# ID: svediakorp-per3421
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,357
# sentences: 380
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Man Man hade väntat att i det nya till lag om arv skulle dess första kapitel » om skyldemans arvsrätt » upptaga alla skylde- män.
Man finner emellertid att lag- beredningen i förslaget och K.
Maj:t i propositionen låter uppfatt- ningen om formella äktenskap få skugga också detta nyn förslag t i l l arv likaväl som barnlagarna av - - 1917-20 I första kapitlet behandlas alltså skyldemans arvsrätt.
i andra makes arvsrätt.
i tredje barn utom äkten- skap och adoptivbarn.
Makar och adoptivbarn äro ju åtminstone i re- gel oskylda under det man däremot i den vanliga meningen av ordet skyldeman därunder väl måste inne- fatta även barn utom äktenskap.
Skall man härvid göra någon be- gränsning måste det givetvis vara vid sådana barn såväl inom som Ut- om äktenskapet.
beträffande vilka faderskapet kan sättas i tvivelsmål Förslaget utgår ifrån att fader- skap e j är tvivelaktigt när det gäl- ler.
barn inom äktenskap och trolov- ningsbarn samt och detta är det nya barn utom äktenskap, vars far av en eller annan anledning av- - Det är ett alltmer erkänt faktum att det icke finnes något bättre medel att upphäva de skadliga verkningarna av nervositet sömnlöshet nattarbete samt - ~.
ne » - Original Hanau - kan man för " bråkdel denna kostnad hela året am erfara just denna gudomliga känsla av kraft och hälsa till kropp och stjäl som ett par korta semesterveckor skänker - - samt trolovningsbarn där fader.
skapet är lika löst grundat rom be- träffande andra barn utan äkten- skapet.
För övriga barn utom äktenskapet anses arvsrätten däremot icke p i nå- got sätt grundad annat än i de fall, då den uppgivne fadern, eller kan- ske t. o. m. den av domstol till fa- derskap dömde mannen avger för.
klaring att barnet skall ha rätt till arv efter honom.
Äktenskapet har här liksom på åtskilliga andra håll i vår lagstift- ing fått kasta sin alltför skarpa skugga över rättsförhållanden ' som hade bort klargöras icke med ut- gångspunkt från äktenskapet utan från mindre formella och mera re- ella trohetsförhållanden I rubrikerna på kapitlen fastslår förslaget att barn utom äktenskap heller icke är att räkna som » skylde- man » gentemot far och mor och släk- tingar.
S i kommer man ju nästan tillbaka till den uppfattningen som troddes vara förlegad.
I stället för a t t i den pågående lagstiftningen på familjerättens område nalkas det en- da rationella begreppet, nämligen föräldraskapet avlägsnar sig delta förslag därifrån och markerar än ytterligare den klasslagstiftning barn emellan som föregående bar- nalagar i detalj reglerat.
a h den klasslagstiftning föräldrar emellan, som äktenskapslagen slagit fart.
Enligt förslaget tillkommer arvs.
rätt efter moder och mödernefrän- der samt fader och fädernefränder allenast barn i äktenskap.
s. k. tro- lovningsbarn har arvsrätt efter mo- der och mödernefränder a h efter fader däremot icke efter fäderne- Barn utom äktenskap i öv- rigt.
som alltså icke ä r att räkna som trolovningsbarn har arvsrätt al- lenast efter moder och mödernefrän- der.
Dock - o c h här kommer nyheten i lagen - kan dylikt barn få arvs- rätt även efter fadern, ej efter fä- dernefränder, om » fadern » avgiver förklaring att barnet skaII ha sam- ma rätt till arv efer honom som barn av äktenskaplig börd I vilket fall fadern även får arvsrätt efter fränder.
barnet En dylik förklaring skall av- g e inför prästen i församlingen d i r barnet är kyrkobokfört eller i NYKTERHETS FRÅGAN överhuvudtaget allt stillasittande innea- bete i n regelbunden vistelse i bög och solig luft Den väg naturen själv an- visat till förebyggande av sjukdom är Den tolfte förbudskongressen har det emellertid för nutidsmänniskan icke alltid möjligt att följa Allmänt anses en just avslutats i Stockholm.
Den har.
semesterresa nödvändig för att ta igen sig så gott rom en kongress förmår av- efter vinterns mödor läge just speglat nykterhetsfrågan Genom daglig ultraviolett bestrålning givit en förklaring icke allenast att han är barnets far utan även att mellan honom och barnet ömsesidig arvsrätt skall äga rum.
Det är riktigt att man måste för- utsätta att faderskap beträffande barn i äktenskap mera sällan kan om- tvistas.
Undantag förekomma dock i kanske högre grad än man i all- mänhet vet.
Men frågan kommer ytterst sällan till avgörande på grund av de för mannen oöverstig- liga bevissvårigheterna att inom äktenskapet komma fri ett betvivlat faderskap.
Det faktiska underlaget för ex- ceptio plurium (invändningen angå ende omtvistligt faderskap bland flera män) torde emellertid va- ra för handen i ofantligt många fall av s. k. trolovningsbarn - och i c k e vara för handen i ofantligt många fall av övriga barn utom äk- tenskapet.
Det förefaller rom am lagförslagets utbyggande av arvs- rätten för utomäktenskapliga barn ej vore lycklig.
d i den bygger på en fart och oomtvistlig arvsrätt när det gäller barn i äktenskap där fa- dern praktiskt taget inte har några möjligheter att göra invändningar från Amerika.
Vid förbudets infö- Detta skulle åstad- under budgetåret 1926-27 uppgått rande hade en del Good Templaro- måltidstvång komma större möjligheter till ge- till 99,9 miljoner kronor.
D e direkta ger lagt ner sitt arbete i den för- mensamt tankeutbyte mellan nyk- utgifterna för staten äro bråkdel vissningen att deras arbete nu vore nu.
Det är ganska nödvändigt att terhetsännerna och försvararna av av denna summa slutfört Vad man lärt a v förbudet Däremot ställas statens utgifter i Amerika.
trots de påvisbara förde- på sådant sätt få reda på läget.
Ty dryckesbruket Och en sådan möj man kan knappast &amp; @ att den ide- lighet att komma till tals vore nöd- far sjuk- och fångvård som föran- lar som det verkligen medfört, är ella nykterhetsrörelsen numera i det vändig för att föra nykterhetssaken ledas av alkoholbruk.
vidare för po- dock att det personliga uppfost- allmänna medvetandet har en seg- framåt.
Emellertid krävdes också lisväsendet och främst den förlust ringsarbete allt fortfarande har sin Del ett hämmande moment, vilket rektor som orsakas av den minskade förmå- ofrinkomliga betydelse rid sidan rande folkrörelse aktualitet.
vara tillfälligt.
Men vad man Elgeskog föreslog skulle bestå i en gan att gälda utskylderna.
vilken av lagstiftningen.
Numera skulle följer n i inkomsternas användande det där rara otänkbart a t t nykter- inte kommer ifrån är själva nykter- kraftig alkoholbeskattning hetsfrågan ständiga och oavbrutna Ett annat förrlag framlagt av på alkoholförbrukning.
