligheter till anställning på sådana platser.
Ty si som regeringsformens 28 paragraf ' tolkades, var det 23-årig, efter kandidatexamen.
bara män som kunde tillsat- tas med kunglig fullmakt.
Emot det betänkande, som låg till kräftad 1909 - ledde till behörighets- grund för beslutet, ' var det som de lagens antagande - 1925!
Sverige är det första land i världen akademiska kvinnorna riktade sitt som kunnat berömma sig av en så- första angrepp med en skrivelse till dan förening som de akademiskt bil- konungen redan 1903, där de be- dade kvinnornas.
Numera äro 31 län- gärde, att de studie- och exa- der anslutna till det internationella mensrättigheter vid universitet, som förbund, som bildades 1919.
Bland beviljats dem 1873, skulle mot- de sist anslutna är Mexiko, som kom med 1927, samt Island, Jugoslavien svaras av samma rättigheter till och Lettland från 1928. anställning som männen.
Redan då Sveriges stolta initiativ på området hade ett stort antal kvinnor begagnat betingades säkert till stor del av, att sig av sin akademiska rätt och det det just vid sekelskiftet fanns en fanns till och med ett par, som före samling särdeles märkliga och fram- den, .ödesdigra bestämmelsens till- stående kvinnor bland dem, som av- komst innehaft adjunktstjänster, utan lagt akademisk examen.
Bland dessa att någon märkt att det var något fel var föreningens första ordförande, med ' ilet.
6 kvinnliga filosofie dokto- docenten Elsa Eschelsson den inte rer, 5 filosofie licentiater, 80 filosofie minst framträdande.
Med en veten- kandidater och ett 50-tal filosofie skaplig begåvning av stort djup och studerande sågo sig genom fullmakts- en sällsynt intagande personlighet för- tjänsternas införande berövade de rät- enade hon föregångskvinnans mod - tigheter som deras utbildning bort hon som mötts av det mest nedslåen- tillförsäkra dem som en självklar sak.
de motstånd.
Hennes framstående ve- Det är alltså över 25 år sedan de tenskapliga arbeten lyckades inte ens akademiskt bildade kvinnorna starta- förmå vederbörande att göra henne de den kamp för lika rättigheter, som till tillförordnad professor, en sak via grundlagsändringen 1907 be- som bl.
a. professor Trygger arbetade för.
Lagen hindrade ännu en kvinna att inneha ordinarie professur.
När Elsa Eschelsson dog 1911 var hon fortfarande docent, men även efter hennes död utgivna vetenskapliga ar- beten ha tillvunnit sig stor uppmärk- samhet.
Från denna vår första kvinnliga juris doktors strålande och mödosam- ma karriär finns i Göteborgs Han- delstidning av den I juni 1897 en li- ten skildring av hennes doktorsdispu- tation i Uppsala.
" Före promotionen försvarade frö- ken Eschelsson, som förut absolverat juris utrikusque licentiat- och filoso- fie kandidatexamen sin doktorsav- handling " Om begreppet gåva enligt svensk ritt. "
- - Disputationen in- leddes av professor Nordling, juri- diska fakultetens opponent.
- Res- pondenten, som i början föreföll helt Doktor ALMA SUNDQUIST.
ELSA ESCHELSSON, - ITALIENS NYA 2:a KAMMARE Den 24 mats går, det fascistiska Italien till val av den nya deputerade- kammaren, som möter upp den 20 april.
Som bekant är valmetoden ena- stående i sitt slag.
Hela Italien utgör en enda valkrets, uppdelad i 13 val- korporationer och 7 föreningar.
De 13 valkorporationerna som utgöras av sociala grupper, såsom bankerna, kommunikationsväsendet, hantver- karna, uppställa listor med så många namn som bestämts för var och en till en totalsumma av 800 män.
De sju föreningarna uppställa efter sam- ina teknik 200 manliga kandidater.
Ingen kvinna finns varken som väl- jare ' eller som kandidat.
Det fascistis- ka Italien har fullständigt uteslutit kvinnorna från politisk verksamhet och mycket bestämt sagt ifrån att det icke önskar hennes politiska intresse annat än i en förening som kallas ” I t a l i e n s stridande f a s c i s t k v i n n o r och är en slags hjälpkår till fascistpartiet.
* Kursiveringen av förf.
När listorna med sina 1000 namn äro färdiga, överlämnas de till Sto- r a f a s c i s t - r å d e t, vilket prickar för 400 namn.
Dessa upp- uppföras på vallistor som presenteras för " det väljande Italien ", vilket har att rösta- j a e 1 I e r n e j på hela listan.
Som ” väljarekå- ren " är fascistisk, behöver man icke befara några nej, och Signor Musso- lini har också yttrat sin visshet om att detta parlament kommer att bli: " ett 100 proc.
fascistparlament " och således den nu avgående kammaren, kallad den fascistiska revolutionens parlament, få en värdig efterträdare.
