# ID: svediakorp-per3422
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,237
# sentences: 389
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TI DEVARVET N:r 8: 1928 S a k e r n a s t i l l s t å n d, le- dande artikel, har belysts av Röda Korsets konferens i Bryssel En lycklig människ isk a A n n a B u g g e Wicksell in memoriam Under titeln B a r n p s y k ol P ä I s a återger Ti- devarvet i utdrag den diskussions- inledning som Dr. A l i c e H e l l- s t tröm hållit i Sv.
Läkarsällska- pets skolhygieniska sektion med an- ledning av förslaget till kommunal flickskola.
g i o C h f o l k h A n n a Wicksell slutade sina dagar till följe m hjärtförlamning som kom lika oväntat för hennes läkare och anhöriga som för henne själv.
Hon hade lyckligt genomgått en operation p i Mörby lasarett, hade börjat få sitta uppe och arbeta nå- got.
hon var en förhoppningsfull, F o l k p e n I i o n e r i n g ger arbetsivrig och strålande konvales- några synpunkter på de motioner cent.
angående revision av pensionslag- Hon hade verkligen anledning att stiftningen, som avgivits vid årets längta t i l l halsa och arbetskraft ty riksdag.
hon stod mitt uppe uti krävande uppgifter.
Det som närmast låg i R U t h P e r s Son fortsätter hennes händer var ordnandet av under rubriken S k u l d Sin berät- skolväsendet inom de forna tyska telse om Ankan i Pålshus, och be- kolonierna i Afrika.
Dessa äro efter lyser därmed historien f r i n en an- kriget under Nationernas förbunds nan sida.
Fortsättning i nästa num- våld a h av detta överlämnade till mer.
olika europeiska makter för förvalt- ning.
Inom N.
F:s mandatkommis- E. W. skriver om C c r d a L u n- sion hadc A n n a Wicksell sig anför- deq U i s t s uppläsningsafton i trodda kvinnors och barns angelä- Musikaliska akademien dar pro- genheter och alltså även barnens grammet upptogs av svenska 1700- uppfostran.
Hur hon lyckats få tals-skalder.
kommissionen och mandatmakterna Tidevarvet har tidigare ut enade kring ett program för under- ett brevkort tillsammans med tid- risningen i Afrika, a h hur han i ningen, avsett att återsändas med detta arbete p i att göra den unga adresser på personer, som kunna tän- generationen negrer dugande far kas intressera sig för Tidevarvet.
uppgiften som fria medborgare i Vi våga nu åter taga våra läsares den nya tidens Afrika såg vägen ut välvilja i anspråk och låta veckans ur det afrikanska problemet, det ve- sänt till sist komma att lägga s i t t intres- se och sin energi p i lösandet av ras- problemet.
M a n kan mycket lätt föl- ja den utvärtes gången av händel- ser som ledde till att den norska stu- dentskan från Egersund blev ut- sedd att arbeta ut en skolplan för in- födingarna i mandatområdena.
Som folkrättsspecialist användes hon av den Edénska regeringen till upp- drag som självfallet ledde till hen- nes val som m av Sveriges represen- tanter vid Nationernas förbunds första församling år 1920.
Genom sitt mångåriga arbete inom den in- ternationella kvinnorörelsen och fredsrörelsen hadc han en stor vän- krets och många beundrare bland le- dande kvinnor i Europa.
och det var på dessas samlade begäran, icke alls på svenskt initiativ.
som hon sattes in i mandatkommissionen.
I Genè- ve upptäckte man hennes duglighet och arbetsförmåga och hennes brin- nande folkförbundshåg, och hon blev tagen i anspråk för skilda upp- gifter som de sista åren förflyttade hennes verksamhetscentrum till Ge- nummer åtföljas av ett kort, vilket ta v i r a läsare genom hennes egen artikel i Tidevarvet n:r 32 för förra vi hoppas återfå ifyllt.
året.
Dessa anspråkslösa rader till An- na Wicksells minne.
skrivna av en upphäva de skadliga verkningarna av som vet s i g icke kunna överblicka nervositet, sömnlöshet, nattarbete samt hela hennes livsgärning, börjar med överhuvudtaget allt stillasittande innear- denna sista arbetsuppgift, därför att bete än regelbunden vistelse i hög och det synes så märkligt, att hon skulle att solig luft.
Den väg, naturen själv m- visat till förebyggande av sjukdom är det emellertid för nutidsmänniskan icke alltid möjligt att följa.
Allmänt anses en efter semesterresa Genom vinterns daglig nödvändig mödor.
ultraviolett för att bestrålning ta igen sig med kvartslampan » Künstliche Höhenson- ne » - Original Hanau kan man för en bråkdel av denna kostnad hela året om erfara just denna gudomliga känsla av kraft och hälsa till kropp och själ som ett par korta semesterveckor skänker.
Redan efter ett fåtal bestrålningar visar sig resultatet i en påfallande andlig och - kroppslig spänstighet.
Man känner sig faktiskt som pånyttfödd och vid ett strå- lande humör, De krämpor som infinna sig vid tilltagande ålder samt överhuvud- taget vid svaghetstillstånd bekämpas ef- fektivt med » Künstliche Höhensonne » Original Hanau.
Konvalescenter efter - - långvarig sjukdom och barnsängskvinnor återvinna snabbt hälsa finnes och krafter.
Inom Eder umgängeskrets säkert redan många som med glädje delgiva Eder sina erfarenheter om kvartslampsbestrålning, om Kvartslamporna ej, rådfråga Eder säljas läkare.
genom elektro- Allt sedan pensionslagens till- komst 1913 har den varit föremål för skarp kritik, emedan den så knapphändigt fyller sitt ändamål.
Hed tvekan röstade mången för reformen och det fastslogs samti- digt, att skulle man nå syftet: en människovärdig bärgning för inva- lider a h åldringar, så miste kom- mande riksdagar vidtaga förbätt- ringar a h utbyggnader av lagstift- ningen ifråga.
Detta har också del- vis skett men alltjämt återstår myc- ket.
A v årets motioner framgår, att man inte bör nöja sig med endast partiella förbättringar.
Om vi lik- väl först omnämna en motion.
som just avser en partiell reform.
och som framförts i första kammaren i Bjuv m. fl.
rörande beräkning av äkta (Annons.)
Men om detta är det yttre sam- manhanget, så finns det också ett inre.
Hon var rom ung och förblev genom hela livet en demokrat.
hon stod för d e mänskliga medfödda tättigheterna gentemot alla skillna- der genom kön.
klass eller folk.
På så sätt blev hon självfallet en röst- rättskvinna, och när hon genom sitt giftermål med professor Wicksell kom till Sverige blev det den sven- ska rösträttsrörelsen hon ägnade si- na krafter.
J a g har f r i n ett före- Och som slutsten i denna livs- gärning som var bestämd a v den de- mokratiska grundsynen kom alltså arbetet för att hjälpa en undertryckt r a s till nytt människovärde genom en uppfostran utgående f r i n dess egna behov, förutsättningar och rät- tigheter och med mål a t t göra dess barn till världsmedborgare alla.
i detta ligger en djup inre konsekvens och en fullkomning som sällan ett livsöde får uppvisa.