För de ar- hetsorganisationerna upphörde med aktualitet.
Enstaka exempel på nöd- professor Bergman gick ut på di- betargrupper som räknas till indu- sitt arbete och enbart litads till för- vändigheten a r ett intresserat nyk- rekta folkomröstningar i kommu- stri, handel och samfärdsel beräk- budet.
var och en till buds nerna eller länen med möjlighet till nas den genomsnittliga utgiften för Så står man inför den verklighe- I det dagliga livet.
Men den enskil- torrrrläggning av dessa områden.
alkoholbruk till c:a 6 proc.
av Arr- ten att nykterhetsfrågan ä r ständigt da erfarenheten måste också inpassas Alltså lokalt och regionalt veto.
Mot inkomsten Omkring hälften av lika fordrande.
M a n kommer aldrig detta framhölls svårigheten att upp- Sveriges rusdrycksutgifter kommer till slutet med vårt genom en kraft- i sitt större sammanhang.
Vid förbudskongressen hävdades rätthålla ett effektivt införselför- från de mindre bemedlade.
Därtill åtgärd en gång för alla.
Den ford- står på förlustsidan nedsatt arbets- rar rar uppmärksamhet och d r l in- flera olika huvudlinjer efter vilka bud i de torrlagda områdena.
pastor Östlund åter föreslog en förmåga höjd olycksfallsfrekvens tresse en ständigt levande insats man ansåg det mest framkomligt Medan för Den förblir stor och viktig rom upp- att arbeta Målet var dock e t t ge.
så småningom skeende avveckling sänkt levnadsstandard.
Nuvarande en förbättras socialförsäkring mot fosrtrings- och övertygelsefråga mensamt.
att så småningom uppnå a v motbokssystemet.
det effektiva förbudet Men som en motboksinnehavare skulle få behålla just dessa olyckor kräves ytterligare bakgrund t i l l alla mer eller mindre sin r ä t t till motbok men inga nya 60 miljoner kronor.
g e r årligen de kategoriska åtgärder som anbefall- motböcker utlämnas .Sålunda skulle klasser som skulle komma i åtnju- gandet av all maximering och allt inkomster av rusdryckshanteringen Redan efter ett fåtal bestrålningar visar kan kroppslig spänstigheter Man känner sig faktiskt som pånyttfödd och vid ett strå- lande sig v d i humör De krämpor som infinna tilltagande ålder samt överhuvud- taget vid svaghetstillstånd bekämpas terhetsarbete står original långvarig sjukdom och barnsängskvinnor återvinna snabbt hälsa och krafter inom Eder umgängeskrets finnes säkert redan många som med glädje delgiva Eder sina erfarenheter om kvartlampsbestrålning om ej rådfråga Eder läkare Kvartslamporna säljes genom elektro- medicinska och elektrotekniska special affärer Finnes ej dylik i Eder ort till- skriv oss direkt begär populärbroschy- ren » Ultravioletta strålar och deras verkningar » (St.
112.)
Generalagenter Bergman &amp; Beving Stockholm 7.
(Annons) des.
kvarstod kravet p i ett fortsatt personligt upplysnings- och upp- fostringsarbete Bland förslagen märktes rektor Elgeskogs som just framhöll vikten av den personliga övertygelsen om absolutismen nödvändighet.
Rektor Elgeskog förordade därför bortta- man automatiskt uppnå förbudet in- tande av denna.
om inte alltför lång tid.
A v intresse äro de uppgifter som framgå ur en av dr. Gahn verk- ställd utredning om de ekonomiska fördelar och nackdelar för staten nor Ut i50 miljoner kro- på alkoholdrycker.
Inför sådana siffror kan man va- ra frestad att la till förbudet som den säkraste räddningen.
Men det visar sig att förbudet ensamt inte som alkoholbruket medför.
Dr. är någon räddning.
Rektor Furu- Gahn framhåller att statens direkta skog berättadc om sina erfarenheter
D ik ta t u r i Hr Gustaf Möller m. fl.
har motio- nerat om att riksdagen måtte i skri- velse t i l l Kungl.
Maj:t anhålla om utredning av lämpligaste formen for anordnande ar en statens affärs- bank.
Förslagsvis framkastas, att antingen skulle riksbanken omorga- niseras så a t t den erhöll en från sedelrörelsen skild affärsbanksav- delning, i vilken Jordbrukarbanken kunde uppgå.
Eller också skulle den nya affärsbanken erhålla en fri- stående ställning i nära förbindelse med riksbanken, även denna med ut- gångspunkt från Jordbrukarbanken, d i r staten redan är så stor delägare.
» Aldrig förr .. heter det i motionen.
» har vårt land haft att uppvisa en kapitalkoncentration av tillnärmel- sevis sådana m i t t.
Storbankerna kunna i ej oväsentlig grad öva eko- nomiskt tryck ej mindre på indu- stri och övriga näringar än även på staten och kommunerna, direkt vid förhandlingsbordet, indirekt genom sina förbindelser med män i infly- telserika ställningar inom samhälls- livets olika områden. » Fördelen med en statens affärsbank skulle vara dels a t t staten som låntagare skulle kunna frigöra sig från sitt beroende av privatbankerna rörande sina obli- gationer m. m., dels och icke minst, att hindra den utsugning av nä- ringslivet.
som äger rum genom ka- pitalets anhopning på ett fåtal hän- der.
V i vilja icke ingå på frågan om lämpligheten av, att staten inrättar inte uppstått av sig själva.
de måste ha tagits ur låntagarens a h insätta- res.
ur allmänhetens fickor.
Dess- utom skall man rara blind för att icke förstå, vilken makt, som ligger i sådana kapital, kapital som till sig binder alla deras intressen Lom p i ett eller annat sätt äro meddel- aktiga.
Men detta faktum förbigås, man idar endast om privatbanker- nas storartade förmåga att främja statens intressen och finansiera nä- ringslivet.
Frågan är för närvarande särskilt aktuell, inte bara därför att bank.
väldet mer och mer växer, utan man har just nu ett färskt exempel på penningens a l l t behärskande makt Den norska arbetarregeringens f a l l innan den hunnit börja sin verksam- het, vilket framkallat så mycket ju- bel på högerhåll, borde man där tala tyst om.
Det var inte någon radikal proposition, rom störtade dem utan helt enkelt, att kapitalets innehavare befarade inskränkning på kapitalet och för att inte de samhällsbevaran- de skulle överflytta allt kapital ut- omlands, måste de frisinnade störta arbetarregeringen och därmed » räd- da » fosterlandets tillgångar.
Är d e i känslan av den trygghet.
som lig- ger i kapitalets makt, man jublar över händelserna i Norge?
Men när det talas så vackert a h fosterländskt om borgerlig ramling för att bryta den socialdemokratiska eller Lom det numera heter den kommunistiska majoriteten.
låt oss komma ihåg, a t t en ännu större fa- ra än den kommunistiska ligger i bankernas hotande diktatur.
