# ID: svediakorp-per3426
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,295
# sentences: 435
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 11: 1929 Veckans ledare Strutspolitik, handlar om utskottets avstyrkande utlåtande över fru Nordgrens och Östlunds motion (likalydande med fröken Hesselgrens) angående apord- nande av sexualhygienisk undervis- ning och upplysningsverksamhet.
SVENSKT I Liljevalchs och Galleri Modern av Gina Leffler * Till ledaren ansluter sig R r e v från Sundsvall.
* Minoriteternas problem som nu be- handlats vid N.F:s rådsmöte och den imponerande realpolitikerns ställning till detta kommenteras i artikeln om Stresemann.
Gina Leffler ger till den in- tresserades tjänst en redogörelse för Svenskt m å l e r i i Lilje- valchs och Galleri Modern.
* Robert Högfeldt: De konstnärer, som under benäm- S k o g s s c o u t e r i K e n y a, ningen " Fria gruppen " under mars ett glädjande tecken på samarbets- månad utställa på Liljevalchs- konst- viljans livskraftighet i England, skild- hall, bilda ej en fast sammanslutning ras av fru E.
Gadolin-Lager- kring något visst program.
Inom wall.
gruppen möter man flera olika konst- * närsfysionomier, varandra rätt så olika inbördes, men någon stark, ori- O m B ö c k e r skriva G ö s t a ginell begåvning, som söker bryta sig S e t t e r b e r g och E l l e n nya banor, söker nian förgäves; i Michelsen.
stället möter nian hos många en fin, * ibland raffinerad färgkultur och ett stilla, försynt väsen, som ibland kan- Bland cafehaustyper i Wien har ske kan bli väl avdämpat.
Genom- Elsa Björkman-Goldsmidt gående är att landskapskompositioner funnit två fängslande representaiiter dominera, under ilet att t. ex. naket- f ö r den gamla och den nya tiden, som måleriet lyser med sin frånvaro, på hon skildrar i Mor och d o t t e r.
några få undantag när.
Porträttet har I inorgoiigryningen en och annan utövare - mest rör det sig om hariiporträtt, ett och annat självporträtt och en del rena folk- typsbilder.
Vad nu landskapsmåleriet beträf- far, är detta ganska traditionsbundet.
Det anknyter t i l l fransk landskaps- konst - både äldre och yngre - från Barbizon-skolan i Corots gestalt med det fina valörmåleriet fram till Cezannes fasta, uppmurade landskap.
ö v e r huvud taget är inverkan från den tidigare kubismen märkbar i mo- dererad form hos många i den fasta, klara uppbyggnaden - gärna r i t blå- nande berg i bakgrunden, fyrkantiga, vitgrå hus som brunt, vita vingårds- murar och vägar.
som föra blicken MÅ inåt och öppna ett djupt perspektiv, Även svenskt landskap ä r rikligt och olivernas lövmassa avsatt i klara, företrätt.
Starkast representerade äro silvergrå fläckar.
Så målar t. ex.
Nils Stockholmsmotiven, t. ex. Slussen Tydén sina landskap med motiv från med sitt pulserande liv och lockande Sydfrankrike, där ju landskapet perspektiv, sedd litet uppifrån med självt genom sin naturliga struktur de brutna husräckorna, gatorna, som inbjuder till en stramare behandling.
vindla inåt åt olika håll, vattnet i Ibland blir färganslaget väl blekt med olika plan och människorna som små sina olivgröna och vitgula toner; hur svarta myror mot den vita snön.
Hos vackert ett sådant landskap än ter Oscarsson motsvaras det lilla forma- sig vid nära betraktande, verkar det tet av ett kärleksfullt, detaljerat in- lätt litet tamt på minsta avstånd.
Bäst trängande i motivet.
Slottet sett från göra sig de dukar, där färgen är olika utgångspunkter, Riddarholmen kraftigare, som t. ex. ett landskap med husen klungade runt kyrkan äro med lökplockare, där de kubiska, vit- hållna i dämpade grå och rosa toner, gula husen i bakgrunden framhäva mot vilka en röd buss, en blå spår- de varma terrafärgerna - brunt och vagn, en annonspelare bilda en klar brunrött - i den nakna jorden fram- färgfläck.
för, och lökväxternas blå toner för- Bland porträtten märkas Maj Jern- stärkas i den böjda mannens klarblå dahls barnporträtt.
Den lilla franska linnejacka.
Små utomordentligt läckra flickan a r e n vederhäftig och god landskap med djup sikt inåt mot ber- tolkning av det romanska barnet - gens blåvioletta fond höra t i l l det lugn, säker och brådmogen.
Av andra vackraste lian gjort.
Liknande land- kunna nämnas Jerkens självporträtt skap målas av Maj Jerndahl-Tydén, med en kraftig, säker penselföring, ibland med en djurflock eller männi- Edgar Wallins med en monumental skor som staffage.
hållning.
Örbo har en fin fysiono- Luftiga och flödiga äro Jerkens misk skärpa, hans bönder äro en apo- akvareller.
Den gamla bron i Grez teos till den germanska rasen - den och gatubilder från byarna därom- blonda typen med sin fria, öppna upp- kring föra tanken på en annan konst- syn, de strålande, blå ögonen med sitt Stresemann Man unnar verkligen tyskarna att ha sin utrikesminister Streseriiann att skicka till Genève.
Man unnar dem att kunna konstatera vad lian i kraft av sin person betyder där, fast han icke är det minsta bländande och icke har krigsmakt bakom orden.
Man un- nar dem det dess mera, som landet lider av en kronisk inrikespolitisk kris, beroende på att partierna l i n små ledare och små mål och att yrkespo- litikerna i riksdagen på det ovärdiga- ste karikerat ilet parlamentarisk sy- stemet.
Rian visste på förhand att Strese- mann skulle t a upp frågan om Folk- förbundets ställning till minoriteier- na vid rådsmötet i början på mars.
Som den tyska minoritetens ställning i Ober-Schlesien befinner sig i ett kritiskt läge, trodde man att lian skulle angripa Polens rådsrepresen- tant och stilla till skandal.
Hade lian gjort det, så hade det hela utmynnat i arbete på att utjämna en träta och släta över en skandal.
Men han hand- lade helt annorlunda.
När man läser hans tal i minori- tetsfrågan, blir man imponerad.
H a r i rör ju vid en oerhört ömtålig sak, dess mer ömtålig som han använder det språk som talas av omkring nio millioner människor vilka bo som un- dersåtar i Polen, Tjeckslovakiet, Italien, Frankrike och Danmark.
Dessutom representerar han ett land vars histriria är full av missbruk mot minoriteter.
Han talar inför de mäk- tiga militärstaternas representanter och kan endast tynga sina ord med rättens och rimlighetens vikter.
Slutligen - han kommer från en lång slitsam parlamentarisk hemma- kris, där han i sin egenskap av med- lem av Tyska folkpartiet har måst förhandla med sitt och andra par- tier.