Om j a g nu tänker p i de snart räknade gånger j a g fått se en glimt innanför för- låten hos denna tillknäppts.
faktiska och förståndsbetonade människa så drig vunnit beaktande.
Andra lag- utskottet har ständigt avslagit un- der hänvisning t i l l pågående utred- ning p i Royal.
i hyllningsanförandena Som w a r på vissa antydningar att han varit en martyr för sin och sin mans radikalism svarade hon: kära flickor, ni tar alldeles fel, jag har absolut inte haft det svårt eller li något lidit av ni någon inbillar förföljelse.
er.
Jag har Det varit är och är en mycket lycklig människa.
Det gick då upp för åhöraren att 50-åringen ingenting märkt eller be- hållit av all den småborgerliga re- aktionen mot kvinnosakskvinnan, pacifisten, ogifta Anna Bugge som sammanbodde med den förfärlige radikalen Knut Wicksell.
Det finns många som för mindre skaffa sig en ulbildad förföljelsemani, men Anna Wicksell hade gått frisk och oberörd ur allt detta och mindes från sina år i Sverige bara gott kamratskap och vänskap, En gång träffade jag hen- ne just som jag fått veta att hon var sysselsatt med att för den fri- sinnade regeringen utarbeta ett för- slag som den skulle framlägga.
Jag frågade då om det inte var roligt att få verka bakom kulisserna, och om inte arbetsglädjen fick en sär- skild fin liten förhöjning genom att ingen visste om vad man gjorde.
Jag minns att hon skrattade åt mig då.
Lyckan att arbeta med en upp g i f t man trodde på var så stor, sade hon, att den varken förhöjdes- av att vara hemlig eller offentlig.
Den hade heller ingenting att göra med maktbegär och maktglädje.
Sista gången jag överhuvud träf- fade henne var i hennes villa vid Stocksund en kulen dag nu i januari.
Vi talade om Genève och alldeles omedvetet gav hon en föreställning om hur många märkliga människor hon hade till arbetskamrater, och hur väl hon kände den europeiska politikens trådar och spel från Folk- förbundets utsiktspunkt.
Han tog också avsked av den andra gästen annan vackra arbetsrum sett professorns utredning i syfte att revidera pen- sionslagen i sin helhet.
av herr W i n - tomma arbetsplats m i t t emot hans berg om vissa ändringar samt av hustrus.
Sade det i känslan av att herrarna Boman och Fehr om ut- en sådan manniskar lycka icke redning angående den frivilliga för- bunden av det egna ödet och de egna säkringen.
förlusterna.
Hennes strålande beja- Med avseende i riktlinjer för en omrevidering anses trenne alterna- kande mina DI ord visste bekräftade j a g inte min vad uppfattning.
tiv erbjuda sig.
1.
Det allmänna, stat och kom.
hon själv förutsåg.
att en operation mun.
övertager såsom i Danmark väntade henne.
Men kanske skulle helt utgifterna för folkpensionerin- jag sagt det ändå, ehuru med en gen.
2.
Avgifterna höjas till den annan, en djupare mening.
Den nobla saklighet som glömmer höjd.
att de jämte de utgående pen- sionstilläggen bereda möjligheter sig själv i uppgiften och icke låter till tillräckliga pensioner.
Man av- sig störas av sympatier.
antipatier står från att i deras helhet fondera eller avundsjuka.
den anspråkslös- avgifterna.
som i stället användas het och självlöshet som förflyttar till pensionering av dem, som nu äro tyngdpunkten från sig själv till fonde- strävan för en idé, .skyddar männi- vardera maken med lika M o p p.
Ett ras.
pensionsbelopp, Sam anses skan f r i n många frätsår på själen bifall t i l l denna motion skulle be- möjliggöra nödtorftigt uppehälle å och håller henne i det sista lycklig fria pensionslagstiftningen från en I olika orter fastställas.
den mån och ung som Anna Wicksell var.
av de mest i ögonen fallande orätt- avgiftspension icke uppgår till E l in W ä g n e r. visorna.
detta belopp, utfyller pensionen ge- Övriga motioner i första kamma- nom det allmännas pensionstillägg.
(Forts. d sid. 4.)
ren äro: av herr Möller m. fl.
om ning.
Di emellertid ett bifall till motionen ej rimligtvis kan sägas fö- regripa en allsidig utredning har den återkommit.
Som bekant erhålla ej gifta eller förut gifta kvinnor av- giftspension på de för makar ge- mensamt inbetalda tilläggsavgifter- na, eftersom dessa påföras endast mannen.
i de flesta fall har hustrun på något sätt bidragit till inkom.
sten och avgiften har utgått från de gemensamma tillgångarna.
Dör mannen erhåller hustrun avgifts- pension endast på grundavgiften.
3 kr., vilket med andra ord vill säga, att värdet av hennes prestation, där hon ej har egen debetsedel beräknas ligga under 600 kr.
å r l i g e n Vad som begäres är att äkta makars till- läggsavgift grundas på hälften av Allt flera k o öp a i Konsum .- Genève.
F O LK P ENS I ON EN skriv oss direkt.
Begär populärbroschy- makars tilläggsavgift, så är det dir- ren: » Ultravioletta strålar och deras för att detta krav framställts gång verkningar ».
(St.
112.)
p i gång ända redan 1916 men al- Bergman Generalagenter: E. Beving, Stockholm 7. nève.
drag hon höll för kanske 20 år sen ett oförglömligt minne av den eld och den hänförelse hon lade in i det- ta arbete för politiskt medborgar- skap.
Men en demokrat måste också vara pacifist, måste förkasta den världsordning som uppehåller orätt.
visor och skillnader mellan falken genom vapenmakt.
Hela hennes fredsarbete liksom hennes studier i folkrätt var kan man säga en för- beredelse till ett försök att bereda marken för den tanke som tog ge- stalt i Nationernas förbund.
Det var naturligt att hon liksom skulle flyt- ta in allt Sitt fredsarbete och alla sina förhoppningar i Nationernas förbund.
Det var hennes älsklings- dröm förverkligad, och hon såg det med kärlekens ögon.
Hon visste mer än de flesta kritiker om arbetet där.
om svårigheterna och motgångarna, men närheten hade icke fött desillu- sion och kritik.
Det är givet att hon var en verklig moralisk tillgång i slår det mig att j a g då alltid fått ett starkt intryck av en lycklig män- niska.
Flera än j a g torde erinra sig det tal hon höll vid sin femtioårsfir- är av De Principen ar där: sunda v a r o r i sunda butiker.
Kr i sta biliigasthos Konst- &amp; Kristallindustrien STOCKHOLM 64 Västerlånggatan ö4 Förnämliga varor Låga priser
Sakernas tillstånd Samhällsmoralen förklarar k r i g nödvändigt Därför måste Varje samhälle inrikta sig på a t t efter råd och lägenhet med alla till buds stå ende medel kunna tillintetgöra an- dra samhällen och den innevånare i mindre Iänder kallas detta a t t för- svara sig Samhällsmoralen har vi- dare delat upp befolkningen i tvenne avdelningar den krigförande och den civila, Det senaste världskriget påvisade dock att en sådan uppdela ning i själva verket inte var så lätt att genomföra För man krig, så för man krig!
De moderna stridsmeto- derna erkänner ingen skillnad.