Det fascistiska partiet strålar också av visshet om att det nu skall bli ett fruktbärande samarbete mellan " fol- kets representanter! ” och regeringen och att denna kammare kommer att bli fullt i stånd att fylla sin mission att ” fritt diskutera regeringens handlingar i en a n d a a v kri- t i k o c h samarbete.
" * ordinarie ställföreträdare vid univer- sitetet. "
Docenten Eschelsson efterträddes inom Akademiskt Bildade Kvinnors förening av Dr.
Karolina Widerström, som var dess ordförande till 1918.
- Det blir mest ett uppräknande av skrivelser, säger Dr. Widerström.
när jag skall berätta om vad som Doktor hände under min tid.
Till 1918 hade vi hunnit med 13 stycken, till konun- gen, till statsutskottet, med anledning av löneförhållanden m. m.
När jag avgick 1918, hade vi ändå uppnått en milstolpe i vårt arbete.
Den väg som stängdes 1905 Öppnades då åter för kvinnorna, som från detta år fingo rätt till anställning som rektor vid högre lärarinneseminarium, kvinnligt folkskoleseminarium och statssam- skola, som lektor vid högre lärarinne- seminarium, högre allmänt läroverk och folkskoleseminarium samt ad- junkt vid allmänt läroverk.
KAROLINA WIDERSTRÖM.
Efter Hanna Paulis porträtt i Svenska Läkaresällskapet obetydligt nervös, återvann snart sitt lugn och bemötte alla de framställda anmärkningarna med övertygande klarhet och tankeskärpa, varför hon även vid oppositionens slut erhöll ett ampelt erkännande.
- - Att detta, (hennes lyckliga sätt att bemöta extra opponenten, professor Trygger), liksom också avhandlingens eget värde fullt erkändes av opponen- ten begagnade denne tillfallet att själv intyga.
I synnerligen berömmande or- dalag påpekade han såväl ämnets sto- ra svårighet som den lyckliga behand- Doktor lingen av detsamma, särskilt den ori- ANDREA ANDREEN- ginalitet, som man eljes så sällan fin- ner i liknande vanligen mer eller min- SVEDBERG.
dre mosaikartade avhandlingar, men som här mötte i rikt mått och i för- Mellan 1918 och 1924 var Dr. Al- fattaren visade en synnerligen värdig ma Sundquist ordförande i A.B.K.
och framstående lärjunge av ämnets Under hennes ordförandetid inföll det internationella mötet i Oslo, där den världsomfattande organisationens re- presentanter från olika länder möttes.
Vad som särskilt intresserade mig vid mötet i Oslo, säger Dr. Sund- quist, var de anföranden om univer- sitetsbildade kvinnors plats inom de högre grenarna av industri och finan- siell verksamhet, som där höllos av professor Caroline Spurgeon och den stora gruvägaren lady Rhondda.
Lady Rhondda sade bl.
a. '
att det är lika viktigt - i en värld som i s i stor ut- sträckning behärskas av människors sinnesförfattning - att ens arbete som betydel- allmänt erkännes sefullt som att det ä r betydelsefullt.
Om kvinnor med högre uppfostran komme fram till de framstående fi- nansiella posterna, skulle detta inte endast för dem själva medföra ökat självförtroende och aktning - ty det är dessa poster som i våra dagar be- tyda mest - utan det skulle också bli till nytta för det hela, så länge man fasthåller vid den satsen, att målet för det mänskliga strävandet måste vara en kombination av de kvalifice- rade kvinnornas ansträngningar med de kvalificerade männens, för ska- pandet av ett civiliserat samhälle.
Detta ämne, som säkerligen skulle vara av stort intresse att få ytterligare belyst, är endast ett exempel på de mångskiftande intressen som falla inom A.B.K:s verksamhetsområde.
För ögonblicket är emellertid den mest aktuella frågan den jubileums- fest, som om lördag firas på Hassel- backen, och om vilken föreningens nu- varande ordförande Dr. Andrea An- dreen-Svedberg ger några lockande förhandsskildringar.
Till festen ha inbjudits representanter för för- eningarna i Norge, Danmark och Fin- land, medlemmarna i den första sty- relsen, samt de unga ordförandena i våra fyra kvinnliga studentförenin- gar, Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg.
Vid festen kommer ett spex av Fanny Alfving och C:o att spelas Wider- av medlemmar.
Dr.
Karolina ström läser stycken ur den levnads- teckning om Elsa Eschelsson, som hon på föreningens uppdrag utarbe- tat och som inom kort föreligger i bokform.
Men Dr.
Svedberg avslutar sin skildring av den kommande festen med ett allvarsord.
Akademiskt bil- dade kvinnors förening har omkring 300 medlemmar.
D e kvinnliga lärar- nas lönefråga är alltjämt och just nu brännande.
De kvinnliga lektorernas lön är exempelvis ännu 18 proc.
lägre än deras manliga kollegers.
