# ID: svediakorp-per3423
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,258
# sentences: 474
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Hjälte ' ' a V l ~ k C a l n i ledare.
r e r m M a t P e j o m r a i t t e i s t s. k ' r f t 1 v i I a.
~n-En+rg&amp;n dagrn.
tehandlar dc Akw- motinnerna i rik+ a v eller L e 1 p - J ELIN WAGNER H ä r i landet uppenbarar s i g ofta kallar varje anipänning av kraft n h m I d a övrr v h rnia d i lwna iijr- innebär dia möjiighrter.
~e~ ger %kcrhuakmmittcnr förhandiingir h5llandcn.
Den som vill se dcnna ockrl ar sig själv m i i c t: att rädda MgA i Gmerc.
Artikeln G i v e t t qtr d ~ ~ m e n t a r i * t bekräftad km cumpirkt väsen och kultur f r i n ytl- b ä t t r e f ö r s I 1 g är m rcd,,gä.
1. e x.
läsa Götebargr handelstidning.
rc och inre f a m r till fortstt ii \, och r e k för avnisdnpfdaganr n,,,=.
Det vr 111 som Om det intc Ionadc cn stor fnmtid.
n n d r Iägc.
sig for en k g v a d karl att förlägga T ~ alit P intwnationciit um.
sitt livsverk i Sverige.
H ä r finns gängc, d gynnat av modcrna fort.
infe del trydr s m tvingar till yt- skaffningamcdel.
irats a l i t varubyte E I i n u ' i g n e r driv= Lm imta anspänning av kra ' fh In- och tankebyte har den europeiska en- 5-c CoudmhovcCalergis M. heller stor= händelser mm lyfia UPP heten innu icke blivit en inre rcrk- den enskilde P:i r:ifikammen.
H ä r lighct.
den hjärtcangelägcnhet rom H j i I te c I I c r h I g n n?
f i n n e inte den cggandc atmosfär framtvingar ett yttre forverkligan- i vilken i d k r n i f %.is.
Viljan vaknar de.
Det h j ä l p r inic att vi ä r O en och krafterna stiga.
, F r a n R i ~r I d a g e in * hiller " Iv synpn * ter f a n IP mkdchttm med anledning av R- gcringnrs förslag till ailxtrfrrd+ laetiftning.
.
Det kan intt utan vidare medger att Ödel att vara svensk skulle g e nigan skymt av rätt att bcgrara sitt pund.
d t t n sig p i graven och tänka: vilken stor man jag kunde blivit pA kontinenten.
Men samtidigt är det u n t alt stora förhNandcn.
rörligs R U I h P e r I s o n s benitelle, och farliga tider, mcdvctandct att S k u I d. fortsätter i d u t a niimmer.
inga i en stor gemenskap mcd stora mAI ger l y l t n i n g n h sving At livet.
Men &amp; u l k inte svenskarna fi den stimulans de &amp; hävde.
d c a d a g dA v c l- N y a l i k i ' 1 k a de kände sig rom medlemmar av den I c r Rcc&lt;I-s av G I e t a H a- eumpeiska enheten?
Ty alt vara .. - k a n s I on.
medborgarr i en klilmrvärld und- eit s i kritiskt skedc som dctta p i - " = = ~ V i r i n i n g, d&amp;t för Tidmar.
.
god bok efterlyses bok - - Ocb i my mn ' E: ~; ~ ~ ~ " o, * ~ c är t därför man m i s t c att en * idan bok ym H j ä I t e el.
vilonlnrt tntr endat inom, t2uwuni i c r h c I g o ", Hcld der ~ ~ i utin l r i a n m ~ a t r ~ i u n d ~ u p i IL- uii- av C O U d e n h o Y e-K a 1 e r g i är aV (t O ~ " ärdc iven an mrn icke föl- enhet.
när vi icke erkänna det, dar- jrr förfaltaren pä varje punkt i hans för att &lt;-i icke v det vismiligt enan- arymcntation.
H~~ behindiar i =I- dc för det ovärrniligt röndrandep la fall det europeiska problanet frän skull.
rn curopds synpunkt oeh är varken Det finns j u en paneuropeisk lan- hindrad av nationella fordomar pri- kr.
och den Iömkommcr ibland i wta intm-, ciier Imnwntikcih stora politi9ka tal som prydnad.
Det ärikter.
finn?
o c k d en paneuropeisk rördse I m tidig.m R m i m hr Som vill samla europeer till arhete han bchand1.i &amp; ropar @ iti&amp;a for forterlandct Europa.
Denna r &amp; problcm och lagt fram skälen Y=T.
rcI % har sina ficndcr i d m uppfatt- för en paneuropeisk ynim syn- ho- ning mm Kr pancurykismen som1 nom som den enda möjligheten om en fiende till natimm.
vidare i den Europa skall förbli Eump i den allmfnna tröttheten efter krigct och farliga konkurrmun mellan världs.
benägenheten att iita allt bara.
aEh delirni.
Här.
i Held d e r H n l i p, rkitlipi icke minst i Sbhm - 1- behandlar han Europas m m l i r k a intmtcn som frodas p5 den ruropp (F m d ~.
1 s i d 4J u, I " iI ' " ', d.g; z,zzs g: %n.,r, nr,t, blon hi, Lmir köp tu - n dsn %Ler.
D C ~ ena i+ m i n iir * tt kinM foi.httrma-dm kem- 6 5 0 ah är 110 ' dor sgl ' Bn p 9 P r ah pa d * # la ' Mar U ' A ' Jugo nL ' ' Dcn täckrr ~~ bd; h.nhln ~~ ~~ 2:; dz yz - 52, ~ k, ~ ~ ~ ~ ~ c Mm Jag k 8 p r väl rld n U n n r n här r l l r dir. Wt dir. Alltd snilla Imhm en bn bor U11 m l e w r.
rn dcwktlnom * S ' u ' r * SO ' dy11kt.
HyrkUIk * m berit.
r r l n av August Blamht hat VI Ils&lt; m - Giv lae ju den f B i fyrdo ar da.
Y- nipol - 17 Fi- här * I andn sim * &amp; fbd * * rR?
NeJ.
Mm Cowi.-Hdd=.
u1 den ' * ' U - el y * mk ni&amp;. "
m ~ ~ ~ ~ ' ~ ~ l, m - $ och Jq f d e r: w 1 alt viildm f b JimväpMkioskm dn UtttnNr I f r h?
av hk,- n uuändski forfatare kuoo.1 samma- bringu ab nrftii ikrU arma s y l d e R- ett 6 ä t t r e.
f ö r s k ' a.