Hans stora tal på partimötet ny- ligen, visade hur klart han såg sina egnas och ile andras småsinthet, hur klart han fattade risken för att des- peration över parlamentarikernas yn- kedom och partiernas oefterrättlig- het skulle fresta de otåliga att slänga arbetet på demokratiens befästande och sanna förverkligande och söka räddning i diktatur, vems vet nian blott icke.
Oerhört mycket nedslående otillräcklighet h a r han härunder mött.
Men i lians tal i Genève fanns intet av måttlöshet, ingen leda, ingen flykt in i de oriniliga önskningarnas värld.
Folkförbundet har paktenligt för- bundit sig vaka Over att minoriteter- nas rätt, inom sina nya fosterland så- dan den fastslås i fredstraktaterna, Forts. å sid. 4.
Eugène Jansson: närsgeneration, Carl Larssons, som här en gång tjusades av Nordfrank- rikes fuktiga luft med dess milda ljus och fina valörer.
Hos Ruda lir färgen mera lysande än hos de andra, på- lagd i bredare, djärvare drag och samtidigt mer summarisk.
Han sam- lar den gärna i en brännpunkt.
Så t.ex. i ett landskap med rit blekt vatten i bakgrunden, blågröna löv- massor, två kvinnliga staffagefigu- rer, den ena liggande vitklädd mot den gulgröna marken med en gul pa- rasoll och en röd bol, som högsta färgdominant och sparsamma svarta färgisättningar, som driva upp lys- kraften.
Nordblad ä r ett mera ro- mantiskt temperament.
Hans stora landskap med låg horisont, mörkt skifferblå, stormig ovädershimmel, brunrödsvarta mark har intet gemen- samt med de förut nämnda.
Riddarfjärden Fasta uttryck; det ' är människor, som stå fast och säkert rotade i tillvaron.
Färgen lir i en del av dem raffine- rad, så i ett lapphuvud i en färgskala i gult och brunt, som höjes i dräktens röda inslag, mot vilken en blå ton kontrasterar.
Ett huvud för sig är Norén med stora italienska land- skapskompositioner och iiiteriiirer, där detaljerna ofta göra sig väl starkt på helhetens bekostnad.
Vackrast i färg äro skisserna till ile större sa- kerna.
Utställarna h a även en satiriker med i s i n a leder, Robert Högfeldt.
Det är olika motiv som lockar ho- nom; trollvärlden och gamla testa- mentet, Andersens sagor och fria fan- tasier.
Med en godlynt satir utan beska, mera von oben och med en bred humor ser han på världen och dess dårskaper, han är road och roar också sin publik utomordentligt.
Så många motiv, så många sätt att måla.
I en del är färgen påfallande skir Forts. å sid. 4.
TIDEVARVET Utkommer varje helgfri lördag.
1 — 3, 2 tr., Stockholm Slussplan UTGIVARE.
Ada Nilsson.
REDAKTIONSKOMMITTÉ.
Elin Wägner.
Elisabeth Tamm.
Honorine Hermelin.
REDAKTIONSSEKRETERARE Carin Hermelin.
Stru tspolitik Stickprov Brev från Sundsvall gens fullbordan.
Utredningen låg klar.
Man väntade och interpellerade.
Frågan ligger ännu en gång på riksdagens bord.
Utskottet har sagt Det var närmast en uppmaning av i För en tid sedan behandlade andra Andra kammarens första tillfälliga sitt ord.
I-Tar det på något sätt reage- kammaren några kommunistmotioner fjol från fattigvårdsinspektören G.
H. von utskott liar nu avgivit sitt utlåtande rat för denna de sista årens utveck- angående värnpliktigas frikallande Koch, som föranledde Sundsvalls barna- att anordna den serie upplys- över den av fru Nordgren och Ost- ling.
från tjänstgöring första maj, militär- vårdsnämnd manskaps kommendering till delta- ningsföredrag, som i början av mars hölls lund i andra Itammaren väckta, med Bort det!
Skälen till sitt avslag har i Sundsvall med D:r Ada Nilsson som fröken Hesselgreris i första likaly- det hämtat ur skolöverstyrelsens nu gande i kyrkoparader, militärman- föreläsare.
Men bakom detta initiativ låg dande motionen angående anordnande fyra år gamla betänkande, men väl till skaps skyldighet att göra honnör ju även, skriver en av barnavårdsnämn- o.s.v. av sexualhygienisk undervisning och märkandes utan att med ett ord vid- Motionerna, som avslogos, voro dens ledamöter, en allt starkare framträ- dande opinion.
upplysningsverksamhet.
röra alla de positiva uppslag som inte så betydande, men man kommer Och detta försök av ansvariga myndig- genom dem att tänka på vilket lustigt Utskottet avstyrker motionen med skolöverstyrelsen framlägger.
heter till en förebyggande arbete på ett samhälle vi och våra förfäder upp- stöd från Kungl.
Skolöverstyrelsen, Varför avslås nu motionen.
Be- konstruerat.
Man kommenderar område, där okunnighet och slarv skapat som tillfrågats om motionen, men hövs ej upplysning?
Skolöverstyrel- folk till gudstjänst.
H a r man tänkt vedervärdiga svårigheter h a r avlupit så nöjt sig med att hänvisa till sitt år sen känner sig i principiell överens- på, om det kan bli någon andakt med tillfredsställande att det torde kunna få 1925 avgivna yttrande.
stämmelse med de sakkunnige be- en sådan gudstjänst.
Eller vad är me- e n uppmuntrande betydelse.
Om dessa Sundsvallsföreläsningar skri- Denna frågas historia synes oss av- stämt övertygad om, att en god och ningen?
Medlemmar av andra tros- ver signaturen E. W. till Tidevarvet: slöja ett underligt hemligt motstånd Iämpligt lagd undervisning rörande samfund än statskyrkan, fritagas om D e t var en intressant anblick.
som mötte de så önska, från att deltaga i guds- mot de nya vägar och medel till köns- hithörande förhållanden skall bliva tjänst.
Men det är nog så, att många ögat i Flickskolans aula, i Sundsvall mån- sjukdomarnas och osedlighetens be- till nytta för de unga.
som enligt kyrkoböckerna tillhöra dagen den 4 mars.
Flere hundra folkskole- kämpande, som inledas med antagan- Det aktar sig utskottet för att ci- statskyrkan, inte göra det i själ och gossar i åldern 14-17 år, åtföljda av sina det av les veneris - könslagen av tera utan dyker rakt ned på skolöver- hjärta.
Vare sig det sker en gång lärare, sutto med spänd uppmärksamhet Ada Nilsson, som tinder vardera halvåret eller oftare, och lyssnade till D:r 1918. styrelsens varningar att överskatta är det underligt, att beordras till enkla och för deras ålder avpassade ord Efter en lång och hetsig strid med kunskapens betydelse, utan att följa en gudstjänst.
Det är kanske ännu talade med dem.