Är inte detta anledning nog för de hundratal av kvinnor, som under årens lopp av- lagt akademisk examen, att ansluta sig till den förening, vars första mål är deras intressens tillvaratagande!
C.H.
Kvinnorna äro alltså fullständigt sa lika litet som Akademiskt en gymnastik- och sportförening som utslagna.
Ännu leva föreningar från b i l d a d e k v i n n o r s f ö r - bar namnet La Piccola I t a- den italienska kvinnans ganska lysan- ening få bidra med ett enda l i a n o (Italiens flickor), de unga de kamp för medborgarrätt: D e namn bland de 1000 " folkvalda ".
kvinnorna i L a G i o v a n o I t a- i t a l i e n s k a kvinnornas Men det fascistiska Italien dekla- l i a n o (Italiens unga kvinnor).
n den reformera- merar högt och svulstigt om kvinnans Älsklingsbarnet ä r naturligtvis " Ita- de rösträttsföreningen som nu heter stora uppgift i staten.
Det som gör liens stridande fascistkvinnor ", men K v i n n o f ö r b u n d e t f ö r att hon räknas med är att hon är icke ens dessa f å delta i några som p o l i t i s k a o c h b o r g e r - producent och det hon skall helst organisatoriska eller ledande Hon får stan- uppgifter.
De få av styrelsen utar- l i g a r ä t t i g h e t e r, men des- producera är barn.
n a i sitt yrke som gift, ty barnet be- betade reglementen och order att rät- höver icke bara födas utan kostar ta sig efter och ha att i varje icke för- sin mor en hel del efter sin inlämning utsedd situation inhämta dess yttrande i det fascistiska partiet som sker med men icke själva t a några initiativ.
Se- dess första andedrag.
Men modern dan nu fascismen ingått allians med få ordentlig tid för vila efter dess fö- Vatikanen råder e j minsta tvivel om delse och under vilotiden en liten del att de italienska kvinnorna komma att av sin lön.
De löntagande kvinnorna även formellt återföras i den ställning tillhöra kroppsarbetet.
Alla statens den orientaliskt-katolska kulturen gav och kommunens tjänster besättas u p p henne under medeltiden.
ifrån - inga erhållas genom fri täv- Delvis hämtat ur Jus Suffragii av lan - och det är självklart att en kvinnas utnämning icke kan komma i Jenny Velander.
fråga.
Icke ens en fascistkvinna kan inträda i en publik befattning.
De kvinnor som icke ha barn skola ägna sig åt undervisning med klostersko- lan som den normala typen, åt tjäns- ter åt de barnafödande kvinnorna, åt hemsysslor, åt socialt arbete.
Högt i gunst stå de fascistkvinnor som ägna sig åt sport o. dyl.
Flickorna samlas
Golvströmmen Albert Einstein har en gång i ett högtidstal för en kollega yttrat föl- jande: ” Människan strävar efter att på ett f ö r henne avpassat sätt skapa sig en överskådlig och förenklad bild av världen.
Sålunda vill hon övervinna erfarenheternas värld, i det h o n sö- ker ersätta densamma med den bild hon skapat.
Målaren, diktaren, filo- sofen och naturforskaren, alla göra detta var och en på sitt sätt.
I denna bild förlägga de tyngdpunkten av sitt känsloliv för att så vinna den ro och fasthet som de icke kunna finna i de virvlande personliga upplevelsernas trånga krets. ' '
Samme Einstein har givit en glimt in i sin värld, i det han berättat hur han, fördjupad i sina spekulationer och upptäckter av nya oupptäckta sammanhang, har förnimmelsen av att vara.
ett barn i lära hos en vuxen.
Med andra ord: Gud kände relativi- tetsteorien före - Einstein, och när slutligen en tillräckligt fullkomlig hjärna var skapad, avslöjade han den för världen genom denna hjärna.
Den vanliga människan, som har ringare angelägenheter före än Einstein, kan dock stundom ha samma gåtfulla känsla som han av en närvaro, men hon vet icke om hon skall våga lita på denna känsla.
Den gamla trygga världsbilden, omsluten av Försynens ledning, är sönderslagen.
Det finnes visserligen många som äga den, men då ha de erövrat den åt sig, det är icke mera den konventionella bild som ges var och en som en konfirma- tionsbibel.
Ur den trygga världsbild som behärskades av Gud såsom en Husfader, ordnande alla angelägen- heter, ramlade människan ner i fö- reställningen om tillvaron som en själlös mekanism utan syfte och me- ning.
Det blev nästa konventionella bild, och var.
och en som icke kunde uthärda den — och det kan i grun- den ingen hade att krossa den och ersätta den med en ny.
Ur slumpens olidliga herravälde be- friar sig människan genom att kon- statera att en obönhörlig logik full- bordar sig i hennes liv.
Detta ger en viss trygghet även när den verkan som följer på orsaken är nästan outhärdlig att bära.