Luft- vapen och gaskrig segra lika mycket genom att förgöra som mili- civila tära institutioner Luften erkänner H e m m e t s vecka En agitation i reklamsyfte för hemliv har ägt rum under den nu.
mera antagna formen av en s, k, vecka Man bedrar sig, om man tror att detta gick ut på a t t allmän- heter då anmodades att idka hem- l i v.
Tvärtom anordnad- varjestödet kväll i offentliga lokaler festligheter i se- delärande riktning.
där vår t i d s Sen sationslystna människor erbjödo en oväxling i sina dagliga förströel- ser.
En inre tillfredsställelse kunde man därvid också känna ty » vec- kan öppnades av statsminister i a v kungliga personer och närvaro avslutades av ärkebiskopen och bar således statens och kyrkans insegel.
Offerviljan har varit stor som a l l l i d när det gäller det tättrogna Huruvida hemlivet blir lyckligare.
giftermål och barnantal ökas samt fria förbindelser och skilsmässor av.
tags, är inte gott att veta Sann- likt hade resultatet blivit större om man inrikat sig på att hjälpa de många hemlösa ur deras nöd Mer det hade j o inte då blivit en histo- risk tilldragelse med glans och ara.
inga gränser mellan folk och landa- ställd genom skyddsåtgärder Och småskrifter mären att befästa.
Skall rättfärdighetskravet aldrig Röda Korset som haft till upp.
gift att omhändertaga de i kriget samla de många till andens strid sjuka och sirade.
har fått ett ännu mot nöd och skam!
otacksammare och vidsträckare verksamhetsfält på initiativ av det Vi anföra några utdrag ur den internationella Röda Korset samla- rapport im de svenska delegaterna des i januari en konferens i Bryssel i Bryssel avgivit över konferensen Konferensen updelades i tre för utredning angående åtgärder kommittér av vilka den första hade för civilbefolkningens skydd mot a t t behandla det kollektiva skyddet framtiden krig.
Från svensk sida gentemot det kemiska kriget, den föreslogs upprättandet av ett insti- andra det individuella skyddet och tut för gasforskning Man menar tredje allmänna organisations- frågor Vad det kollektiva skyddet att vetenskapen sida vid sida skall beträffar förordade konferensen in- arbeta på dels a l l upptäcka förstö- rättandet a v talrika skyddshus t i l l relsemedel, dels att utrota dessa, vil- vilka i allmänhet källare lämpade ket i sin tur givetvis ger anledning sig Dessa borde avres för högst till ännu mer förödande uppfinnin- tio till tolv personer, förses med tä- tade dörrar och fönster samt me^ gar.
Konferensen fastslog att ci- dubbeldörrar Studiet av ventilato- vilbefolkningens skydd är en rent rer anbefalldes såväl motor- som nationell fråga det blir varje lands handdrivna.
ensak, men för a t t ge arbetet någon Vid uppförande av n y b y g g - internationell prägel borde populära nader bör man iakttaga följande.
Husen uppföras helst ar sten, för- skrifter rörande skydd mot det ke- ses med dubbla dörrar källare som miska kriget utgivas under Röda kan användas till skyddsrum Trapp Korsets tecken.
husen böra byggas a v hållfast Nu framhålles det i pressen att i rial i form av en sorts skorsten Sverige inga skyddsåtgärder vidta- Sverige trähus äro mycket va men som trähus suga i t sig gasen gits mot en sådan fara då man i bör man vara beredd på att befolk- andra länder målmedvetet förbere- ningen i mindre svenska samhällen der sig.
Och nian anser att här vid gasangrepp får lämna samhället borde alla.
oberoende av politisk och bege sig t i l l lämpliga platser åskådning av nedrustningsvänlig utanför detsamma Erforderliga.
åt- her eller av ideell pacifism kunna gärder mot väder och vind böra särskilt vintertid - vidtagas å des- enar i gemensamt arbete till eget sa platser Då det inte är möjligt a t t utrusta och allas bästa Man frågar sig.
borde man inte en hel befolkning med gasmasker snarare kunna enas i att resa sig mot får man indela befolkningen i två aktiva och passiva Sedan ett så vanvettigt tillstånd som vår uppfostran kultur skapat?
Skulle inte det i stör- t i l l gasdisciplin Den aktiva delen re måtto vara till eget och allas av befolkningen bör erhålla utbild- basta ?.
Skall den demokratiska an- ning t i l l sina uppgifter.
med be- dan så fullständigt låta sig förkvä- folkningens stora massa bör e j före- tagas praktiska övningar på grund vas?
Inreda källare till skydd av olägenheter av moralisk art. Pro- mot luftkriget, det är den bostads- här mer^ i Stort.
Det fråga som erkännes Och smyga gäller att främst uppfostra massan omkring rom lönnmördare i gasmas- till disciplin rid mötande a v faror, ker för att inte själv lönmördas!
oberoende av farans art (eldsvådor Är detta vårt moderna idealsamhäl- översvämningar flyganfall).
le?
Sådan är samhällsmoralens upp- ha ännu ej iippfunnits a er som skydda mot gas men så- fattning om livets gåva Siat och dana böra utprovas.
kyrka i alla länder erkänna krigets Konferensen fastslog slutligen berättigande Det anses inte nesligt att krigsfaran ej är en vag möjlig för vetenskap och forskning att gå het utan en påtaglig verklighet i dess sold.
Den mänskliga barm- rom tvingar myndigheter etc. till åt- gärder inom samhällets skildaeller områ) - den väl - grupper aktiva och passiva - blemet Tyvärr härtigheten känner sig tillfreds- den ses Från läktaren Riksdagen har avgjort frågar om fort- hjälp till återupprättande av Kalixindustrien Det nya förslaget hjälp- id^^ bifölls av båda kamrarna Riksdagen anvisades i fjol 2 miljoner kronor for att hjälpa Kalixindustrien på fötter Domänstyrelsen skulle mot bank garanti lämna kredit för ett års virkesle- verans - motsvarande c:a 500,000 kr - till Nederkalix sågverk Det nu fat- tade beslutet innebär att domänstyrelsen skall lämna kredit f b i två års leverans mot inteckning liggande närmast efter satt statlig 3.250,000 kr.
Som var att vänta i en så viktig och principiellt vittomfattande fråga var me- ningarna i kamrarna mycket delade Fyra förslag har förelegat till frågans lösning inordnandet av nödhjälpsarbetaren upprät- tande av en statsindustri utrymmande av hela området med tvångsförflyttning av befolkningen till en bättre gynnad ort samt slutligen statlig hjälp till industri- en i dess nuvarande form Det enklaste botemedlet mot arbetslös heter i Kalix förseslogs av herr Järte Har påpekade huru i Finland -, varan- de industrier blomstrar tack vare låga lö- ner Sänktes lönerna i Kalix skulle in- dustrien också dar kunna återupptagas Man har ju i Sverige följt den princi- pen att nödhjälpslöner inte bör gå upp de lönernas höjd Det är intet skäl att lämna denna sunda princip a h ge Kalixbefolkningen en särställning Mot denna rätlinjiga uppfattning ställ- de herr Lövgren i Nyborg en vida be- svärligare det är viktigare att leva än att hålla på principer Det finns omkring tusen arbetslösa i Nederkalix Skatterna är rekorsmässiga När man har at välja på att kosta på en halv miljon t i l l nod- hjälpsarbete eller tre och en halv milj för att ii industrien igångsatt och bli av med arbetslösheten bör man inte ha svårt att bestämma sig för vilken väg man vill gå i första kammaren talade herr L i d - hagen för statsindustri T i l l en jagare Som ligger r i d en ka och b l i r omodern ges d i t gladeligen 5 ½ miij.
