# ID: svediakorp-per3425
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,291
# sentences: 436
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 10: 1929 SIMBA IDROTT Högt uppe och längst till sidan p i bio- grafens läktare.
Bilderna visa en svag tendens att framträda i avsmalnande skick.
Veckans ledare heter P r o d u k - Det är varmt och fullsatt Intill sista plats.
t i v t arbete.
Men ingenting kan störa kvällens fröjd.
En äldre, gleshårig arbetare lutar sig Ä r d e t t a s k o l f r å g a n?
Stockholms stadsfullmäktige ha gläd.
het.
Hr Lindencrona framhöll där- den kvinnliga idrottens tillgodoseen- över räcket och förblir orörlig i sitt in- jande nog beslutat tillsätta en idrotts- emot att genom att göra styrelsen till de.
Bristen på idrottsplatser är just tensiva beskidande av vad som rör sig t styrelse f ö r tillvaratagande av idrot- beredning skulle den berövas det ini- för flickorna särskilt kännbar, då de på filmen, tills dess sista meter gått för- bi.
Den hopkrupne lille springpojken vid Hammar belyser Karin tens intressen.
Alla ärenden rörande tiativ, som vore det allra förnämsta.
praktiskt taget inte ha en enda plats, hans sida måste då och d i ge sitt in- skolfrågan under rubriken Sam- lek- och idrottsplatser, badanläggnin- Hr Samuelsson framförde en mängd där de kunna träna ostörda, utan få tresse tillkänna i en stilla viskad kom- arbete.
g a r samt anslag f ö r gymnastik- och synpunkter på vad den nya styrelsen passa på emellan pojkarnas tider på mentar.
Annars är det andlöst tyst, ingen idrottsändamål komma alltså att be- särskilt borde beakta i sin verksam- de alltför få platser som finnas.
Det- behöver fråga om förklaringar för att G dag- handlas av sin egen myndighet.
Det het.
Först och främst är det av stör- ta förhållande passar illa ihop med få sammanhang i vad som händer.
Vad drömmar kommenterar historien ögonen se är nog.
om det fransk-belgiska militärfördra- är inte mer än rätt och kommer sä- sta vikt att Stockholms stad samtidigt det växande idrottsintresset bland Det är filmen om djuren i Afrika, om kert att visa sig nyttigt u r flera syn- äger och disponerar idrottsplatserna.
kvinnorna.
dragets avslöjande.
lejonet Simba och alla hans stolta och punkter, att det stora och viktiga in- De flesta äro nu utarrenderadc till sköna och skrämda med-djur och under- Också u r andra synpunkter är det tresse som idrotten utgör, får större enskilda föreningar för ett billigt pris.
viktigt att den kvinnliga idrotten blir sitar p i savannen.
Det är märkvärdigt att människorna, Wägners artikel om möjligheter än för närvarande att Följden blir, att de stora organisatio- Eli företrädd inom den nya styrelsen.
av vilken beskaffenhet de vara må, låta E n n y k o n t i n e n t fortsät- förskaffa sig de praktiska tillgångar, nerna med sina bättre resurser lägga Svenska Kvinnors Centralförbund sig så djupt betagas av händelserna hos tes och avslutas i detta nummer.
som äro nödvändiga för dess goda beslag på de befintliga platserna, me- för Fysisk Kultur har med anledning djuren, att en kväll i djungeln eller p i utveckling.
dan alla de tusentals idrottspojkar, av det förestående valet av ledamöter krokodilfloden tycks vida överglänsa vad Under debatten i stadsfullmäktige, som tillhöra mindre föreningar, vilka till idrottsstyrelsen hos borgarrådet ett skickligt sammansatt människoöde kan Justitieombudsmannen har yttrat där frågan avgjordes, var också in- inte ha råd att hålla sig med plats, Oscar Larsson framhållit det önsk- bjuda av spänning.
Jag har undrat om sig med anledning av den på grund det kan bero på, att djurlivet inför män- av ett polisingripande från sin an- tresset för idrotten i sig själv tillsy- komma att stå utanför.
Om plats- värda i att den kvinnliga idrotten niskoögon har nigon av sagornas möj- ställning vid en automatrestaurant nes så starkt, att de partipolitiska bristen alltså är den första uppgiften finge två representanter och nämnde ligheter att låta det otroliga ske.
Vi finna avskedade kvinnan.
Några av de i J. snärtarna åtminstone i jämförelsevis som måste lösas, komma sedan en förslagsvis doktor Andrea Andreen- lagar och liv där vi intet sökt.
Vi kläda O:s skrivelse framförda synpunkter- hög grad fingo vila.
Borgarrådet Juh- rad av andra, såsom anställande av Svedberg och gymnastikdirektör djuren i människohamn, de bli vira be- na återgivas under rubriken R ä t t. lin-Dannfelt och ingenjör Mossberg dugliga instruktörer, anläggande av Ragnvi Torsslow-Lundgren.
Styrelsen kanta som personligheter, eftersom vi inte känna någon annan form för bekantskap.
vill visserligen göra gällande att en kälk- och skidbackar, upprättande av kommer att bestå av fyra ledamöter Men just när vi givit dem namn och fun- Stockholms stad h a r fått särskild anordning med självständig idrotts- skridskobanor öppna för såväl barn och fyra suppleanter utom det bor- nit likheten med människor hos dem, idrottsstyrelse.
I artikeln om I d r o t t styrelse vore en onödig utvidgning av som vuxna m.m.
Allt detta för att garråd, som stadskollegiet utser till Överraska de oss med sitt främmande påpekas en del av de önskemål, som förvaltningsapparaten och stridande föra idrotten ut bland de stora mas- ordförande.
Valet av ledamöter bord- väsens resurser.
Se p i den väldiga noshörningen!
Tro genom den nya myndighetens till- emot de sparsamhetssträvanden, som sorna, där den har sin avgörande och lades till nästa sammanträde.
Tidevar- vi inte, att det är en tjock och hjälplös komst aktualiserats.
man j u framförallt ville stödja, då ofrånkomliga betydelse.
vet uttrycker en förhoppning om att gumma I Men med sagans förvandlande * den också kunde komma att öka sta- Idrottsnämndens första uppgift de av kvinnoidrottens företrädare kraft till sin hjälp löper den ifrån oss Veckans korta historia är av E v a dens kostnader för den idrottsliga blir enligt instruktionen att utarbeta framförda förslagen måtte vinna be- på bilden, mäktig som en härskare, över- lägsen, stolt och fritt balanserande det verksamheten.
E t t organ a v mera be- en generalplan för idrotten i Stock- aktande.
Schmidt och heter En d e- tunga huvudet under loppet.
Det är intet b a t t u t a n f ö r s t ä n g d a redande karaktär hade varit lämpli- holm.
Här finnas en mängd viktiga fel på dess förmåga, dess korpulens är dörren.
gare, tills man vunnit större erfaren- önskemål, inte minst vad beträffar ingalunda något misstag, den är fulländad.
Där äro de sammetsfläckiga, bekrönta girafferna, som i gungande galopp flykta T o o, fru Ragnvi Torslow-Lund- till den afrikanska lund, där de finna sin gren, skriver om Konståkning föda uppe i trädkronorna.
Och i deras ä n n u e n g å n g medanledning sällskap gå helt förtroligt i stora flockar av Wienerkonståkarna och ger sam- de underbart vältecknade zebrorna, fasta, tidigt ett svar till Quelqu ’ une.
rundlänta små djur, som med vissa steg följa de vägar tillvaron anvisat dem.