Följande dag var det reglementaristerna ha abolitionister- skolöverstyrelsens vidare utläggning mer förvånansvärt, att detta inte all- flickornas tur och den stora salen var till trängsel fylld av flickor från flick- na segrat.
Prostitutionen och de om att upplysningsverksamhetens mänt anses som underligt.
Och när Stockholms Landstorms- skolan, folkskolan (även 6: t e klass och Smittosamma könsjukdomarna skola ingalunda minsta betydelse blir att hjälpklass).
Vita bandets husmodersskola, förbund anordnar en ryttarfest på ej längre bekämpas med det reglemen- verksamt bidraga till att sätta blivan- konfirmander.
Samma intresse, samma terade våldet mot den kvinnliga par- de fäder och mödrar i stånd att på cirkus med sabel och bajonettfäkt- uppmärksamhet kom även då talarinnan till ning, stridsbild i tablå m. ni.
allt un- ten.
En ny tids åskådning bryter in.
ett bättre sätt omhänderhava en vik- der beskydd av H.K.H. Kronprin- del.
Att de unga uppfattat rätt och kände Den fria behandlingen införes för tig del av den nya generationens sen Regenten, så förvånar sig heller ingen.
Men om pacifisterna skulle an- sig tacksamma, har otvetydigt framgått, av både män och kvinnor, blir obliga- fostran.
ordna en fest med förstklassigt konst- de samtal, som lärare och elever haft med torisk för både män och kvinnor.
Den förberedande undervisningen i varandra och har tagit sig många både Straffpåföljden lika för män och hemmen under tiden före skolgångens närlig underhållning och kanske en rörande och naiva uttryck.
” Nu, fröken, fredsbild i tablå, så skulle det bli ett kvinnor om de undandraga sig be- början finner utskottet så ömtålig, ohyggligt vasen, om det skedde un- när pojkarna kommer och vill tala om handling eller överföra smitta.
Och man det där for oss, så säger vi: ” Det be- att den ej bör bli föremål för ett iii- der beskydd av H.K.H. höver ni inte, för det har en riktig dok- Det nödvändiga komplementet: gripande från statsmakternas sida.
skulle motivera sin harm med, att tor sagt oss ” sade en tös.
E n flicka sade det ena var fosterländskt, det andra upplysning för män och kvinnor av Men hur väl behövde ej föräldrarna landsförrädiskt.
Men det blev nog att hon skulle sköta om småsyskonen, för alla åldrar om könslivets biologi och en handledning i barnens sexuella svårt att bevisa, att så vore förhål- hon ville ovillkorligen, att mamma skulle etik och samhälleliga betydelse stad- uppfostran.
Hur mången felaktig in- landet.
Det är två olika åskådningar.
få höra doktorn på eftermiddagen.
En gas även i lagen.
ställning till samhället bottnar icke i varav den gängse, den av århundra- gosse gick hem till mor och talte om allt det nya han fått veta, och hon var lika Den första delen av lagen börjar föräldrarnas okunnighet och oförmå- den fastställda, har monopol på alla glad åt det som han.
“ Om hon snart omedelbart tillämpas.
På den kost- ga.
Den handbok och handledning, rättigheter, all reklam och det vällov- ville komma igen ”, sade flere entusiastiskt.
liga samhällets skydd, det är skill- nadsfria behandlingen offrar det all- som skolöverstyrelsen förordar, skulle naden.
Lärare, som förhållit sig litet skeptiskt, männa mer än en halv million kronor med fördel även kunna omfatta de Utvecklingen måste kämpa sig angående lämpligheten, att en kvinna ta- årligen.
fram, men inställningen mot en nyare lade med pojkar i en så delikat fråga, er- första så viktiga åren.
Könssjukdomarna som under 1916 Så kommer folkskolan och barnen tids livssyn behövde inte v a r a så kände sedan, a l t deras skrupler varit onö- diga.
och det bråk och det fnissande, som — 1919 våldsamt tilltagit börja efter i dess sjätte klass!
Lärjungarna äro fientlig, den koiiinier ändå att så små- de väntat uteblev alldeles.
Vid dessa sam- lagens införande att sjunka undan för ej tillräckligt mogna säger skolöver- ningom göra sig gillande.
Man kan språk blottades också en del heminteriö- komma att frivilligt göra honnör för undan, tills nian år 1924 är nere i styrelsen och utskottet med den.
Men första maj och pacifismen kanske blir rer, varav framgick, hur utomordentligt siffror understigande förkrigssil f- även i denna punkt l i a r nog en för- ett säkrare skydd iii det, Landstorms- väl rit upplysningsarbete behövs - en upplysning av det rätta slaget och i den rorna.
Men sedan börja de stiga sak- skjutning ägt rum i den allmänna förbundet kan erbjuda.
rätta andan.
ta och säkert.
Kostnaderna stiga men uppfattningen.
.
Allmänt framhålles På eftermiddagen talade D:r Nilsson i vad värre är, sjuksiffrorna för de betydelsen av, att de nödvändiga bio- Stadshussalongen til målsmän och vuxna, som också talrikt infunnit sig och även yngsta årsklasserna visa en propor- logiska upplysningarna lämnas de Den av hr Hellberg väckta motio- vid detta tillfälle hade D: r Nilsson en tionellt sett starkare stegring, visser- unga innan de kommit in i pubertets- ligen mer uttalad för de större stä- perioden.
Att det kan gå bra fram- nen om utredning om ett nytt val- särdeles uppmärksam och tacksam publik.
sätt, avsett att medföra en rättvis Barnavårdsnämnden och främst dess derna än för landet i sin helhet.
går av flera försök som gjorts.
För mandatfördelning, möjlighet att rösta energiske ordforande ä r all heder värd för För hela Sverige räknat kommer det initiativ som tagits av Sundsvalls på person och ej på parti samt att att den hitkallat D: r N i l s s o n.
Det har 15,5 % av samtliga år 1926 anmäl- barnavårdsnämnd redogöres å annan medföra enkelhet vid valförrättnin- tydligt framgått, att om vi vilja nå fram da könssjukdomar på åldersgruppen plats i tidningen.
Betecknande nog är gen l i a r avstyrkts av konstitutions- till bättre förhållanden och kamma ur utskottet.
den nuvarande sedliga förvildningen, s i 15 — 20 år, från att år 1924 ha varit det ofta de manliga lärarkrafterna Däremot tillstyrker utskottet hr lir medlet först och främst u p p l y s - 13 %.
För Stockholm utgör steg- som ställa sig tveksaniina.
Möllers motion angående utredning ning.
Vojandet över tidens ondska ä r Skolöverstyrelsen varnade för att och förslag om sådana bestämmelser icke nog.
ringen från 16 ” /.
till 20 %.
Alltså E. W. kom år 1927 i Stockholm en femte- utan vidare göra undervisning i alla vid val till andra kammaren att illo- del av samtliga anmälda smittosamma skolformer obligatorisk, men fram- jalt användande av partibeteckningen F. statsministern könssjukdomar på den enda ålders- håller Iietydelsen av sakkunniges för- må förekommas.