- Motion n:r 186 Reg jeringskrisen belyser den av Tidevarvet ej förut upp- Venstre, som i januar avslog at gå om det stora malmavtalet och därjämte den för dagen aktuella frå- med på borgerlig samlingsregjering, gan om » ropet från Kalix älvs återgives var det parti, som avsatte arbeider- här nedan i utdrag.
Og Venstres förer, Problemet om samhällets rätt II de regjeringen.
tagna frågan värdena natur- och samhällsskapade angår oss alla och omger oss på alla sidor.
Det stora malmavtalet kom i hamn vid 1927 års riksdag.
Må vi minnas, att av- talet tillspillogav sannolikt statens inlös- ningsrätt och påskyndade rovbrytningen av naturtillgångar, vilka därigenom kom- ma att försvinna för efterkommande liv tyska m koncerner kunna bestå ytterligare i konkurrensen ökad leverans med lati- för nare och anglosaxare, lyckas måhända den svenska trusten att ytterligare minska den- na droppe i tidens hav.
Malmavtalet är således icke blott en vinning för stunden utan en förberedelse till snar katastrof för svenska folkets handelsbalans och för den befolkning, som klamrat sig fast kring ett ögonblick I nationens liv.
Statskontoret hade föreslagit, att sta- kapitalet koncentreras hor privat- bankerna understrykes med förtjus- ning vilken duglighet, menar man, ligger ej däri, a t t en ' privat- bank t. ex. under ett 20-tal år för- tjänat Över 60 miljoner kr.!
Mycket sant, men dessa 60 moljoner kr.
ha - dende falde på en sak.
Hr Mowinckel vilde det anderledes.
Arbeiderregje- terne, som pludselig bröt innover oss, og Norges banks diskontoforhöjelse, faresignalet ianledning av den tru- ende kapitalflugt.
Da debatten om arbeiderregjeringens erklaering be- gynnte 7. februar blev det så Ven- stres förer som, angivelig efter en konference med direktören for Nor- regjerin- gen og hvis tyngdepunkt rummes ordene: » Stortinget beklager at re- gjeringen viser sig at savne den tillid, som er nödvendig for den gjenreisning av de offentlige finan- ser og for den ro og fasthet i vore i beidslivs trivsel. » Om aftenen 8 fe- Regjering- däruppe bruar fallt avgjörelsen: - tanken på en inskränkning av bank- anhålla om utredning och förslag angående rätt för k Y i n n or a t I väldet väcker hos de samhällsbeva- rande.
I S v Dagbl.
: s ledare av d.
7 ' lo ' - febr.
nedergöres förslaget i grund Klockare liksom prästbefatt- dräpande kritik?
Jo, att motionärer- na ha ritt.
Ty deras påstående, att skibsreder Mowinckel f r a Bergen, tar i disse dage selv roret.
Vi ventet at visse fenomener i vor politik skulde bli t y d el i ge r e ved arbeiderregjeringens fremkomst og vi er ikke blitt skuffet.
AM- derregjeringen fik ikke, som tyde- det, rätt ruvade ett annat odödligt stridsämne.
Den enskilda företagsamhet, som åtrår stora vinster, är » principiellt » motstån- dare till att staten äger sådana naturrike- domar, som gömma möjligheter till dylika vinster.
Staten bör, synes det.
endast få äga skulder a h ämbetsverk.
I riksdagen deklarerade finansminis- tern förhoppningsfullt, att med det nya avtalet och d t a vidgade malmbrytning räcka ändå » världens största järnmalms- sätt tens fruktbärande vinster borde genom göras deras på ett kapitalise- varande ring i produktiva företag.
Denna förstån- diga erinran lades av regeringen utan vi- dare t i l l handlingarna.
II.
Statens inlösningsrätt.
Den historiska bakgrunden har varit främmande för avtalets tillskyndare.
Un- har dertecknad är kanske den ende i riksda- upprepade avstyrkande beslutat att i gen, som var med i andra kammaren, då utredning.
men det är av intresse enlighet med f r u Ö s t I u n d s m. striden om malmfälten började.
a t t .ta del av det motstånd blotta fl.
motion i skrivelse till K.
M a j: t Ifrågavarande malmer inmutades av såsom ett utslag av grov okunnighet och bristande insikter i ekonomiska frågor.
Men vad bevisar då denna i Norge dramatisk som historiskt- spänning av principiellt borgmästare och Lindhagen med enskilda på kronans mark vid a tid.
då staten ej tillförsäkrat sig ens någon lord- ägareandel.
Inmutarnas rätt var dock Icke mycket värd i avsaknad av järnväg.
Den- na kunde koncessioneras endast av staten.
ningen har till de kyrkliga tjänster Järnvägen blev därför redan från början vilka utbrötos ur behörighetslagen, det stora maktmedlet i det allmännas hind a t t de båda ingått i 1923 års för att återbörda It svenska folket vad sakkunnigbetänkandes tillstyrkan av enligt naturens ordning rätteligen till- kvinnors behörighet att inneha präs- kom dat.
terlig och annan kyrklig tjänst.
Vid 1897 års riksdag gällde det, om Sam bekant äger kvinnor rätt till banan skulle byggas L Y staten eller en- organistbefattning sedan 1861. skilda.
Di härskade ministärer Boström, År 1916 funnos genom dis- in så kallad stor ministär, som ofta blir pens.
som av utskottet a n s a t. v. dyrbar lur landet.
Statsministern ville tillfyllesgörande - 63 kvinnliga icke veta av något statsförvärv eller nå- klockare mot 29 organister.
Sedan gon statsdrift.
Meningarna i landet voro dess ha 151 dispensansökningar be- dock delade.
Till nämnda riksdag inkom viljats mot 5 avslag.
därför från regeringen förfrågan, om riksdagen önskade en statsbana eller en privatbana.
- trots - ~~~~ Regeringen yttrade sig ej i debatten.
Privatbanans talar förda emellertid av flin ledande personligheter främst av landshövdingen i Luleå Husberg a h vice talmannen Danielsson.
V i menige följde icke ledarna.
V i tilläto oss på den tiden att tänka själ- va.
För min del tillit jag mig att riva upp Gustav Vasas skepnad ur graven ah låta honom hålla följande tal: » Nej pass, I gode herrar och bolagsmän!
Detta är kronans regale.
AIIa dessa stora rikedo- mar, som i icke haven skapat, äro svenska statens rätta tillhörighet.
Viljen I icke åt- nöjas d ä m d.
skall jag gärna lösa ut alla de jämförelsevis små kostnader I haft och lägga ränta därtill.
Viljen I åter fort.
farande driva rörelsen, skall jag begagna mig av eder insikt ah edert initiativ ah rikligen belöna eder därför.
Men alla 63. sin Venstre fulgte trods förer.
alt udelt få store fölger, er du dette at arbei- derregjeringe e fik falle på sin erklæring, ikke fik falle på saklig grunnlag.
Dette faktum vil kanske i uanet grad gi partiet ny styrke i sin agitation.
O g begivenheten kom- menteres også i partiets ledende or- gan med fölgende ord: » Det er all- ment kjennt og erkjennt i alle ka- pitalistisk styrte lann, att det er de ökonomiske, de reelle maktfaktorer, som er de bestemmende.