- Men när så händelser inträffa, ingripanden, olyckor, som tyckas lösta ur orsaks- sammanhanget, och likväl omrikta och förvandla allt, hela livet, då står hon åter inför nya gåtor.
Vilken hand lade allt detta tillrätta, så som det blev?
Det vet hon icke, men hon kan icke lösa svårigheten genom att ta tillbaka den tidigare föreställningen om en Gud som sitter och passar och måttar genom årmillioner, så att just hon, en myggornas mygga, skall stå på perrongen i det ögonblick och framför den kupé, där en främling ' stiger ur som skall förvandla hennes liv.
K a n det icke, emedan hon stått - inför perspektiv i tid och rum som gångna generationer icke drömt om och emedan hon börjar få en aning om den hisnande längden i mänsklig- hetens pågående skapelsehistoria.
Om det finns någon formel som kan för- binda hennes svindlande oändlighets- känsla med tron på att Gud enkom skickade mig det korsband som var mig till sådan nytta denna morgon, så har hon åtminstone icke funnit den.
Den strängt fundamentalistiska pingströrelsen har fått inom sina led en predikare, Sven Lidman, som med diktarens typiska förnimmelse av världens sällsamhet och talang att åskådliggöra denna förnimmelse, ger bättre exempel än någon annan på detta tecknatydande av dagens hän- delser.
Gud vill sammanföra förfat- taren med er?
kvinna som mist sitt enda barn, på det han må trösta hen- ne och leda henne till frälsning.
Där- för gömmer Han undan en 100-kro- nesedel för Sven Lidman, så att den- ne på den utsedda dagen icke kan för- dröja sig i Stockholm med att köpa julklappar utan måste ta en tidigare buss ut till Danderyd, och så kom- ma in i den buss i vilken kvinnan be- finner sig.
E n annan gång har Gud tänkt sig att en bok av Victor Hugo skulle ha makt att kvarhålla Sven Lidman på frälsningens väg, den han just beträtt men tänker avvika ifrån.
Han ställer därför om att boken kom- mer med på köpet i en bokauktions- affär, och Han påskyndar bokbinda- ren, så att denne levererar boken i bostaden just den kritiska dagen.
Och så vidare dag för dag.
Den överskådliga och förenklade världsbild s o m en nutida människa enligt Einstein alltid göt- sig, är icke i å enkel att alla gåtor äro lösta och ingalunda förklarar hon det som är ofattligt därför omöjligt.
Men vad som stöter henne hos tänkesättet Sven Lidman är, att det ser Gud uteslutan- de sysselsatt med att rädda över en- staka människor, som därtill givit sitt samtycke, in i sin himmel, medan han icke alls har någon frälsningstanke ned mänsklighetens historia och icke något intresse av att här på jorden fullborda sitt rike.
Skulle Han låta mänskligheten " gå sin hopplösa väg genom historien till nya smärtor och nya kval, till de gäckade jordiska fri- hetslöftenas Gehenna av jämmer, fasa och förtvivlan, träldom, tvång och tyranni " (Sven Lidman i För- gängelsens trälar och frihetens sö- ner), men blåsa bort hundrakronor i draget vid julstöket för en själs fräls- ning och leda bokbindarens hand, kan- ske tvinga honom att festa så att han behöver pengar och måste arbeta, för att så klara upp Sven Lidmans salig- hetssak?
Och skulle Han i sin likgil- tighet för människosläktets jordiska öde sätta mig ett exempel och befria mig från varje bekymmer om hur Guds rike skall kunna fullhordas på jorden och den mänskliga ordningen fullkomnas?
Är det inte så snarare tänker hon, att denna åskådning för- länat Gud sin egen likgiltighet för vad som blir jordens öden?
En sådan likgiltighet kan den mo- derna iiiiiiiiiiskaii icke hysa, ilet är hennes patos.
Men om hon därför fördjupat sig i tjänandet av ett syfte som, hur ringa det än må vara, dock är infogat i det stora syftet mänsk- lighetens frälsning här på jorden, och därvid glömmer att intressera sig för och tyda tecknen i sitt eget liv, skola tillfälligheterna i l a till hennes tjänst på ett sätt som hon kanske mot sin vilja måste lägga märke till.
Om inte förr så märker hon det i den stund, då hon sviker sitt syfte eller för- vanskar det och tillfälligheterna vän- da sig mot henne.
Sviker hon icke, kan hon räkna med tillfälligheternas tjänst som en säker tillgång, en liv- ränta.
Vem har icke haft perioder av den ljuvliga bekymmerslösa trygghet, som kommer då man vänjer sig att lita på att den sak man tjänar skall finna de människor den behöver, de erfarenheter, de vittnen, de bevis, den kraft, och att man själv därför att man tjänar den, också får allt detta?
Egentligen är den outsäglig, den heliga känsla som då uppfyller män- niskan av livets outtömliga rikedom på tillfällen och möjligheter, det över- flöd det har av grokraftiga frön som slå ner där ett hjärta är upp- ristat till botten.