Vaggande strutsar, svart-vita och grå, DET FRANSK-BELGISKA F Ö R D R A G E T världens mest graciösa antiloper försedda Kellogpakten ar, när detta skrives, dem och kastar en skugga över Kel- har slutat tro på dementier, staternas med vänliga parasitätande fåglar, oxhac- ratificerad av så gott som alla de un- logpaktens ikraftträdande.
ord äro värdelösa.
F ö r närvarande kare, tryggt gungande på deras höfter.
Ett spel av fina muskler och mjuka hal- dertecknande staterna - när detta lä- Detta något var ett avslöjande som stå striderna högt i press och parla- sar, flaxande vingar och sega fjädrande ses kanske av alla - och skall alltså gjorts av en holländsk tidning röran- ment, och man begär a t t ben.
träda i kraft.
de detaljerna i ett franskt-belgiskt d e a n k l a g a d e s t a t e r n a Och mitt i detta myller av fina djur, Enligt densamma förbinda sig un- militärfördrag.
Denna historia på- s k o l a b e v i s a s i n o s k u l d, där man verkligen miste undra vad de tänka om varandra, var i sin oöverstig- dertecknarna ömsesidigt att avsvärja minner på ett egendomligt sätt om of- dels genom att visa fram förfalskaren liga egenart, kommer Simba, konungen, fentliggörandet av den hemliga o. hans bekännelse, dels genom att of- härskaren, skräcken, han som dödar män- kriget såsom politiskt instrument.
fransk-engelska överenskommelsen fentliggöra ordalydelsen a v det verk.
niskor och djur i sin väg.
Den 26 februari ratificerades pak- rörande gemensamt uppträdande och ligen existerande hemliga tillägget till Flockar av zebror med halsarna sträck- ten av franska parlamentet.
E n tala- ömsesidiga eftergifter åt varandras det officiella belgisk-franska defen- ta och savannens jord yrande som moln re yttrade den önskan att ur denna om hovarna, flyende, flämtande, rett- avrustningsmotvilja vid en blivande sivfördraget.
början något större måtte utveckla skrämda varelser äro Simbas förebud.
avrustningskonferens.
Detta avslö- Att ett sådant fördrag existerar, Och när han kommer, majestätisk och sig.
D e n b ä s t a m e t o d e n jande som störde Kellogpaktens hög- vet man nämligen.
Det är faktiskt, mjuk med ögonen skådande åt alla sidor a t t b e r e d a v ä g f ö r fre- tidliga undertecknande i Paris i det finnes att läsa hos N.F.
Att det och den starka svansen svingande av d e n v o r e e n fredsvän- höstas.
finns ett hemligt militärt tillägg, det dådkraft, d i samlas omkring honom all lig d i p l o m a t i s o m ar- Båda dessa hemliga överenskom- har belgiska regeringen just i dagar- den oberäknelighet och dödsskräck, som b e t a d e f u l l k o m l i g t öp- gömmes i djurvärlden under de sköna melser, som i högsta grad räkna med na i det ta sammanhang erkänt.
formernas spel.
Spänning och flykt för p e t i n f ö r o f f e n t l i g h e - krig som politiskt instrument, stå Den holländska tidningen påstår nu livet - en riven zebra i det höga grä- ten.
N ä r detta sades, gjorde utri- nämligen i ironiskt och skärande mot- att de franska och belgiska gene- set, en segermåltid och gamarnas simpla kesministern Briand ett inkast: satsförhållande till Kellogpaktens ralstaberna upprepade gånger %- och angelägna församling kring offer- " just i d e n a n d a n h a r platsen.
Det är slutet på en alldaglig och handlat, sista pangen 1947 och a. anda och bokstav.
p a k t e n s l u t i t s o c h un- ändå alldeles ny levnadssaga.
Vad de hemliga dokument angå, sIöjar vad som därunder beslutats.
Det är bara människan som känner sig dertecknats ”, sade han.
som den holländska tidningen offent- Här är nu inte längre fråga om ett trygg - kanske av oförstånd, kanske av Nästan lika förhoppningsfullt och liggjort, s i vet man icke om de äro defensivfördrag Därest ett land, som mycket högt förstånd - där han beskå- vackert yttrade sig Chamberlain i en- äkta.
Det förnekas bestämt i Brys- militärt eller dande intagit sin hirskarplats på biogra- d gelska parlamentet när hela imperiet sel, Paris och London.
England för- understödes av Tyskland, mobiliserar fens heta läktare.
Casan.
med sina dominions ratificerade.
nekar dock endast sin delaktighet mot endera av oss, så veta vi vad vi Emellertid hade tre dagar innan däri, e j mera.
Holland och Tyskland ha att göra.
Vi mobilisera själva Ruhr, den väg, som v i Briand yttrade dessa ord om den öp- däremot, mot vilka de påstådda pla- ögonblickligen och kasta oss mot gingo 1923. penhet och fredlighet som känneteck- nerna rikta sig, och i andra hand Ita- Tyskland.
Detta land skall ha att ta Även de strategisk5 planerna mot nade diplomatien, något inträffat som lien såsom tänkt fiende till Frankrike, mot anfall både från norr och söder.
Holland — d.v.s. den tänkta makt i viss mån stör det goda intrycket av tro däremot icke dementierna.
Man En fransk-belgisk styrka går rakt på som antas hysa fientliga planer mot Belgien - äro i detalj utförda.
Det rör sig ej heller om småsaker ifråga om armékårer, tanks, tungt Forts. å sid. 4.
* * * Generalstabernas dagdrömmar
TIDEVARVET Utkommer varje helgfri lördag.
1 — 3, 2 tr., Stockholm Slussplan UTGIVARE.
Ada Nilsson.
REDAKTIONSKOMMITTÉ.
Elin Wägner.
Elisabeth Tamm.
Honorine Hermelin.
REDAKTIONSSEKRETERARE Carin Hermelin.
Är detta skolfrågan?
Produktivt arbete.
Socialdemokraternas hemställan, att riksdagen skulle begära av rege- ringen att nästa år framkomma med förslag angående arbetslöshetsförsäk- ring, har av bägge kamrarna avsla- gits.
Som parti måste socialdemokra- terna komma med någon framställ- ning i denna fråga, det var nödvän- digt efter alla valtal, och då en utred- ning redan ägt rum, som alla nu ska yttra sig över, var detta en använd- bar form.
Under debatten i riksdagen fråga- des: " Vad vilja de frisinnade? "
E f - tersom de ha utslagsrösten.
D e t fick man inte veta.
Och vad d e andra par- tierna ville, var ungefär lika svävan- de.
Debatten gav intrycket av trots alla stora ord från olika håll att intet parti ännu funnit någon slutgiltig lösning.
Troligen kommer heller inte något parti att finna det.
T y arbetslösheten ä r ett spörsmål så ingripande i folkens liv och av så djup betydelse, att den inte bör vara enbart partifråga.
Den får inte heller lösas endast till namnet och kan icke avfärdas med försäkring.
Det av- hjälper inte själva missförhållandet.
Om en obligatorisk arbetslöshetsför- säkring varit genomförd 1927 skulle en tredjedel av de arbetslösa därige- nom fått understöd.
Arbetslösheten har sannolikt så djupa rötter, att den kräver en ombyggnad av den ekono- miska grunden för vårt samhälle, kanske på ett sätt, som ingen av oss har lust att vara med om.
Det kunde komma att g å intressena för nära för litet var av oss, vem vet!
D ä r f ö r blev också riksdagens tal dunkelt.