At makten ikke ligger i. men utenfor parlamen- terne.
Mai en så åpen og erkjennelse av dette forhold som nu i det Norske Storting har man för veppe vært vidne til » Og det heter videre: Venstres förer har forlatt den parlamentariske basis - » folket i valg råder ikke lenger for hvad re- gjering lannet skal ha. » Det kan vere morsomt ovarfor Ti- devarvets lesere at tilfölje, at den nye venstreregjering straks er blitt mött med meget skarp kritik fordi kravet om att få f r u Betzy Kjels- berg, vor kvinnelige fabriksinspektör, og venstres förste kandidat i Oslo fra valgene 1921, med på minister- listen rom chef for socialdeparte- mentet, er blitt oversett.
B i r g i t Nissen.
kynisk dessa överskjutande miljoner, som med tiden bliva miljarder, skola samt och syn- nerligen rulla in i svenska folkets skatt- kammare. » Följande år 1898 avlämnades en pro- position till riksdagen om byggandet av en statsbana.
Sedan vidtog en tioårig kamp, i vad mån banan skulle utnyttjas för att återbörda till svenska folket na- turens gåva till detsamma.
Boström var som sagt minst av allt be- nägen att söka förvärva fyndigheterna.
I ställe, framlade han år 1903 ett för- slag om att staten skulle bevilja Gränges- bergs trafikbolag ett lån på 20.000 kro- nor för utvidgning av dess verksamhet.
Roliga människor och böcker kvinnorna husen för att vanvårdade ta sig an och räddnings- värnlösa barn enligt vår uppfattning ett - Vad vet den bildade svenska all- ofta med goda uppslag slarvigt ge- äkta kvinnligt värv.
Men många mänheten egentligen om Sophie von nomarbetade.
- Det var hennes kar- och med dem fru v. Knorring väd- Knorring mer än att hon skrev ro- dinalfel, och Barbro Nelson anmär- rade farliga följder av ett sådant maner ungefär samtidigt med Fred- rika Bremer?
Men medan den se- nare på grund av sin andes storhet och vidsyn och sina idéers flykt än- nu för en stor grupp människor är m känd och älskad personlighet, har Sophie von Knorring sjunkit i en glömska.
som hon icke förtjänar.
Det ä r alltså all anledning att med glädje hälsa fru Barbro Nelsons ge- digna arbete om hennes liv och verk, som kort före jul korn ut på Bon- niers förlag.
Det är en bok p i 550 sidor, och rätt mycket text med fin stil, så den läses inte i en handvändning, men ger man sig tid med den får man ker, a t t tydligen de ofta stränga re- censenterna likasom den nutida for- skaren har den känslan, att hon gör inte sitt bästa.
Hon var en livlig, impulsiv människa som var lycklig, då hon trots en tärande lungsjuk.
dom orkade författa och lita pen- nan löpa, men till att fila på något eller omarbeta saknade hon alldeles tålamod.
Det ä r emmellertid inte för sina svagheters skull Sophie von Knor- ring kan vara värd att ihågkommas.
Hon har målat en rad realistiska si- tuationsbilder ur sin samtids liv närmare bestämt ur adelns a h deras underlydandes kretsar, ty några an- där på sitt och vis offentligt upp- trädande av kvinnor och ogillade det därför.
rar därför I ett fru nytt Knorring upprop däremot oppone- men kommer samtidigt med ett an- Röbecka hade som helt liten en lekkam- ståtligaste namn hon hört, och hon trodde nom ett flitigt begangnade av sven- - till hans detaljerade skildringar pecka », fortfor han » åtacker så möcke, bon finns två av sina kaninungar stela mej kaffe mä sirap för dä räktner ja andlöst ska vävnader och tyger skulle ge ar- bete större Den skaror h sålunda av a henne myc- och döda, och hon gjorde små trevande lika gott som martensgåver. » minska åt nöden.
ket beundrade Malla Silfverstolpe, frågor för att lista ut hur Julius skulle » Ja, men då ska du hålla gravtal ock- till vilken hon sände uppropet, läm- uppta ett eventuellt förslag om en vär- så för då höll di hos Juliuses, » betingade Julius hamnade i hennes under svåra tid, och det storja hennes - Och läsaren är I synnerhet Livet är icke så enformigt, som man När det nya malmavtalet plötsligt kastades in i årets riksdag likt en blixt från en klar himmel, befanns statens in- lösningsrätt, som DY omsider stod för dörren, vara borttrollad.
Redan under kristiden hade staten rundhänt uppskjutit sin första inlösnings- rätt från 1932 till 1936.
Stamaktierna krävde nu, att staten skulle ytterligare uppgiva sin rätt att inlösa dem.
Detta bi- fölls, För skenets skull fastslogs i stället tioåriga inlösningsperioder med början tror.
först år 1946.
Under hand medgavs uppriktigt me- ningen vara att förekomma inlösningen och blott hålla en chans öppen tör kata- strofala förhållanden.
Men man ansåg det inopportunt att effentligt bekänna san- ningen.
lådor åt kaninungarne.
-, understöd Röbecka.
Röbecka blev hög- hade att skrida till hörnet av nyptorns- präst för det måste det finnas på en be- skulle grävas ned och sedan till lekstu- stades och slutligen enades man att erbju- Arklas trippade två steg fram och ett da ämbetet åt Röpeckas t v i år äldre bror tillbaka i akt och mening att gå jämsides Sedan denne övervägt, om hans med Röpecka, medan han följde henne till Bosse.
kunna tillåta honom att sällskapa med för karlmöte.
» Tvi tusan för karer, dä tualen behövde han ej bekymra sig om, er tvi för di uschlingera. » va lagen ” särdeles utfyllande.
Bosse ett ett långt bibelspråk smällde lika högt.
och Röpecka såg medlidsamt på honom.
sagt henne, att han i n b var Mor hade s. k. matvrak, började genast an- alldeles riktig i hjärnan och därför bar ma som Herkules och Herkules betydde.
först och främst annars bleve det ogil- sätta Röpecka med frågor, hur hon ordnat att han var större a h starkare än en män- niska.
Och ändå var han så rädd!
Re- Röpecka rynkade pannan och fundera- pecka stack sin lilla hand i hans för att lugna honom, och lämnade honom inte, de skarpt.
» Jag kan knycka litet socker ur skän- förrän han satt vid köksbordet och åt.
Allt gick i lås beträffande begrav- ken därhemma, så bränner vi karameller ningtågets avgång.
I teten Agust Utter tigt.
över ett ljus », viskade Julius.
med sin trumma, en bleckflaska utan Röpecka lyste upp och pannan blev grepe och botten, på vilken han med er- och slät.
Hon hade visserligen en kännansvärd talang slog den ena trum virveln efter den andra.
Efter honom följ de Röpecka och Julius med varsin cigarr ogärna spendera dem.
i samma ögonblick kom en väldig fot låda, bakom demden prästen och som avslut omsluten av en halmsko Instinkandes I sy- ning Arklas.
Vid Nyptornshäcken stannade de.