kr.
i an- slag medan en hel landsända bjuds på en eller två Det har framhållits att arbetsförhål- landena i Kalix skulle vara särskilt svåra Häremot uttalade hr Hanse´n som sin er- farenhet därupplifrån att förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare tvärtom visade prov på ett ständigt ökat iii im ii fe.
gående En sådan sammanhållning som d i n man får bevittna i Kalix får man söka efter i denna söndringen tid Tjänste- män industriidkare bönder arbetare - a l l a h u efter råd och lägenhet ah ofta långt därutöver som en man satt in sina sparmedel i företaget De har till a h med låna for att kunna teckna ak- tier Man har berättat om gamla pensio- ärer som med sina knappa medel sökt bidraga t i l l det helas bästa Den om- stänigheten att hel befolkning slutet upp gemensamt för att rädda en bygd från arbetslöshet är v i i värd att upp.
märksammas Utom de naturliga förut- sättningar för att företaget skall lyckas som är för handen ligger i denna all- till ordinarie - - * " männa uppslutning en garanti för fram- gång hin m i n därmed i5 en omfattande arbetslöshet ersatt med produktivt arbete måste den väg som det fortsatta under- stödet innebär vara väl värd att prövas Majorltetsval I år liksom i fjol har i riksdagen väckts motioner om ändring i val- sättet vid riksdagsmannaval Ut- redning föreslås varvid majoritets- val i enmansvalkretsar särskilt bor beaktas Det framhålles i motionen, att det valsätt bör föredragas som mest effektivt åstadkommer över- ensstämmelse mellan valhandling och tregeringspolitik Motionen har framlämnats i första kammaren av herr Åkerman med instämmande i syftet av hrr Örne och Sandler samt I andra kammaren av I h r Arthur Engberg Fabian Månsson m. il.
I Tidevarvet återkommer i nästa vec- La utförligare t i l l motionen.
BARNPSYKOLOGI OCH FOLKHÄLSA av Alice Hellström Mötesplatsen Kvinnorna och skyddslag- stiftningen Ett av d e viktigaste leden i arbe- jaget och mot d e n förhållande till tet för en förbättrad folkhälsa är ar- yttervärlden, till andra människor blir ämnet för de föredrag, som komma att hållas på e t t av Svenska Kvinnors betet f ö r m förbättrad barnavård.
till samhälle och kultur.
Ännu har Medborgarförbund anordnat möte i K.
F. V i vet h u t det arbetet redan har gi- inte intresset sugits så starkt utåt U.
M. fredagen den 24 febr.
kl. 8 e.m.
Den L i n d i experten i frågan Yrkes- vit vinster, fast mycket återstår att att det inte kan tyckas med av inre göra.
Hittills har det centrala i frågor och problem.
Det är en tid inspektören fru Julie ArenhoIt från Kö- barnavårdsfrågan varit uppfödning.
när ungdomen är särskilt mottaglig penhamn blir aftonens första talarinna.
Ämnet kommer vidare att belysas av m och vad därmed sammanhänger för intryck.
I d. Typografen, fröken Ida Johansson En annan sida, nämligen själs- För m del av skolflickorna själva och doktor Malin Wester-Hallberg u t v e c k l i n g e n.
har p i senare som under dessa utvecklingsår ha.
G e r d a Lundequist V i d sin uppläsningsafton å Mu- sikaliska akademien den 16 februari bjöd Gerda Lundequist på ett hel nytt program.
mycket d i k a sina ti- digare.
Dess första del upptog främst de tre stora gustavianerna Leopold, Kellgren och Bellman, och man kan ta f ö r givet att den talrik; och konstförståndiga publiken med en viss spänning väntade p i att få höra Bellman Iäsas, vilket veter- ligen icke hänt förut.
H a n har varit sångarnas egendom intill nu.
a l här skulle man alltså f å honom utan sina melodier, framförd genom me- diet av det instrument som Gerda Lundequist äger i sin röst.
Gerda Lundequist behandlar en dikt som en roll, hon skapar den och ä r e rädd att ta ut allt vad en driver skicklighet kan ta ut av gömda ef- fekter ända intill gränsen av vad innehållet kan uthärda.
Men sto dikt är som full och ädel druva.
den har mycket att g e och kan i rätt tolk- trott ning överraska även den s- sig vara förtrogen med den förut.
Som exempel kan nämnas Kell- grens Ljusets fiender och Den nya skapelsen, den ena brännande satir, den andra högspänd känsla, tyglad in under sträng och fulländad form.
H u r konstnärinnan bar sig åt f ö r att återge Bellmans naturmålningar kan icke utgrundas av lekmannen, men orden jagade varandra rom molnen och flöto i varandra mjukt som vågorna under båten och som genom e t t trolleri var landskapet d i r.
s i som Bellman en gång sett det.
Av Bellaman gav förövrigt pro- grammet mest det tragiska, bittra humöret under vilket han vräker ut självleda och världsleda i sina ver- ser med m våldsamhet och sko- ningslöshet im ingen före eller ef- ter honom.
H ä r var det inte fråga om att ta ut det yttersta a v dikten det är omöjligt, utan att släppa till alla resurser i röst, mimik och åt- bördsspråk för att hinna med den, fylla ut den.
F r u Lundequist vädje ej här för det groteska, vilket heller inte ginge an f ö r en Bellmanstol- kare.
Måste det vara en man för att ta u t sista bittra dräggen ur Bellmans vers?
Ellen K e y skulle ha sagt det.
Men en kvinna kanske kan bättre överföra det djupa med.
lidandet med den vånda som stiger upp ur dikten, Särskilt spännande för den som studerat Gerda L u n d q u i s t som filmskådespelerska var att nu f å se och höra henne livslevande som ma- jorskan på Ekeby.
D e n som sett Gösta Berling-filmm minns att dess starkaste moment ä r scenen mellan Gösta a h majorskan som återfin- ner i kapitlet Tiggaren, vilket fru Lundquist nu valt att läsa upp.
Majorskan biktar sig för Gösta rom vill dö, och man ser hela h e n n e livs historia d r a förbi på Gerda Lun- dequists ansikte.
Märkligt nog är minnet av ansiktsspelet starkare från filmen.
D ä r är det mimiska uttrycks- medlet det enda, och skådespeler- skan liksom åskpdarna äro helt kan- centrerade p i detta.
Från upplär- ningen har man annat att minnas: tonfallet f r å n: tror han att j a g le- ver Gösta Berling?
Men bara detta att filmen.
synbilden.
kan uthärda jämförelse med det personliga fram- förandet och på sitt sätt komplette- ra det.
är märkligt nog.
Publiken var hela tiden intensivt med och hyllade Gerda L u n d q u i s t både vid entré och sorti med en iver som hade en personlig touche av hjärtlighet och tacksamhet.