VUf &amp; kunde mlp it Ande -- w r slkrVlldemirScirförLI.l:Bs.Do.r~.
nare ludr di %kl UU HaIMerg imdi- mer dgon av rVIrt H-r bu- Hsti vki - i. M=n Pr du km * f * 111 &amp; U b " cr $18 utdutmde Ii ddnlmp oth Ii &amp; * - Iismdet.
m t gbr rmn ett p u Ummr m n rn v h J a man vid d u 1- mam .,ch uir cftcr E " Iod bok.
vid *, " iu hr Granholm ccb Kungl.
J M v i a u i y m l - m * I LilliW.
att dcn .adllP WOHta som ' tir dc ' " I budi i " lm lip firn " silm d n pn p r d u n " bir m m i häp " rndiid .I&lt;napoiib dwe ' e ' ' br Splngkixrn bimrnr orh fruktkloC k.
- wm a p w iaim b r e r odi z-n Urll&amp;.
Hw &lt;kulte dit I " ' I11 u ' * dOni Iln.
vigirri ' aunngm ' b ' od 8ml ' - * a o d c plrringu - 7 isa kk il binge Det rvindlmdc fürdaget alt in- ummantiäde.
för att d a m kunna delse ä v c n Y t 8 n b i n d a n d e bjuda alla folk till CD d i s k u a i k m iäggas till g r m d for a \ riistnings- g a r a ' n t i e r (miliiän) pa w- ma ratt som folkföibund&gt;paklcn i hiir varje krig även försvarskrig!
kommis ?iimcns arbete.
skulle förbjudas i lag.
som för en Det diskursionrundcrlag.
5om ut- och för eig.
Den Kanadensiske dclcgatm Rid- tid redan bchandladn i diplomatis- arbetats PI de fur ett ir redin till- ka noter mellan Frankrike och För- satta rappartörrrna Holsti (Fin- del framhöll ätrrigm en praktisk mta Staterna5 utrikesministrar, har land) Politis (Grekland) och Ryt- synpunkt: a Y r u s t n i n g u t a n rnultcrat i ett ganska beskedligt gers (Holland) tillsammans med d- m i I i t ä r a g a r a n 1 i c r vom skiljcdomafördrag mrilan dcria sta- kerhenkommitttns ordflrande Be- d m basta Ckerheten.
ter, däri under rubriken u n d an- nisj.
innehbll rmcllcrlid inga rikt- Del har visat s i g mellan Kanada t a g sta konflikter som ber01 inre linjer för allmän och obligatorisk mh Förcnta staterna.
Ingen gaian- M m r a d o k t h m skiljedom i Cedwprotokollrtr andi.
tende dersa rivaler nigot värn mot a-gmheter.
n h hänsyn till en t n d j c p r t.
NA- Det b e h i n k a d s av det cngelrka den mer eller andres tmlähct.
d i gon virldrdiskuaion am alt stillaI memorialets- (9; ' Tidevarvet ": o 4 d e för lm ar 6en kel81 att a m i i i - allt krig utanför lagen hör % ej vi- f. 1928) hanvinning till &gt;ett nit.
läriwra sin gmrnsamna gräns!
dnre av.
nv enskilda cllrr nrcgionaias skilje- Den s v m k a presrm liksom världsprascn L alimänhct I l h a r för Däretbot phgb j u i Grnew dis- damrartal.
kassioncrna ~nm kommitt &amp; for Mot denna t a n k r g h g har ' under det mesta san om det ryska färsla- kiljcdanr.
och dkcrhctifrdgan, diskussionen ' bi.
a. Jugo-Slavicn get till * överrnrkommclsc an m e lom skall ge underlag för arrust- kartat in den praktiska f r l g z n: hur dclhr.
fullständig och allmin av- ningskomirrioncns sammanträde i gbr det med isoleradc Itater.
s o n är mstningr inte f u n m.
Men d a o- \ w av idel fientligs makter.
vil- obevekligt libmla t i d n i n k Mancher mars.
Anna B u g g e - w i &amp; ~ I l arev i Ti- ka, i n t e v i i I u n d e r s k r i v a ler Guirdiin.
rn aldeg försummar För d m är att ge rin Mrldiläsekrets f Ö r v h a n d c d-mt i d&amp;r, 925, att " utvCJ&lt;- en rkilj&amp;mitr&amp;tat?
- k - Tyvärr tLn oCh i n är mycht bn.
Hur hu denna uo&amp;a - Iing av u- rstbd;,.
; ntu, " d alnmcrnr b8rlr~.
dc,,, rd S ~ W - I ~, ~ a ~ ~ b b &amp;,.
~ Wh undan för undan.
Di bärllprte blon.
r e l * i c r mh u t m m i e n r i i p f n * ä u t i.
kr 4 fän ' - @ Vamr lah m- m n b ull Inköp.
Toblhrnonopolet Grler K u f.
md dopp 10, dkUlrk4wVa.
tyd&lt;a d all, vad, i11 ~l~~~ ibdu&gt;rft Lam finrn ~ X-Ray.
.Y a b ollrlniamll &amp; en a w d i s m affrotil8i fdg.
: Vufor är d u rn+lfl m inom ~ u n g i.
J i m r i ~ w hW * - i * a aplittringen.
T i d m själv, MT.
jc dag$ hindelser, irgumcntcr=r vis.
vrtigcn för en eur,,peisk enhel men fA människor ha tillgiing tiii för.
&lt;tahnndrkunikap om vad som $ker, ja knappt till en opartisk fmmtäli.
" ing.
vantolkam finnas alltid till.
hands, " är det pällcr att tvdr hän- dclrernas +k.
god Allt &amp; Isen.
Hur wsk,dde 1.8 1d0 I m b UOSddOni U t v U E l g d bok.
En b &amp; * u d * YM mllg.
* pinorode, fullg, Sm f b r b l u h d i i r limfik, @ a l a&amp;, d n n r allt för =gli @ s h bwlin m a v K e r s t i n Hed.
E n En - - - -.
* - * - ' ~ ~ bn e h r ~ ' ~~~~~~~~ $1 ~ ~ $ - i w n uv sn~lri f~ifitarr a x-nay.
~~~~ tvd ' et * infln tqggbct utan a '.
n ?rtning.
Da dy dmr ' lin- hrr hen Lindhagen i " ' I rikdag mot dl en.
häl1igt konstitutimutskott fä=va- nt rin motio " om rwision ' " ' " lingen * dan 1924 har varit si kraf- .regionala fördrag, cn klen t r ä t.
synpunkter, ger m utförligt referat tig.
att Gcniveprotokolletr fonncl: Dct evenska förslaget att m s av det ryska förslaget.