Ut- läggningar, där renbersån, och kommittén efter en god höll stund sina kräng- över- tern snöt sig ljudligt, tog lådorna från de sig fotens ägare, en fyra alnar lång respektive bärare och satte dem - ' varpå han lät sina trumpinnar smattra karl, in genom lövöppningen.
» Arklas!
Arklas! » ropade barnen » Så på flaskan i en ståtlig, imponerande livat!
Nu ska du vira med pi begrav- framträdde prästen.
Julius hade men - kort sagt hon ville högst Jämn ' Så " " - ningen. » » Du har fälle inga karer när dej Rö- lyckats smussla med sig hemifrån ett svart klarade, att Ytterstforstrusten tillkommit pecka? » frågade Arklas lågmäld, » utta satinförkläde, knippt om halsen och det p tog i d sig i a präktigt ljuslockige ut på det sättet, att » spekulativa hjärnor, som frågan.
Därigenom skulle nämligen be- Bosse.
Bibelspråket gick nog här och dir litet ville tjäna pengar for stunden », plockade folkningen bli hjälpt och en generations Ihop små ah medelstora bolag till ett diskussionsämne inom statens skogsför- knaggligt och fick mot slutet den text- vidriga svängen: » och deras tankar som enda stort företag.
Sedan lämnade ban- valtning omsider bli verklighet.
Vi stodo den 3 juni 1927 i riksdagen sig inbördes ansmaka a h urlaka. » Men kerna, sade han, en » huvudlös stor kre- dit », och en vacker dag » inträffade na- utan grundsatser i Kalixfrågan likaväl d i tonfallet var det riktiga, fästes ingen turligtvis det oundvikliga, att koncernen som dagen förut den 2 juni i malmfrå- vikt därvid och programenligt blev det gan.
Herr Stendahl, som genomskådade Röpeckas tur att låta bibelordet åtföljas fordelig handlingsfrihet?
Vad gagnar i störtade samman ».
Nej, kan verkligen även den enskilda den otillräckliga gesten förordade emigra- av en liten sång.
längden svenska folket mest, om sällsynta.
Röbecka strök den sträva röda luggen naturrikedomar, såsom stora gruvor, stora företagsamheten vara så lättsinnig?
För- tion såsom enda utvägen skogar och stora vattenfall ägas av det hållandet är kanske detsamma med de Livets strider taga aldrig slut.
Diskus- ur pannan, höjde Micken mot skyn, där allmänna eller av truster?
Öppna sig icke många andra storindustrier särskilt norr- sionen om aktiesystemets övervälde och I förra fallet större möjligheter, att dessa ut, som nu mäst övertagas av banker, kampen for en bättre värld komma att skatter skola tillfalla alla rättvist, än om vilka få bli industriella företagare, skogs- fortsättas.
Y.
Framtiden.
de ägas av enskilda truster, som först förvaltare, jordbrukare och allt möjligt Det gäller nu att taga vid där 1927 ård och sist måste leva och arbeta för aktie- för att rädda sina måhända huvudlösa ägarnas utdelningar?
krediter till utsvävningar av spekulativa riksdag slutade.
Den inlösningsrätt som avtalet Såsom tröst för folket i anledning av hjärnor, som vilja skaffa aktieägare vinst de gäckade förhoppningarna om statens för stunden?
Kan något sådant inträffa ännu ställts i utsikt på försämrade vill- kor kan efter avtalets avslutande ej 1 6 ensamrätt till den förnämsta malmen, bil- till och med i » Stornorrlands »?
Dagen förut hade riksdagen skänkt en närvarande tryggas.
dades t i l l sist år 1910 de så kallade stats- trust storartade förmögenheter, P i grund av vad sålunda anförts hem- gruv fälten.
Dit lades en del sämre inmut- ningar liksom ännu upptäckt malm på enligt herr Asplunds och finansministerns ställes den sålunda avsatta kronojorden Det kalkyler miljardförmögenheter, för att att riksdagen ville hos Kungl.
Maj: t begära övervägande och för- går följaktligen för sig att staten ensam kunna beröva staten den förvärvade rätten äger sämre malmfyndigheter och förrmod- t i l l inlösen av » världens största järnfyn- slag i vad mån och på vad sätt det ligen d i även begagnar dem.
Men var- digheter ».
Då det nu gällde att på guds fortgående uttömmandet av malm- för kan staten icke få äga och begagna försyn hjälpa en av storindustrien utar- kapitalet I det stora norrbottniska mad befolkning, hade staten e j råd med malmfältet U n till gagn för nutid även den bästa malmen?
Vi vom glada vid sekelskiftet över att mera än en liten otillräcklig nådegåva.
och efterkommande omvandlas i pro- duktivt kapital genom disponerandet staten tillades ensamrätt åtminstone till given till större delen endast såsom lån.
Loussavaaras utmärkta malm.
På till- Att staten själv uppbygge och drev av statens vinstandelar i sådant syfte.
Stockholm den 2 1 januari 1928. skyndan av stamaktierna släppte staten i däruppe en industri för förädling av sina egna skogsprodukter kunde icke komma i Carl Lindhagen.
år denna redan vunna fördel.
l i g inlösning av stamaktierna.
Detta var således resultatet av din tillkämpande all- männa rösträtten och den stolta drömmen om vänsterstyret.
vad hindrar emellertid, att det allmän- na likaväl som stamaktierna anställer den kompetentaste personal för att sköta drif- ten samt giver den god betalning och er- genom enskild Folket har sålunda förts bakom ljuset att vi icke diskuterat det väsent- lip.
Vi övergiva dess förstfödslorätt till dessa miljarder genom att sälja bort den av en äldre generation tillkämpade inlös- genom ningsrätten.
I V.
Dagen e f t e r.
Sedan riksdagen under hyllningar för trusternas företagsamhet först malmavta- lety i hamn ville öedt, att d a dagen därpå nödgades gruppla över trustväsendets vanskligheter.
Det gällde ropet från Ka- 111 älv, från den befolkning, som däruppe råkat i fattigdom genom e~ industritrusts bankrutt.
lagen mindre än statsutskottets sam- stå och förorda ovillkor- vetagranne och uppriktige ordförande för- Hade såsom vederbort kraftmätningen stått om inlösen vid första stadgade till- fälle eller ingen inlösen, kunde frågan fått betydelse jämväl i valrörelsen.
Val- männen hade d i förstått v i d den gällde.
Det var sällsamt att år 1927 stå i för- sta kammaren och föra samma talan för det allmännas at.
som trottio år förut omfattats av liberaler och en del konser- vativa.
Nu fick en ensam överlevande sig ta band omkring, den ena stod vid det det kniper. » tillfället helt ah hållet till Röpeckas dis- Sällskapet upplöstes för att träffas på position, och dessutom två tomma cigarr- eftermiddagen då begravningståget först officer.
En stark hennes man till genuint -.
sig inte blott nades det åt Fredrika Bremer som visade intresserad » Förallandet » sade beredvil- den gången endast uppfattade kri- för saken utan även entuasimerad för ligt. » Uttern kan ju få trömme och hela den.