Emedan allt detta alltså är out- sägligt, trevar människan sig fram med bilder, söker ständigt nya.
Må- hända formulerar hon sin erfarenhet förslagsvis så, att hon känner sig ha kommit in i den osynliga, mäktiga, varma golfström, som går genom det kalla havet och gör världen beboelig.
Hon behöver då varken högmodas el- ler blygas över något Guds extra be- svär för henne, något Hans arran- gemang för hennes skull, som kanske förutsätter ett lidande för andra.
Ty allt vad detta majestätiska, outsinliga flöde tar upp av händelser, männi- skor, bussar, hundrakronor, böcker förvandlas till tjänare eller tillfällen Devinez.
till tjänst.
Historien om Tim Forts fr. sid. 1.
Men så fort de var givna, vände jag mig för att gå - och för att ge honom fri från våldets och misstroendets och mak- tens auktoritet, utlämnande honom till den verkliga auktoriteten!
- När jag hade handen på låset, hörde jag honom med låg och öm röst mumla " Kom då, mams ” - och jag kunde se honom sticka sin hand under hennes arm och dra henne mot dörren - Med 1-tåget uppenharade sig Tim.
När jag hälsade på honom grinade han mun- tert och kom fram och hörjade räkna upp småväxeln, som han hade kvar på bil- jetten.
Jag räknade också - pojken vak- tade mig under tiden.
" Riktigt ", sade jag och stoppade pengarna i fickan.
Pojkar tycker inte om att man a r vårdslös.
-.
Jag berättade den har historien för en vän - också lärare.
Han hörjade tala nå- gonting om ” personlighetens makt ”, så jag förstod att han inte alls fattat vad det hela handlade om.
” Det beror på din personlighet, på din Kommuneval- gene Forts. fr. sid. 1. dene nu - dels var der i denne For- enings Blad skrevet ret indgaaende om Spörgsmaalet, og dels var der paa en Række Möder givet Opfordring til Opstilling av serlige Kvindelister paa Steder, hvor Kvinder blev udskudt ved Opstillingen - en Opfordring, l e r dog vist ikke noget Sted blev fulgt - og dels endelig opfordredes Kvin- derne til a t a f g i v e p e r s o n l i g Stemme paa de opstillede K v i n- der i de Tilfælde, hvor kvindelige Kandidater var anbragt saa langt ne- de paa Opstillings-Listen, at de nor- malt ikke vilde kunne vælges.
Dette har, saavidt mig bekendt, enkelte Ste- l e r bragt Kvinder ind i Raadene.
Yderligere holdt ialtfald enkelte af Dansk Kvindesamfunds Kredse selv- stændige Vælgermöder forud for Val- gene.
Eksempelvis skal jeg nævne at de tre Kredse ved Köbenhavn, Gen- tofte-, Hellerup- og Charlottenlund- Kredsene, der alle hörer til éen (Gen- tofte) Kommune, afholdt et saadant Möde.
Forholdet i denne Kommune var, at de 4 opstillende Partier i k k e vilde afholde fælles Möder, idet den konservative Flöj a f Organisationen satte sig imod dette.
(Kommunen er stærkt konservativ.)
Her udfyldte do tre Kvindeorganisationer, der er poli- tisk neutrale, den Mission saa at sige at tvinge de stridentie Parter til at være i Stue sammen, idet natur- ligvis intet af Partierne undlod at sende Repræsentant til Mödet.
Dette var velbesögt og forlöb sagligt og værdigt.
De endelige Resultater - saavel rent politiske som særligt for Kvin- dernes vedkommende vil nu blive bearbejdede og samlede a f Statens statistiske Departement.
Naar dettes Opgörelse foreligger, skal jeg tillade mig overfor Tidevarvets Læsere at vende tilbage til Spörgsmaalet.
- begåvning, eller geni, eller vad du vill kalla det för ", sade han.
" Om nu jag till exempel hade givit pojken en sove- reign och sagt alt jag litade på att han kom pi utsatt tid, så ä r det alla utsikter för att han allt fortfarande ställde till ofog i London. "
" Jag sade inte att jag litade pi honom ", svarade jag.
” Men du gjorde det ju i alla fall. "
" Ja, men om jag hade s a g t det, så hade han ögonblickligen känt att jag inte gjorde det, och så hade han inte kommit.
- - Dina pojkar, som du lämnar i klass- rummet och säger att du litar på, a r re- spektabla och dumma!
skrek jag.
Tim och hans gelikar ä r fulla av eld och ande och geni.
De kan inte kuvas av någon annan makt än kärlek - den enda verk- lighet på jorden som inte lämnar något rum för tvivel.
Lydnad har kommit att bli hetraktad som en dygd!
Men lydnad ä r samma slags dygd som medelmåttighet — båda räddar sig undan fängelset, och det är måttet på avständighet i vårt me- delmåttiga samhälle.