Och sannolikt f å vi inom ganska kort en arbetslöshetsförsäk- ring, som är produkten av partiernas kompromissande, som ä r dyrbar för alla och endast hjälper ett fåtal.
Men alltjämt väntar folket på produktivt arbete!
- - Mötesplatsen Från Stockholmsförbundet av F.K.R.
meddelas att förbundet torsdagen den 7 mars 1929 anordnar möte å Internationella Klubbens lokal i Stockholm med diskus- sion om de av fröken Kerstin Hesselgren i första kammaren väckta motionerna n:r 3 och IM om Samhällsarbete f ö r folkhälsan.
Inledningsan- föranden hålles av Dr. A d a Nilsson och advokat Eva Andén.
” Idag for et Aar siden ” — alltså enligt Kirkegaard på rätt avstånd för självransakan - fanns i T i - devarvet en artikel, som under rubri- ken Till s a k e n kommenterade den debatt, som utspunnit sig kring dåvarande ecklesiastikministerns för- slag om kommunala flickskolor.
Det gällde då tolkningen av ett " borde " i 1927 års riksdagskrivelse till K.M:t i skolfrågan.
Den socialdemokratiska representationen i riksdag och press kastade sig Över hr Almqvist därför att han e j ansåg sig bunden att bygga den kommunala flickskolan en- dast på sexårig bottenskola.
I dag fyllas ledare- och presscitat- spalterna - medan i riksdagen mo- tionerna strömma in med anledning av den k, prop.
angående statliga flickläroverk med en lika förbitt- rad tvist och i vad mån och på vad sätt nuvarande ecklesiastikministern ä r hunden av samma riksdagsskrivel- se.
Denna gång är det ett " även ", kring vilket uttolkningens bränningar fräser.
Saken ä r som bekant denna: I stats- verkspropositionen till 1929 års riks- dag föreslås fr.o.m. höstterminen 1929 upprättande av statens högre all- männa läroverk för flickor i Stock- holm, Malmö, Hälsingborg och Göte- borg, byggda på sexårig folkskola, och med fyraårig realskola och tre- årigt gymnasium.
D ä r sättes vidare i fråga att liknande högre flickläroverk skulle inrättas i Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås.
Ärendet har remitterats till orts- myndigheterna i de nämnda städerna, och dessa ha inkommit med sina utlå- tanden.
Såsom var att vänta accepte- rade de tacksamt statens erbjudande och åtogo sig de därvid fästa villko- ren i avseende på byggnadsskyldighet och annat.
E n del städer fogade emel- lertid till svaren vissa förbehåll eller önskemål beträffande de nya lärover- kens organisation.
Så t. ex. vill Örebro ha läroverket grundat på 4-årig grundskola, vilket betyder en 12-årig i stället för en 13- årig fullständig skolgång.
Karlstad, Borås och Norrköping vilja, i hän- delse av parallellavdelningars inrät- tande ha dubbel anknytning till grundskolan, både till den 4-åriga och den 6-åriga - alltså just såsom för- hållandet är vid statens gossläroverk och samläroverk.
Västerås önskar vid sidan av realskolan och gymnasiet en särskild flickskolelinje, i Uppsala be- gär man att gymnasiet skall göras 4- årigt i stället för 3-årigt o.s.v. Emellertid har den nu framlagda propositionen angående dessa nio lä- roverk e j tagit hänsyn till de lokala önskemålen, utan skär dem, med hän- visande till 1927 års riksdagsskrivelse i skolfrågan, alla över en kam med 13-årig " lärogång ": 6-årig bottensko- la, 4-årig realskola och 3-årigt gym- nasium.
Det ä r härom striden står: har hr Lindskog handlat rätt?
H a r han va- rit lojal - mot föregående riksdags- beslut, eller har han varit svekfull mot sina egna och sitt partis inte - - Konståkningen ännu en gång Det har åter varit isfest p i Stadion.
minst under valrörelsen förfäktade principer.
D e skulle väl närmast gälla Det ä r roligt, att Skridskoklubben på allvar tycks ha satt igång en välbehöv- valfrihet mellan 4- eller 5-årig real- lig och efterlängtad propaganda för vår skola, 3- eller 4-årigt gymnasium.
anrika konståkningsidrott.
Vågberg och Det egendomliga är, - eller det vågdalar är ju ofrånkomligt i allt, men helt naturliga - att det ä r högerpres- därför är det inte mindre roligt, n ä r ett sen som kastar sig över hr Lindskog litet stigande är i annalkande.
för hans principsvck, och den socialde- Nu voro inbjudna världsmästarparet mokratiska som prisar hans lojalitet, från Wien.
Reklamen medan motionerna emot hans propo- Scholtz — Kaiser, hade denna gång inte varit så storartad sition komma från höger, bondeför- som till Sonja Henie-festen, det kanske bundare och frisinnade.
Låt oss återigen försöka gå till sa- just var därför deras åkning framträdde ken.
I ovannamnda artikel av 1928 så mycket mjukare och stilfullare, sma- hävdade Tidevarvet följande: ” frå- ken och gracen ligger ju dessutom wienar- gan om anknytningen till bottensko- na i blodet.
Den stora publiken, lyste den- lan syns oss av jämförelsevis ringa na gång alldeles med sin frånvaro vilket vikt mot frågan om ett smidigare sy- var skada, ty nu blev man bjuden på verk- stem, som ger utrymme åt vars och ligt vacker konståkning.
J a g hoppas ens arbetsförmåga och arbetstakt och ” Quelqu ’ une ” rar där, tyvärr blir det e j fastlåser klassystemets ohevekliga r ä l svårt att göra några jämförelser, när " läsår " med ty åtföljande årslånga man inte sett Sonja Henie, som demon- kvarsittningar.
När denna fråga blir strerade sin överlägsenhet genom att v - löst för både bottenskola och högre sa sin fenomenala behärskning av ett par skola, då ä r udden bruten i striden om skridskor p i ett akrobatiskt sätt.
bottenskolans längd och den högre Scholtz — Kaiser åkte ett inspirerat väl skolans anknytning.
avbalanserat program med gnistrande fart, Men till dess - finns det någon humör och mjukhet.
Även de hade ett rimlig .och saklig anledning att inte par, men obs.
endast ett par saker i Sonja- hälsa med glädje varje ny valfrihet, stil, dels den i tidningarna så mycket som ingen behöver tvingas till.
H u r reklamerade, om cirkus starkt påminnan- kan någon som kämpar för en sak - de ” dödsspiralen ” (är bara inte ett så- från vilket läger det vara må - vilja dant ord osmakligt i samband med id- denna sak så illa, att den genom att rott?)
dels inträdesfiguren, där manliga undertrycka en annan måste parten åker in på ett rakt skär, hållande bli syndabock för alla misslyckanden sin, av utseendet att döma, förskräckta och olägenheter, som varje övergång moitié högt uppe i luften.
Svårt men inte från teori till praktik måste med- vackert.
F ö r övrigt var åkningen mycket föra. "
njutningsrik.
V i kunna i år understryka vart ord Jag kan inte underlåta i detta samman- av det här sagda.
Men vi våga också hang ingå i svaromål med sign. Quelqu ' en fråga.
Manne möjligen hr Lind- skog ler i sitt skägg å t denna strid?
une i Sv.
Dagbladet av den 2 mars, dar mitt referat av Fröken Sonjas piruetter H a r han möjligen pressat detta skol- nagelfares, av skäl som jag omöjligt lyc- beslut av 1927 för att visa vad det kats utlista.
I Quelqu ' unes artikel skon- innebär?