Och dm PD * undr akt bl ' i ', i riktning mo ' a ' t i akten inririvrs skiljdam, &amp; .. rhrt, a m s t n i n g nu.
allt fönöka f i fram ett kollektivt till ' rirt inför Sovjets &gt;nu undertryck- mers förrfaller födldn,l.
hlottot förliknings.
odi rkiljcdmisaiid ta, fonlag följande reflexion: Derra dm fullatändiga armrtningen; a t t (Fm: *.
d rU.
4.)
över innevarande i m verksamhet blev lagt till grund f ö r r n stor prin- fönlag ha nnturlighis hälutr n i d Iö-.
~-~~ kan inaram r i p a vara: säkerhet ge- cipdrbatt.
där prof. UndCn 1 ctt myc- je, m vom en smula mer bnjtli€ ?t.
n m skiljedom odi därefter följan- ket uppmärksammat anforandc v.111~ därest n k n annan hade fnm$lällt ett hävda mbjlighrtcn alt tmts invänd- mera praktiskt förslag att hryü d m dc avrus1ning.r Dtt är alltri denna, ä k e r h e t ningarna i. ex. f r i n Storbrittannien 1rallring.som heter: ingen avrust- I i fram förslag till ett allmänt skil- ning utan trygghet.
ingen trygghet s m bor- g e n o m s k i i j e d o m,, d e ok gertalt under subkommitteni Ijedmisptm wn kmdc ha M y - utan skiljedom.
ingen skiijedm utan er vmcrnas
Från Riksdagen Majoritetsval eller Regeringens isk rättvisa matematis Ur den a r hr Åkerberg med in- stämmande av hrr Sandler och Orne i första kammaren och av hr Eng- berg m. f l.
i andra kammaren av- givna motionen om ändrade bestäm- melser rörande val t i l l riksdagens andra kammare, göra vi följande ut- drag: Det synes oss vara en riktig utgångs- punkt i all diskussion om det bästa valsät- tet att söka fastställa, vad som i en de- mokratisk stat är att betrakta som val- handlingens ändamål.
Det slut, vartill man här kommer.
är grundläggande, när det gäller att besvara frågan: vilket val- sätt Den är det bästa?
allmänna och lika rösträtten nar uppgiften att i folkets egna händer tjä- socialdemokraterna 9 manda: mera än de skulle fått om riket utgjort en enda valkrets.
Skulle man åter- igen övergå till en riksvalkrets, fin- ge valmanskåren ännu mindre per- sonligt samband med sina kandida- ter.
och även om valmaskineriet då bleve fullkomligt, vore det heller ingenting annat än ett maskineri.
Motionärerna redogöra vidare för det nuvarande parlamentariska lä- förslag till arbetsfreds- lagstiftning till en långvarig gav på remissdebatt.
lördagen anledning Från re- geringens sida framhölls det stora värdet av att få det allmänna rättsmedvetandet p i arbetsavtalens område lagligen befäst.
En motsvarande lagstiftning är genom- förd i ett flertal europeiska I England t. ex. avgöres avtalstvister vid vanliga domstolar, utan att det anses som något märkvärdigt.
Och man har i för- *.
i: tens fördel.
Gentemot regeringens förklaring fram- höllo socialdemokraterna faran av en lag- stiftning, som inte uppbäres av ett all- utan de faktorerna på den svenska arbetsmark- naden rätta sig efter utländska erfaren- heter.
Blir förslaget antaget har riksdagen ledningen anförtros it minoritetsre- talat men det blir sedan fackförening- arnas uppgift att handla, att söka finna geringar, som äro utlämnade åt mot- framkomliga linjer för att bevara sin ståndarepartiernas nid eller onåd.
frihet på arbetsmarknaden.
Vägen ur svårigheterna går Inb över Man påvisar också, hur det propor- tvångslagstiftning.
Vad som behöves¨ tionella valsättet med sina möjlighe- är frivilliga överläggningar mellan in- get, där partierna endast hindra var- andra a t t uträtta någonting, och lägga det yttersta avgörandet beräffan- de den allmänna kursen i statsmakternas politik.
Genom valhandlingen skall natio- ter till valkarteller och valallianser nen ge riktlinjerna för riksstyrelsen.
Det lämnar formen företrädet framför en finnas ett naturligt samband mel- saken och tekniken framför livet, lan opinionsyttringen r i d valurnan och samt dödar intresset f ö r själva val- regeringskursens beskaffenhet.
Vid sådant förhållande synes det val- handlingen.
Vad som föranlett mo- sätt böra föredragas som effektivast och tionärerna att föreslå avskaffandet bäst åvägabringar överensstämmelse mel- av en sådan valmetod är huvudsak- lan valhandling a h regeringspolitik.
Val- sättet måste, med andra ord, vara d kon- ligast demokratiens styrelseproblem, struerat att det verkligen underlättar en frågan om folkets möjlighet att be- regeringsbildning på valutslagets grund.
regeringskursen vars lös- Valsättet skall möjliggöra för folket i ning enligt deras mening bär rökar val i n helt enkelt i och genom sin val- i majoritetsval i enmansvalkretsar handling effektivt bestämma regerings- utan bostadsband.
Motionen hem- kursen.
I klar motsats till denna uppfattning ställer an en utredning med särskilt om valsättets uppgift står den uppfatt- beaktande a v nämnda riktlinjer.
ning, som säger.
att valsättet skall åväga- Det valsätt, som både tillfreds- bringa en matematiskt exakt fördelning ställer den matematiska rättvisan striella demokratien.
N D måste stämma mandaten efter de i valet deltagande partiernas röstetal.
Varje parti skall om och möjligt ha precis det antal mandat.
var- val, till dess sammanlagda röstetal berättigar var uppgiften samtidigt hävdar personlighets- är ännu icke uppfunnet.
Det högern.
som hos oss drev ige- Här tilldelas alltså valsättet nom proportionalismen såsom att matematiskt proportionera skyddsgärd mot den allmänna röst- mellan partierna Samman- mellan valhandling och rikssty- mandaten hanget Propositionen omfattar förslag till lag dels om kollektivavtal, dels om &amp; IS- domstol.
Den går på förbud mot ar- ' ' avgöras; - p- en central arbetsdomstol eller nom skiljedom.
Förslaget tir &amp; ~ m o t inte upp bestämmelser rörande s. k. sam- hällsfarliga arbetsinställelser, nämligen ning vara nödvändig.