Utskottets handlingssätt är an- gruppen 15-20 år.
Förutom alla fall slag om fortbildningskurser för stär- märkningsvärt.
Medan partibunden- under 15 år.
kande av de nuvarande lärarnas kom- hetens ok börjar framkalla allt star- har insjuknat, varför föredragen i Det är dock siffror, med allt som petens, likaså stryker skolöverstyrel- kare och allmännare betänkligheter, Nyköping och Eskilstuna uppskju- ligger därbakom, som ge en något att sen starkt under behovet av lämplig föredrar utskottet att gynna en mo- tas tills vidare.
tänka på.
Det har också givit barna- vägledande litteratur.
En handbok i tion som ju i själva verket avser att så mycket starkare befästa partier- vårdsnämriderna landet runt åtskillig stil med den av överstyrelsen utgivna nas existens i valmaskineriet, medan oro och sysselsättning.
Därom vitt- ” Handbok i alkoholfrågan ’ ’ samt mot- det gjorda försöket till lösande av nade mycket vid barnavårdskongres- svarande kortfattad ” Handledning ”.
banden blir motarbetat.
Frågan ger troligen anledning att sen i Stockholm 1927.
Om dessa förslag nämner utskottet återkomma till densamma.
” Det är nödigt, yttrade pastor intet.
Man står undrande och spörjande Tord Ström, att giva ungdomen upp- stämmer reservationslöst i motionens lysning om det sexuella livet.
Vi ha inför detta tysta sega motstånd.
syfte.
gruvligen försummat detta.
Skolan Skolöverstyrelsen behövde fyra år För andra kammarens utskott har har gjort vissa ansatser men de ha till att avfatta sitt betänkande.
De ingenting hänt.
För det finnas endast stannat av.
Upplysning behövs fyra år som gått sedan det avgavs orden ömtålig och försiktig.
Strutsen emellertid och nu torde situationen ha på alla områden lämnat skriande som sticker sitt huvud i sanden bör vara den, att barnavårdsnämnderna vittnesbörd om behovet av vägledan- stå som en sinnebild Över dess utta- de, icke endast upplysning utan upp- lande.
få ta även denna sak om Varför stannade det i skolan av fostran på släktlivets område.
frivilliga krafter påbörjade upplys- Det av första kammarens tillfälliga ningsarbetet a v?
Man väntade på la- utskott tillfrågade Lakarsällskaper in- Avvikande mening Två utlåtanden C. TH. ZAHLE - hand. ” från utskottsmajoritetens angående motionen om anordnande av sexual- hygienisk undervisning och upplys- ningsverksamhet har anmälts av hr.
Bergström i Hälsingborg och fru Nordgren, vilka hemställa om sna- rast vidtagna erforderliga åtgärder för att bringa till utförande 1921 års sakkunniges plan med de modifika- tioner som skolöverstyrelsen påyrkat, samt av hr.
Weijne.
SKOGSSCOUTER MOR OCH DOTTER I Kenyakolonien i Ost-Afrika Prövostenen på varje ideell rörel- ses livskraft ä r dess förmåga av an- passning till ständigt nya förhållan- den.
Stelnar formen, kvävs den inne- boende iden och dör, såsom ett träd d ö r när vi avskära dess rötter.
Där- för måste städse en växelverkan pågå mellan idén och formen.
Idén skapar formen, men formen, idéns kontakt- linje med yttervärlden, skänker idén ständigt en ny anpassning till livet, ger nya fruktbringande inipulser.
Det ä r detta som gör det så svårt för samtiden att förutsäga en ides, en rörelses livslängd.
Tiden endera mönstrar ut eller befästar; vårt för- stånd, v i r a sympatier kunna endast skapa jordmån.
Vi skumögda kunna aldrig avgöra, huruvida en form skall bli ett iden förkvävande pansar eller livets egen cellrika, sig själv föryng- rande vävnad.
Vi se blott idébarnen födas till världen och följa deras osäkra steg i livet med en brinnande förhoppning att de, när de vuxit sig stora, måtte göra världen ljusare.
Ofta svikas vi, men blott för att så mycket mera brinnande fästa vår Slick på nästa idé.
Vi bliva kanske smått vana vid att svikas.
Men vil- ken glädje när ett av idébarnen vuxit sig stort och verkar det verk vi drömt om!
Dessa små betraktelser ingåvos mig för någon tid sedan av en artikel i den engelska tidskriften The Nation.
Det talades om det storverk som in- födda boyscouts lyckats utföra i Kenyadistriktet i Ost-Afrika.
Histo- rien är mycket enkel, den handlar blott om en av dessa namnlösa ” em- pirebuilders ”, som tåligt och tyst sten för sten byggt upp det brittiska världsväldets stolta byggnad.
E n ung forstman blev skickad till höglandet i Kenyakolonin.
H a n slog upp sitt tält på ett berg kallat Mugugi - den trädlösa platsen - och fick höra att icke blott hans berg, utan också hela den nu skövlade trakten däromkring ännu helt nyligen varit bevuxen med den härligaste tropiska urskog.
Infödingarna höggo ned och brände skogen, sådde i svedjelandet, bärgade ett par skördar och gingo så vidare.
Den infödda stammen kalla- des Skogsförstörarna och den för- tjänade sitt namn.
Man kunde redan spåra huru klimatet hade förändrats.
Torkan, alltförstöraren, gjorde sig känd.
Och det började bliva ont om bränsle.
Den unga forstmannen hade engels- mannens hälsosamma skräck för by- råkratiska åtgärder, han förstod att Cafehaustyper från Wien.
Av Elsa Björkman-Goldschmidt Böcker det var omöjligt att påverka infödin- När man ser dem sitta bredvid unga Baronessan - förlåt - den C A R L DANING, Fragment.
(Svenska garna genom straffåtgärder.
Han varandra - två mörka huvuden över yngre - rättar sig d:r Meyer ga- Allmogeforlaget.
Vetlanda, kr.
2,75.)
försökte upplysa dem om den skada var sin tidning - tar man dem lätt lant - ä r en företagsam och duktig E n novellist bör skildra sina typer na- de gjorde, han sammankallade bara- för två systrar.
Ilen enas hår är nå- ung dam.
E n av våra bästa alpinister.
turtroget och därvid bemöda sig att väc- got blandat med grått, men det upp- zas - hövdingeförsamlingen -, han väges av den andras stora hornbå- Ni vet väl att hon ä r värdinna på Ho- ka läsarens förståelse för människorna tel Bristol?
Jojoniensann!
Dessutom samt egga till att upptäcka och främja förklarade vådan av deras rovdrift gade glasögon.
har hon grundat ett hem för arbe- Det ä r väl knappa tjugu år emellan terskor och studentskor.
- Ja, det ä r det goda hos dem.
Härvid äro olika vä- och nyttan av att plantera skog.
Han gar tänkbara.