- Tim kom hit inte för någon makt i min personlighet, utan för att min kärlek till honom befriade hans egen äkta person- lighet.
Den fanns där redan till hands, men allt våld och tryck hade fött skräck i hans själ.
Och genom skräcken hade kärlekens krafter vints om ini ho- nom - till hatfullhet.
Han reflekterade bara omgivningens hållning mot honom.
Men den minsta beröring av kärlek och förtroende kastade om hela förloppet igen.
När jag läst mina tidningar och prop- pats full med propaganda, tendentiös sta- tistik och spökaktiga historier om h u r våld segrar, så går jag ut och pratar med Tim.
Hans personlighet gör mig glad igen.
Och jag förstår att engång, när lärare och föräldrar börjat studera hur ett människo- väsen fungerar, och inte bara håller sig till dess döda och mekaniska reflexrörelser, då ha vi inte längre några förbättrings- anstalter - och inga krig. "
Så slutar historien om Tim. Homer Lane: Talks to Parents and Teachers.
Allen and Unwin.
5: — s.
Talande skepp Av Braganza, depå- och bärgningsfar- tyg för Sydshetlands valflotta, sitter fast i packis etthundrafyrtio sjöminu- ter nord om Grahams land - Och jag, kapten Tomesen - djäv- lar, jag ger mej aldrig!
Över låringen, två mil bort, grinar ett dös av isblock mot oss.
- Men Braganza du, nej du, du ger dej ald- rig - bara mot.
förintelsen ger du dej.
Förintelsen, förintelsen.
Stewart!
ge folket en flaska White Horse!
bra folk, gott folk; samman- rafsat från jordens argaste kuster, härdade som patagoner, o ’ dom ger sej aldrig.
Dom är som e n man, som e n knuten näve är dom - Och jag - jag är galen, säjer man på Kerguelen.
Tomesen är galen.
Men jag säjer: Tomesen är inte galen!
Tomesen är bara inte som de andra.
Stewart!
ge mej en utav dom tor- raste madurorna!
Tack Stewart.
H a r ni nånsin vatt på Kerguelen?
Nej, kapten!
Blir ni lungsiktig så res dit.
Man slaktar säl dir; lätt och ledigt, be- hagligt sömnigt som man packar flät- tobak i Venezuela.
Tänk er stewart en solskensdag i mars när Mont Ross jöklar ligga där och brumma över det stillnade havet.
Runt Rossbergets vita panna står en saturnusring av obestämt blå solrök, och i solskottena mellan strandstupen ligger sälen, i tusende sinom tusendetal, gläfsande, tjattran- de i hundrastämmad kör.
Man har bara till att låta klubban gå, bang- bang-bang på sälskallarna, och lägga på hög.
- A, ni skulle höra en sym- foni av dödssårad säl i Tångkungens vik.
Klubba på och slå ihjäl detta kvidande liv medan drömmen om guld hänger som en röd sky framför ens ögon.
Och när jöklarna brumma tyc- ker man sig höra den stora världens röst, ropande på hudar och tvålolja.
På avsatserna sitta tusende, tusende labbiga pingviner sävligt sneglande - över den avskurna kitteldalen, som likiiar en stympad romersk cirkus.
S i h a r ju läst rätt så mycket, ste- wart.
- Klubbkriget verkar uppvis- ning, spelat för hundratusen fånstir- rande pingviner.
Hela pingvinkoloni- en liknar en väldig här skjortbröst- glänsande kultursnobbar.
Men med alla sina storstilade proportioner ver- kar allt, med tiden, så solskensnatur- ligt som en vanlig gammal god sön- dag.
Stewart!
Ni mönstrade på i Punta Arenas, inte sant?
Första fångstresan, inte sant?
Jaha, så ä r det, en människa kan ju inte va mä överallt, så ni vet det inte - Men alla Georgia- och Shetlandsfångstmän bruka kalla Ker- guelen för sanatoriet.
Som sagt, ste- wart, blir ni lungsiktig så far till Ker- guelen.
- Sol och snö och medel- varm sjövind; ett rekreerande kropps- arbete är sälklubbningen i Tångkun- gens vik.
Om man vore där ändå, el- ler bättre, om Braganza vore dir. Stewart, ge mej en utav de torraste madurorna!
och så ä r ni fri för idag.
Stewart - godnatt.
- Och så ligger man här - djävlar anamma!
Du gamla Braganza, du kommer aldrig loss.
Jag känner det - du kommer aldrig ur dä bär.
Här är människoanden och den nya tiden och vad snillet skapat - men vi kom- mer ändå aldrig ur dä här.
Hitintill skall du komma och inte vidare.
Här skola dina stolta böljor lägga sig.
Men ännu ha vi en bit och gå, och med värdighet ska vi spela rävspelet till slut.
Vid västra Falkland ligger en tra- der på väg till Beira med fruset kött.
I marconihytten sitter signalmannen med lurarna för öronen och lyssnar.