F ö r att visa o t e n a v r i k s d a g s b e s l u t jer man den svaghet, som tycks rida hos den stora allmänheten, att vända kappan i skolfrågor.
V i åta oss inte att bedöma, hur efter vinden, d.v.s. prata med, det till pass stor spjuver hr Lindskog kan trots, att man uppriktigt erkänner, både vara, fast det ser illa ut.
Men Tide- att man e j var närvarande vid isfesten och varvet vågar dock, som den enda rim- e j besitter så stora kunskaper i den ädla liga kontentan av den nu lössläppta konståkningen.
striden, liksom överhuvud av alla årets skolmotioner, hävda vad vi flera gånger förut hävdat: Må VI bryta oss loss ur ett alltmera monopolistiskt statligt skolsystem, där tillfälliga och dock så bindande majo- ritetsbeslut behärska skolår, " linjer ", " lärogång ", kursplaner, lärarutbild- ning och " inre arbete ".
Må i stället staten försäkra varje barn om en skolpenning.
Den kan an- vändas i en frivilligt utvald statlig skola - ty statsskolor måste natur- ligtvis för säkerhets skull finnas - men likaväl i en lika frivilligt utvald enskild skola.
Ingen skolgång behövde då bli obli- gatorisk.
T y skolpenningen skulle en- dast bli fungibel som skolavgift.
Men den skulle å andra sidan kunna tagas ut för alla åldrar och alla skolfor- mer: bottenskola, högre folkskola, gymnasium, folkhögskola, universitet.
Vad som genom självstudier kan spa- ras under en period, står kvar och växer till fortsatt utbildning under en senare.
För kort tid sedan framställdes in- f ö r Pedagogiska föreningars konfe- rens i London av F r a n k Roscoe, för- utvarande professor i pedagogik vid universitetet i Birmingham, ett för.
slag likt detta.
Kanske ä r tanken, d v.s.
saken på marsch.
Man bör givetvis kunna fordra av en världsmästarinna, att hon åker ett pro- gram, som kan landa hennes idrott till gagn och höja intresset för densamma.
Om vi skola vara sanningsenliga si blev nog resultatet e j detta med norskans upp- visning, då det miste stå var och en klart att det tager år, kraft och pengar att göra efter dessa halsbrytande övningar.
Jag går så långt, att jag vill påstå att Frö- ken Henies Stadionprogram ej varit an- vändbart i tävling.
Vi skulle dock enligt tidningarnas förhandsreklam bli bjudna på världsmästarinnans tävlingsprogram.
Nu vet jag av gammal erfarenhet att Son- j a Henie k a n åka vackert, vad jag hi- tiserade var att hon inte gjorde det nu.
Och Quelqu ’ une, jag var inte grinig vid ankomsten till Stadion, mitt lilla in- lägg var endast en personlig uppfattning av evenemanget ifråga, och tyvärr kan jag inte ens f å skryta av att ” gå ensam och kavat mot strömmen ", då min uppfattning delas av många, både fack- och lekmän.
Ragnvi Torsslow Lundgren.
som står i samband med ankomst och av- gång etc. Vid utförande av annat arbete få de tillgodogöra sig övertidsersättning.
Avtalet som direkt berör omkring 20,000 man kom som en välkommen räddning un- dan den öppna konflikt, som man fruktade skulle komma att drabba sjöfarten Svart på Vitt Ett nytt avtal, gällande för två år, har träffats mellan Sveriges redareförening och Svenska sjömans- och eldareunionerna.
Avtalet som kom till stånd efter lång- variga och besvärliga förhandlingar inne- hiller några förbättringar i sjömännens villkor.
Semester på fyra dagar efter minst tvi års anställning på samma fartyg.
Det är första gången sjömänn en kommit i åt- njutande av semester.
Vissa löneförhöj- ningar för däcks- och maskinmanskap.
Och vissa bestämmelser i den mycket vik- tiga frågan om arbetstiden i hamn.
En- ligt det nya avtalet skola sjömännen inte användas utöver ordinarie hamnarbetsdag, d.v.s. åtta timmar, annat än till arbete Oro och ängslan försvinna strax efter intagandet av Instantine, oskad- lig, snabbt verkande, nervlugnande pa- still, som kan intagas utan vatten, just när Ni behöver den.
Säljes å apotek.
R ä t t Stämmor i tiden a v Margit En ny kontinent.
2.
Palmær.
Av Elin Wägner Det hände i höstas, som man torde I.
I förra numret av Tidevarvet gjor- intet annat är att sätta mot densamma Detta kallas att göra iden synlig.
minnas, att en flicka, som var anställd de vi en översiktlig redogörelse för än inbördes krig, ligger då inte skul- Även inom konst och litteratur måste Ni, store herrar, sade: på en automatrestaurant i Stockholm den aktiva pacifismens princip, histo- den därför hos de ledare och den den söka sig en ny form, ännu icke blev anhållen av en poliskonstapel en Allt det vi ägde, det var vi: riska tradition och dess anknytning press som oavbrutet predikat att vål- funnen.
eftermiddag på Drottninggatan och berg, åkrar, skog och vida vatten, avförd till polisstationen.
Konstapeln grått järn, röd koppar, kol i svarta till en slags allmänmänsklig befriel- det blott kan bekämpas med våld, mer Boken avslutas med en rad doku- misstänkte att kvinnan skaffade sig serörelse, allt detta efter gemensam- än i sakens egen djupare natur?
Män- ment och redogörelser för vissa paci- gruvor, inkomst genom osedligt levnadssätt.
hetsverket: Våld och icke-våld.
V i niskorna äro visserligen bundna av fistiska offensiver, såsom insamlin- Hon hade förut varit intagen på jungfrulig massa än i granens stam, Landskrona tvångsarbetsanstalt.
Hon palats och villor, storstadens kasärner, fortsätta här med den debatt med tidigare orsakskedjor, men de kunna gen av krigstjänstvägrarlöften i Eng- förhördes och uppgav sig ha arbete.
värt namn man slogs om, våra titlar, våldet, om man så får säga, som bo- också öppna nya.
land, den s.
k.
Ponsonbyaktionen.
Vi- F ö r att få detta bestyrkt ringde över-.
ken tar upp, och där de, som förorda ordnar, Intressant är också i detta sam- dare tillkommer en värdefull littera- konstapeln till den automat, där flic- de åsikter vår tidningspress tvang på våldet som medel för åstadkomman- manhang De Mans påstående att tur- och adressförteckning.
kan hade plats, sade att det var från de av fred och ny samhällsordning, kommunisternas hållning till freds- er, I denna avdelning saknar man he- polisen och frågade, om det var sant att hon var anställd där.
Sedan detta guld, som flöt till oss, rykte som flöt också få ordet.
Det finns i boken tre, strävandena, deras förakt för varje la den vanliga organiserade fredsrö- fyra autentiska diskussioner mellan försök att grunda dem på en etisk relsen.
Detta är icke en händelse.
blivit klart fick flickan lämna polis- från oss.
stationen.
Föresrånderskan för auto- Ja, till och med er egen arbetskraft kommunistiska antimilitarister å ena princip, tillhör ett tidigare av socia- Den aktiva pacifismen i den mån den maten ville emellertid veta varför po- - allt detta goda, det var vi.
sidan och aktiva pacifister å den an- lismen övervunnet stadium.
företrädes av denna boks skapare, lisen begärt upplysning och fick då dra.
Ena gången är det en fängslad Historien om den vapenlösa kam- har velat markera att den icke är veta att polisen misstänkte att " flic- Men ni som intet ägde - blott er som disputerar krigstjänstvägrare själva pen i.