Sympatistrejker och sympatilockouter skulle enligt förslaget fortfarande vara tillåtna.
bestämmelser I kollektivavtalen angå- ende lösandet LY rättstvister d. v. s. tvister som rör avtalens tolkning.
Vid årsskiftet 1920-21 fanns för 94 proc.
av alla arbetare som voro bundna av kol- lektivavtal särskilda bestämmelser i dessa När resultatet härav sedan avtal vid tvister.
För blev till förmån f ö r d e större parti- omkring 40 % stadgades skiljedom för erna, Iäto socialdemokraterna sig väl omkring 5 4 % förhandling mellan orga- nöja.
A v mellanpartierna, som skul- nisationerna.
rätten.
om förfarandet relse, valresultat och regeringspolitik rö- ner här ingen hänsyn, Kravet på propor- tionell fördelning av mandaten får över- skygga allt annat.
I samma mån den pro- le vunnit.
men förlorade, ha libera- portionella rättvisan fullkomnas, i samma l erna både i motioner och uttalanden 467 innehöllo inga bestämmelser alls m i n anses det valsätt, varigenom den givit uttryck för sin uppfattning om men 1.152 innehöllo bestämmelser fullkomnas, vara det idealiska Kort och gott: den som tilldelar valsät- denna valmetods skadliga inflytan- f ö r h a n d l i n g mellan partierna och bestämmelser om omsätta valhandlingens de på der politiska livet.
Vad de deras organisationer.
Det är sålunda opinionsyttring i regeringskurs, den väl- frisinnade beträffar, ha de stirrat f ö r h a d l i n g s f ö r f a r a n d e t för närvarande är det mest brukade jer en utgångspunkt, som leder fram till sig blinda på, vad de kalla att bilda i Sverige.
tet uppgiften att majoritetsval; den blir.
som tilldelar val- sättet uppgiften att matematiskt exakt pro- portionera mandaten mot partiernas röste- tal, den väljer en utgångspunkt, som leder fram t i l l det proportionella valsättet.
Stri- den mellan majoritetsvalens och de pro- portionella valens anhängare är därför I grund a h botten en strid mellan mot- satta uppfattningar rörande det som rät- än- teligen bör vara valsättets damål förnuftiga Det är mellan dessa båda uppfattningar det gäller att välja.
Motionärerna erkänna minoriteter- rätt att göra sin mening hörd.
och att det är något som tilltalar nas som » tungan på vågen », så att de för den skull avstå från varje möjlig- sonlig förmåga med mate- het till positivt ingripande även som matisk rättvisa och proportionella regeringsparti.
rättsbegrepp utsudda gränserna mel- Den Åkerberg-Engbergska motio- Ian rätt odi orätt?
Ett sådant sy- nen är att betrakta som ett tecken stem måste bort, oavsett vilket parti, på, att socialdemokraterna nu anse som därigenom vinner eller förlorar.
sig " ära målet, så nära majoriteten, Och dess avskaffande måste hälsas att de utan risk kunna föreslå ma- med odelad tillfredsställelse.
Men joritetsval, men det är en sak, som vi kunna icke tro, att formen enbart helt visst påskyndat detta förslag.
tidens rättsuppfatt- Det är just » tun gan på vågen », ut- ning.
snarare skapar denna sinn for- slagsrösten från minoriteten, som mer.
V i vilja icke heller föregripa inte gärna ses av ett majoritetsparti, en blivande utredning med att yttra inte heller kan kallas demokra- oss om.
huruvida d i r möjligen kan tiskt.
finnar någon bättre lösning än ma- Låt oss öppet erkänna det propor- joritetsval i enmansvalkretsar.
VU tionella valsättets ödesdigra följder.
ersättes kan fördärva och representation i förhållande till sitt antal röster.
Men så länge indel- ningen i valkretsar gäller, medför går det proportionella valsättet ingen Hur skall andan bli i det proportionell rättvisa.
V i d andra- där personlighetens rätt och person- 1924 fick högern 5 och lighetens ansvar utplånas, där per- i i i samhälle, kammarvalet demokratins väg?
Motion i första - kammaren nr.
251.
SKULD N Y A T J E C K I S K A Vå r a n i n av RUTH PERSSON ' NOVELLER För Tidevarvet av Kerstin Hed (Forts. föreg.
nr.)
Det är att ära Gud, ty d i låter du fr.
Valda och tolkade av Ruth Wedin förmågan att riktigt uppfatta vad Du som bor i höstens land, Rothstein.
Gebers förlag.
4 kr.
rom skett.
H a n förmår inte bära da Varsnade du ej ibland Den moderna tjeckiska litteratu- tunga slaget, handlar som i blindo som en vårblåst genom vinterkala trän, ren är så gott som okänd har i Sve- och gir under.
rige.
Jag räknar nämligen inte de Högst i samlingen står kan sk^ än få översättningar, som p i 80- och då » Rackaren och hunden » a r Ivan lyftande din blick mot ändlöst fjär- ran hän?
90-talet gjordes av Emil Peterson Olbracht.
Det är en hemsk och gri och A. Jensen Dessa jämte en ro- pande skildring från samhällets av Rymden blev så vid mot förr, manöversättning av E. Weer 1894 skrädesplats.
Den föraktade racka- är allt som intill våra dagar kommit rens djuriska slit fur tillvaron och mot i Sverige av tjeckisk litteratur och hans primitiva psyke i förhållande sol och vind lilla själ, som ställde sig så högt.
de äro alla glömda.
Dessutom till.
till det samhälle, som vägrar at minnen, glömda genom år » Här skall vara t y s t här ute.
Han skulle ge åt honom allt han höra de ett gånget litteraturskede.
godkänna honom, är av samma ar följde du till ljus och vår, Öppna ventilerna!
och upp med ägde att ge under dessa fattiga sön- derhackade timmar han hade honom Fru Wedin Rothstein har nyligen, som hans hunds i förhållande till fastän vinterdrivor stängde väg och dörren ut till gården också. » grind.
H a n ryter fram det med styrka, i sin vård.
d.
Y .s.
för ett år sedan översatt sin herre.
Landskapet bildar en och det skulle nog förmått lugna Men det var inte i skolsalen hos Carel Capeks fantastiska roman stenhård, frusen bakgrund.
Kanske var det blott en fläkt, nerverna hos honom.
något åtmin- läraren Sven Lorensson erfor upp- » Krakatit », som kanske liksom den- » Söndagen, Guds dag » har något blott en vänlig blomma, räckt stone, om inte hans blick varje gång levelser.
Det var i samlingsrummet na novellsamling hotas av samma av samma hemska stämning som ifrån dem som bo i solens klara ljus, råkade falla p i David Lorenssons hos kamraterna.