Han hade två halmhattar med svar- sjonge i han drecker kaffe utta sirap, om som skrivbordslåda och kom aldrig ut!
skildringar ur lantadelns hemliv, såvida de ej tillhörde den litterära liknande Först femtio idéer år av senare Arthur framfördes Hazelius det stockholmska sällskaoslivet och världens stormän.
en dåtida aristokratisk forfattarin- För Fredrika Bremers emancipa- m. fl.
Men trots allt blev Fredrika nas sätt att se på sig själv och sitt tionstankar hade Sophie Y. Knorring hennes sista arbete.
Sophie ron Knorring, född ingen sympati utan förfäktar gång Zelow, blev aldrig författarinna till på gång medvetet en annan var hon, som gav ut vännens ofull- yrket.
Han är framför allt en duk- uppfattning, såsom i följande citat bordade Minnen på det mest förstå- tig lantfru, en varmhjärtad mor och ur romanen Qvinnorna: » Kvinno- ' " de vis.
Även Emelie Flygare-Carlén maka och en utomordentlig värdinna snillet är danat för lek och tidsför- med starkt utvecklat sinne for säll- driv, icke för stora värv a h allvar- e h u r u på ganska osympa- skapslivet, där han lyste som en l i g a ändamål i konsten och vetan- stjärna och utvecklade all den stora det och forskandet a h irrandet att tiskt sätt.
Många av tidens kända charm, rom hennes samtida äro eni- utbilda förståndet ligger ingen säll- personligheter passera revy i boken, ga, om att tillskriva henne, icke het för kvinnan ..
Hon förklarar fast största delen av fru Knorrings minst inför skapelsens herrar, vilkas också, att kvinnan i valet mellan sin levnadsår förflöto vid de västgötska hyllning hon ansåg oumbärlig for husliga kallelse och den konstnärli- kvinnans välbefinnande över huvud ga måste avstå från den senare större förhållanden skymtar ofta i officer.
taget.
Men ända sedan åtta-årsål- dock med undantag för henne själv, brev.
Hon är sällskapssjuk dern hade hon som ett tidsfördriv som hade e n sådan obetvinglig lust en grad, s~ röjer en viss ytlig- lekt med pennan.
Omkring det tju- att skriva!
Hon är för litet logisk i gonde året hade hon skrivit ett ty- for att genomskåda inkonsekvensen i het.
Det är andens flykt man mest saknar hos denna författarperson- värr aldrig utgivet romanutkast, sina teorier och sitt uppträdande som lovade att bli en själsanalys av på sina senare år beklagar hon ock- lighet, som dock fängslar genom s i n ganska i n n e p å mått, och nar hon så den ytliga bildning hon fått rom friska och tacksam redan inne p trettiotalet äntligen ung då hon ännu hade l ä t t för att niskorna.
för det förstahandsmaterial ur brev sätter s i g ned för att skriva en ro- lära.
man är det för a t t förströ en sör- En del av bokens intressantaste och dagboksanteckningar, rom fått jande syster.
Kanske hade den al- sidor handlar om Sophie von Knor- komma in a h som ger boken något drig bli vit utgiven heller, om ej dess rings och Fredrika Bremers bekant- av ett memoarverks karaktär.
Många författarinna velat hjälpa upp sin skap och deras vänskap, trots alla detaljer äro roliga som t. ex. skild- kassa för att få skänka sin man en olikheter i livsuppfattning.
Det ä r ringen av den första julgranens upp- ny tulubb.
vilket skedde år 1834.
Fredrikas hjärtevärme, som avväp- trädande på en västgötsk herrgård, Den djupa anonymitet han från bör- nar den andras misstro och hemliga i alla skolbibliotek bör jan anlägger med sin roman och se- lilla yrke-avund.
men vid ett till- Barbro Nelsons präktiga arbete fin- deskildring Cousinerna, försöker fälle uppenbarade även den storsinta hon sedan, ehuru förgäves, alltjämt Fredrika en svaghet.
men vilken na en given plats.
M ä r t a T a m m-G Ö I I i n d vidhålla under d a oerhört produkti- dödlig går f r i från sådana?
Han- va decennium.
som nu följde.
Den delsen förtjänar emellertid att räd- Barbro Nelson: Sophie von Knor- ena boken följer i själva verket slag dar från glömskan: Fredrika hade i slag efter den andra.
tyvärr i ett Aftonbladsupprop uppmanat ring.
Bonnier, 12:50..
ä mästarn? » ett det knappt vara möjlighet för någon att » Far kommer inte förrän i kväll och leva med ett så grant namn, åtminstone de andra har brått i verkstan », lugnade hade skomakare Nordensons Julius fun- honom Röpeckas bror.
- turhistoria från 1800-talets förra na högaristokratiska författarinna, nya.
Det inte heller trivdes med andra.
Bolaget hade d i nyligen köpt malmak- tierna i Kiruna- och Gellivarebolagen.
Några riksdagsmän fingo veta, att trafik- bolaget var villigt att sälja dessa aktier till staten för inköpspriset - en obetyd- lighet mot de summor, med vilka vi nu röra oss.
Vid debatten om låneproposi- tionen väckte vi därför motion om åter- remiss a h förhandlingar rörande inköp av aktierna.
Icke heller andra kammaren lyssnade till detta förslag.
Ett lysande tillfälle försummades av de båda stats- makterna.
Slutligen kom den stora kompromis- sen år 1907.
V I tyckte många det vara nedslående att statens inlösningsrätt blev framskjuten så U n 5 a m till 1932 eller senast 1912.
V I ansågo d u självklart å andra sidan, att inlösningen av stamakti- erna d i skulle äga rum.
Up p Y a k n a n d e t.
I I I bare blott disse små karfröna och då inte kofän.
V u ve lag nit omöjligt för han åkte ner sig i en » Ja har Uttern mä mej åg », upplyste vak, då han var sex i i.
Julius Gradman Arklas.
» Han går här uttaföre å leter ätter nat positivt förslag Om husflitens efternamnet var inte faderns utan går- trömmepinnera ».
befrämjande, som i och för sig väl dens där han bodde hade nyss förlo- Uttern var socialt likställd med Arklas.
borde ha trivts bredvid det förra.
hälft med synnerligen värdefulla - Röpecka hål ler gravöl
Äktenskapets skugga Forts. fr. sid.
1.)
tillkallat vittnes närvaro inför lands- fiskal eller notarius publicus.
eller i skriftlig av två personer bevittnad handling som föresetts inför barna- vårdsnämnd eller barnavårdsman O m barnet är myndigt är förklarin- gen ej giltig med mindre barnet själv godkänt densamma.
Något godkännande av modern er- fordras icke, icke heller godkännan- de av barnavårdsman Förklaringen kan tydligen avges när som helst av fadern och även av en » fader » som mot bestridande, av domstol blivit ådömd faderskapet.
Även i de fal!
där det kan vara uppenbart att flera mån ha lika möjlighet att jämte ho- nom vara far till barnet.
Några ga- rantier att icke dylik förklaring av- ges av rent privatekonomiska motiv från faderns sida finnas icke.