Sydafrika och Indien under identisk med den rörelse som söker kan var ute och hoppade emellanåt ".
och knappt ens det - ni intet var.
med någon som vill förena krigstjänst Gandhis ledning har i boken sin plats åstadkomma en varaktig fred genom .Följden av denna upplysning - en i polisens tycke fyndig medelväg mellan med fredstjänst, andra gången en som förkroppsligandet av den aktiva att utbygga de mellanstatliga rätts- att alls inte ge tillkänna vem han var II.
fängslad kommunist som utmanar en pacifismens idé, som det stora under förhållandena, och som accepterar och tala om hela förhållandet, att flic- aktiv pacifist utanför murarna.
Den i vår tid, varigenom iden blev histo- krig - straffkrig mot angripare — kan blivit anhållen, blev att flickan V i små, vi suger: senare måste då hålla på att hans ria.
Den verkar även på den som är och statlig militär organisation som E j järn, ej trä, avskedades från sin plats.
plats är på den smala utsatta rem- förtrogen med förloppet ånyo lika historisk förutsättning för detta måls Sedan saken tagit denna beklagliga ej guld och papper, vändning ingrep Justitieombudsman- ej pengar, titlar, ära san mellan de två barrikaderna: den starkt, lika gripande och uppfordran- ernående.
För vår del ha vi svårt nen.
var vi, men det vi kämpade oss till, fascistiska och den kommunistiska.
de.
Detsamma kan man säga är fal- att förstå att denna skillnad, som icke Då lämpligheten av överkonsta- Kommunisternas argument känna let med skildringen av olika länders är skarpt begränsad utan fullbordar pelns meddelande till automatföre- vårt lidande, vårt mod att upprätt stå, stånderskan angående hans misstan- vi.
De återkommo i riksdagsdebatten krigstjänstvägrare under och efter sig i många övergångsled, måste, ta kar rörande den anställda kvinnans värt röda blod och styrkan i vår arm, om anslaget till vissa fredsföreningar.
kriget.
Boken hyllar de engelska sig uttryck i förbigående av vad som privatliv tycktes J.O.
kunna ifråga- vårt skratt, vår gråt, och ropen i vårt För att få bort kriget måste vi be- krigstjänstvägrarna så som de som varit och är värdefullt i den officiella sättas, anhöll han om yttrande från hjärta, tvinga kapitalismen och imperialismen icke blott ledo för sin övertygelse men fredsrörelsens arbete.
I all synnerhet polismästare Hårleman, dels huruvi- som det j u är så, att fredsrörelsen da konstapelns förfarande lämnats vår rätt att leva och vår rätt a t t dö, och det kan under nuvarande histo- också satte in sin vägran som ett står inför en skiljoväg.
Dess argu- utan anmärkning, dels om detta kun- vår seger, våra tunga nederlag, riska skede icke ske utan våld.
An- medvetet led i kampen mot kriget.
de anses förenligt med de grundsat- och sist det som var heligast, vår Spännande och gripande är den ment har upptagits i den officiella den kan icke undvara våldet som ser, vilka den under Överståthållare- framtidstro skildring.
som Tolstojs vän Bulgakoff politiken och dess arbete skötes av hjälpmedel.
ämbetet lydande polispersonalen i fall - allt detta stora, det var vi.
gör av de ryska krigstjänstvägrarna Nationernas förbund.
Antingen får Sådana som detta enligt meddelade in- Ett förnuftigt svar - icke heller under och efter världskriget och av fredsrörelsen bli en helt och hållet struktioner borde följa.
det väl alldeles nytt - ges av en hol- III.
t. o. m. kanske statsun- Den felande konstapeln förklarade, tsarismens och sovjets hållning till officiell ländsk författarinna, C l a r a Meijer- rörelse, eller får den lov att det vore j u beklagligt att kvinnan Men ni, som en gång kommer, ni dem.
V i se har det underliga skåde- derstödd!
Wickmann.
Hon sätter upp den tesen avskedats från sin plats, men att po- att radikaliseras, bli aktivism, gå skall säga: spelet av Tolstoj och Lenin i brott- att det även i realiteternas värld dock lisen skulle få sittta emellan för det ej endast hjärtats blod och armens ning mot varann, efterföljaren är i fram i en viss motsatsställning till syntes vara väl mycket begärt.
alltid gäller och är möjligt (för så den nuvarande statliga politiken, bli kraft, sin behandling av vägrödjarens och Polismästare Hårleman förklarade vitt man nu verkligen erkänner icke- följande: Instruktionen för polisper- ej endast järn och trä och guld och profetens lärjungar lika osäker som krigstjänstvägran och rustningsväg- våldsprincipen som den högre) att vid sonalen i Stockholms polisdistrikt in- gula åkrar, Pilatus.
Medan tsardömet under kri- ran.
Det är en sådan radikalisering nehöll icke någon bestämmelse, på men himlens valv och jordens gröna varje tillfälle pröva om situationen get straffade krigstjänstvägran med som de aktiva pacifisterna borde med kan lösas med fredliga medel.
Vad grund varav det ifrågavarande med- riken upp till 20 års fängelse, besvara- alla medel understödja.
delandet kunde anses olämpligt.
Nå- det gäller är att alltid välja våldlösa Emellertid, denna bok är i denna gon sådan föreskrift hade inte heller och bergens guld och havens vita sil- medel så länge detta är möjligt, och de sovjet i början vägran att ingå i ver i annan ordning meddelats polisperso- den nya röda armén med glatt arke- tid av sökande efter visshet och vä- alltså längre och längre skjuta upp gar ett värde och dess utgivande en.
nalen.
Visserligen står det i lösdrivar- och solens lek bland blommorna på busering av över hundra vägrare.
P å det ögonblick, då våld måste brukas.
handling att vara tacksam för.
Man.
lagen, att den anmälningskyldighet, äng, så sätt gjordes till martyrer många H a kommunisterna försökt detta?
Ha som åligger vissa från tvångsarbete unga män av djup religiositet och he- igenkänner där så mycket, som sökt frigivna, hör ordnas så att den inte ej blott de redskap våra händer de bevisat att bourgoisiens avväpning smidde, ligt liv.
Det berättas om en av dem, efter uttryck hos en själv.
Man finner stör deras lovliga verksamhet.
Men icke kan ske med andra medel än pro- Wasili Tarakin, att han ropade till ar- anknytning till mycket som man mött detta synes vara en bestämmelse utan ej blott den stolta flykten hos oår letariatets beväpning?
H a de gjort allmängiltig betydelse och polismästa- kebuseringsplutonen: vet, mina brö- på annat håll, hos här icke nämnda tanke, i verkligheten mera propaganda för de ren kunde inte finna att något allmänt men allt som jorden ägde bäst och der, att ni döda era egna själar, då ni människor och verk.
Till slut får revolutionära och proletära strids- intresse fordrar att polisen i dylika genomskjuta min kropp!
Soldaterna man fram en enhetlig ton, en ny tro, skärast, fall skulle följa en liknande regel.
medlen!
oavbruten strejk och arbets- sänkte gevären inför denna erinran en ny lösen eller, om man vill, en Polisen hade varit skyldig att in- den starkes styrka och den klokes vägran vid varje slags fabrikation om att även själar kunna dödas.
Röd- gammal tro i ny gestaltning, icke visdom, gripa mot en person, som uppträdde och transport av vapen och militära ordningsstörande på gatorna och kun- den djärves bragder och den godes gardisterna vägrade att skjuta.