Därute var det som l i l l e Sven, t y den g a s e n ar honom han blivit medveten om sin ömk- öde, som tycks hota de flesta mo- Sanzaras » Det förlorade barnet », kanske blott en barnaröst en pina och anklagelse att se på liga litenhet vid sidan av dessa skro- derna översättningar här i Sverige, eller är det kanske det liknande mo- kring Han hade skrivits in i den Iägsta derande svärjande jämnåriga man nämligen att glömmas bort.
Varför tivet, som framkallar samma rys- bygdens hus av Oskarssons båda klasser någon fört honom samman med.
Och hans det förhåller sig så är ej gott att ning.
gång under höstterminen.
Förut ha- tankar kretsade ideligen kring svär- de han aldrig besökt någon skols ord och råa uttryck med sexuell hän- säga.
Möjligen beror det på, att pu- » Den präktigaste flickan i Groe- men när glansen svunnit hän, utan gått i frihet hemma h a far- syftning.
T y han kände att det var bliken raknar den kännedom om för- nendal » har en verkningsfull im- sjönk du ned på dina knän fattaren, som är nödvändig för att prossionistisk stil, och den har där- med ett tack för allt som gavs en äldrarna.
De hade lärt honom läsa över dessa ord han skulle nå jäm- kort minut, och skriva och räkna och han hade likhet a h b l i kvitt sin mindervär- denne skall kunna bli föremål för igenom lyckats få fram den hyste- röjde så din vardagsmark hunnit förvärva sig så pass kunska- dighetskänsla.
sällskapslivets konversation.
Den riska, andfådda efterkrigsbild, som mera tålig, mera stark, per, a t t han kände sig någorlunda Men det är svåra ord att få över publik.
som läser en bok blott för den velat ge.
men och dubbelt mera ensam än hemmastadd med vad som hände läpparna och musklerna i hans förut!
och tänktes ute i världen.
Men des- kropp ryckas och slitas under den den estetiska litterära njutningen Alla dessa noveller ära skrivna ef- är tyvärr fåtalig.
Jag vill härmed ter kriget.
E t t undantag utgör den hället taga någon hänsyn till dessa?
inte säga, att det inte är det natur- första, » Skottet », B Y den enda kvinn- ha nu ” kyrkliga äktenskap ” och ” borger- Föräldrarna hadc varit mina att från e t t föremål till ett annat, när ligaste att ett lands litteratur när- liga representanten i samlingen.
liga äktenskap ”; kunde vi ej även få ” ci- fästa hans uppmärksamhet pi tid- den inte stirrar ihärdigt rakt mot En en?
vila äktenskap ”, där barnet vore vigning- ningar och tidskrifter.
och genom en.
under fruktlös ansträngning att mast riktar sig t i l l det egna folket, nämligen Ruzena Svobodovà.
senare äktenskap skulle ej i dessa hade han själv undan f o r un- verka skuldfri.
Och det är den där den kan finna den rätta reso- lugn optimistisk idealism präglar något Dessa lagligt hänseende skilja sig från dan kommit underfund med huru blicken, som förefaller läraren som nansen.
Men det vore j u sorgligt, novellen.
Människoskildringen är de förra Min bör ej sätta formerna oändligt mycket som finnes att skaf- fruktansvärdaste anklagelse som om modern främmande iineratur inte så djup.
Man fordrar kanske över allting annat, ty de bli då lätt till f a s i g kunskaper om, och kommit någonsin slungats mot honom.
inte skulle ha något att säga mer av en optimistisk författare för ” odrägliga bördor ”, som människorna på- med sina frågor t i l l föräldrarna, Regnet öste ner den dagen skatt- oss.
Det är visserligen sant att tysk, att riktigt kunna tro på a t t hans lägga varandra.
Undergåendet av en vig- som sökt besvara dem eller hjälpa sedeln kom.
men i skolan voro alla Men förfat- selceremoni och garanterar gör ingen ingen äktenskaplig ond människa lycka.
god, honom tillrätta med att skaffa sig barnen närvarande.
ty p i morgonen engelsk a h fransk, j a även italiensk ädla typer är sanna.
och rysk tämligen flitigt översättes.
tarinnan har sin styrka i skildring- Därför borde alla människor ffi ritt att Men när d u gäller de mindre län- en av folklivet och naturen .. börja sina äktenskap med eller utan vig- hårt och innerligt.
Han var van att blåst, som ingen ansåg vara orsak derna, stå v i hjälplöst hänvisade t i l l Om översättningen kan jag inte sel allt efter sina egna önskningar.
på smeka och bli smekt tillbaka, van nog att hålla sig hemma för.
de förlag.
som godhetsfullt våga ta yttra mig, då jag inte begriper tjec- detta sätt kanske man även kunde komma att ge förtroende och få förtroende M i t t för Sven Lorenssons och risken av e n översättningsarbete.
På kiska.
Men språket är välljudande liga fram formen till engiftet, för äktenskap, som är den enda som sed- och ning van och a n hänsyn bemötas för med en den person, akt- hans karsson bänkkamrats och ser ut i regnet, plats står Egent- Os- den säkra sidan stå blott översätt- och rikt nyanserat, och varje förfat- tyvärr oftast blott existerar på papperet.
som vuxna göra anspråk på att bli ligen väntar han på att få se herr ningarna av nobelpristagarnas verk.
tare har sin särskilda stil.
vilket ty- ” Är det icke trohet.
Herre, som dina bemötta med.
Hans värld var trygg Felix åka förbi till tvåposttåget.
Humanité.
Dem måste ju folk läsa åtminstone der på att författarinnan behärskar ögon söka? ” och full av lockande arbetsuppgif- Han ämnar nämligen be honom om så länge som det talas om dem.
ter för hand och hjärna.
och han e t t litet lån på några månader t y sin konst.
hade inte själv känt behov a v något han känner nu.
sodan han sin Denna nya tjeckiska litteratur Greta Håkansson.
vid sidan av hemmet.
egen debetsedel, att han inte får svi- förtjänar emellertid att bli läst.
Det Men föräldrarna hade kommit att ka banvaktens förtroende.
Och t i l l är onekligen en helt egenartad stäm- tänka p i.
att han kanhända en dag Felix Lindskog gå j u alla, som äro i ning.
som slår en t i l l möte6 i dessa skulle bli i behov av e t t skolbetyg, nöd.
Det är endast, a l t det är si och det var för att slippa prisge sitt förödmjukande a t t stå och tigga om noveller.
Karel Capek är även re- barn åt Irups skolråd under ett en- ett lån, när man har kontant lon, presenterad bland dem.