Några bestämmelser motsvarande dem som i förslaget om arv läm- nas beträffande först avlidne ma- kens släktingar att ärva vid efter- levande makens död finnas icke.
Man skulle möjligtvis kunna tänka sig förutom andra garantier att barn utom äktenskap.
som ärvt sin mor,vid sin död skulle ärvas av hennes släk- t i n g a eller av sina syskon och ej av en utomäktenskaplig far.
som kanske bestritt faderskapet, trakasserat mo- dern, försummat underhållsplikter- na och först när barnet blivit ett lämpligt arvsobjekt gett denna arvs- förklaring.
Man får också komma ihåg att en dylik faders förklaring även kan gälla arv efter ett barn, som blirit adopterat av andra och fått kanske större arvsmöjligheter än vad det skulle haft endast efter modern.
Man kan invända att detta är en svartmålning.
Men fallet kan tin- kas.
Och möjligheten till arv inbju- der alltid till spekulation a h tra- kasserier.
En f i r har två barn, ett i äkten- skapet, där han aldrig kan få för- äldraskapet prövat och praktiskt la- get fastställt och ett utom äktenska- pet, med vilket barns mor han ej varit förlovad.
Fadern dör, då det äktenskapliga barnet är ett år och barnet utom äktenskapet fyra år.
Lit oss också säga att fadern är änk- ling och efterlämnar en kvarlåten- skap p i 10,000 kronor.
Det äktenskapliga barnet har rätt att ärva honom, d. v. s. erhålla hela kvarlåtenskapen.
Men det utomäk- tenskapliga barnet har rätt att av kvarlåtenskapen (utan faderns för- klaring om arvsrätt utfå det be- lopp, som erfordras för fullgörande i framtiden av faderns uppfostrings- skyldighet mot barnet, Detta belopp skall enligt redan befintlig lag utgå före arvs- och testamentslotter, dock med den begränsningen att det ut- omäktenskapliga barnet utan arvs- rätt efter fadern icke får erhålla större del ur behållningen än det skulle fått om det varit av äkta börd, Praktiskt taget torde i många fall det utomäktenskapliga barnet om det e; uppnått 16-21 år komma att i underhill utfå lika mycket som det äktenskapliga barnet f i r i arv.
Men det är än så länge finare och hederligare att få arv än att få underhåll om det också är billi- gare med underhåll.
Del äktenskap liga barnet får betala arvsskatt p i sitt arv, men underhållet till det utomäktenskapliga barnet tas upp bland skulderna och t. o. m. minskar bouppteckningsskatten.
Med den utgångspunkt som lag- beredningen och lagsiftarna har haft vid familjerättens reformering, nämligen att lägga alltför stor vikt vid det formella äktensakpet,kommer man med nödvändighet, trots all god vilja och det p i allt sätt dokumen- terade strävandet att ställa det så bra som möjligt för det utomäkten- skapliga barnet, till ett resultat som ej kan gillas.
Man bör med andra utgångspunkter, mera bott- nande i verkligheten an i former, kunna komma till mera tillfredsstäl- lande a h rättvisa resultat vad de barn beträffar, vilkas föräldrar icke lagt sin förbindelse under äkten- skapslagen.
- hennes små kaninungar nu färdades ge- jämmerfyllt: ” Min själ ja, min själ väm- nom molnen upp till Guds sköna himmel In vid den lösa ma .. ab stämde upp: » Kan frua tåla det här längre, så står » Hade jag vingar som fågeln jag flög I alla fulla fall inte ja te svars med det », Långt härifrån-n-n långt härifrån avbröt en gill röst ab då Röpecka has- Dir varken sorg eller synder sig smög tigt vände sig om, såg hon sin mor och Långt h-är-i-frå-å-n härifrån. » en arbetarhustru, som gick till hjälp hos Nu voro de kanske redan framme hos dem, stå bakom häcken Gud och knaprade på gyllene kålblad, » Röpecka ska ha aga s ’ att ho minns ’ et Rörelsen blev henne för övermäktig, för å inte mer tör förgripa sej på Guss heliga att hon skulle kunna sjunga nästa vem.
ord och förorena krestliga bigravningar.
» O, Gud gör mig alltid snäll, så att jag Var inte svag och blödi frua tänk på en gång får komma upp till Dig och leka att dä bär åt hälvete mä Röpecka om atte med mina söta kaniner! » bad hon ur dju- ho får gå ostraffad för dette .. pet av sitt hjärta August Utter dränkte fortsättningen av Hon gav Arklas tecken att komma hennes tal i en trumvirvel, tog sedan själv fram och hålla gravtalet.
Han tog två ordet och behöll det steg tillbaka och ett långt skutt fram, ryck- Håll din gemena trut d u gamla skab- te av sig den slitna mössan och suckade biga läderlapp.
Får du nångång kutte - - Hemtrevnad kring afton- brasan » I den gamla goda tiden samlades familjen dagligen kring atonbra- san, far eller mor läste högt eller man språkade i lugn och ro och de äldre syskonen deltogo I samtalet, under det a t t småflickorna sysslade med sina dockor småpojkarna med de leksaker de fått.
Alla hade trevligt, och det vilade en angenäm det blott jäkt och frid över vår tid är i stället Ingen hinner sitta och sam- språka, även om man har sin sköna aftonbrasa och ej måste nöja sig med de oestetiska värmeledningar- na.
Hemtrevnaden är försvunnen. » får Dylika tankar skola ej sällan härpå?
Först och främst finna vi rid närmare eftersinnande, att idyllen med aftonbrasan ej varit så allmän som man föreställer sig.
Arbetsfol- ket hade ej 8 timmars normalarbets- dag som nu vid fabrikerna, utan de fingo träla i kanske 14 eller 16 tim. och ville därefter helst komma i säng så tidigt som möjligt för att få erforderlig vila.
Endast de bätt- re lottade hade tillfälle att lära sig uppskatta hemtrevnaden kring af- tonbrasan.
Men å andra sidan måste medgi- vas, att det moderna familjelivet missförhållanden.
Skola vi då blott Mål och vägar Först ha vi dem.
vilka med gläd- utföra ett samvetsgrant och gedi- arbete, men vilka känna behov av att ibland slå bort alla tankar på Den nu avslutade förbudskongressen de dagliga göromålen för att i kret- sen ta och av de språkar sina eller och goda ha trevligt.
vänner sit- De har tationsmoment ju de senaste såväl veckorna i dagspressen varit ett irri- som je ' get ' kanske stundom äro i arbetstagen inom riksdags- och nykerhetskretsar Ty och annan då gång går arbetet äro de med ej i fart, form, men utan en bakom alla de Förbudsvännernas olika organisationerna Landsförbund som stå då faller lusten på dem att ägna sig åt samvaron med anhöriga i stället Och det kunna de med gott samvete göra eftersom de redan hunnit un- dan tillräckligt för a t t ha rätt att slå sig lösa.
åtskilliga, för vil- ka arbetet är det huvudsakligen in.
tresset, Deras verksamhetsdrift är så stark att de hela dagen vilja ha sysselsättning.