Anrop: Ticki-ticki-tack-tack-ticki ...
Han svarar: Anropet uppfattat.
Och West Falkland lyssnar.
Ticki-ticki- tack-tack-tack.
.
.
Fångstdepåbåten Braganza 140 minuter nord Grahams land.
Fast i packis, svår skruvning, stark köld - intet hopp längre.
Män- niskoanden spelar räv med döden hoppet ute men Shetlandsmän ge sig aldrig.
- V i Braganza ska försöka hur långt det går att hålla stånd.
Tic- ki-ticki-tack-tack-tack ... lyssnar ni?
V i ha gjort allt vad vi kunnat till ingen nytta - hur långt har män- niskosnillet kommit?
V i ha skjutit ut raketerna varenda en vi ha slungat de explosiva har- punerna mot issköldarna.
Ni skulle se oss kamrater.
- Vi sprängde med dynamit igår - fick upp en vak på en sjömil - två man strök med vid explosionerna - en timma efter satt vi värre än förut.
Vi ha släpat ut olje- faten åt alla håll - tre mil runt om på isen och tänt på det brinner som ett helvete i natten.
Packisen men Bra- smälter i en väldig cirkel ganza står kvar - uppskruvad på top- pen av en sig sakta vridande ö av packisblock.
Det ser storstilat ut - ni skulle se oss.
Ticki-ticki-tack-tack- tack .. - lyssnar ni?
- Den stora - - - -.
- - Längs horisonten Harry Martinson cirkelvaken vi brände har gått igen När Tidevarvet för ett par nummer alla medel förbrukade - vi ha sedan skrev om det hemliga fördra- gjort slädarna klara - sänder ut en get mellan Frankrike och Belgien, åt vart håll - - - - Jag själv, kapten Tomesen går med en mot vilket offentliggjorts av en holländsk Grahams land mot söder - mot dö- tidning, låg ännu frågan så: är do- kumentet äkta eller e j?
Nu vet man, den.
Ticki-ticki-tiiiki, tiiiiiikii .... lyss- att den frågan var alltför naivt ställd, nar ni än?
Nu gick fyrgången i don- alltför enkel, och att svaret icke kan keypannan - apparaten börjar bli ges med j a eller nej.
Dokumentet ä r svag - vi ha ingen maskinkraft mer - jag är rädd ni inte hör oss längre oäkta men ändå äkta.
Det är inte förfalskat av några Belgiens fiender - gooodnatt kamrat.
* i Holland eller Tyskland, som ville Telegrafisten vid Väst Falkland kompromettera Belgien-Frankrike, torkar nå ’ t vått ur ögonvrån.
Det fal- ler som en droppe av dagg på rock- vilket man ett tag trodde.
Det är ärmen.
Så sitter han lyssnande.
Allt gjort i det med belgiska generalsta- är tyst, allt är slut.
Han tar fram hen nära samarbetande belgiska un- Antarktiks vita karta - en väldig derrättelseväsendet, ” l ’ Intelligence ”, vit fläck, inget annat, den tigande dö- för att istället kompromettera Hol- dens fläck.
Han söker med fingret - - - land och Tyskland.
Förmedlaren i Etthuridrafyrtio minuter ut från Gra- denna snygga affär är en dubbelspion, en dubbelprovokatör av den Aseffska hams land: - - - - där.
sorten, i tjänst både hos belgiska och Arma hjältar tyska myndigheter.
Telegrafisten vid Väst Falkland Till en början gick a l l t efter hans trevar vidare i natten, frågar, lyss- nar, ingen svarar mer.
Efter en tim- och hans medarbetares beräkning.
Do- ma lyssnar han ännu.
Gör anrop.
E n kumentet bar en tydlig prägel av äkt- ångare någonstans omkring Tristan het, vilket man nu förstår, när man da Cunha viskar ett svar, så blir det vet, vilka som försett provokatören tyst igen.
Västfalklandtelegrafisten ropar ut med äkta papper, sigill och alla be- igen - -.
Ticki-tiiiiki-tiiiiki .. kom- hövliga upplysningar, och det lurade mer svaret mödosamt: Dåliga appa- holländska pressen och regeringen.
rater - kunna inte föra långa sam- Det lär icke ha lurat Stresemann, tal - god natt.
men det lurade den del av den tyska ” Snåljannar, slöfockar ”, brummar telegrafisten vid Väst Falkland (är pressen, som gärna ville tro att det var sant.
Sedan stormen brusat några på väg att omedelbart knacka ned det, men hejdar sig).
dar, lät provokatören intervjua sig Ordna apparaterna då, för fan, och skröt med sitt lyckade streck.
Nu svarar han till slut.
Ticki-tack-ticki- skrattade Belgien och Frankrike åt tack-tick-tack.
.
.
vad har ni appa- dem som låtit lura sig.
Men samtidigt raterna till?
drogs lärdomen av det passerade i Steker ni fläsk på dem?