Han är en skilt examensförhör, som de beslöto som han, och f r i bostad och ved.
av de mest berömda inom den unga Varför en bli bok?
Varför en halv låta inskriva honom till skolans bå- Pennorna raspa bakom honan.
ty tjeckiska litteraturen.
I sin novell och haltande reform, istället för en hel di sista klasser.
det är välskrivningstimme.
Och » Tre » virar han sig visserligen från Hans första timma hade råkat ibland når honom också en under- som existerat, har bli ett kristendomstimme, och lira.
tryckt liten snyftning.
ty framför en betydligt mera pessimistisk sida väl ingen gjort så mycken skada, som ren hadc frågat honom, om han viss- svarta tavlan står stationskarl Mat- in i » Krakatit », d i r samhällsgisslet äktenskapsformeln.
Detta säges nu ej te vad som menader med att vara tiassons lilla Tora och skäms med är ytterst godmodigt och där männi- med tanke pi alla olyckliga äktenskap kristen.
en rysligt tilltygad skrivbok upp- skorna äro uppfattade med en fan- den varit inledningen till, utan med tanke » Det är att man ärar Gud, och s l a g e n framför ansiktet.
På tavlan på alla de ” äktenskap ” som begynts den tastisk humor, som många gånger inte brukar makt mot varandra a h över henne står skrivet med Iära- inte w a r onda änskningan.
ha &amp; rens s t i l: för tanken p i Frank Heller, när- pojken svarat.
Oclr läraren hade s1X.n stme älljenr flykt Ö m måsen » denne är som bäst.
I novellen » Tre » för livet av sorg och ånger, vanära och fortsatt.
T n v h av Tora Matriasson.
varieras motivet hustrun, mannen fattigdom.
För att ej tala om dem, som Sanatogen väcker kroppens kraftkäl- » Kan du säga mig vad man menar Figurerna på bladen i boken skola enkelt ej kunnat överleva sin skam och älskaren på ett, jag skulle vilja helt Mycket kunde även¨ skrivas om alla de lor.
stärker nerverna, ökar viljan och med ordet Gud? » och fått till svar.
nämligen föreställa en älg, som f l y r säga, brutalt ordknappt sätt.
hän över en mosse, förföljd av en späda ovälkomna, vilkas liv redan från verksamhetsbehovet, varigenom de dagli- » Gud!
Det är ju en själv. » K.
M. Capek-Chods » Den ofull- början blint skeva.
Men det mesta li- ga plikterna gå som en lek.
» En själv! » hade han ropat till.
hund och en jägare, och rubriken uppe på tavlan står präntad med Den ökning av styrke- och nervkraft, » Skall du d i ära dig själv.
gångne » är den mest representativa dandet av denna art är säkerligen okänt, » Ja », hadc pojken svarat.
tryckstil inunder.
det har genomlidits i tysthet.
som Sanatogen giver, ii av största bety- novellen i samlingen.
Inte bara ty Men huru råda bot för detta onda?
delse och viktig för välbefinnandet, sär- Ty när han frågat föräldrarna Det har varit slagsmål i samlings- kvantitativt.
Det är en humoristisk hadc de svarat honom: » allt l i v är rummet hela middagsrasten.
Fem Huru förmå alla människor att under- skilt nu i skildring av småborgarlivet i Prag.
av pojkarna ha för flera dagar it- förvårens gud.
blomman.
djuren, jorden och kasta sig en vigsel, innan de bli makar?
Kunde något sådant lyckas hade det då många kvinnor.
,,, %, * sig trötta &amp; d u själv.
Därför skall du rara mån dan kommit ihop s i g om någon små- Soligt och försonande börjar berät- om att låta varje ny tanke ha.
dig sak men inte hunnit ordna slutupp- telsen f y l l d av trevliga.
ofta komis- redan lyckats.
Men det har det icke, och utan initiativ.
man har nog ej rätt att skylla endast på Sanatogens beståndsdelar, äggviteäm- som är till något gott, bli handling.
görelse med varandra förrän denna ka detaljer ur ett stadsbuds rörliga liv.
Så kommer olyckan, menings- lättsinnet härvidlag.
i många fall är det nen och glycerofosfat, skapa blod och Fö r i STA endast i n obegriplig brist på företag- muskler och uppbygga nervsystemet lös och ofattbar.
Den är alldeles för Smålandsgatan 20, Stockholm som hindrar parterna att dir utan att belasta kroppen med fettbild- stor för det stackars stadsbudet.
vigsel i andra f a l l väntan på hinn eko- ningar.
lokaler för föreningar och slutna sällskap, Samling för damer, Varje rum försett med telefon och toilette med Han begriper den inte.
eftersom han nomi, eller, hos en del, en absolut mot- I över 24,000 läkareutlåtanden erkän- v.o.k.
vatten.
Pris för enkelrum 4.25-6-, dubbelrum 7.50-8.-. med sitt primitiva känsloliv saknar vilja mot formaliteter.
Bör då ej sam- nes Sanatogen som det rätta medlet vid Årsta Matsal ar tillgänglig för allmänheten.
Lunch o. middagsservering.
alla svaghetstillstånd.
- - - - vi - - - ~ " " " sett - Varför en - blå bok tid e n n gen ÅR samhet Resanderum Bannlys trötthet- o. utmattning o. använd styrke- och nervstärkningsmedlet
middagsrast.
Det har varit en för- och åter över golvet.
Nämndemannens flicka har fått sin regnkappa sönderriven, en har blitt trampad och en har blitt klämd.
en har fått sig sina smörgåsar från- slagna och nertrampade i golvet, alla ha hotat och gråtit och jämrat sig.
Sven Lorensson har aldrig förr sett tandrader blottas i raseri.
Han har fäktat och svängt med armarna i luften.
bankat dem mot sidorna.
hoppat och sprattlat med henen, och till slut har ett av de förlösande or- den kommit över hans läppar.
» Helvete!
har han skrikit och hoppat t i l l ett tag.
- Helvete!
Helvete!
Och det har blivit skrik på skrik och hopp p i hopp tills han måst sätta sig ner p i en bänk och vila ut.
Men Tora Mattiasson har inte ta- git del i oväsendet.
Hon har suttit i skolsalen a h målat tavlor med bläck i sin skrivbok Allt sedan hon i en över tjugo år gammal Allers råkat få se ett skogsparti med hjor- tar u h med månljus mellan träd- stammarna.
har hon känt sig manad att göra något liknande efter.
Men inte förrän timman före middags- rasten har denna maning- blivit så stark.
att hon kunnat ge uttryck A t - den.