Man kan lägga huvudvi- trots all ten på att måla råheten och skenheligheten talade för döva öron - sådant för- dem, men ett århundrade kunde andra tider nuförtiden ", — stodo landets barn bättre än den vita inte mera krasst ha skiljt dem åt än beundran kväver doktorn en liten så, att den verkar avskräckande och in- detta femtedels sekel.
T y mellan dem suck ger avsmak.
Eller ocksi kan man bland mannen.
* har ett rike fallit sönder och byggts den tanklösa massan låta uppträda någon D å fick han en genialisk idé.
Han upp - en kultur dött och en annan Häromkvällen fick jag händelsevis verklig idealist eller åtminstone en va- skulle i Afrikas jord omplantera boy- uppstått - ideal ramlat och nya ett bord i skymundan alldeles bred- relse med tillräckligt många goda sidor rests.
scoutrörelsen.
Huvudprinciperna, hur- vid dem.
för att verka tilldragande.
När modern var sjutton år, lyste Dottern har samlat en hög tidnin- tigheten, tjiiiistvilligheten och den kejsarens sol över familjen - om gar och studerar ivrigt New York Pseudonymen Carl Daning har i ” Fragment ” så gott som uteslutande valt dagliga goda gärningen skulle han be- morgnarna red hon med löjtnanter i Herald.
Modern bläddrar litet i " Sa- hålla, nien den afrikanska skogen Pratern och om kvällarna dansade lonblatt ", men tycks inte finna det förstnämnda utväg.
Med sin stilistiska för- skulle skänka rörelsen dess nya form.
hon med dem.
Däremellan téer och hon söker och övergår snart till sin måga, sin psykologiska blick och sin lågan- de harm över ilet onda lyckas han ocksi De infödda hövdingarna visade sig visiter, sömmerskehestyr och kanske stickning.
Det ä r som om hennes blick träffande måla de typer han vill bränn- villiga att beskydda vad som syntes några lektioner - någon gång - då hjälplöst sökte efter fäste i denna märka.
Men med allt erkännande av hans och då - om nian hade tid.
.
nya och yra värld där det ä r dubbelt dem vara en lek, visserligen blandad När dottern var sjutton år hade svårt att finna sig till rätta för den, vackra syfte undrar man dock om han inte med en liten dosis allvar, men utan fadern stupat - om morgnarna stod som aldrig varit självständig.
Hennes vunnit mer genom att låta de onda och farliga konsekvenser.
De läto ut- hon i kö för bröd och o m kvällarna hjärna ä r lika uppochnedvänd och in- de goda vara blandade om varandra, s i att det goda fått framstå som ett verkligen nämna sig till skogsledare och åtogo för ved.
Ilessemellan byktes med kräktad med nytt och främmande som upphinneligt ideal, som lockar bort från sig att inom sitt distrikt värva scou- härsken såpa, lagades mat av surro- hennes stackars våning.
Hon kan inte det ondas väg.
Åtminsione slår saken så gat och gamla paltor försöktes f i f - ensam finna sig tillrätta i de nya för mig, men läsaren må själv döma, om ter.
Bland stammens bästa utvaldes fas upp rättsbegreppen - lika litet som på femtio gossar; var och fick en arm- Under tiden kommo de, båda till- tjänarnas bomullslakan - de enda av han skaffar sig boken.
Setterberg G ö s t a bindel med ett märke utsytt i vita sammans, regelbundet till svenska linneskåpets skatter, som trotsat kris- och gröna pärlor: det gröna skulle hjälpaktionen för att hämta paket tidens tvättar.
Henes liv har varit påminna dem om deras löfte att plan- från vänner i Sverige.
Första gången ett skuggliv - ett liv " i andra J.
I.
D.
N I K E I U S: Vi och Ryssland.
(Axel Holmströms förlag.
Stockholms litet urskuldande, halvt generade, tera träd, det vita betydde att varje med en viss lustig förlegad förnäm- hand ", där skratt och gråt följt som Kr.
2:75.)
en skugga efter en annans glädje el- mans hjärta skulle vara safi -- rent.
het i såväl sätt som kläder.
Efter en ler sorg.
N u ä r hennes liv förankrat J.I.D.
Nikeius lär vara en med svensk De unga scouterna lovade NGai - tid voro handskarna mycket stoppa- hos denna dotter, som talar ett nytt sjöfart och svenskt näringsliv väl för- den högsta guden - att årligen plan- de, de hade bråttom och hunno ej alls språk över ämnen, som hon, modern, trogen sjökapten från Bleking.
Han har tera tio träd och att (lagligen göra att beakta, vad man tänkte om dem aldrig upplevat.
- Hon försöker upp- skrivit sin bok om Ryssland, säger han, i eller hur de togo sig ut.
Och slutli- riktigt att intresserat lyssna till ut- syfte att om möjligt bidraga till att göra minst en god gärning.
gen kom det en dag, då händerna frö- förliga detaljer från d e nyaste kvinn- förståelsen för Ryssland och ryska för- Naturligtvis fullbordades verket ej so vantlösa och d i blicken var full liga sportbragderna, men, ack, hur hållanden större här i landet.
Ett syfte på en dag; det tog lång tid innan av ångest - tänk om vi inte har mycket hellre skulle hon inte tagit som man icke kan annat än på det liv- emot en förtroligt viskande kärleks- ligaste gilla.
När Vår Herre skepade värl- Watn wa Miti - trädens män - något paket - - den, så lade hen Sverige s i, att det kom Sista gången de kommo, vädjade verkligen blevo en makt.
Hela rö- modern med stora förskräckta ögon bekännelse och i stället för sportscar- att ligga vid Rysslands sida.
Tvi grannar fen stickat små mjuka babysockor ...
relsen var fullkomligt frivillig, nien förgäves om förståelse.
” Stellen Sie När ” die junge Baronin ” slår det kan vara varann till mycken glädje.
Men det lyckades den unga forstmannen sich doch vor - hon är överstedot- ena benet över det andra, ser man hur den gamla historien om Paul och P e r att mer och mer intressera hövdin- ter, och nu måste hon arbeta för pen- små runda kraftiga vadmuskler, läm- slutar, det vet vi alla.
.
Bakom henne jublade dot- pade att klättra på branta och far- Nikeius beklagar den hetskampanj, som garna för detta arbete.
Pojkarna gar " här, på Englands påbud, föres mot Kyss- tern, förkunnade glädjestrålande bud- voro med av själ och hjärta.
Det skapet om det första glada under hon liga stigar i Dolomiterna.
Hennes land.
Han vill de båda ländernas fred och klara, lugna blick är säkert svindelfri var blott den äskade dagliga goda upplevat: Kan ni tänka er, jag har och tycks som skapad att oförskräckt vänskap.
Sverige slogs ju så länge med gärningen de hade svårt att förstå fått ett jobb!
.
.
möta ' dollarmillionärer.
Omkring Danmark och Norge, att det till sist blev Undret hann nog att bli både var- munnen ä r ett bestämt drag, som man sams med dem.