Plu- konstlat återupplivad, utan i sanning förråd?
Om krigsfara inträffar och Det är ganska märkligt att detta de misstänkas föra ett sådant levnads- tonchefen fick dra sin revolver och återupplevd.
kärlek, sätt att ' åtgärd enligt lösdrivarlagen sätta den för tinningen på den dömde.
den skönhet konstnärn fann i färg kunde komma ifråga.
Överkonstapeln sökande efter nya vägar är så starkt ställning m å vara hög eller ringa, hen- ock form, Sovjet drog sin lärdom av de hund- var, ju därför tvungen att höra sig nes vandel oförvitlig eller av miss- och framgångsrikt i det urarva Öster- för hos arbetsgivaren och man kun- allt, som har skapats och som skapas tänkt beskaffenhet, i onödan får ska- r a martyrernas död.
Ar 1919 kom ett rike, nederlagslandet efter mänsklig de inte finna hans framställning fel- skall, dekret att krigstjänstvägrare, som in- das till rykte och lovlig utkomst.
värdering.
I det land där det för pa- aktig.
Föreskriften i lösdrivarlagen visar för en särskild domstol prövats vara allt som finns inom oss och utom oss Sedan J.O.
fått denna förklaring i sin mån - om nu någon tvivlat på vägrare av religiös övertygelse, skul- cifismen bokstavligen finnes blott en har han till Överståthållareämbetet - o syskon kära, allt är vi.
liten remsa mellan de två befästa den saken - att stadgandet i rege- riktat en skrivelse, som synes oss in- ringsformen har avseende även på le få användas till allmännyttigt ci- lägren.
Från Österrike kommer den nehålla synpunkter av så glädjan !e personer, som frigivits från tvångsar- vilt arbete.
pan-europeiska rörelsen som visser- Vederbörande tjänsteman synes och betydelsefull innebörd att vi vilja bete.
E t t råd tillsattes med medlemmar ligen på ett annat sätt är begränsad mera utförligt återge några av de vik- icke ha varit tillräckligt besjälad av Det läge vari förevarande sak kom- ur olika religiösa grupper som under att så långt möjligt tillva- föresatsen till sin uppgift, aktuellt politisk och tigaste ställena.
mit genom polismästare Hårlemans Den av polismästare Hårleman till- rataga den anhållnas intressen, vilka i yttrande måste J. O. beteckna som 1 ½ år behandlade 30 000 ansöknin- icke pacifistisk, men som i sig sluter kännagivna uppfattningen finner J. detta fall dock helt torde ha samman- otillfredsställaiide.
Det borde ha sagts gar.
Trots den lojalitet varmed det en sprängkraftig politisk idé.
Där ex- O. förvånande.
E t t sådant officiellt fallit med samhällets.
Även om det är ifrån, så att konstapeln m.
fl.
vetat arbetade; blev det misstänkt för pa- förklarligt att konstapeln kan ha ta- uttalande är ju praktiskt taget likvär- git fel, är det så mycket mera an- besked.
Här gäller icke att utforma cifistisk propaganda och upphävdes.
digt med en instruktion.
detaljerade föreskrifter för olika Även om polismästarens uppfatt- märkningsvärt att polismästare Hår- tänkbara fall.
Sådana gäckas lätt av Undersökningarna om rätt till väg- ning icke stode i strid med uttryckliga leman finner hans tillvägagångssätt verkligheten med dess mångfald av ran skulle nu göras av sovjetdomsto- lagbestämmelser, skulle jag icke tveka lämpligt.
lar, och dessa frikallade sällan några i regeringsformen finnes följande situationer.
Det är angelägnare att att beteckna den som felaktig, säger med tillämpning på det givna fallet vägrare utan bestraffade dem som J. O. Enligt min mening måste näm- bestämmelse: Konungen bör ingen vikten av den allmänna normen in- desertörer.
Tolstojanerna fingo helt fördärva eller fördärva låta till liv, ligen det naturliga rättsmedvetandet ära, personlig frihet och välfärd utan skarpes, vilken bjuder att ordnings- enkelt inte räknas till dem som av såsom förkastligt utdöma varje polis- han lagligen förvunnen och dömd är.
makten är till i främsta rummet för religiösa skal kunde slippa krigs- åtgärd, vilken onödigtvis kan vålla en Detta innebär naturligtvis också att hjälpa, inte för att stjälpa.
tjänst, ehuru de utgjorde flertalet av människas ofärd.
- - Det var inga- att icke genom polismyndighetens för- lunda nödvändigt att förvissa sig om vägrarna.
Det är just detta som vi- vållande någon människa, hennes sanningen på ett sådant sätt, att det sar att sovjet icke längre erkänner ” laga försvar " för kvinnan, om vars den ande vars kraft beredde förut- tillvaro man hade att förvissa sig, i sättningarna för det gamla ryska samma ögonblick blev henne berövat.
samhällets störtande och det nyas Faran för en sådan utgång borde konstapeln ha betänkt.
Om det hade uppbyggande.
gällt spårandet av ett brott, där man Krigstjänstvägran i ordets djupa- varit rädd för att spaningsresultatet ste, mest vidsträckta bemärkelse, skulle äventyras genom ett olämpligt krigstjänstvägran i det dagliga livets förfaringssätt, hade man säkert kun- nat hitta en utväg.
En polissyster alla situationer likaväl som inför sta- kunde t. ex. ha telefonerat och frågat tens fordringar, är ett av den aktiva under vilka tider kvinnan träffades pacifismens kampmedel.
på arbetsplatsen.
- - -.
Generalstabernas dagdrömmar Forts. fr. sid. 1. artilleri och kulsprutor utan om ett tänkt angrepp av stora dimensioner.
Englands stöd ingår som ett moment i planen, medan England, som sagt, uttryckligen förklarar sig icke ha slu- tit några fördrag som likt detta sät- ter Locarnofördraget ur spelet.
Men, kan man ju säga: innan nian vet om dessa förmenta protokoll från de fransk-belgiska generalstabsunder- handlingarna äro äkta eller ej, så ha de väl intet intresse.
Jo, det ha de.
Även om dokumen- ten icke skulle existera eller s e annor- lunda ut, så har det redan skapats en verklighet omkring dem.
En skarp belsyning liar fallit över europeisk mentalitet och europeisk politik av 1929.
Staterna ta sig i denna belys- ning icke vidare behagliga ut.
Enskil- da människor som uppförde sig så, skulle utstötas ur hyggligt sällskap, det är säkert.
För det första, så ä r det beteck- nande att det hemliga spionväsendet med dess komplement provokationen och förfalskningen, genast intar sin plats i historien.
Det är de andliga giftgascentraler, som höra till diplo- matiens bakgårdar.
Antag att det verkligen är ' en spion som varit ute för att skaffa det hem- liga fransk-belgiska fördraget - från antitysk sida sägs nu att han skulle blivit lovad 100,000 mark, när han lade det på Stresemans bord.
Antag att han intet kunnat skaffa och så.
förfalskat detta dokument i stället.
Han måste i alla f a l l bygga upp do- kumenten på sannolikheter.
Att do- kumentet är sannolikt, bevisas av att holländska regeringen tar det på all- var.
Dokumentet bygger på det faktum, att alla länders generalstaber syssla med kammarstrategi, leka med tänk- ta anfall och kläcka ut planer på ett försvar, vilket ofta är liktydigt med en överraskande motoffensiv.