Hon har arbetat och plitat hela rasten med de medel som stått hen- ne till buds, och till slut har det lyc- kats henne framställa något som hon tycker ger någorlunda uttryck åt vad hon känt inom sig.
Men just som hon präntade dit sitt namn, så som hon sett konstnärens namn vara tryckt under tavlan i Allers, ringde klockan och med detsamma stod lä- raren över henne och » Vad aldrig unge. » frågade: gör du?
- Ah, jag har d å i livet sett på maken till Och boken smällde henne kring öronen och hon hann ingenting tan- ka, förrän hon stod framför svarta tavlan med sitt verk utställt t i l l allmänt beskådande.
Skratten ha tystnat, och hon blir väl snart be- falld att gå bort och sätta sig p i sin plats.
men hon känner, att hon aldrig mer skall kunna se någon av kamraterna i ansiktet.
» Tavla av Tara Mattiasson ».
Hennes hemligaste dröm.
Sven Lorenssons sidokamrat syss- lar med att fästa m oknäppt säker- hetsnål i ena ändan av ett segel- garnssnöre, vars andra ända han bundit samman till m tofs.
Det skall bli svans i t läraren.
och bir- nen i de andra bänkarna följa intres- serat hans görande.
» Sätt fast den!
Du kommer bätt- re åt », uppmanar han Sven.
Och Sven söker med skälvande händer fullgöra uppdraget.
Nu kan- hända han kan visa dem.
att han inte är någon m u.
Men just då ser läraren herrgårdsbilen svänga ut ur garaget och vänder sig om för att gå ut och hejda den.
när den kom- mer mittför.
Och där sitter Sven med nål och tråd i högsta hugg.
Men det blir inte det straff som Sven väntat.
Nålen och snöret tas ifrån honom och läraren stoppar det i fickan, men han säger endast halvt skämtsamt, ty han vågar inte annat för pojkens förskräckta ögon, och - H j ä l t e eller helgon problem.
Han säger ifrån mycket rejält att det som gör det tvivelak- tigt om Europa kan klara upp sin situation icke är de yttre farornas storlek, icke något fel p i rasens fy- siska livskraft utan moralisk svag- het eller dålig moral.
som @ oss oförmögna att rycka upp oss t i l l den handling tiden kräver.
Därför är Europas enda räddning m förnyelse av moralen och skapandet av en ny norm för vårt sedliga handlande.
en ny fart sed, som kan stödja den en- skilde.
De gemensamma geografiska be- tingelserna, den starka blodbland- ningen genom folkvandringar och krig och det gemensamma kultur.
arvet ges oss rätt.
menar han.
att tala om en europeisk ras och en eu- ropeisk själ.
Hade inte Europa varit så mäng.
flikigt och så genomskuret av bergs.
kedjor och på så s i t t starkt uppdelat i avskilda områden, skulle vi icke haft den mångfald i enheten som vi n u ha.
Den är hide vår svaghet och styrka.
Den europeiska själen har ett he- roiskt element.
betingat av världsde- lens nordliga läge och fattigdom som tvingat dess innevånare till kamp och arbete om de ville rädda sig från undergång.
Det har sin individualism som är ett arv från antiken och sin socialism, vars bro- derskapsideal härstammar ur kris- tendomen.
Men dessa element för- ena sig inte till en högre enhet.
I den moderne européens själ har olik- heten och kampen mellan dem ska- pat en splittring som fört t i l l svag- het och kaos.
Orsaken anser han vara den att européens heroiska inställning.
hans hjälteideal icke kunnat förlikas med förstår också alt det inte är hans egen idé: » H å h å min lille vän.
Tycker du då inte j a g verkar farlig nog som jag är.
Utan j a g skall begåvas med svans också. » Han kan skratta nu, sedan han övervunnit sin motviija för att be m hjälp, ty han vet att ingen nå- gonsin gått ohulpen från herr Fe- lix.
» Gå bort och sätt d i g på din plats!
säger han åt flickan vid tavlan just som han är i dörröppningen.
Och hon smyger s i g förgråten bort i sin tänk.
» Du skulle varit mycket kvickare i vändningarna .. förklara kamra- terna för Sven.
Och han ler krampaktigt mot dun.
medan han försökte svara som han tror de själva skulle svarat.
» Nålen ville min sjäsjäl inte bli fast. » R u t h Persson.
kristendomen som är en orientalisk färgad religion.
Européen löste från början svårigheten så att han blev teoretiskt kristen men praktiskt hed- ning.
Riddaren och gentlemannen, de europeiska idealtyperna, äro hed- niska ideal, klädda i kristen dräkt.
När sedan den kristna tron upplös- tes och när livsformerna omvandla- des genom de tekniska uppfinning- arna, d i hade européen därför att hans natur så länge varit tvingad in i orätta former, ingen instinkt som kunde leda honom, ingen kun- skap om sig själv.
När sedan sön- derbröts, hade han intet s t a l för sin inre osäkerhet Rädslan för sociala efterräkningar av sitt handlande kunde ej längre verka som återhål- lande moment.
I storstaden behöver man inte hålla sig väl med sina grannar.
man kan få nya.
inte sköta s i t t anseende, man kan skaffa sig e t t nytt.
1 denna upplösning s i l folken, klasserna könen och generationerna.
mot varandra.
Européen är olycklig.
emedan han icke har några ideal mera intet hopp.
igen trygghet.
De politiska katastroferna under 20 århundradet spegla det europe- iska samhällets immoralitet.
Världs- kriget.
fredskapitlet och efterkrigs- historien äro politiska uppenbarelser av vår moraliska bankrutt.
För när- varande är det politiska Iäget likty- digt med ett latent krig mellan fol- ken, och det sociala liktydigt med ett latent krig mellan klasserna De Iedande politikerna och de krigsin- dustriella vilja väl inte krig.
men de vilja hålla krigsmöjligheten öppen därför att det stärker deras ställning och ekonomi.
Det spelas med ett framtida krig med en cynism som ar så mycket mera oförlåtlig som ni nu veta vad krig är och veta att efter nästa krig intet Europa kom- mer att finnas längre.
Fascister och kommunister förbe- reda å var sin sida ett kommande inbördes krig.
ett klasskrig vara ut- sikter äro ännu fasansfullare än dem nya nationella krig öppna för oss.
Borgarklassen lever på m vulkan.
den förhärdar sina hjärtan mot de I ä g r e klassernas fattigdom.
Socia- lismen lever på de sämre lottades avundsjuka mot de bättre lottade, den har avlägsnat sig från de krist- na, mänskliga ideal varur den föd- des.