E n gång i tiden träffades och många å r senare kom en sam- vetsgrann pojke till en av ledarna och dagsmat och bitter verklighet många i första taget skulle vilja döma som JU svenskar och ryssar i Novgorod och gånger om, men hon tycks ha styrt hårt, men som vid närmare påseende kommo där bra överens.
Varför skulle biktade att den ofta blev ogjord.
sin lilla julle säkert och tappert i den talar sitt eget språk.
Faror och fres- inte ett nytt Novgorod på nytt kunna upp- Men småningom lärde sig pojkarna nya tidens - hennes egen tids - virv- telser - kamp och målmedvetenhet.
stå?
att förstå denna tjänandets idé.
Det lande vågor.
Hellre självständighet och rösträtt än Förf.
börjar med en kort framställning det hägnande hemmets grynvälling.
av Rysslands historia.
Den i historiens irr- berättas nu många små drag av vän- ag beger mig bort till d:r Meyer, Inga dådlösa, dåraktiga svärmerier lighet mot stamfränder och europeiska för tillfället sitter ensam, och - goda arbetsresultat, hisnande täv- nit fälla något omdöme om de påståen- nybyggare.
den, som där göras.
- Andra kapitlet frågar om han vet något närmare om lingslust - fantastiska rekord.
Nyligen uppstod en eldsvåda i Nai- de båda damernas senare öden.
.
.
Modern liar, trots sitt intresse, robi under vilken en benzinbehållare " Haroiiin Holtstetten, menar ni - somnat vid de olympiska spelens re- - åt egna eller åt andras barn - stod i fara att bliva antänd.
En te- ja, iiversten han stupade ju och så alistiska melodi, och dottern ser på så är det en gåva som håller att ta i legrafstolpe hade fattat eld och det kom sammanbrottet, och hur det sen henne leende, som en mamma på sin och som räcker i evighet.
Den ä r in- såg ut hos oss en tid bortåt det vet unge, Ilet ä r en blick som motsäger gen lyxartikel från forna tider, nien såg ut som om den skulle falla i ben- ni.
men nu ä r det uppåt igen - munnens hårdhet.
Den är full av öm- inte heller någon kristidsprodukt.
zinen och vålla explosion.
Släcknings- pensionerna ha ordnats och den som het, och nian förstår, att åt vem än God, praktisk och hållbar - som vår arbetet bedrevs med all kraft, euro- liar en våning kan hyra ut rum.
Den denna ömhet kommer att skänkas helt tid fordrar av en vara.
peerna öste vatten på stolpen och mycket av scoutrörelsens civilisato- der Boerkriget denna sinnesföränd- framför allt: det brittiska imperiet d e infödda langade hinkar.
Hettan riska gärning.
ring.
Det stora världsriket blev tvun- hade lärt sig inse att det som håller blev outhärdlig; infödingarna, som Det är denna hos den enskilda en- get att erkänna de ideella värdenas ett världsvälde samman icke enbart saknade europeisk självbehärskning, gelsmannen allt mera franiträdaride m a k t, sedan det köpt segern över ett är makten, utan än mer tjiinandet av drogo sig tillbaka, då en scoutpojke känsla av moraliskt ansvar för im- litet men för sin självständighet käm- gemensamma syften, av en gemen- tillhörande Watn wa Miti sprang ge- periet som synes H.
G. Wells vara pande folk med förlusten av blom- sam idé.
nom den uppskrämda hopen och räck- ett av vår tids mest hoppingivande Det är framsynta, tåliga empire- man av sin ungdom och med en stats- te europeerna sin fyllda hink.
Där- varsel.
Nittiotalets expansionslust och skuldsökning av, om jag minns rätt, builders sådana som den unga forst- med var langningsarbetet på nytt i chauvinism hava efterträtts av ett tvåhiindrafenitio millioner pund.
När mannen som skola befästa det gång och faran avvärjd.
tyst och målmedvetet arbete på att den av ett krig alltid framkallade vå- brittiska " nationernas förbund ”, det Denna handling anfördes sedan ofta kulturellt höja den infödda befolk- gen av chauvinism lagt sig, kom en pax Iiritannica som i s i mångt och av Watn wa Miti som ett exempel ningen - brännvinsflaskan har er- tid av nyttig självrannsakan.
Det blev mycket är ett föredöme för den öv- på vad den dagliga goda gärningen satts av skolboken.
Också missionä- bland de under krigshetsen som för- riga världen.
egentligen kunde innebära, den visa- rerna ha upphört att, som tyvärr ofta rädare stämplade pro-boers England E. Gadolin Lagerwall.
de vägen för många handlingar av förut, vara verktyg fös de vitas han- valde sina styresmän, av Boerstaten allmänanda och offervilja.
delsintressen.
D e olika kristna bekän- blev en självstyrande koloni.
Alen Skogen har icke blott givit Kenya nelserna hava till stor del upphört scoutrörelsen sitt namn, den har ock- att strida om de svartas själar och så präglat dess organisation.
Hela arbeta nu ofta sida vid sida som ci- rörelsen kallas Skogsscouter, lokal- vilisatoriska och ej mer enbart reli- avdelningarna döpas efter det inom giösa makter.
De inföddas språk området vanligaste trädet, distrikten studeras och upptecknas, man försö- åter uppdelas i grenar och varje gren ker utveckla deras nationella före- står under befäl av en ledare.
Den- ställningar i stället för att påtvinga na vittspridda organisation har redan dem dogmer uppvuxna i främmande gjort mycket för att minska den bland jordmån, man lär dem hygien, både de infödda så vanliga avunden och fysisk och andlig.
Och icke längre misstron mellan de olika stammarna för att högmodigt undervisa dem De gemensamma målen, övningarna kommer man till dem, utan också för och armbindeln hava visat sig vara att själv lära.
Jag tror att man till stor del kan ett starkt föreningsband och artikel- författaren i The Nation väntar sig tillskriva Englands erfarenheter un-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
som.
.
Stresemann Forts. fr. sid. 1. också respekteras.
Folkförbundet har alltså dessa år varit det forum, till vilket minoriteterna vänt sig med sina klagomål, som varit många och be- grundade.
Dessa klagomål ha tagits omhand av en särskild minoritets- kommitté inom Folkförbundets sek- retariat, som därigenom samlat ett stort material.
Men klagomålen ha stannat där, sade Stresemann, de kla- gande ha ej ens fått veta om deras klagomål behandlais, eller vad de respektive staterna svarat.
Den faran ligger nära till hands att rådet, som liar så mycket större saker att be- handla, tycker att ett klagomål från en liten folkgrupp ä r en för obetyd- lig sak att ta upp dess tid.
Men det är inte obetydligt, ty det är ett sym- tom på en företeelse som har stor be- tydelse för ilen internationella fre- dens bevarande.
Mellan den praxis soni utbildat sig, och folkförbundets principer och åtagna förpliktelser bör icke alltför skärande motsats få bestå.
Men så tar det sig ut från minoriteternas sida.
De känna sig hotade i sin kul- turella tillvaro, just därigenom för- svåras för dem lojaliteten mot och sanimanväxandet nied den nya sta- ten.