Deras begär att ut- ha själva gått i spänning inför kongres- sens beslut i de frågor som den nu hade att ta ställning till.
Nu har kongressen gjort sitt och i den mån det varit möjligt sökt sammanföra de olika synpunkter på alkoholproblemet som representanterna framförde Vad man utan tvekar kan säga är att i ett avseende har denna kongress varit enig.
I sin verkligt allvarliga vilja näml.
att förbättra nykterhetstillståndet i v n i trevnad vid sysslolöshet känna van- land, samt att söka förebygga de ungas Om vägen dit var man dock ingalunda t. o. m. vid oskyldig!
kallprat.
De få härmed lätt ett falskt sken att enig En del ville försöka sig på gen vara nervösa i det att folk förväx- vägar fram till förbud och andra återigen lar behovet av fart i arbetet med framhöllo det förnuftiga i att gå en läng- ett nervöst jäkt under oro över att re men säkrare väg Den amerikanska nybyggarandan anbe- ej hinna med sin sak.
Med deras metsdrift följer emellertid falldes åt vårt folk, som i så stor utsträck- ofta att även utnytt- ning är bundet vid traditionen och dess ja fritiden på ett praktiskt sätt, t. ex. hämmande inverkan på utveckling Vi bor- genom promenader i friska luften de bli nybyggare i en n~ tid och forma under givande och för dem ej tröt- ut nya samhällsideal, och detta skulle ska- tande samtal med kamrater.
pa den anda som vissare förde till seger.
Dessa två typer torde vara de hu- Gamla arbetsmetoder borde avskaffas, vudsakliga för vilka arbetet är en nya ideal I våra hjärtan och ny oriente- glädje.
Sedan ha vi dem, som i ar- ring i riktning framåt och utåt.
betet se en tung plikt vilken de dock Och vi hörde röster för att organisa- ej vilja undandraga sig.
Det van- tionerna i djupare betydelse behöva byg- liga är att de kommit på fel plats gas upp inifrån innan man inriktar i livet.
sig på lagstiftning samt att det ännu De tre nämnda typerna söka ut- finnes stora möjligheter att inom det nu- föra ett redbart arbete.
Men vi ha varande systemets ram kunna åstadkomma verksamhetsdrift ock lättingarnas s k a r a som helst ett bättre förhållande i nykterhetshänse- gade, följa de sin smak och uträtta Förtröstan präglade ju onekligen dem gå och gräma oss häröver, eller kun- na vi göra något för att skapa ett sig det ekonomiska tvånget att i t a - och med hänförelse trodde många på väl- lyckligt hemliv i vår tid?
ga sig något arbete, söka de likväl signelsen av restriktionssystemets succes- för komma undan med minsta möjliga siva avveckling Någon som hade blic- ken öppen for ungdoms- och folkpsykolo- utrustade med den lyckliga förmå- ansträngning.
Vi ha nu talt om fyra olika t y - gi varnade allvarligt för konsekvensen av gan att ej blott själva känna hem- per, och därmed stanna vi utan an- hänförelse utan klokhet trevnad utan även sprida hemtrev- språk att med vår uppdelning ha Det upplystes att kvinnorna vid denna nad omkring s i g Men vi andra nått fullständighet Det sag- kongress voro talrikare representerade i n måste söka lära oss konsten att ställa da torde i alla fall vara nog för att vad någonsin förut varit fallet vid för- det hemtrevligt.
Det gäller för den underlätta svaret på frågan, vad budskongresserna och ifrån kvinnohåll som i vår tid kan göras för att ska- gjordes många verkligt vederhäftiga och ligen fåtal är svaret givet, näm- någon skull att tänka på människornas oli- pa ett lyckligt lättingarna värdefulla inlägg i debatterna.
Men det trevnad Därvid behöva vi ej befat- är den underströks också hurusom antalet kvinn- ta oss med frågan i vad mån dessa saken svårast Första förutsättnin- liga motboksinnehavare oupphörligt steg- olikheter bero på naturanlag eller förekomma in gen rogivande för att kunna samvaron sätta i värde hemmet på den är detta ras samt förhållande.
alla tänkbara anledningar till En Deltagare.
nämligen att man tar arbetet p i all- var.
Då uppskattar man bättre trev- i himlen och stå inför Lamsens tron med naden av vilostunderna.
Det är dock svårt att ändra de gamlas natur, nom.
Kanske man och hustru elle varför det viktigaste blir att skapa föräldrar och barn härvid ha olika kronan i din du min själ arldrig på ditt än sådana skolor ungdomen till en ar- smak, varar då det ena men gäller att förståelsen följer benägenhet att betsglädje vilken för livet.
Men i fråga om de arbetsamma jämka på sina önskemål och ordna borde det ej vara omöjligt att förmå det hela så att alla bli belåtna.
Svaret på vår fråga blir således, att familjemedlemmarna böra söka giva.
Väl lida många familjer nöd sätta sig in i varandras synpunkter på grund av arbetslöshet eller usla i stället för att tvärsäkert hålla p i arbetsvillkor, så att de e j kunna sä- sin mening som den enda rätta.
E n dylik förståelse underlättar för den gas ha ett verkligt hem.
För den enskilda familjen lösningen av pro- skull mera göras än nu för att blemet, hur just i dess hem skall kunna skapas en äkta hemtrevnad, av arbetet bortfölle.
Men det är ett vare sig man har tillfälle att sam- vidlyftig problem, som ej i detta las kring aftonbrasan eller ej.
Och problemet går att lösa mycket oftare sammanhang kan behandlas gravning. » sade hon strängt » Du har Men de, som verkligen ha ett hem än Vi tro.
Försök bara!
Gösta Setterberg.
förtjänat stryk för detta Röpecka, förstår och som utföra ett redbart arbete, du inte det? » torde kunna lära sig skapa hemtrev- Nej, » sade Röpecka trotsigt.
» Vi mena nad de redan I de Av en gammal rostig bleckängel och I min talg, om jag inte då ska slå min bästa tolvskillingskullerbytta och ge dej en spark så krukan ramlar å huvet dltt och pengen ur hanna och näggu tungan din då lär löpa så rappt din lä- saremara » Uttern höll upp för att hämta andan.
Bosse och Julius hade flytt och Arklas stod på språng efter dem Röpecka som anade att de ämnade sig till lekstugan för att inte gå miste om trakteringen, skulle just skynda efter då hennes mor grep henne hårt i armen.
Inte går det an att göra en lek av något så heligt och sorgligt som en be- nat jäklar dem att söka sträva efter så stor ordna borde förhållandena, så att risken om inget ont, och vi ha inte gjort Cud någet ont. » » Hör frua en så förhärdad fräckhet!
Ho ä redan i djävulens våld!
Var inte svag tänkt på Lot som inte hade kraft k tukta sina barn å därför feck ell å svavel över hele stan! » Röpecka darrade av skräck.
» Slå mej då, » snyftade hon, » men l i t mej sen få resa till farmot, för över där hon har är det en annan himmel och där bor det - en cud.
som inte är så arg och farlig. » Röpeckas vid det tillfället villrådiga Guvernant.
ej kunna