— Godnatt, svarar Tristanbåten la- dessa länder så: ” Nu ser vi vilka koniskt.
känslor grannarna hysa mot oss: Vestfalklandbåten fortsätter: misstro och hat.
Nu ser man vad E n båt har skruvats åt helvete nere vid Grahams land - hjäl- grund ligger i talet om några svarta planer från vår sida, Gud vet, om tar jag har talat vid dem halva natten.
Hör ni - vörda de döda - inte det är våra såta grannar, som Tänk på de levande, svarar Tristan- förfalskat dokumentet för att svärta båten lika lakoniskt.
Så blir allt tyst.
oss. ” — - - Mötesplatsen Nässjö — Solberga k r e t- sen av F.K.R.
hade tisd.
den 12 mars sitt årsmöte i Nässjö.
Till ordf. omvaldes Majorskan Svensson.
Övriga styrelsemed- lemmar blevo: F r u Ingeborg Rosen, Frö- ken Judith Gustafsson, F r u Elsa Samuels- son och Fröken Edit Gustafsson.
Reviso- r e r: F r u Anny Jacobsson och F r u Jenny Johansson.
F r u Rosen lämnade en intressani redo- görelse från Centralstyrelsens sammanträ- de i Stockholm, och de från detta möte till länsförbunden utsända programpunk- terna diskuterades något.
Dessa frågor komma att ytterligare behandlas vid det årsmöte.
som av Smålandsförhundet av F. K.R.
hålles i Nässjö onsdagen den 3 april, till vilket möte medlemmarna uppmanas att infinna sig.
Se annons slag.
Några slags riktlinjer efter de Stresemannska förslagen har kom- mittén ej.
Stora utsikter finnas e j för att rådet skall slå in på en ny kurs i avsikt att bättre fylla sin uppgift som minoriteternas beskyddare.
Polen och Rumänien, två av de länder, som i debatten sade ifrån att de icke vilja ha några nymodigheter i ‘ kontrollen av hur de sköta sina mi- noriteter, sitta j u i rådet.
Frankrike är liv och själ med lilla ententen, just de länder, som ha intresse av att Na- tionerna ’ s Förbunds skydd över mino- riteterna förblir verkningslöst.
Man kunde tycka, att dess bättre borde Frankrike då använda sitt inflytande i förnuftig, kulturvänlig, moderat riktning där.
Men Briands hållning i minoritetsfrågan under rådssamman- trädet tyder e j därpå.
I varje fall har Stresemanii till- samman med den kanadensiske repre- sentanten åstadkommit att frågan öppnats för diskussion.
Det nämnes på annat ställe i Tide- varvet att president Hoover ser Kel- loggpakten som en förelöpare till rustningsbegränsning.
E n annan ef- fekt som Amerikas fredsförbund med övriga jordens makter haft, är att Amerika nu bereder sig på anslutning till Nationernas förbunds permanen- ta internationella domstol.
Mr.
Elihu Root är för det ändamålet i Genève.
De som kanna Hoover säga, att om han möter fair play och verklig freds- vilja i Europa, så kan samarbetet ut- vidgas, men finner han för mycken egoism, stridigheter, undanflykter och lust att sabotera fredsarbetet vi kanna nog mentaliteten, den finnes bland diplomaterna av gamla skolan så kommer han att ta Amerika med sig i en isolering, mera absolut än den som följde efter det Wilson- ska försöket till samarbete med det Där skulle affären ha slutat, så krångliga, oefterrättliga Europa.
hade det varit bra.
Men haken med alla sådana affärer är, att man måste ge sig i lag med djupt opålitliga per- soner.
Och så kom då sanningen ut om att det hela var ett elakt och far- ligt skämt av folk i belgisk stats- tjänst.
De komprometterade ha blivit avskedade av belgiska regeringen, men sista misstanken stannar ändå hos belgiska generalstaben.
Vem vet ändå, vem vet vad folk som tillåta sig sådant överhuvud ha för planer?
kan man fråga.
Hela spionfrågan har blivit aktuell.
Man frågar sig varför Överhuvud ta- get det ‘ skal!
anses skickligt och till- låtet, att alla länder hålla sig med hemliga fonder, ur vilka provokatö- rers, intrigörers och spioners veck- samhet betalas?
Det är fullt med ty- ska spioner i Belgien, belgiska och franska i Rhenlandet, engelska i Frankrike, franska i England, ryska i England, engelska i Ryssland o.s.v.
De göra intet annat än hopa bränn- material till krig.
De borde avskaffas liksom naturligtvis också samtliga ge nerdistaber.
Frågan om minoriteternas rätt i i i om de nya fosterlanden ligger för närvarande i händerna på en Treman- nakommitté, som tillsattes av N.F:s råd.
Englands utrikesminister är e r av dess medlemmar, däremot ha icke de inblandade länderna någon repre- sentant.
Dess uppdrag är att till rå- dets sammanträde i juni avge ett för- - -