Men a t t d e s s a g e n e r a l - stabernas dagdrömmar k u n n a d r a k r i g e t s verk- l i g h e t n i e d s i g, det v e t a vi sedan världskriget, då den tyska generalstabsplanen, som förutsatte kränkning av Belgiens neu- tralitet och snabb skräckoffensiv mot Paris, sattes i verket programenligt intill - Marne.
Dokumentet bygger vidare på att dessa generalstaber underhandla med varandra och göra upp planer, som förbinda de ovetande folken till del- aktighet i den förbundne grannens politik och förbinda dem att hålla uppe en hög rustningsstandard.
Hur skulle t. ex. belgiska folket nånsin kunna nedrusta, när dess ledare hem- ligt lovat stå Frankrike vid sidan med 600,000 man och motsvarande krigsmateriel?
Att en sådan förbindelse mellan generalstaberna i Frankrike och Bel- gien existerar har officiellt medgivits.
På detta sätt kommer också denna historia att understryka det sakför- hållandet att $ 18 i N.F:s pakt, en- ligt vilken alla fördrag mellan stater skola inregistreras där och offentlig- göras, är meningslös, så länge dessa, fördrag fullständigas av militära överenskommelser som äro hemliga och få vara hemliga.
De omstridda dokumenten äro ock- så, starkt påverkade av de senaste årens faktiska historia, j a de äro upp- byggda därpå.
Tysklands neutrali- tetsbrott 1914 kompletteras här med ett liknande brott, planerat mot Tysk- land nästa gång.
Man ser hur en perimenterar de psykologiska skolor- na med det stora nästan orörda pro- blemet: människogemenskapens för- utsättningar.
Och detta med en metod som går vida utöver behandlingen av nervösa eller brottslingar och strävar att lösa problemet om sammanlevna- den mellan könen och generationer- na.
Den nya skolans teorier äro här också prövade på krigets problem.
Det visar sig ha blivit ett verkligt fruktbart resultat av att lägga kriget under psykologisk analys.
Alfred Ad- ler har i sin uppsats i denna bok vi- sat att man på den vägen kan fånga och upplösa krigets psykologiska or- saker, frigöra hämmade gemenskaps- drifter, och omvandla och nyttiggöra de motsatta mänskliga drifter som slå ut i krig.
Så säger Adler att vad som fattas oss alla, och vad som vi käm- pa för att nå är n y a metoder för att höja gemenskaps- s i n n e t, ty i fördärvande av detta sinne ligger det första stora brottet.
Han söker det nya ordet, och har samtidigt blivit den, som kanske sagt det djupaste ordet i denna bok, eller åtminstone den som på nyaste, för moderna människor mest tillgängligt sätt, uttrycker en gammal sanning.
" Den individualpsykologiska och niasspsykologiska forskningen ", sä- ger han, " har visat att strävan efter personlig makt är ett olycksdigert bländverk och förgiftar den mänsk- liga sammanlevnaden.
Den som vill mänsklig gemenskap måste avsäga sig varje strävan efter makt över andra.
För många ä r det självfallet att man skall sätta sig igenom med våld.
Att med maktmedel befordra det som sy- nes vara gott och lyckobringande och ligga i utvecklingens riktning är sken- bart det enklaste.
Men ett sådant förfarande har aldrig lyckats ty här verkar en orubblig lag.
Hittills ser man mest verkningarna av denna lag däri, att den utrotar alla dem som äro odugliga för gemenskap.
Vi män- niskor äro mycket mildare än livets egen naturlag, ä n detta kosmos, som på mångfaldigt sätt ropar till den våld- och maktlystne: denne behagar mig icke, bort med honom!
Den som likt psykologen upplever denna det mänskliga samlivets hårda logik, gripes av längtan att öppna människornas öron för denna oänd- ligt dystra stämma.
Han längtar att varna dem för den avgrund, i vilken enskilda familjer, släkten och folk störta ner och för alltid försvinna. "
Vi vilja dock icke sluta med detta bistra citat.
Boken är ju mer än en varning, det är en förhoppning, ett maningsrop till oss att stiga upp, om- gjorda våra länder och på ut på upp- täcktsfärd efter en ny kontinent, in- om det hemlighetsfulla, alla möjlig- heter inneslutande, väldiga människo- själarnas rike.
EN UTANFÖR DEN STÄNGDA DÖRREN.
Fyra små bröder och en kusin gingo en lördagsafton på scouternas bio i K.F.U.
M:s sal.
D.v.s. den yngste, tre år, gick inte genom regnet, lian bars på broders axel genom Humlegirden, och utfarten skedde mera av en slump, ty klockan var halv åtta, och ursprungligen hade han blivit föresla- gen att lägga sig.
E t t bistert byte - den hastigt erbjudna brodersaxeln äntrades i stället men kläm.
Senare lära hans unga och tanklösa år ha lönat sin riddare med häftiga, tindrande handklappningar just vid pjäsens mest Ödestragiska ögonblick, när alla Jackie Coogans anförvanter dog, men huvudsaken var - ansåg broderska- pet - att ungens tre år kom gratis in.
- In på bion kom han således tillika med de tre andra, men sedan vart det inget vidare med detta goda ord: att komma in.
Lör- dagskvällen i hemmet hade nämligen ovän- tat blivit tom, och de fyras moder passa- de på att kila ut.
Hem kom hon kl. halv 10, på samma gång som de fyra scouterna.
och alla hade portnyckel, men ingen hade dörr- nyckel och våningens herre var i Malmö.
Alltså, man satte sig i trappan, tillrätta på stenen, alla hade hyggligt varma ytter- plagg, och i trappavsatsen uppe vid fjärde våningen r a r det vid denna sena timme lugnt; till förströelse för alla påbörjades resonnemang om pjäsen.
den de tre nyss genomlevat och den fjärde klappat hän- derna åt.
D å befanns, för åhöraren, som icke varit med, att tiden på bion ej varit enbart till lyst.
- Hade dock, enligt de äldres utsago, varit en av Jackie Coogans mest framgångsrika roller, fin upprinnelse till handlingen, välspelad pjäs.
Inom parentes sagt, så kan Över huvud taget den elogen givas högsta ledningen för scouternas bio, att valet för den vila duken framför de hundra pojkhuvudena i denna sal brukar vara på en gång glalt och distinguerat, kärnan utgöres icke av sinnesförvirrade bilar rusande cirkelgång över allt mötande levande, eller utslaget handling präglar sig in i hjärnorna och föder nya idéer där.
Franska Ruhrockupationen spökar också.
Den betraktas här som ett slags fältma- növer för kommande tider, ett nytt anfall skall bygga på erfarenheterna därifrån.
Belgiens agressivitet mot Holland i segeryran kommer igen och försvå- rar härefter de fredliga underhand- lingarna om de båda ländernas ge- mensamma vattenvägar.
Framför allt blottar hela denna historia det intrignät som väves kring grannländers förhållande till varan- dra.
Man offentliggör brännbara do- kument i det ögonblick då Kellogpak- ten ratificeras, då skadeståndskom- missionen i Paris skall börja under- handla om fastställandet av Tysklands årliga bidrag, då rådsförsamlingen skall sammanträda i Genève och då valen i England förberedas.
Man tror det värsta om varann: provokation, förfalskning, lömska anfallsplaner, hemlig hets.
M a n hetsar holländarna, då dessa låta sig hetsas, begagnas detta fak- tum till att hetsa belgierna, och bel- giernas oro sedan att öka holländar- nas o.s.v.
Vad blir resultatet?
ökade rustningar eller en general- undersökning och exemplarisk oskad- liggörande av intrigörerna?
Skola regeringar falla, eller militä- budgeter höjas?