Pacifismen som inser lägets all- var är maktlös, emedan den inte väd- jar till det heroiska drag som finns ning av ovannämnda bestämmelser beteck- mot staten; förbrytelse U t u r t r o l l -, nas m) som alla största regeringsåtgärder eller över- enskommelser mellan regeringar, vilka strid ovanstående bestämmelser k r e t s e n,.
stå skola förklaras annullerade eller ändras ~ i mot i Herr Lindhagens motion om fullständig överensstämmelse därmed; n) sovjetdelegationen har fullmakt att avrustning hänvisar till Sovjet-delegatio- av ovanstående nens förslag av dd 30 nov.
1927 till N.F:s föreslå förverkligandet avrustningsko mission (att fullständiga avrustningsprogram omedel- upptagas vid kommisionens sammanträde bart efter d u motsvarande konvention nu d.
15 mars).
Detta förslag är i sin helhet rätt i kraft på det s i t t, att alla åtgärder, avtryckt i samband med motionen (nr 184 som äro nödvändiga för krigsmaterialets första kammaren).
Till tjänst för dem av förstörande, skola förverkligas inom ett Tidevarvets läsare som äro intresserade Ii.
III.
Sovjetregeringen tror att den därav, återge vi från översättningen i hr Lindhagens motion Sovjet-förslagets huvud- framlagda planen ii den enklaste för åstadkommande av m total avrustning punkter: Oaktat den negativa uppfattning, som och den mest ändamålsenliga för fredens sovjetunionens regering intager till falk.
sak.
Om d i kapitalistiska staterna skulle börbundets arbete, mottog den inbjudnin- gen av den 12 december 1925 att del- vägra att genast avskaffa de stående ar- ledd taga i den blivande konferensen för av- méerna tror sig sovjetregeringen rustning.
Den sovjet-schweiziska kon- av m önskan att underlätta avslutandet flikten, som framkallades genom mordet av en praktisk överenskommelse av m p i sovjetunionens diplomatiska represen- fullkomlig avrustning — kunna föreslå tant M. Vorowski och mördarens frikän- följande: Den fullständiga avrustningen genom- nande av den schweiziska domstolen, be- rövade sovjetregeringen möjlighet att ta- föres av alla fördragsslutande stater m - ga del i d i n förberedande kommissionens tidigt i på varandra följande etapper un- tidigare sammanträden Då nu sovjet- der en tidrymd av fyra år.
Första etap- unionens regering sänder en delegation pen måste avslutas under loppet av år till den förberedande kommisionens fjär- 1928.
De genom militärbudgeternas av- de sammanträde så har åt denna delega- skaffande frigjorda medlen användas av tio nuppdragits att föreslå i " plan till varje stat efter eget gottfinnande, men uteslutande för främjande av industriell en allmän och fullständig avrustning.
För att förverkliga detta föreslår sov- eller kulturell utveckling.
IV.
För att försvara p i alla sätt sin jetunionens regering följande åtgärder: a) alla land- sjö- a h luftstyrkor av- synpunkt kommer sovjetdeligationen att väpnas, a h förbud utfärdas att bilda dy- deltaga i alla överläggningar utan undan- lika under någon som helst maskerad ta &amp; för så vitt det gäller praktiska L,.
form; gärder, som i realiteten leda till avrust- b) alla vapen, all ammunition, alla ning.
medel i du kemiska kriget och alla an- V. Delegationen förklarar, att sovjet- dra rustnings- ah förströelseverktyg, a m regeringen helt ah hållet ansluter sig titt befinna sig i arméernas ägo eller i deras konventionen om förbud mot användan- bruk, skola förstöras; de av kemiska och bakteriologiska medel c) alla krigsfartyg och militäraeroplan för militära ändamål.
1 d u sovjetrege- förstöras; ringen förklarar sig beredd att genast d) in kalktum^ till militär utbildning underteckna denna konvention, vidhåller t armén eller i andra organisationer in- den likväl, att en mycket kon frist bör ställas och d väl militärtjänstplikten som uppställas för dess ratificering av alla den frivilliga och obligatoriska värnplik- stater.
ten avskaffas; För att garantera denna konventions e) lagar stiftas, som förbjuda inkal- efterlevande anser sovjetregeringen det landet av utbildade militärreserver; för oundgängligt att en arbetarnas kon- f) fästningarna slopas a h stödjepunk- troll upprättas över varje gren av den terna för sjö- ah luftflottan förstöras; kemiska industrien, som med lätthet låter g) speciella krigsföretag nedläggas utnyttja sig för krigsändamål I d e stater, och alla maskiner, som inom krigsindu- där denna industri är utvecklad.
strin användas för framställande -.
krigsförnödenheter, förstöras militära av ändamål h) alla anslag för i statsbudgeterna och från olika förening- Forts. fr. sid. 1. ar skola strykas; de militära och ekonomiska rink- i) krigs-, marin- avskaffas likaså generalstaber och mili- tionerna utgå ur akten; a t t jor- tära ledningar, företag a h institut av denn befolkningsfråga och rasernas alla sla; likställighet f å en plats i idépro- j) lagligt förbud utfärdas mot all grammet och att till skydd för den slags militär uppfostran av ungdom ge- andliga friheten pluggskolan i värl- som statliga eller privata organisatiner; k) inga uppfinnarepatent för några den omvandla.
till en karaktärs-, slags vapen och förströelsemedel få läng- kunskaps- och yrkesskola.
re utställas d att varje uppmuntran att Mot ett likaledes enhälligt stats- göra dylika slags uppfinningar bortfal- utskott står herr Lindhagens mo- let; tion om att riksdagen ville hor l) lagar stiftas, enligt vilka en kränk- Givettbättreförslag och luftdepartementet hos de basta européerna, utan väd- jar t i l l fruktan och t i l l människo- kärlek, båda delarna främmande för den europeiska själen.
Detta är i korta drag en redogö- relse för bokens första del, som vill ge det nuvarande läget och dess förutsättningar.
i nästa nummer av Tidevarvet följer en framställning av de tecken och de vägar till res- ning och räddning som författaren tycker s i g skönja.
E I i n Wägner.
Kungl.
Maj:t begära övervägande och förslag om genomförandet i samråd med övriga skandinaviska länder.
av en fullständiga avrustning av dessa länder eller ock om en så- dan avrustning av Sverige ensamt i anslutning till d e redan avrustade länderna särskilt Tyskland.
Till den vishet, som med krigsrust- ningarnas trollkrets och verklighet runtomkring kallar sådana förslag utopier rikta vi Manchester Guar- dians fråga: vem ger ett mera prak- tiskt förslag?
.
.
-