Stresemann t r o r icke att minori- tetsfrågan är en övergångsföreteelse, aktuell några år efter ett fredsslut och dess gränsregleringar.
Frågan får icke bringas ur världen genom att mi- noriteterna uppgå i majoriteterna.
avhandlar Ryssland och Sverige som grannar genom tiderna ..
Det innehåller den originellaste svenska historia undertecknad åtminstone känner till.
Nikeius korrigerar Grimberg och andra historieskrivare en smula.
Det är mycket intressant att lägga de båda herrarna bredvid varandra!
Det är, enligt Nikeius, oftast Sverige som vid krigsutbrotten spelat den angri- pande rollen.
Vi har med andra ord sagt haft svårt att hålla fingrarna hos oss själ- Må nu härmed vara hur som va., helst.
Även- om icke ryssarna skulle va- rit fullt så oskuldsfullt snövita som Ni- keius gärna vill göra dem, och vi själva icke fullt så bovaktiga, så ä r det välgö- rande att höra en icke-kommunist och efter vad jag kan förstå helt vanlig svensk bor- gare stå upp och säga ett vänligt ord om det mest förkättrade folk och land på jor- den.
.
" Vi och Ryssland " ä r också en liten praktisk uppslagsbok vad angår sociala och administrativa förhållanden inom Sovjet- unionens gränser.
Man får veta hur Sov- jet-unionens politiska struktur ä r beskaffad, dess budget, arhetsförhållanilen, försäk- ringsväsende, folkupplysning och hälsovård.
Synnerligen intressant ä r kapitlet om åker- bruket.
Var och e n som sökt sätta sig in i de ryska förhållandena av i dag vet, att frågan om jordbruket ä r den Viktigaste av alla.
Enligt Nikeius ser det emellertid ut, som om Rysslands bönder vore tämligen medgörliga, då det gällt att förverkliga den ryska regeringens kollektivistiska pla- ner.
Tyvärr torde de emellertid icke vara så lätthanterliga.
E n sak, som man i litteraturen om Sov- jet sällan ser framhävd, understryker Ni- keius med skärpa.
Detta nämligen att ju- d a r n a genom revolutionen kommo ut ur sin pariaställning och äntligen blevo betraktade som människor, I allmänhet har ju därför också judarna slutit upp kring kommunismens idéer, och detta har väl i icke oväsentlig grad bidragit till bolsjevis- mens seger.
Det blir för varje dag alltmer uppen- bart, att motsatserna mellan den största landmakten och den största sjömakten i Europa blir allt större.
Sverige har i den- na situation ett ytterst farligt läge.
För- fattaren nöjer sig med att säga.
att det borde vara klart för en och var, att vänska- pen till Ryssland för oss ä r en livsbe- tingelse.
- Frågan om rustning eller av- rustning vidröres icke.
Man skulle velat, Trots detta ä r att den icke förbigåtts.
emellertid den lilla boken ytterst läsvärd.
och man kan endast önska, att den uppnår något av det, dess författare vill:.
.
- Ellen Michelsen.
Sedan ä r det j u en sak för sig att fredsfördragets folkomflyttningar troligen icke för alltid bli bestående.
Att skydda en niinoritet inom sina gränser till ras, språk och religion är en möjlig uppgift för en stat.
Det är också en stor uppgift, ty därige- nom motarbetas revanchelusta och desperation.
Nu begärde Stresemann av rådet att det skulle förbättra sin metod att behandla petitionerna, vilket givetvis är av nöden.
Han begärde att de re- geringar mot vilka klagomålen rik- tas, skulle vara med vid behandligen av dessa klagomål ett förslag som för den olärde utomstående åtminsto- ne ser ut som ett mycket fint och fyndigt sätt a t t lösa eller minska spän- ningen mellan Folkförbundets aukto- ritet och den enskilda statens suve- ränitet.
Folkförbundet liar ju helt enkelt inte vågat lägga sig i enskilda medlemmars behandling av sina nya undersåtar.
Så undrade han om icke Folkförbundet kunde överväga moj- ligheten att göra något annat för mi- noriteterna än mottaga petitioner, och om det icke borde ta upp hela frågan om sin ställning till minoriteterna till förnyad begrundan.
För detta ända- mål föreslog lian en kommitté, vil- ken också blev rådets beslut, efter en del invändningar och ändringar, och efter det Chamberlain och Zaleski svarat på vad Stresemann aldrig sagt.
Stresemanns tal och uppträdande ger intryck av, att så här uppför sig en realpolitiker så kallad, när han är som bäst.
Man blir så led vid dem som kalla sig så, emedan real vanli- gen betyder kompromiss, och hänsyn till verkligheten oförmåga att behär- ska densanima.
Stresemann tog hän- syn till verkligheten och han tog hän- syn till det läge och de herrar han hade att göra med.
H a n sade inte att-det v o r e enkelt att lösa minoritets- frågan om vi toge bort alla gränser i morgon, om vi införde esperanto, jordränta, eller kristendom i Europa.
H a n for inte ut i hånfulla tillmälen mot Folkförbundet och kastade icke yxan i Genèvesjön, där det är så många yxor förut.
Men han uttryckte ej heller den konventionella folkför- bundistiska självbelåtenheten som stundom är så retsam och denna gång var Chamberlains enda tillflykt.
Stresemanii ser hur en från början god tanke såsom den om Folkförbun- det som minoriteternas barnavårds- man urartat till ett schablonmässigt inregistrerande av petitioner och av undvikande svar på petitioner.
Men han förutsätter hövligt den goda vil- jan även hos Folkförbundets direkt inblandade medlemmar, och han tror att en ändring kan ske.
De mått och steg han föreslår till en början ligga inom gränserna även för d e t t a Folkförbund, men leda dock mot en ny regim.
Hela tiden har man de stora principerna närvarande i hans tal, både staternas folkförbundssoli- — Svenskt Mötesplatsen måleri Forts. fr. sid. 1. och luftig i ljusa, blå toner.
Ett par Don Quixotebilder äro hållna i brunt, gråt t, olivgrönt och svagt tegelrött i fina valörer.
En konstnär, som kanske starkare är de två nyssnämnda skiljer sig från de andra, är Alfred Sköldberg, vars religiösa motiv i en dyster, mörk färgskala vittna om ett starkt och egenartat temperament.
Blåmåleri - med den termen har man sökt gripa något av det väsent- liga i Eugène Janssons konst.
Ordet kan också lämpligen appliceras på en stor ' grupp av hans verk.
Men hur mycket mera som rymdes däri, så många ansatser, som ej fullföljdes, framgår tydligt av ilen utställning, som nu pågår i Galleri Modern.
Av speciellt intresse äro ungdomsverken, till stor del ej förut utställda.
Det är i stort sett helt små dukar med ett ingående, intimt studium, ett rent saklighetens intresse, som för- s v i n n e r i de senare verken.
Tag t. ex. de små blomsterstudierna, " ROS " och ” Lilja ”, som förena kärleksfull rea- lism nied fin poetisk uppfattning.