- DEBATT Samarbete Av E v a Schmidt badvatten, brusande utför en trappa föran- de badande babybarnet med, eller något dy- likt.
Det ä r i stället vanligen scouterna från andra orter som storma fram över duken och hälsa Stockholms scouter, det är bilder från sommarferiernas olika " Skat- bo " eller ” Måsö ” eller ” Ingemnansö ”, eller vad ilet nu heter, dessutom andra pojkho- par, skidtävlingar på Lundsberg, Oxfords- studenternas kapprodd etc.
Även när det ä r " själiska " pjäser, som en av de unga åskådarna angav en gång, så brukar det vara utvalt material, svenskt eller utländskt, men bra.
Men denna dag har inte allting varit bra.
Eller är felet endast på åskådarnas sida, till deras egen skada och skam.
- Trettonåringen slänger till nioåringen hårt: - Du får aldrig m c r gå med på bio.
Du grät ju, när dom dog, du grät ju, s i det hördes när du snyftade - Nioåringen erkänner ovilligt, blygt: - Det var väl synd om deii lille pojken, iiär alla, allihop dog ifrån honom - - - J a, men det rörde väl inte dej!
Vad skulle du gråta f ö r!
Du kände ju inte poj- ken!
Du visste ju, att det var en pojke i Amerika!
Ja, nioåringen måste gå med på det, han har vetat att det är en pojke i Amerika.
Flere än han lära emellertid ha gråtit.
M i n v a r f ö r?
- Han kan inte klarläg- ga det.
Då säger han med någon aktning och förskräckelse i rösten - ty han är inte scout.
utan med på snålskjuts på ett hörn: - Är det förbjudet av dom som är förevisare och hestammer över scouternas hin att man inte f å r g r å t a där?
- Asch, säga de andra.
men ingen ger något riktigt svar.
Indirekt svaras därmed: att förbjudet i scoutlagen ä r det kanske inte precis.
- Men nar man ä r s i stor som du, s i ska man val vara en människa!
säger tret- tonåringen.
- Du skriker ju inte nu, fast vi sitter här i trappan och kanske får sit- ta här hela natten - ska man skrika för ont som andra har.
D å skulle man inte komma nån vart i världen.
Om man lig- ger på ett oprationsbord och de gör väl- digt ont eller om man blir i med n i ar- bete som man har haft och som har vari bra, då kan man ju skrika ett tag - Men annars så - - Och pojken här på filmen han fick ju pengar, betalning för allting, s i det regna över en, då var det väl ingen- ting - - Trettonåriiigen som predikar, har en li- ten söndagsskolröst.
och han börjar sjunga i trappan en förunderlig visa som blivit hörd förr men i annat sammanhang: Kontant betalning Pengarna i bordet!
Det ar din lösen, kära drottning Liv.
Nioåringen intresserar sig inte för sin- gen, lian är blek och han ämnar lika väl som sin lilla bror somna i vindstrappan.
Men deii tysta åhöraren, som inte sett Jackie Coogans anförvanter dö bort ifrån honom tänker: - Inte barnaåren och inte tonåren ha längre någon fé, ingen.
Knap- past ens på bio.
När krigsaren, efterkrigs- åren slungade livets brist och livets kamp in Över världen, även över tonåren, d i var det allt t v i féer, som fördrevs för alltid - t v i systrar egentligen, Fantasien den ljusa och Drömmen den vemodiga.
En sys- ter lever kvar.
upphöjd som drottningen av Saba, henes kraftmakt ropas ut till och men från scouternas eljest si milda bio.
Och i denna kalla trappa såväl som i de flesta andra livets trappor sjunger numer toniren en visa, som alla kan s i bra att den har blivit slagdänga: " Kontant betalning I Pengarna i bordet!
Det ä r din lösen, höga drottning Liv.
Guldklang och sedelprassel, sesamordet som Öppnar dina salar, drottning Liv. "
" D e n n y a u p p f o s t r a n " är stadd på segertåg genom världen.
Även här i landet stå vi inför dess förverkligande genom den " inre re- formens " genoniförande, och denna koiniiier att f3 en kraftig stöt framåt genom den stimulans den stora Hel- singjörskongressen i augusti kommer att meddela.
Där samlas nämligen då ” T h e New Education Fellowship ” från alla världens hörn.
Orsaken till att denna rörelse redan vunnit så många och hängivna anhängare är ic- ke främst dess psykologiskt riktigare metoder, varigenom kunskaper vinnes på ett naturligare sätt än genom det gamla pluggsystemet.
Ännu mycket mer ligger orsaken däri, att gemen- skapskänslan i dessa moderna skolor får sin utveckling både i arbetet och livet i en utsträckning som aldrig fö- rekommer i skolor av deii traditio- nella typen.
, I dessa snedvrides deii ömsesidiga hjälpen till " fusk ", lyckas åtminsto- ne sällan f å något bittre namn, och allt det karaktärsdanande och per- sonlighetsutvecklande, som den öm- sesidiga påverkan bör innebära, redu- ceras antingen högst väsentligt eller tar en skadlig riktning i stället.
Gemenskapskänslan blir till sam- hällskänsla och skapar förståelse även för andra nationers berättigade önsk- ningar.
Den blir således en betydande fredsfaktor.
Den trångsynta egoismen exploderar allt som oftast i krig, då däremot gemenskapskänslan leder till en klarsynthet som både lätt genom- skådar sekelgamla denna fördom och förintar d e s s makt.
Där denna känsla råder, d ä r lösas problem och svårigheter med hjärna och hjärta - där den saknas behöver man kanske förstörelsemedlens allt- jämt ökade effektivitet för att brin- gas till insikt om meningslösheten i förstörelse.
Mången tycker kanske att denna väg är alltför lång och därför tröst- lös, även om man måste medge att det är den säkraste.
Den behöver emellertid icke bli så långsam som man skulle vara benä- gen att tro.
Livet fordrar nämligen ömsesidighet av människorna.
D å det unga släktet fostras i denna nya an- da, fostras också samtidigt den vux- na generationen, både föräldrar och lärare.
Samarbete, det är just den nya riktningens lösen och därför blir det också samarbete av: mellan hem och skala, mellan barn och skola, mel- lan barn och vuxna, i frihetens och det g l a d a arbetets tecken.
Det är en outtömlig källa till framgång detta samarbete, och den vuxna generatio- nen märker snart, kanske till sin sto- ra förvåning, att det också innebar stora möjligheter till förnyelse just för de vuxna.
Jag tror knappast att det skulle falla någon in att tänka på krig som lösning av svårigheter under sådana förhållanden.
Karin H a m m a r.
Helsingör d.
8-21 aug.
Den femte pedagogiska världskongres- sen, som anordnas av Internationella för- bundet för ny uppfostran kommer i å r att äga rum i Helsingör den 8 — 21 aug.
Alltsedan förbundet grundades i Calais 1921 ha internationella kongresser hållits vid olika tillfällen, i Montreaux, Heidel- berg, Locarno Årets konferens kommer framförallt att ägna sig i t skolans undervisningsplaner, sedda mot bakgrunden av den moderna psykologiska forskningens resultat.
Konfe- rensens arbete uppdelas p i fristående före- drag, föreläsningskurser och diskussions- grupper.
Bland föredragshillarna märkas framstående skolmän och psykologer från olika länder såsom Maria Montessori, mr.
A. Neill från Summerhill School, Helen Parkhurst, Daltonplanens upphovsman, folkhögskolesektorn Anders Vedel.
Dan- mark, dr. Pfister, Zürich, m. fl.