Elin Wägner år börjat bli alltmer uppmärksam- att brottas med själsliga svårighe- Stockholmsförbundet av F.K.R.
mad, men står ännu allt för mycket ter kan säkert psykologistudiet, om hade fredagen den 10 febr.
möte å For- i bakgrunden.
A t t det är lika vik.
det är riktig lett bli till en person eningen Årstas lokal i Stockholm, var- U:s skrivelse diskuterades.
Ad- tigt att g e barnet en riktig psykisk l i g hjälp Om för de flesta tror jag vid i '.
vård m en riktig fysisk, har kan.
i alla händelser alt det skall ha en kat Eva Andén inledde diskussionen om de tre första punkterna i skrivelsen med ske just från läkarhåll blivit alltför hel del av personligt intresse att bju- ett föredrag benämnt Hemlivets stöttor.
litet betonat.
De flesta a v de män.
d a på.
J a g betonar att det måste V. U:s förslag i dessa punkter antogs, niskor san dock h a börjat inse vik.
vara riktigt lett, ty för dessa skol- varefter man beslöt att vid ett komman- ten a v att söka kunskaper och taga flickor är det säkert inte rätta tiden d i möte som utsattes t i l l dan första mars, råd i fråga om barnets uppfödning art k o m m a m e d a l l t f ö r t e o r e - diskutera förslagets övriga punkter.
A f - tonen avslutades med tedrickning a h klädsel och dagliga skötsel stå dock t i s k a o c h s y s t e m a t i s e - samkväm.
n ä r det gäller dess uppfastran ännu r a d e s p e k u l a t i o n e r, men på den ståndpunkten att den Gud s i mycket mer f ö r visst slag Nässjö-Solberga-kretsen av F.K.
ger barn ger han också förmåga att a v p r o b l e m s t ä l l n i n g a r hade den I I febr.
årsmöte i folkskollä- uppfostra dem.
O m inte annat s i f r å n deras egen v ä r l d rarinnorna Judith och Edith Gustafssons uppfostra de s i g bäst själva.
Först Det .är emellertid inte först och trevliga hem.
Sedan mötet öppnats av efter några år, när karaktärslyten främst rom ett n y t t tillskott i intres- ordf. majorskan Anna de Maré Svensson a h års- och revisionsberättelserna god- och egenheter komma i dagen och sen eller ens som m personlig hjälp känts, företogs val av styrelse.
Detta ut- diverse svårigheter yppa s i g i upp- för de unga.
som j a g förordar äm- föll sålunda; ordf. majorskan Anna di fostran.
måste man söka läkare för net, utan som en möjlighet att inom Maré Svensson Y.
ordf. a h korresp.
sekr. att avhjälpa felen.
Dem tillskriver bredare folklager få upp ögonen för fru Ingeborg Rosén, kassör fröken Ju- man då naturligtvis medfödda all- de psykologiska faktorerna.
betydel- dith Gustafsson, sekr. fröken Margit Öst- berg, v. sekr. fröken Edith Gustafsson, deles eförklarliga anlag eller en se, för den sjäsliga sidan av barns tre styrelsemedlemmar utan funktion fru kroppslig klenhet eller andra barns fostran.
Det är ju dessa unga flic- A l m Östberg, fröken Helena Lövstedt förledande exempel el.
dyl. H ö g s t kor som i största utsträckning ska a h fru Elsa Samuelsson.
Revisorer ble- sällan dyker m tanke upp, att man fostra den kommande generationen, vo fruarna Anny Jacobsson och Jenny själv kan r a r a skuld till barnets dessa som ska s i gott som ensamma Johansson.
Fru Rosén redogjorde därpå f ö r cen- snedvridna utveckling, och kommer ha hand om de små under deras för- tralstyrelsemötet i Malmö — Lund i sept.
den tanken så blir det mest ett halvt sta fem, sex år, d i grunden till 1927. urskuldande » j a g har kanske också hela deras kommande karaktärsut- Frågan om borgerlig samling samt det skämt bort honom .. E n och annan veckling lägges.
V i måste försöka av t '.
U. utsända förslaget 1 / 11 valpro- gång kommer en av de mera tän- att redan från skolan s i att säga få gram för Frisinnade Kvinnor till höstens riksdagsmannaval diskuterades.
Dessa kande och ansvarskännande mödrar- det att gå dem i blodet att den själs- frågor kamma ytterligare att behandlas n a och uttrycker sin ledsnad över liga utvecklingen också kan och må- vid det årsmöte, m Smålandsförbundet att hon vet s i g själv h a fördärvat ste skötas.
att d e psykiska svårighe- av Frisinnade Kvinnors Riksförbund kom- det äldsta av barnen.
därför att hon term är av den att att det lönar s i g mer att hålla i Nässjö söndagen din 26 på den tiden inte förstod bättre hur att försöka utreda dem, att det inte febr.
kl. 1 em. å Jacobssons konditori till vilket möte för saken intresserade kvin- hon skulle behandla det.
bara är f r å g a om att låta ett barn nor inom Småland inbjudes.
Om man nu redan i skolan kan » utveckla sig fritt » som det så vac- S i mycket bör dock ges också i det- logi och hälsolära som även anbe- Nässjö den 15 febr.
1928. ge d e u n g a flickorna egentlig un- kert heter, medan man själv också ta ämne att det finns en falles i kursplanen.
är säkerligen i Margit Ö s t b e r g.
dervisning i barnavård, är m fråga utvecklar sina egna affekter och sin g r u n d v a l a t t b y g g a varje fall a n rekommendera.
som ligger utanför mitt ämne.
Men egen lättja ganska fritt.
p s y k i s k a dess rätt att se på tingen, dess hel o c k s å den att man vid den åldern tan g e dem Samma synpunkter san här ovan känslo- och viljeriktning påverkas av f o l k h ä l s a n p å.
Det är märkvärdigt att det m viss kunskap i den psykiska är i ytterst f å av d e högre privata omgivningen, och hur därför ingen- Skolläkarens förhållande till psy- framlagts av d: r Hellström fram- barnavården, det är j a g f u l l t över- flickskolorna som ämnet psykologi ting av det vi omge barnen med är kologiundervisningen är så Pitt j a g fördes för ett par dagar sedan vid klubben Fritt Forums sammanträde tygad an.
Jag tror till och med att tagits upp p i schemat.
J a g har inte betydelselöst, är ju säckande f ö r an- kunnat finna inte berörd i förslaget.
av fil.
d: r S i g u r d H a n s s o n, det är den allra lämligaste tidpunk- kunnat finna det mer än i 4 i hela svarskänslan.
Väckande är också P i det barnpsykologiska området Göteborg, i ett inledningsanförande ten att ge d e n s intresse en inrikt- landet, nämligen Djursholms m- sådana problem om barnens egen- har emellertid skolläkaren en stor om m e d b o r g a r k r a v p å n i n g at det hållet.
Och v i begår sä- skola, Saltsjöbadens samskola, Upp- sinne och trosinställning, ledning- uppgift att fylla.
Hittills har nog s i n n e s s j u k v å r d o c h s i n - kert m stor försummelse, om vi inte sala enskilda läroverk och privat- en av deras s. k. f r i a vilja och myc- hans kraft tagits alltför litet i an- nessjukinternering.
Främst bland dessa medborgarkrav tar van på detta tillfälle.
gymnasium samt Tyringe helpen- ket mera.