E n plats för sig i hans ungdomsproduk- tion intaga porträtten, också de i litet format men med en viss monumen- talitet i sin fasta uppställning och sam- lade färgverkan.
Ett mörkt kvinno- huvud i profil mot dunkelröd botten uppvisar en vacker treklang i den svarta klädningen, det lilla gulvita Iialskråset och den röda halsduken.
Vackrast är kanske gossporträttet, brunt i brunt, givet med en psykolo- gisk skärpa, som låter förstå, vad som kunnat bli, om Jansson fortsatt som porträttmålare.
Redan som ung framträder Jans- son som landskapsmålare.
Bland hans allra tidigaste dukar är en med motiv från Visby med grå fuktig luft och husen kompakt och silhuettartat svar- daritet och den individuella folkar- tens rätt att leva.
Briand har haft sina stora dag eller sina dagar i Genève, likaså MacDonald, lord Cecil, Benesj, Un- dén, att icke tala om mr China, o m han nu hette W u eller Chang.
Men när frågan om minoriteterna kom upp, hade Streseniaiiii sin.
Genom sitt lugn, sin objektivitet och oemot- säglighet kom lian alla intrigörer och provokatörer på skam och tvang åt- minstone för tillfället rådet nied sig till en åtgärd, som kan komma att be- tyda självrannsakan och uppryckning.
ta mot den molniga himmeln.
Men redan ett par.
följande Djurgårdsbil- der ha en helt annan, lättare och ge- nomskinligare luft, och färgerna äro ljusa och läckra.
Den ena, en ek- backe, har ett gräddgult anslag i terrängen, marsdagern faller skarp och oförmedlad på de pärlgrå stam- marna, och en kyligt blå himmel skymtar bakom busksnåren - det är hela den deliciösa färgskalan i pari- sersvenskarnas landskapskonst.
I den andra med en väg, som löper inåt, är färgen nerdämpad, bakgrundens kala träd stå violetta i de finaste valörer, och färgen är samlad i dikets vårblå spegel.
i den stora pastellen, Stock- holm sett från söder, liar konstnären kommit fram till ett huvudmotiv, som han aldrig sedan släppte.
H u r liar den inte tjusat honom, denna syn - staden djupt vid hans fötter, sedd från hans fönster uppe på Badstuga- tan, kringfluten av ett smältande blått - vatten och himmel.
I pastellen har den ännu en fast realitet trots den lätta skimrande färgen i ljusaste blitt, vitt och rosa nied rökarna och töck- net hängande genomskinliga i luften.
Men småningom övergår bilden allt- mer till vision, fasta konturer för- svinna, och kvar står en symfoni i blitt - djupt strålande kobolt, violett, isigt grönblått, d i r stadens gula lyktor hän- ga som en pärlrad och vattnet suges i virvlande rörelser.
Det ä r nittiota- lets stämningsmåleri som brutit in.
Det speglas också i det stora Lidingö- landskapet med sin sommarnattstäm- ning, sin väg som försvinner in i skymningen, ackompagnerad av trä- dens svepaiide kronor och de virv- lande, rökgrå molnen.
Det finns ett landskap med motiv från Hallandsåseii, som utmärker sig för sin samlade, dekorativa hållning: åsens blåa kupa i bakgrunden, gula sädesfält i förgrunden och en rand av gröna träd, som skiljer de båda planen åt.
Det ä r en intensitet i detta landskap, en lyskraft i det gula fäl- tet, en fast, litet virvlande penselfö- ring som föra tanken på en annan mästare, en passionerad dyrkare av den gula och blå färgen, av marken och jorden - Van Gogh.
Med det landskapet tycker jag Eugène Jansson har givit något av ilet vackraste på denna utställning.
G i n a Leffler.
Stockholms förbundet av Frisinnade K v i n n o r s Riksförbund hade torsdagen den 7 mars anordnat diskussionsmöte nied anledning av de av fröken Hes- selgren i första kammaren väckta mo- tionerna nr.
3 och 102 angående S a m h ä l l s a r b e t e f ö r folk- hälsan.
Inledningsanföranden höl- los av Dr. Ada Nilsson och advokat Hugo Lindberg.
Ett antal jurister, läkare och riksdags- män hade inbjudits till mötet.
Den sakliga och högt stående dis- kussionen, som räckte till bortåt mid- natt, visade på ett livligt intresse för saken.
En rad av synnerligen värde- fulla och turigt vägande anföranden höllos.
Utom inledarna yttrade sig professor Johan Almkvist, första l a g utskottets ordförande lir.
Lindquist i Halmstad, hovrättsrådet Viktor Pet- Åke rén, t. f. andre stadsläkaren Dr. Berglund, rektor M a r i a Aspman, Dr. Gertie Söderberg, Dr. Andrea Andreen-Svedberg.
D r.
Alma Sund- quist, Dr. Jakob Billström, advokat Georg Stjernstedt, samt fröken Hes- selgren.
Den samarbetskommitté, som i hös- tas blev tillsatt av de socialdemokra- tiska kvinnodistrikten och frisinnade kvinnor i Närke, Södermanland, Västmanland och Östergötland, sam- manträdde söndagen den 1 0 mars i Flen.
Därvid uttalades den Önskan, att samarbetet skulle fortsätta enligt samma grunder som hittills.
Man skulle anordna upplysande föredrag i de frågor, där organisationerna mö- tas i gemensamt intresse, exempelvis fredsfrågan, folkhygieniska spörsmål, redogörelse för Nationernas förbunds verksamhet, För att underlätta plan- läggandet av arbetet- skulle en under- sökning göras, vilka kvinnor inom eller utom de olika landskapen kunde stå till förfogande som talare.
Fru Sigrid Gillner framlade en adress, avfattad av socialdemokratis- ka arbetarinternationalen och avsedd att tillställas den förberedande avrust- ningskommissionen i Genève.
Adres- sen är av följande lydelse: Adress till Folkförbundets förberedande avrust- ningskommission.
Detta möte, besökt av - personer och hållet i - den - väntar, att Nationernas förbunds förberedande avrustningskommission snarast möj- ligt skall fullborda sitt arbete genom en allmän avrustningsöverenskom- melse, så att de åt alla jordens folk högtidligen givna löftena om avrust- ning bliva uppfyllda.
Mötet förklarar, att folkens freds- vilja måste bringas till uttryck av re- geringarnas representanter i Genève i syfte att skapa en verklig organi- sation av freden.
, mötets vägnar Å (Namn) Adressen är åtföljd av likalydande engelsk text och ett kuvert, adresse- rat till presidenten i ovannämnda kommission.
Då det ansågs vara av stort värde för kommissionen att erhålla ett dy- likt stöd från största möjliga antal håll, uttalades önskvärdheten av att även inom de frisinnade kvinnoför- bunden denna adress framlades vid av dem anordnade möten.
Adressen med kuvert kan rekvire- ras hos socialdemokratiska partisty- relsen.