De verkningar en minder- språk i fråga om skolbarnens psy- för sinnessjukvård ställde d: r Hans- Det förslag till kommunal flick- sion.
Ämnet läses i samtliga i värdighetskänsla kan framkalla är kiska omvårdnad.
Den sköter j u vis- son den förebyggande profylaktiska skola.
kring vilket diskussionen f.
högsta klassen.
V i d samtal med ett också värda ett studium och kan fö- serligen lärarna om i allmänhet, men vården som hittills så gott som helt n. ä r livlig, har i de högsta klas- par av d e lärare som undervisa i ra till eftertanke både beträffande i många fall kräves ju särskilda åt- förbisetts.
Men redan man börjat ana hur nevroser, som kunna Över- serna upptagit ämnet psykologi.
ämnet har j a g övertygat m i g an egna upplevelser och förhållande gärder som läraren skulle ha den &amp; till sinnessjukdom, grundläggas största nytta att få Iäkarens hjälp i den tidiga barndomen och under Det gäller där flickor i åldern att ämnet just med m sidan riktig till kamrater.
mellan i 6 och 19 Ar.
De ha sålunda anläggning väcker stort intresse hos Den självstyrelse som nu alltmer med.
Om ett bättre samarbete kun- skolåren, borde man också börja Sag- kommit rätt långt in i sin psykiska eleverna och också att just barnpsy- börjar tillämpas i vira skolor och de komma till stånd mellan skollä- a vikt vid att föräldrar och u p p pubertet, om j a g så får uttrycka kologiska spörsmål l i g g a särskilt som anbefalles i det föreliggande kare a h lärare skulle nog en he fostrare finge impulser och hjälp till att så förståndigt som möjligt han- mig, eller t. o. m. i i i d e egentliga väl till för dem.
Det senare är ock- förslaget kan väl också kamma att del möjligheter kunna beredas för tera barn.
ungdomsåren.
Intresset är riktat så min egen erfarenhet från den både dra nytta av det psykologiska de mera svårhanterliga barnen.
möj- D: r Hansson hade j u ej i lik- mer eller mindre in mot det egna undervisning j a g har varit i tillfäl- studiet och kanske ge stoff t i l l En ligheter rom vi nu sakna emedan het med d: r Hellström uppdrag varken föräldrar, lärare eller skollä- att behandla speciellt kvinnliga upp- le att ge unga flickor i åldern 1 7 del fostringsanstalter a h gjorde därför Att just studiet av barnpsyko- kare förstå s i g p i dem.
— 18 upp till omkr. 20 år.
naturligt nog ingen skillnad mellan Bara m sådan synpunkt som bar- Iogien ligger de unga flickorna I en del skolor sköter j u läkaren gossar a h flickor vare sig som fö- nets stora suggestibilitet, hur det så nära, beror säkert bi.
a. därpå undervisningen i hälsolära och sexu- remål för uppfostran eller rom bli- absorberar av själva den andliga at- att barndomen med dess svårigheter allhygien.
.
Det ligger nog ej utom vande fäder, mödrar eller uppfost- rare av annat slag.
Det är ju också mosfären a n k r i n g s i g långt mer än och erfarenheter ännu är så levande möjligheternas gränser att man ork- givet att båda de synpunkter som det fattar med sitt förstånd, hur för dem, alt egna exempel så lätt så kan komma alt önska få läka- d: r Hellström lagt till grund för dyka fram i minnet, och den vak- ren till undervisare i psykologi.
sär- a t t betona vikten av vad rom bäst nande moderligheten ger nog på skilt med tanke p i barnpsykologien.
kunde kallar praktisk själskunskap, ramma gång ett tillskott av den lust- Huruvida det är en önskvärd ut- nämligen både den personliga nyt- betoning, rom alltid är förbunden veckling att skolläkaren oftare kom.
tan och nyttan f o r d a n man en gång komma att fostra, måste gälla i med förväntningar för framtiden.
mer a t t bli ställd inför dessa krav kan väl s i hög grad gossar a h blivande J a g tror visst inte a t t man på är en fråga som kan diskuteras fäder Om Iärare som flickor, resp. skolstadiet kan ge en fullständig, Samarbete mellan lärarna i psyko- mödrar och uppfostrarinnor.
kurs i barnpsykologi och uppfost- ringslära, lika litet som man kan.
ännu diskussioner.
ge en fullständig sådan i fysisk bar- navård.
A l l a förutsättningar för det mognade anammandet av kunska- perna är j u inte för handen.
Men den saken gäller egentligen aIIa skolämnen.
Skolans uppgift blir j u blott att ge den solida grundvalen.
- -
SKULD av RUTH PERSSON Det var egentligen den långa sommarsemestrn, som förledde Nils Oskarsson att studera till folkskol- lärare, ty någon särskild kallelse därför kände han inte.
Hans enda egentliga intresse var att åka om- kring på cykel i bygderna och ta amatörfotografier, och till det före- ställde han sig, att han skulle få gott om t i d som skollärare.
Vikariatet för läraren i Irup sjuknade &amp; dog.
blev hans första tjänstgöring.
Då hade han gått arbetslös i tre hela år, och underrätt- telsen att han antagits hade kom- mit honom att känna sig som om han sluppit lös ur en bur vari någon hål- lit honom innestängd.
Han minnes ännu hur det var för- sta lördagen i april, som han anlän- de med ett tåg, som kom till Irup klockan 1 0, 1 7 Disponenten hade sänt yngsta kontorspojken till järn- vägstationen för att möta honom och skaffa hem hans koffert åt h o nom, men kom själv också for att tom hastigast presentera s i g som skolrådsledamot och be honom vara välkommen.
Gatan utanför stations- huset hade varit full a v barn som lekt vårlekar, hoppat hage, spelat kula eller kastat boll.
Det hade va- rit jubel och iver, men man hade nigit och bugat efter hand som kon- torspojken och han passerat och det hade tyckts honom som vore Irup ett samhälle med artiga och väluppfost- rade barn.
Han minnes varenda detalj av färden från järnvägsstationen till bostaden.
Framför dem hade gått en liten gosse, som släpat på en en- ruska och en flicka, som svängt med ett par kakpåsar.
De hade vridit av tvärs över en obebyggd tomt upp mot en liten klunga hus, där ett par kvinnor varit ifärd med a t t skölja upp var sin skurtrasa, medan en an- nan stått vid gårdspumpen och f y l l t vatten på en kaffekittel Det hade sett hemtrevligt u t och han hade föreställt sig att där brukade man hålla gemensam kaffestund sedan lördagsrengöringen var överstökad.
Vid smedjan hade herr F e l i x hål- lit I sällskap med kusinen.
fröken Lydia.
De hade varit till häst, och i dörren till smedjan hade smeden stått och talat med dem.
Det hade w r i t en varje grupp, d e två unga välvuxna människorna med deras mörka stränga ansikten och sorg- bundna ögon, d e glänsande svarta hästarna utan en vit flick och den sotiga gubben i dörröppningen med den flammande elden bakom sig, och så solljuset och skuggan, Oskarsson hade med ens önskat att det varit i t målning och inte åt fotografering han ägnat sig.
Ett par kajor hade varit i färd med att bygga bo i en av skorste- narna till kyrkan och på trappan till skolan hade legat en stor gulgrå hund utsträckt.
En kvinna med ett gammaldags hemvävt bårdförkläde hade tagit emot honom på trappan till huset, där han skulle ha sin bo- stad, och efteråt hade hon bett ha- nom vara vänlig hålla tillgodo med en kopp kaffe och visat honom om- kring i huset och blomsteranlägg- ningen där omkring.
Han hade stått p i trappan och hört hammarslagen från smedjan och rasslet av järnvägsvagnar på bangården, där ett godståg växlat Vägen hade legat gråvit och ren- blir och vårblommorna hade lyst i rabatterna.
På Irups kärrodlingar hade han sett ett par karlar gå och plöja Viporna hade varit kring dem, flugit ach svängt och slagit efter dem med vin garna.
Solljus och skugga hade jagat varandra och vinden hade fört med sig doft av vass och insjö Han hade känt att här skulle han kunna bo och trivas för alltid.
Det hade varit mycken ungdom i Irup den tiden och han hade kom- mit väl överens med dem alla.
Man bildade både idrottsföreningen och sångföreningen den våren, och han valdes till styrelseledamot i båda.
Och då den gamle skolläraren dog, kände han sig så gott som säker på att erhålla den ordinarie tjänsten ef- ter honom, om han lade in sin ansö- kan.
Ty av ungdomen ansågs han oumbärlig.
och de skulle nog första göra sin vilja gällande.
M e n det hade tjänstgjort vikarie även under höstterminen.
En flic- ka.
Och hon visade sig bli en svår komkurrent för Oskarsson.
t y även hon var bland d e sökande, och hon hade t a g i t såväl pojkarna som flic- korna i skolan helt med storm och nu rådde de sina föräldrar: » Rösta på henne. » Och det var tydligt att de fiesta föräldrar med barn i skol- åldern skulle följa deras uppmaning ty något riktigt handlag med barn hade Oskarsson inte visat sig ha.
Der rig riktigt hotande ut för ho- nom.
Men de unga, som tillhörde för- eningarna ville inte för allt i värl- den mista sin kamrat, och de begyn- te gå omkring till gamla och en- samma for att värva röster och ställa om fullmakter åt dem, som voro för- hindrade att själva komma till valet.
Stationsmästarens dotter, som hade föräldrar och flera stycken ogifta fastrar boende i Sjögårdarna, van- drade till och med den långa vägen dit ut för att rädda åtminstone de- ras röster över åt ungdomspartiet, Och det var tur för Oskarsson ty del visade sig att der var ett par rösters majoritet, som gjorde att han blev den valde.
Studieskulden hade ständigt oro- at och plågat honom den tiden, hon gått utan arbete, och hans första tanke när han erhöll underrättelse om valets urging var, att nu skulle han äntligen bli oberoende.
Men lön beräknas med hänsyn till ens livsup- pehälle och inte med hänsyn till ens skulder.
Och när omständigheterna efter n i g r a år tvungo honom att in.
gå äktenskap, felade ännu en god del i att han var en skuldfri man.
Men fästmön hade några hundra kronor på en sparbanksbok, så deras bosättning kom inte att ske helt på skuld, och de tröstade r i g med, att de hört någon förklaraa att man lever billigare som g i f t i n som ogift, Men ett halvår efter bröllopet föd- des barnet, och då upptäckte de att del fanns en del utgifter förknippa- de med äktenskapet, som varken han eller hon tagit med i räkningen och som återkommo året efteråt, när det andra barnet föddes.
Vid den tiden var det Oskarsson endast FOLKPENSIONEN Flickscouter Söndagen den 19 februari fyllde Sve- riges Flickors Scoutkår 15 år.
Dagen högtidlighölls med en minnesfest i Kon- serthuset a h även utomstående fick där- r i d tillfälle att se en glimt av scouttill- varon.
Man lick t. ex. se en sjukvårdsövning Brutna ben spjälades.
Skadade lemmar förbundos.
Bårar förfärdigades av scout- blusar allt med en schvung och en säker- bet som förrådde trägen övning.
Två flickor visade sig vara skickliga i att hantera räddningslinor av sådant slag som användes på isen.
En dag på ett scoutläger illustrerades mycket trevligt dels av film dels av rör- liga levande tablåer.
Redan kl. 6,15 väckte reveljen en sömnig skara, som emellertid efter en raskt tvättning i del fria snart var redo för en uppfriskande morgongymnastik.
Sen följde dagen un- der ivriga övningar i kartläsning ah orientering I kokgropsmatlagning o. s. v. Och p i kvällen samlades alla kring en trivsam eld för att med liv a h lust sjunga de älskade scoutsångerna.
Man fick också uppleva en högtidlig erinran Små nybörjarscouter gjordes till tredjeklassare.
de litet längre komna fick andraklassmärket, andra åter flyttades upp i högsta klassen.
Varje erinrad flicka ropades vid namn fick träda fram ur gruppen a h på scoutchefens uppmaning: Var redo!
avge det i sin korta formule- ring fulländade scoutlöftet: Alltid redo Under både lek a h arbete, skämt a h allvar förnams starkt den sanna scout- andan den som vill ena I en söndrad rid.
M a n fick en klar uppfattning av vilket viktigt led i uppfostran scoutrörelsen är.
Den ger inte bara de tekniska förutsätt- ningarna för att i alla situationer » kunna reda sig själv och hjälpa andra ».
Den strävar också efter att frammana den oför- skräckta inre självständighet som väl är vad som mest fordras av vår tids ung- dam.
Det är glädjande med minnesfester som ger framtidshopp E-a R. avsade sig ordförandeskapet i idrottsföreningen och gick ut ur sångföreningen.
Han begynte mista lusten för föreningslivet, och man fick söka spara in ett par kronor var man kunde, ty man hade redan begynt samla sig skulder l i t e var- stans, i butikerna och hos slaktaren och skomakaren.
Det skulle om, inte kommit överens M e n lika fullt fyra år efteråt hade det tredje blivit fött och två år senare » Det det kommer fjärde.
att bli svårt för oss », hade frun sagt, när hon legat med det sista i sina armar, » men jag s k u l k i alla fall inte vilja vara av med ett enda av dem.
» När hde Oskarsson svarat, han ville heller inte mista något BY dem.
visserligen fr. sid.
1.)
I alternativ I fastslås alltså sam- framhålla bra att den Forts. hällets skyldighet att dra försorg om dem, som ej själva förmå trygga sig mot de risker ålderdom och inva- liditet medföra M a n kan tillägga: därtill kommer att ingen då behövde tvångspensioneras eftersom allmän pension då utginge endast i erfor- derliga fall.
En nådegåva bleve al- drig pensionen, eftersom v i likväl genom skatt bidragit till denna åt samhället anförtrodda vård.
Någon invänder att det hela då kunde kom- ma att smaka fattigvård.
Härtill kan svaras, att då tilläggen helt be- stridas av det allmänna, pensionen åtminstone för närvarande till för- svinnande liten del är verklig pen- Pion.
resten är f a t t i g v å r d För ett par år sedan förhöll s i g den förra till den senare ungefär som I till 40.
Här instiller sip osökt vissa funderingar också över vår fattigvårdslagstiftning Samtidigt som man nu föreslår denna omre- videring av folkpensionen, omnäm- nes fattigvård i vissa former som ovärdig, något som knappast kan bestridas, hur mycket vi i n ansträn- ga oss att göra fattigvården så » hu- man » som möjligt.
Populär torde den aldrig bli.
Och fastslår man, att folkpensionen skall bereda bärg- ning för invalider och åldringar, så skulle endast den tillfälliga hjälpverksamheten bli fattigvårdens uppgift, och även om denna är myc- ket omfattande så vore det väl inte otänkbart att även denna uppgift la- des under pensionsmyndigheterna.
Detta är givetvis något, som komme att kräva lång och grundlig utred- ning men att en omläggning av pen- sionen på grundval BY skatter i stäl- let fur avgifter osökt leder tanken i sådan riktning förefaller natur- ligt.
Skulle del ej räcka om samhäl- let hölle sig med e n allmän och yttersta försäkring med värdiga for- mer och till ’ sina verkningar fullt betryggande.
För att gå tillbaka till motionen I alternativ I ävensom i de övriga alternativen döljer s i g kanske en an- nan f r å g a: Skatteobjekten.
Enligt alternativ 2 skulle de s.
k. försäkringstekniska grunderna upp- givas, vilket här är detsamma som att pensionsfondens beräknade avkastning ej lägges till m i t t - stock f ö r pernsionerna.
Alla avgifter skulle icke fonderas, utan en del gå direkt till pensioner.
Vad den v i r - ande pensionsfonden beträffar, a i är det som motionärerna de kommuner och andra kunna bli låntagare.
Så tillvida som kommu- nerna äro s. k. säkra låntagare kan det vara ett statsintresse att de låna ur en fond.
nom måste ge m be- stämd avkastning.
men om det lik- väl är ett verkligt statsintresse, att kommuner låna stora summor till i all synnerhet improduktiva före- tag t. ex. allt för dyrbart till- tagna publika byggnader - är e n annan sak.
Härtill kan anmärkas att om kommunerna äro för skatte- tyngda tillåter ej staten dem att lå- na, men gränsen för bärkraftighet härvidlag börjar mer och mer närma sig det ovissa Ett6 realvärde, t. ex. jord, bakom lånehandlingarna borde kunna i varje fall delvis pi ett värdigt sätt säkerställa detta av praktiskt taget hela vårt folk hop- samlade kapital, som heter pensions- fonden.
Alternativ 3 förutsätter ingen En- d r i n g i nuvarande grunder, endast en höjning a v såväl avgifter som pensionstillägg- För flertalet skulle nog höjda avgifter kännas alltför betungande För övrigt förordas i motionen utredning angående an- dra delar a s pensionslagen, t. ex. mäns och kvinnors likställighet (kvinnorna få som bekant endast 4 / 5 mot männen i avgiftspension,) åldersgränser möjlighet f o r ökning av tilläggen m. m.
Herr Winberg yrkar också på ut- redning i syfte att höja pensioner- na och fixerar beloppet 900 kr.
(till- sammans med andra årsinkomster) för ogift på lägsta dyrort och för andra i proportion härtill.
För att uppnå detta föreslås höjda tillägg alltså bidrag från det allmänna Omi samtliga omnämnda motioner påvisas njugghet från samhällets sida.
så riktar en motion i första kammaren av herr Boman och Fehr uppmärksamheten på, att staten gått för långt i hjälp och uppmuntran när det gäller den s. k. frivilliga pensioneringen.
Särskilt enanan li- i t a utvidgningen i Kungl.
kungörel- sen av den 28 dec.
1927.
Från att 100 kronors avgift (instättning) på person och år varit maximum, blir det nu 250 kronor.
Det blir tydli- en d e mera burgna som kunna be- gagna sig a v dessa erbjudanden men det måste ihågkommas att trots tillfredsställelsen över den frivilliga försäkringen är en form far sparsamhet och förtänksamhet stat, - - - - att ' förhoppningen att få sitt nästa BY- som staten för en gångs skull inte löningsdag.
B i d e hustrun och han bestraffar, det här gäller en försäk- ha grubblat över hur de p i något sätt skall kunna lägga om hela sin hushållning.
Och en dag, när sink- do.
» Vi lämna därhän huru befogad taren åter avlämnat räkning, har motionärernas farhåga är för den Hellre allt annat.
konkurrens från statens sida gent- Men att timme efter timme, dag frun råkat säga: efter d a g stå och sträva för att hålla » Månne der inte s k u l k vara för- emot de enskilda försäkringsbola- intresset hos så nära femtio tolv- och månligare f ö r oss, att köpa ett göd- gen, som säges kunna uppstå om fjortonåringar, gossar och flickor, svin levande och sedan själva låta staten gör allt för stora Låt oss hoppas att riksdagen är fånget k r i n g ett och samma ämne slakta det. » är en oerhört betungande uppgift.
Och hur d e tänkt över p i detta villig att avhjälpa den orättisa som Och när dörren på kvällarna blivit och beräknat ha d e funnit att det den här förut omnämnda motionen stängd efter det sista B Y dem är skulle bli en inte så liten vinning tagit fasta på men att den också Oskarsson numera trött som efter det vid en sådan a f f ä r och någon gång möjliggör en grundlig och allsidig hårdaste kroppsarbete och skulle all- under november månad ha d e gått utredning av hela pensionslagstift- ra helst vilja sitta i en vrå för sig och köpt rig en slaktfärdig gris av ningen.
själv och känna sig alldeles ensam.
banvakten i Ullerödsstugan, som Men då behöver hustrun hans hjälp varje år brukar föda upp tre stycken Det ena f u r a t t behålla och då känna hans egna små behov gödsvin.
av far.
Kvällarna genom låter det: själv, de två andra för att sälja och - » Far, berätta detta för oss! » på så sätt skaffa sig medel att be- » Far, låt mig rida ranka. » » Far, tala skatterna Till dem s k u l k oss bygga ett korthus. » Och nämligen i annat fall ha gått åt nära för he- det skrivböckerna som skall ses två hela månadsavlöningar Och så i r del nom.
igehom och rättas.
» Och på vems bekostnad s k u l k föräldrar, som komma med upplys- ningar am rätta sättet att behandla man väl leva under den tiden », bru- kar han säga.
T y under lektionstimmarna ding.
Han har lovat vänta med betal- es pekpinnen i katedern så träflisor- ningen till fram p i vårsidan.
då na ibland yr omkring och det he- kommunalskatten skall till.
Till dess hade lärarefamiljen hoppats va- » Upp och ut ur bänken och stå och ra skuldfri hos slaktaren.
Men julen skims ..
Men med ekonomien är i hos dem har råkat bli kostsammare alla fall det svåraste Det är att p i än de beräknat och därtill har strax avlöningsdagen hämta avlöningen p i nyåret kommit ett par räkningar, hos kassören och därefter direkt gå för vilka det helt oförmodat kräves för att så långt den då räcker dela likvid omgående Och nu är det ut den i t banker, affärsmän och tydligt, att det inte skall bli stora hantverkare och söka hoppas, att de summor över At banvakten, om det (Forts.) som bli utan skola låta sig nöjas med ens blir något.
ring, » som egentligen är avsedd gö- utfästelser.
- -
